Användbarhet i digitala böcker En studie om läsupplevelsen i en barnpappersbok respektive e-barnbok i en ipad

Transkript

1 C-uppsats i Informatik Användbarhet i digitala böcker En studie om läsupplevelsen i en barnpappersbok respektive e-barnbok i en ipad Författare: Shanthini Paramanathan Handledare: Morgan Rydbrink Termin: VT11 Kurskod: 2IK40E

2 Sammanfattning Elektroniska böcker eller e-böcker har varit ett hett ämne de senaste åren. Trots att e-böcker har fått ett större utrymme i den digitala världen har den fortfarande inte fått någon större genomslagskraft. Med hjälp av effektiva läsplattor kan läsupplevelsen i e-böcker upplevas nästan likadan som i en pappersbok enligt en studie Inuse har gjort. I denna studie har en fallstudie på utales, ett svenskt företag som distribuerar digitala barnböcker, gjorts för att undersöka hur småbarnföräldrar, som även är utales målgrupp, uppfattar läsupplevelsen i en e-barnbok respektive i en barnpappersbok. Forskningsfrågan för denna studie lyder: Hur ser användbarheten ut i digitala böcker som möter användarens mål på ett effektivt och tillfredsställande sätt? Med hjälp av undersökningsmetoden intervjuer och ett användningstest av barnboksappar (app är en förkortning av applikation) på en ipad genomfördes en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog tretton småbarnsföräldrar i undersökningen. Resultatet av studien visade att ingen av föräldrarna hade läst någon e-barnbok tidigare men hälften av de tillfrågade var intresserade av digitala barnböcker. De största faktorerna till varför e-barnböcker skulle kunna vara ett bättre alternativ till barnpappersboken, enligt respondenterna, är att digitala barnböcker är smidigt att ta med på resor, lätt att frakta och att interaktiva funktioner i e- böcker bidrar till upplevelse och underhållning för barn. Däremot upplevdes läsningen i e-boken sämre jämfört med pappersboken. Några orsaker som nämndes var att det är jobbigt att läsa på en datorskärm då ögonen måste anstränga mer och att läsningen påverkas när tekniken krånglar och om det är brister i gränssnittet. Olika bläddringsfunktioner som swipe- och pil funktion, liten text, avsaknad av zoom-knapp påpekades som brister i e- bokens gränssnitt. Genom ett antal lättbegripliga standardinställningar som tillämpas på gränssnittet skulle användbarheten bli mycket bättre. I början av varje e-bok borde det finnas information om vilka funktioner som finns och hur de används. Det borde finnas olika valmöjligheter som användaren själv kan välja genom att exempelvis välja mellan en swipe-funktion eller pil-funktion, ha en zoom-funktion eller inte. Sammanfattningsvis har användarcentrerad design en stor betydelse när man utformar interaktiva system för människor. Det är viktigt att hela tiden ha användarfokus i hela designprocessen då designen möter användarens behov och mål på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Nyckelord: interaktionsdesign, användbarhet, användarupplevelse, e-bok, läsupplevelse, läsplatta

3 Förord Ett stort tack till alla som har deltagit i min undersökning och som därmed möjliggjort detta examensarbete. Jag vill även tacka Nils Von Heijne samt Emma Toft som bidragit med sina synpunkter och goda tankar till min förundersökning och intervjuguiden. Även stort tack till de som har korrekturläst min uppsats och kommit med värdefulla åsikter om mitt arbete. Ett speciellt tack vill jag rikta till min handledare Morgan Rydbrink för professionell handledning under arbetets gång.

4 Innehåll 1 Introduktion Problemformulering Avgränsning 8 2 Teori Användbarhet Användarupplevelse Nielsens användbarhetstest på ipad Designprinciper Pappersbok respektive e-bok Sammanfattning av teorival 16 3 Metod Vetenskaplig ansats Intervjumetod med explorativ karaktär Intervjuer Urval av småbarnsföräldrar Urval av e-barnböckerna Studiens genomförande Metodanalys Tillförlitlighet Etiska överväganden 20 4 Resultat Läsupplevelsen i en pappersbok respektive e-bok Digitalisering av barnböcker Användbarhet i e-boken Analys av resultatet 24 5 Diskussion/Analys Metodreflektion Förslag till fortsatt forskning 29 6 Referens Böcker Artiklar Avhandling/uppsats Elektroniska källor 32 7 Bilagor 34

5 7.1 Bilaga A: Mail till respondenterna Bilaga B: Intervjuguide Bilaga C: Sammanfattning av intervjusvaren 36

6 1 Introduktion Digitala tjänster blir allt vanligare med tiden. Elektroniska böcker (hädanefter benämnda e-böcker) är lättillgängliga förutsatt att man har en dator, läsplatta, eller mobiltelefon med en uppkoppling mot Internet (Elib, 2011). Marknaden för digitala böcker har vuxit alltmer och i USA har tio procent upptagits av marknaden (Svensk bokhandel, 2010). Utbudet av e-böcker är ganska minimalt i Sverige men trots det satsar alltfler svenska bokförlag på e-bokens intåg. Däremot ser det lite annorlunda ut på universitets- och biblioteksområdet då e-böcker skulle kunna fungera som ett bättre läromedel under akademiska studier än pappersboken (Lundmark & Taalas, 2007). E- boken som lånas från bibliotek finns, till skillnad från en vanlig bok, i ett obegränsat antal vilket möjliggör att fler personer kan låna boken samtidigt. Idag finns det många läsplattor ute på marknaden som är utformade för att göra läsupplevelsen så behaglig som möjligt (Elib, 2011). Py Söderström som är före detta vd för Elib, det ledande nordiska företaget inom distribution av e-böcker, säger att den största behållningen med e-böcker och läsplattor är lättillgängligheten. Men för att e-boken ska slå igenom krävs att läsupplevelsen blir bättre (Dagens nyheter, 2010). Ergonomin i förhållande till datorskärmen det vill säga om en användare sitter nära skärmen, om skärmen är för liten eller om det är dålig skärmupplösning bidrar allt detta till att läsupplevelsen upplevs sämre i en e-bok jämfört med pappersboken (Lundmark & Taalas, 2007). I media framställs ofta e-boken ur ett funktionellt perspektiv då vikten ligger på tekniska systemets egenskaper och mindre hos användaren. Vid läsning av en e-bok synliggörs tekniken och läsaren blir mer medveten om gränssnittet som i sin tur påverkar läsupplevelsen. (Larsen & Olsson, 2001). Användarcentrerad design är viktigt när man designar interaktiva system för människor (Norman, 2002). En användare av ett interaktivt system ska finna det effektiv att använda, lätt att komma ihåg och lätt att lära (Preece m.fl., 2007). Inom interaktionsdesign är användbarhet ett viktigt grundelement som bidrar till att en användares behov och mål tillfredställs på bästa möjliga sätt. Eftersom det finns lite forskning om digitala barnböcker är det viktigt att undersöka hur användaren uppfattar läsningen i en e-barnbok respektive barnpappersbok. Med hjälp av en fallstudie på ett svenskt företag utales undersöks i denna uppsats småbarnsföräldrars läsupplevelse utifrån de digitala verktyg som används för utales tjänster. utales arbetar med att modernisera och digitalisera barnböcker och i dagsläget kan man ladda ner deras e-barnböcker på datorn, iphone och ipad (utales, 2011). 6

7 Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett intresse för e-boken och hur läsaren upplever läsningen av en e-barnbok respektive en barnpappersbok och om e-barnboken möter användarens behov och mål på ett tillfredställande sätt. 1.2 Problemformulering Användbarheten spelar en stor roll för hur användaren upplever en produkt. Att en produkt eller ett system är användbar betyder att det är enkelt att hantera, lätt att lära sig och säker att använda i olika omgivningar (Preece m.fl., 2007). Denna studie kommer undersöka fördelar respektive nackdelar med en e-barnbok utifrån ett användarperspektiv. Frågeställningen i denna uppsats kommer vara följande; Hur ser användbarheten ut i digitala böcker som möter användarens mål på ett effektivt och tillfredsställande sätt? Denna uppsats har utgått ifrån en litteraturstudie. En styrka med litteraturstudie är att man under en kort tid kan få tillgång till mycket information. Dessutom kan man med hjälp av litteraturstudier kartlägga kunskapsområde inom det existerande ämnet. Forskningsprocessen kommer följa uppställningen enligt figur 1. Efter fem veckors praktiskt arbete hos utales och intervjuer på småbarnsföräldrar resulterade det i en kvalitativ datainsamling. Det vore intressant om resultatet visar att läsningen skiljer sig avsevärt i e-böcker jämfört med pappersböcker. Vidare vore det spännande att få veta om småbarnsföräldrar föredrar e-böcker som ett bättre alternativ för läsning av böcker och sagor. Metod/Analys Fallstudie på utales Litteraturstudie Intervjuer Teori Resultat/Analys Diskussion/Slutsats Figur 1: Forskningsprocess för att besvara studiens problemformuleringar. 7

8 1.3 Avgränsning När det gäller e-böcker kommer denna studie främst titta på (barn) skönlitteratur och inte facklitteratur. Det blir ett brett område att titta på alla digitala plattformar. Därför har en avgränsning gjorts i denna studie och det främsta fokuset kommer ligga på surfdatorn och läsplattan ipad. På grund av begränsad tid för genomförande av studien kommer jag endast göra intervjuer med småbarnsföräldrar. Valet är gjort utifrån aktualitet och praktisk genomförbarhet. Intervjuguiden för fallstudien kommer bara beröra målgruppen småbarnsföräldrar som använder sig av utales tjänster. Intervjuer med barn kommer inte att göras på grund av forskningsetiska regler. 8

9 2 Teori Detta avsnitt behandlar teorier om användbarhet, användarupplevelse, läsplattan, läsupplevelse och designprinciper. Det finns många bra referenser som benämns i detta avsnitt men dock står fyra författare för merparten av teorierna. Normans (2002) teorier har använts i syfte att förstå användbarheten av vardagsföremål. Saffer (2007) och Cooper (2007) står för interaktionsdesign och dess grundprinciper. Preece m.fl. (2007) definition på användarupplevelse binder samman teorierna från de tre ovanstående författarna på ett bra sätt. 2.1 Användbarhet Begreppet användbarhet står för hur lätt det är för en användare att använda ett system för att uppnå sitt mål. Enligt Svenska datatermgruppen (2011) betyder användbarhet hur väl användaren kan använda en produkt för att nå ett visst syfte på ett effektivt och tillfredsställande sätt (Svenska datatermgruppen, 2011, ordlisteartikel 203). Mål för användbarhet delas upp i följande delar; effektiv och säker användning av systemet, systemet ska ha allmän nyttighet, vara lätt att lära och att komma ihåg. (Preece m.fl., 2007) I sin bok Designing for interaction tar Dan Saffers (2007) upp interaktionsdesign som en relativt ny designdisciplin som sammanlänkar kommunikation mellan människor via produkter och tjänster de använder. Han påpekar att det är viktigt att designa system som återspeglar användandet och samtidigt gör systemet funktionellt. Saffer betonar att användaren vet bäst (Saffer, 2007 s 31) och en interaktionsdesigners jobb är att designa användbara produkter anpassade efter användarens behov och mål. Men Alan Cooper (2007) ser inte användaren som designers och framhåller att det är designers uppgift att med hjälp av designprinciper tillfredställa i första hand användarens mål. Han tar upp interaktionsdesign som beteendedesign då designers utformar produkter eller tjänster utifrån användarens behov och mål. I sin bok About Face 3 skriver Cooper (2007) att många designers antar att målet för en design är att utforma ett gränssnitt som är enkelt att använda. Författaren menar att det är viktigare att förstå designens kontext genom att ta reda på vem användaren är, vad de gör och vilka mål de har. (Cooper, 2007). Saffer (2007) menar att den bästa utgångspunkten för bra design är när designers anpassar och använder sig av olika tillvägagångssätt beroende på vilket system som ska utformas. Han påpekar även att det är möjligt att använda sig av flera av dessa sätt under ett och samma projekt. De fyra tillvägagångssätt för att skapa interaktionsdesign är: User-centered design: Användarcentrerad design fokuserar på användarens behov och mål. 9

10 Activity-centered design: Aktivitetscentrerad design inriktar sig istället på användarens aktiviteter då designer studerar användaren för att ta fram produkter som är anpassade efter hennes beteende. System design: Systemdesign har systemets komponenter som utgångspunkt. Genius design: Genidesign förlitas på expertdesigners vana att göra system. Designern använder sina kunskaper och erfarenheter för att ta fram produkter eller tjänster som användaren efterstävar. Den första punkten är intressant för denna studie. Norman (2002) skriver i sin bok The design of everyday things att användarcentrerad design är baserad på användarens intressen och behov med vikten på att göra produkterna förståeliga och användbara. Författaren menar att design av vardagsföremål borde tillåta användaren att räkna ut vad som ska göras och veta vad som händer när det används Användarupplevelse Användarupplevelse handlar om hur en användare upplever en interaktiv produkt utifrån hennes subjektiva perspektiv medan ett användbart system ses från ett mer objektivt systemperspektiv. (Preece, 2007). Målen för användarupplevelse är att ett system ska vara roligt, trivsamt, estetiskt tilltalande, belönande och motiverande att använda, menar Preece m.fl. (2007). Cooper (2007) definierar istället användarupplevelse som en kombination av den fysiska formen och det interaktiva uppförandet av en produkt. Författarna Jan Gulliksen och Bengt Göransson skriver i sin bok Användarcentrerad systemdesign från 2002 att användarupplevelse innebär att när användaren integrerar med ett interaktivt system skall användaren ha en positiv stund tillsammans med produkten (Gulliksen & Göransson, 2002, s 58). Detta begrepp blir därför en viktig del av utvecklingen av branding då fokuset läggs på ytan. Användarupplevelsen blir en process från när man ser en produkt i affären till användningen av produkten menar författarna. Författarna resonerar att det är synd att i USA används detta begrepp för att skapa ett behov i säljsyfte istället för att fokusera mer på användbarheten i produkten. 10

11 2.1.3 Nielsens användbarhetstest på ipad Jacob Nielsen är ett stort namn inom användbarhetsfältet. Raluca Budiu är användarupplevelse forskare inom mobil hemsidedesign, iphone app design och människa datorinteraktion. Budiu & Nielsen (2010) har gjort en användarstudie där de tittar på användbarheten och användarupplevelsen i en ipad. ipad är ingen läsplatta men en surfdator som man kan läsa e-böcker på. Läsplattor eller e-bokläsare ser ut som en bok med en skärm. Läsplattor utgörs av elektronisk papper, där texten liknar tryckta textsidor för att göra läsupplevelsen så behaglig som möjligt (Elib, 2011). Det finns olika modeller av läsplattor men just nu finns ingen hårdvara som utgör standard för konsumtion av e-böcker. Däremot är ipaden överlägsen läsplattorna eftersom den ger bäst läsupplevelse enligt en användarstudie som Inuse har gjort. Inuses artikel Bokens framtid: Läsplatta eller ipad? från 2010 tar upp hur olika läsplattor har olika typer av kontroller och knappar för att bläddra, öppna böcker, söka vilket bidrog till att testpersonerna i undersökning hade svårt att använda sig av dem. (Inuse 2010) Resultatet av Budiu & Nielsens ipadstudie visar att användaren har svårt att använda sina förkunskaper från en app till en annan. Detta beror på att varje applikation har olika användargränssnittet för liknade funktioner. Författarna menar att när man trycker på en bild i en app händer det olika saker beroende på vilken app man använder. Ett ostrukturerat och dåligt navigerad system bidrar till en sämre användbarhet på artefakten påpekar dem. Användargränssnittet skulle bli mer användbart om det hände samma sak varje gång man rör vid en bild i alla appar exempelvis att det sker en förstoring av bilden. I e-barnboks appen Jack och bönstjälken finns på varje sida ett gömt påskägg som barnen ska knappa runt för att hitta den. Dessa gömda påskägg är osynliga knappar påpekar Budiu & Nielsen (2010). Författarna skriver att en del e-böcker använder sig av osynliga knappar för att förhöja upplevelsen. Även om det är en vanesak är de flesta användare omedvetna om vissa funktioner eftersom de inte är synliga. (Budiu & Nielsen, 2010) Designprinciper De vanligaste förekommande designprinciperna har utvecklats av Donald A. Norman (2002) och som har modifieras under årens lopp av andra framstående forskare inom människa-datorinteraktion. Preece m.fl. (2007) beskriver de vanligaste principerna såsom visibility, feedback, constraints, consistency och affordance väldigt kortfattat medan Norman (2002) skildrar dessa mer djupgående i sin bok: Visibility: Det viktigaste med denna princip är att den behandlar synlighet av element i ett grässnitt. Norman (2002) skriver att 11

12 användaren behöver hjälp när hon till exempel ska använda en interaktiv produkt. De rätta sakerna ska vara synliga, till exempel knappar, menyer och ikoner, för att öka chansen att användaren vet vad hon skall göra härnäst. Feedback: Aspekten feedback eller respons på svenska går hand i hand med synlighet. När en användares utför en handling till exempel med hjälp av en interaktiv produkt får hon information som berättar om handlingen har genomförts eller misslyckats. Feedbacken som ges resulterar i att användaren vet vad som har hänt och kan fortsätta sin aktivitet. Enligt Preece m.fl. (2007) finns audiell, visuell och taktil feedback, eller en kombination av dem. Constraints: Genom begränsningar i gränssnitt, som till exempel att avaktivera vissa menyval genom att skugga ner dessa, kan man hindra användarens interaktivitet. Fördelen med denna princip är att den förhindrar användaren att göra fel från början. Norman (2002) delar in denna princip i tre delar: fysisk, logisk och kulturell begränsning. Consistency: Denna princip handlar om att när man designar ett gränssnitt ska man göra det konsekvent. Det vill säga ett gränssnitt med liknade funktioner ska utföra samma sak för samma handling. Till exempel markeras alltid ett grafiskt objekt i ett gränssnitt om man vänsterklickar på musknappen. Genom att följa dessa regler kan användaren minimera sina fel i gränssnittet. Affordance: Genom att utforma ett element på ett sådant sätt att en användare veta hur den ska användas och tolkas ger en ökad förståelse av gränssnittet. Till exempel är en musknapp inbjudande att trycka, menar Norman (2002). Författaren Norman (2002) delar in principen i två typer, verklig (real) och upplevd (percieved). Real affordances är självklara och behöver inte läras in. Percieved affordances finns utformade i ett skärmbaserat gränssnitt. De viktigaste punkterna för denna studie är visibility, feedback, cultural constraints och affordance. Enligt Norman (2002) ska de rätta sakerna vara synliga som indikerar vilka delar som fungerar och hur samt visar hur användaren kan använda sig av utrustningen. Visibility visar kartläggningen av planerad handling och det aktuella utförandet. Exempelvis är effekterna av utförandet som säger att man har tänt lampan ordentligt genom att strömställarens vippa vinklas uppåt. Feedback hjälper användaren veta vad som har gjorts och vilket resultat som har uppnåtts av en interaktion med ett system. 12

13 Kulturella begränsningar är begränsningar som vi av vissa kulturella anledningar uppför oss på ett speciellt sätt i olika situationer, t.ex. att vi inte kör mot rött ljus eller vet att blå understruken text i hemsidor betyder att texten är en hyperlänk. De flesta kulturella begränsningar är inlärda konventioner. När de väl blivit inlärda och accepterade blir de universellt accepterade konventioner. Standardisering är en annan sida av kulturell begränsning. Enlig Norman borde all nödvändig instruktion om användandet av vardagsföremål borde förekomma bara en gång med förklaring som får en användare att uttrycka, Så klart eller Ok, jag förstår (Norman, 2002, s 188). Norman tar upp standardisering som en lösning till design som behöver läras en gång. Standardisering innebär att man ser till att liknade funktioner fungerar på samma sätt. Han menar vidare att standardisering är väsentlig bara när man inte hittar andra lösningar eller när naturlig kartläggning inte kan utnyttjas. Affordance inbjuder användaren att använda saker. Till exempel är knappar till för att tryckas och bollar till för att kastas eller studsas. När användaren vet vad som kan göras bara genom att titta på artefakten har man utnyttjat affordanser korrekt. (Norman, 2002). 2.3 Pappersbok respektive e-bok Det finns inte någon tidigare forskning om digitala barnböcker eftersom det är i startfasen i Sverige. Däremot finns det en hel del forskning om e-böcker som inte längre beskrivs som ett nytt fenomen men som kommer förändra den tryckta pappersbokens framtid till en viss del. Även om dessa forskningar är positiva till den nya tekniken och lättillgängligheten av e-böcker finns det en del vetenskapliga uppsatser som ser komplikationer med läsplattor där bristen på användbarheten är ett stort problem. Två magisteruppsatser tar upp hur det elektroniska mediet kan påverka läsupplevelsen, Den nya e-boken- en studie om e-bokens användning och potential av Erik Lundmark och Sami Taalas från 2007 och Bokslut? Den skönlitterära e-boken ur ett läsarperspektiv av Christel Larsen och Helén Olsson från Dessa uppsatser betonar att e-böcker och läsplattor borde fokuserar mer på användaren än på tekniska finesser. Båda uppsatserna framhåller vikten av användbarhet i läsplattor för att öka läsupplevelsen i e-boken. Begreppet läsupplevelse som är en individuell upplevelse innefattar det man känner när man läser, lyssnar, ser och upplever det som förmedlas. Den taktila känslan när man berör till exempel pappret i en bok och platsen man väljer att läsa i och vilken kroppshållnig man har (hopkrupen i en soffa eller liggandes i en säng) bidrar även till läsupplevelsen. (Gimstedt & Wåglin 2010). Larsen & Olsson (2001) uppsats undersöker hur e-bokens gränssnitt påverkar läsupplevelsen och hur e-boksanvändarna, som författarna uttrycker det, 13

14 förhåller sig till e-bokens framtid. Deras intervjustudie visar att majoriteten av respondenterna inte finner e-boken som ett hot mot pappersboken. För att e-boken ska ses som ett likvärdigt alternativ till pappersboken behövs ett antal krav på förbättringar, påpekade respondenterna i undersökningen. Till exempel måste läsplattor bli billigare, tekniken måste standardiseras och bättre läskvalitet borde erbjudas. Även om Larsen & Olsson (2001) studie är 10 år gammal är författarnas förslag på förbättringar i läsplattan fortfarande rätt så aktuell. I sin teoridel skriver författarna om hur läsplattor med bra skärmupplösning gör läsupplevelsen betydligt behagligare än på en stationär datorskärm. Vidare tas interaktionen upp som en viktig faktor i användandet av e-bok. En e-boksanvändare har fler möjligheter att påverka textens utseende i en e-bok än i en pappersbok. Som användare av en e-bok kan hon exempelvis formatera text, välja teckenstorlek och typsnitt vilket gör att läsningen i en e-bok blir mer individanpassad än i pappersboken, menar författarna. (Larsen & Olsson, 2001). Lundmark & Taalas (2007) tar även upp läsupplevelsen i e-böcker i deras studie. I deras teoridel skriver de att ergonomin i förhållande till skärmen det vill säga om en användare sitter för nära en datorskärm måste hon anstränga ögonen, vilket bidrar till läsupplevelsen upplevs sämre. Däremot blir läsupplevelse bättre om man höjer resolutionen i skärmen, menar författarna utifrån deras empiri. Respondenterna ser e-böcker mer som ett komplement till pappersböcker än ett substitut. (Lundmark & Taalas, 2007) Forskaren Mats Dahlström, ser också e-boken som komplement till pappersboken. Dahlströms forskning innefattar bland annat digitalt dokument, textkodning, hypertextualitet och elektronisk publicering. I sin artikel Levande texter och oändliga böcker - om multitext, hypertext och hypereditioner från 1997 tar Dahlström upp fördelar respektive nackdelar med e-boken i jämförelse med den tryckta boken. Han menar att e-boken inte ska ses som ett hot mot och en ersättare för den tryckta boken, snarare än som ett komplement (Dahlström, 1997, s 20). Vidare undertrycker han att den tryckta boken som har funnits länge och fungerat som informationsbärare, kommer fortsätta leva vidare under avsevärd framtid. Han förklarar även att det är viktigt att argument som att se böcker i dess romantiska form som den kalvskinnsinbundna, doftande, vackert illustrerade octavovolymen (Dahlström, 1999, s 20) i jämförelse med persondatorer och skärmar behöver nyanseras. Vidare skriver författaren om e-bokens framtid i en annan artikel som heter Lastbara böcker från Här skriver han att e- boken kan bli komplement i vissa speciella situationer som på resor (Dahlström, 1999, s 18). Det är lättare att ladda ner böcker i digital form och bara behöva frakta läsverktyget. Här utnyttjar man det digitala mediets kraftfullhet till komprimering och transportabilitet (Dahlström, 1999, s 18) skriver författaren. Ur ett användarperspektiv är e-boken ett plus menar han då det är lättare att skräddarsy den digitala texten för läsaren än i 14

15 pappersboken. Den digitala textens föränderlighet, utbytbarhet, överförbarhet, hypertextualitet (Dahlström, 1999, s 19) samt sätta bokmärken tar författaren som positiva egenskaperna. Vidare är det viktigt att erbjuda bättre navigerings- och orienteringsmöjligheter för läsaren för att e- boken ska bli mer användbar, menar författaren. (Dahlström, 1999) Margaretha Nilsson (2004) gör en kartläggning av lärares arbete med skönlitteratur i årskurs 1 och 2 i sitt examensarbete Lärares arbete med skönlitteratur -en kartläggning av hur lärare i årskurserna 1 och 2 arbetar med skönlitteratur från Det som är intressant med denna artikel är hur författaren behandlar ämnet barnlitteratur. I sin resultatdel skriver hon hur illustrationerna i en bra bilderbok stimulerar fantasin och förmågan att tänka och ställer krav på barns uppmärksamhet (Nilsson, 2002, s 15). Dessutom kan barnen hitta på egna sagor, sjunga sånger eller leka lekar som återknyter till innehållet i barnboken. Det centrala med barnboken är att det ska frambringa upplevelse för barnen, menar författaren. (Nilsson, 2002). En amerikansk forskningsartikel The International Children s Digital Library: Viewing Digital Books Online av Juan Pablo Hourcade m.fl. från 2003 skriver om digitala barnböcker med fokus på design av digitala läsplattor. Författarna betonar att det kan vara en utmaning att designa digitala tjänster för barn eftersom unga människor hela tiden ändrar sina vanor och intressen. Det är i högsta grad viktigt att barn borde ha en aktiv roll i utvecklandet av teknologin för att deras behov tillfredställs, menar författarna. (Hourcade m.fl., 2003). 15

16 2.4 Sammanfattning av teorival Tabellen nedan visar de utvalda begrepp från teorin som kommer att studeras närmare utifrån resultatet av datainsamlingen. Denna tabell ska hjälpa mig att lättare tillämpa begreppen i resultatet och vidare ge en djupare förståelse för ämnet digitala böcker och användbarheten i dem. Begrepp Betydelse Tillämpning i resultatet Läsupplevelse ( Gimstedt & Wåglin 2010) Användbarhet Preece m.fl. (2002) Feedback Norman (2002) Visibility Norman (2002) Affordance Norman (2002) Cultural constraints Norman (2002) Standardisering Norman (2002) En individuell upplevelse av det vi känner när vi läser, lyssnar, ser och upplever det som förmedlas i boken. Innebär hur en användare på ett enkelt sätt förstår och hanterar en teknisk artefakt för att nå sitt mål. Systemet ska alltid hålla användaren informerad om vad som händer i systemet genom att ge respons på hennes utförande. De rätta sakerna ska vara synliga, till exempel knappar och menyer, för att öka chansen att användaren vet vad hon skall göra härnäst. Affordance ger starka indikationer på hur man kan använda olika saker. Kulturella begränsningar är universellt accepterade konventioner. Standardisering innebär att man ser till att liknade funktioner fungerar på samma sätt. Jämföra läsupplevelsen i e-barnbok och barnpappersbok. Undersöka hur användbarheten ser ut i e- boken. Titta på hur feedbacken ser ut i barnboksappar Granska hur synligt gränssnittet är i de utvalda barnboksapparna. Studera om e-barnboken har inbjudande funktioner. Undersöka om man kan göra kulturella begränsningar i e-boken. Ge förslag på vilka element i e-boken som borde standardiseras. 16

17 3 Metod Detta avsnitt behandlar de metodval som gjorts i denna studie. Denna studie utgörs av en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervjumetod. En intervjuguide har tagits fram och intervjusvaren dokumenterades genom anteckningar och bandinspelning. 3.1 Vetenskaplig ansats Denna kunskapsstudie utgörs av den kvalitativa metoden. Den kvalitativa går ansatsen ut på att uttyda och förstå fenomen (Nyberg, 2000, s100). Den kvalitativa metoden ger en djupare förståelse för ett specifikt ämne, händelse eller situation (Björklund & Paulsson, 2003). Kvalitativa metoder syftar primärt till att identifiera meningar eller innebörder: innebörden av texter, av symboler eller av de meningar människor ger åt sitt liv (Johansson, 2008, s 91). Det vill säga när människan interagerar med andra människor och med artefakter skapas meningsfulla fenomen. (Johansson, 2008) Den kvalitativa metoden är mer lämpad för denna studie då jag kommer göra intervjuer på småbarnsföräldrar. Intervjuer ger en möjlighet att anpassa frågorna till enskilda respondenter och dennes tidigare svar för att gå djupare in på ämnet. Dessutom kan man med hjälp av kvalitativa studier få en ökad förståelse för människors upplevelser och handlingar i speciella situationer. (Björklund & Paulsson, 2003). Den kvantitativa ansatsen går istället ut på att mäta och förklara, menar Nyberg. Den insamlade datainsamlingen omformas till siffror och mängder (Nyberg, 2000, s100) för att man sedan ska kunna utföra statiska analyser. Den kvantitativa metoden har valts bort eftersom det är svårt att mäta eller värdera individuella uppfattningar som läsupplevelse. Björklund & Paulsson (2003) definierar primärdata som informationen som samlas in till exempel via intervjuer för att sedan användas i den aktuella studien. Primärdata för denna studie har samlats in genom intervjuer på tretton småbarnsföräldrar samt användartestning på ipad. Sekundärdata är istället den informationen som man får från litteraturstudier. Sekundärdata för denna studie har hämtats från ämnesområdets handböcker, facktidskrifter, dagspress, och internetsidor samt vetenskapliga artiklar om e-böcker, läsplattor och teorier om användbarhet och designprinciper från uppsatsportaler. Källornas har kontinuerligt utvärderats för att säkerställa dess tillförlitlighet. 17

18 3.2 Intervjumetod med explorativ karaktär Denna studie är explorativ, det vill säga undersökande. En explorativ undersökning innebär att hämta så mycket kunskap som möjligt om ett ämne för att sedan undersöka det. Syftet med explorativa studier att finna grundläggande förståelse för ett specifikt ämne. (Björklund & Paulsson, 2003). 3.3 Intervjuer En semi-strukturerad intervjumetod har använts i denna studie eftersom det ger intervjupersonerna att fritt formulera sina svar (Nyberg, 2000). Till intervjuerna utformades en intervjuguide (se bilaga B) med eventuella uppföljningsfrågor för att få fram ytterligare svar från respondenterna. Intervjun var uppdelad i två delmoment. Den första delen gick ut på en användbarhetstestning där en förälder tillsammans med sitt barn läser en e- bok på en ipad. Efter testningen på ipad gjordes en intervju med föräldern med frågor som har öppna svarsmöjligheter. Frågorna i intervjuguiden var indelad i tre delar. Den första delen innefattar bakgrundsfrågor om småbarnsföräldrars läsvanor och om sagostunden med sina barn. Frågorna i den andra delen handlar om läsupplevelsen i en e-bok respektive pappersbok samt frågor på användning av en e-bok i en ipad. Sista intervjudelen undersökte vad målgruppen tyckte om gränssnittet i en e-bok och deras åsikter om eventuella idéer till förbättring. 3.4 Urval av småbarnsföräldrar I denna studie har det gjorts ett urval om att enbart intervjua småbarnsföräldrar om deras barns läsvanor. Eftersom småbarnsföräldrar passar bra för utales målgrupp har det även tagits i åtanke. Genom tretton respondenter blir resultatet ett, för studiens storlek, tillfredsställande urval med stora variationer på både mammor och pappor, med barn från åldrarna 10 månader till 4 år. Några mammor ansåg sig själva som mindre datorvana eller teknikintresserade. Däremot berättade papporna att de är mycket teknikintresserade. Tre av papporna äger varsin ipad och kallar sig själva för early adopters det vill säga de som snabbast tar till sig ny teknik. De flesta av respondenterna hade ingen eller väldigt lite erfarenhet av e- barnböcker och läsplattor. I dagsläget läser alla föräldrar tryckta barnböcker för sina barn. 18

19 3.5 Urval av e-barnböckerna De e-barnböcker som användes i studien är engelska appar eftersom i nuläget inte finns svenska interaktiva barnappar. De appar som användes var Guldlock och tre små björnarna, Mästerkatten i stövlar, Dr Seuss' Cat in the Hat, Jack och bönstjälken och Toy story. E-böckerna är anpassade för barn mellan åldrarna 1-6 år. Dessa digitala böcker innehåller berättelser, animationer och interaktiva funktioner. Jack och bönstjälken, Toy story och Guldlock och tre små björnarna är appar som är hälften böcker och hälften spel. Mästerkatten i stövlar och Jack och bönstjälken har en pil-funktion för bläddring av sidor medan i Dr Seuss' Cat in the Hat Toy story har swipefunktion för samma syfte. I Guldlock och tre små björnarna bläddrar man genom pil-funktion med den funktionen är osynlig och dyker upp när man trycker längst ner på sidorna. 3.6 Studiens genomförande Intervjuerna genomfördes genom att följa den kvalitativa datainsamlingsmetoden, då svaren växer fram genom dialoger mellan intervjuaren och de intervjuade. En intervjuguide togs fram i samråd med min kontaktperson på utales. Intervjufrågor var utformade på sådant sätt att man fick mer generella till utförligare svar. Urvalsgruppen som valdes ut var småbarnsföräldrar med barn mellan 10 månader till 4 år. De flesta kontaktades via mail (se bilaga A) om de ville delta i min undersökning medan andra fick en förfrågan via telefon. Tiden för den utsatta intervjun var en timme men vissa intervjuer drog ut på tiden och resulterade med en intervju på en och halvtimme. Eftersom varje intervju tog lång tid att utföra begränsades antalet deltagandet i undersökningen. Sammanlagt gjordes tretton kvalitativa intervjuer. Intervjusvaren dokumenteras genom anteckningar och bandinspelning. Inspelning av intervjuer gjordes efter medgivande av den intervjuade. När medgivande inte angavs antecknandes intervjusvar ner på ett anteckningsblock. 3.7 Metodanalys Efter att samlat in data från intervjuerna analyserades intervjuerna var för sig, del för del och sedan som helhet. Slutligen sorterades intervjusvaren in i delavsnitt som delar upp svaren efter teoriförankringen. 19

20 3.8 Tillförlitlighet Undersökningens trovärdighet bestäms framförallt av dess validitet och reliabilitet. Reliabilitet innebär hur en studies resultat skulle bli detsamma om man upprepade undersökningen (Björklund & Paulsson, 2003). Validitet berör istället i vilken utsträckning man mäter det man avser att mäta. Både reliabilitet och validitet är särskilt viktigt när man utför en kvantitativ studie. I kvalitativa studier är det svårare att mäta något som en upplevelse eller händelser i en social miljö. Ett sätt att höja validiteten i kvalitativa studier är att formulera tydliga frågor till intervjuer menar Björklund & Paulsson (2003). Man kan ytterligare öka validiteten genom att välja källor med tillgång till förstahandsinformation. För att höja reliabilitet kan man använda kontrollfrågor i intervjuer genom undersöka infallsvinklarna åter igen. (Björklund & Paulsson, 2003) 3.9 Etiska överväganden Vid genomförandet av intervjuerna har småbarnsföräldrarna blivit informerade om att de anonymiseras då det inte finns någon anledning att namnge specifika personer i studien. Småbarnsföräldrarna blev informerade via mail och under intervjun om att svaren inte kommer behandlas utan samtycke från respondenterna. Även ett medgivande från respondenterna krävdes innan inspelning av intervjuerna kunde göras. Inga intervjuer med barn gjordes i denna studie på grund av forskningsetiken. Enligt CODEX, informationssida om regler och riktlinjer för forskning kan forskning med barn vara problematiskt ur ett etiskt perspektiv. Detta på grund av att barn har svårt att bedöma risker och överblicka konsekvenser (CODEX, 2011) och kan lättare låta sig påverkas av andra. 20

21 4 Resultat I detta avsnitt beskrivs resultatet från användartestet samt intervjuer som genomfördes med hjälp av tretton småbarnsföräldrar. Avsnittet inleds med intervjuresultaten som är uppdelade i tre delar: Läsupplevelsen i en barnpappersbok respektive e-barnbok, Digitalisering av barnböcker och Användbarhet i e-boken. Avsnittet avslutas med en analys av resultatet. 4.1 Läsupplevelsen i en pappersbok respektive e-bok Fördelar med pappersboken är det matta pappret som förhöjer läsvänligheten, tycker respondenterna. Det matta pappret är även behagligt för ögonen, säger föräldrarna. Andra faktorer som spelar stor roll för läsupplevelsen är känslan av att hålla en bok och lukten av böcker, speciellt gamla böcker påpekade de flesta föräldrarna. Det är mysigt och charmigt med en pappersbok sa majoriteten av respondenterna. En mamma till en 1-årig son tycker såhär om pappersboken jämfört med e-boken; Det är mysigare med en pappersbok än en e-bok på en datorskärm. De tekniska finesser som understrykning av texten vid automatisk högläsning av e-boken (se figur 2), upprepning av ord och färgglada färger förhöjer läsupplevelsen i läsplattor tycker de flesta föräldrarna. Ljud, animationer och interaktiva funktioner i e-böckerna bidrar även till en bättre läsupplevelse, menar föräldrarna. Figur 2: Understrykning av texten i Toy story. 4.2 Digitalisering av barnböcker De flesta av småbarnsföräldrarna är positiva till digitaliseringen av e- barnböcker. Åtta stycken tycker det är roligt med digitala barnböcker då det är lättillgängligt med e-böcker. Det smidigt att ladda ner snabbt och få tillgång till ett stort bibliotek. E-böcker är lätta att frakta och är perfekt för resor, tycker föräldrarna. En mamma med två söner på 1 och 4 år säger: E- 21

22 böcker för barn fungerar bra på resor och som underhållning. Det är bra för föräldrar som vill ha egen tid. Även bra för de äldre barnen som gillar youtube. En annan fördel är att i digitala barnböcker är ljud och animationer bättre än i interaktiva pappersböcker, menar föräldrarna. En pappa till en tvåårig dotter berättar att de interaktiva pappersböckerna går oftast snabbt sönder speciellt knapparna i dem. Vissa föräldrar tycker det är underhållande med e-barnböcker. Några tycker upprepning av ord när man trycker på orden i e-barnböcker gör att e-boken känns mer pedagogisk. De resterade fem stycken tycker tryckta barnböcker är bra. De ser mer fördelar med pappersböcker än e-barnböcker. Vissa tycker det är jobbigt att det krävs digitala plattformar för att läsa en e-bok. En mamma med sin ettåriga son säger: Det är inte mysigt med en e-bok. E-bok i ipad fungerar mer som tv. Jag är inte så intresserad av att köpa ännu en elektronisk apparat. Denna mamma tycker att en ipad är för dyr och hon skulle inte köpa en bara för att läsa e-böcker. En pappa med sin tvååriga dotter tycker de största nackdelarna med e-böcker ligger hos läsplattorna. Han ser tekniska problem till exempel att mjukvaran kraschar, onödiga pauser i systemet och buggar som störningsmoment i läsning av e-böcker. Däremot tycker han att det bra att ipaden är tålig. Man behöver inte vara så rädd för att ipaden går sönder, menar han. Dessutom fungerar läsplattan utmärkt för filmsnuttar och animationer. Det flesta är överens om att e-boken inte kommer ersätta pappersboken. Men den största nackdelen med pappersböcker är ändå att det tar för mycket plats och går lätt sönder. 4.3 Användbarhet i e-boken Majoriteten av respondenterna tycker det är jobbigt att läsa på en datorskärm. Angående e-barnböcker tycker några av föräldrarna att det är för starka färger i gränssnittet som gör läsningen svårare. Andra tycker det är snyggt med den färgstarka grafiken i e-boken. Starka färger blir man glad av och barnen gillar det, sa några av respondenterna. Det är några stycken som tycker det är dåligt att gränssnittet är olik från en e- bok till annan. I vissa e-barnböcker bläddrar man genom en swipe-funktion och i andra böcker med pil-funktion. Föräldrarna tyckte det var lite förvirrande när man kunde zooma i vissa e-böcker men inte i andra. Det var några föräldrar som tyckte att de saknade zoom-knappen i vissa e- barnböcker. Andra menade att vissa texter i digitala sagoböcker borde vara mycket större än vad de är nu. En pappa till en 4 årig flicka tycker designen i digitala barnböcker borde vara bättre strukturerad. Han tycker att: Vissa e-böcker skapar ingen bra känsla. Det är bara grafisk sett bra annars inget mer. En e-bok som ser bra ut har 22

23 kanske inte så bra handling. Pappan menar att designen borde vara mer koncist och väluttänkt för att barnen och förälder ska få ut mer av e-böcker. Han tycker även att handlingen borde vara mer sammanhängande med grafiken. En mamma med sin 16 månaders gamla son tycker det är svårt att få en helhetsbild i e-boken. Det är mycket bättre i pappersform då man ser hela boken. Hon tycker man får en oändlighets känsla när man inte ser e- bokens slut. En annan mamma vill påverka handlingen, rekvisitan och animeringen i e-barnböcker. Hon tycker även att barnen borde få fler möjligheter att påverka utformningen och till viss del även grässnittet. För skojs skulle hon tänka sig att dra in några moln till denna saga (se figur 3) så att det regnar istället för sol. Figur 3: Påverka mer i handlingen och designen i en e-barnbok. 23

24 4.4 Analys av resultatet Utifrån alla svaren från intervjuerna spelade både föräldrars egna läsvanor och deras teknikintresse in för hur de förhöll sig till pappersboken respektive e-boken i en ipad. Hälften av respondenterna tyckte om e-barnböcker för att de är underhållande, interaktiva och perfekta att ta med på resor. Dahlström menar att e-böcker fungerar bra i speciella situationer som på resor för man behöver bara frakta läsplattan. Dessutom utnyttjar man läsplattans kompakthet och transportabilitet. Även om det Dahlströms artikel är väldigt gammal så är innehållet i den till viss del fortfarande aktuell. Den andra hälften föredrar pappersböcker för att böcker är charmiga, mysiga och luktar gott. Den taktila känslan av att hålla en bok och det matta pappret i boken framställs som de största anledningarna till att hälften av respondenterna föredrar tryckta böcker framför digitala böcker. Gimstedt & Wåglin skulle hävda att det vi känner när vi läser, ser och upplever bidrar allt till en personlig läsupplevelse. En del hävdade att sagostund med förälder och barn med barnens favoritbok skapar en samvaro mellan parterna. De tyckte att det inte var samma sak att sitta och läsa en e-barnbok på en ipad. Dessutom är det mer ansträngande att läsa på en datorskärm en längre tid påpekade några föräldrar. Lundmark & Taalas skulle här påpeka att genom att höja skärmupplösningen blir läsupplevelsen ännu bättre och därmed kan det vara mindre ansträngande för ögonen. Två stycken mammor skulle använda sig av digitala barnböcker om dem var mer pedagogiska med frågor på slutet av böckerna. Detta bidrar till ökad läsförståelse för barnet, menade de. Barnboks-bibliotekarien Bird skulle poängterar att om illustrationer och interaktiva funktioner var mer sammanlänkade till handlingen i en e-bok, skulle detta även öka läsförståelsen för barn. Några av mammorna sa att de var mindre datorvana, vilket bidrog till att de inte var intresserade av att låta sina barn leka med tekniska prylar. Av sex stycken mammor var fyra av dem villiga att engagera sig mer om det digitala mediet var bra för deras barn. De resterande mammorna var skeptiska till tekniken i allmänhet. Dessutom tycker de inte om att e-böcker kräver tekniska förkunskaper. Papporna å andra sida ansåg själva som mycket tekniska intresserade. De var mer villiga att låta deras barn leka med en dyr pryl som en del i undersökningen uttryckte sig om ipaden. Tre av papporna fördrar att läsa pappersböcker än e-böcker speciellt om barnen är små. När barnen blir lite äldre kan de tänka sig att läsa, framför allt spela interaktiva spel på datorn, läsplattan och mobilen. 24

25 Tabellen nedan visar fördelar respektive nackdelar med en e-bok jämfört med en pappersbok. Med hjälp av tabellen kan man lättare få en översikt av resultatet. Fördelar E-barnbok Pappersbok Lättillgängligheten Interaktionen Lätt att frakta Perfekt för resor Tillgång till ett stort bibliotek, tar inte plats Underhållande Bra ljud och animationer Markering av texten bidrar till bättre läsförståelse Pedagogisk upprepande Känslan att hålla i en bok, taktilt värde Läsvänligt med det matta pappret Mysigt, charmigt Vissa böcker luktar gott Kan anteckna direkt i boken Billigare än e-böcker, eftersom man inte behöver en dyr läsplatta Pedagogiska böcker med frågor på slutet av böckerna bidrar till ökad läsförståelse Nackdelar E-barnbok Pappersbok Svårt att få en helhet i en e-bok Batteritiden Uppladdningstiden för interaktiva övningar Svårt att läsa på skärmen Tekniken som krånglar, buggar Krävs tekniska förkunskaper Dyrt (om böcker läses på ipad) Går lätt sönder Tungt att bära runt/ osmidigt på resor Tar plats Otymplig Inte så interaktiva som en e-bok i ipad 25

26 Respondenterna tog upp några brister i gränssnittet som påverkade deras e- bokläsning. Några föräldrar tyckte det var förvirrande att man kunde zooma i vissa e-böcker men inte i andra. Vissa berättade att de saknade zoomknappen i de e-böcker där texten var för liten. Vad det gäller visibility i e- böckerna påpekade majoriteten av respondenterna att bläddringsfunktioner borde vara mer synligt (se figur 4). De som var mindre tekniskt kunniga förstod inte hur man skulle bläddra i e-böckerna då det inte fanns en pil eller symbol som indikerade för användaren att vända sida. Figur 4: Bläddringsfunktionen i Mästerkatten i stövlar och Jack och bönstjälken. De respondenterna som testade e-böcker med swipe-funktion, som är osynlig, hade svårt att bläddra i e-boken. De tyckte det var lite störande att pilfunktionen i Guldlock och tre små björnarna bara syns när man knappar längts ner på sidorna (se figur 5). När de väl lyckades förstå funktionen i e- boken tyckte de att bläddringen gick för fort. De flesta av föräldrarna visste inte hur hårt eller hur lite de skulle trycka på pilarna för att gå vidare. Ofta resulterade det att vissa tryckte för hårt och ingenting hände. Då provade de att trycka mindre hårt för att vända sida. Figur 5: Osynlig swipe-funktion i Dr Seuss' Cat in the Hat och osynlig pilfunktion i Guldlock och tre små björnarna. 26

27 Feedbacken i e-böckerna kunde ha varit bättre påpekade några av föräldrarna eftersom det var svårt att avgöra hur hårt eller hur lite man skulle trycka på pilarna för att bläddra till nästa sida. De var många som tyckte feedbacken i animationerna i e-böckerna var bra då man kunde trycka på olika föremål i gränssnittet som rörde på sig eller gav ifrån ljud när nuddade med fingret. De begräsningar som borde vara bättre i e-böckerna är att bläddringsfunktioner borde vara avaktiverade när man läser på en sida utan att man råkar byter en sida genom att komma åt pilarna eller swipe funktionen. Kulturella begräsningar är inlärda konventioner. När swipefunktionen är inlärd av en större grupp skulle det leda till en universell acceptans. Affordance var bra i e-barnböckerna. Det mesta av grafiken var inbjudande att knappa runt på. Eftersom swipe-funktionen är osynlig var den funktionen inte lika inbjudande i början som ett bläddringsalternativ. Däremot tillät pilfunkionen användarna att direkt trycka på pilen för att bläddra i boken. Norman (2002) skulle resonera att designprinciperna bidrar mycket till att interaktiva system som e-böcker skulle bli mer användbart. Avslutningsvis tyckte de flesta av respondenterna att det var någorlunda lätt att använda sig av en e-bok i ipad. När respondenterna hade vant sig vid hur funktionerna i e-barnböckerna fungerade kunde de fortsätta sin aktivitet utan problem. Efter att förstått swipe-funktionen eller pil-funktionen kunde de använda sina förkunskaper när de testade resten av e-böckerna. 27

28 5 Diskussion/Analys Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett intresse för e- boken och hur utales målgrupp upplevde läsningen av en e-barnbok respektive en barnpappersbok. Frågeställning för denna studie var: Hur ser användbarheten ut i digitala böcker som möter användarens mål på ett effektivt och tillfredsställande sätt? Användbarheten borde vara mer koncist och väluttänkt för att barn och föräldrar ska få ut mer av e-barnböcker. Användaren borde få fler möjligheter att kunna påverka handlingen, rekvisitan och animeringen i e-barnböcker. Detta resulterar i att användaren får en bättre användning och användarupplevelse av interaktiva system samtidigt som systemet bidrar till att hon tillfredställs på ett effektivt sätt. Användbarheten i e-boken skulle bli ännu bättre om handlingen i e- barnboken var mer sammanlänkad med grafiken. Illustrationer och handlingen i sagan borde vara relaterad till varandra och inga andra element som inte hör till sagan borde vara med. De konkreta förslag på förbättringar som kan göras i e-barnbokens gränssnitt är att det borde finnas standardinställningar i början av varje e-bok där användare erbjuds olika valmöjligheter för att själv göra sina val. De val som borde finnas med kan exempelvis vara att användaren kan välja utifrån hennes behov och mål, mellan en swipe-funktion eller pil-funktion som bläddringsalternativ. Vidare borde användaren få möjlighet att välja om hon vill ha en zoom-funktion eller inte i en e-bok. En annan inställning som hon skulle kunna göra själv är att ställa in en helhetsbild av e-boken. Detta skulle bidra till att föräldrarna lättare och effektivare kan använda sig av ett interaktivt system som e-barnbok i en ipad. Feedback är mycket viktigt när man utformar interaktiva system eftersom det hjälper användaren att ge information om hennes handling har genomförts eller misslyckats. När feedback har getts vet användaren vad som har hänt för att sedan fortsätta sin aktivitet. För att en användare ska få en bra användarupplevelse är det viktigt att rätta sakerna är synliga eftersom det ökar hennes chans att hon vet vad hon ska göra härnäst. De begräsningar som borde vara bättre i digitala böckerna är att bläddringsfunktioner borde vara avaktiverade när man läser på en sida utan att man råkar byta en sida genom att komma åt pilarna eller swipe-funktionen. Eftersom läsupplevelsen är en individuell upplevelse är det upp till varje person hur de uppfattar eller tolkar handlingar i olika situationer. Många föräldrar berättade att i en barnpappersbok upplevs storyn bättre än i en e- barnbok. Vid läsning av e-böcker synliggörs tekniken och användaren blir därmed medveten om gränssnittet vilket påverkar hennes läsupplevelse i e- boken. Användarcentrerad design går ut på att skapa en bättre och mer 28