Framtidsutredningen Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsutredningen 2009. Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?"

Transkript

1 Framtidsutredningen 2009 Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?

2 Framtidsutredningen 2008 Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden? Ett Stockholm i världsklass STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, Stockholm Telefon VI S I O N2 O 3 O År 2007 antog Stockholms stad en vision om hur staden och regione n ska utvecklas fram till år I visionen framträder en innovativ och växande storstad i världsklass en stad med stark tillväxt och god välfärd för alla. Till vision 2030 har hittills två framtidsutredningar kopplats. Den första rapporten (2007) utreder stadens ekonomiska möjligheter att samtidigt både finansiera en hög investeringstakt och fortsätta utveckla en god välfärd för stockholmarna. Den andra rapporten (2008) behandlar dels hur staden och närings livet hittills klarat globaliseringens utmaningar, dels regionens beroende av utrikeshandel. Rapporten redovisar dessutom kommunernas stora betydelse för det lokala näringslivsklimatet; en god kommunal service är en viktig framgångsfaktor i den globala konkurrensen. Denna utredning, som är den tredje och avslutande rapporten i serie n, diskuterar de viktigaste framtida utmaningarna för Stockhol m s arbetsmarknad. Rapporten har utarbetats av Elisabet Bremberg och Helen Slättma n på stadsledningskontorets finansavdelning i nära samarbete med personalstrategiska avdelningen. Underlag till rapporten har tagit s fram av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB.

3 Innehåll Sammanfattning...4 Globalisering och åldersboom påverkar Stockholms arbetsmarknad...6 n Stockholms arbetsmarknad 2030 vad säger visionen?...6 Stockholms arbetsmarknad idag...7 n Kompetenskrävande arbetsmarknad...7 n Utrikesfödda släpps inte in på arbetsmarknaden...8 n Stockholms stad som arbetsgivare...8 n Utrikesfödda väl representerade bland stadens personal...9 Stockholms arbetsmarknad i framtiden...10 n Huvudscenario regionens starka tillväxt fortsätter...10 n Fortsatt fokus på kunskapsintensiva tjänster...11 n Kompetensförsörjning och integration är avgörande...12 Utmaningar för arbetsmarknaden...13 n Ökade utbildningsklyftor...13 n Obalans mellan utbud och efterfrågan...14 n Stockholms stad med ansvar för kompetensförsörjningen...15 Är det för få som arbetar om 20 år?...16 n Ökad sysselsättning bland utrikesfödda?...16 n Tidigare start på arbetslivet för de unga?...17 n Längre arbetsliv för de äldre hög ohälsa?...17 n Övriga arbetskraftresreserver?...18 Utmaningar för staden som arbetsgivare...20 n Framtida rekryteringsbehov...20 n Vad kan staden göra för att underlätta framtida rekrytering?

4 Sammanfattning Stadens vision är att Stockholm ska utvecklas till en av världens ledande kunskapsregioner. År 2030 ska regionen erbjuda unika möjligheter till arbete och utbildning hela befolkningens potential ska tas tillvara. Men utmaningarna är många. Globaliseringen skärper kraven på företagen. Näringslivet kommer att bli än mer kunskapsintensivt, och högre krav kommer att ställas på utbildning och kompetens. Samtidigt skapar den åldrande befolkningen en ny situation den arbetsföra delen av befolkningen kommer att bli tvungen att försörja en allt större andel unga och gamla. För att nå visionens mål måste fokus därför ligga på kompetensförsörjning och integration. Stockholm har ett varierat näringsliv med en mångfald av företa g och branscher. Arbetsmarknaden är mer kompetenskrävande och tjänste inriktad än i övriga riket, och arbetskraften är mer välutbildad. Detta är en styrka. En svaghet är att de utrikes födda inte i tillräcklig omfattning har etablerat sig på arbetsmarknaden. Syssel sättningsgraden bland utrikesfödda är endast 59 procent i åldrarna år, jämfört med 83 procent för inrikes födda. Dessutom har de utrikesfödda en lägre utbildningsnivå. För att nå visionens mål måste fokus därför ligga på kompetens försörjning och integration. Fler behöver utbilda sig och fler behöver arbeta. Stockholm måste ha ett utbildningssystem som tillgodoser efterfrågan på rätt skolad arbetskraft, och en arbetsmarknad som är fri från diskriminering. Beräkningar visar att utrikesfödda måste nå en sysselsättningsgrad och en utbildningsnivå liknande den övriga befolkningens för att regionens framtid a arbetskraftsbehov ska tillgodoses. För staden som arbetsgivare blir förmågan att konkurrera om den kompetenta arbetskraften avgörande. Nya jobbtill fällen förväntas komma främst inom kunskapsintensiva tjänster, och efterfrågan på yrkesutbildad och högskoleutbildad arbetskraft kommer att stiga kraftigt. Kompetensförsörjning och ökad integration avgörande Beräkningar i rapporten visar att regionens starka tillväxt fortsätter. Nya jobb tillfällen förväntas komma främst inom kunskapsintensiva tjänster, och efterfrågan på yrkesutbildad och högskoleutbildad arbetskraft kommer att stiga kraftigt. Detta kräver i sin tur fler utbildningsplatser, högre kvalitet på utbildningarna och en bät tre förmåga att omvandla forskningsresultat till entreprenörskap. Utbildningarna behöve r också bättre anpassas till marknadens behov. Beräkningarna visar även tydligt att utrikesfödda behöver nå en utbildningsnivå motsvarande de svenskfödda. Avhoppen från gymnasieskolan och den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar behöver minska. Idag saknar 30 procent av länets 20-åringar en fullständig gymnasieutbildning. Samtidigt blir arbetsmarknaden alltmer kompetenskrävande. En bra grund- och gymnasieskola, som tidigt gör kraftfulla insatser för elever som halkar efter, är därför helt avgörande. Studie- och yrkesvägledare har ett mycket viktigt ansvar att ge ungdomar relevant information om vilka utbildningar som kan leda till arbete. Jobbkris nu men personalbrist i framtiden I tider av ekonomisk osäkerhet, då varsel och uppsägningar ökar kraftigt, är det lätt att glömma de långsiktiga utmaningarna på arbetsmarknaden. För Sverige och större delen av västvärlden väntar med stor sannolikhet en otillräcklig tillgång på arbets 4

5 kraft med rätt kvalifikationer. I staden beräknas andelen av befolkningen i arbetsför ålder att minska från 65 till 63 procent år Detta innebär, lite tillspetsat, att alla sysselsatta måste jobba 5 6 timmar extra varje månad för att behålla samma levnadsstandard som idag. I någon mån kan en ökad produktivitet kompensera för behovet av fler sysselsatta, men inte helt. Varifrån ska arbetskraften komma? Bättre integration av utrikesfödda har redan framhållits för Stockholmsregionen är det sannolikt en förutsättning för att klara arbetskraftsförsörjningen. Vidare har sysselsättningen bland unga sjunkit påtagligt de senast decennierna, och inträdet på arbetsmarknaden sker vid allt högre ålder här finns en outnyttjad potential. I grupperna arbetslösa, i åtgärder eller med olika former av sociala ersättningar finns personer med möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden, även om man bör vara försiktig med att bedöma dessa olika grupper alltför generellt. Ytterligare ett sätt att öka sysselsättningen är att få äldre att arbeta längre. Men ohälsan bland de sysselsatta ökar påtagligt med stigande ålder. En generellt höjd pensionsålder förefaller därför inte möjlig. Däremot kan en mer flexibel pensionsålder, i kombination med förebyggande arbetsmiljöinsatser, vara ett rimligt alternativ. Sysselsättningen bland unga har sjunkit påtagligt de senast decennierna, och inträdet på arbets marknaden sker vid allt högre ålder här finns en outnyttjad potential. Staden måste konkurrera alltmer om arbetskraften Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, och den framtida kompetensförsörjningen för stadens verksamheter är en strategisk fråga. Den ökande konkurrens en om arbetskraften innebär stora utmaningar både vad gäller att rekryte ra och behålla personal. Redan idag möter såväl kommunala som privata välfärdsproducenter i Stockholms län en tuffare konkurrens om arbetskraften än i övriga Sverige. Kommunerna och de privata entreprenörerna bör därför tillsammans arbeta för att öka intresset för jobb inom välfärdsområdet. Fler ungdomar måste helt enkelt utbilda sig och skaffa sig behörighet främst för yrken inom vård och omsorg. För Stockholms stad gäller det dessutom att fortsätta arbeta aktivt för att marknadsföra staden som en attraktiv arbetsgivare. Samarbete sker idag med flera utbildningssam ordnare. Staden gör även en rad aktiva insatser för att minska ohälsan och öka mångfalden inom samtliga verksamheter. Till sist är det också viktigt att se över vad som kan erbjudas de anställda i form av flexibla arbetstider, karriärutveckling, ledarskapsutbildning och möjligheter att påverka sitt arbete. Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, och den framtida kompetensförsörjningen för stadens verksamheter är en strategisk fråga. 5

6 Globalisering och åldersboom påverkar Stockholms arbetsmarknad Stockholm vill växa och utvecklas till en världsledande kunskapsregion, en region som erbjuder unika möjligheter till arbete och utbildning. Visionen är att allas potential ska tas tillvara och att alla människor ska ha goda förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Samtidigt finns stora utmaningar i form av en växande åldersboom och en ökad internationell konkurrens. Den fortskridande globaliseringen innebär nya villkor, samtidigt som den åldrande befolkningen skapar en ny situation inom en nära framtid. Den fortskridande globaliseringen innebär nya villkor. Sverige är ett högkostnadsland och måste möta den internationella konkurrensen med hög kompetens och spjutspetsteknologi. Svenska företag har hög flexibilitet och omställningsförmåga, och hittills har Sverige lyckats behålla en hög konkurrenskraft. Till stor del bygger detta på ett bra grundläggande utbildningssystem, som i framtiden kommer att bli ännu viktigare. Den åldrande befolkningen skapar en ny situation inom en nära framtid. Tillgången på arbetskraft minskar överallt i västvärlden. Sveriges befolkning åldras dock förhållandevis balanserat. I Sverige är de mest vårdbehövande grupperna för närvarande relativt små. Det är först efter år 2020, när de stora kullarna som födde s på 1940-talet börjar bli över 80 år, som vårdbehovet ökar i någon större omfattning. Då kommer rekryteringen till vård- och omsorgssektorn att utgöra en flaskhals och höja vårdkostnaderna. Många glesbygdskommuner kommer att få svårt att rekrytera tillräckligt med personal till vård, omsorg och andra primä ra kommunala uppgifter, även om de får pengar via det kommunala utjämningssystemet. Och utjämningssystemet kommer att utsättas för påfrestningar när storstad s- och tillväxtområdena får behålla allt mindre av sina skatteintäkter. Även i Stockholms stad beräknas den arbetsföra delen av befolkningen att minska. Det finns en risk för generell arbetskraftsbrist, men framförallt för en brist på specifika kompetenser inom specifika branscher. Detta märks redan idag inom vissa yrken i Stockholm råder sedan flera år tillbaka en brist på såväl förskollärare som specialister inom hälso- och sjukvården. Det saknas även specialister i vissa yrken inom industri och byggnadsverksamhet. För att trygga vår framtida välfärd är det viktigt att en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har en tillräcklig utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. I denna rapport vill vi visa på vilka utmaningar som Stockholms arbetsmarknad står inför. Stockholms arbetsmarknad 2030 vad säger visionen? I stadens vision beskrivs Stockholm år 2030 som en mångsidig och upplevelserik storstad i världsklass. I regionen finns ett stort och brett utbud av arbeten och utbildningar som dels ger människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar, dels tar tillvara allas potential. Stockholm-Mälarregionen är en integrerad arbetsoch utbildningsmarknad där kommungränser har minskat i betydelse. Här finns alltid en efterfrågan på arbetskraft och ett brett utbud av utbildningar med hög kvalitet. Utbildningar som förbereder för yrkesarbete, såväl som för akademiska studier och som skapar många olika vägar in i arbetslivet. Ambitionerna är således höga. I denna rapport vill vi visa på vilka utmaningar som Stockholms arbetsmarknad står inför och diskutera möjliga lösningar. Rapporten inleds med en beskrivning av hur arbetsmarknaden ser ut i idag. I fokus står sedan frågan hur Stockholm ska kunna behålla och förstärka sin position som kunskapsregion. Avslutningsvis diskuteras de utmaningar som staden som arbetsgivare ställs inför. 6

7 Stockholms arbetsmarknad idag Stockholms arbetsmarknad har en särskild ställning i Sverige. Här finns närmare en fjärdedel av Sveriges företag och många av landets huvudkontor. Här finns ett varierat näringsliv med företag i en mängd olika storlekar och branscher. Och här finns en arbetsmarknad som är mer kompetenskrävande och mer tjänsteinriktad i jämförelse med övriga riket. På en arbetsmarknad med så stor bredd och så många valmöjligheter möter kommuner och landsting en mycket tuff konkurrens om arbetskraften. I Stockholms län finns drygt en miljon sysselsatta, vilket motsvarar nästan en fjärde del av rikets totala sysselsättning. Av dem har cirka hälften sin arbetsplats i Stockholms stad. Sett till näringslivsstrukturen är det två kategorier av branscher som starkt skiljer Stockholm från riksgenomsnittet. Å ena sidan har vi finans-, IT-, fastighets- och företagstjänster branscher som förhållandevis är betydligt större i Stockholm än i riket. Å andra sidan har vi tillverkningsindustrin som är betydligt mindre. Här finns en arbetsmarknad som är mer kompetenskrävande och mer tjänsteinriktad i jäm förelse med övriga riket. Sysselsatta fördelade på branschgrupper år 2007 Sysselsatta Stockholms stad Stockholms län Riket per bransch 1 antal % antal % antal % Finans, it, fastighetsoch företagstjänster Transport, kommunikation Handel, hotell o restaurang Off förvaltn, utbildning, sjukvård Tillverkning och bygg ALLA BRANSCHER Källa: raps-ris (SCB) Siffrorna i tabellen ovan avser hela dagbefolkningen, det vill säga både de som bor och arbetar i länet eller staden och de som pendlar in. Länets nettoinpendling uppgår till cirka personer dagligen, huvudsakligen från Uppsala län (drygt ) och Södermanlands län (drygt ). Stadens nettoinpendling uppgår till cirka personer dagligen, varav de flesta kommer från länets övriga kommuner. Den stora dagliga pendlingen ställer höga krav på transportsystemet i hela Mälardalen. Kompetenskrävande arbetsmarknad Stockholm är tillsammans med Uppsala det län i Sverige som har den högsta andelen högutbildade. I riket som helhet har cirka två tredjedelar av den vuxna befolkni ngen i arbetsför ålder grundskola eller gymnasium som högsta utbildning. I Stockholms stad är motsvarande andel ungefär hälften av befolkningen alla övriga har någon form av eftergymnasial utbildning. Detta är inte oväntat, eftersom länets kompetenskrävande arbetsmarknad genererar en hög efterfrågan på högutbildade. Intressant är att kvinnorna är mer välutbildade än männen, vilket framgår av diagrammet på nästa sida. Detta förklaras av att många kvinnor arbetar i den offentliga sektorn, som generellt sett är mycket kompetenskrävande. Stat och landsting har allra högst andel högutbildade. Till antalet finns dock flest högutbildade kvinnor i den kommunala sektorn. Exempel på vanliga yrkesgrupper där är lärare, förskollärare, socionomer och sjuksköterskor. Länets största arbetsgivare 2007 Antal anställda Stockholms stad Stockholms läns landsting Ericsson AB Rikspolisstyrelsen Astra Zeneca AB Posten meddelande AB NCC AB Botkyrka kommun Scania CV AB Södertälje kommun Källa: SCB I Offentlig förvaltning etcetera ingår även anställda i privat verksamhet som är offentligt finansierad. I totalen ingår inte bransch okänd. För staden motsvarar det 4 900, för länet cirka 9 000, för riket cirka anställda. 7

8 Högsta utbildningsnivå hos befolkningen år, 2007 Källa: SCB Grundskola eller gymnasium samtliga Hela Stockholm landet stad Stockholms län stad Stockholms stad län Eftergymnasial utbildning män Eftergymnasial utbildning kvinnor Andel av befolkningen 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 Utrikesfödda släpps inte in på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad i åldern år i Stockholms stad 2007 Födelseland Sverige 83 % Norden utom Sverige 73 % Sydamerika 67 % Nordamerika 63 % F.d. Sovjetunionen 62 % Europa utom Norden 59 % Asien 53 % Afrika 52 % Utrikesfödda 59 % Totalt 77 % En fjärdedel av Stockholms befolkning i arbetsför ålder är utrikesfödda. Men deras etablering på arbetsmarknaden har under en lång tid inte fungerat tillfredställande. Skillnaden i deltagandet i arbetslivet mellan inrikes födda och utrikesfödda är stor. I Stockholms stad uppgår sysselsättningsgraden bland utrikesfödda endast till 59 procent, jämfört med 83 procent bland inrikes födda, i åldrarna år. Det finns inga enkla svar till varför det ser ut så här. Frågor kopplade till arbetsmarknadspolitik har stor betydelse, men också attityder och utbildning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning är högre bland svenskfödda än bland utrikesfödda, och en högre andel utrikesfödda är lågutbildade. Till viss del beror detta på brister i validering av kompetens förvärvad utomlands, men stora kompetensutvecklingsinsatser är nödvändiga och måste anpassas till målgruppernas olika behov. Högsta utbildningnivå bland invånare i Stockholms stad, i åldern år Svenskfödda Utrikesfödda Grundskola 27 % 46 % Gymnasium 21 % 16 % Eftergymnasial utbildning 53 % 38 % Totalt 100 % 100 % Stockholms stad som arbetsgivare Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, med cirka anställda år Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, med cirka anställda 2 år Därutöver är uppskattningsvis cirka personer anställda i privata företag som har staden som beställare och finansiär 3. Ungefär tre fjärdedelar av stadens anställ da är kvinnor, och medelåldern bland samtliga anställda är 46 år. Ålders profilen bland stadens anställda följer riksgenom snittet för kommunanställda, trots att hela Stockholms arbets marknad generellt har en yngre profil än riksgenom snittet Månadsavlönade, det vill säga tillsvidare- och visstidsanställda men ej timavlönade. 3 Denna siffra är en skattning, då staden inte sammanställer en exakt personalstatistik på privat upphandlad verksamhet. 4 Källa: SKL

9 Ungefär 85 procent av stadens anställda arbetar med utbildning, vård och omsorg. Den sneda könsfördelningen i stadens verksamheter är särskilt påtaglig inom förskolan och omsorgen. 96 procent av förskollärarna är kvinnor och 91 procent av barnskötarna. Även bland lärarna i lågstadiet är andelen kvinnor 96 procent. Bland undersköterskorna är 87 procent kvinnor och bland vårdbiträdena 81 procent. Stockholms stad är som kommunal arbetsgivare inte unik i detta avseende. Tvärtom har Stockholms stad generellt en högre andel män än de flesta övriga kommuner i landet. Bland de yrken som har mest jämn könsfördelning finns fritids ledare, rektorer, musik- och idrottslärare samt lärare i matematik, svenska, natur- och samhällsorienterade ämnen. Och inom de centrala tekniska förvaltningarna råder det, kanske föga förvånande, istället en mansdominans. Konkurrensen om arbetskraften är tuffare i Stockholm jämfört med de flesta regioner i Sverige. Det gör att lönerna pressas uppåt, vilket gör det dyrare för kommunerna i Stockholmsregionen att rekrytera. Den genomsnittliga månadslönen för anställda inom Stockholms stad är cirka nio procent högre jämfört med kommunanställda i genomsnitt i Sverige 5. Huvuddelen av dessa löneskillnader kan förklaras av den hårdare konkurrensen. Den genomsnittliga månadslönen för anställda inom Stockholms stad är cirka nio procent högre jämfört med kommunanställda i genomsnitt i Sverige. Huvuddelen av dessa löneskillnader kan förklaras av den hårdare konkurrensen. Utrikesfödda väl representerade bland stadens personal Av de sysselsatta på Stockholms totala arbetsmarknad är andelen utrikes födda cirka 18 procent. I Stockholms stads personalstyrka når andelen upp till cirka 26 procent, vilket ganska väl speglar andelen utrikesfödda av den arbetsföra befolkningen i staden. De vanligaste yrkena bland utrikesfödda anställda i kommunen är undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och barnskötare. Bland chefer och i de centrala förvaltningarna är utrikesfödda dock kraftigt underrepresenterade. Cheferna inom stadens verksamheter har en viktig roll i främjandet av jämställdhet och mångfald. Medarbetarna ska stimuleras att anta chefsuppdrag. En tydlig ambitio n för 2009 är att öka andelen chefer med utländsk bakgrund 6. Stadens anställda uppdelade på verksamhetsgrenar och kön 2008 Avser månadsavlönade Källor: SLK, USK AB Infrastruktur, stadsmiljö Fritid och kultur Övrigt Kvinnor Män Individ o familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Äldreomsorg Förskola och skolbarnomsorg Utbildning Antal Källa: SCB 6 Stockholms stads budget för

10 Stockholms arbetsmarknad i framtiden Stadens vision om ett Stockholm i världsklass år 2030 för utsätter en mycket väl fungerande arbets- och utbildningsmarknad, där en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har en tillräcklig utbildningsnivå och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Scenarioberäkningar visar att tillgången på högutbildade och en bättre integration på arbetsmarknaden blir avgörande. I huvud scenariot, som kan sägas motsvara utvecklingen i Vision 2030, är anpassningen till globaliseringen god och länet drar nytta av en allt öppnare världsekonomi. För att illustrera möjliga utvecklingsvägar och peka på de viktigaste utmaningarna för Stockholms arbetsmarknad har vi i denna rapport gjort scenarioberäkningar 7 fram till år Dessa är i huvudsak baserade på de senaste årtiondenas utvecklingsmönster, med arbetskraftsutbud och produktivitet som de mest centrala variabler na. Ett huvudscenario och ett mer negativt scenario har tagits fram. I huvud scenariot, som kan sägas motsvara utvecklingen i Vision 2030, är anpassningen till globaliseringen god och länet drar nytta av en allt öppnare världsekonomi. I det alternativa, mer negativa scenariot, har staden och länet inte lyckats anpassa sig lika väl till de möjligheter som globaliseringen erbjuder. Negativt senario I det mer negativa scenariot har länet inte lyckats anpassa sig till eller tillvarata de möjlig heter som globaliseringen erbjuder. Den ekonomiska politiken, integrations-, samt utbildnings- och forskningspolitiken har inte lett till de avgörande framsteg som krävs för att lyfta Sverige långsiktigt. Detta påverkar exportutvecklingen, investeringar na och reallöne utvecklingen negativt i förhållande till huvudscenariot. Befolkning en och sysselsättningen beräknas öka långsammare, och BRP-tillväxten blir lägre. Huvudscenario regionens starka tillväxt fortsätter Stockholmsregionen har under de senaste decennierna varit den region i Sverige som ökat mest i tillväxt, sysselsättning och produktivitet. I huvudscenariot fortsätte r den goda utvecklingen, och den ekonomiska tillväxten mätt i BRP 8 ökar med 3 procent årligen fram till Som jämförelse var den genomsnittliga årlig a ökningen av BRP mellan 1997 och 2006 i Stockholms län 4,5 procent 9. Den viktigast e förutsättningen för denna utveckling är en fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning i regionen. En växande befolkning ger underlag för en stor varu- och tjänstemarknad, som i sin tur skapar en bred efterfrågan på arbetskraft. År 2030 beräknas staden ha nästan en miljon invånare, och Stockholms län drygt 2,5 miljoner invånare. Sverige som helhet står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning. Utvecklingen i Stockholm ser betydligt ljusare ut, mycket tack vare inflyttningen till regionen. Andelen personer i arbetsför ålder beräknas dock minska även i Stockholms stad och län, eftersom grupperna barn och äldre växer ännu snabbare. I staden minskar andelen åringar från 65 procent av befolkningen idag till 63 procent i huvudscenariot, i länet från 62 till 61 procent. I scenarierna räknar vi trots detta med en god sysselsättningstillväxt och med en ökad andel arbetade timmar som utförs av eftergymnasialt utbildade. Detta förutsätter att arbetskraften blir alltmer välutbildad och att sysselsättningsgraden ökar framförallt bland utrikes födda. Även nettoinpendlingen till länet förutsätts öka. I länet som helhet beräknas sysselsättningstillväxten bli i genomsnitt 1,3 procent per år. Fram till 2030 innebär det ytterligare drygt sysselsatta. Det låter kanske mycket, men under perioden låg den genomsnittliga ökningen av antalet sysselsatta på cirka 1,5 procent per år. Och under högkonjunkturen var den genomsnittliga ökningen av sysselsättningen så mycket som drygt 3 procent årlige n i både staden och länet Scenarierna är framräknade med hjälp av modellen regionalt analys- och prognossystem (raps). 8 Bruttoregionprodukten (BRP) motsvarar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. 9 Procentuell volymförändring.

11 Nyckeltal från scenarierna Stockholms län Stockholms stad Tusental Nuläge Huvud Negativ Nuläge Huvud Negativ Befolkning Andel av befolkningen 20 64år 62 % 61 % 59 % 65 % 63 % 62 % Sysselsättning (dagbefolkning) Årlig tillväxttakt sysselsättning 1,5 % * 1,3 % 0,5 % 1,3 % * 1,5 % 0,5 % Sysselsättningsgrad 78,5 % 82,1 % 76,9 % 75,9 % 80,0 % 74,5 % BRP 4,5 % ** 3,1 % 2,2 % * ** Fortsatt fokus på kunskapsintensiva tjänster Sysselsättningstillväxten är koncentrerad till de branscher som varit snabbväxande de senaste åren och där Stockholmsregionen redan idag har en hög specialiseringsgrad. Huvuddelen av de nya jobben förväntas komma inom kunskapsintensiva tjänster med högutbildad arbetskraft. Diagrammet nedan visar att sysselsättningen ökar kraftigast inom finansiella tjänster, informations- och kommunikationsteknik samt inom företagsnära tjänster, det vill säga företag som levererar tjänster till andra företag. Även vissa kunskapsintensiva branscher som vanligen återfinns inom offentlig sektor förväntas växa starkt, såsom hälso- och sjukvård och utbildning. Andra branscher med fortsatt snabb tillväxt är parti- och detaljhandel, hotell och restaurang. Tillverkningsindustrin, som under de senaste åren fått en allt mindre betydel se för sysselsättningen, fortsätter sin relativa tillbakagång. Huvuddelen av de nya jobben förväntas komma inom kunskapsintensiva tjänster med hög utbildad arbetskraft. Nettotillskott av sysselsatta (dagbefolkning) fördelat på branscher i Stockholms län fram till år 2030 Källor: raps och USK Finans, IT, fastighetsoch företagstjänster mm Offentlig förvaltning, utbildning, sjukvård mm Handel, hotell o resturang Negativt scenario Huvudscenario Transport, kommunikation Tillverkning och bygg Antal 11

12 En väl fungerande arbetsmarkn ad, utan diskriminering, är en förutsättning för den positiva utvecklingen i huvudscenariot. Kompetensförsörjning och integration är avgörande Scenarierna visar på en kraftigt ökad efterfrågan på högutbildade och en minskad efterfrågan på personer med kortare utbildning. Scenarierna visar också tydligt att utrikesfödda i framtiden behöver ha en liknande utbildningsprofil som svenskfödda. Idag har nästan hälften av alla utrikesfödda en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. År 2030 måste denna andel ha krympt till mindre än en femtedel, och närmare 50 procent av befolkningen, såväl inrikes som utrikesfödda, behöver ha en längre eftergymnasial utbildning. Idag finns en posit iv trend i att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund ökar, men denna utveckling behöver förstärkas ytterligare. Behovet av nettotillskott inom olika utbildningskategorier Avser befolkning i åldern år i Stockholms län Källor: raps och USK Grundskola eller gymnasium kortare än 3 år Inrikes födda Utrikes födda 3-årigt gymnasium Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Längre eftergymnasial utbildning Antal Pendlingen ökar Utvecklingen går mot att hela Stockholm- Mälarregionen kommer att vara en enda arbetsmarknadsregion år Globaliseringen medför nya utmaningar och mer specialiserade arbetsmarknader. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera behöver regionerna bli större, annars riskerar vi att få en brist på arbetskra ft i vissa nyckelgrupper. Pendlingen förväntas öka med cirka 16 procent fram till 2030 i huvudscenariot. Om integrationen på arbetsmarknaden inte fungerar och förvärvsfrekvensen inte ökar i den utsträckning som scenariot förutsätter, kommer en ännu större pendling att krävas. I scenarierna finns inga matchningsproblem. Det existerar inte heller någon form av diskriminering. Verkligheten ser annorlunda ut. För att Stockholmsregionens alltmer kunskapsintensiva näringsliv ska fortsätta att utvecklas måste all tillgänglig kompetens tillvaratas, oavsett kön eller etnicitet. Förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda behöver öka kraftigt från dagens 59 procent till cirka 70 procent enligt scenario beräkningarna. Andelen utrikesfödda av den aktiva befolkningen kommer att växa stadigt, från 25 procent av stadens befolkning mellan år idag till 34 procent år Gruppen blir därigenom allt viktigare för att möta behoven på arbetsmarknaden. Det visar tydligt att en väl fungerande arbetsmarkn ad, utan diskriminer ing, är en förutsättning för den positiva utvecklingen i huvudscenariot. 12

13 Utmaningar för arbetsmarknaden Föregående avsnitt pekar på två huvudsakliga utmaningar för arbetsma rknaden: fler måste jobba och fler måste utbilda sig. Globaliseri ngen innebär en tuffare internationell konkurrens och ställer höga krav på utbildningssystemet. Beräkningarna i denna rapport visar att vi i framtiden får se en tydligt minskad efterfr ågan på korttidsutbildade och en kraftigt ökad efterfrågan på yrkes- och högskoleutbildade. Redan idag vet vi att personer med högre utbildning förvärvsarbetar i större utsträckning än de med kort utbildning. Ju högre ut bild ning, desto lättare att få jobb. Och allt tyder på att det här är en utveckling som kommer att förstärka s i framtiden. Stockholmsregionens näringsliv efterfrågar i allt högre grad välutbildad arbetskraft. Detta är en utveckling som pågått under en längre tid, vilke t diagrammet nedan tydligt visar. Stockholmsregionens näringsliv efterfrågar i allt högre grad väl utbildad arbetskraft. Förvärvsarbetande dagbefolkning efter utbildning i Stockholms län Antal Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Yrkesförberedande gymnasium 3 år Gymnasium teoretiskt 3 år Grundskola eller gymn kortare än 3 år Källa: SCB Det handlar dock inte bara om teoretisk eftergymnasial kompetens. Det är viktigt att understryka att även behovet av personer med kvalificerad yrkesutbildning ökar. För att företag ska kunna etableras och växa måste det finnas god tillgång till personer med olika typer av specialiserat yrkeskunnande, till exempel rörmokare och svetsare. Det handlar dock inte bara om teoretisk eftergymnasial kompetens. Även behovet av personer med kvalificerad yrkesutbildning ökar. Ökade utbildningsklyftor I Stockholms län går nära häften av alla elever vidare till högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Tillsammans med Uppsala län har länet därmed landets högsta övergångsfrekvenser. Det är alltså inte andelen övergångar till högskolan som är det främsta problemet i Stockholmsregionen, utan att cirka 30 procent av 20-åringarna idag saknar slutbetyg från gymnasieskolan, till stor del på grund av avhopp. Detta gäller såväl på riksnivå som i Stockholm stad och län Enligt skolverkets statistik. 13

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Pressträff 25 maj 2015 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar 1 Rapporten är framtagen av Mälardalsrådet Text: Tom Petersson, Regionplanekontoret och Göran Reitberger, Reginova AB Andra utgåvan

Läs mer

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Håbo Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer