Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens
|
|
- Lars-Olof Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen, Skövde Anitha Rådman, sjukgymnast Öppenvårdsrehab, Skövde Projektredovisning 2003:5 Handledare: Kristina Bengtsson, distriktsläkare Vårdcentralen Billingen, Skövde
2 SAMMANFATTNING Bakgrund Urininkontinens upplevs av de flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykologiskt problem och innebär ett ofta ett hinder för normal livsföring. Ansträngningsinkontinens innebär ofta att man avstår från fysisk aktivitet. Det är därför angeläget att studera metoder att underlätta bäckenbottenträning., för att minska besvären vid urininkontinens. Syfte Syftet med studien var att jämföra Elektromyografi (EMG)-biofeedback med vaginal palpation som metod att hjälpa kvinnor med ansträngningsinkontinens att träna. Höjs kvinnornas livskvalitet med bäckenbottenträning och skiljer sig metoderna åt i detta hänseende? Metod Alla kvinnor (n = 2256) som kom för gynekologisk cellprovskontroll under ett år inbjöds till studien. Fyrtio kvinnor (1,8%) deltog. Dessa fördelades slumpvis till undersökning och träningsinstruktion med EMG-biofeedbackapparat (grupp1, n=16) eller med vaginal palpation enligt skala 0-5 (grupp 2, n=24). Båda grupperna fick samma skriftliga och muntliga information och fyllde i en enkät vid 1:a och 4:e besöket. Resultat Andelen kvinnor med urinläckage minskade från 81% till 31% i grupp 1 (p=0,0044) och från 79% till 37% i grupp 2 (p=0,0034). Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,62). Det fanns en signifikant förbättring av fritidsaktiviteter efter bäckenbottenträning i grupp 1. För övrigt kunde ej någon påverkan på livskvaliteten ses i denna undersökning. Slutsats Träningsinstruktion med båda metoderna minskade andelen kvinnor med urinläckage lika mycket. Påverkan på livskvalitet kunde endast ses vad gäller fritidsaktivitet.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 METOD... 3 Patienter... 3 Undersökningsgrupp (1)... 3 Kontrollgrupp (2)... 4 Statistisk analys... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 6 SLUTSATS... 7 REFERENSER... 8 TABELLER... 9 FIGURER BILAGOR 1. Information om studien 2. Enkät 3. Tenas broschyr
4 BAKGRUND Urininkontinens definieras enligt ICS (International Continence Society) som ett tillstånd där ofrivilligt urinläckage utgör ett socialt eller hygieniskt problem, som kan registreras objektivt [1]. Ordet inkontinens kommer från latinet och betyder att man är obehärskad eller oförmögen att behålla. Man skiljer på tre typer av inkontinens ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens. Ansträngningsinkontinens karakteriseras av att patienten läcker urin vid fysisk ansträngning exempelvis tunga lyft, idrottsutövning, hosta, skratt eller nysning. Förekomsten av urinläckage hos kvinnor ökar från omkring 5% vid 20 års ålder till omkring 10% vid 30 års ålder, 17% vid 40 års ålder, för att sedan minska något till 74 års ålder [2]. Molander et al [3] visar att mellan 75 och 79 års ålder är prevalensen 22% och mellan 80 och 84 år 25%. Vid 85 års ålder är förekomsten hela 43% [4]. Urininkontinens upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykologiskt problem och för många innebär det ett stort hinder för normal livsföring. Ansträngningsinkontinens innebär ofta att man avstår från fysisk aktivitet [2, 5]. Urininkontinens är mycket kostsam för det svenska samhället och kostnaden beräknas till cirka två procent av den totala vårdkostnaden [6]. Olika behandlingar förekommer vid ansträngningsinkontinens t ex kirurgi, elektrisk stimulering och bäckenbottenträning [7]. Den första systematiska studien om bäckenbottenträning genomfördes av Kegel [8]. I den studien lät han 500 måttligt ansträngningsinkontinenta kvinnor genomgå åtta veckors bäckenbottenträning. Enligt kvinnornas egen bedömning blev 84% helt återställda. Fastän ett antal studier genomförts efter Kegels saknas fortfarande aktuell forskning om bäckenbottenträning. Därför finns det inget givet träningsprogram med uppgift om vilken metodik, vilken dosering eller frekvens, som är lämpligast. I våra arbeten som barnmorskor och sjukgymnast informerar vi om, och instruerar i bäckenbottenträning. Vi träffar många kvinnor som har svårt att hitta sin bäckenbottenmuskulatur och utföra knipträningen på rätt sätt för att nå ett bra resultat. Vi har efterfrågat en metod som kontrollerar att rätt muskulatur engageras och mäter uthålligheten i kontraktionen. 1
5 Som hjälp vid instruktion inför bäckenbottenträning finns elektromyografi (EMG apparater med vaginala eller anala elektroder, se bild 1. Bild 1. Anala ytelektroder har fördelen framför vaginala elektroder att de kan användas av sjukgymnaster som vanligtvis inte utför vaginal undersökning. Dessutom kan äldre kvinnor uppleva vaginala elektroder som obehagliga. SYFTE Syftet var att studera om bäckenbottenträning/knipövning med hjälp av EMGbiofeedbackapparat är en bättre metod att hjälpa kvinnor med ansträngningsinkontinens att hitta rätt muskulatur och förbättra sin knipförmåga, än tidigare använd metod (information vaginal undersökning och träningsråd). Kan kvinnor med ansträngningsinkontinens genom träning höja sin livskvalitet och skiljer sig metoderna åt i detta avseende? 2
6 METOD Patienter Under tiden till kom kvinnor av totalt (ålder år) till gynekologisk cellprovstagning på Mödravårdscentralen i Skövde. De informerades om vår studie (se bilaga 1) och inbjöds att delta. Patienter med annan kroppslig sjukdom, inslag av trängningsinkontinens, språksvårigheter eller psykisk sjukdom exkluderades. Fyrtiosex kvinnor tackade ja till att delta i studien. Dessa fördelades slumpvis i 2 grupper. Två exkluderades pga att de inte uppfyllde diagnoskriterierna och 4 avbröt under projektets gång, så det blev totalt 40 deltagare. Som slumpmetod använde vi en lottring. Jämna nummer ingick i gruppen EMGbiofeedback (undersökningsgrupp, grupp 1) och ojämna ingick i gruppen med manuell undersökning (kontrollgrupp, grupp 2). Undersökningsgrupp (1) Vid första besöket fick kvinnan fylla i en enkät (se bilaga 2). Enkäten innehåller frågor om arbete, graviditeter, operationer, grad av inkontinensbesvär och hur livssituationen påverkas av inkontinensen. Dessutom användes en VAS-skala för bedömning av patientens besvär, se bild 2. Bild 2. Anamnes togs upp och därefter gavs muntlig och skriftlig information om knipövningar och Tenas broschyr (se bilaga 3) om bäckenbottenträning delades ut. Vid undersökningen låg kvinnan i ryggläge med lätt böjda ben [9, sid 40] och ytelektroderna (30 mm i diameter) placerades klockan 3 och 9 1 cm lateralt om ändtarmsöppningen. Kvinnan gjorde 5 knip under 5 sekunder med fem sekunders vila emellan. Detta upprepades 3 gånger. De 3 medelvärdena, i µv, på muskulaturens kontraktionsförmåga och uthållighet registrerades med hjälp av EMG-biofeedbackapparaten (Neuro Trac 1 TM, Verity Medical LTD. I Sverige: Advanced Health Control, Rökila 185, Brålanda). Apparaten programmerades efter tillverkarens manual från år Återbesök gjordes efter två veckor, efter tre och sex månader varvid samma undersökning utfördes. Vid sista besöket ifylldes samma enkät som vid det första besöket. 3
7 Kontrollgrupp (2) Vid första besöket fick kvinnan fylla i samma enkät som i undersökningsgruppen (bilaga 2). Anamnes togs upp och därefter gavs muntlig och skriftlig information om knipövningar och Tenas broschyr lämnades ut. Vid undersökningen låg kvinnan i ryggläge med lätt böjda ben. Kvinnan gjorde 5 knip under 5 sekunder med fem sekunders vila emellan. Detta upprepades 3 gånger med cirka två minuters vila emellan Vaginal palpation utfördes och bedömdes efter en skala 0 5 enligt Inger Hahn [9, sid 26]. Genom jämförelse mellan de 3 medelvärdena gjordes en subjektiv bedömning av muskulaturens kraft och uthållighet enligt nedan: 0 = Ingen kontraktion. 1 = Milt tryck. 2 = Svagt tryck i 1-2 sek. 3 = Moderat tryck i 3-4 sek. Lyfter lite. 4 = Starkare tryck i 5-6 sek. Lyfter bra. 5 = Mycket starkt tryck i 5-6 sek. Lyfter bra. Återbesök gjordes efter två veckor, tre och sex månader varvid samma undersökning utfördes. Vid sista besöket ifylldes samma enkät med frågor som vid första besöket. Statistisk analys Data anges som medelvärden ± standarddeviation. Jämförelser mellan proportioner gjordes med Chi-2 test och jämförelser mellan medelvärden med ANOVA (NCSS, Kaysville, Utah, USA). Ett p-värde < 0,05 anger signifikant skillnad vid jämförelse mellan grupperna. 4
8 RESULTAT Av kvinnor som kom till gynekologisk hälsokontroll deltog 40 kvinnor i ålder år (Figur 1). Åldern och antal graviditeter bland deltagarna skiljde sig ej mellan grupperna. (Tabell 1). Därför redovisas grupperna tillsammans i Tabell 2. Denna tabell visar att kvinnorna hade mest besvär vid hosta/nysning och vid fysisk aktivitet. Vid uppföljningen hade andelen kvinnor med urinläckage minskat signifikant i båda grupperna (Figur 2). Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna (p=0.62). Patienternas skattning av förändring med hjälp av VAS-skalan visade också en signifikant andel förbättrade i båda grupperna (Figur 3). Medelförbättringen räknat i mm på VAS-skalan skiljde sig ej signifikant, p=0.22, trots kvinnornas angivna förbättring kunde någon signifikant skillnad i användningen av inkontinensskydd ej ses (Tabell 3). Vid uppföljningen med EMG-biofeedback apparaten (grupp1) respektive vaginalpalpation (grupp2) fick grupp 1 sämre eller oförändrade värden på muskelkontraktion medan grupp 2 visade en förbättrad kontraktion och uthållighet (Tabell 4). I Tabell 5 ses resultatet av enkätfrågor rörande livskvalitet. I grupp 1 kunde en signifikant förändring av fritidsaktiviteter ses (p= 0,033) och en icke signifikant tendens till förändring i grupp 2. För övriga frågor angående umgänge med andra människor, samliv, sovvanor och ät- och dryckesmönster kunde inga skillnader ses efter bäckenbottenträning. 5
9 DISKUSSION Tidigare undersökningar av urininkontinens har visat att 10-15% av kvinnorna har urinläckage [10], men också att endast 25% av de inkontinenta söker hjälp [2, 10]. Den yngsta gruppen av kvinnor var ej representerad i studien sannolikt pga att få kvinnor i denna ålder har besvär. Den låga andelen deltagare i vår studie (2%) stämmer bra med tidigare undersökningar. Varför är så få kvinnor intresserade av en sådan behandling som vi kunde erbjuda? Är inkontinensskydden så bra att många nöjer sig med sådana? Skydden är idag så konstruerade att man känner sig torr, säker och luktfri. Kvinnor med lättare besvär kanske väljer inkontinensskydd i stället för att delta i en behandling med fyra besökstillfällen fördelat på 6 månader Kvinnor med gravare besvär har sannolikt kontakt med vårdcentral eller Kvinnoklinikens inkontinensavdelning, där de redan är under behandling. Både EMG-biofeedbackgruppen (grupp 1) och kontrollerna (grupp 2) visade förbättring efter bäckenbottenträning. En signifikant minskad andel av kvinnorna hade urinläckage. Detta resultat stöds också av resultatet från VAS-skala där signifikant fler uppgav förbättring efter träning. Det var däremot ingen skillnad mellan grupp 1 och 2 tydande på att metoderna för instruktion i träning är likvärdiga. Att förbättringarna blev så stora i båda grupperna beror troligtvis på att vi hade flera uppföljningsbesök med tillfälle att fråga och diskutera. Vi kunde inte objektivisera de uppgivna förbättringarna i minskat läckage med enkätfrågorna om användning av inkontinensskydd. Bruket av dessa hade inte ändrat sig under studiens gång. Intrycket var att kvinnorna använde inkontinensskydd för säkerhets skull trots att behovet hade minskat. EMG-metoden var svår att använda. Mätvärdena vi fick var ofta svårtolkade och ibland orealistiska. Svårigheten ligger kanske i att vi använde anala ytelektroder. En vaginal och/eller rektal probe ger troligen säkrare resultat. Barnmorskan fick säkrare resultat med kvinnan liggande i ryggläge (ej gynstol) vid den vaginala palpationen. Kvinnan var mera avslappnad och kunde lättare utföra knipen. Ett förbehåll är dock att barnmorskan kunde förledas att ge högre poäng efter träning. Någon tydlig påverkan på livskvaliteten kunde vi inte få fram i vår undersökning, bortsett från påverkan på fritidsaktiviteter i grupp 1. En del enkätfrågor var sannolikt svåra att förstå då det frågas efter förändring, men ej preciserat i vilken riktning. Detta kan ha bidragit till det negativa resultatet. Det kan också vara så att 6 månader är för kort tid för att kunna registrera förändringar i vanor som påverkar livskvaliteten. En av anledningarna till att studien gjordes var att försöka hitta en bra metod för sjukgymnaster, som inte gör vaginala undersökningar, att på ett objektivt sätt kunna mäta träningsresultat vid bäckenbottenträning. 6
10 Att använda EMG-biofeedbackapparat med anala ytelektroder för att avläsa muskelkontraktion upplevdes inte negativt av någon av kvinnorna. Ej heller kontrollgruppen upplevde det obehagligt med vaginal palpation. Genomgående upplevde kvinnorna det positivt med återbesöken. De blev naturliga tillfällen till diskussion, individuell rådgivning och att öka motivationen för fortsatt träning. I vår studie så fick båda metoderna lika bra effekt men det kan bero på att uppföljningen var likadan. Med tanke på att EMG-metoden var svår att använda skulle man kunna rekommendera sjukgymnaster lära sig att använda den vaginala metoden. SLUTSATS Både EMG-biofeedback och konventionell vaginalpalpation fungerar som instruktion inför bäckenbottenträning. Träningen var effektiv för att bättra kvinnornas subjektiva besvär, däremot sågs ingen tydlig påverkan på livskvaliteten. Det var svårt att objektivisera resultaten med EMG-biofeedbackmetoden. 7
11 REFERENSER 1. Abrams P, Blaivas JG, Stanton SL, Andersen JT. The standardisation of terminology of lower urinary tract function. Scand J Urol Nephrol 1988 (Suppl): 114: Fall M, Frankenberg S, Frisén M, Larsson B, Petren M svenskar kan ha urininkontinens. Endast var fjärde söker hjälp för besvären. Läkartidningen 1985: 22: Molander U, Milsom I, Ekelund P, Mellström D. An epidemiological study of urinary incontinence and related urogenital symtoms in elderly women. Maturitas 1990: 12: Hellström L, Ekelund P, Milsom I, Mellström D. The prevalence of urinary incontinence and use of incontinence aids in 85-year-old men and women. Age Ageing 1990: 19: Bö K, Maehlum S, Larsen S, Oseid S. Prevalence of stress urinary incontinence among physically active and sedentary female students. Scand J Sport Sci 1989: 11: Milsom I, Fall M, Ekelund P. Urininkontinens en kostnadskrävande folksjukdom. Läkartidningen 1992: 89: Bö K, Pelvic floor muscle exercise for treatment of stress urinary incontinence: an exercise physiology perspective. Int Urogynecol J 1995: 6: Kegel AH. Progressive resistance exercise in the functional restation of perneal muscles. Am J Obst Gyn 1948: 56: Hahn I, Myrhage R. Basfaktakompendium Bäckenbotten, byggnad, funktion och träning. 1999: 26, Gunnarsson M. Pelvic floor dysfunction. Lund
12 TABELLER Tabell 1. Ålder och antal graviditeter hos deltagarna i studien Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) m SD m SD Ålder 45 5,5 44 9,1 Antal graviditeter 2,5 0,9 2,0 0,8 Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontroller Tabell 2. Läcker Du urin i samband med,? Enkätfråga vid första besöket aldrig sällan ofta alltid n % n % n % n % n hosta, nysning/lyft? 1 (3) 11 (27) 22 (55) 6 (15) 40 promenader eller trappgång? 14 (40) 14 (40) 7 (20) 0 (0) 35 när Du reser Dig från sittande till stående? 23 (64) 10 (28) 2 (5) 1 (3) 36 fysisk aktivitet? 4 (10) 13 (34) 12 (32) 9 (24) 38 annat? 4 (33) 2 (17) 2 (17) 4 (33) 12 Tabell 3. Använder Du något skydd mot urinläckage? Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) Enkät 1 p=0,38 Enkät 2 Enkät 1 p=0,18 Enkät 2 n % n % n % n % aldrig? ibland? alltid? Grupp 1 EMG-biofeedback, värden i µv. Grupp 2 Kontroller. Värden är poäng vid vaginal palpation. Tabell 4. Utvärdering av träningsresultat med EMG-biofeedback respektive vaginal palpation Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) Besök 1 Besök 4 Besök 1 Besök 4 m SD m SD p m SD m SD p 10,29 8,30 8,82 7,24 0,60 2,04 1,16 3,55 1,07 <0,001 Grupp 1 EMG-biofeedback, värden i µv. Grupp 2 Kontroller. Värden är poäng vid vaginal palpation. 9
13 Tabell 5. Resultat av enkätfrågor angående livskvalitet före och efter bäckenbottenträning Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Grupp 1 (n= 16) Grupp 2 (n= 24) Enkät 1 Enkät 2 Enkät 1 Enkät 2 n % n % n % n % p n % n % n % n % p Påverkas Du av Ditt läckage i umgänget med andra människor? 15 (94) 1 (6) 14 (87) 2 (13) 0,54 18 (78) 5 (22) 21 (87) 3 (13) 0,40 Har Ditt läckage ändrat Ditt äteller dryckmönster? 14 (87) 2 (13) 15 (94) 1 (13) 0,54 20 (83) 4 (17) 20 (83) 4 (17) 1,00 Har Ditt läckage förändrat Ditt samliv? 15 (78) 1 (6) 16 (100) 0 (0) 0,31 21 (95) 1 (5) 23 (100) 0 (0) 0,30 Har Ditt läckage förändrat Dina sovvanor? 14 (78) 2 (13) 16 (100) 0 (0) 0,14 19 (79) 5 (21) 22 (92) 2 (8) 0,22 Har Ditt läckage förändrat Dina fritidsaktiviteter? 12 (78) 4 (25) 16 (100) 0 (0) 0, (54) 11 (46) 19 (79) 5 (21) 0,067 Är det något som Du gärna vill göra men nu undviker? 13 (78) 3 (19) 16 (100) 0 (0) 0, (61) 9 (39) 19 (79) 5 (21) 0,17 Grupp 1 EMG-biofeedback, värden i µv. Grupp 2 Kontroller. Värden är poäng vid vaginal palpation. 10
14 FIGURER Figur 1. Åldersfördelning Inbjudna kvinnor n=2256 Deltagande kvinnor n= år 21% år 21% år 30% år 40% år 26% år 32% år 40% Figur 2. Händer det att Du läcker mer än enstaka droppar? Enkätfråga före och efter bäckenbottenträning 100% Grupp 1 (n=16) Grupp 2 (n=24) 90% 80% 3 (19%) 5 (21%) 70% 60% 11 (69%) 15 (63%) 50% 40% 13 (81%) 19 (79%) Nej Ja 30% 20% 10% 5 (31%) 9 (37%) 0% Enkät 1 Enkät 2 Enkät 1 Enkät 2 p = 0,0044 p = 0,0034 Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontrollgrupp p = 0,62 11
15 Figur 3. Patienternas subjektiva bedömning av sina besvär enligt Visuell analogskala. Mycket Grupp 1 (n=16) Enkät 1 Enkät 2 p= Värde på skalan försämrade! 14 förbättrade! Lite Antal patienter Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontrollgrupp Mycket Grupp 2 (n=24) p=0, Enkät 1 Enkät 2 p=0.001 Värde på skalan försämrade! 19 förbättrade! Lite Antal patienter Grupp 1 EMG-biofeedback Grupp 2 Kontrollgrupp 12
16 FoU-enheten Primärvårdens kansli Regionens Hus, Mariestad Tfn: , fax:
BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngnings- trängningsoch blandinkontinens, vuxna kvinnor Inledning Arbetsgruppens uppdrag har varit
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merUroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens
Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?
Läs merBäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset
Bäckenbottenträning vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarutbildning 16 februari 2016 Varför bäckenbottenträna?
Läs merFEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi
Läs merLUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE
Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merRiktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merSkriv in datum för ifyllandet av enkäten: (År- Månad- Dag): - - Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) - - -
Fylls i registersekretariatet Patnr: Tidpunkt: Skriv in datum för ifyllandet enkäten: (År- Månad- Dag): -- t.ex. -- Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) --- t.ex. 9-6-8-89 Besvara frågor med markering
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merDin värdering efter operationen (ca 1 år)
Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig
Läs merDin värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år)
Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Enkät 1 år efter bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas uppgifter
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merDin värdering 1 år efter operationen
Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Urininkontinens
Läs merReumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Läs merPersonnr... Namn:... Adress:...... Tel bost:... 4. Hemmavarande barn: nej ja antal... 5a. Gravid för närvarande nej ja graviditetsvecka
BÄCKENSTUDIE GRAVIDA FRÅGEFORMULÄR 1 Personnr... Namn:...... Adress:............. Tel bost:... Dagens datum:... Tel arb:..... 1. Ålder...år 2. Kön man kvinna 3. Ensamboende nej ja 4. Hemmavarande barn:
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs mer61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)
61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merFöreträdare: Karl-Johan Myren
BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merAnvändarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merVill du delta i en undersökning om matvanor?
Till ungdomar i åk 5 eller åk 8 Vill du delta i en undersökning om matvanor? Bakgrund och syfte med Riksmaten ungdom Livsmedelsverket jobbar för säker mat och för bra matvanor. Livsmedelsverket behöver
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merUppgifter om hälsa före graviditeten
Uppgifter om hälsa före graviditeten Hälsodeklaration bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobil/övrig telefon... E-post... Saknas uppgifter ovan eller är de felaktiga,
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merOm nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka
Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år
Läs merInterventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3
Instruktion Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3 Innan du svarar på en fråga ber vi att du läser hela frågan och alla svarsalternativ. Vissa frågor svarar du på genom att
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merProjektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus
ENKÄT 1 Datum: Löpnr: Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus Vi som arbetar i projekt Columbus vill ta reda på om Du och de andra deltagarna tycker att projektet varit till någon nytta. Vänligen
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merSfinkterskada hos obstetriska patienter
Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merRehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering
Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin
Läs merSkriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00
LUNDS UNIVERSITET Obstetrik och gynekologi, Lund Grundkursen inom läkarutbildningen, termin 10 Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00 Kod:. Fråga 1 Max
Läs merAkupunktur vid behandling av trängningsinkontinens
September 2007 1 (11) Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens Frågeställning Vilken är patientnyttan och hur kostnadseffektivt är akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens? Bör metoden
Läs merCleodette och Cleodette 28
Cleodette och Cleodette 28 Du har fått p-pillret Cleodette eller Cleodette 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merSAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.
SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merOm blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser
Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Framtaget av Agneta Sandberg, uroterapeut Landstinget Blekinge och Anders Engelholm, utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland (FoU Västernorrland)
Läs merLivsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merCopyright 2007 Human Excellence, all rights reserved
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma
Läs mer12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merTentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merMedel UR/SB (per fråga). Sorterad på: Frågenummer. Urval: = UR = SB
Medel UR/SB (per fråga). Sorterad på: Frågenummer. Urval: = UR = SB Nr Fråga n UR SB 8 Jag fick bra information om hur undersökningar och behandlingar skulle gå till 74 3,77 3,47 9 Jag fick bra information
Läs merAvrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg
Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera
Läs merVälkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Läs merDatum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen
Läs merBedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2
Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Reception-förståelsen av det man hör och läser på målspråket Vad du förstår när du lyssnar och hur du visar vad du har förstått. Du uppfattar
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs mer1. Inledning. Urininkontinens
1. Inledning Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka 500 000 i Sverige. Minst 300 000 har eller önskar idag behandling
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merSkapa minnen av framtiden. Henrik Svensson
Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merPatientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)
Patientinformation till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Nästan alla män har varit med om sviktande erektion någon gång. För de flesta män handlar det då om prestationsångest och kan bli en psykologisk
Läs merFrågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske
Läs mer