Suzukimetoden. IT-pedagogutbildningen Elisabeth Gräns Hannah Wallgren Ulfvin Benny Sund Camillha Fahlberg. Tärna Folkhögskola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Suzukimetoden. IT-pedagogutbildningen 2010. Elisabeth Gräns Hannah Wallgren Ulfvin Benny Sund Camillha Fahlberg. Tärna Folkhögskola 2010-09-17"

Transkript

1 IT-pedagogutbildningen 2010 Suzukimetoden Foto: Benny Elisabeth Gräns Hannah Wallgren Ulfvin Benny Sund Camillha Fahlberg Tärna Folkhögskola

2 Innehåll Inledning... 2 Shinichi Suzuki... 3 Suzuki-metoden... 3 Suzukimetodens 13 byggstenar:... 5 Suzukimetoden hos familjen Lundén... 6 Intervju med Mats Eckerbom... 6 Mattesmedjan... 7 Bennys besök på Kulturskolan i Karlstad... 9 Sammanfattning Källor

3 Inledning Uppgift 4 Pedagogik Olika pedagogiska inriktningar Vår första uppgift inom ämnet pedagogik är att titta på olika pedagogiska inriktningar. Det är ett grupparbete. Vår grupp har valt att titta lite närmare på Suzuki-metoden, en pedagogisk metod som främst används för instrumentundervisning inom musiken. Suzuki-metoden skapades av den japanske violinisten Shinichi Suzuki, han kallar själv sin metod för modersmålsmetoden. 2

4 Shinichi Suzuki Shinichi Suzuki föddes 17 oktober 1898 i Nagoya, Japan. Hans far ägde vid denna tidpunkt världens största violinfabrik där Shinichi och hans syskon brukade tillbringa mycket tid. För Shinichi var fiolerna mest leksaker fram till den dag då han hörde en inspelning med violinisten Mischa Elman. Shinichi hann fylla sjutton år innan han började studera violin. När han avslutat sina studier i Japan begav han sig till Tyskland för att studera violin för Karl Klinger. Där träffade han också sin fru, Waltraud, som han tog med sig tillbaka till Japan Han började då ge konserter och undervisa i sitt hemland. Han började efter ett tag intressera sig mer och mer för undervisning och små barns inlärningskapacitet. En pappa kom till Suzuki med sin lille 4-årige son och undrade om denne kunde få lära sig spela fiol. Shinichi funderade länge och väl. Var det möjligt att lära så små barn spela? Då gjorde han plötsligt sin stora upptäckt: Alla barn talar japanska! Detta är ju något alldeles oerhört! Kan små barn lära sig något så svårt som Osaka-dialekten måste de väl också kunna lära sig spela fiol! Så väcktes tanken om Talent Education, eller Suzuki-metoden som vi kallar den i Sverige. Suzuki-metoden DEN JAPANSKE VIOLINISTEN Shinichi Suzukis pedagogiska utgångspunkt är att varje barn är fött med många anlag (språkliga, musikaliska etc.) men att barnet måste ha de rätta stimulerande upplevelserna för att dessa anlag ska utvecklas till egentlig talang och att det är speciellt viktigt att barnet stimuleras mycket tidigt. I sin musikpedagogik drar Suzuki en parallell till hur barn lär sitt modersmål. Utan teoretiska förklaringar och grammatikpluggande lär sig det lilla barnet att tala genom att lyssna till och efterlikna de vuxnas språk. Det ska mycken repetition till, men barn lär sig att tala flytande långt innan de lär sig läsa. Alla barn lär sig sitt modersmål även om det är ett mycket komplicerat språk. Suzuki kallar själv sin musikpedagogik för "modersmålsmetoden". Liksom modersmålet finns musiken i barnets miljö redan från födseln. Barnet ska tidigt lyssna till musik och så småningom efterlikna den på sitt instrument. Shinichi Suzuki var ett tag verksam i Tyskland och fick där ofta höra kommentaren att hans modersmål, japanska, var alldeles för svårt för en tysk att lära sig. Han slogs då av tanken, att japaner i allmänhet förmodligen inte är mer begåvade än tyskar i allmänhet och att det antagligen förhöll sig så, att japanska barn kunnat lära sig sitt till synes svåra språk genom att de växte upp i en miljö där det talades just japanska. Vidare tänkte han, att till och med sådana japanska barn som rankades som obegåvade faktiskt kunde tala japanska, varpå han kom på idén att försöka lära riktigt små barn att spela fiol. Det är värt att notera att i stort sett alla barn kan lära sig spela. En stimulerande uppväxtmiljö är uppenbarligen av större betydelse än att man har lämpliga gener. BARNET SKA I BÖRJAN inte vara bundet av en notbild eller belastas med hur musiken teoretiskt är uppbyggd, utan ha den hörda musiken som rättesnöre. Därför kommer barnet redan tidigt att kunna spela rent och rytmiskt korrekt, då det helt instinktivt inrättar sitt spel efter förebilden. Den hörda musiken är synnerligen "iöronfallande" och tillrättalagd med en mycket genomtänkt teknisk progression. Progressionstakten är hög varför det är viktigt att man arbetar så länge med ett stycke 3

