C-UPPSATS. Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt"

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:151 Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt En litteraturstudie Pernilla Gustavsson, Liselotte Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2007:151 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/151--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt - en litteraturstudie Women s experiences after myocardial infarction - A literature review Pernilla Gustavsson Liselotte Johansson Kurs: Examensarbete 10 p Vårterminen 2007 Sjuksköterskeprogrammet 120 p Handledare: Britt-Marie Wälivaara

3 2 Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt en litteraturstudie Pernilla Gustavsson Liselotte Johansson Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt är en stor förändring i det dagliga livet. Den som blir drabbad, dennes familj och närstående påverkas också av sjukdomen på olika sätt. Kvinnor delar inte alltid samma upplevelser med männen efter en hjärtinfarkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att förneka och ha svårt att acceptera, att inte få relevant information men känna lättnad över att diagnosen ställs, att inte vilja vara till besvär och oroa andra, att känna osäkerhet inför framtiden och att känna framtidstro, att vilja få stöd utan att känna sig överbeskyddad, att känna minskad energi och känna längtan efter hur det var före hjärtinfarkten. Detta kan all vårdpersonal ha stor nytta av att veta vid eftervården av de hjärtsjuka eftersom män och kvinnor är olika i sin anatomi och genetik. Nyckelord: kvinnor, hjärtinfarkt, kvalitativ studie, förneka, acceptans, oro, osäkerhet, framtidstro, stöd, längtan.

4 3 Att leva med svår kronisk sjukdom innebär att människor inte längre kan delta i det dagliga livet och dess aktiviteter som tiden före sjukdomen. En svår kronisk sjukdom kan medföra existentiell vånda och stor kraftlöshet. Livet är präglat av motsägelser i form av dödslängtan och rädsla, samtidigt som önskan att leva också finns. Det dagliga livet hämmas av brist på energi samtidigt som välmående kan upplevas. Känslor som minskad frihet och bitterhet över förlorat oberoende är något som människor upplever. Det är viktigt att vara ansvarstagande, att ta egna beslut och att återfå kontrollen över det dagliga livet. En person som är svårt sjuk upplever känslan av ensamhet och osäkerhet. Detta är känslor som ingen annan kan förstå eller dela. När man samtalar med den som är kroniskt sjuk väcker det ofta starka känslor, svåra minnen dyker upp och personen får kämpa hårt emot sjukdomen (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). Att leva med kronisk sjukdom innebär en fas av turbulens och känsla av bedrövelse att behöva leva med en kronisk sjukdom. Efter en tid blir sjukdomen en del av livet och det kan kännas lättare att anpassa sig, dock klarar inte alla denna anpassning. Det känns omöjligt att se sig själv i den nya annorlunda situationen och det känns svårt att se optimistiskt på framtiden. Genom att ta risker, ta beslut, frångå säkerheten och tänja på gränserna som sjukdomen medfört är det möjligt att hitta en plats för sjukdomen i sitt liv. För att få balans i livet är det bäst att ta en dag i sänder, att känna framgång med små steg varje dag hjälper den som är kroniskt sjuk att se framåt (Kralik, 2002). Hjärt-kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar) omfattar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Det finns olika former av hjärtsjukdomar, bland annat kärlkramp (angina pectoris), slaganfall (stroke), hjärtinfarkt med flera. Hjärtinfarkt anses vara den mest vanligt förekommande sjukdomen av dem alla. Främsta orsaken till dessa sjukdomar är förkalkning i blodkärlen vilket i sin tur ger försämrad blodcirkulation med syrebrist i kroppens organ som följd (ischemi). Obotliga skador kan uppkomma i hjärnan och i hjärtat. Vid hjärtinfarkt dör en del av muskelvävnaden på grund av den syrebrist som uppstår. Risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom ökar i och med stigande ålder. Män drabbas i högre skala än kvinnor, i åldern år är risken fyra gånger större för en man att drabbas än för en kvinna. Kvinnor drabbas tio år senare än män och man påstår att det kvinnliga könshormonet östrogen anses skydda kvinnor mot hjärtinfarkt. Genom åren ser man dock minskad risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, detta beroende på människors medvetenhet om orsaker till insjuknandet vilket leder till förändrade levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2004).

5 4 Att insjukna i hjärtinfarkt kan leda till stora konsekvenser för en människas liv och hälsa och leder i de flesta fall till en helt ny livssituation (Mårtensson, Karlsson & Fridlund, 1997). Människor som lever med hjärtsjukdom får lära sig att leva med olika konsekvenser i det dagliga livet. Det finns konsekvenser som personen inte alltid får ett svar på varför man känner och mår som man gör. En av dessa konsekvenser är den utmattning som personerna känner. Det är en subjektiv upplevelse som känns olustig för de flesta som drabbats (Ekman & Ehrenberg, 2002). Konsekvenserna varierar från individ till individ, det blir variationer i vardagen, några av dessa är: sociala, emotionella, man får tankar om döden och förändringar inom arbetslivet. De som lever med hjärtsjukdom hamnar i en process där de får en ny identitet (Europe & Tyni-Lenné, 2004). Som sjuksköterska är det viktigt att ha goda kunskaper inom sjukdomsområdet för att kunna ge stöd och information till personer som lever med hjärtsjukdom. Det är en hjälp för dessa personer att själva kunna hantera förändringarna och de konsekvenser som sjukdomen medför i det dagliga livet (Ekman & Ehrenberg, 2002). En person som haft hjärtinfarkt genomgår olika krisreaktioner, till exempel tankar om en plötslig död förekommer hos dessa personer vilket i sin tur skapar reaktioner som rädsla, ångest och depression. Personerna kan också känna en hopplöshet inför kommande framtid (Europe & Tyni-Lenné, 2004). Öhman och Söderberg (2004) menar att människor känner ovisshet i vad framtiden kommer att visa, de känner en rädsla över sjukdomens utveckling. En sjuksköterska måste ha vetskap om de olika krissituationer som kan förekomma samt att alla individer hanterar dessa reaktioner på olika sätt. Det är även viktigt att ha god erfarenhet samt teoretiska fackkunskaper eftersom det är av stor vikt att kunna informera och vägleda personer som lever med kronisk sjukdom i det dagliga livet. En person som lever med hjärtsjukdom måste känna sig säker på att klara tillvaron innan hemgång för att kunna känna sig trygg vid hemkomsten. I Öhmans et al. (2003) studie beskriver de att personer med sjukdom har vägrats hjälp av sjukvårdspersonalen och de att har känt sig besvikna över att de inte har blivit tagna på allvar. De fick den övergripande hjälpen från sina anhöriga vilket gav dem en känsla av säkerhet. Därför är det viktigt att i professionen som sjuksköterska se till att skapa tillit till människor med hjärtproblematik för att de skall känna sig trygga och säkra i den situation som de befinner sig i.

6 5 Målet med hjärtrehabilitering är att förbättra den fysiska förmågan och öka det känslomässiga välmåendet. Den kan minska dödligheten och höja livskvaliteten för den drabbade (Aude, Hill & Anderson, 2006). Personer som drabbas av en hjärtinfarkt blir ofta medvetna om att deras livsstil kan vara en bidragande orsak till sjukdomen och de flesta är motiverade att göra förändringar. Det är svårt att göra livsstilsförändringar, det är en svår och komplex utmaning, på grund av att denna livsstil utvecklats under en hel livstid och för att människor har olika upplevelser, förväntningar och behov. Motivation och uppmuntran till livsstilsförändring i den tidiga återhämtningsperioden kan komma i och med att man inser att man har överlevt en hjärtinfarkt (Condon & McCarthy, 2004). Människors livssituation skiljer sig åt efter en hjärtinfarkt, det är inte bara individuella skillnader utan skillnader finns även mellan könen. Forskning finns angående mäns upplevelser efter en hjärtinfarkt, kvinnors upplevelser finns inte studerade i lika stor omfattning. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt. Metod Litteratursökning De databaser som användes för sökningen var Academic Search, Cinahl samt Pub Med. Sökorden som användes och kombinerades var: Myocardial infarction, acute myocardial infarction, rehabilitation, experience, recovering, qualitative research, changes och women. För att få så smal sökning som möjligt använde vi olika kombinationer och kompletterade dessa med AND. Översikt av litteratursökningen redovisas i tabell 1. De inklusionskriterier vi har använt oss av är internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar publicerade på engelska. Dessa innefattar kvinnor, vi planerar inte att utgå från någon specifik ålder eller någon annan specifik kategori. Fokus finns inte på något tidsperspektiv utan vi vill veta hur kvinnor upplever tiden efter hjärtinfarkten. Vi fann 8 olika artiklar som motsvarade syftet. Översikt över de analyserade artiklarna redovisas i tabell 2. Artiklarna granskades enligt Willman och Stoltz (2002, s ) protokoll för kvalitetsbedömning. För att få hög kvalitet krävdes bra beskrivet syfte, datainsamlings- och analysmetod. Det skulle tydligt framgå att studien var granskad och godkänd av en etisk kommitté. Artiklar som saknade etiskt godkännande men hade resterande kriterier fick därmed medel som betyg. Låg kvalitet har de artiklar som saknar beskrivning av analysmetod och som saknar etiskt godkännande.

7 6 Tabell 1 översikt av litteratursökningen Syftet med sökning: Kvinnors upplevelser efter en infarkt PubMed Söknr *) Söktermer Antal ref. 1 FT Myocardial infarction FT Women FT Recovering FT (#1) AND (#2) AND (#3) FT Qualitative research FT (#5) AND (#2) AND (#1) 36 Vi valde ut artiklarna av Jackson et al. (2000); Johansson, Dahlberg och Ekebergh (2003) Cinahl Söknr *) Söktermer Antal ref. 1 CH Myocardial infarction CH Women FT Experience FT (#1) AND (#2) AND (#3) 79 5 FT acute myocardial infarction FT Rehabilitation FT (#5) AND (#6) 121 Vi valde ut artiklarna Worrall-Carter, Jones och Driscoll (2005); Svedlund och Danielson (2004); Svedlund, Danielson och Norberg (2001); Tobin (2000); Svedlund och Axelson (2000) Syftet med sökning: Kvinnors upplevelser efter en infarkt Academic Search Söknr *) Söktermer Antal ref. 1 FT Myocardial infarction FT Women FT Changes FT (#1) AND (#2) AND (#3) 45 Vi valde ut artikeln Crane och McSweeney (2003) *CH - Cinahl headings i databasen CINAHL,*FT - fritext sökning.

8 7 Analys Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats baserad på Burnard (1991) användes för att analysera data. Kvalitativ manifest innehållsanalys används för att få en djupare förståelse för människan och hennes livsvärld, att förstå hennes innersta känslor. Upplevelsen beskrivs på ett systematiskt och objektivt sätt för att kunna dra säkra slutsatser av data. Downe-Wamboldt (1992) skriver att manifest ansats är endast det texten säger, det är det synliga innehållet som analyseras. Utifrån detta görs inga egna tolkningar. Artiklarna lästes och textenheter som motsvarade syftet i denna litteraturstudie plockades ut. Textenheterna kondenserades för att sedan kategoriseras i flera olika steg till dessa utesluter varandra och ett visst antal slutkategorier skapats (Burnard, 1991). Tabell 2. Översikt över artiklar som ingår i analysen (n=8) Författare (År) Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Hög, Medel, Låg Crane, & McSweeney (2003) Kvantitativ/ Kvalitativ 15 kvinnor Semistrukturera d intervju innehållsanalys Tre teman: fysiska förändringar, hälsobeslut/ handling och livsresultat relaterat till förändringar Hög Jackson et al. (2000) Johansson, Dahlberg & Ekebergh (2003) Kvalitativ 10 kvinnor Semistrukturera d intervju innehålls analys Kvalitativ 8 kvinnor Fenomenologis k intervju Innehållsanalys Information till kvinnorna efter en hjärtinfarkt och att ge relevant information så att kvinnor i kris skall kunna förstå och få behållning av informationen Kroppen är livsviktig för kvinnorna i deras livsvärld Hög Hög Svedlund & Axelsson (2000) Kvalitativ 9 kvinnor Intervju Fenomenologis k hermeneutisk metod Resultatet tog fram hur viktigt rehabiliteringen är. Och förlust av frihet. Medel

9 8 Tabell 2. (forts.) Översikt över artiklar som ingår i analysen (n=8) Författare (År) Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Huvudfynd Svedlund & Danielson (2004) Analys Kvalitativ 9 kvinnor Intervju/ Fenomenologis k hermeneutisk metod Två teman: att leva i en förändrad livssituation, visa hänsyn, ta ansvar, att bo sida vid sida och att längtan till vad som skall göras. Att se på framtiden, känna osäkerhet, orkeslös, begränsning och känna hopp. Kvalitet Hög, Medel, Låg Hög Svedlund, Danielson & Norberg (2001) Kvalitativ 10 kvinnor Intervju/ Hermeneutisk analys Känslan av att vara beroende av andra- att vara kränkt, att vara en besvärlig person. Att ta avstånd - att ignorera det som hänt, att vara inne i en overklig situation, att känna oro över andra. Att få ny insikt om sig själv- att hitta en ny mening med livet. Hög Tobin (2000) Kvalitativ 12 kvinnor Ostrukturerad intervju Innehållsanalys Worrall-Carter, Jones & Driscoll (2005) Kvalitativ 6 kvinnor Intervju naturalistisk innehållsanalys Återhämtningsfasen är växlande och omfattande att acceptera det som hänt, åstadkommit gränser, göra anpassning och försöka vara normal. De upplevelse som beskrevs var händelser/känslor som uppkom vid sjukhusvistelsen och hur viktigt det var med support under återhämtningsfasen. Hög Medel Resultat Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier som framstår i tabell 3. Dessa olika kategorier presenteras i texten nedan och styrks med citat från de artiklar som ingår i litteraturstudiens analys.

