Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens"

Transkript

1 Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen, Skövde Anitha Rådman, sjukgymnast Öppenvårdsrehab, Skövde Projektredovisning 2003:5 Handledare: Kristina Bengtsson, distriktsläkare Vårdcentralen Billingen, Skövde

2 SAMMANFATTNING Bakgrund Urininkontinens upplevs av de flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykologiskt problem och innebär ett ofta ett hinder för normal livsföring. Ansträngningsinkontinens innebär ofta att man avstår från fysisk aktivitet. Det är därför angeläget att studera metoder att underlätta bäckenbottenträning., för att minska besvären vid urininkontinens. Syfte Syftet med studien var att jämföra Elektromyografi (EMG)-biofeedback med vaginal palpation som metod att hjälpa kvinnor med ansträngningsinkontinens att träna. Höjs kvinnornas livskvalitet med bäckenbottenträning och skiljer sig metoderna åt i detta hänseende? Metod Alla kvinnor (n = 2256) som kom för gynekologisk cellprovskontroll under ett år inbjöds till studien. Fyrtio kvinnor (1,8%) deltog. Dessa fördelades slumpvis till undersökning och träningsinstruktion med EMG-biofeedbackapparat (grupp1, n=16) eller med vaginal palpation enligt skala 0-5 (grupp 2, n=24). Båda grupperna fick samma skriftliga och muntliga information och fyllde i en enkät vid 1:a och 4:e besöket. Resultat Andelen kvinnor med urinläckage minskade från 81% till 31% i grupp 1 (p=0,0044) och från 79% till 37% i grupp 2 (p=0,0034). Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,62). Det fanns en signifikant förbättring av fritidsaktiviteter efter bäckenbottenträning i grupp 1. För övrigt kunde ej någon påverkan på livskvaliteten ses i denna undersökning. Slutsats Träningsinstruktion med båda metoderna minskade andelen kvinnor med urinläckage lika mycket. Påverkan på livskvalitet kunde endast ses vad gäller fritidsaktivitet.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 METOD... 3 Patienter... 3 Undersökningsgrupp (1)... 3 Kontrollgrupp (2)... 4 Statistisk analys... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 6 SLUTSATS... 7 REFERENSER... 8 TABELLER... 9 FIGURER BILAGOR 1. Information om studien 2. Enkät 3. Tenas broschyr

4 BAKGRUND Urininkontinens definieras enligt ICS (International Continence Society) som ett tillstånd där ofrivilligt urinläckage utgör ett socialt eller hygieniskt problem, som kan registreras objektivt [1]. Ordet inkontinens kommer från latinet och betyder att man är obehärskad eller oförmögen att behålla. Man skiljer på tre typer av inkontinens ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens. Ansträngningsinkontinens karakteriseras av att patienten läcker urin vid fysisk ansträngning exempelvis tunga lyft, idrottsutövning, hosta, skratt eller nysning. Förekomsten av urinläckage hos kvinnor ökar från omkring 5% vid 20 års ålder till omkring 10% vid 30 års ålder, 17% vid 40 års ålder, för att sedan minska något till 74 års ålder [2]. Molander et al [3] visar att mellan 75 och 79 års ålder är prevalensen 22% och mellan 80 och 84 år 25%. Vid 85 års ålder är förekomsten hela 43% [4]. Urininkontinens upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykologiskt problem och för många innebär det ett stort hinder för normal livsföring. Ansträngningsinkontinens innebär ofta att man avstår från fysisk aktivitet [2, 5]. Urininkontinens är mycket kostsam för det svenska samhället och kostnaden beräknas till cirka två procent av den totala vårdkostnaden [6]. Olika behandlingar förekommer vid ansträngningsinkontinens t ex kirurgi, elektrisk stimulering och bäckenbottenträning [7]. Den första systematiska studien om bäckenbottenträning genomfördes av Kegel [8]. I den studien lät han 500 måttligt ansträngningsinkontinenta kvinnor genomgå åtta veckors bäckenbottenträning. Enligt kvinnornas egen bedömning blev 84% helt återställda. Fastän ett antal studier genomförts efter Kegels saknas fortfarande aktuell forskning om bäckenbottenträning. Därför finns det inget givet träningsprogram med uppgift om vilken metodik, vilken dosering eller frekvens, som är lämpligast. I våra arbeten som barnmorskor och sjukgymnast informerar vi om, och instruerar i bäckenbottenträning. Vi träffar många kvinnor som har svårt att hitta sin bäckenbottenmuskulatur och utföra knipträningen på rätt sätt för att nå ett bra resultat. Vi har efterfrågat en metod som kontrollerar att rätt muskulatur engageras och mäter uthålligheten i kontraktionen. 1

5 Som hjälp vid instruktion inför bäckenbottenträning finns elektromyografi (EMG apparater med vaginala eller anala elektroder, se bild 1. Bild 1. Anala ytelektroder har fördelen framför vaginala elektroder att de kan användas av sjukgymnaster som vanligtvis inte utför vaginal undersökning. Dessutom kan äldre kvinnor uppleva vaginala elektroder som obehagliga. SYFTE Syftet var att studera om bäckenbottenträning/knipövning med hjälp av EMGbiofeedbackapparat är en bättre metod att hjälpa kvinnor med ansträngningsinkontinens att hitta rätt muskulatur och förbättra sin knipförmåga, än tidigare använd metod (information vaginal undersökning och träningsråd). Kan kvinnor med ansträngningsinkontinens genom träning höja sin livskvalitet och skiljer sig metoderna åt i detta avseende? 2

6 METOD Patienter Under tiden till kom kvinnor av totalt (ålder år) till gynekologisk cellprovstagning på Mödravårdscentralen i Skövde. De informerades om vår studie (se bilaga 1) och inbjöds att delta. Patienter med annan kroppslig sjukdom, inslag av trängningsinkontinens, språksvårigheter eller psykisk sjukdom exkluderades. Fyrtiosex kvinnor tackade ja till att delta i studien. Dessa fördelades slumpvis i 2 grupper. Två exkluderades pga att de inte uppfyllde diagnoskriterierna och 4 avbröt under projektets gång, så det blev totalt 40 deltagare. Som slumpmetod använde vi en lottring. Jämna nummer ingick i gruppen EMGbiofeedback (undersökningsgrupp, grupp 1) och ojämna ingick i gruppen med manuell undersökning (kontrollgrupp, grupp 2). Undersökningsgrupp (1) Vid första besöket fick kvinnan fylla i en enkät (se bilaga 2). Enkäten innehåller frågor om arbete, graviditeter, operationer, grad av inkontinensbesvär och hur livssituationen påverkas av inkontinensen. Dessutom användes en VAS-skala för bedömning av patientens besvär, se bild 2. Bild 2. Anamnes togs upp och därefter gavs muntlig och skriftlig information om knipövningar och Tenas broschyr (se bilaga 3) om bäckenbottenträning delades ut. Vid undersökningen låg kvinnan i ryggläge med lätt böjda ben [9, sid 40] och ytelektroderna (30 mm i diameter) placerades klockan 3 och 9 1 cm lateralt om ändtarmsöppningen. Kvinnan gjorde 5 knip under 5 sekunder med fem sekunders vila emellan. Detta upprepades 3 gånger. De 3 medelvärdena, i µv, på muskulaturens kontraktionsförmåga och uthållighet registrerades med hjälp av EMG-biofeedbackapparaten (Neuro Trac 1 TM, Verity Medical LTD. I Sverige: Advanced Health Control, Rökila 185, Brålanda). Apparaten programmerades efter tillverkarens manual från år Återbesök gjordes efter två veckor, efter tre och sex månader varvid samma undersökning utfördes. Vid sista besöket ifylldes samma enkät som vid det första besöket. 3

7 Kontrollgrupp (2) Vid första besöket fick kvinnan fylla i samma enkät som i undersökningsgruppen (bilaga 2). Anamnes togs upp och därefter gavs muntlig och skriftlig information om knipövningar och Tenas broschyr lämnades ut. Vid undersökningen låg kvinnan i ryggläge med lätt böjda ben. Kvinnan gjorde 5 knip under 5 sekunder med fem sekunders vila emellan. Detta upprepades 3 gånger med cirka två minuters vila emellan Vaginal palpation utfördes och bedömdes efter en skala 0 5 enligt Inger Hahn [9, sid 26]. Genom jämförelse mellan de 3 medelvärdena gjordes en subjektiv bedömning av muskulaturens kraft och uthållighet enligt nedan: 0 = Ingen kontraktion. 1 = Milt tryck. 2 = Svagt tryck i 1-2 sek. 3 = Moderat tryck i 3-4 sek. Lyfter lite. 4 = Starkare tryck i 5-6 sek. Lyfter bra. 5 = Mycket starkt tryck i 5-6 sek. Lyfter bra. Återbesök gjordes efter två veckor, tre och sex månader varvid samma undersökning utfördes. Vid sista besöket ifylldes samma enkät med frågor som vid första besöket. Statistisk analys Data anges som medelvärden ± standarddeviation. Jämförelser mellan proportioner gjordes med Chi-2 test och jämförelser mellan medelvärden med ANOVA (NCSS, Kaysville, Utah, USA). Ett p-värde < 0,05 anger signifikant skillnad vid jämförelse mellan grupperna. 4

8 RESULTAT Av kvinnor som kom till gynekologisk hälsokontroll deltog 40 kvinnor i ålder år (Figur 1). Åldern och antal graviditeter bland deltagarna skiljde sig ej mellan grupperna. (Tabell 1). Därför redovisas grupperna tillsammans i Tabell 2. Denna tabell visar att kvinnorna hade mest besvär vid hosta/nysning och vid fysisk aktivitet. Vid uppföljningen hade andelen kvinnor med urinläckage minskat signifikant i båda grupperna (Figur 2). Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna (p=0.62). Patienternas skattning av förändring med hjälp av VAS-skalan visade också en signifikant andel förbättrade i båda grupperna (Figur 3). Medelförbättringen räknat i mm på VAS-skalan skiljde sig ej signifikant, p=0.22, trots kvinnornas angivna förbättring kunde någon signifikant skillnad i användningen av inkontinensskydd ej ses (Tabell 3). Vid uppföljningen med EMG-biofeedback apparaten (grupp1) respektive vaginalpalpation (grupp2) fick grupp 1 sämre eller oförändrade värden på muskelkontraktion medan grupp 2 visade en förbättrad kontraktion och uthållighet (Tabell 4). I Tabell 5 ses resultatet av enkätfrågor rörande livskvalitet. I grupp 1 kunde en signifikant förändring av fritidsaktiviteter ses (p= 0,033) och en icke signifikant tendens till förändring i grupp 2. För övriga frågor angående umgänge med andra människor, samliv, sovvanor och ät- och dryckesmönster kunde inga skillnader ses efter bäckenbottenträning. 5

9 DISKUSSION Tidigare undersökningar av urininkontinens har visat att 10-15% av kvinnorna har urinläckage [10], men också att endast 25% av de inkontinenta söker hjälp [2, 10]. Den yngsta gruppen av kvinnor var ej representerad i studien sannolikt pga att få kvinnor i denna ålder har besvär. Den låga andelen deltagare i vår studie (2%) stämmer bra med tidigare undersökningar. Varför är så få kvinnor intresserade av en sådan behandling som vi kunde erbjuda? Är inkontinensskydden så bra att många nöjer sig med sådana? Skydden är idag så konstruerade att man känner sig torr, säker och luktfri. Kvinnor med lättare besvär kanske väljer inkontinensskydd i stället för att delta i en behandling med fyra besökstillfällen fördelat på 6 månader Kvinnor med gravare besvär har sannolikt kontakt med vårdcentral eller Kvinnoklinikens inkontinensavdelning, där de redan är under behandling. Både EMG-biofeedbackgruppen (grupp 1) och kontrollerna (grupp 2) visade förbättring efter bäckenbottenträning. En signifikant minskad andel av kvinnorna hade urinläckage. Detta resultat stöds också av resultatet från VAS-skala där signifikant fler uppgav förbättring efter träning. Det var däremot ingen skillnad mellan grupp 1 och 2 tydande på att metoderna för instruktion i träning är likvärdiga. Att förbättringarna blev så stora i båda grupperna beror troligtvis på att vi hade flera uppföljningsbesök med tillfälle att fråga och diskutera. Vi kunde inte objektivisera de uppgivna förbättringarna i minskat läckage med enkätfrågorna om användning av inkontinensskydd. Bruket av dessa hade inte ändrat sig under studiens gång. Intrycket var att kvinnorna använde inkontinensskydd för säkerhets skull trots att behovet hade minskat. EMG-metoden var svår att använda. Mätvärdena vi fick var ofta svårtolkade och ibland orealistiska. Svårigheten ligger kanske i att vi använde anala ytelektroder. En vaginal och/eller rektal probe ger troligen säkrare resultat. Barnmorskan fick säkrare resultat med kvinnan liggande i ryggläge (ej gynstol) vid den vaginala palpationen. Kvinnan var mera avslappnad och kunde lättare utföra knipen. Ett förbehåll är dock att barnmorskan kunde förledas att ge högre poäng efter träning. Någon tydlig påverkan på livskvaliteten kunde vi inte få fram i vår undersökning, bortsett från påverkan på fritidsaktiviteter i grupp 1. En del enkätfrågor var sannolikt svåra att förstå då det frågas efter förändring, men ej preciserat i vilken riktning. Detta kan ha bidragit till det negativa resultatet. Det kan också vara så att 6 månader är för kort tid för att kunna registrera förändringar i vanor som påverkar livskvaliteten. En av anledningarna till att studien gjordes var att försöka hitta en bra metod för sjukgymnaster, som inte gör vaginala undersökningar, att på ett objektivt sätt kunna mäta träningsresultat vid bäckenbottenträning. 6

10 Att använda EMG-biofeedbackapparat med anala ytelektroder för att avläsa muskelkontraktion upplevdes inte negativt av någon av kvinnorna. Ej heller kontrollgruppen upplevde det obehagligt med vaginal palpation. Genomgående upplevde kvinnorna det positivt med återbesöken. De blev naturliga tillfällen till diskussion, individuell rådgivning och att öka motivationen för fortsatt träning. I vår studie så fick båda metoderna lika bra effekt men det kan bero på att uppföljningen var likadan. Med tanke på att EMG-metoden var svår att använda skulle man kunna rekommendera sjukgymnaster lära sig att använda den vaginala metoden. SLUTSATS Både EMG-biofeedback och konventionell vaginalpalpation fungerar som instruktion inför bäckenbottenträning. Träningen var effektiv för att bättra kvinnornas subjektiva besvär, däremot sågs ingen tydlig påverkan på livskvaliteten. Det var svårt att objektivisera resultaten med EMG-biofeedbackmetoden. 7

11 REFERENSER 1. Abrams P, Blaivas JG, Stanton SL, Andersen JT. The standardisation of terminology of lower urinary tract function. Scand J Urol Nephrol 1988 (Suppl): 114: Fall M, Frankenberg S, Frisén M, Larsson B, Petren M svenskar kan ha urininkontinens. Endast var fjärde söker hjälp för besvären. Läkartidningen 1985: 22: Molander U, Milsom I, Ekelund P, Mellström D. An epidemiological study of urinary incontinence and related urogenital symtoms in elderly women. Maturitas 1990: 12: Hellström L, Ekelund P, Milsom I, Mellström D. The prevalence of urinary incontinence and use of incontinence aids in 85-year-old men and women. Age Ageing 1990: 19: Bö K, Maehlum S, Larsen S, Oseid S. Prevalence of stress urinary incontinence among physically active and sedentary female students. Scand J Sport Sci 1989: 11: Milsom I, Fall M, Ekelund P. Urininkontinens en kostnadskrävande folksjukdom. Läkartidningen 1992: 89: Bö K, Pelvic floor muscle exercise for treatment of stress urinary incontinence: an exercise physiology perspective. Int Urogynecol J 1995: 6: Kegel AH. Progressive resistance exercise in the functional restation of perneal muscles. Am J Obst Gyn 1948: 56: Hahn I, Myrhage R. Basfaktakompendium Bäckenbotten, byggnad, funktion och träning. 1999: 26, Gunnarsson M. Pelvic floor dysfunction. Lund

12 TABELLER Tabell 1. Ålder och antal graviditeter hos deltagarna i studien Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) m SD m SD Ålder 45 5,5 44 9,1 Antal graviditeter 2,5 0,9 2,0 0,8 Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontroller Tabell 2. Läcker Du urin i samband med,? Enkätfråga vid första besöket aldrig sällan ofta alltid n % n % n % n % n hosta, nysning/lyft? 1 (3) 11 (27) 22 (55) 6 (15) 40 promenader eller trappgång? 14 (40) 14 (40) 7 (20) 0 (0) 35 när Du reser Dig från sittande till stående? 23 (64) 10 (28) 2 (5) 1 (3) 36 fysisk aktivitet? 4 (10) 13 (34) 12 (32) 9 (24) 38 annat? 4 (33) 2 (17) 2 (17) 4 (33) 12 Tabell 3. Använder Du något skydd mot urinläckage? Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) Enkät 1 p=0,38 Enkät 2 Enkät 1 p=0,18 Enkät 2 n % n % n % n % aldrig? ibland? alltid? Grupp 1 EMG-biofeedback, värden i µv. Grupp 2 Kontroller. Värden är poäng vid vaginal palpation. Tabell 4. Utvärdering av träningsresultat med EMG-biofeedback respektive vaginal palpation Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) Besök 1 Besök 4 Besök 1 Besök 4 m SD m SD p m SD m SD p 10,29 8,30 8,82 7,24 0,60 2,04 1,16 3,55 1,07 <0,001 Grupp 1 EMG-biofeedback, värden i µv. Grupp 2 Kontroller. Värden är poäng vid vaginal palpation. 9

13 Tabell 5. Resultat av enkätfrågor angående livskvalitet före och efter bäckenbottenträning Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Grupp 1 (n= 16) Grupp 2 (n= 24) Enkät 1 Enkät 2 Enkät 1 Enkät 2 n % n % n % n % p n % n % n % n % p Påverkas Du av Ditt läckage i umgänget med andra människor? 15 (94) 1 (6) 14 (87) 2 (13) 0,54 18 (78) 5 (22) 21 (87) 3 (13) 0,40 Har Ditt läckage ändrat Ditt äteller dryckmönster? 14 (87) 2 (13) 15 (94) 1 (13) 0,54 20 (83) 4 (17) 20 (83) 4 (17) 1,00 Har Ditt läckage förändrat Ditt samliv? 15 (78) 1 (6) 16 (100) 0 (0) 0,31 21 (95) 1 (5) 23 (100) 0 (0) 0,30 Har Ditt läckage förändrat Dina sovvanor? 14 (78) 2 (13) 16 (100) 0 (0) 0,14 19 (79) 5 (21) 22 (92) 2 (8) 0,22 Har Ditt läckage förändrat Dina fritidsaktiviteter? 12 (78) 4 (25) 16 (100) 0 (0) 0, (54) 11 (46) 19 (79) 5 (21) 0,067 Är det något som Du gärna vill göra men nu undviker? 13 (78) 3 (19) 16 (100) 0 (0) 0, (61) 9 (39) 19 (79) 5 (21) 0,17 Grupp 1 EMG-biofeedback, värden i µv. Grupp 2 Kontroller. Värden är poäng vid vaginal palpation. 10

14 FIGURER Figur 1. Åldersfördelning Inbjudna kvinnor n=2256 Deltagande kvinnor n= år 21% år 21% år 30% år 40% år 26% år 32% år 40% Figur 2. Händer det att Du läcker mer än enstaka droppar? Enkätfråga före och efter bäckenbottenträning 100% Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) 90% 80% 3 (19%) 5 (21%) 70% 60% 11 (69%) 15 (63%) 50% 40% 13 (81%) 19 (79%) Nej Ja 30% 20% 10% 5 (31%) 9 (37%) 0% Enkät 1 Enkät 2 Enkät 1 Enkät 2 p = 0,0044 p = 0,0034 Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontrollgrupp p = 0,62 11

15 Figur 3. Patienternas subjektiva bedömning av sina besvär enligt Visuell analogskala. Mycket Grupp 1 (n=16) Enkät 1 Enkät 2 p= Värde på skalan försämrade! 14 förbättrade! Lite Antal patienter Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontrollgrupp Mycket Grupp 2 (n=24) p=0, Enkät 1 Enkät 2 p=0.001 Värde på skalan försämrade! 19 förbättrade! Lite Antal patienter Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontrollgrupp 12

16 FoU-enheten Primärvårdens kansli Regionens Hus, Mariestad Tfn: , fax:

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngnings- trängningsoch blandinkontinens, vuxna kvinnor Inledning Arbetsgruppens uppdrag har varit

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

LUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE

LUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human

Läs mer

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?

Läs mer

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Bäckenbottenträning vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarutbildning 16 februari 2016 Varför bäckenbottenträna?

Läs mer

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt

Läs mer

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi

Läs mer

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Urininkontinens

Läs mer

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens

Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens September 2007 1 (11) Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens Frågeställning Vilken är patientnyttan och hur kostnadseffektivt är akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens? Bör metoden

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

1. Inledning. Urininkontinens

1. Inledning. Urininkontinens 1. Inledning Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka 500 000 i Sverige. Minst 300 000 har eller önskar idag behandling

Läs mer

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Skriv in datum för ifyllandet av enkäten: (År- Månad- Dag): - - Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) - - -

Skriv in datum för ifyllandet av enkäten: (År- Månad- Dag): - - Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) - - - Fylls i registersekretariatet Patnr: Tidpunkt: Skriv in datum för ifyllandet enkäten: (År- Månad- Dag): -- t.ex. -- Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) --- t.ex. 9-6-8-89 Besvara frågor med markering

Läs mer

Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens

Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens Riktlinjerna utgår från det Nationella kvalitetsprogram vilket tagits fram av NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting)

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser

Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Framtaget av Agneta Sandberg, uroterapeut Landstinget Blekinge och Anders Engelholm, utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland (FoU Västernorrland)

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

! " # &'( )*++, -. -(/0' (..( 1,(0- ( 11, 22

!  # &'( )*++, -. -(/0' (..( 1,(0- ( 11, 22 ! " # $% &'( )*++, -. -(/0' (..( 1,(0- ( 11, 22 Akademisk avhandling för medicine doktorsexamen i allmänmedicin framlagd vid Uppsala universitet 2002. Abstract Hägglund, D. 2002. Att leva med urinläckage.

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Urininkontinens i öppna jämförelser

Urininkontinens i öppna jämförelser 2012-10-25 Dnr 15714/2010 1(11) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Din värdering efter operationen (ca 1 år)

Din värdering efter operationen (ca 1 år) Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig

Läs mer

Guide: Träning under graviditet

Guide: Träning under graviditet Guide: Träning under graviditet Det här med träning under graviditet är inte helt solklart. Hur mycket är ok? Hur länge? Vilken typ av träning? Vad är fördelarna? Den lilla broschyren hos barnmorskan känns

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera

Läs mer

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten) 61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Information för dig i klimakteriet

Information för dig i klimakteriet kvinnokliniken Information för dig i klimakteriet Innehåll Vad är klimakteriet?... 3 Menstruationen blir oregelbunden... 3 Menopaus... 3 Symtom... 4 Benskörhet... 4 Inför klimakteriebehandling... 5 Klimakteriebehandling...

Läs mer

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.

Läs mer

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Vaginala och perineala bristningar vid förlossning. Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm

Vaginala och perineala bristningar vid förlossning. Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm Vaginala och perineala bristningar vid förlossning Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm Bäckenbottens anatomi Skador vid vaginal förlossning Hur går det sedan? Inspektion av bristning och sutureringsteknik

Läs mer

Reumatisk sjukdom och sex

Reumatisk sjukdom och sex Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt

Läs mer

STÖRNINGAR I URINBLÅSANS

STÖRNINGAR I URINBLÅSANS STÖRNINGAR I URINBLÅSANS FUNKTION HOS BARN En sammanfattning för icke-medicinare Denna sammanställning handlar om barn som kissar på sig. Grundsyftet är att visa vad det här beror på, vad det inte beror

Läs mer

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när

Läs mer

Urininkontinens i öppna jämförelser

Urininkontinens i öppna jämförelser 2013-05-16 Dnr 15714/2010 1(12) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Bäckenbottenträning vid urininkontinens hos kvinnor

Bäckenbottenträning vid urininkontinens hos kvinnor UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Sjukgymnastprogrammet Uppsats 15 hp, C-nivå Rättad och godkänd efter granskning Bäckenbottenträning vid urininkontinens hos kvinnor - en kartläggning

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Handläggning av prolaps, gällande rutin

Handläggning av prolaps, gällande rutin Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år)

Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Enkät 1 år efter bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas uppgifter

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 Konstnär: Peter Sherman FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska

Läs mer