MEDLEM. David Sirviö. En studie om medlemskap utifrån fyra frikyrkor

Transkript

1 SALT Skandinaviska Akademin för Teologi och Ledarskap ÖREBRO MISSIONSSKOLA - Örebro Teologiska Högskola MEDLEM En studie om medlemskap utifrån fyra frikyrkor David Sirviö AA2552TM Uppsats 15hp Vårterminen 2010 Handledare: Roland Spjuth

2 Abstract The purpose of this paper is to study membership in the free churches in Sweden. Membership is a broad concept that exists throughout our society, but also an important concept in the church from words like belonging and community. My question in the paper is: How are members organized in the free churches in Sweden today? And behind this membership structure, I would search values and then think about the second question: How do you organize the church and its members in the future? Today membership is a word that in many churches have lost its meaning and become irrelevant. It gives the church a need to redefine membership. In the paper, I interviewed four churches to see how they have organized their membership and sought the values behind. Four areas have been focused in the paper. Membership and Organization Requirements and expectations of membership Difference between leaders and members To be young and member The churches organization is the answer to my first question and its values are ideas for my second question. In order to get closer to membership today, I will also in the paper go through a number of articles that have dealt with membership in recent years. These articles relate to churches that have been working with its membership and have begun to define the concept. The results of this study show that there are several forms for membership of in the free churches in Sweden today. Despite the variation, there are a lot of common values behind. Some of the bearing values are to include people and to move from one organization to an organism in which relations are in focus. Keywords: Membership, Organization, Affiliation, Congregational, Episcopal 2

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsningar Metod...6 (a) Församlingsteologisk inriktning...6 (b) Olika församlingsröster...7 (c) Kvalitativa intervjuer Material Disposition Medlem i församlingen Medlem, en introduktion...10 (a) Historiskt i samhälle och kyrka...10 (b) Bibelord som bakgrund till frikyrkans medlemskap...11 (c) Ekumeniskt perspektiv Organisationsformer och kyrkostrukturer...13 (a) Organisationsformer...13 (b) Kyrkostrukturer Artiklar i Dagen Sammanfattning Immanuelskyrkan, Malmö Bakgrund Organisation - Levande matrikel Förväntningar - Offentlig överlåtelse Ledare Medlem som krav Unga - Nu är det networking Sammanfattning och analys...25 (a) Sammanfattning...25 (b) Analys Vineyard, Malmö Bakgrund Organisation - Problem med föreningsmentaliteten Förväntningar - Medlemskurs Ledare - Husgruppsledarna Unga Organism mer än organisation Sammanfattning och analys...29 (a) Sammanfattning...29 (b) Analys Elim, Pingstförsamlingen i Trelleborg Bakgrund Organisation - Ett ärvt system Förväntningar - Medlem eller lärjunge? Ledare - Närpoliser som exempel för ledarskap Unga Behov av föredömen Sammanfattning och analys...33 (a) Sammanfattning

4 (b) Analys United Öresundskyrkan, Malmö Bakgrund Organisation - Inkluderande gemenskap Förväntningar - Flexibelt system Ledare - Alla predikar Unga En familjekultur Sammanfattning och analys...39 (a) Sammanfattning...39 (b) Analys Slutsatser Medlemskap idag...40 (a) Immanuelskyrkan...40 (b) Vineyard...40 (c) Elim...40 (d) United Församlingsstrukturens påverkan på medlemskapet Medlemskap i framtiden...41 (a) Inkludera...41 (b) Där de är...42 (c) Tydlighet och definition...42 (d) Bredare ledarskap...43 (e) Organism kontra organisation...43 (f) Från gemenskap till individ, finns det en väg tillbaka? Avslutande reflektion Källförteckning

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jag är uppväxt i en liten pingstkyrka i Landskrona. Vi var drygt hundra medlemmar i församlingen och skulle tro att ungefär hälften av dem var aktiva och var med på församlingens gudstjänster. När jag väl gifte mig blev jag medlem i en mycket större pingstkyrka i Malmö. Här var det samma fenomen, över tusen medlemmar men möjligtvis hälften av medlemmarna var aktiva. När jag sedan funderat över detta och samtalat med andra märkte jag att medlemskap i många församlingar ser ut så. Därmed menar jag att det har tappat sitt innehåll och mest blivit en formalitet. Som det brukar vara med traditioner var medlemskapet i sin födelse revolutionerande och ett nytänk, men har genom tid tappat sitt budskap och innehåll mot en ny generation. I en debattartikel i Dagen 2008 problematiserade pastorn Jan-Gunnar Wahlén medlemskap och gav mig många utmaningar och frågor: Vad menar vi med och vad förväntar vi oss av en medlem? Tänk om formellt medlemskap i en församling inte alls är viktigt utan ett uttryck för vår mani att stämpla människor som innanför eller utanför där vi förväxlar matrikeln med Livets bok. Bör inte därmed medlemskapet automatiskt upphöra när en medlem flyttar till annan ort? 1 Debattören väckte mitt intresse om medlemskapets behov av förnyelse. En provocerande tanke som även kom med i artikeln var att det frikyrkliga medlemsbegreppet är ohederligt. De politiska ungdomsförbunden fick sig en känga på grund av sitt fusk med medlemsunderlag 2005 och nu måste kyrkan akta sig. Vem är egentligen med och vad betyder det att vara medlem? Historiskt sett har den kristna församlingen organiserat sig på olika sätt. I Sverige har frikyrkan i allmänhet tagit formen av en förening, en förening som består av medlemmar, som tillsammans formar och beslutar om dess verksamhet. Problematiken uppstår nu i en tid när medlemskapet i sig upplevs mer som en adresslista och de unga är osäkra på vad det betyder att vara medlem. Samtidigt söker många nya församlingar ett mer funktionellt medlemskap där deltagande i smågrupp eller gudstjänst är tecken på att man är med. Men vad betyder det att vara medlem och vem får vara med? Församlingen vill vara öppen för alla människor, men samtidigt leda dem i Jesu efterföljelse. Innebär det att man samtidigt ska klara av den svåra uppgiften att sänka och höja trösklarna? Medlemskap i en kristen frikyrka i Sverige idag är ett ämne med många svåra frågor. Jag önskar i detta arbete att ställa några av dem och hjälpa mig själv och andra att hitta en väg för medlemskap i framtidens kyrka. 1.2 Syfte och frågeställning Med denna bakgrund som utgångspunkt, är uppsatsens syfte först att kartlägga hur olika församlingar i Sverige har valt att organisera sig och sina medlemmar. Kort formulerat: Hur ser medlemskap ut i frikyrkan i Sverige idag? I uppsatsen finns även ett framtidsperspektiv, då följande fråga lyfts: Hur organiserar man församlingen och dess medlemmar i framtidens kyrka? Möjligtvis påverkas organisation och struktur i stor utsträckning av bakomliggande värderingar som i sin tur påverkar de viktigare frågorna, som handlar om efterföljelse och mission. Strukturen för församlingen kan ge en möjlighet att fokusera rätt, men de kan också skapa förvirring och otydlighet. Därför tror jag att det finns en stor vinst i att som församling reflektera över sina former kring tillhörighet och ansvar, det vi idag kallar medlemskap. 1 Wahlén,

6 1.3 Avgränsningar Medlemskap är ett ämne som berör teologi om kyrka och efterföljelse. Det berör även ämnen som etik och ledarskap. Denna uppsats avgränsas så mycket som möjligt till organisationen kring medlemskap och tillhörigheten i gemenskapen Uppsatsen kommer såklart att beröra de andra områdena men målet i intervjuerna och materialsökandet har varit att fokusera på organisationen kring medlemskap och hur det talar om tillhörighet och församling. Kristenheten i världen, såväl som i Malmö, har flera uttryck och former. I uppsatsen förhåller jag mig till den evangelikala frikyrkan där jag har min egen hemvist, och därmed bland annat valt bort katolska, ortodoxa och svensk kyrkliga församlingars syn på medlemskap. I uppsatsen undersöker jag församlingar i Malmö-området, vilket jag tror är ganska representativt för hur det ser ut i Sverige. Dock är det i stadsmiljö, vilket kan leda till andra frågor än på landsbygden. I uppsatsen väljer jag även att inte beröra dopets roll i medlemskapet på ett större sätt. Denna fråga är tillräckligt stor och viktig för en egen uppsats. 1.4 Metod (a) Församlingsteologisk inriktning Medlemskap kan studeras utifrån flera olika vinklar och perspektiv. Det kan vara ett historiskt perspektiv, där man kan avläsa trender och medlemsantal. Medlemskap kan även studeras utifrån ett bibelteologiskt perspektiv, där man söker i bibelns texter om medlemskap och försöker tolka dem utifrån dagens situation. I denna uppsats används ett församlingsteologiskt perspektiv och då ett fokus på vad kyrkan praktiserar. Vilket också innefattar en teologi om dess praktiker. Detta perspektiv utmanar teologin och andligheten i vår tid, då mycket av religion och tro har reducerats till att inrikta sig mot individens värderingar och upplevelser. 2 I det församlingsteologiska perspektivet öppnas möjligheten att se hur församlingen, gemenskapen, praktiserar sin tro och hur det påverkar dem som är med. Tillsammans säger de genom sina praktiker något om hur man tror att överlåtelse och tillhörighet skall levas utifrån Bibelns ord. I det församlingsteologiska perspektivet förs teori och praktik samman. Roland Spjuth skriver i en artikel om hur vi i församlingens praktiker hittar dess verkliga teologi: Studerar vi den konkreta församlingen ser vi att den till stor del utgörs av många olika saker som dess medlemmar gör tillsammans. De firar gudstjänst, driver barnarbete, samlas till hemgrupper, har måltidsgemenskap, och så vidare. I ökad grad blev min teologi präglad av övertygelsen att kristen etik och teologi bara är begriplig om den kan beskrivas i termer av praktiker. Församlingsbaserad teologi bygger på att trons viktigaste uttryck inte är dess idéer utan hur den förkroppsligas i social gemenskap och handling. 3 Den kristna tron är inget enmans projekt, utan levs ut i en gemenskap med andra där Jesus är dess centrum och han kallar människor in i sin efterföljelse 4. Utifrån hans kallelse och människans gensvar föds församlingen. Därför tror jag på att studera församlingen. Mitt mål är inte att försöka producera teorier om den ideala församlingen, utan se på hur olika mänskliga församlingar har valt att organisera sig och praktisera medlemskap och därifrån få en verklighetens teologi. 2 Spjuth, 2010, s.1. 3 Spjuth, 2010, s.3. 4 Jesus kallar de tolv lärjungarna att följa (Mt 4:19) och ger dem sen ett uppdrag att göra alla folk till lärjungar. (Mt 28:19-20). 6

7 (b) Olika församlingsröster I uppsatsen kommer församlingsteologiska perspektivet att höras genom olika församlingsröster. Först presenteras ett kort historiskt perspektiv på frågan och sedan beskrivs en debatt i tidningen Dagen utifrån en församling i Göteborg som förändrade sin medlemskapsstruktur. Denna debatt ledde till flera artiklar om medlemskap, vilka ger en god inblick i dagens situation. Därefter följer en intervjustudie med fyra församlingar. (c) Kvalitativa intervjuer För insamlandet av data används kvalitativa metoder. Jan Trost skriver i Kvalitativa intervjuer att om man är intresserad av att försöka förstå människors sätt att resonera eller vill urskilja handlingsmönster är en kvalitativ studie lämplig. 5 Om mängd och statistik skulle vara av intresse kvantitativa studier mer intressanta, men utifrån uppsatsens frågeställning är intresset hur församlingar har valt att organisera sig och varför. Graden av standardisering i intervjuerna är låg, det vill säga intervjuerna har styrts av samtalet mer än av frågorna. Detta har valts för att få fram värderingar i ett öppet samtal, där den intervjuade känner sig ledig och kan öppna upp sig. Nackdelen med att ha en låg grad av standardisering är att den som intervjuar avgör genom sina frågor och på vilket sätt som frågorna ställs vilket ämne som det samtalas om och vilken inriktning samtalet får. Kvalitén på materialet avgörs mycket av om man har en god journalistisk ådra. Steinar Kvale delar in en intervjustudie i följande sju stadier, vilka har följts i denna uppsats Tematisering 2. Design 3. Intervjuandet 4. Skapa bearbetningsbar form 5. Analys 6. Resultat 7. Rapportering Jag började med att klargöra syftet och temat för uppsatsen och vilka problemområden jag var intresserad av. Dessa ledde till ett val av metod och innehållet i den, i mitt fall frågor till den kvalitativa intervjun. Sedan tog jag kontakt med församlingarna och fick komma på intervjuer. Intervjuerna skrevs ner på dokument och analyserades. I analysen letade jag efter återkommande ämnen och viktiga värderingar. Sedan började jag skriva ner resultatet och sökte att vara trogen det insamlade materialet. Till slut samlade jag ihop intervjurapporterna och uppsatsen började konstrueras. Kvale använder uttrycket InterView, med stor bokstav i mitten, för att visa att en intervju är ett samspel mellan två parter i samtalet. 7 Jan Trost håller inte med om detta i sin bok utan menar att man ska ha en passiv roll när man utför intervjun och inte dela med sig av egna tankar 8, men för mig blev samspelet oundvikligt eftersom jag kände alla fyra personerna som jag intervjuade. De fick höra min uppsats syfte och därefter fick de börja berätta om sin församling. Intervjun blev ett samtal där de delade sina tankar och utmaningar i församlingen. För att få den bästa informationen intervjuade jag föreståndaren i församlingen. I en av församlingarna var inte föreståndaren tillgänglig och då intervjuades en av de andra pastorerna som varit med i församlingen sen dess början. 5 Trost, 2005, s Beskrivet i Trost, 2005, s Beskrivet i Trost, 2005, s Trost, 2005, s.30. 7

8 Dessa samtal gick ut på att de fick beskriva hur de såg på medlemskap och tillhörighet i deras församling. Varje intervju/samtal hade fyra huvudområden som jag ställde frågor kring: Organisation kring medlemskap Förväntningar och förmåner med medlemskap Skillnad på ledare och andra Unga och medlemskap De fyra huvudområdena valdes utifrån syftet och frågeställningarna. Den första valdes för att få dem att beskriva sin modell och de värderingar som ligger bakom. Den andra för att än mer få dem att berätta om värderingar och vad det konkret innebär att vara medlem. Det tredje området, om ledarskap, växte fram ur en förförståelse hos mig att ledare och medlemmar behandlas olika i förhållande till livsstil och krav. Det fjärde området handlade helt enkelt om att få dem att fundera kring de unga och medlemskap. Var deras modell något som skulle fungera i framtiden? Dessa samtal spelades in och under nästa dag skrevs de ner ordagrant. Intervjuerna analyserades och tankarna kring medlemskap finns i kapitlen 3-6. I kapitlen om församlingarna var inte mitt syfte att hitta det som inte fungerade och var negativt med församlingarnas modell, utan min önskan var att hitta det som var föredömligt och som kan inspirera församlingar till att tänka vidare om medlemskap. Samtidigt blir det en möjlighet att diskutera utifrån skillnaderna mellan församlingarna och det sker i det sista kapitlet. Dessa församlingar ger inte en heltäckande bild på hela den svenska frikyrkans medlemskap som är min första frågeställning men de ger oss en något färgglad bild med olika uttryckssätt och strukturer. 1.5 Material Jag valde fyra olika församlingar med skilda former i sitt medlemskap. Dessa församlingar har valts ut efter egen kunskap och information på deras hemsidor. Församlingen i Trelleborg sticker ut på grund av annan ort men det kom inte att i någon stor utsträckning påverka resultatet. De fyra församlingarna finns i Malmötrakten och de är: Immanuelskyrkan, Malmö United Öresundskyrkan, Malmö Vineyard, Malmö Elim, Pingstkyrkan i Trelleborg Intervjuerna och litteratur kring medlemskap och församling blir materialet i arbetet. Litteratur kring medlemskap är från forskningsrapporter men också från församlingsteologiska böcker. Tidningen Dagen som flitigt har skrivit och öppnat upp för debatt kring medlemskap blir också en av mina större källor. Dagen är den största kristna dagstidningen i Sverige och har en hemsida som var en av tre tidningar nominerad till Årets dagstidning i digitala medier Genom att ha med en tidning i arbetet får man också in färska tankar i arbetet, från dagens samtal och debatt i frikyrkornas Sverige. 1.6 Disposition I uppsatsen belyser jag först i kapitel 2 medlemskapet utifrån olika vinklar. Min förhoppning är att få med dagens situation, vilket gör att relevansen i uppsatsen ökar. Sedan följer kapitlen om församlingarna där varje område belyses i från församlingarnas håll. Dessa kapitel avslutas med en sammanfattning och en analys där församlingen testas 8

9 mot organisationsformer och kyrkostrukturer utifrån kapitel 2. I sista kapitlet sker först en sammanfattning av svaret på första frågan om hur frikyrkan organiserat sitt medlemskap och sen görs ett försök att formulera goda värderingar för medlemskap i framtidens kyrka. 9

10 2. Medlem i församlingen I detta kapitel introduceras först medlemsbegreppet och därefter beskrivs några bibelsammanhang som talar om medlemskap och tillhörighet. Därefter följer organisationsformer och kyrkostrukturer. Sedan följer vi med på en artikelresa om medlemskap i tidningen Dagen. Till sist avslutar jag kapitlet med en sammanfattning. 2.1 Medlem, en introduktion (a) Historiskt i samhälle och kyrka Ursprungligen kommer ordet medlem troligtvis från tyskans mitglied, som talar om en lem i förhållande till en annan. Detta förhållande, som är nära och beroende, har blivit ett välkänt fenomen i hela vårt samhälle. Medlem kan man bli i en idrottsklubb, politiskt parti, naturskyddsförening, piratebay, fackförening, RFSU, kyrkan med mera. Man kan ansöka om att bli medlem och ett medlemskap kan sedan innebära vissa krav som till exempel medlemsavgift. Medlemskapet behöver ibland förnyas årligen, men kan även vara livslångt. Ordet medlem kan ha olika innebörd. Det kan innebära att man stödjer det som man är med i eller att man involverar sig i det sammanhang man är med i. Medlemmen får helt enkelt själv välja sin nivå på engagemang utifrån tid och intresse. Idag har de flesta frikyrkor den juridiska formen av en förening, en förening med medlemmar, styrelse och årsmöte. Medlemmarna har genom demokratin ett kollektivt ansvar för frikyrkans ekonomi, framtid och åtaganden. Under 1800-talet växte frikyrkan fram som en reaktion mot den etablerade kyrkan, statskyrkan. Med en betoning på den personliga frälsningen och det nya livet började man formera nya kyrkor. De var inte först och främst en reaktion mot teologin i den statliga kyrkan, utan man saknade livet i tron. 9 Det var under denna tid uttrycket namnkristendom kom till. Man kunde vara kristen på ett likgiltigt sätt i ett land som var kristet och man tog nattvarden en gång per år, men inget mer. Förr hade kyrkan varit ett självklart centrum men nu var det som om religionens dagar var räknade. 10 Under denna tid föddes frikyrkan som ville att man skulle leva med Kristus i en inre fromhet. Mot denna bakgrund har frikyrkan välkomnat människor in i medlemskap, människor som helhjärtat vill vara kristna och låta den tron påverka hela ens liv. Gunnar Westin skriver om frikyrkans tillkomst i boken Den kristna friförsamlingen i Norden. Där beskriver han en av baptistledarna, Wiberg, som återvänder till Sverige, efter en flykt till Amerika, och skriver en artikel i den första årgången av tidskriften Evangelisten Han summerar Nya Testamentets lära om församlingen i en av de sista artiklarna i följande ord 11 : Vi har funnit att den kristna ekklesia är ett lokalt samfund av troende Kristi bekännare, avskilt från världen, fritt och oberoende av alla andra kristna församlingar, erkännande Kristus allena såsom sitt överhuvud, utövande kristlig församlingstukt, hållande en ren lärogrund, sammanträdande till offentlig gudsdyrkan, och iakttagande evangelii stiftelser i överensstämmelse med Kristi heliga förordning. 12 Denna deklaration handlade om de nya församlingarnas självständighet och dess dop och nattvardshandlingar. Detta var en ny fast formation för det unga baptistsamfundet som kämpade i motvind. Under 1850-talet var det 95 församlingar i landet med drygt Internet: Piensoho, Sundstedt, 1969, s Westin, 1956, s Westin, 1956, s

11 medlemmar, vilket var hela frikyrkan i Sverige. 13 Församlingarna hade bildats trots hot om landsförvisning och att lagen förbjöd dem att hålla gudstjänst kom en mindre seger när Sverige antog en ny religionslag, dissenterlagen. Den gav svensken rätt att träda ur Svenska Kyrkan och bilda friförsamlingar. Dock fanns bötesstraff kvar om man offentligen förkunnade eller spred lärosatser som gick emot den rena evangeliska läran. Trots motstånd från lagen och den statliga kyrkan, spreds den fria kyrkan över hela vårt land. Ove Kennerberg har skrivit en bok om församlingstukt som heter Innanför eller Utanför. Församlingstukt är ett ämne som tydligt berör medlemskapet i frikyrkan. I boken gör han en historisk resa kring församlingstukt i flera olika frikyrkosamfund. Församlingstukt gällde för dem som var medlemmar i församlingen. Därför hade man en noggrann undersökning innan någon fick bli medlem, för att se att de som beviljades medlemskap inte bara trodde på Jesus utan levde på ett sätt som överensstämde med bekännelsen. 14 Denna undersökning gjordes av en styrelse, kommitté eller en grupp av medlemmar i församlingen. Synden i församlingen var en viktig fråga, och därför var församlingstukten livsavgörande för väckelserörelserna. Missionsförbundaren Elov Laurentz skrev Det religiösa lägets krav på Sveriges frikyrkliga där hans första krav på Sveriges frikyrkliga var en aktivare församlingstukt. Den församling som tolererade uppenbar synd kunde inte längre vara en kristen församling. 15 Genom åren har denna fråga fått nya synsätt. Ove Kennerberg skriver: Församlingen betraktas inte som exklusiv i samma mening som tidigare. Eller för att uttrycka det med andra ord: Den rena friska församlingen är inte längre en operativ målsättning i församlingsvården. I blickpunkten står inte längre församlingskollektivet utan den enskilde medlemmen. 16 På ett sätt har man i medlemsfrågan förflyttat fokus från det gemensamma till individen, där individen själv får avgöra sitt deltagande, samt sin moral och livsstil. Församlingarna har generellt sänkt trösklarna och vidgat sina gränser. Det kan man se i statistiken från de olika samfunden i Sverige som inte längre bara visar på hur många medlemmar man har, utan även visar hur många man har betjänat, det vill säga oavsett om de har varit medlemmar eller inte. Nattvardsbordet är i de flesta församlingar öppet idag för alla och medlemmar avförs sällan från församlingarna p.g.a. synd. (b) Bibelord som bakgrund till frikyrkans medlemskap Bibeln med sina 66 böcker är den kristna kyrkans trosdokument. Den innehåller berättelsen om Gud och hans folk, hans folk som i nya testamentet förklaras som kyrkan. Om kyrkan finns det många texter och här presenteras två av dem som bakgrund till frikyrkans medlemskap. Den första texten finns att läsa i Apostlagärningarna. De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. Och fruktan kom över alla, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. Alla troende var tillsammans och hade allting gemensamt. De sålde sina egendomar och allt vad de ägde och delade ut till alla, efter vad var och en behövde. Varje dag var de endräktigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och höll måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av allt folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta Westin, 1956, s Kennerberg, 1996, s Kennerberg, 1996, s Kennerberg, 1996, s Apg 2:42-47, Svenska Folkbibeln, (1996). 11

12 Denna text handlar om den första kristna kyrkans tid i Jerusalem. Sammanhanget är när en av lärjungarna, Petrus, håller ett tal om Jesus och tretusen av åhörarna ville döpa sig och bli Jesu efterföljare. Denna efterföljelse visar sig få praktiska konsekvenser. En ny gemenskap och tillhörighet blev deras. De var tillsammans i hemmen, de åt tillsammans och de delade sina tillgångar med varandra. Den andra texten känns väldigt lämplig att ta just utifrån ordet medlem. Paulus skriver till de kristna i staden Korint. Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar - och de är många - utgör en kropp, så är det också med Kristus. I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samme Ande utgjuten över oss. Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar. 18 Paulus förklarar här för de kristna i Korint att de hör samman. Inte enbart för att de bor på samma ort eller talar samma språk, utan för att de tillhör Kristus och han för dem samman. Alla är tillsammans delar i hans kroppar, lemmar som är kopplade till varandra. Denna text talar om enhet men samtidigt mångfald, den talar om att bära varandra samtidigt vara beroende av varandra. Magnus Malm skriver om denna bibeltext i sin bok I lammets tecken och utmanar oss att se församlingen som Guds verk vilken vi är överlåtna till: Så villkorslöst binder sig Jesus till kyrkan att Paulus några år senare skriver till församlingen i Korint, som vimlade av interna problem och skandaler: Ni utgör Kristi kropp och var för sig delar av den. Vi är inte kyrka för att vi är bra, utan för att Gud i Kristus har identifierat sig med oss. Om han inte överger en sådan kyrka, hur kan vi göra det? Är vi andligare än han? 19 Bibeltexten från Korintierbrevet hjälper varje lem att se sig som delar i något större, dvs. i Kristus. Han är kroppen som håller allt samman. Församlingen är till för att Han har initierat det. Dessa två bibeltexter är bakgrund till frikyrkans syn på medlemskap. Alla är MedLemmar 20 i Kristi kropp och därför hör vi samman och att vara samman får praktiska konsekvenser. Efterföljelsen utrycks i gemenskap, måltid, ödmjukhet och glädje. (c) Ekumeniskt perspektiv 1979 utkom boken Frikyrko Sverige - en livsstilsstudie. Boken är byggd på intervjustudier bland frikyrkomedlemmar i Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionsförbundet och Örebromissionen. I ett kapitel kan man läsa om varför de intervjuade väljer att vara medlemmar i sin frikyrka. De tre huvudsvaren var i storleksordning: 1. Man vill ha gudsgemenskap och ett andaktsliv 2. Man vill ha gemenskap med andra medlemmar 3. Man vill ha ett stöd att leva ett kristet liv i vardagen 21 Längre ner bland svaren i statistiken kommer själavinnande, mission och samhällssolidaritet. I boken nämns att undersökningen intressant nog visar att samfundens inriktning och förkunnelse påverkar medlemmarnas inställning till medlemskap Kor 12:12-14, 27. Svenska Folkbibeln, (1996). 19 Malm, 1996, s En medlem kan i sig själv inte existera, utan är beroende av att vara ihop med andra lemmar. Då får den liv. 21 Zetterberg m.fl., 1979, s

13 I Sveriges Kristna Råds skriftserie utkom 2004 boken Tro-dop-medlemskap - ur ett ekumeniskt perspektiv. I ett tvärkapitel, där man vill se likheter och samtidigt jämföra olika kristna samfund i Sverige, skriver man att alla kyrkor är principiellt överens om att tro och dop tillsammans är konstituerande för medlemskap i den kristna kyrkan 22, men dopet har sedan fått olika betoning och uttryck i de olika kyrkotraditionerna. I boken väljer man också att utmana och menar att kyrkan behöver vakna upp och se verkligheten som den är. Frågan är om de traditionella medlemskapskoncepten betingade av sociologi och historia har mist sin historiska innebörd, även om kyrkorna knappast erkänner det eller tar konsekvenser av det. 23 I bokens slut skriver de även om dubbelt medlemskap som många i vårt land har och ger ett förslag till alla medlemskyrkor i Sveriges Kristna Råd: att i fråga om dubbelt medlemskap uttala att man bör tillhöra bara en kyrka. 24 Detta uttrycker en signal från kyrkorna i Sveriges Kristna Råd, att de vill tydliggöra medlemskapet i Svenska Kyrkan, dit många är anslutna fast de är medlem i en annan kyrka, d.v.s. har ett dubbelt medlemskap. 2.2 Organisationsformer och kyrkostrukturer (a) Organisationsformer Michael Frost och Alan Hirsch skriver i sin bok The shaping of things to come 25 om den missionella kyrkan under 2000-talet. I boken berör de tre olika organisationsformer för kyrkan: bounded-set, fuzzy och centered-set. I boken skapar de tidigt ett motsatsförhållande mellan bounded-set och centered-set. De använder bilden av en farm med djur för att förklara skillnaderna. Med Bounded-set handlar det om att på din farm bygga ett staket kring ditt område för att djuren inte ska smita, utan bli kvar hos dig, detta både för ditt eget och för djurens bästa. Centered-set väljer istället att ta bort alla staket och bygger en brunn, för då vet de att djuren stannar inom ett rimligt avstånd från brunnen för att ha nära till det livsnödvändiga vattnet. Författarna menar att bounded-set är den traditionella kyrkans modell som vill locka människor till kyrkan för att uppleva Gud och sedan få dem att komma innanför och bli medlemmar. Dock vill de utmana varje kyrka till ett centered-set syn på tillhörighet, där varken kyrkan eller medlemskapet är det viktiga, utan efterföljelsen och strävan mot centrum (brunnen). Målet för varje människa är inte att komma innanför staketet, utan att gå mot rätt håll. I en senare del av boken visar de på de två modellerna, men lägger också till fuzzy. När människor samlas organiserar man sig och då väljer man var man vill sätta sin kraft och sina gränser. Författarna väljer att använda bilden av hårt och mjukt. Bilden de visar upp är: Bounded-set är hård på kanterna men mjuk i mitten. Med hård på kanterna menas att det är tydligt med vem som är inne och inte. När man är inne finns det dock inte mycket där, utan det viktiga är skillnaderna mellan ute och inne, t.ex. moraloch teologiska frågor. Fuzzy är mjuk på kanterna och mjuk i mitten. Den här varianten är mjuk överallt och kritiseras för att det inte finns tydlighet någonstans, utan det är mest människor som hänger ihop och vanligtvis håller inte dessa gemenskaper länge. Centered-set är mjuk på kanterna och hård i mitten. Denna modell förordar författarna. Mjuk på kanterna, dvs. lätt att komma in, men samtidigt en hård kärna i mitten, dit allting är fokuserat. Ett centrum med tydliga värderingar och mål är det viktiga. 22 Nilsson m.fl., 2004, s Nilsson m.fl., 2004, s Nilsson m.fl., 2004, s Frost & Hirsch, 2006, s.47-51,

14 Församlingsplanteraren Stuart Murray tar också upp dessa organisationsformer i sin bok Church Planting 26. Han tillägger en till form som han kallar the open set som är en helt öppen form där tro och livsstil inte är gemenskapens angelägenhet utan varje individ väljer sin egen väg. Murray har en mer öppen syn än Frost & Hirsch på dessa former och ser fördelar med dem alla. Han ser fördelar med bounded-set församlingar där medlemmar får en god grund lagd för sina liv genom viktiga beslut. Samtidigt redogör han för en baksida där denna form har förstört den uppväxande tron genom lagiskhet, auktoriteter, fördömelse och sekterism. Stuart Murray menar att den stora faran med denna form är var man sätter staketet. Faran sitter i det svåra att avgöra vad som är grundläggande och inte för tron och gemenskapen. Församlingar med bounded-set kan i vår tid välja två nya vägar. En väg kan vara att gå från bounded-set till fuzzy, men då möter man snabbt utmaningar, eftersom det i fuzzy finns en stor fara för relativism, kompromiss och förvirring. Stuart Murray frågar sig om kanske centered-set kan vara en bättre strategi. This community which has a core or center, rather than boundary lines, The centre may be identified as Christ, or defined in terms of doctrinal, experiental or ethical norms, and it is this core that gives shapes and focus to the church Formal membership of the church may be limited to those who identify with the core convictions, but this is an open community where questions, doubts, non-conformity and reservations do not preclude involvement. 27 Stuart Murray ser två fördelar med denna modell. För det första att lärjungaskap kan ses som en dynamisk resa istället för en statisk. För det andra att man kan hitta en väg mellan det trångsynta och stela (bounded-set) och det relativistiska (fuzzy). Bill Hybels är pastor i Willow Creek, Chicago, USA. Han och hans fru skrev boken Kyrkan som rev murarna mot världen som är historien om församlingens resa genom hans ledarskap och förändringsprocesser. I ett kapitel om att frambringa överlåtna lärjungar skriver han om deras utmaningar kring medlemskap. Intressant nog visar bokens titel och berättelse på hur församlingens öppenhet blir större mot världen och om hur osynliga murarna rivs mot andra människor, men samtidigt skriver han om hur viktigt det var för dem att ha tydliga gränser kring medlemskap. 28 De upplevde att många var medlemmar men inte aktiva och samtidigt var flera mycket aktiva, men inte officiellt medlemmar. De arbetade fram 5 G:n som var fem egenskaper som varje medlem skulle ha som mål i sitt liv. De fem G:na är grace (nåd), growth (tillväxt), group (grupper), gifts (gåvor) och good stewardship (gott förvaltarskap). Willow Creek är en församling som har varit förebild för många andra genom sin tydliga fokus på uppdraget att göra alla människor till Jesu efterföljare. I församlingens berättelse beskrivs hur murarna revs mot världen, men samtidigt byggdes nya murar kring medlemskapet för att få tydlighet i organisationen och se vilka som var aktiva. Willow Creek visar på ett bounded-set i medlemskap, men samtidigt en medveten öppenhet mot det omgivande samhället. (b) Kyrkostrukturer Genom historien har kyrkan strukturerat sig och sitt ledarskap på flera sätt som har bevarat dess identitet och vilja att nå ut med evangeliet. Dessa strukturer har haft tre huvudspår: episkopala, presbyterianska och kongretionalistiska församlingar. 29 Här nedan följer en 26 Murrary, 1998, s Murrary, 1998, s Hybels, 1996, s Harper & Metzger, 2009, s

15 genomgång av de tre spåren utifrån Harper och Metzgers bok Exploring Ecclesiology An evangelical and ecumencial introduction. I boken introducerar de kyrkan ekumeniskt och historiskt. De tar upp dagsaktuella ämnen som konsumtionskultur, social rättvisa och postmodern kultur och visar på hur alla dessa ämnen kommer tillbaka till kyrkans struktur och ledning. Dessa strukturer påverkar även medlemskapet och dess roll i kyrkan. Episkopal Den episkopala kyrkan går tillbaka till den tidiga kyrkan som hade äldste som andliga ledare i församlingen. När sedan dessa kyrkor blev fler utsågs en av de äldste till biskop som fick ansvar för de andra äldste som var ledare i församlingarna. I den tidiga kyrkan blev dessa biskopar huvudledare för hela den kristna kyrkan. På 300-talet blev biskopen i Rom, staden där Petrus led martyrdöden, den ledande biskopen och då utvecklades påvedömet. I Matteusevangeliet 30 talar Jesus om att han ger himmelrikets nycklar till lärjungarna och det visar på en speciell auktoritet som de blivande apostlarna fick i den framväxande församlingen. I den episkopala strukturen är ledarna i församlingen gruppen av biskopar eller äldste. I katolska kyrkan är denna struktur den rådande. The hierarchy of the Roman Catholic church is constituted through the theology of apostolic succession, arguing that the official pastoral ministry of the church was invested by Christ first and foremost in the apostle Peter, and subsequently in each successive bishop of Rome (the Pope), and from him to the other bishops and to the rest of the community of ordained priests. 31 Den ortodoxa kyrkan struktureras även utifrån den episkopala modellen. Biskopen har, som Fadern i treenigheten, auktoriteten i församlingen. 32 Hans auktoritet yttrar sig i tre områden. 1. Råda, han har utsetts av Gud att råda. 2. Undervisa, han har fått gåvan av Anden att undervisa och den viktigaste predikan är vid nattvardsstunden. 3. Sakramenten, han är källan till sakramenten. Denna höga syn på ämbetet betyder inte att den vanlige medlemmen inte är viktig. Alla är profeter och präster, för Guds Ande är utgjuten över dem alla. Den ortodoxa kyrkan menar att fast de har en tydlig hierarki och är styrd av biskopar är alla medlemmar jämställda. De har en hög tro på kyrkan och dess tradition och menar att kyrkan existerade innan evangeliets texter. Det har inte funnits kristendom utan kyrka. Det var inte så att människor läste evangeliet och kom till tro och sen bildade kyrkan, utan kyrkan är Guds folk och bärare av evangeliet. Den höga tron på kyrkan i den episkopala kyrkan syns i dess starka rötter till den tidiga kyrkan, man är en bärare av det som Jesus själv började. Styrkan med den episkopala strukturen är att kyrkan är stark i tuffa tider och under oenigheter, genom sitt tydliga ledarskap. Kyrkosplittringar är mycket ovanligt och denna form skyddar även mot villoläror. Den starka traditionen värnar bibeltolkningen och blir till hjälp, som ett filter, där man kan avgöra vilka frågor som är viktiga. Svagheter i strukturer mynnar ofta från dess styrkor. Svagheten ligger i en kyrka som är beroende av några få människor, människor som kan misslyckas och deras misslyckande kan leda till mångas fall. Man kan även se svagheten i att allt för få får komma till tals och att det kanske inte alltid är rätt man på rätt plats, det vill säga i rätt ansvarsområde med rätt kompetens. 30 Mt 16:19, Svenska Folkbibeln, (1996). 31 Harper & Metzger, 2009, s Harper & Metzger, 2009, s

16 Presbyteriansk Enligt denna struktur finns det två viktiga tjänster i församlingen, äldste och diakoner. 33 De äldste är ansvariga för församlingens undervisning och lärjungaskap. Det sker både i predikan, men också i ansvar för församlingens administration. Diakonerna har generellt ansvar för de ekonomiska och själsliga frågorna i kyrkan. De tar hand om de praktiska uppgifterna och möter de svagas behov. Den presbyteriska strukturen har sin bakgrund i den judiska synagogan som styrdes av en grupp av äldste och under reformationen förordade Calvin denna struktur då han menade att kyrka ska ha fyra sorters ledare: pastorer, äldste, lärare och diakoner. Han gick emot den episkopala strukturen och menade att bibeln endast har ett ämbete och det är äldste, inte två (biskop och äldste) som den katolska kyrkan menade. Den reformerta kyrkan har idag den presbyteriska strukturen och ser den som rådande i Bibeln, ända sen Mose dagar när han styrde med de äldste. De ser församlingens struktur som en röd tråd genom hela Bibeln och den strukturen är äldste församlingens ledare. De äldste är en grupp som själv väljer sina nya äldste, inte i en demokratisk ordning med församlingens inblandning. Svagheten i denna struktur kan vara att äldstekåren kan bli en egen isolerad grupp som inte känner sin församling och då kan förtroendet vara lågt. Utmaningen i denna struktur är att få gemensamt konsensus i viktiga frågor som berör hela församlingen. Styrkan sitter i den enhet man kan skapa i en mindre ledargrupp, där man även kan komplettera varandra. Kongretionalistisk Denna struktur är den senaste i vår historia. Efter reformationen bildades grupper i England av puritaner som tog avstånd från den episkopala kyrkan. Även baptister och anabaptister som utgick från gemenskap och demokrati hade denna struktur. I Skandinavien tog frikyrkorörelsen avstånd från den statliga kyrkan med sin hierarki och föredrog det kongretionalistiska strukturen. 34 Från bibelsammanhang i Apostlagärningarna såg man att det var församlingen i sin helhet som tog beslut och alla var präster. The upshot is that the congregation, made of up believing members, has direct access to God, without the need of any intermediary besides Christ himself. For congretionalists, this democratic access to God afects not only salvation or worship, but becomes the defining factor in church structure and polity. Since the individual believer is responsible before God for his spiritual state, so also the congregation is the final locus of responsibility for the life of the local church. 35 I den kongretionalistiska församlingen är ledarskapet viktigt, men samtidigt kan varje medlem vara den som Gud verkar igenom. I denna struktur får medlemmen störst möjlighet att påverka riktningen och livet i församlingen. Medlemmen har möjlighet att rösta i församlingsmöten och genom det ändra på styrelsens (äldstes) sammansättning och beslut. I denna struktur kan lärjungaskapet vara mer effektivt då den involverar hela kyrkan i processerna och inte endast ledarskapet. Teorierna blir då praktik i församlingens gemenskap och handlingar. Som i de andra strukturerna är ofta styrkorna de som kan vändas till besvärlig svaghet. I församlingar kan demokratin hindra ett effektivt ledarskap och på så sätt hämnas ledarskapet. Kongretionalismen har också lett till att kyrkan splittrats och enheten blivit mindre viktig. Många liknande församlingar har formerat sina egna samfund och nätverk utifrån att man ser den enskilda församlingen som en hel församling 33 Harper & Metzger, 2009, s Harper & Metzger, 2009, s Harper & Metzger, 2009, s

17 och ansvarig för sin egen framtid, man är komplett i den sammansättning man är och är inte beroende av andra. Gemensamt kan man säga att alla dessa strukturer är beroende av människor som leder. Därför är dess största svaghet den fallna människan. Den episkopala kyrkan kan bli diktatur och den kongretionalistiska kan uppleva splittring och tröghet. Harper och Metzger skriver i sin bok att hela kyrkan idag genomgår en process mot kongretionalism där de nya fria kyrkorna påverkar de traditionella 36. Samtidigt kan jag se att många kyrkor, och framförallt nya kyrkor, förutom husförsamlingsrörelsen, går mot en tid där ledarskapet får en större möjlighet att leda och gör det genom ett förtroende från gemenskapen. Dock går generellt i världen rörelserna från det tydligt styrda till det mer flexibla, där det flexibla syns i det stora antal lokala församlingar som finns med olika ledarskap, uttryck och innehåll. 2.3 Artiklar i Dagen Tidningen Dagen utkommer fyra vardagar i veckan och skriver nyheter om kyrka och samhälle. Den 17 april 2009 skrev tidningen om Saron 37 församlingen i Göteborg. En artikel som gav många reaktioner och som väckte en debatt om medlemskap i dagens frikyrka. Här presenteras debatten i den ordning som artiklarna publicerades i tidningen. De aspekter som lyfts fram är de som behandlar medlemskap. Efter Sarons debatt publicerade Dagen ett år senare några artiklar som berör medlemskapets krav och de kommer därefter. Dagen Öppnare medlemskap i Saron 38, var rubriken på en omtalad artikel i tidningen Dagen. Artikeln fick många kommentarer som kunde läsas på Dagens hemsida och på flera bloggar. 39 Artikeln handlar om hur Saronförsamlingen i Göteborg ville öppna upp medlemskapet för alla människor. Föreståndaren, Joakim Hagerius, menar att det traditionella föreningsmedlemsskapet kanske inte är tidsenligt. Blir vi mer kristna av det eller fler kristna? Under flera år hade församlingen samtalat om medlemskapet och nu ville Saron förtydliga det och öppna upp det för alla. Människor skulle inte behöva uppleva en hög tröskel in i församlingen, utan alla skulle få börja där de är. Man kan ju inte börja som lärjunge någon annanstans än där man är, därför får alla bli medlemmar som är troende och döpta menar Joakim Hagerius. Församlingen har arbetat fram nya stadgar och en ny församlingsordning som förklarar och beskriver den nya inriktning man valt. Genom dessa val har Saron avvikit från den traditionella väg som frikyrkan har haft där ett medlemskap automatiskt har inneburit förväntningar kring ett visst sätt att leva. Nu ville Saron att människor inte ska snubbla på tröskeln in till församlingen, på grund av sin livssituation som t.ex. homosexuell, utan skulle välkomnas in i en vandring mot Gud och att bli Hans efterföljare. Församlingen går en väg som inte är biblisk 40 säger Andrew Thompson, pastor i Korskyrkan i Stockholm, om Saron samma dag i tidningen Dagen. Han reagerar på Sarons nya sätt att hantera medlemskap på. Han menar att församlingen går en obiblisk väg. Hans 36 Harper & Metzger, 2009, s Saron är en församling inom Evangeliska Frikyrkan i Göteborg. Hemsida: 38 Sverker, a. 39 Bloggar som bl.a. kommenterat artikeln: Sverker, b. 17

18 sätt att se på medlemskap är att man blir en del utav Kristi kropp och som homosexuell kan man inte bli medlem i församlingen. Han säger att: I många frågor har vi backat och backat, och därför har den här frågan till slut kommit upp. Det beror på åratal av fegt ledarskap på de punkterna. Som pastorer har vi en plikt att varna Vi vill ha en rörelse som är i liv, och jag vill få Guds välsignelse över det vi gör. Jag har inte lust att vara politiskt korrekt, vi är kallade att vara salt och ljus och det är något annat. Andrew Thompson menar att vår tid behöver tydlighet och att de argument som Saron använder är de som historiskt använts av liberala församlingar. Idag är det accepterat med sambo i vissa församlingar när man ska bli medlem och det är för att pastorerna inte tagit ansvar och det kan vara obehagligt som ledare att varna, säger Andrew. Dagen EFK:s ordförande Stefan Swärd svarar efter några dagar på Sarons vägval kring medlemskapet. 41 Han menar att den tydliga omvändelsen som var ett krav i det baptistiska väckelsearvet är rätt väg att gå. Man bör hellre höja ribban än att sänka den för medlemskap. Han menar att den ursprungliga tanken att man ska leva ett heligt liv är viktigt. Om att bli omvänd och syndfri säger han: Omvändelsen leder inte till att du blir perfekt och syndfri, men du kan komma till insikt om att dina synder inte behagar Gud. Det avgörande är vilken inställning man har menar Stefan Swärd. Det blev kanske ibland överdrivet och hamnade i fel frågor när man tidigare undervisade om detta, men tanken att leva ett heligt liv är viktigt för EFK:s ordförande. De steg som Saron har tagit liknar de som Svenska kyrkan och många missionsförsamlingar tog för några decennier sen och den utvecklingen bekymrar Stefan Svärd. Samtidigt tycker han att diskussionen är viktig och nödvändig i detta ämne. I ledaren 42 i Dagen samma dag skriver Håkan Arenius om medlemskap i församling. Han funderar på vem som äger medlemskapet. Är det individen? Nej, snarare gemenskapen, som tillsammans har stadgar och beslut som avgör vem som får vara med. Men i ledaren lyfter han frågan ännu högre när han undrar om inte Gud först och främst har medlemskapet i sina händer. Är det inte hans folk och tjänare? Med detta funderar han på om man kan tänka mer om församlingens matrikel än som en adresslista på människor. Vi kan ju inte avgöra vilka som är Guds barn. Om medlemskapet ska betyda något menar Håkan Arenius att församlingen tillsammans måste bestämma sig för vad man tror på, dvs. vilka skrifter eller trosbekännelser står vi för och hur formar de våra liv. Tro och liv tillsammans formar medlemmar som är lärjungar. Avslutningsvis skriver skribenten: Gemenskapen med Gud och varandra i bibelläsning och bön, i gemenskap och tjänst, konstituerar tillhörigheten till kroppen. Att dra gränser vid beteenden av olika slag har alltid varit ett vanskligt tilltag. Dagen Några dagar senare skickar Saron in på Dagens debatt sida en insändare 43 från hela församlingsledningen som svar på den stora reaktionen från andra kristna ledare och pastorer. De vill förklara att församlingen vill leda alla in i Jesu efterföljelse. De menar att det är viktigt att veta vem som kan bli medlem, men minst lika viktigt är det vad det betyder att vara medlem. De förklarar att alla kan bli medlemmar som är villiga till 41 Sverker, Arenius, Hagerius m.fl.,

19 efterföljelse och är döpta, men förtroendeuppdrag ges enbart till dem som har bearbetat sitt liv t.ex. lämnat sin homosexuella relation. De förklarar att de inte vill utesluta människor utan be, samtala, uppmuntra, predika och vägleda med utgångspunkt i Bibeln. Församlingen fick kritik för att man accepterade syndare som medlemmar och på det svarade styrelsen: att respektera människors utgångspunkt betyder inte att vi bejakar allt i den utgångspunkten, bara att det är där som efterföljelsen börjar för den nyomvände. De vill säga att omvändelsen är något oerhört viktigt för Saron och det behövs göras dagligen och det behövs göras tillsammans. De vill nu ta ett ansvar i församlingen att tala om vem som får bli medlem men samtidigt vad det betyder att vara medlem och följa Jesus. De vill tala tydligt, personligt och kontinuerligt om livsstilsfrågor med vårt medlemskap. De tror på en församling där man tillåts att engagera sig i varandras liv med utgångspunkt från Bibeln. Dagen Ett knappt år senare väcks frågorna om medlemskap igen. Olof Edsinger intervjuas i Dagen och talar om att ställa krav på medlemskap. 44 Han är ordförande i EFSförsamlingen Mikaelskyrkan i Uppsala. Han tror att många medlemmar inte vet vad deras egen församling står för. Därför började de från start med medlemskurser i Mikaelskyrkan, där man tre gånger träffas och får församlingens vision förklarat och förtydligat för sig. De flesta som har gått kursen har blivit medlemmar, men inte alla och det menar Olof är positivt för det har visat på att det är ett genomtänkt beslut att bli medlem i församlingen. Betoningen har samtidigt varit att det inte är viktigt att klara av något för att bli medlem, utan att säga att man vill gå samma riktning som församlingen. Olof Edsinger säger: Många, speciellt unga, har sagt äntligen. Att gå till en församling i många år utan att få riktigt grepp om vad den har för vision är inte lockande. Han säger även: Jag tror att många församlingar inte har en tydlig vision. Andra har det, men har inte formulerat den och har därmed svårt att kommunicera den. Och en tredje grupp vågar inte riktigt utmana till ett överlåtet medlemskap. Tydlighet är en viktig orsak för att man har upplevt att församlingen har växt snabbt efter sin start, en tydlighet kring både vision och medlemskap. Larsåke W Persson arbetar som lärare på Teologiska Högskolan i Stockholm och intervjuas i tidningen Dagen och menar att det finns många outtalade förväntningar om vad det innebär att vara medlem i en församling 45. Han har tagit fram ett formulär till församlingar som vill arbeta med sina medlemmar och sin matrikel. Larsåke säger: Medlemsförsamlingen överensstämmer på många håll väldigt dåligt med den verkliga församlingen. Eftersom det inte innebär någon konsekvens att vara medlem t.ex. medlemsavgift kan skillnaden mellan matrikel och verklighet vara stor. Larsåke säger också att om man är tydlig med medlemskapet kan det också hjälpa medlemmar att förklara att de är passiva och inte vill engagera sig och då kanske kan vara medlemmar utifrån de förväntningarna. 2.4 Sammanfattning Historiskt sett har frikyrkan organiserat sig som en förening med medlemmar som har överlåtit sig till gemenskapen och dess livsstil. Detta arv har bestått men samtidigt tappat mycket av sin ursprungliga innebörd. I takt med församlingstukt och uteslutningar har församlingar istället låtit medlemmar själv avgöra sin moral och livsstil. En förskjutning som skett genom åren från kollektivet till individen. Hur är det i församlingar där unga och 44 Jaktlund, Boström,

20 äldre är tillsammans, som de flesta församlingar är. Tänker de unga och de äldre likadant om medlemskap? Bär de äldre med sig tankarna från förr om det kollektiva ansvaret, den viktiga avgörelsen och församlingstukten? För att förstå frikyrkan idag är det viktigt att ha en historisk bakgrundsförståelse och se ur vilken situation kyrkan växte fram och kommunicerade medlemskap. Texterna från Nya testamentet talar om gemenskap och tillhörighet i den nya församling som Jesus bildar. Här är medlemskap ett uttryck för närhet, beroende och stöd. Bibelorden citeras i flera församlingar och samfund kring medlemskap för att de uttrycker den första församlingens liv och praktik. Den första skriften om det ekumeniska perspektivet i Sverige Frikyrko Sverige en livsstilsstudie har några år på nacken men visar på tre områden för grunder för att människor väljer medlemskap. Det är relationen med Gud, vänskap med andra troende och hjälp till vardagstro. I studien märkte man intressant nog att samfundens och församlingarnas inriktning och undervisning påverkade medlemmarnas syn på medlemskap. I den senare skriften Tro-dop-medlemskap ur ett ekumeniskt perspektiv utmanas församlingarna idag. Författarna skriver att medlemskapskoncepten betingade av sociologi och historia har mist sin historiska innebörd. 46 Och menar att det är dags att våga tänka om och möjligtvis våga omstrukturera och omdefiniera medlemskapet. Frost och Hirsch beskriver tre olika organisationsformer som finns i kyrkan. Bounded-set, fuzzy och centered-set. De önskar att församlingar ska välja att gå från bounded-set, där gränserna är viktiga, till centered-set, där riktningen är avgörande. Stuart Murray håller med men ser samtidigt fördelar med bounded-set där den hjälpt många att förtydliga sin tro och ta viktiga beslut. De tre huvudspåren för kyrkostrukturer är episkopal, presbyteriansk och kongretionalistisk. Skillnaden mellan de tre är vem som är med och bestämmer, påverkar och hör Guds röst. Den episkopala kyrkan är framförallt de stora katolska och ortodoxa rörelserna, men även frikyrkor som Vineyard och Metodistkyrkan. De episkopala kyrkorna har ett tydligt ledarskap i sina biskopar. Den presbyterianska strukturen finns framförallt i den reformerta kyrkan där de äldste är församlingens ledare och som själv väljer vilka som ska sitta i äldsterådet. Denna form finns också i många nya församlingar som bildas. Den kongretionalistiska strukturen har efter reformationen börjat spridas över hela vår värld. Med fokus på det allmänna prästadömet och varje kristen människas möjlighet att höra Guds röst och agera utifrån det har gjort att många församlingsrörelser valt denna form. De flesta frikyrkor i Sverige har den kongretionalistiska strukturen. I serien om artiklarna i Dagen kan man känna att det ganska snabbt blev en förskjutning från medlemsfrågan till att handla om synder, mer specifikt om homosexualitet, vilket inte var Sarons intention. De ville öppna upp medlemskapet för alla. Alla får följa Kristus från den plats där de är, med riktning mot centrum. Saron väljer att tydligt välja centered-set modellen där centrum är det viktiga, inte gränserna om innanför eller utanför. Detta bär jag också med mig in i intervjuerna. Hur väljer församlingarna? Var sätter de gränserna? Vem är med och inte? I artiklarna var det även en några andra frågor om medlemskap. Vilken roll har ledarna i församlingens medlemskap? Andrew Thompson menar att ledarna har varit fega och slutat att varna för synd och detta har nu gjort att syndaren även får vara med i församlingen. I artiklarna skiljs syndarna tydligt från varandra, de som ångrar sin 46 Nilsson m.fl., 2004, s