10 9 Tabell 3 Översikt över kategorierna (n=6) Kategorier Att förneka och ha svårt att acceptera Att inte få relevant information men känna lättnad över att diagnosen ställs Att inte vilja vara till besvär och oroa andra Att känna osäkerhet inför framtiden och att känna framtidstro. Att vilja få stöd utan att känna sig överbeskyddad Att känna minskad energi och känna längtan efter hur det var före hjärtinfarkten. Att förneka och ha svårt att acceptera Enligt Svedlund, Danielson och Norberg (2001) upplevde kvinnor att de blev inkastade in i en patientroll utan förvarning när de insjuknade i hjärtinfarkt. Kvinnor i studier av Svedlund et al. (2001); Worrall-Carter, Jones & Driscoll (2005) kände orättvisa och stundtals hade de ignorerat att något allvarligt kanske var på väg att hända deras kropp. Trots att kroppen gett signaler om att något varit fel fortsatte de att leva som de gjorde före hjärtinfarkten. Tobin (2000); Worrall-Carter et al. (2005); Svedlund et al. (2001) beskriver i sin studie att kvinnor försökte hitta en förklaring till det som hade inträffat. De frågade varför just de hade drabbats. Kvinnor i Worralls-Carters et al. (2005); Svedlunds et al. (2001) studier beskrev att de inte förstod varför de blev inlagda på sjukhuset. Tobin (2000) beskriver i sin studie att kvinnor hade svårt att förstå att hjärtinfarkten kunde ha inverkan på deras liv efter att den inträffat och de hade svårt anamma livsstilsförändringar. Kvinnor ville inte engagera eller involvera sig själva i det som hade hänt. De kände skuld och skam över att de var sjuka, svaga, måste be om hjälp och att de förnekade det som hade hänt (Crane & McSweeney, 2003; Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund et al., 2001; Worrall Carter et al., 2005). Kvinnor kände sig värdelösa eftersom de ansåg sig ha tappat sin frihet på grund av begränsningar. De kände sig maktlösa och misslyckade på grund av osäkerheten över att vara sjuk (Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund & Danielson, 2004). Enligt Svedlund et al. (2001) kände kvinnor sig skamsna över att vara sjuk och de kände sig som en bedrövlig person redan från sjukdomens början.

11 10 Några kvinnor i Worrall-Carters et al. (2005) studie förstod att hjärtinfarkten var ett faktum, de förstod det inträffade. De såg hjärtinfarkten som en varning, en varning om att något allvarligt inträffat och att de inte längre kunde ta förgivet att livet var oändligt. Enligt Svedlund et al. (2001) beskrev kvinnor att de kände en smärta som de inte kunde förklara, de kände sig även stressade och allt kändes så överväldigande. I couldn't quite say how I felt, I felt almost like a hypochondriac... what might people think, and I wondered myself how I really felt. Am I ill or is it my imagination? (Svedlund et al., 2001, p.201). I Tobins (2000) studie insåg kvinnor att begränsningar var ofrånkomliga i sitt nya livsmönster, trots att detta, till en början, kunde vara svårt att acceptera. Svedlund et al. (2001) beskrev att kvinnor insåg att de förr eller senare måste ta tag i sina problem för att kunna återanpassa sig efter den genomgångna hjärtinfarkten. I studier av Svedlund och Axelsson (2000); Svedlund et al. (2001) beskrev kvinnor att det var svårt att sluta röka och att anpassa sig över huvud taget i den nya livssituationen. De såg rökningen som ett misslyckande och ville inte ta risken att fortsätta att röka. Det fanns några få kvinnor som trots allt fortsatte att röka. I ve stopped working and I m not allowed to drive you re dependent on other people all the time. These restrictions can arouse feelings of guilt and powerlessness (Worrall- Carter et al, 2005, p.216). Tobin (2000) beskriver i sin studie att kvinnor kände svårigheter när de hamnade på ruta ett i rehabiliteringen. När kvinnor hamnade i den situationen gav de helt enkelt upp försöket att återhämta sig. De var pessimistiska och trodde inte att de skulle klara av att utföra det som de kunde utföra innan hjärtinfarkten. Det var kvinnor som hade svårt att acceptera sin situation som blev förtvivlade istället för att kämpa vilket ledde till att återhämtningen tog längre tid. En kvinna visste att hennes enda chans till tillfrisknande var kirurgisk hjälp, en by passoperation. Men för att genomgå denna ansåg kirurgen att hon måste vara mer positivt inställd. When the doctor said he couldn t do surgery [coronary artery bypass graft] as far as I was concerned, the death sentence was passed on me (Tobin, 2000, p.15).

12 11 Att inte få relevant information men känna lättnad över att diagnosen ställs I studier av Crane och McSweeney, 2003; Tobin, 2000 framkom att kvinnor kände begränsningar i sitt sätt att leva på grund av rädslan att inte veta hur mycket de kan göra eller om de gör för mycket. Enligt Tobin (2000) beskrev kvinnor att de kunde känna sig pessimistiska och oroliga över att de inte skulle klara av att göra saker som de hade klarat före hjärtinfarkten, därför var de tvungna att sätta begränsningar. Det fanns dock kvinnor som inte tyckte om dessa begränsningar, de ansåg att detta störde deras livsmönster. Johansson et al. (2003) beskriver att kvinnor kände sig besvikna, rädda, osäkra och fick lida över bristande information som sjukhuspersonalen gav. Brist på information fick kvinnor att känna sig ensamma och övergivna, de kände tvivel vilket i sin tur ledde till osäkerhet. Kvinnor upplevde det svårt att rehabilitera sig utifrån allmän information som inte var individanpassad. De förenklade råd som de fick från personalen på sjukhuset var inte tillräckliga. Kvinnor ville ha information om vad de skulle göra för att förhindra en ny hjärtinfarkt, vilket de upplevde att de inte fick. Enligt Jackson et al. (2000) beskrev kvinnor att den utmattning de kände grundade sig bland annat i att de kände brist på information och kunskap om hjärtinfarkt. Att få relevant information var av betydelse för återhämtningen och för att nå förståelse. I en studie Svedlund och Axelsson (2000) framkom det att kvinnor läste böcker och tidningar för att skaffa den information de behövde för att kunna hantera sin sjukdom. I Cranes och McSweeneys (2003) studie upplevde kvinnor att de fått mer kunskap om hjärtsjukdomar efter sin hjärtinfarkt. Kvinnor (Svedlund et al. 2001) beskrev att de upplevde lättnad när diagnosen ställdes, därmed kunde de förstå varför de inte hade mått så bra. When I understood what it was it was a relief, because I've felt so sick...and now they are taking care of it... I thought it was good that it happened; maybe I can feel better in the future... This is a warning, a heart attack, but a small one (Svedlund, et al., 2001, p. 201). Att inte vilja vara till besvär och oroa andra Kvinnor upplevde oro över vilken effekt sjukdomen skulle ha på deras familj och hur deras män och barn skulle hantera den nya situationen (Jackson el al., 2000).

13 12 Vissa kvinnor trodde att sjukdomen skulle ha en negativ inverkan på sitt förhållande till sin partner (Svedlund et al., 2001). Kvinnor ville inte vara till någon börda för deras partner. De ville inte vara en gnällig person som tröttade ut sina anhöriga (Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund & Danielson, 2004). I studier skrivna av Crane & McSweeney (2003); Svedlund & Axelsson (2000); Svedlund & Danielson (2004); Svedlund et al. (2001); Worrall-Carter et al. (2005) behöll kvinnor sina känslor, tankar, symtom och besvär för sig själva, dels för att inte göra sin familj orolig, dels för att de upplevde det svårt att prata om sina känslor. De ville inte visa sina nära och kära att de inte mådde bra. Om de ville gråta gjorde de det när de var ensamma. I studien av Svedlund och Danielson (2004) trodde kvinnor att genom att tiga visade de hänsyn till sin partner. I Worrall-Carters et al. (2005) studie beskrev kvinnor att de tyckte att relationen med deras familj hade vuxit efter sjukdomen. Then after the dinner I took my temperature again. It had gone up to 38,1 C I wondered what I should do, if I should call home and say good night... and if so, say something about the temperature... that may worry him, and make it hard for him to sleep tonight and so on. (Svedlund et al., 2001, p. 201). Kvinnor beskrev hur obekvämt det var att ha rollen som patient. De ville inte vara en besvärlig patient och de ville inte besvära vårdpersonalen med sina små problem (Svedlund et al., 2001). Kvinnor var trots allt i stort behov av hjälp och vård för att överleva (Johansson et al., 2003). De var tvungna att inse att de var i behov av sina anhöriga (Svedlund et al., 2001) vilket gjorde att de upplevde en känsla av förlust, skuld och skam (Worrall-Carter et al., 2005). Then he [physician] thinks this is a troublesome patient who nags and asks questions the whole time you don t want to be that kind of patient. (Svedlund et al., 2001, p. 201). Att känna osäkerhet inför framtiden och att känna framtidstro Kvinnor kände rädsla och osäkerhet vid utskrivning från sjukhuset, över hur de gör nya förändringar i sina liv, samtidigt som de kände lättnad över att få komma hem (Jackson et al., 2000). Några kvinnor berättade att de visade ingen iver över att få åka hem (Worrall-Carter et al., 2005).

14 13 Kvinnor upplevde att de inte kunde förutspå vad som skulle hända i framtiden efter hjärtinfarkten (Johansson et al., 2003). Kvinnors känsla av osäkerhet och rädsla inför framtiden grundade sig i många olika aspekter (Jackson et.al, 2000; Johansson et al., 2003). Rädslan var förknippad med en rad olika faktorer såsom rädsla för framtiden, rädsla för döden, rädsla för en ny hjärtinfarkt och dess komplikationer (Svedlund & Danielsson, 2004; Svedlund et al., 2001). Några kvinnor i Cranes och McSweeneys (2003) studie berättade att de var speciellt rädda för att få en ny hjärtinfarkt i samband med att de var barnvakt till sina barnbarn. I don t like to be here by myself. That s because I feel like should anything come up as suddenly as it did before I want someone here to either help or call 911 or be able to tell them what they need to know I wouldn t call it a panicky feeling, just a feeling you d rather not go through (Crane & McSweeney, 2003, p.174). I en studie av Crane och McSweeney (2003) framkom att kvinnor var rädda för att falla, de kände rädsla för att vädret kunde inverka på deras aktiviteter samt att de var beroende av olika transportsätt till och från sina aktiviteter, allt beroende på hur långt från hemmet de befann sig vid utövandet av sina olika aktiviteter. Detta resulterade i att de kände oro så fort de kom för långt från hemorten eller det sjukhus och den läkare som de tillhörde om något skulle hända dem. we don t really like to be that far away from home if something should happen seems like you just feel more comfortable with your own hospital and doctor and things (Crane & McSweeney, 2003, p. 74). Enligt Jackson et al. (2000) beskrev kvinnor den närmaste tiden efter sjukdomen som väldigt osäker. De kände sorg, emotionell labilitet samt att de stundtals kände sig deprimerade. Studien beskriver även de kvinnor som insåg att de måste vara mer aktiva och mindre rädda för att de skulle få större självförtroende, dels för sig själva, dels för framtiden. Den osäkerhet kvinnor upplevde under sin rehabiliteringsfas var relaterad särskilt till dem själva. De upplevde osäkerhet när de såg hur andra personer såg på sin hälsa. Brist på förtroende under rehabiliteringen och hur de ska handskas med eventuella symtom som dyker upp skapade en stor oro hos flertalet kvinnor. Kvinnor upplevde oro och ängslan inför möjliga framtida undersökningar som hade med sjukdomen att göra. De kände djup fruktan för de kirurgiska ingreppen vilket ibland kunde härledas till tidigare upplevda situationer på sjukhus.

15 14 Kvinnor i Cranes & McSweeneys, (2003); Jacksons et al. (2000); Johansson et al. (2003) studier kände rädsla för att inte kunna återgå till sitt arbete och hur de skulle klara den stress som arbetet innefattade, rädsla för att inte kunna delta i de aktiviteter de gjorde innan hjärtinfarkten drabbade dem och slutligen den osäkerhet de kände för hur deras roll som hustru och mamma fortsättningsvis skulle vara. Kvinnors känslor (Tobin, 2000) påverkade inte bara familjelivet utan också alla aktiviteter och rutiner, men också hur de såg på sig själva. Flertalet kvinnor (Jackson et al. 2000; Johansson et al. 2003; Svedlund & Danielsson 2004) planerade inte så mycket för framtiden eftersom de inte visste hur de skulle må från den ena dagen till den andra. De förstod att deras sjukdom kunde ha dödlig utgång vilket ledde till en känsla av fruktan för döden och detta gjorde dem osäkra. Några kvinnor beskrev (Svedlund & Danielsson, 2004) att de trots allt ville planera för framtiden och se på den med tillförsikt tillsammans med sin partner. Kvinnor beskrev att deras attityd till sin egen kropp förändrades. De kunde inte längre lita på att deras kropp bibehöll sin hälsa. Studier visade att brist på tillit och osäkerhet ledde till en osäker existens för kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. Kvinnor beskrev sitt sjukdomslidande genom att säga att deras hjärta var deras liv (Johansson et al., 2003). now I think that there are only positive things to cope with there is no reason to look back it has opened my eyes and I realise that one should not take things for granted it is easier to be grateful for things (Svedlund & Danielson, 2004, p. 442). Att vilja få stöd utan att känna sig överbeskyddad Kvinnor beskrev att de fick i överlag mer stöd från sin partner efter hjärtinfarkten och samtidigt tog partnern ett större ansvar för hushållsarbetet (Jackson et al., 2000; Johansson et al., 2003; Svedlund et al., 2001; Worrall-Carter et al., 2005). Det framkom att kvinnor kände stort behov av stöd i det dagliga livet efter hemkomsten från sjukhuset, många kvinnor blev förvånade över den hjälp de fick (Johansson et al., 2003). Kvinnor beskrev att de kunde känna sig bekymrade över att de kanske inte skulle få den hjälp de behövde när de lämnades ensamma eftersom de ansåg att deras hälsa numera var oberäknelig (Crane & McSweeney, 2003; Svedlund et al., 2001).

16 15 Det framkom att kvinnor också behövde ett stort emotionellt stöd från sin partner vilket de också fick. De behövde även stöd från sina familjemedlemmar och sina vänner för att klara sig igenom processen och att orka stå ansikte mot ansikte med sitt eget lidande (Jackson et al., 2000; Johansson et al., 2003; Worrall-Carter et al., 2005). Worrall-Carter et al. (2005) skriver i sin studie att kvinnor ansåg att det psykologiska stödet behövde inte alltid vara verbalt. Känslan av att veta att någon av egen fri vilja fanns där och visade sin kärlek till dem betydde lika mycket som det som sades i ord. Kvinnor i Svedlunds och Axelssons (2000) studie upplevde det som krävande att vara social med familj och vänner. De kände även ett stöd i att träffa andra människor som var i samma situation som de själva och de kände en lättnad över att få umgås med dessa personer. De kunde umgås och delge varandra erfarenheter och det ställdes inte mycket frågor vilket kvinnor upplevde som jobbigt när personer utifrån gjorde detta. Kvinnor upplevde det svårt att inte längre vara starkast i familjen, de var tvungna att tala om för sin partner hur de skulle sköta hushållet. De ville inte visa för sina män att de kände så, men trots detta uttryckte kvinnor ändå behov av att vänskapen sinsemellan bevarades (Jackson et al., 2000; Johansson et al., 2003; Svedlund & Danielson, 2004; Svedlund et al., 2001; Worral-Carter et al., 2005). Kvinnor ville fatta sina egna beslut och vara självständiga, de ville inte vara beroende av sina anhöriga (Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund et al., 2001; Tobin, 2000). Flertalet kvinnor insåg att det måste släppa på sina privata områden inom hemmet för att det skulle kunna återhämta sig efter hjärtinfarkten. Några kvinnor berättade att de njöt av att vila, både hemma och den tid de tillbringade på sjukhuset efter hjärtinfarkten (Worral-Carter et al., 2005). Kvinnor ville fortfarande organisera och styra upp det som behövde göras (Svedlund & Danielsson, 2004). De kämpade för att behålla sin frihet och självständighet i återhämtningsfasen. Kvinnor beskrev att när de inte fick tillåtelse från partnerna att utföra hushållsarbete, utan att de istället bara måste sitta stilla och inte göra någonting, upplevde de detta som mycket svårt (Jackson et al., 2000; Johansson et al., 2003; Svedlund et al., 2001; Worrall-Carter et al., 2005). he thinks I should just relax but then I get pangs of conscience if for example I just sit about for a whole day and read a book or something and do nothing (Svedlund & Danielsson, 2004, p. 441).

17 16 Kvinnor upplevde sig stundtals överbeskyddade när familjen försökte stödja dem i deras rehabilitering (Svedlund & Danielsson, 2004; Worrall-Carter et al., 2005). De kände sig iakttagna och i och med detta resulterade det i känslan av hjälplöshet och frustration hos kvinnorna. De ville själva göra vad de själva ansåg sig kapabla att utföra. Kvinnorna ansåg till slut att sina partners uppträdde fordrande istället för stödjande (Svedlund & Danielsson, 2004). I have made it clear for them that I don t want to know and they have understood this and I don t want it to be like this I want to live there is always somebody there to protect and take care of me and to warn me I can t live like this it feels like being enclosed in a shell I get warnings and they are always checking on me and sniffing to see if I ve been smoking or checking to see if I ve been cleaning it gets you thinking you ll be ill again and then I think about who they worry for themselves or me but I have to live my life ( Svedlund & Danielsson, 2004, p. 441). Kvinnor i en studie (Crane & McSweeney, 2003) berättade att de hade olika metoder för att hantera den stress de stundtals kände på grund av den sjukdom som drabbat dem och den förändrade livsstil som detta innebar. Ett sätt var att läsa bibeln och be böner, då kunde de koppla av och ignorera den stressiga situationen. I saknad av stöd uppgav kvinnor att de saknade ekonomiskt stöd eftersom deras förändrade livsstil innebar större omkostnader. Ett exempel togs upp i en av artiklarna där matkostnaderna blev större i och med att kvinnor fick rådet att ändra sina kostvanor. I can t buy two different sets of food. Maybe a wiener which I know is full of salt, but it s soft and my husband doesn t have teeth. I can t afford unsalted canned food. He [husband] got a medicine list just as long as mine. I m sure we doing $300 in meds [per month]. I filled a prescription for him yesterday, $79; on little bottle (Crane & McSweeney, 2003, p. 175). Att känna minskad energi och känna längtan efter hur det var före hjärtinfarkten Kroppen blev aldrig som den var förut efter hjärtinfarkten, det blev svårt att kontrollera sin kropp, detta konstaterade flertalet kvinnor (Johansson et al., 2003; Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund et al., 2001), de fick dagligen kämpa emot sjukdomen och dess konsekvenser (Svedlund & Axelsson, 2000). Kvinnor berättade att de grät betydligt mer efter hjärtinfarkten, de kände att de var svagare inombords. Andra kvinnor i samma studie uttryckte sina känslomässiga förändringar i ilska. De blev lättare arga och irriterade efter hjärtinfarkten.

18 17 Kvinnor upplevde flertalet gånger att folk gick dem på nerverna, samtidigt kände de att deras reaktioner inte var sådana de normalt brukade uppvisa, de kände inte igen sig själva. När det gäller ekonomin visar studien att kvinnor reagerade med ilska över att de fick högre omkostnader detta i och med att de var tvungna att betala för den medicin de nu var tvungna att äta på grund av sin hjärtsjukdom. De hade inte längre möjlighet att ta extra arbete och därigenom få bättre ekonomi. Det var inte bara utlägg för mediciner utan även deras hobby påverkade chansen att tjäna en extra slant som de kunde lägga på nöjen och fritid (Crane & McSweeney, 2003). I don t have insurance to pay for the medication I remember the times I never had to take medicine I didn t know the cost of medication now that I have to deal with medicine, that kind of vexes me because I know I can t afford to buy the medicine (Crane & McSweeney, 2003, p.174). Kvinnor kände att deras frihet att kunna leva ostört och göra vad som föll dem in var förlorad (Crane & McSweeney, 2003; Jackson et al., 2000; Johansson et al., 2003). De kände sig ofta maktlösa när de kände att de inte var samma person som tiden före insjuknandet, stundtals kunde de känna att livet inte var värt att leva (Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund & Danielsson 2004). If my heart stops again, don t start it. I might as well go on [die] (Svedlund & Axelsson, 2000, p. 260). I samband med att kvinnorna låg på sjukhuset och fick morfin mot sin smärta fick de en känsla av att de kände sig helt borta (Svedlund et al., 2001;Worrall-Carter et al., 2005). Kvinnor kände yrsel och upplevde att deras tankar inte fungerade på samma sätt som före sjukdomen (Crane & McSweeney, 2003; Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund et al., 2001; Tobin, 2000). Dagliga aktiviteter, som de tidigare gjort utan problem, blev nu svåra att utföra. I och med detta kände kvinnor en stor besvikelse. Förändringar i kvinnors liv i samband med hjärtinfarkten gjorde att de fick ge upp det som var värdefullt för dem. Detta ledde till att de upplevde saknad av ärlighet, hälsa, tillit, inkomst, nöjen och kontroll (Crane & McSweeney, 2003). Kvinnor berättade att de kände sig osäkra om hur de skulle klara en livsstilsförändring utan att vara tvingade att avstå från saker de normalt sett brukade göra (Crane & McSweeney, 2003; Jackson et al., 2000; Johansson et al., 2003).

19 18 Under första tiden efter hjärtinfarkten förväntade sig inte kvinnor att de skulle orka göra alla göromål de gjort innan hjärtinfarkten (Jackson et al., 2000). De berättade att de blev fortare trötta och kände sig utmattade. Orken tog plötsligt slut och energin, som de hade före sjukdomen, fanns plötsligt inte längre kvar i lika stor omfattning (Crane & McSweeney, 2003; Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund et al., 2001; Tobin, 2000). För att underlätta det dagliga livet, när orken plötsligt tog slut, var kvinnorna tvungna att sitta ner och ta pauser, att dra ner på farten eller att helt upphöra med det de gjorde just då (Crane & McSweeney, 2003; Jackson et al., 2000). Deras hälsa var avgörande för hur mycket de kunde göra just den aktuella dagen (Crane & McSweeney, 2003; Svedlund & Axelsson, 2000; Svedlund et al., 2001; Tobin, 2000). Kroppen upplevdes som överkänslig, de förväntade sig att tillfriskna så att de kunde återvända till sitt arbete och fortsätta med tidigare aktiviteter (Tobin, 2000). Kvinnor hade en vilja att återfå sin hälsa som den var tidigare. När de inte kunde fortsätta att arbeta upplevde de känslor av sorg och förlust, de upplevde att de var trötta och inte som de brukade vara innan hjärtinfarkten (Jackson el al. 2000), de ville bara vara normala (Svedlund et al., 2001) och känna sig behövda (Svedlund & Axelsson, 2000). Känslan av att känna sig normal var så stark att de inte riktigt förstod vad som hände i deras kroppar, de ville leva med värdighet (Svedlund et al., 2001; Tobin, 2000).. I en studie av Johansson et al. (2003) försökte kvinnor hitta nya attityder hos sig själva genom försoning med sin kropp, detta för att kunna klara av det dagliga livet, känna livsglädje och må bra. En kvinna i studien berättade att hon inte var kapabel att göra någonting förrän hon uppnått försoning med sin kropp. Kvinnor ville känna sig som hälsosamma individer. Crane och McSweeney (2003) beskriver i sin studie hur några kvinnor fick nya perspektiv på hur de såg på sitt eget liv och världen runt omkring dem. Svedlund & Danielsson, 2004; Svedlund et al., 2001 beskriver i sin studie att kvinnor hade blivit mer försiktiga och funnit nya värden i livet. Före hjärtinfarkten beskrev kvinnor att som för de flesta andra, levde de på ett sådant sätt att de verkade odödliga. Efter hjärtinfarkten tog kvinnorna inget förgivet. Livet hade fått en ny dimension, de hade blivit mer försiktiga (Johansson et al., 2003; Svedlund & Danielsson 2004; Svedlund et al., 2001) och som ett resultat av sjukdomen värderade de sitt liv på ett annorlunda sätt än tidigare.

20 19 Det var särskilt värdefullt för dessa kvinnor att uppskatta varje dag och göra livet meningsfullt (Crane & McSweeney, 2003; Johansson et al., 2003; Tobin, 2000) eftersom de ansåg att de hade fått en andra chans i livet (Tobin, 2000). Trots att kvinnor insåg att livet fått sina begränsningar efter hjärtinfarkten hade de ändå en framtidstro, de kände sig hoppfulla (Svedlund & Danielsson, 2004) och de tog mer seriöst på sin medicinering (Crane & McSweeney, 2003). Viljan att leva föreföll att vara starkare, men också svårare när de hade kunskap om hur sårbart och kort livet kunde vara samt hur snabbt det kan förändras. Detta väckte känslor av rädsla, oro och en viss respekt för livet (Johansson et al., 2003). Kvinnor ville trots allt ta tillvara på vad livet hade att ge, de ville njuta och framför allt leva (Svedlund et al, 2001). Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien resulterade i följande slutkategorier: Att förneka och ha svårt att acceptera, att inte få relevant information men känna lättnad över att diagnosen ställs, att inte vilja vara till besvär och oroa andra, att känna osäkerhet inför framtiden och att känna framtidstro, att vilja få stöd utan att känna sig överbeskyddad, att känna minskad energi och känna längtan efter hur det var innan hjärtinfarkten. I kategorin att ha förneka och ha svårt att acceptera beskrev kvinnor att de hade ignorerat det faktum att något allvarligt var på väg att hända deras kropp. När så hjärtinfarkten var ett faktum kunde kvinnor inte förstå varför just de drabbats. I Hardens et al. studie (2002) kände sig deltagarna arga och de tyckte att det inte var rättvis att just de hade insjuknat i cancer eftersom de redan hade andra sjukdomar. Kvinnor i vår litteraturstudie hade svårt att förstå att hjärtinfarkten kunde ha inverkan på deras liv efter att den inträffat och de hade svårt att inse att livsstilsförändringar var ofrånkomliga i det fortsatta livet. Detta kan jämföras med en studie av Hörnsten, Norberg och Lundman (2002) där det beskrevs att för att kunna göra en meningsfull livssituation krävdes det att individen upplevde sig ha tillit till sin egen styrka, målmedvetenhet och kapacitet. Om en individ saknade styrkan att ta till sig sjukdomen förnekade personerna sin diagnos och fortsatte att leva som förut. Alla upplevde sin situation olika och på sitt eget sätt och utifrån detta hanterade de sin situation. Personer blev

21 20 begränsade på grund av sjukdomen. De upplevde ett frihetsberövande och en känsla av utanförskap. I vår litteraturstudie visade kvinnor, som genomgått en hjärtinfarkt, starka känslor. De kände skuld och skam, de kände sig värdelösa på grund av att de ansåg sig ha tappat sin frihet och att de måste leva med en rad olika begränsningar som påverkade hela deras existens. I en studie av Öhman et al. (2003) beskrev deltagarna att de kände att de måste leva ett begränsat liv på grund av sjukdomen. De kunde till exempel inte gå ut som de önskade. Vidare beskriver författarna att smärta och trötthet överskuggande vardagen för deltagarna. Detta innebar att de förhindrades att göra vardagliga saker som till exempel att handla och sköta sin personliga hygien. I vår litteraturstudie beskrev kvinnor att trots idoga försök till återanpassning fanns det kvinnor som ideligen hamnade på ruta ett i sin rehabilitering. Detta upplevdes som mycket svårt för dem och de kände sig oerhört uppgivna. Återhämtningen tog därmed längre tid för kvinnorna eftersom de istället för att kämpa blev förtvivlade och gav upp försöket att återhämta sig. Liknande beskrev Whittemore, Chase, Mandle och Roy i sin studie (2002) att när personer med diabetes var tvungna att göra livsstilsförändringarna framkom frustration och rädsla hos dessa personer. När personer drabbas av långvarig sjukdom ställs de inför en förändring av den invanda livsstilen som tidigare var kontrollerad och trygg, synen på framtiden blev osäker. Vår litteraturstudie visar att det fanns kvinnor som beskrev att de insåg att hjärtinfarkten var ett faktum, men det var även svårt för dessa kvinnor att förstå situationen. Kvinnor hade insikt i att begränsningar var ofrånkomliga och att de förr eller senare måste ta tag i sitt liv för att överhuvudtaget kunna återfå så normal hälsa som möjligt. Kvinnor i Söderbergs och Lundmans studie (2001) uttryckte att de tyckte livet var mer passivt efter att de fått besked om sin sjukdom. De ansåg det som betungande att göra livsstilsförändringar samtidigt som de hade insikt i att de måste göra dessa förändringar för att kunna leva med sin sjukdom. Kvinnor hade inte alltid ork att göra saker som de gjort innan sjukdomen. Några kvinnor insåg att de måste fortsätta med vissa aktiviteter trots att detta kunde göra att de mådde sämre efteråt. De menade att de hade en positiv syn på livet när de inte gav upp och att detta var bra för deras självkänsla. Kategorin att inte få relevant information men känna lättnad över att diagnosen ställs beskriver att kvinnor uppgav att de kände sig osäkra och besvikna över den bristande

22 21 information som de fick från personalen på sjukhuset. När de inte fick relevant information ledde detta till att de kände sig övergivna, de kände tvivel och de blev i och med detta osäkra. De ville ha relevant information för att snabbare kunna återhämta sig samt att de ville ha information om vad de skulle göra för att förhindra en ny hjärtinfarkt. Stundtals kunde de känna sig helt utmattade på grund av den bristande information som de fick, den var inte individanpassad och detta är mycket viktigt då varje individ är unik och upplever saker på olika sätt. Deltagarna i Söderbergs, Lundmans och Norbergs studie (1999) beskrev att de inte blev trodda av vårdpersonalen när de sökte hjälp, detta bidrog till att de fick en dålig relation med vården. När de blev väl bemötta av vårdpersonal som tog sig tid, visade intresse och trodde på deras upplevelser förbättrades relationen. Söderberg et al. (1999) menar att vårdpersonalen behöver vara medveten om att upplevelsen av smärta och sjukdom är individuell, och genom att tro på patientens upplevelser visar man respekt för deras dennes integritet. Kvinnor i vår litteraturstudie tyckte att det var svårt att återhämta sig i sin rehabilitering när de endast fick allmän information med förenklade råd. Det var viktigt med information för att kunna få förståelse för det som inträffat, kvinnor kände då lättnad och kunde samtidigt förstå varför de inte hade mått så bra. I en studie av Harden et al. (2002) upplevde män med prostatacancer att de var i behov av information och att de behövde mer individanpassad information. Denna information skulle även ges på olika sätt eftersom det har visat sig att det även är individuellt hur en människa tar in information. Strömberg och Mårtensson (2002) skriver att patientundervisning har kommit att bli en viktig komponent inom rehabiliteringen efter insjuknandet för att ge kunskap och information om egenvård. Sjuksköterskor har därför en viktig roll i undervisning till människor med hjärtsjukdom. Information ges vanligen muntligt men skall även kunnas ge skriftligt i form av exempelvis broschyrer, böcker och informationsblad. Det är viktigt att kunna motivera personer med hjärtsjukdom så att de blir delaktiga till att kunna förebygga sjukdomen. Gör man inte detta blir utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar destruktiv. Som sjuksköterska bör man inte sätta upp en målsättning som består av en rad olika förbud och restriktioner utan istället framhäva det som är bra, tillexempel att få sunda levnadsvanor. I kategorin att inte vilja vara till besvär och oroa andra beskrev kvinnor att de inte ville vara till besvär för sina anhöriga och de ville inte heller vara gnälliga personer. De ville inte känna sig som en börda för sin omgivning och därför behöll de många av sina tankar och känslor för sig själva. Ville de gråta gjorde de detta när ingen såg dem. Allt för att inte oroa sin familj. I studien av Öhman et al. (2003) ville inte personer med kronisk sjukdom vara till besvär. De

23 22 var vana att inte visa att de hade ont och de kunde tolerera smärtan. I vår litteraturstudie visade kvinnor att de var oroliga över vilken effekt sjukdomen skulle ha på familjen. Kvinnorna kände även en oro över hur partnern och barnen skulle hantera den nya situationen. Genom att undanhålla familjen om hur de egentligen mådde trodde kvinnorna att de visade hänsyn, speciellt till sin partner. Några kvinnor tyckte att deras relation till sin partner hade blivit starkare efter hjärtinfarkten. Kvinnorna berättade att tiden på sjukhuset var stundtals påfrestande i och med att de inte ville vara en besvärlig patient. De kände förlust, skuld och skam när de insåg att de var i stort behov av hjälp, både av anhöriga och av sjukvårdspersonal. Detta kan jämföras med upplevelser i Hardens et al. (2002) studie där män med prostata cancer ville prata med vårdpersonalen men samtidigt ville det inte störa dem och vara till besvär. Männen tyckte att deras problem inte var så pass viktiga men det hade varit till stor hjälp att bara få prata med vårdpersonalen. Det kan vara svårt att ta sig tid att sätta sig ner och prata med patienterna. Trots allt är det av stor betydelse för patienterna att se att någon bryr sig om dem och att de kan känna stödet från sjuksköterskan. Det är ofta i dessa samtal som patienten uttrycker sina behov och problem som sjuksköterskan kanske inte observerat före samtalet. I Hardens et al. (2002) studie beskrev vissa deltagare hur betydelsefullt det var när sjuksköterskan gav sig tid till var och en av dem, lärde känna dem och svara på deras frågor. Sjuksköterskans individuella insats gjorde att deltagarna kände sig sedda, de såg sjuksköterskan som speciell för att hon brydde sig om dem. Kvinnor i kategorin att känna osäkerhet inför framtiden och att känna framtidstro kände stor osäkerhet inför utskrivningen från sjukhuset. De kände stor oro över alla förändringar som deras nya liv innebar. Samtidigt kände kvinnorna det oerhört skönt att få komma hem. Det fanns många aspekter till kvinnors oro inför framtiden och över hur livet skulle te sig utanför sjukhuset. De var speciellt rädda för en ny hjärtinfarkt och för döden. Deras rädsla påverkade det mesta i tillvaron, de var rädda för att inte kunna utföra sina aktiviteter, de kände rädsla för att inte kunna återgå till sitt arbete och något som kvinnor oroade sig mycket för var hur deras roll som mamma och hustru skulle vara i fortsättningen. I Hardens et al. (2002) studie gjorde den trötthet, som cancern medförde, att deltagarna inte kunde göra vissa hushållssysslor som de normalt sett brukade göra. Detta ledde till att deras partner fick göra dessa i stället och det gjorde att deltagarna förlorade sin roll i huset. Vissa par försökte behålla sina roller så gott det gick men det var inte alltid lätt.

