ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Huvuddokumentet. Västerviks kommuns översiktsplan. Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari

Transkript

1 ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Huvuddokumentet Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari

2 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET? Utställningsutlåtandena är bilagor till antagandebeslutet av översiktsplanen. Syftet är att beskriva hur utställningen har gått till, redogöra för synpunkter som inkommit och förklara ändringar som gjorts med anledning av inkomna synpunkter. Detta görs per tematiskt tillägg, varför varje del av ÖP 2025 har sitt eget utställningsutlåtande. Sammanlagt blir det sex utställningsutlåtanden. I dessa redovisas en sammanfattning av de synpunkter som har kommit in med kommunens kommentarer. Hur utställningen ska se ut och genomföras regleras i plan- och bygglagen. I plan- och bygglagen (2010:900) kap 3 står det: 17 Efter utställningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till. 18 Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. Västerviks kommuns bedömning är att de inkomna synpunkterna från utställningstiden inte förändrar översiktsplanen i sådan omfattning att en ny utställning behövs. Bakgrund (utställningen hur har den gått till?) Översiktsplanen har varit utställd för granskning under perioden 11 juni 2012 till den 31 augusti Det tematiska tillägget Vindbruksplanen hade en förlängd utställningstid till den 16 oktober Allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter hade under utställningstiden möjlighet att komma med skriftliga synpunkter på kommunens förslag på översiktsplan. Under hela utställningstiden fanns allt utställningsmaterial på kommunens hemsida på kommunhuset, på biblioteken, på bokbussen samt i affärerna i Totebo och Blankaholm samt Handelsträdgården i Hjorted. Annonsering om utställningen gjordes i Västervikstidningen samt på kommunens hemsida. Utställningsmaterialet har bestått av: - Huvuddokumentet - Konsekvensbeskrivning av huvuddokument - Samrådsredogörelse Huvuddokumentet - Bebyggelse på landsbygd - Samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutveckling - Bilaga 1 samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutvecklingsområden - Bilaga 2 samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutvecklingsområden - Strategi för klimatanpassning - Bilaga 1 Strategi för klimatanpassning - Bilaga 2 Strategi för klimatanpassning - Samrådsredogörelse Strategi för klimatanpassning - Trafikstrategi - Samrådsredogörelse Trafikstrategi - VA-plan - Bilagor VA-översikt - Samrådsredogörelse VA-översikts och VA-policy - Vindbruksplan - Samrådsredogörelse Vindbruksplan 2

3 Efter utställningen så har arbetsgrupper uppdelade per tematiskt tillägg arbetat med att gå igenom samtliga yttranden och göra avvägningar. Gruppledarna med samhällsbyggnadschefen har stämt av med styrgruppen bestående av KS som då har haft möjlighet att komma med yttranden. Större förändringar som föranletts av utställningen - Flera av kommunens mål och ställningstanden i Huvuddokumentet har spetsats till. - Ett par LIS-områden har tillkommit. Utställningssynpunkterna De synpunkter som framförts samrådet redovisas i sammanfattande form i detta utställningsutlåtande. Då har bara det som direkt angår översiktsplanen tagits med. Alla skriftliga utställningssynpunkter finns i sin helhet registrerade hos kommunen. Länsstyrelsens synpunkter med kommunens kommentarer för samtliga tematiska tillägg finns dessutom samlade i ett granskningsyttrande. 3

4 Utställningsutlåtande Huvuddokumentet Avsändare STATLIGA, REGIONALA UTOMKOMMUNALA MYNDIGHETER OCH ORGAN Länsstyrelsen Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Trafikverket Luftsfartverket (LFV) SGU Sjöfartsverket Åtvidabergs kommun KOMMUNALA PARTIER OCH ORGAN Miljö- och byggnadsnämnden Gamleby socialdemokratiska förening Moderaterna Norra Tjust BOLAG OCH FÖRENINGAR MEDBORGARE Stig Pettersson Stig Pettersson Stig Pettersson Stig Pettersson Peter Loktrantz Bo Lindholm

5 Utställningssynpunkter med kommentarer Allmänt och övergripande...6 Areella näringar...11 Avfallshantering...11 Bebyggelseutveckling...11 Förorenad mark...14 Havsplanering...14 Infrastruktur...15 Kartor (GIS)...16 Konsekvensbeskrivning...16 Kulturmiljö...17 Luftfart...17 Miljöfarliga verksamheter...18 Natur...18 Strandskydd...19 Totalförsvaret...20 Vatten...21 Övrigt

6 Allmänt och övergripande Länsstyrelsen Länsstyrelsen konstaterar att kommunen har beaktat de flesta synpunkter som Länsstyrelsen lämnade i sitt samrådsyttrande 15 mars Nedan följer några återstående synpunkter. Huvuddokumentet och de bifogade tematiska tilläggen utgör tillsammans en stor mängd information. Länsstyrelsen anser att en läsanvisning krävs för att öka översiktsplanens läsbarhet och göra den mera användarvänlig. 1. Beaktas, en läsanvisning görs på kommunens hemsida eftersom en den lättare kan uppdateras där då nya tematiska tillägg, eller fördjupningar kommer till, eller byts ut. Översiktsplanen är så pass generell att det är svårt att se någon tydlig inriktning på kommunens fortsatta arbete. En bidragande orsak till detta är avsaknaden av tydliga kartor som visar planerad framtida markanvändning. Där det finns kartor är dessa väldigt övergripande och kortfattade. De kartor som redovisas i huvuddokumentet och i det tematiska tillägget behöver kompletteras med rubriker och figurtexter för att kopplingen mellan text och kartor ska bli tillräckligt tydlig. 2. I arbetet med fördjupningarna av översiktsplanen så kommer planerad framtida markanvändning att pekas ut. Figurtexter görs under varje karta. Planen har efter samrådet förtydligats men Länsstyrelsen saknar fortfarande tydliga ställningstaganden på vissa områden där kommunen har valt att behandla frågorna i kommande fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplaner. Länsstyrelsen befarar att översiktsplanen inte kommer att fungera som det strategiska dokument och underlag för framtida detaljplanering som kommunen avser om viktiga ställningstaganden saknas. 3. Ställningstaganden som inte är kommunövergripande har kommunen valt att behandla i framtida fördjupningar av översiktsplanen. För närvarande pågår arbetena med att ta fram FÖP Västervik, FÖP Gamleby, FÖP Kust Skärgård samt FÖP Överum. Trafikverket Att jobba med tillägg och fördjupningar till Översiktsplanen, såsom Västerviks kommun gör, känns bra. Däremot saknar Trafikverket en sammanställning i huvuddokumentet som talar om vilka tillägg och fördjupningar som finns idag eller som man planerar att ta fram. Det är även viktigt att belysa andra eventuella handlingsplaner som finns i kommunen och hur dessa kan länkas in i kommunens strategiska planering. 4. Beaktas, en sammanställning gör på kommunens hemsida som talar om vilka tillägg och fördjupningar som finns idag eller som kommunen planerar ta fram. Översiktsplanen har tydliga mål och strategier i dokumentet, även om översiktsplanen är väldigt summarisk och kortfattad. Översiktsplanen är så pass generell att det är svårt att se någon tydlig inriktning på kommunens fortsatta arbete. En bidragande orsak till detta är avsaknaden av tydliga 6

7 kartor som visar planerad framtida markanvändning. Där det finns kartor är dessa väldigt övergripande och kortfattade. Trafikverket efterlyser tydligare kartmaterial än den markanvändningskarta som finns idag. 5. Ställningstaganden som inte är kommunövergripande kommer att behandlas i framtida fördjupningar av översiktsplanen. För närvarande pågår arbetena med att ta fram FÖP Västervik, FÖP Gamleby, FÖP Kust Skärgård samt FÖP Överum. Att lyfta fram regionala och nationella kopplingar såsom görs är positivt. Västerviks läge i regionen och landet gör att kommunen för person- och godstransporter är beroende av bra kommunikationer, både på väg, järnväg och flyg. För att skapa robusta arbetsmarknadsregioner är det viktigt att lyfta fram en väl utbyggd och fungerande väg- och järnvägsinfrastruktur och det görs i planen, men det skulle kunna accentueras ytterligare. 6. Texten utökas under avsnittet infrastruktur och kommunikationer. SGU SGU har tidigare yttrat sig inom samrådsfasen (6 mars 2012, vårt dnr /2012). De synpunkter som framfördes i detta yttrande kvarstår: Även geologiska bevarandevärden bör redovisas i planen. Kommunen bör även redogöra för hur den ställer sig till hur naturresurser och geologiska bevarandevärden ska hanteras utifrån vad som är lämpligt för en långsiktig hushållning med mark, vatten och råvaror och vilka behov som finns idag och i framtiden. Beroende på vilken typ av naturresurs det rör sig om bör behovsanalysen ha ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. 7. Grusförekomster har tagits in i ÖP. Geologisk information från SGU finns tillgänglig via SG:s hemsida dels genom kartvisare med olika teman och dels genom en kartgenerator där kartor med geologisk information kan tas fram och skickas till användaren med e-post. Det går även bra att kontakta SGU:s kundtjänst för att få hjälp med att ta fram SGU:s data. 8. Noteras. Radon Radon utgör en olägenhet för människors hälsa och det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att få in för mycket radon i en byggnad om konstruktionen är otät. Det är därför bra att man alltid förordar att byggnader ska konstrueras tätt mot marken. Det har visat sig att fjärrvärmeinstallationer har orsakat för höga radonhalter inomhus på grund av bristfällig tätning. Detta har även gällt även i lågriskområden vilka tidigare inte har haft någon förhöjd radonhalt. SGU rekommenderar att kommuner ser över och uppdaterar sina radonrisker och att högriskområden för radon redovisas i översiktsplanen. 9. Riskområden redovisas i ÖP. Husägare rekommenderas att mäta oavsett markförhållanden. Mätning behöver ske i alla hus inte bara i högriskområden. 7

8 SGU:s flygmätningar visar på stora områden med höga uranhalter i markytan. Flygmätningarna stämmer väl överens med markmätt strålning på häll, där uranhalter på över 16 ppm uppmätts i flera områden. Inom kommunen finns också ett flertal kända mineral mineraliseringar. Dessa mineraliseringar förekommer också utanför de mer påtagliga områdena med förhöjd strålning enligt flygmätningarna. Kommunens karta med högriskområden för radon motsvarar nästan strålningskartan, men inte fullt ut, några områden täcks inte in i det översända underlaget. Dessutom har man inte inkluderat områden med genomsläppliga jordarter (isaälvsavlagringar) som också är potentiella högriskområden för radon. 10. Isälvsavlagringar är inkluderade. Uranmineraliseringar tas med i den digitala radonriskkartan. Med tanke på läget med mycket uran i berggrunden och de många kända fallen av höga radon. Och uranhalter i vatten från bergborrade brunnar bör kommunen uppmuntra till provtagning av både radon och uran i enskilda brunnar om vattnet används till dricksvatten. 11. Riskområden för radon och skrivning om radon är med i ÖP vilket innebär att allmänheten kan nås av informationen. Kommunen, via miljö- och byggnadskontoret, uppmuntrar till mätning men har mycket begränsade resurser för information. I samband med bygglovgivning lämnas information om radon. Information kan också lämnas i samband med anmälan/tillstånd till nya brunnar som införs 2013 i delar av kommunen. Grundvatten I översiktsplanen avsnitt Mark och vattenförvaltning i ett avrinningsområdesperspektiv beskrivs vattenförvaltningsarbetet. SGU vill uppmärksamma att det för grundvatten är den kvantitativa och komiska statusen som bedöms och inte den ekologiska. I översiktsplanen och konsekvensbeskrivningen är det endast kust- och ytvattenförekomsterna som beskrivs i text och på kartor. SGU anser att även kommunens grundvattenförekomster som utgör av Vattenmyndighetens utpekad grundvattenförekomster har Vattenmyndigheten bedömt ha Otillfredställande kemisk status. Utöver denna är det ytterligare tre grundvattenförekomster i kommunen där bedömningen gjorts att det finns risk att den inte uppnår God kemisk status Grundvattensituationen nämns också i text och kartmaterial. Ett mer genomarbetat material kommer i den planerade vattenförsörjningsplanen. Geoenergi I översitsplanen kan även möjligheterna till geoenergi belysas. Geoenergi (jord- berg- och grundvattenvärme) kan vara ett bra alternativ för uppvärmning av både enskilda och större fastigheter. 13. Detta hör mer hemma i Klimat- och energiplan och i detaljplaneskedet. Miljö- och byggnadsnämnden Yttrandet rör den, efter samrådsynpunkter, omarbetade upplagan av Översiktsplan Nämnden ställer sig i huvudsak positiv till de förändringar som gjorts med hänsyn till miljö- och byggnadsnämndens tidigare inlämnade synpunkter men vidhåller även i övrigt sitt ursprungliga yttrande. 8

9 14. Noteras. Nämnden vill dock åter nämna och understryka vikten av och uppmärksamma Kommunledningskontoret, enheten för samhällsbyggnad på några av de synpunkter som ej beaktats i upplagan. I samrådsredogörelsen kommenteras både miljö- och byggnadsnämndens och andras synpunkter på flera ställen med att frågorna ska tas upp i kommande fördjupningar och att de tematiska tilläggen ska uppdateras kontinuerligt. Då måste det finnas ett underlag för när och hur ofta detta ska göras, på vems uppdrag samt hur resursfrågan för detta arbete löses. Vidare finns det ett behov av att fastställa tidsplaner för de kommande fördjupningarna av översiktsplanenna för Västervik och Gamleby samt skärgården. 15. Tidplaner för de fyra bestämda FÖP:arna kommer att fastställas av styrgruppen senare under I takt med att nya behov uppstår får beslut tas av kommunstyrelsen om och när ytterligare FÖP:ar ska utarbetas. Miljö- och byggnadsnämnden har efterlyst en sammanställning av de dokument som är aktuella och styrande vilka löper parallellt med översiktsplanen. 16. Beaktas. En sammanställning av dokument som berör översiktsplanen görs på kommunens hemsida där översiktsplanen presenteras. Hela översiktsplanen upplevs som mycket omfattande och kan vara svårläst. Nämnden tror att näringens och medborgarnas användning av dokumentet skulle öka starkt om en populärutgåva med web-tillgängliga kartor upprättas. Alternativt om kan huvuddokumentet kompletteras med korta sammanfattningar av de tematiska tilläggen. 17. Läsanvisning på kommunens hemsidan samt populärutgåva av översiktsplanen ska göras. Bo Lindholm Syftet med översiktsplanen är bland annat att formulera visioner för framtiden och vara till praktisk vägledning för beslut om konkreta plan- och bygglovsfrågor. Detta innebär att översiktsplanen ska ge vägledning hur mark och vatten är avsedda att användas och hur bebyggelse utvecklingen är planerad att ske vilket vidare i PBL 3 kap 5 varvid översiktsplanen ska redovisa 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen beskriver detta inom olika avsnitt i underlagen men det är svårt att förstå hur den sammanvägda bilden ser ut. 18. Ett arbete pågår inom kommunen med att tillhandhålla en digital karttjänst via kommunens hemsida där man ska kunna tända och släcka lager från översiktsplanen, dess fördjupningar och detaljplaner i en kommunkarta för att få en bild av kommunens avsedda mark- och vattenanvändning inom ett visst geografiskt område. 9

10 Det saknas vidare en tydlig markanvändningskarta att detta är en grundläggande funktion och syfte med översiktsplanen. 19. Kommunens markanvändning förtydligas i Markanvändningskartan. I huvuddokumentet till översiktsplanen nämns att det finns en antagen fördjupning av översiktsplanen från 2009 över Hornslandet. I det planarbete som idag pågår inom området har länsstyrelsen inom planarbetet meddelat att inga nya tomter kommer att tillåtas inom det utökade strandskyddet på 300 meter. Vi menar att det är väsentligt att det klarläggs hur strandskyddet kommer att påverka aktuell fördjupning och vidare detaljplanering. Många av de intentioner som kommunen nu ställer upp i översiktsplanen kommuner inte kunna genomföras om boendeunderlaget inom Horn drastiskt minskas. Närmas tänker vi på målen i Trafikstrategin och avsnittet om Attraktiva livsmiljöer eftersom det är först när ett område generar tillräckligt med underlag som möjligheten finns för god service och kollektivtrafik samt vidare ger förutsättningar för det hållbara samhället. Fördjupningen över Hornslandet är också avsett att gälla som program för kommande detaljplaner. Är det överhuvudtaget möjligt att skapa attraktiva miljöer för permanentboende, med tillgång till kollektivtrafik, förskola, säkra gc-vägar etc, i före detta område för fritidshus belägna inom strandskyddsområde. Är detta överhuvudtaget möjligt att göra utan någon förtätning av bebyggelsen? Om så är fallet att en förtätning krävs, hur ska den då genomföras? 20. Ingen fråga för den kommunövergripande översiktsplanen. Utformningen och genomförandet av exploateringen i detalj görs i detaljplaneprocessen. Kommunen ser dock positivt på att kunna utveckla Hornslandet till ett attraktivt boende med tillgång till samhällsservice. Ändringarna avseende strandskyddet i miljöbalken trädde i huvudsak i kraft den 1 juli Förslaget innehåller förtydliganden och skärpningar i regelverket som i det enskilda fallet kan innebära en utvidgning av kravet på dispens från strandskyddsförbuden eller begränsa möjligheten att få undantag från dessa. Notera särskilt att propositionen tar upp att: I fråga om ärenden och planer som har inletts före den 1 juli 2009, bör äldre föreskrifter gälla. En sådan övergångsbestämmelse behövs för att de nya reglerna inte ska förhindra ett fortsatt arbete med planer som är under handläggning sedan en tid tillbaka. Vi menar att arbetet påbörjades den 10 juni 2009, i samband med Västerviks kommunfullmäktige antog fördjupningen av översiktsplanen för Hornslandet samt gav kommunledningskontoret i uppdrag att upprätta detaljplaner 1 6 Hornslandet. Detta innebär att de äldre bestämmelserna enligt miljöbalken avseende dispens från strandskydd ska gälla för Hornslandet. 21. Se svar 20. Vi yrkar att Västerviks kommun klarlägger att den fördjupade översiktsplanen för Hornslandet 2009 fortfarande gäller och att Västerviks kommun fortsätter att driva arbetet enligt med dess intentioner att Horn på sikt ska bli en stadsdel i Västervik. Vi vill se konkreta förslag, eller resonemang på hur kommunens strategi ser ut i frågan om Hornslandets utveckling till en stadsdel i Västervik. Vi yrkar att Västerviks kommun inom denna tänkta stadsdel arbetar för att strandskyddet upphävs för att ge utrymme för nya attraktiva områden för bebyggelse. 10

11 Vi yrkar att Västerviks kommun klarlägger vilka regler avseende dispens från strandskydd som gäller för detaljplaneområdena 1 6 på Hornslandet. 22. Se svar 20. I samband med detaljplaneläggning är det värdefullt om översiktsplanen tar upp generella övergripande frågor som t. ex. huvudmannaskap för allmän plats. Syftet är att underlätta planarbetet och på förhand få kännedom om vad som förväntas av olika parter. 23. Se svar 20. Vi saknar tydlig information i huvuddokumentets innehållsförteckning att det till översiktsplanen finns tematiska tillägg. 24. Beaktas, en läsanvisning görs på kommunens hemsida eftersom den lättare kan uppdateras där allt eftersom nya tematiska tillägg, eller fördjupningar kommer till, eller byts ut. Areella näringar Miljö- och byggnadsnämnden På sid 53 i förklaringsfältet ska djurenheter ändras till Djurenheter 1. Kartan korrigeras. Avfallshantering Länsstyrelsen Det är positivt att kommunen har för avsikt att ta med avfallsfrågorna i framtida detaljplaner och fördjupningar av översiktsplanen. Länsstyrelsen anser även att kommunen i sin översiktsplan bör ange planeringsprinciper för lokalisering av återvinningsstationer och återvinningscentraler. Ett sätt är att planera för att större handelsetableringar alltid ska innehålla en återvinningsstation. På så sätt kan tillgängligheten öka samtidigt som det totala transportarbetet minskar. 1. Ställningstagandet om avfallsfrågor utökas. Bebyggelseutveckling Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att kommunens önskvärda befolkningsutveckling måste följas av tydligare ställningstaganden till lokalisering av ny bebyggelse. Risken finns att utbyggnaden kommer att ske 11

12 ryckvis, där någon exploatör finner det lönsamt, och inte där det är lämpligast med tanke på bebyggelsestruktur och kollektivtrafikstråk. En alltför spretig utbyggnad kommer då inte att leda till en förbättrad service och en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Kommunens ambition att öka möjligheterna att nå arbete och studier på andra orter genom dagspendling kommer då inte heller att kunna uppnås. 1. Det i särklass största bebyggelsetrycket finns i Västerviks stad. I arbetet med fördjupningarna av översiktsplanen så kommer planerad framtida markanvändning att pekas ut. För närvarande pågår arbetena med att ta fram FÖP Västervik, FÖP Gamleby, FÖP Kust Skärgård samt FÖP Överum. Det är även lämpligt att kommunen till översiktsplanen kopplar behoven av bostäder för olika grupper enligt bostadsförsörjningsprogrammet som är under framtagande. Boendeplanering har en självklar koppling till kommunens översiktsplanering. Översiktsplanens nytta är bland annat att översätta kommunens bostadsförsörjningsbehov till ett rumsligt/geografiskt sammanhang samt att t ex ange planeringsprinciper för fördjupningar av översiktsplanen och detaljplanering. 2. Kommande bostadsbehov samt åtgärder sprungna ur den antagna bostadspolitiska strategin kommer att konkretiseras i fördjupningarna av översiktsplanen. I arbetet med den fysiska planeringen finns en stor potential att föra in energi- och klimatfrågor på en strategisk nivå i den kommunövergripande översiktsplanen. Ett samspel mellan planeringen av transportsystem och bebyggelse är en förutsättning för hållbara städer och regioner. Länsstyrelsen efterlyser ett tydligare ställningstagande om den strategiska kopplingen mellan infrastruktur, kollektivtrafikstråk och den framtida bebyggelseutvecklingen i översiktsplanens huvuddokument. Även om Västervik idag är en glest befolkad kommun med utspridd bebyggelse bör kommunen i fortsättningen arbeta för en transportsnål bebyggelsestruktur som inkluderar förtätning och utbyggnad utmed kollektivtrafikstråken samt goda gång- och cykelvägar. För att få en djupare förståelse för ett förhållningssätt till hur trafiken ska fungera bör man försöka lyfta in mer förklarande text från Trafikstrategin in i huvuddokumentet. Översiktsplanen skulle även vinna på att kommunen tydliggör sina prioriteringar gällande vägnätet och järnvägsnätet i framtiden. Det framgår inte någonstans vilka vägar och platser som ska prioriteras och vilka som är de viktigaste stråken. 3. Under avsnitten Geografiska förutsättningar och Attraktiva livsmiljöer i Huvuddokumentet förs resonemang kring bebyggelseutveckling och infrastruktur och kommunikationer. I det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd och i arbetet med fördjupningarna av översiktsplanen så kommer planerad framtida markanvändning att pekas ut. En förklarande text från Trafikstrategin förs in i Huvuddokumentet under avsnitt Infrastruktur och kommunikationer. Regionala viktiga stråk, de viktigaste infrastrukturfrågorna för Västerviks kommun förs in i texten. Länsstyrelsen och Trafikverket Mycket av det som idag kretsar kring trafik och transporter berör dess negativa effekter på omgivningen. En av de största svårigheterna med att minska transportsektorns negativa effekter är att de byggs upp av så många, var för sig, relativt små källor. Det är därför ofta svårt att motivera förändringar i det enskilda fallet. Detta problem gäller både på individnivå men inte minst i samband med lokalisering av affärsetableringar, bostäder mm. En övergripande strategi som kan fungera som checklista för att undvika beslut i fel riktning, även om koldioxidutsläpp, 12

13 eller andra negativa effekter, endast ökar marginellt av det enskilda beslutet, är därför av stor vikt. Därför är det viktigt att översiktsplanens goda intentioner säkerställs och inte utarmas av flera små beslut i fel riktning. 4. Kommunen ska göra HKA hållbarhetskonsekvensbeskrivningar av detaljplaner och FÖP:ar. Vid stora infrastrukturella projekt görs alltid mer ingående hållbarhetsanalyser. Dessutom finns en checklistan för varje LIS-område. Västervik använder inte begreppet förtätning i översiktsplanen utan talar istället om att bebyggelse i första hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter. Det är klokt att stärka de redan befintliga orterna vilket möjliggör tillgång till samhällsservice samt ger ett bra underlag till kollektivtrafiken. Däremot saknas en tydlig strategi som prioriterar just förtätning före annan typ av bebyggelseutveckling i de befintliga orterna. Centralorten Västervik har många möjligheter till förtätning, vilket bör prioriteras högre än en ny bebyggelse i utkanten av befintlig tätort eftersom detta leder till utbredning av staden som i sin tur ökar transportbehovet med framför allt den egna bilen istället för att så som kommunen önskar, minska transportbehovet. Länsstyrelsen förutsätter att kommunen arbetar vidare enligt detta synsätt i de kommande fördjupningarna av översiktsplanenna. Se även under tematiskt tillägg Trafikstrategi. 4. En rad olika aspekter ställer anspråk på arealer som skulle kunna användas för förtätning av tätorterna. Det kan röra sig om framtida dagvattenhantering, större yta av hårdgjorda ytor, fortsatt separering av dagvatten från spillvatten samt ambitionen att erbjuda en god boendemiljö med närhet till grön- och blåområden som också erbjuder goda möjligheter för biologisk mångfald. I arbetet med fördjupningarna av översiktsplanen så kommer planerad framtida markanvändning att pekas ut. I de fördjupningar av översiktsplanen där det är lämpligt tas en grönstrukturplan och en blåstrukturplan fram för att säkerställa att förtätning av bebyggelsen inte sker på fel ställen. För närvarande pågår arbetena med att ta fram FÖP Västervik, FÖP Gamleby, FÖP Kust Skärgård samt FÖP Överum. Trafikverket För Västerviks del, liksom för många andra kommuner i Kalmar län, är det viktigt att satsa på utveckling och ny bebyggelse vid redan befintlig bebyggelse och att den sker längs befintliga bärkraftiga infrastrukturstråk. Detta är viktigt eftersom det är här det finns ett underlag för service och förutsättningar för en god kollektivtrafik. För att uppnå ett hållbart samhälle är det viktigt att bebyggelseplaneringen och lokalisering utgår från möjligheterna att förse områdena med kollektivtrafik och/eller bra gång- och cykelvägnät. Trafikverket saknar en analys av längs vilka kollektivtrafikstråk som det är lämpligt och möjligt med en utbyggnad. Gällande dessa potentiella utbyggnadsområden vore det lämpligt att zooma in på respektive samhälle och visa detta kartformat. 5. Under avsnittet geografiska förutsättningar i huvuddokumentet så görs en beskrivning för respektive ort och ortsnivå vad gäller funktion, och utvecklingsmöjligheter med tanke på markanvändning. Närheten till infrastruktur är en parameter. I det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd pekar Västerviks kommun ut förlag på utvecklingsområden på landsbygden i form av LIS-områden och landsbygdsutvecklingsområden. För varje förslag på utvecklingsområde så finns en beskrivning på vilken service som finns i närheten samt närheten till kollektivtrafik. Samtliga finns i anslutning till befintliga orter, förutom de som är tänkta för turismändamål (tillkomna av privata initiativ), då sådana områden av naturliga skäl ligger en bit ifrån befintliga samhällen 13

14 därför att de vinner på att ligga nära naturen på ett avkopplande avstånd från vardagslunken. Potentiella utbyggnadsområden kommer även att pekas ut i arbetet med fördjupningarna av översiktsplanen. Förorenad mark Miljö- och byggnadsnämnden På sidan 66 vill nämnden göra en mindre justering av antalet inventerade och/eller undersökta misstänkt förorenade områden då dessa ökat i antal sedan dokumentet ursprungligen formulerades. Siffran 80 bör bytas ut mot Beaktas. Havsplanering Länsstyrelsen Enligt uppgift avser Västerviks kommun att under arbeta med en fördjupning av översiktsplanen för kust och skärgård. Länsstyrelsen ställer sig positiv till det initiativet och konstaterar att det sammanfaller med i tid med uppstarten av en svensk sammanhållen nationell havsplanering. Havs- och vattenmyndigheten har under året startat arbetet med havsplanering för svenska vatten och svensk ekonomisk zon och en ny lag förväntas träda ikraft under våren Länsstyrelsen i Kalmar län ska bistå Havs- och vattenmyndigheten med planeringsunderlag och samordna arbetet i kommuner och länsstyrelser i länen Stockholm, Södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland, Blekinge och delar av Skåne. 1. Noteras. Länsstyrelsen ser gärna att Västerviks kommun bjuder in till dialog i sin planering av kust och skärgård så att både kommunen och Länsstyrelsen kan bevaka eventuella kopplingar till pågående nationellt havsplaneringsarbete. Länsstyrelsen bistår gärna kommunen med befintliga planeringsunderlag samt deltar i diskussionen om behovet att ta fram nya underlag. 2. Noteras. Sjöfartsverket Det framgår i Trafikstrategi tematiskt tillägg till Översiktsplan att Västerviks hamn har stor utvecklingspotential då en rad förbättringar och effektiviseringar gjorts i hamnområdet såsom; muddrat farled och investering i nya industrispår. För att säkerställa att utvecklingen och målen inom kommunen inte kommer i kommer i konflikt med rådande eller framtida sjötrafik, tung yrkessjöfart såväl som fritidsbåtstrafik och riksintresse för sjöfart bör nedan punkter hållas i samråd med Sjöfartsverket i det fortsatta detaljarbetet. Ny- eller utbyggnad av kajer, bryggor och hamnanläggninar Byggnationer nära eller i anslutning till faleder in till hamnarna Eventuella behov av sjöförlagda kablar och rör 14

15 Nautiska utmärkningar i farleder eller hamnar. För detta krävs för övrigt tillstånd från Transportstyrelsen. Fasta fiskeredskap utmed kusten Tillgänglighet till hamn för yrkesfiske Planering av nya båtsportsleder 3. Beaktas. Samråd med hålls alltid Sjöfartsverket i detaljarbetet inom ovanstående punkter. Infrastruktur Länsstyrelsen Trafikverket fattade i november 2010 beslut om riksintressen för trafikslagens anläggningar. Detta innebär att Sjöfartsverkets tidigare utpekade riksintressen ersätts med nya riksintresseanspråk. Beslut med tillhörande PM och tabeller över anläggningar av riksintresse finns på Trafikverkets hemsida, 1. Noteras. Trafikverket Delen gällande infrastruktur och kommunikationer är övergripande skriven. Det tematiska tillägget Trafikstrategi tar upp en del av dessa övergripande frågor och bryter ned dem i mer detaljerad form. För att få en djupare förståelse för ett förhållningssätt till hur trafiken ska fungera bör man försöka lyfta in mer förklarande text från Trafikstrategin in i huvuddokumentet. 2. Beaktas ej. Hänvisning görs dock till Trafikstrategin. I översiktsplanen är det viktigt att föra ett resonemang kring varför man väljer att prioritera vissa åtgärder före andra och på vilka grunder man gör det. Ett sådant exempel kan till exempel vara den södra infarten till Västervik som kommer att skapa en negativ miljöbelastning i form av ökade utsläpp och buller, eftersom ny infrastruktur ger upphov till ökad trafik. Däremot rättfärdigas kanske en ny infart av andra vinster i form av förbättrad trafiksäkerhet, ett mindre sårbart trafiksystem och en förbättrad tillgänglighet. 3. Den vägutredning för en södra infart som är under framtagande belyser för- och nackdelar med en södra infart sett ur en mängd aspekter. Sjöfartsverket Trafikverket fattade i november 2011 beslut om riksintressen för trafiklagens anläggningar. Detta innebär att Sjöfartsverkets tidigare utpekade riksintressen ersätts med nya riksintresseanspråk. Beslut med tillhörande PM och tabeller över anläggningar av riksintresse finns på Trafikverkets hemsida, 15

16 4. Noteras. Kartor (GIS) Miljö- och byggnadsnämnden Nedan citerat yttrande har inte bemötts i samrådsmaterialet. Samlad aktuell och lättillgänglig extern och intern data bedömer nämnden är ett synnerligen viktigt verktyg för att göra bedömningar på ett effektivt, aktualiserat och rättssäkert sätt i utvecklings-, planerings- och exploateringssammanhang. Flera förvaltningar och kommunala bolag har även behov av varandras lagrade data. Här finns en stor potential i kostnadsreducering genom effektivare och snabbare arbetsmetoder, professionella beslutsunderlag och minskat dubbelarbete. Fungerande GIS (geografiska informationssystem) bedöms även bidra till en attraktiv arbetsgivare då det är ett etablerat verktyg ute i landet. För att ÖP-programmet ska kunna användas som ett optimaltverktyg i miljö-, bygg-, plan- och övrigt planeringssammanhang är det helt nödvändigt att samla befintligt digitalt kartmaterial på ett och samma kartverktyg, samt även samla kända uppgifter i detsamma. Kartmaterialet måste vara lättillgängligt för både politiker, tjänstemän samt även för medborgarna. Ett viktigt GIS-skikt är Sammanhållen bebyggelse där krävs en tydlig karta och möjlighet till detaljzoomning. 1. Ett arbete pågår inom kommunen med att tillhandhålla en intern digital karttjänst där man ska kunna se kommunens avsedda mark- och vattenanvändning enligt översiktsplanen, dess fördjupningar och detaljplaner samt göra geografiska analyser för beslutsunderlag. Konsekvensbeskrivning Länsstyrelsen Vid upprättandet av en översiktsplan ska bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken tillämpas om planen antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 MB. Konsekvensbeskrivningen till ÖP 2025 är bred och omfattar hela hållbarhetsbegreppet i form av sociala, kulturella, ekologiska och ekologiska aspekter. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att ytterligare konsekvensanalyser behöver göras i samband med fördjupningar och detaljplanering. 1. Noteras. Det finns vissa divergerande uppgifter gällande målen i översiktsplanens huvuddokument respektive Trafikstrategin och konsekvensbeskrivningen. En sådan är att konsekvensbeskrivningen talar om en minskning i antalet bilresor, men något sådant mål finns inte i översiktsplanen eller i trafikstrategin och därför är det inte lämpligt att göra en sådan uppföljning i konsekvensbeskrivningen. 2. Varken Huvuddokumentet eller Konsekvensbeskrivning av huvuddokumentet nämner någonting om en minskning av antalet bilresor. 16

17 Trafikverket Konsekvensbeskrivningen i Översiktsplanen ligger på en övergripande nivå, vilket den i och för sig bör göra i detta utredningsskede. Det svåra är att få med sig problematiken och tänka rätt i senare planeringssteg. Konsekvensbeskrivningen säger väldigt lite om måluppfyllelsen med förslaget. De tabeller som finns i konsekvensbeskrivningen är bra och informativa, men det saknas en sammanfattande text som talar om hur väl beskrivna åtgärder löser de uppsatta målen. 3. Uppföljningen av översiktsplanens ställningstaganden och åtgärder kommer att ske kontinuerligt. En genomförandelista kommer att göras som sammanfattar de stora uppdragen som översiktsplanen resulterar i med ansvar och grov ambition om tidplan om uppdraget faller inom den egna organisationen. Hållbarhetsbokslutet utvidgas till att även följa upp relevanta ställningstaganden i översiktsplanen. Ställningstaganden bryts då ner så att de blir mätbara där det är möjligt. Detta är dock ett arbete som görs kontinuerligt efter översiktsplanens antagande. Det är svårt att uppskatta graden av måluppfyllelse av åtgärderna i konsekvensbeskrivningen. Kulturmiljö Länsstyrelsen Västerviks kommun har en stor mängd fornlämningar och fornlämningsmiljöer som är riksintressanta. Detta är värden som utgör fantastiska möjligheter för det aktiva friluftslivet och som skapar mervärden i staden och på landsbygden. Länsstyrelsen efterlyser en mer övergripande vision för skydd av fornlämningarna, men även för hur brukandet av dessa kan ingå i en attraktiv livsmiljö i Västerviks kommun. Detta förutsätter att fornlämningarna kommer med tidigt i planprocessen. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att kommunen gör ställningstagande angående fornlämningarna och fornlämningsmiljöerna och hur de skall värnas i det fortsatta planarbetet. 1. Kommunens utgångspunkt är att fornlämningar och fornlämningsmiljöer ska värnas i planarbetet. Detta skrivs in i Huvuddokumentet. För att förstärka ambitionen lyfts detta fram som ett ställningstagande under avsnittet kulturmiljö. Länsstyrelsen vill även påpeka vikten av en revidering av kommunens kulturminnesvårdsprogram. Definitionen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse förändras över tid och Västerviks moderna kulturarv förtjänar att lyftas fram i kommunens ställningstaganden om kulturmiljön. 2. Kommunen har tidigare noterat att nuvarande kulturmiljövårdsprogram är gammalt och behöver ersättas av ett nytt kulturpolitiskt ställningstagande. Det läggs till som ett ställningstagande. Luftfart Luftfartsverket (LFV) LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot översiktsplanen. 17

18 Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter planeras att byggas, eller om de av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se Noteras. Miljöfarliga verksamheter Miljö- och byggnadsnämnden På sid 65 står nedan formulerat under Mål : "Långsiktigt säkra tillgången på industri- respektive verksamhetsmark i lämpliga lägen" I kommunens ställningstagande faller verksamhetsmark bort när det gäller att reservera mark. Är detta medvetet och i så fall av vilken anledning. 1. Ställningstagandet korrigeras så att det även inbegriper verksamhetsmark. Natur Länsstyrelsen Kommunens ställningstagande om naturvärden (blå ruta) bör kompletteras. För att de ekologiska systemen ska kunna överleva och utvecklas på sikt krävs att det finns förbindelse mellan dessa gröna ytor. Dessa förbindelser mellan det gröna i landskapet är en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska kunna förbättras. 1. Naturligtvis helt korrekt av länsstyrelsen. Dock är förbindelserna mellan de gröna ytorna en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska kunna förbättras. Att ha skogsområden med en naturlig åldersstruktur betyder också att det finns träd i alla ålderskategorier, således bedöms länsstyrelsens kommentar täckas in av den fjärde punkten under kommunens ställningstaganden. Mycket av dessa förbindelser beror också av skogsbruket vilket kommunen har mycket litet inflytande över på privatägd mark. I de fördjupningar av översiktsplanen där det är lämpligt tas en grönstrukturplan och en blåstrukturplan fram för att säkerställa att förtätning av bebyggelsen inte sker på fel ställen. För närvarande pågår arbetena med att ta fram FÖP Västervik, FÖP Gamleby, FÖP Kust Skärgård samt FÖP Överum. 18

19 Det är bra att jätteträd har högsta bevarandeprioritet men för att den flora och fauna som är beroende av dessa träd ska kunna fortleva krävs trädområden med en bred åldersstruktur. 2. Se kommentar 1. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen även bör omnämna de artskyddsbestämmelser som omfattar livsmiljöer för vissa (N-listade) arter: Artskyddsbestämmelser (8 kap MB respektive artskyddsförordningen). Genom fridlysningar eller skydd för arters livsmiljöer är det för vilda fåglar och många djurarter i övrigt är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser en typ av generellt biotopskydd för dessa arter. Bestämmelserna har koppling till EU:s artskyddslag-stiftning i fågel- och habitatdirektiven. 3. En översiktsplan måste vara en avvägning mellan att presentera viktig information samtidigt som omfattningen inte får bli för stor eftersom det i sig gör planen otillgänglig för medborgarna. Huvudsakligen bör ÖP:n presentera kommunens ställningstaganden i olika frågor där kommunen har bestämmanderätt. När det gäller artskyddsförordningen och EUs fågel- och habitatdirektiv är det bestämmelser som gäller även i Västerviks kommun, dock är det knappast regelverk som kommunen kan ha en egen inställning till och således är det inte nödvändigt att de presenteras i översiktsplanen. Länsstyrelsen saknar i översiktsplanen med tematiseringar en redovisning av samt ställningstagande kring Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag enligt 3 kap 2 miljöbalken. 4. Västerviks kommun har till lands begränsat med sådana områden som (enligt vår tolkning) avses i ovanstående paragraf. Vi har visserligen relativt stora skogsområden utan eller med begränsad bostadsbebyggelse. Dessa är dock mer eller mindre utan undantag produktionsskog vilket betyder att de genomkorsas av skogsbilvägar. Vidare omfattas de av skogsbruksplaner som med dagens lagstiftning innebär att de i cykler kalhuggs och sedan återplanteras. Västerviks kommun har varken möjlighet eller intresse i att påverka enskilda markägares möjligheter att bedriva skogsbruk på sin mark. Dessa områdens karaktär kommer att förändras drastiskt då avverkningarna genomförs. I skärgården är bilden en annan, här finns stora, oexploaterade områden. Dessa skyddas dock av det utökade strandskyddet tillsammans med riksintressena för den obrutna kusten, naturvården och det rörliga friluftslivet och behöver således inte avhandlas på ytterligare ett ställe i översiktsplanen. Strandskydd Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar län genomför under år 2012 en översyn av det differentierade strandskyddet i Västerviks kommun. För övriga kommentarer om strandskydd se under rubriken Bebyggelse på landsbygd tematiskt tillägg. 1. Noteras. 19

20 Totalförsvaret Länsstyrelsen Försvarsmakten pekar ut riksintressen för totalförsvarets militära del och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pekar ut riksintressen för totalförsvarets civila del. Berörd flygplatschef ska kontaktas om objekt riskerar att påverka MSA-ytan för det civila flyget. Det bör läggas till att avseende militära flygplatser, i detta fall Malmens flottiljflygplats, är det Försvarsmaktens Högkvarter som är remissinstans. Malmens flottiljflygplats är militär men även civilt klassad. Det innebär att det finns två MSAytor, den militära, radie 46 km som räknas från banans ARP (mittpunkten) och en civil med en radie av 55 km. Försvarsmakten har ett förslag ute på remiss till Transportstyrelsen, LFV och Trafikverket. Förslaget innebär att Försvarsmakten nöjer sig med att bevaka radien 46 km även vid de militära flygplatserna som är civilt klassade. Beslut i frågan kommer att fattas under hösten. Västerviks kommun berörs i princip inte alls inte av den militära MSA-ytan. LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot översiktsplanen. Med CNSutrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige. LFV har inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNSutrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter planeras att byggas, eller om de av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering Noteras. Försvarsmakten, Högkvarteret Det finns en text om totalförsvaret på sid 63. I första stycket står att Krisberedskapsmyndigheten har ansvar för att peka ut riksintressen för totalförsvaret. Det stämmer inte. Försvarsmakten pekar ut riksintressen för totalförsvarets militära del och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pekar ut riksintressen för totalförsvarets civila del. 6. Beaktas. I näst sista stycket på samma sida står att berörd flygplatschef ska kontaktas om objekt riskerar att påverka MSA-ytan. Detta gäller civila flygplatser. Det bör läggas till att avseende militära flygplatser, i detta fall Malmens flottiljflygplats, är det Försvarsmaktens Högkvarter som är remissinstans. 7. Beaktas. 20

21 Malmens flottiljflygplats är militär men även civilt klassad. Det innebär att det finns två MSAytor, den militära, radie 46 km som räknas från banans ARP (mittpunkten) och en civil med en radie av 55 km. Försvarsmakten har ett förslag ute på remiss till Transportstyrelsen, LFV och Trafikverket. Förslaget innebär att Försvarsmakten nöjer sig med att bevaka radien 46 km även vid de militära flygplatserna som är civilt klassade. Beslut i frågan kommer att fattas under hösten. Västerviks kommun berörs i princip inte alls inte av den militära MSA-ytan. 8. Noteras. Vatten Kartorna i vattenkapitlet saknar rubriker och förklarande figurtexter. Se vidare under tematiskt tillägg VA-plan,VA-översikt och VA-policy. 1. Kartorna i huvuddokumentet kommer att kompletteras med förklarande figurtext. Övrigt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig i ärendet. 1. Noteras. Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommun har inget att erinra mot föreliggande omarbetad översiktsplan för Västerviks kommun. 2. Noteras. Moderaterna Norra Tjust Förslag översiktsplan Gamleby: Grundskolans placering Vi förespråkar att aktualisera området vid Erneberg som lämplig placering. Där finns planskiljd gång- och cykelväg, enkel bussangöring, nära till naturen, bättre förutsättningar för uteaktiviteter, förutsättningar för idrott och rastaktiviteter. Nytt boende Vid Åby (vid nuvarande grundskolan) är ett bra läge för byggnation av lägenheter, med nära läge till service, och med kontakt både till centrum och torget och kulturhus, även bio. Det ger en betydande uppsnyggning i området och binder samman handelsplatserna med varandra och med mellanliggande Malmbergs hörna. 21

22 Norra infarten Ny infart har inte högsta prioritet. Storgatan skall vara fortsatt öppen för biltrafik. Tillåt biltrafik till Torget / Hamnen, Ekängen, Folkan och Lantan och Solna / Lofta sidan. Tung trafik dirigeras om, för att undvika tung trafik över torget. Höj järnvägsbron till normalstandard för helt öppen trafik, som binder samman hela Gamleby. En mer säker trafik skapas och olycksrisken minimeras. Bygg trafikleder i området. Undersök möjligheterna att skapa industrimark väster om järnvägen för nya etableringar och för expansion för befintlig industri som Akzo. Vad betyder en ny Norra infart för järnvägen? Kommer tre plankorsningar att tillåtas i Gamleby? Är det tillrådligt med nybyggnation av ny plankorsning i modern tid? Tomtmark Ta fram mark för industriutbyggnad, och för nyetablering. Ta fram attraktiva tomter med havsutsikt, som vid nuvarande reningsverket, vid Solna, vid Ullevi. Lägg ner avloppsreningsverket, dålig miljö, besvärar och ligger helt fel. Underhåll Snygga upp, städa i och kring Hamnen. Det buskar igen i Gamleby numera. Skapa "fotogluggar" vid tidigare utsiktsplatser, som t ex vid Hembygdsgården på Myrkullen. Visa vattnet för resenärerna på tåget. Gamlebyviken är den första kontakten med Östersjön som en resande har när den åker med tåget till Västervik. Ny Solnabro Förlagd enligt förslag till statsplan över området Ekängen från 8 april 1970, vilket ger bättre förutsättningar till attraktiva tomter på Solnasidan. Gamlebyviken Vattenkvaliteten är idag dålig och för att på sikt säkra en god vattenmiljö bör man: 1. På ett bättre sätt lösa avloppsfrågan för Gamleby tätort. Reningsverket bör stängas då det ligger helt fel, det sker runt omkring i landet där liknande dåliga lösningar finns. Överföringsledning till Västervik blir den billigaste, säkraste och bästa lösningen, dessutom tillskapas tomtmark för attraktivt boende inom rimligt avstånd till fjärde storstadsregionen. 2. Gamlebyvikens utsatthet med den trånga passagen vid strömmen i Västervik ger extrema förhållanden. En kanal vid draget som inritades i översiktsplan från början av 90-talet bör aktualiseras och utredas om vilken effekt denna skulle kunna få för friskvatteninflödet. Yttranden till pågående arbete med översiktsplan 2025 Gamleby: Tidigare angivet: Vi hänvisar till och påminner om det vi tidigare har inlämnat i ÖP arbetet, det aktualiseras på nytt alltså. [Se ovannämnda punkter red. anm.] Lokala partiföreningar remissorgan Vi anser att de lokala partiföreningarna skall vara remissorgan. Järnvägssträckning Vid framtagning av ÖP för Gamleby tätort bör alternativa järnvägssträckningar förberedas. Om och när satsning på Tjustbanan aktualiseras i framtid, kommer andra sträckningar än den nuvarande att övervägas. En ifrågasatt sträckning i Gamleby är böjen runt Myrkullen och ner till hamnen som ej längre är aktuell för lokal industri. Den låga järnvägsviadukten mitt i Gamleby är ett ständigt problem för modern trafikföring. Omdragning av järnvägen har vid flera tillfällen aktualiserats. 22