5 att barnet verkligen "kan" stycket givetvis helt utantill- men också med så fin musikalisk känsla, artikulation, intonation m.m. som man kan kräva på den nivå barnet befinner sig. Ett stycke lämnas aldrig. Alla spelade stycken införlivas med den aktuella repertoaren, som ständigt kan förbättras i och med att barnet utvecklas som instrumentalist. Alltså konstant repetition! FÖR SMÅ BARN är det i det närmaste omöjligt att öva hemma utan hjälp och uppmuntran från en vuxen. Därför är ett villkor för att barnet ska få suzukiundervisning, att en vuxen - i regel en av föräldrarna - varje vecka deltar i den individuella lektionen hos läraren. Då uppnås en personlig kontakt mellan hemmet och läraren. ÄVEN VID GRUPPUNDERVISNINGEN varje vecka är föräldrarna med som en uppmuntrande publik. Övningen hemma är en aktivitet där både barn och föräldrar deltar. Den sker på barnets betingelser med hjälp av föräldrarna där drivkraften är det pedagogiska förnuftet och inte förälderns eventuellt orimliga ambitioner. Suzuki lägger vikt vid att undervisningen hela tiden tar som utgångspunkt vad eleven har lärt. Ska något rättas till ska man koncentrera sig på en sak åt gången. Det är lätt att se tio fel, men man jobbar med ett i taget. DET VIKTIGASTE ÄR att barnet inte mister lusten att spela. Spelglädjen stimuleras vid grupplektioner och konserter där eleverna spelar med och för varandra. Då spelas om och om igen stycken som barnen redan kan bättre och bättre - tillsammans med kamraterna. När barnen blir större lär de sig givetvis också att läsa noter, men detta går mycket lättare när barnen fått ett naturligt förhållande till sitt instrument och redan kan spela många stycken. Det är en princip i suzukiundervisningen att man inte arbetar med speciellt utvalda barn. Alla som vill kan få börja i mån av plats. En lämplig begynnelseålder är ofta 3-5 år. Det viktiga lyssnandet har då pågått sedan födseln. DET ÄR INTE SUZUKIS MÅL att driva fram barnen till professionella musiker. Musiken används istället som ett medel att utveckla barnets hela personlighet. Barnens koncentrationsförmåga och minne tränas, motoriken utvecklas och förmågan att lyssna förfinas. De lär sig att samarbeta med andra barn men kanske det bästa är att de tidigt får medverka i en seriös konstnärlig aktivitet. I en process, där helheten är mer än summan av delarna, spelar barn förälder - lärare var sina viktiga roller. Det är den pedagogiska triangel som Suzuki funnit så verkningsfull. Låt oss komma ihåg en av Suzuki ofta citerad sanning: "En metod är precis så bra eller dålig som dess utövare. 4

6 Suzukimetodens 13 byggstenar: Tidig start: Barnet bör få en kärleksfull och musikrik miljö redan från födseln, eller till och med redan innan födseln. Detta lägger grunden till den formella undervisningen, som kan påbörjas vid tre till fem årsåldern. Lyssnande: Att lyssna på musik är en viktig del av den dagliga övningen. I början lärs allt in på gehör och därför är det väldigt viktigt att utveckla lyssnandet. Alla kan: Den pedagogiska utgångspunkten är att alla barn föds med många anlag men att barnet måste få stimulering och uppmuntran för att dessa anlag ska utvecklas till egentlig talang. Om barnet kan lära sig att tala, kan det lära sig att spela. Föräldern: Undervisningen inleds med en föräldrakurs där föräldrarna får en förståelse för metodiken och filosofin bakom den. De får lära sig de praktiska grunderna på instrumentet och närvara vid barnets lektioner så att de kan vara handledare i övningen hemma. Genom att föräldern börjar blir barnet motiverat till att också få börja spela och lära sig mer än föräldern. När barnen är mycket små är det föräldrarna som ansvarar för övningen och ansvaret flyttas gradvis till barnet ju äldre det blir. Individualiserad lektion: Varje elev får en individualiserad lektion per vecka där läraren visar hur barn och förälder skall arbeta hemma. Grupplektion: Eleverna spelar tillsammans regelbundet. Målet är en grupplektion i veckan. Tonen: Tonbildningen finns hela tiden i centrum på lektionerna och vid övningen, redan på nybörjarstadiet. Detta kallas tonalisation. Arbetssätt: Alla stycken i Suzukis repertoar är ordnade i en pedagogisk följd och innehåller moment som leder elevens spelförmåga vidare till nästkommande stycke. Progressionstakten är hög så man bör arbeta med varje stycke tills elevens förmåga blir tillräckligt utvecklad för att gå vidare. Suzuki lägger vikt vid att undervisningen hela tiden tar som utgångspunkt vad eleven har lärt och man koncentrerar sig på en sak åt gången. Repetition: Alla stycken i suzukirepertoaren repeteras ständigt. Elevens repertoar ökar därför hela tiden och eleven är alltid förberedd för omedelbar konsert. Memorering: Varje stycke i suzukirepertoaren spelas upp utantill. Notläsning: Barnen ska till en början inte vara bundna till noter, men när de är mogna för det och har uppnått viss spelförmåga undervisas de i notläsning och musiklära. Repertoar: Suzukirepertoaren gäller som en röd tråd och inget stycke hoppas över. I takt med ökade kunskaper och spelförmåga bör annan repertoar spelas jämsides. Konserter: Eleverna skall ges tillfälle att framträda inför publik så snart som möjligt. Det kan ske helt informellt i hemmet, inför gruppen eller i större sammanhang med många medverkande. Som publik får eleven meningsfulla tillfällen att lyssna till musik. Konserter stimulerar deras spelglädje som alltid måste stå i fokus. 5

7 Suzukimetoden hos familjen Lundén Intervju med Anna-Carin Lundén Hur har metoden fungerat för er familj? Båda våra döttrar har lärt sig spela på det sättet. Den ena började med fiol men tröttnade på det och gick över till nyckelharpa. För henne har det varit enkelt för hon har ett otroligt musiköra. För den andra har det varit jobbigare eftersom hon har fått tränat upp sitt gehör. Lyssnat och tränat och lyssnat och tränat och tillslut kunna spela nyckelharpa, gitarr och piano obehindrat. Många tårar fälldes innan hon har kommit så här långt. Hon spelar fortfarande bl.a. i kyrkan emellanåt. Tack vare det går det bättre i skolan, lättare med inlärning överhuvudtaget. Har du märkt något negativt med denna metod? Jag ser nog inget negativt mer än att vissa får slita hårt medan andra går det hur lätt som helst för. Men så är det ju inom vanlig inlärning också. Intervju med Mats Eckerbom. Mats Eckerbom är musiklärare på Kommunala musikskolan i Uppsala. Han har arbetat som musiklärare sedan Mats undervisar i cello. Han använder sig som han säger, av suzuki-metoden efter sina förutsättningar. Hans celloelever börjar när de är fem, sex år gamla. Fiolelever börjar ofta när de är fyra år. Cellon är ett större instrument och det krävs att barnen är lite äldre när de börjar med det. Nybörjarna använder inte noter, utan lär sig först enligt traditionell suzuki-metod genom att lyssna och härma. Föräldrarna är med på lektionerna, ibland i flera år, beroende på hur eleverna utvecklas. Till skillnad från traditionell suzuki-metod, låter dock Mats Eckerbom sina elever börja spela efter noter ganska snart, kanske efter ett års undervisning, detta för att eleverna inte ska bli analfabeter. Han tycker dock att det är bra att börja med att lyssna, barnen lär sig spela på samma sätt som de lär sig att sjunga. Mats elever får dels enskild undervisning en gång i veckan och dels gruppundervisning var tredje vecka. På gruppundervisningen spelar barnen som ligger på samma nivå ihop, det är ett bra sätt att lära känna varandra på säger han och så är det bra rent musikaliskt att spela ihop med andra. Varje termin har eleverna en slutkonsert och då spelar alla grupper tillsammans, såväl nybörjare som de som spelat längre. Mats har elever som han har följt från femårsåldern till 20års-åldern. Många av hans elever har blivit yrkesmusiker. 6

8 Suzukis idé om att alla får vara med, tycker Mats är bra, den tillämpas också inom musikskolan, även om det ibland i praktiken kan vara lite svårt p g a att det är kö dit. Mats Eckerbom har arbetat som musiklärare i 35 år, han har haft många elever genom åren, han använder suzuki-metoden. Han verkar vara en god pedagog som gillar sitt yrke och sina elever. Mattesmedjan Shinichi Suzuki har inspirerat med sin pedagogik även inom andra områden. I Japan finns Talent Education skolor som jobbar enligt Suzuki pedagogiken. I Sverige hittade vi ett exempel där Suzuki pedagogiken används inom ett annat område än det traditionella. Sten Rydh driver Mattesmedjan i Bengtsfors, Dalsland. I Mattesmedjan har han inspirerats av Suzukis pedagogik och menar att även det matematiska språket går att lära in på samma sätt som modersmålet och musiken. Detta sker genom lekar, rim och ramsor. Ex. Här är en Ellips i den finns pappas slips Här är en kvadrat i den finns det mat Även här har föräldrarna en stor betydelse för det lilla barnets utveckling. Barn gör som vi gör så det handlar om att visa att matematiken är en naturlig del av våra liv och att det precis som musik kan vara roligt och lustfyllt. Att inspirera och locka, låta barnet testa sina egna förmågor med problemlösning är en nyckel till framgång. Hannah pratar med Sten om att använda Suzukipedagogiken inom matematik: Jag resonerar lite kring att Suzuki menar att vi upplever musik och att detta är en av grundbultarna i pedagogiken och frågar Sten hur han menar att vi kan uppleva matematik. Att uppleva matematik är för mig oerhört väsentligt, precis som i musiken, konsten, litteraturen. Några exempel på matematikupplevelse är när barnen får bygga och arbeta med olika material, t.ex. klossar, pussel, mekano, lego, kaplastavar o.s.v. Det ger en grundläggande upplevelse av geometrin. Till detta hör också upplevelsen av rummet och tiden, t.ex. sådana vardagliga aktiviteter som när man går i skogen, badar, leker olika lekar, utövar olika idrotter mm. Man glömmer lätt bort att matematiken har en rumslig- tidslig sida som är helt grundläggande. Detta gäller också det visuella. När vi tittar på olika byggnader och former, vardagsföremål mm är det ju matematik i grunden. 7

9 Matematiken kan delas in i 4 klassiska grundområden, där jag vill att barnen skall få en grundläggande upplevelse: 1. Aritmetik (taluppfattning och räkning) 2. Geometri (rums- och tidsuppfattning, färg och form, mönster 3. Algebra (uttryck, ekvationer, funktioner). Hit kan vi också räkna mätning, enheter mm. 4. Diskret matematik (sannolikhet, statistik, logik, problemlösning, språkets roll m.m.) Tyvärr tror många att matematik nästan bara handlar om tal och räkning. Detta är givetvis ett viktigt område med mängder av grundläggande upplevelser. Men områdena 2-4 blir försummade i hög grad. För att förstå matematik behöver vi framför allt språket, både modersmålet och det matematiska språket. Barn som får höra mycket sagor, berättelser och själva blir vana att samtala får också mycket matematik redan som små. Vidare är det väsentligt att få spela olika spel och uppleva logiken och mönster på ett roligt, spännande och levande sätt. Vardagen är full av matematik, men vi vuxna måste göra barnen medvetna om detta så att de förstår att matematiken omfattar det mesta i vardagen och att de sedan bara fortsätter med en utveckling av detta. Man måste också komma ihåg att själva språket är uppbyggt av symboler som kombineras till ord och meningar med betydelse - en i högsta grad matematisk aktivitet. Detta finns ju med i logiken och semantiken. Inom idrott, musik, konst och bild får barnen grundläggande matematikupplevelser. Matematiken tar vi till oss genom våra fem sinnen och hjärnans otroliga förmåga att ge mening och förståelse. Hans resonemang och dem otroliga glädje och entusiasm som genomsyrar hans svar gör mig bara ännu mer fascinerad och nyfiken. 8

10 Bennys besök på Kulturskolan i Karlstad En fredag eftermiddag åkte jag till Karlstad för ett besök på Kulturskolan. Jag hade stämt träff med en Suzuki-lärare, Bo Thalén. Dels för en intervju men också för att få vara med på en lektion tillsammans med 11 barn i 8-års åldern. Jag började med att berätta vem jag var och varför jag önskade träffa honom. Sen började han berätta lite om sina tankar och funderingar kring Suzuki-metoden/pedagogiken och här är ett litet utdrag av vad han sa: För att bli Suzukilärare krävs tidigare pedagogisk erfarenhet med allmän pedagogisk inriktning. Undervisning Undervisningen börjar vid 4-års ålder då också föräldrarna aktivt medverkar i denna, dels för att det är lättare för barnen att slippa vara själva men också för att det tillsammans är lättare att komma ihåg hur styckena ska spelas. Suzuki-metoden bygger på det hantverksmässiga i att lära sig spela instrument genom upprepning. Man utgår från individens kunskap och mognad och möter barnet på en åldersadekvat och kunskapsmässig nivå. Det ska vara lustfyllt att lära sig nå t! Det är mer en metodik än en pedagogik. Man börjar alltid med att spela Blinka lilla stjärna på många olika sätt och fortsätter genom åren med olika stycken fram till betydligt svårare stycken som t.ex. Mozartkonserter. Man lär sig inte bara hur man ska spela eller hur det ska låta utan också vilka olika muskelgrupper man använder när man spelar på olika sätt. Undervisningen utgår från en väl genomtänkt kursplan. I denna kursplan har man sen en grundstomme i undervisningen där man kan lägga till och dra ifrån utifrån eleven/gruppen man undervisar. Bo var på en föreläsning med Shinichi Suzuki i Borlänge -88. Suzuki framhöll att han genom alla år har provat nå t nytt på eleverna varje dag! När jag kommer på nå t nytt berättar jag det för alla, det dumma berättar jag naturligtvis aldrig! Suzuki, då 90 år, upplevdes av Bosse som normal Hur kan det då komma sig att denna metodik/pedagogik fungerar? Enligt Suzuki därför att: - Detta fungerar för mig därför att det är rätt! En viktig tes enligt Suzuki: Man är aldrig för gammal för att börja spela och nästan aldrig för ung 9

11 Uppvisning En viktig bit i Suzukiundervisningen är konsert men då är det inte stora konserthallar som gäller utan alla typer av uppvisning, t.ex. i gruppen, tillsammans med andra grupper eller när man spelar för släkt och vänner i hemmet. En mycket medveten metodik i undervisningen är att eleverna får leda varandra, vara i centrum i undervisningen. Suzuki-pedagogiken kräver en stor kunskap av läraren. Det räcker inte med att bara kunna Blinka lilla stjärna. Viktigt i metodiken/pedagogiken är att ta reda på: Varför tränar vi? Vad är viktigt? Mina elever följer jag från 4-års ålder upp till dessa går ur gymnasiet. Negativ kritik kring Suzuki-pedagogiken: Eleverna läser noter väldigt dåligt jämfört med sina jämnåriga när de kommer en bit upp i åldrarna. Bos uppfattning kring detta: Ja, när det gäller att läsa noter så stämmer det men de spelar skjortan av jämnåriga kamrater när de kommer upp i 9-års åldern. Något som Bo verkligen vill framhålla är att: Vägen mot målet är minst lika viktig som målet Man växer upp till en Ädel & Nobel människa! Det är en bit i hela människans utveckling. Efter detta samtal gick vi till Orkestersalen där jag tillsammans med några föräldrar fick vara med på en lektion. De började som vanligt med en liten samling där Bo klappade olika takter vilka barnen i tur och ordning skulle härma. Denna övning pågick i några minuter, sedan var det dags att börja spela. Barnen ställde sig i två rader, Bo ställde sig framför och ledde de olika musikstyckena varvat med att barnen fick leda sina kompisar. Vid dessa tillfällen ackompanjerade Bo på piano. Jag passade på att ta lite kort och filma. Jag hade tidigare fått lov till detta, både av barn och de föräldrar som var där. 10

12 OCH TILL SLUT Låt barnen lyssna på Suzuki-styckena varje dag. Ta vara på alla tillfällen då ni kan spela för varandra hemma. Kritisera inte, hota inte, bestraffa inte. Ta itu med dåligt uppförande, men inte i direkt samband med musikutövandet. Glöm inte att komplimanger, leenden och uppmuntran är effektivare belöning än materiella saker. Uttryck ofta din uppskattning över framsteg. Uppmuntra inte bara läxövning utan även att barnen improviserar själva med sina instrument. Påminn aldrig barnen om att lektioner eller instrument är dyra. Skuldkänslor åstadkommer aldrig bra spelhumör. Var intresserad. Fråga mycket. Ordna så att barnen inte störs av TV där de övar. Stöd varandra till 100 %. Försök få alla i familjen att förstå att de behöver samarbeta för att spelningen ska fungera. Försök att gå tillsammans i familjen på uppspelningar, konserter mm. Visa ofta kärlek när ni sysslar med musik och era barn kommer också att älska musik. 11

13 Sammanfattning Suzuki-metoden utvecklades av japanen Shinichi Suzuki, han kallade själv sin metod för modersmålsmetoden. Metoden bygger mycket på repetition. Barnen börjar ofta spela i tidig ålder och alla barn är välkomna. I början används inga noter utan barnen härmar musiken de hör. Suzuki har inspirerat med sin pedagogik även inom andra områden. Suzuki-metoden har 13 byggstenar. Mats Eckerbom, musiklärare vid kommunala musikskolan i Uppsala undervisar i cello, han använder suzuki-metoden, men lär ut notläsning tidigare än vad traditionell suzuki-metod förespråkar. Benny besökte Kulturskolan i Karlstad och pratade med lärare och fick lyssna när barnen spelade. Läraren framhöll att Vägen mot målet är minst lika viktig som målet Man växer upp till en Ädel & Nobel människa! Det är en bit i hela människans utveckling Suzukipedagogiken är som många andra pedagogiker inte bara ett sätt lära, utan även en livsfilosofi. Även om Suzuki använder sin pedagogik främst för att lära barn spela fiol så genomsyrar hans livsåskådning hela pedagogiken. Han menar att vi alla borde vara som barn i 4-5 års åldern därför att De har ingen tanke på självbedrägeri. De litar på människor och har inga tvivel De vet bara hur man älskar, inte hur man hatar De älskar rättvisa och samvetsgrant följer reglerna. De söker lyckan, lever glatt och är fulla av liv De känner inte till fruktan utan lever i säkerhet Den inneboende livskraften hos dessa barn är grunden i hela Suzukis pedagogik Och hur man än vrider och vänder på det är det en skön tanke att inget barn är under genomsnittet i intelligens, det är utbildningsmetoden som är fel Källor Suzuki, Shinichi (1969). Kunskap med kärlek: pedagogik. Isabergs förlag/ssm AB

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Svenska Suzukiförbundet skall vara politiskt och religiöst obundet. Förbundets officiellt accepterade förkortning är SSZ.

Svenska Suzukiförbundet skall vara politiskt och religiöst obundet. Förbundets officiellt accepterade förkortning är SSZ. STADGAR FÖR SVENSKA SUZUKIFÖRBUNDET 1 Syfte Svenska Suzukiförbundets ändamål skall vara a. att i Sverige verka för spridning av och förståelse för Shinichi Suzukis filosofi och pedagogik. b. att utgöra

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Undervisa i världens största språk - musik

Undervisa i världens största språk - musik Joel Johansson 24 år Ämneslärarprogrammet Undervisa i världens största språk - musik Institutionen för Musik, Pedagogik och Samhälle KMH:s ämneslärarprogram KMH:s ämneslärarprogram i musik med inriktning

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

SUZUKIMETODEN. IT-Pedagogutbildningen Tärna Folkhögskola. Uppgift 4 Pedagogik

SUZUKIMETODEN. IT-Pedagogutbildningen Tärna Folkhögskola. Uppgift 4 Pedagogik IT-Pedagogutbildningen Tärna Folkhögskola SUZUKIMETODEN Uppgift 4 Pedagogik Gunilla Hovberg, Marie Bergfjord, Tove Andersson, Karin Hakvinsson 2009-09-17 Innehållsförteckning Inledning... 1 Historia...

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 4: Bibeltelefonen Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 4 Bibeltelefonen Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar

Läs mer

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Hej alla barn och föräldrar, Hoppas att ni alla har haft en trevlig Valborg. Vi jobbar på i full fart för att välkomna er till en spännande skolstart i höst. Maija

Läs mer

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen

Läs mer

Välkommen till Suzukivärlden!

Välkommen till Suzukivärlden! 1 Välkommen till Suzukivärlden! Shinichi Suzuki föddes i Nagoya 1898 och dog i Matsumoto 1998. Vi är övertygade om att alla barn är unika och att de alla har potentialen att växa och vandra en väg med

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 1: Tidsresan Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 1: Tidsresan Pernilla Kans, Elin Ulander, 2008 Illustrationer

Läs mer

Välkommen till Mariebergs förskola. Såsom du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra!

Välkommen till Mariebergs förskola. Såsom du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra! Välkommen till Mariebergs förskola Såsom du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra! 1 Syftet med denna arbetsplan är att alla som önskar ska få en inblick i verksamhetens mål och inriktning.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv Regnbågen om barnet får välja själv Här möter personalen varje enskilt barn genom att lyssna på och läsa av vad barnet tycker och önskar. Barnen får själva välja sina aktiviteter och utvecklas i sin egen

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.

Läs mer

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera

Läs mer

Välkommen till Ale kulturskola!

Välkommen till Ale kulturskola! Välkommen till Ale kulturskola! Ale kulturskola erbjuder undervisning i estetiska ämnen och undervisar nybörjarelever såväl som elever som vill fortsätta att fördjupa sig inom ett konstnärligt område.

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten VMO - VMISE VANDA MUSIKINSTITUT SVENSKA ENHETEN (VMISE) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda musikinstitut

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Anmälan till musikinstitutet

Anmälan till musikinstitutet Anmälan till musikinstitutet Grundläggande utbildning Anmälan till inträdestest 11.4-15.5.2015 Testdagar I centrum ti-to 26.5-28.5.2015 I Veikkola må 25.5.2015 Öppna avdelningen 11.4 15.5.2015 Musiklekskolan

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren Verksamhetsplan Haren 0 UTVÄRDERING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 2007-2008! Arbetslag: HAREN Personal: Karin Johansson, Josefin Johansson, Carina Andersson, Ann Engström DETTA SER VI FRAM EMOT UNDER

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Kattens Janssons månadsbrev

Kattens Janssons månadsbrev Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Skuttungeposten Nr 3 v. 41-43 2015-2016

Skuttungeposten Nr 3 v. 41-43 2015-2016 SKAPANDE SKOLA Projektet är avslutat och var mycket uppskattat av eleverna! Filmerna finns på erikhedman.com. SMILE Månadens ord är MEDMÄNSKLIG- HET och vi arbetar med färdigheten att visa att man tycker

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Informationsbrev februari 2016

Informationsbrev februari 2016 Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp

Läs mer