24 23 Många kvinnor i vår litteraturstudie insåg dock att de måste försöka att inte vara så rädda för allt i sin omgivning, de kände inte bara rädsla utan en stor sorg. Kvinnor var emotionellt labila och vissa stunder kunde de känna sig deprimerade. För att dessa kvinnor skulle få känna ett större självförtroende måste de vara mer aktiva och mindre rädda. Det var svårt för kvinnor att kunna planera för framtiden eftersom de inte visste hur de skulle må från den ena dagen till den andra. Enligt Söderbergs och Lundmans (2000) studie planerade kvinnor med fibromyalgi sin dag efter hur det kände sig samt beroende på hur mycket styrka de hade. Kvinnor kände stor osäkerhet i och med att de insåg att hjärtinfarkt är förenad med döden, de kände stor fruktan. Det fanns de kvinnor som trots allt ville planera för framtiden, att ta dagen som den kommer. I och med att kvinnorna fått en hjärtinfarkt kände de att deras existens var osäker och att de inte längre kunde lita på sin kropp. I kategorin att vilja få stöd utan att känna sig överbeskyddad berättade kvinnor att efter hemkomsten från sjukhuset kände de stort behov av stöd, de oroade sig över om de skulle få den hjälp de kände sig i behov av. Av sin partner behövde kvinnor ett stort emotionellt stöd vilket de också fick. Verbalt stöd var inte alltid det viktigaste, bara de visste att någon fanns där av egen fri vilja kunde de känna sig lugna. I en studie av Bjorg-Landmark och Wahl (2002) värderade kvinnor det sociala stödet från sina nära och kära både högt och värdefullt, men det kunde också bli en börda. Kvinnor upplevde en osäkerhet över hur de skulle kommunicera med andra, speciellt med sina närmsta anhöriga och vänner. De ville ha stöd i form av närhet vilket sågs som viktigt. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen ger stöd, visar respekt och tillit till sina patienter. Patienten måste känna stöd för att kunna öppna sig för oss och lägga sitt liv i våra händer. I studien av Bjorg et al. (2002) så upplevde kvinnorna att brist på stöd blev till en stor börda för dem. Något som var av stor betydelse för kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt var att få träffa kvinnor i liknande situation eftersom de kunde delge varandra liknande erfarenheter och känna likartade upplevelser kring de bekymmer som uppstod. I studien av Harden et al. (2002) upplevde deltagarna att om de skulle få prata med någon som var i samma situation skulle det vara till stor hjälp för dem. Vi tror att det i många fall kan vara till hjälp för personer som lever med sjukdom och livslångbehandling att få träffa andra i liknande situation. Både för att dela med sig av sina erfarenheter och för att själva bli styrkta i mötet med dessa personer. Om det fanns grupper som ger ett ömsesidigt utbyte tror vi att det skulle

C-UPPSATS. Kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen

C-UPPSATS. Kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen C-UPPSATS 2009:291 Kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen Ingela Elimä Landström Elin Järnberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Madeleine Fjellström Johanna Hansson

EXAMENSARBETE. Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Madeleine Fjellström Johanna Hansson EXAMENSARBETE Kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt En litteraturstudie Madeleine Fjellström Johanna Hansson Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Hur kvinnor upplever sin livssituation efter att de har haft en hjärtinfarkt

Hur kvinnor upplever sin livssituation efter att de har haft en hjärtinfarkt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:103 Hur kvinnor upplever sin livssituation efter att de har haft en hjärtinfarkt Camilla

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt

Patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:108 Patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt Johan Englund Dennis

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010 Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Join the Quest 3. Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader!

Join the Quest 3. Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader! Join the Quest 3 Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader! PROVLEKTION: A Book Review, Charlie and the Chocolate Factor by Roald Dahl Följande provlektioner är ett utdrag ur Join the Quest åk 3 Textbook

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

När hjärtat säger ifrån - En studie om patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt

När hjärtat säger ifrån - En studie om patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:6 När hjärtat säger ifrån - En studie om patienters upplevelse av det dagliga livet efter

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

To Lauren Beukes Tune: Top of the World Written by Marianna Leikomaa

To Lauren Beukes Tune: Top of the World Written by Marianna Leikomaa To Lauren Beukes Tune: Top of the World Written by Marianna Leikomaa Life is hard when you re in Zoo City there are criminals most everywhere I see. I did something real bad, got a Sloth on my back and

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

The Quest for Maternal Survival in Rwanda The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:

Läs mer

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön 84 Stevie Stevie Khosa är en trettioårig Ngoni från östra provinsen. Han och hans fru är självmedvetna och stolta, men de kämpar en ojämn kamp mot sina ekonomiska problem i en storstad med galopperande

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar Tiden läker alla sår men ärret finns kvar En kvalitativ intervjustudie om föräldrars upplevelser av nyföddhetsperioden med ett barn som genomgått akut hjärtoperation inom en vecka post partum Carina Persson

Läs mer

C-UPPSATS. Kvinnors upplevelse av att leva med reumatoid artrit

C-UPPSATS. Kvinnors upplevelse av att leva med reumatoid artrit C-UPPSATS 2007:138 Kvinnors upplevelse av att leva med reumatoid artrit En litteraturstudie Jenny Bergenudd, Ninni Björkman Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Titel (svensk): Titel (engelsk): Arbetets art: Program/kurs/kurskod/ kursbeteckning: Arbetets omfattning: Sidantal: Författare: Handledare: Examinator: Ett sviktande

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

CARRY YOU HOME. I've been knocked down, I've been lost With the ground shaking under my feet I gave it all to someone, who'd said fire, run

CARRY YOU HOME. I've been knocked down, I've been lost With the ground shaking under my feet I gave it all to someone, who'd said fire, run I've been knocked down, I've been lost With the ground shaking under my feet I gave it all to someone, who'd said fire, run I've been I've been through the days When bright love turns into hate You bend

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV BRÖSTCANCER En litteraturstudie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV BRÖSTCANCER En litteraturstudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Ht 2010 Examensarbete, 15 poäng ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV BRÖSTCANCER En litteraturstudie Författare:

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola.

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syfte Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syftet med den här uppsatsen är dels att ta reda på hur tidigt man kan börja lära barnen/eleverna spela schack

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Louise Sandberg Mia Jakobsson Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng /Omvårdnad - Eget arbete

Läs mer

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans. Mötesordning Välkommen till detta ACA möte, jag heter och är ett vuxet barn. ACA vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer är en sammanslutning av män och kvinnor med det gemensamt

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 Jämställd vård Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 En god hälsa och en vård på lika villkor till hela befolkningen God vård innebär att vården är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer