Framtidsutredningen Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsutredningen 2009. Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?"

Transkript

1 Framtidsutredningen 2009 Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?

2 Framtidsutredningen 2008 Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden? Ett Stockholm i världsklass STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, Stockholm Telefon VI S I O N2 O 3 O År 2007 antog Stockholms stad en vision om hur staden och regione n ska utvecklas fram till år I visionen framträder en innovativ och växande storstad i världsklass en stad med stark tillväxt och god välfärd för alla. Till vision 2030 har hittills två framtidsutredningar kopplats. Den första rapporten (2007) utreder stadens ekonomiska möjligheter att samtidigt både finansiera en hög investeringstakt och fortsätta utveckla en god välfärd för stockholmarna. Den andra rapporten (2008) behandlar dels hur staden och närings livet hittills klarat globaliseringens utmaningar, dels regionens beroende av utrikeshandel. Rapporten redovisar dessutom kommunernas stora betydelse för det lokala näringslivsklimatet; en god kommunal service är en viktig framgångsfaktor i den globala konkurrensen. Denna utredning, som är den tredje och avslutande rapporten i serie n, diskuterar de viktigaste framtida utmaningarna för Stockhol m s arbetsmarknad. Rapporten har utarbetats av Elisabet Bremberg och Helen Slättma n på stadsledningskontorets finansavdelning i nära samarbete med personalstrategiska avdelningen. Underlag till rapporten har tagit s fram av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB.

3 Innehåll Sammanfattning...4 Globalisering och åldersboom påverkar Stockholms arbetsmarknad...6 n Stockholms arbetsmarknad 2030 vad säger visionen?...6 Stockholms arbetsmarknad idag...7 n Kompetenskrävande arbetsmarknad...7 n Utrikesfödda släpps inte in på arbetsmarknaden...8 n Stockholms stad som arbetsgivare...8 n Utrikesfödda väl representerade bland stadens personal...9 Stockholms arbetsmarknad i framtiden...10 n Huvudscenario regionens starka tillväxt fortsätter...10 n Fortsatt fokus på kunskapsintensiva tjänster...11 n Kompetensförsörjning och integration är avgörande...12 Utmaningar för arbetsmarknaden...13 n Ökade utbildningsklyftor...13 n Obalans mellan utbud och efterfrågan...14 n Stockholms stad med ansvar för kompetensförsörjningen...15 Är det för få som arbetar om 20 år?...16 n Ökad sysselsättning bland utrikesfödda?...16 n Tidigare start på arbetslivet för de unga?...17 n Längre arbetsliv för de äldre hög ohälsa?...17 n Övriga arbetskraftresreserver?...18 Utmaningar för staden som arbetsgivare...20 n Framtida rekryteringsbehov...20 n Vad kan staden göra för att underlätta framtida rekrytering?

4 Sammanfattning Stadens vision är att Stockholm ska utvecklas till en av världens ledande kunskapsregioner. År 2030 ska regionen erbjuda unika möjligheter till arbete och utbildning hela befolkningens potential ska tas tillvara. Men utmaningarna är många. Globaliseringen skärper kraven på företagen. Näringslivet kommer att bli än mer kunskapsintensivt, och högre krav kommer att ställas på utbildning och kompetens. Samtidigt skapar den åldrande befolkningen en ny situation den arbetsföra delen av befolkningen kommer att bli tvungen att försörja en allt större andel unga och gamla. För att nå visionens mål måste fokus därför ligga på kompetensförsörjning och integration. Stockholm har ett varierat näringsliv med en mångfald av företa g och branscher. Arbetsmarknaden är mer kompetenskrävande och tjänste inriktad än i övriga riket, och arbetskraften är mer välutbildad. Detta är en styrka. En svaghet är att de utrikes födda inte i tillräcklig omfattning har etablerat sig på arbetsmarknaden. Syssel sättningsgraden bland utrikesfödda är endast 59 procent i åldrarna år, jämfört med 83 procent för inrikes födda. Dessutom har de utrikesfödda en lägre utbildningsnivå. För att nå visionens mål måste fokus därför ligga på kompetens försörjning och integration. Fler behöver utbilda sig och fler behöver arbeta. Stockholm måste ha ett utbildningssystem som tillgodoser efterfrågan på rätt skolad arbetskraft, och en arbetsmarknad som är fri från diskriminering. Beräkningar visar att utrikesfödda måste nå en sysselsättningsgrad och en utbildningsnivå liknande den övriga befolkningens för att regionens framtid a arbetskraftsbehov ska tillgodoses. För staden som arbetsgivare blir förmågan att konkurrera om den kompetenta arbetskraften avgörande. Nya jobbtill fällen förväntas komma främst inom kunskapsintensiva tjänster, och efterfrågan på yrkesutbildad och högskoleutbildad arbetskraft kommer att stiga kraftigt. Kompetensförsörjning och ökad integration avgörande Beräkningar i rapporten visar att regionens starka tillväxt fortsätter. Nya jobb tillfällen förväntas komma främst inom kunskapsintensiva tjänster, och efterfrågan på yrkesutbildad och högskoleutbildad arbetskraft kommer att stiga kraftigt. Detta kräver i sin tur fler utbildningsplatser, högre kvalitet på utbildningarna och en bät tre förmåga att omvandla forskningsresultat till entreprenörskap. Utbildningarna behöve r också bättre anpassas till marknadens behov. Beräkningarna visar även tydligt att utrikesfödda behöver nå en utbildningsnivå motsvarande de svenskfödda. Avhoppen från gymnasieskolan och den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar behöver minska. Idag saknar 30 procent av länets 20-åringar en fullständig gymnasieutbildning. Samtidigt blir arbetsmarknaden alltmer kompetenskrävande. En bra grund- och gymnasieskola, som tidigt gör kraftfulla insatser för elever som halkar efter, är därför helt avgörande. Studie- och yrkesvägledare har ett mycket viktigt ansvar att ge ungdomar relevant information om vilka utbildningar som kan leda till arbete. Jobbkris nu men personalbrist i framtiden I tider av ekonomisk osäkerhet, då varsel och uppsägningar ökar kraftigt, är det lätt att glömma de långsiktiga utmaningarna på arbetsmarknaden. För Sverige och större delen av västvärlden väntar med stor sannolikhet en otillräcklig tillgång på arbets 4

5 kraft med rätt kvalifikationer. I staden beräknas andelen av befolkningen i arbetsför ålder att minska från 65 till 63 procent år Detta innebär, lite tillspetsat, att alla sysselsatta måste jobba 5 6 timmar extra varje månad för att behålla samma levnadsstandard som idag. I någon mån kan en ökad produktivitet kompensera för behovet av fler sysselsatta, men inte helt. Varifrån ska arbetskraften komma? Bättre integration av utrikesfödda har redan framhållits för Stockholmsregionen är det sannolikt en förutsättning för att klara arbetskraftsförsörjningen. Vidare har sysselsättningen bland unga sjunkit påtagligt de senast decennierna, och inträdet på arbetsmarknaden sker vid allt högre ålder här finns en outnyttjad potential. I grupperna arbetslösa, i åtgärder eller med olika former av sociala ersättningar finns personer med möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden, även om man bör vara försiktig med att bedöma dessa olika grupper alltför generellt. Ytterligare ett sätt att öka sysselsättningen är att få äldre att arbeta längre. Men ohälsan bland de sysselsatta ökar påtagligt med stigande ålder. En generellt höjd pensionsålder förefaller därför inte möjlig. Däremot kan en mer flexibel pensionsålder, i kombination med förebyggande arbetsmiljöinsatser, vara ett rimligt alternativ. Sysselsättningen bland unga har sjunkit påtagligt de senast decennierna, och inträdet på arbets marknaden sker vid allt högre ålder här finns en outnyttjad potential. Staden måste konkurrera alltmer om arbetskraften Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, och den framtida kompetensförsörjningen för stadens verksamheter är en strategisk fråga. Den ökande konkurrens en om arbetskraften innebär stora utmaningar både vad gäller att rekryte ra och behålla personal. Redan idag möter såväl kommunala som privata välfärdsproducenter i Stockholms län en tuffare konkurrens om arbetskraften än i övriga Sverige. Kommunerna och de privata entreprenörerna bör därför tillsammans arbeta för att öka intresset för jobb inom välfärdsområdet. Fler ungdomar måste helt enkelt utbilda sig och skaffa sig behörighet främst för yrken inom vård och omsorg. För Stockholms stad gäller det dessutom att fortsätta arbeta aktivt för att marknadsföra staden som en attraktiv arbetsgivare. Samarbete sker idag med flera utbildningssam ordnare. Staden gör även en rad aktiva insatser för att minska ohälsan och öka mångfalden inom samtliga verksamheter. Till sist är det också viktigt att se över vad som kan erbjudas de anställda i form av flexibla arbetstider, karriärutveckling, ledarskapsutbildning och möjligheter att påverka sitt arbete. Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, och den framtida kompetensförsörjningen för stadens verksamheter är en strategisk fråga. 5

6 Globalisering och åldersboom påverkar Stockholms arbetsmarknad Stockholm vill växa och utvecklas till en världsledande kunskapsregion, en region som erbjuder unika möjligheter till arbete och utbildning. Visionen är att allas potential ska tas tillvara och att alla människor ska ha goda förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Samtidigt finns stora utmaningar i form av en växande åldersboom och en ökad internationell konkurrens. Den fortskridande globaliseringen innebär nya villkor, samtidigt som den åldrande befolkningen skapar en ny situation inom en nära framtid. Den fortskridande globaliseringen innebär nya villkor. Sverige är ett högkostnadsland och måste möta den internationella konkurrensen med hög kompetens och spjutspetsteknologi. Svenska företag har hög flexibilitet och omställningsförmåga, och hittills har Sverige lyckats behålla en hög konkurrenskraft. Till stor del bygger detta på ett bra grundläggande utbildningssystem, som i framtiden kommer att bli ännu viktigare. Den åldrande befolkningen skapar en ny situation inom en nära framtid. Tillgången på arbetskraft minskar överallt i västvärlden. Sveriges befolkning åldras dock förhållandevis balanserat. I Sverige är de mest vårdbehövande grupperna för närvarande relativt små. Det är först efter år 2020, när de stora kullarna som födde s på 1940-talet börjar bli över 80 år, som vårdbehovet ökar i någon större omfattning. Då kommer rekryteringen till vård- och omsorgssektorn att utgöra en flaskhals och höja vårdkostnaderna. Många glesbygdskommuner kommer att få svårt att rekrytera tillräckligt med personal till vård, omsorg och andra primä ra kommunala uppgifter, även om de får pengar via det kommunala utjämningssystemet. Och utjämningssystemet kommer att utsättas för påfrestningar när storstad s- och tillväxtområdena får behålla allt mindre av sina skatteintäkter. Även i Stockholms stad beräknas den arbetsföra delen av befolkningen att minska. Det finns en risk för generell arbetskraftsbrist, men framförallt för en brist på specifika kompetenser inom specifika branscher. Detta märks redan idag inom vissa yrken i Stockholm råder sedan flera år tillbaka en brist på såväl förskollärare som specialister inom hälso- och sjukvården. Det saknas även specialister i vissa yrken inom industri och byggnadsverksamhet. För att trygga vår framtida välfärd är det viktigt att en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har en tillräcklig utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. I denna rapport vill vi visa på vilka utmaningar som Stockholms arbetsmarknad står inför. Stockholms arbetsmarknad 2030 vad säger visionen? I stadens vision beskrivs Stockholm år 2030 som en mångsidig och upplevelserik storstad i världsklass. I regionen finns ett stort och brett utbud av arbeten och utbildningar som dels ger människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar, dels tar tillvara allas potential. Stockholm-Mälarregionen är en integrerad arbetsoch utbildningsmarknad där kommungränser har minskat i betydelse. Här finns alltid en efterfrågan på arbetskraft och ett brett utbud av utbildningar med hög kvalitet. Utbildningar som förbereder för yrkesarbete, såväl som för akademiska studier och som skapar många olika vägar in i arbetslivet. Ambitionerna är således höga. I denna rapport vill vi visa på vilka utmaningar som Stockholms arbetsmarknad står inför och diskutera möjliga lösningar. Rapporten inleds med en beskrivning av hur arbetsmarknaden ser ut i idag. I fokus står sedan frågan hur Stockholm ska kunna behålla och förstärka sin position som kunskapsregion. Avslutningsvis diskuteras de utmaningar som staden som arbetsgivare ställs inför. 6

7 Stockholms arbetsmarknad idag Stockholms arbetsmarknad har en särskild ställning i Sverige. Här finns närmare en fjärdedel av Sveriges företag och många av landets huvudkontor. Här finns ett varierat näringsliv med företag i en mängd olika storlekar och branscher. Och här finns en arbetsmarknad som är mer kompetenskrävande och mer tjänsteinriktad i jämförelse med övriga riket. På en arbetsmarknad med så stor bredd och så många valmöjligheter möter kommuner och landsting en mycket tuff konkurrens om arbetskraften. I Stockholms län finns drygt en miljon sysselsatta, vilket motsvarar nästan en fjärde del av rikets totala sysselsättning. Av dem har cirka hälften sin arbetsplats i Stockholms stad. Sett till näringslivsstrukturen är det två kategorier av branscher som starkt skiljer Stockholm från riksgenomsnittet. Å ena sidan har vi finans-, IT-, fastighets- och företagstjänster branscher som förhållandevis är betydligt större i Stockholm än i riket. Å andra sidan har vi tillverkningsindustrin som är betydligt mindre. Här finns en arbetsmarknad som är mer kompetenskrävande och mer tjänsteinriktad i jäm förelse med övriga riket. Sysselsatta fördelade på branschgrupper år 2007 Sysselsatta Stockholms stad Stockholms län Riket per bransch 1 antal % antal % antal % Finans, it, fastighetsoch företagstjänster Transport, kommunikation Handel, hotell o restaurang Off förvaltn, utbildning, sjukvård Tillverkning och bygg ALLA BRANSCHER Källa: raps-ris (SCB) Siffrorna i tabellen ovan avser hela dagbefolkningen, det vill säga både de som bor och arbetar i länet eller staden och de som pendlar in. Länets nettoinpendling uppgår till cirka personer dagligen, huvudsakligen från Uppsala län (drygt ) och Södermanlands län (drygt ). Stadens nettoinpendling uppgår till cirka personer dagligen, varav de flesta kommer från länets övriga kommuner. Den stora dagliga pendlingen ställer höga krav på transportsystemet i hela Mälardalen. Kompetenskrävande arbetsmarknad Stockholm är tillsammans med Uppsala det län i Sverige som har den högsta andelen högutbildade. I riket som helhet har cirka två tredjedelar av den vuxna befolkni ngen i arbetsför ålder grundskola eller gymnasium som högsta utbildning. I Stockholms stad är motsvarande andel ungefär hälften av befolkningen alla övriga har någon form av eftergymnasial utbildning. Detta är inte oväntat, eftersom länets kompetenskrävande arbetsmarknad genererar en hög efterfrågan på högutbildade. Intressant är att kvinnorna är mer välutbildade än männen, vilket framgår av diagrammet på nästa sida. Detta förklaras av att många kvinnor arbetar i den offentliga sektorn, som generellt sett är mycket kompetenskrävande. Stat och landsting har allra högst andel högutbildade. Till antalet finns dock flest högutbildade kvinnor i den kommunala sektorn. Exempel på vanliga yrkesgrupper där är lärare, förskollärare, socionomer och sjuksköterskor. Länets största arbetsgivare 2007 Antal anställda Stockholms stad Stockholms läns landsting Ericsson AB Rikspolisstyrelsen Astra Zeneca AB Posten meddelande AB NCC AB Botkyrka kommun Scania CV AB Södertälje kommun Källa: SCB I Offentlig förvaltning etcetera ingår även anställda i privat verksamhet som är offentligt finansierad. I totalen ingår inte bransch okänd. För staden motsvarar det 4 900, för länet cirka 9 000, för riket cirka anställda. 7

8 Högsta utbildningsnivå hos befolkningen år, 2007 Källa: SCB Grundskola eller gymnasium samtliga Hela Stockholm landet stad Stockholms län stad Stockholms stad län Eftergymnasial utbildning män Eftergymnasial utbildning kvinnor Andel av befolkningen 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 Utrikesfödda släpps inte in på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad i åldern år i Stockholms stad 2007 Födelseland Sverige 83 % Norden utom Sverige 73 % Sydamerika 67 % Nordamerika 63 % F.d. Sovjetunionen 62 % Europa utom Norden 59 % Asien 53 % Afrika 52 % Utrikesfödda 59 % Totalt 77 % En fjärdedel av Stockholms befolkning i arbetsför ålder är utrikesfödda. Men deras etablering på arbetsmarknaden har under en lång tid inte fungerat tillfredställande. Skillnaden i deltagandet i arbetslivet mellan inrikes födda och utrikesfödda är stor. I Stockholms stad uppgår sysselsättningsgraden bland utrikesfödda endast till 59 procent, jämfört med 83 procent bland inrikes födda, i åldrarna år. Det finns inga enkla svar till varför det ser ut så här. Frågor kopplade till arbetsmarknadspolitik har stor betydelse, men också attityder och utbildning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning är högre bland svenskfödda än bland utrikesfödda, och en högre andel utrikesfödda är lågutbildade. Till viss del beror detta på brister i validering av kompetens förvärvad utomlands, men stora kompetensutvecklingsinsatser är nödvändiga och måste anpassas till målgruppernas olika behov. Högsta utbildningnivå bland invånare i Stockholms stad, i åldern år Svenskfödda Utrikesfödda Grundskola 27 % 46 % Gymnasium 21 % 16 % Eftergymnasial utbildning 53 % 38 % Totalt 100 % 100 % Stockholms stad som arbetsgivare Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, med cirka anställda år Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, med cirka anställda 2 år Därutöver är uppskattningsvis cirka personer anställda i privata företag som har staden som beställare och finansiär 3. Ungefär tre fjärdedelar av stadens anställ da är kvinnor, och medelåldern bland samtliga anställda är 46 år. Ålders profilen bland stadens anställda följer riksgenom snittet för kommunanställda, trots att hela Stockholms arbets marknad generellt har en yngre profil än riksgenom snittet Månadsavlönade, det vill säga tillsvidare- och visstidsanställda men ej timavlönade. 3 Denna siffra är en skattning, då staden inte sammanställer en exakt personalstatistik på privat upphandlad verksamhet. 4 Källa: SKL

9 Ungefär 85 procent av stadens anställda arbetar med utbildning, vård och omsorg. Den sneda könsfördelningen i stadens verksamheter är särskilt påtaglig inom förskolan och omsorgen. 96 procent av förskollärarna är kvinnor och 91 procent av barnskötarna. Även bland lärarna i lågstadiet är andelen kvinnor 96 procent. Bland undersköterskorna är 87 procent kvinnor och bland vårdbiträdena 81 procent. Stockholms stad är som kommunal arbetsgivare inte unik i detta avseende. Tvärtom har Stockholms stad generellt en högre andel män än de flesta övriga kommuner i landet. Bland de yrken som har mest jämn könsfördelning finns fritids ledare, rektorer, musik- och idrottslärare samt lärare i matematik, svenska, natur- och samhällsorienterade ämnen. Och inom de centrala tekniska förvaltningarna råder det, kanske föga förvånande, istället en mansdominans. Konkurrensen om arbetskraften är tuffare i Stockholm jämfört med de flesta regioner i Sverige. Det gör att lönerna pressas uppåt, vilket gör det dyrare för kommunerna i Stockholmsregionen att rekrytera. Den genomsnittliga månadslönen för anställda inom Stockholms stad är cirka nio procent högre jämfört med kommunanställda i genomsnitt i Sverige 5. Huvuddelen av dessa löneskillnader kan förklaras av den hårdare konkurrensen. Den genomsnittliga månadslönen för anställda inom Stockholms stad är cirka nio procent högre jämfört med kommunanställda i genomsnitt i Sverige. Huvuddelen av dessa löneskillnader kan förklaras av den hårdare konkurrensen. Utrikesfödda väl representerade bland stadens personal Av de sysselsatta på Stockholms totala arbetsmarknad är andelen utrikes födda cirka 18 procent. I Stockholms stads personalstyrka når andelen upp till cirka 26 procent, vilket ganska väl speglar andelen utrikesfödda av den arbetsföra befolkningen i staden. De vanligaste yrkena bland utrikesfödda anställda i kommunen är undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och barnskötare. Bland chefer och i de centrala förvaltningarna är utrikesfödda dock kraftigt underrepresenterade. Cheferna inom stadens verksamheter har en viktig roll i främjandet av jämställdhet och mångfald. Medarbetarna ska stimuleras att anta chefsuppdrag. En tydlig ambitio n för 2009 är att öka andelen chefer med utländsk bakgrund 6. Stadens anställda uppdelade på verksamhetsgrenar och kön 2008 Avser månadsavlönade Källor: SLK, USK AB Infrastruktur, stadsmiljö Fritid och kultur Övrigt Kvinnor Män Individ o familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Äldreomsorg Förskola och skolbarnomsorg Utbildning Antal Källa: SCB 6 Stockholms stads budget för

10 Stockholms arbetsmarknad i framtiden Stadens vision om ett Stockholm i världsklass år 2030 för utsätter en mycket väl fungerande arbets- och utbildningsmarknad, där en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har en tillräcklig utbildningsnivå och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Scenarioberäkningar visar att tillgången på högutbildade och en bättre integration på arbetsmarknaden blir avgörande. I huvud scenariot, som kan sägas motsvara utvecklingen i Vision 2030, är anpassningen till globaliseringen god och länet drar nytta av en allt öppnare världsekonomi. För att illustrera möjliga utvecklingsvägar och peka på de viktigaste utmaningarna för Stockholms arbetsmarknad har vi i denna rapport gjort scenarioberäkningar 7 fram till år Dessa är i huvudsak baserade på de senaste årtiondenas utvecklingsmönster, med arbetskraftsutbud och produktivitet som de mest centrala variabler na. Ett huvudscenario och ett mer negativt scenario har tagits fram. I huvud scenariot, som kan sägas motsvara utvecklingen i Vision 2030, är anpassningen till globaliseringen god och länet drar nytta av en allt öppnare världsekonomi. I det alternativa, mer negativa scenariot, har staden och länet inte lyckats anpassa sig lika väl till de möjligheter som globaliseringen erbjuder. Negativt senario I det mer negativa scenariot har länet inte lyckats anpassa sig till eller tillvarata de möjlig heter som globaliseringen erbjuder. Den ekonomiska politiken, integrations-, samt utbildnings- och forskningspolitiken har inte lett till de avgörande framsteg som krävs för att lyfta Sverige långsiktigt. Detta påverkar exportutvecklingen, investeringar na och reallöne utvecklingen negativt i förhållande till huvudscenariot. Befolkning en och sysselsättningen beräknas öka långsammare, och BRP-tillväxten blir lägre. Huvudscenario regionens starka tillväxt fortsätter Stockholmsregionen har under de senaste decennierna varit den region i Sverige som ökat mest i tillväxt, sysselsättning och produktivitet. I huvudscenariot fortsätte r den goda utvecklingen, och den ekonomiska tillväxten mätt i BRP 8 ökar med 3 procent årligen fram till Som jämförelse var den genomsnittliga årlig a ökningen av BRP mellan 1997 och 2006 i Stockholms län 4,5 procent 9. Den viktigast e förutsättningen för denna utveckling är en fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning i regionen. En växande befolkning ger underlag för en stor varu- och tjänstemarknad, som i sin tur skapar en bred efterfrågan på arbetskraft. År 2030 beräknas staden ha nästan en miljon invånare, och Stockholms län drygt 2,5 miljoner invånare. Sverige som helhet står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning. Utvecklingen i Stockholm ser betydligt ljusare ut, mycket tack vare inflyttningen till regionen. Andelen personer i arbetsför ålder beräknas dock minska även i Stockholms stad och län, eftersom grupperna barn och äldre växer ännu snabbare. I staden minskar andelen åringar från 65 procent av befolkningen idag till 63 procent i huvudscenariot, i länet från 62 till 61 procent. I scenarierna räknar vi trots detta med en god sysselsättningstillväxt och med en ökad andel arbetade timmar som utförs av eftergymnasialt utbildade. Detta förutsätter att arbetskraften blir alltmer välutbildad och att sysselsättningsgraden ökar framförallt bland utrikes födda. Även nettoinpendlingen till länet förutsätts öka. I länet som helhet beräknas sysselsättningstillväxten bli i genomsnitt 1,3 procent per år. Fram till 2030 innebär det ytterligare drygt sysselsatta. Det låter kanske mycket, men under perioden låg den genomsnittliga ökningen av antalet sysselsatta på cirka 1,5 procent per år. Och under högkonjunkturen var den genomsnittliga ökningen av sysselsättningen så mycket som drygt 3 procent årlige n i både staden och länet Scenarierna är framräknade med hjälp av modellen regionalt analys- och prognossystem (raps). 8 Bruttoregionprodukten (BRP) motsvarar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. 9 Procentuell volymförändring.

11 Nyckeltal från scenarierna Stockholms län Stockholms stad Tusental Nuläge Huvud Negativ Nuläge Huvud Negativ Befolkning Andel av befolkningen 20 64år 62 % 61 % 59 % 65 % 63 % 62 % Sysselsättning (dagbefolkning) Årlig tillväxttakt sysselsättning 1,5 % * 1,3 % 0,5 % 1,3 % * 1,5 % 0,5 % Sysselsättningsgrad 78,5 % 82,1 % 76,9 % 75,9 % 80,0 % 74,5 % BRP 4,5 % ** 3,1 % 2,2 % * ** Fortsatt fokus på kunskapsintensiva tjänster Sysselsättningstillväxten är koncentrerad till de branscher som varit snabbväxande de senaste åren och där Stockholmsregionen redan idag har en hög specialiseringsgrad. Huvuddelen av de nya jobben förväntas komma inom kunskapsintensiva tjänster med högutbildad arbetskraft. Diagrammet nedan visar att sysselsättningen ökar kraftigast inom finansiella tjänster, informations- och kommunikationsteknik samt inom företagsnära tjänster, det vill säga företag som levererar tjänster till andra företag. Även vissa kunskapsintensiva branscher som vanligen återfinns inom offentlig sektor förväntas växa starkt, såsom hälso- och sjukvård och utbildning. Andra branscher med fortsatt snabb tillväxt är parti- och detaljhandel, hotell och restaurang. Tillverkningsindustrin, som under de senaste åren fått en allt mindre betydel se för sysselsättningen, fortsätter sin relativa tillbakagång. Huvuddelen av de nya jobben förväntas komma inom kunskapsintensiva tjänster med hög utbildad arbetskraft. Nettotillskott av sysselsatta (dagbefolkning) fördelat på branscher i Stockholms län fram till år 2030 Källor: raps och USK Finans, IT, fastighetsoch företagstjänster mm Offentlig förvaltning, utbildning, sjukvård mm Handel, hotell o resturang Negativt scenario Huvudscenario Transport, kommunikation Tillverkning och bygg Antal 11

12 En väl fungerande arbetsmarkn ad, utan diskriminering, är en förutsättning för den positiva utvecklingen i huvudscenariot. Kompetensförsörjning och integration är avgörande Scenarierna visar på en kraftigt ökad efterfrågan på högutbildade och en minskad efterfrågan på personer med kortare utbildning. Scenarierna visar också tydligt att utrikesfödda i framtiden behöver ha en liknande utbildningsprofil som svenskfödda. Idag har nästan hälften av alla utrikesfödda en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. År 2030 måste denna andel ha krympt till mindre än en femtedel, och närmare 50 procent av befolkningen, såväl inrikes som utrikesfödda, behöver ha en längre eftergymnasial utbildning. Idag finns en posit iv trend i att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund ökar, men denna utveckling behöver förstärkas ytterligare. Behovet av nettotillskott inom olika utbildningskategorier Avser befolkning i åldern år i Stockholms län Källor: raps och USK Grundskola eller gymnasium kortare än 3 år Inrikes födda Utrikes födda 3-årigt gymnasium Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Längre eftergymnasial utbildning Antal Pendlingen ökar Utvecklingen går mot att hela Stockholm- Mälarregionen kommer att vara en enda arbetsmarknadsregion år Globaliseringen medför nya utmaningar och mer specialiserade arbetsmarknader. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera behöver regionerna bli större, annars riskerar vi att få en brist på arbetskra ft i vissa nyckelgrupper. Pendlingen förväntas öka med cirka 16 procent fram till 2030 i huvudscenariot. Om integrationen på arbetsmarknaden inte fungerar och förvärvsfrekvensen inte ökar i den utsträckning som scenariot förutsätter, kommer en ännu större pendling att krävas. I scenarierna finns inga matchningsproblem. Det existerar inte heller någon form av diskriminering. Verkligheten ser annorlunda ut. För att Stockholmsregionens alltmer kunskapsintensiva näringsliv ska fortsätta att utvecklas måste all tillgänglig kompetens tillvaratas, oavsett kön eller etnicitet. Förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda behöver öka kraftigt från dagens 59 procent till cirka 70 procent enligt scenario beräkningarna. Andelen utrikesfödda av den aktiva befolkningen kommer att växa stadigt, från 25 procent av stadens befolkning mellan år idag till 34 procent år Gruppen blir därigenom allt viktigare för att möta behoven på arbetsmarknaden. Det visar tydligt att en väl fungerande arbetsmarkn ad, utan diskriminer ing, är en förutsättning för den positiva utvecklingen i huvudscenariot. 12

13 Utmaningar för arbetsmarknaden Föregående avsnitt pekar på två huvudsakliga utmaningar för arbetsma rknaden: fler måste jobba och fler måste utbilda sig. Globaliseri ngen innebär en tuffare internationell konkurrens och ställer höga krav på utbildningssystemet. Beräkningarna i denna rapport visar att vi i framtiden får se en tydligt minskad efterfr ågan på korttidsutbildade och en kraftigt ökad efterfrågan på yrkes- och högskoleutbildade. Redan idag vet vi att personer med högre utbildning förvärvsarbetar i större utsträckning än de med kort utbildning. Ju högre ut bild ning, desto lättare att få jobb. Och allt tyder på att det här är en utveckling som kommer att förstärka s i framtiden. Stockholmsregionens näringsliv efterfrågar i allt högre grad välutbildad arbetskraft. Detta är en utveckling som pågått under en längre tid, vilke t diagrammet nedan tydligt visar. Stockholmsregionens näringsliv efterfrågar i allt högre grad väl utbildad arbetskraft. Förvärvsarbetande dagbefolkning efter utbildning i Stockholms län Antal Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Yrkesförberedande gymnasium 3 år Gymnasium teoretiskt 3 år Grundskola eller gymn kortare än 3 år Källa: SCB Det handlar dock inte bara om teoretisk eftergymnasial kompetens. Det är viktigt att understryka att även behovet av personer med kvalificerad yrkesutbildning ökar. För att företag ska kunna etableras och växa måste det finnas god tillgång till personer med olika typer av specialiserat yrkeskunnande, till exempel rörmokare och svetsare. Det handlar dock inte bara om teoretisk eftergymnasial kompetens. Även behovet av personer med kvalificerad yrkesutbildning ökar. Ökade utbildningsklyftor I Stockholms län går nära häften av alla elever vidare till högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Tillsammans med Uppsala län har länet därmed landets högsta övergångsfrekvenser. Det är alltså inte andelen övergångar till högskolan som är det främsta problemet i Stockholmsregionen, utan att cirka 30 procent av 20-åringarna idag saknar slutbetyg från gymnasieskolan, till stor del på grund av avhopp. Detta gäller såväl på riksnivå som i Stockholm stad och län Enligt skolverkets statistik. 13

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Kompetenspla+ormen Västerbo1en Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Aurora Pelli Projektledare aurora.pelli@regionvasterbo7en.se Kompetenspla+ormen Västerbo1en Sammanhang: Regeringsuppdrag

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län 1 PROGNOSEN Ökad framtidstro bland gotländska företagare Efterfrågan på arbetskraft har ökat under senare delen av 2013 och bedöms fortsätta öka under både

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

10-åriga obligationsräntan i USA

10-åriga obligationsräntan i USA Procent 2 1-åriga obligationsräntan i USA 15 1 5 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 Källa: Procent 5 Förändring av

Läs mer

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=22108

http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=22108 Sida 1 av 8 STADSDEL Norra Ängby OMRÅDESFAKTA 31 december resp. år Folkmängd Antal Prognos % 1996 2006 2010 2015 2006 2015 0 år 63 66 60 54 1,3 1,0 1-5 416 456 420 362 9,2 6,7 6-15 760 818 894 967 16,6

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bilaga 1 2016-09-28 Vårt ärendenr: 4 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad (UA) Björn Andersson Avdelningen för arbetsgivarpolitik (AG) Anders Barane Ulrika Wallén Åtgärdsförslag

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016-2017 Therese Landerholm therese.landerholm@arbetsformedlingen.se 2016-06-08 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer