NORDIC NEW LIFESTYLE. Unik konferens som arrangerades i Mariehamn, Alandica.

Transkript

1 NEW NORDIC LIFESTYLE Unik konferens som arrangerades i Mariehamn, Alandica. Temat var Ny Nordisk Livsstil med nordiska föreläsare inom välmående, mat, rörelse och sinne 1

2 Vad vi behöver för att må bra Konferensen New Nordic Lifestyle arrangerades för att öka kunskapen om hur maten, hjärnan och kroppen fungerar ihop och hur vi med enkla medel kan förändra vår livsstil. Fem föreläsare berörde samma angelägna ämnen från olika håll men var eniga i grunden det här är vad människan behöver för att må bra. Det här är den nya nordiska livsstilen. NÄRING Rätt slags mat ger oss möjlighet att självläka och formar hjärnans plasticitet. Polyfenoler (ex i kakao och gurkmeja) påverkar cellernas förmåga att skapa synapser. Felaktig tarmflora skapar oro och ångest hos både människor och djur. Fleromättat fett sätter igång läkningsprocesser i hjärnan. Korttidsfasta (15-20 timmar) ökar antalet synapser i hjärnan, vi vässar helt enkelt systemet när tallriken är tom. RÖRELSE Hjärnan behöver syresättas och syresättning kräver aktivitet. 50 % av den arbetsföra befolkningen i Sverige har egentligen bara syreupptagningsförmåga nog att orka jobba halvtid. Resten av tiden är en kamp, vilket i slutändan leder till överansträngning. Vad är det vi äter egentligen? HISTORIA maten visar på människans förmåga att tolka sin tid. GEMENSKAP måltiden är social. Om vi äter ensamma går vi gärna in i en fiktiv gemenskap, till exempel med en tidning eller numera mobiltelefonen. RYTM måltiden skapar vanor över dygnet. INFLYTANDE vi vill inte gärna tvingas äta det någon annan bestämmer. TILLHÖRIGHET vilken kultur eller klass vi tillhör påverkar vad vi äter. EN GÅVA måltiden är ett värdskap. Att laga mat som man vet att den man ska äta tillsammans med inte gillar, det är att vara oempatisk. 2

3 RELATIONER Måltiden är en social företeelse med rötter i mänsklighetens barndom. När vi umgås kring mat uppstår medkänsla, känslomässiga band och oxytocin frigörs. Vi har olika roller i olika sammanhang, då vi kan se dessa blir det lättare för hjärnan att koppla på och av, vila och aktivitet. LEK När vi har kul stimuleras synapserna i hjärnan, det blir lättare att få nya kreativa idéer. UTMANINGAR OCH MÅL Vi behöver något att bita i och något att längta efter. Att knäcka tankenötter triggar belöningssystemen i hjärnan och hjälper oss utvecklas. Vad gäller mål behöver vi inte alla bestiga Himalaya. Det räcker med enkla mål och planer, till exempel att göra något roligt i helgen. Inte bara jag ska sova för jag är så trött. VILA Hjärnan bygger och bygger om sig själv medan vi sover. Kreativiteten utvecklas, akuta känslor regleras, minnen befästs och arkiveras. 6,5 timmar sömn per natt ökar immunförsvaret, mindre nattsömn än så skadar till slut systemet. En tupplur kan däremot vara ett effektivt akuthjälp medel, håll nycklarna i handen och vila. När nycklarna trillar ur handen är det dags att vakna och gå vidare med dagen. EGEN TID Vi behöver emellanåt få låta bli att göra och prestera och bara reflektera. När vi tränar mindfulness städar vi vårt inre och bygger en hjärna som inte så lätt blir stressad. Vetenskapen säger att då vi riktar blicken inåt lugnar sig aktiviteten bland annat i vår reptilhjärna, amygdala och i ventrolaterala prefrontala cortex. Vi lugnar oss, får lättare att kontrollera impulser och oro. 3

4 CLAUS MEYER Unfolding the potential of indigenous food cultures 4

5 5

6 Kan bra mat förändra världen? UPPVÄXT I EN TORFTIG MATKULTUR där snabbt var ledord för en bra måltid var det ett svindlande uppvaknande Claus Meyer gjorde då han i 20-årsåldern i princip adopterades av Guy och Elizabeth Sverzut i Gasconge, Frankrike. Hos bagarfamiljen Sverzut var mat lika med kärlek, och Claus Meyer fann sitt kall att förändra världen med hjälp av mat. Han började fundera kring människans ansvar, det bisarra i att en miljard människor svälter, samtidigt som lika många är sjuka av övervikt. JAG INSÅG att vi människor sitter illa till, men att vi också kan ändra på det. Jag åkte hem till Danmark för att ändra på matkulturen. Både min far och farfar hade varit entreprenörer och det var den vägen jag ville gå. DÅ CLAUS MEYER OCH KOLLEGAN RENÉ REDZEPI 2003 startade restaurang Noma sågs det i branschen som ett rent självmordsuppdrag. Vem skulle vilja äta den ursprungliga nordiska maten valinälvor, surströmming och annat som kunde hämtats ur gastronomins skräckkammare? Efter ett kämpigt första år tänkte Meyer att hans idéer nog behövde spridas på fler håll för att ta fart. 6

7 Claus Meyer har reformerat det nordiska köket och är mannen bakom begreppet Ny Nordisk mat. Han är en av ägarna till Noma, flera gånger utnämnd till världens bästa restaurang och med enbart nordiska råvaror på menyn. Han driver över 20 företag med gastronomisk inriktning och har även startat kockskola och restaurang i Bolivia, ett av världens fattigaste länder. JAG BJÖD IN 15 AV DE BÄSTA KOCKARNA i Norden, tanken var att omdefiniera begreppet konkurrens. Kanske kunde vi alla vinna på att skapa en ny matkultur, så underbar och ansvarsfull att hela världen skulle se den som den bästa i mänsklighetens historia? Vi skrev det nordiska köksmanifestet tillsammans, signerade det och skapade på så sätt en ideologi, ett nytt trossystem. RESTEN ÄR, som man brukar säga, historia. Den nya nordiska maten lyfter fram en ny slags lyx - fantastisk mat med hänsyn till råvarans ursprung, hälsa och hållbar utveckling. CLAUS MEYER SÄGER SIG HA HAFT stor nytta av att ta allt han lärt sig om ekonomi och göra i stort sett tvärtom. Det här har jag lärt mig om att driva företag. Ett: det finns många sätt att starta utan att själv spendera pengar. Två: man behöver inte vara rik för att arbeta filantropiskt. Tre: det går att ha roligt och tjäna pengar samtidigt. Istället för att säga: hörni, jag är kungen av bröd, kom och köp så säger jag hörni, vi tar och förändrar brödkulturen tillsammans. Det går att ändra världen från gräsrot och uppåt. IDAG DRIVER CLAUS MEYER över 20 företag, från kafferosterier till kantiner, kockskolor, matproduktion och restauranger. Han har även startat restaurangutbildningen The Melting Pot och restaurangen Gustu i Bolivia, för att hjälpa fattiga och medellösa till ett bättre liv. Jag vill sätta fyr på Bolivia, precis som vi har gjort med Danmark. 7

8 Paneldiskussion med Claus Meyer Efter sin föreläsning bjöds Claus Meyer på turné runt den åländska landsbygden i sällskap med Michael Björklund och Joel Lindholm, entreprenör inom drycker. Dagen bjöd på besök hos Mattas gårdsmejeri, i växthuset på Mickelsö handelsträdgård, samt hemma hos Annette och Sture Ahlström på gården Annelund. Efter rundturen svarade Meyer på publikens frågor: Är saluhallar en bra idé för att främja handeln för småproducenter? Saluhallarna i Danmark har blivit ställen där man äter, snarare än mötesplatser mellan producent och konsument. Det som däremot växer fram är konsumentdrivna co-ops där privatpersoner handlar eko till grossistpris och packar veckopaket till andra co-op-medlemmar. Människor som inte har så mycket pengar får ändå tillgång till ekovaror, man kan kalla det en demokratisering av bra mat. Hur får man småproducenterna att våga satsa? Vi behöver förändra konsumtionen för att kunna ändra i produktionsledet. Folk spenderar hur mycket pengar som helst på resor, kläder och annat konstigt, varför ska mat vara så billigt? Vi tar kyckling som exempel. Tidigare i Danmark var 99,5 procent av kycklingen producerad på ett sätt som var dåligt för människor, djur och miljö. Nu har vi skapat en lösning där ett visst antal konsumenter lovar, med sitt kreditkort förstås, att de ska köpa en viss mängd bra kyckling per år. Det gör att producenterna vågar satsa. Har du några reflektioner kring dagens rundtur? På Mattas Gårdsmejeri fick vi se småskalig produktion i sin linda. Vi gjorde ett snabbt överslag och kom fram till att det går att tjäna ett uppehälle motsvarande en lön i staden, med mjölken från 2,5 kor då man gör mjölken till högkvalitativ yoghurt och ost och säljer produkterna. Det kräver livskunskap för att byta liv på det sättet, men sen är det bara att köra. I dag söker vi de här produkterna, marknaden kommer att absorbera dem. Människor längtar efter mening, efter ett gott syfte och tillhörighet, efter produkter som någon egentligen kunde börja producera imorgon. Jag är inte säker på att bankerna är med på tåget ännu dock... 8

9 Claus Meyers motto: Bra mat förändrar människor och därmed världen. Hur ska den småskaliga produktionen konkurrera? Jag skulle säga att det blir svårare och svårare för stora producenter att hålla hela marknaden för sig själva. Större livsmedels kedjor ropar efter möjligheten att handla lokalt. De inser att de måste anpassa sina strukturer eftersom folk vill handla lokalt i sin vanliga butik. Finns det några paralleller att dra mellan ditt Lolland och vårt Åland? Det vi har gjort på Lolland går att göra även här. Hemligheten är att starta en diskussion och försöka engagera varenda en, att räcka ut handen och fråga: hur ska den här ön bli bättre? Hur kan vi bli bäst i världen? Kan man engagera hela befolkningen i att lösa problemen, då har man satt enorm kapacitet i rörelse. Det här är vad vi drömmer och även gör i min födelseort Saksköbing på Lolland - en småstad som egentligen är en för liten för ett eget bageri. Alla vill ha en bagare, men ingen vågar starta. Vad händer då om alla tillsammans äger bageriet? Då köper alla sitt bröd där. Ska vi se till skillnader mellan våra två öar så har Åland en väldigt homogen befolkning, på Lolland finns en grupp väldigt rika och många med väldigt lite pengar. Jag kan inte säga hur det påverkar men skillnaden finns där och måste tas hänsyn till. Jag tror inte på konservatism utan på att prata om saker och på så sätt eliminera problemen. Så kommer man till högre nivåer, the sky is the limit för Åland. 9

10 MARIE RYD Tallriksmodellen för en hållbar hjärna 10

11 Marie Ryd har en bakgrund som forskare och vetenskapsjournalist, och arbetar med att summera och sprida information om hjärnforskning med fokus på kognitiv och social neurovetenskap på sajten Holone.se. 11

12 Hur ser matkulturen ut i hjärnan vårt hungrigaste organ? HJÄRNAN ÄR VÅRT MEST ENERGIKRÄVANDE ORGAN, den väger 2 procent av kroppsvikten men slukar nästan 20 procent av energin. Märkligt nog gör den av med nästan lika mycket energi i vila som i aktivt läge. Varför då? Hjärnjournalisten Marie Ryd förklarar: När vi tappar fokus, då jobbar hjärnan för fullt med att relatera oss till omgivningen. Hur ser min plats ut i den sociala samvaron? Får jag vara med i gruppen? ÄVEN ANDRA HJÄRNFUNKTIONER går att härleda till människan som gruppvarelse. Spegelneuronen gör att vi speglar varandras kroppsspråk, vi lär genom att härma. Mentalisering gör att jag kan förstå hur du har det och empatin gör att jag vill hjälpa andra att bli fria från lidande. Alla dessa egenskaper finns till för att främja artens fortbestånd. DET ÄR BARA ÅR SEDAN vi fick de tekniska hjälpmedlen för att avbilda hjärnan då den är aktiv och vid liv. Magnetkameran gör att hjärnforskningen numera går framåt i rasande takt och varje år bevisas fler och fler fakta om hur det är att vara människa. Marie Ryd går tillbaka 5 miljoner år för att förklara hur vårt förhållande till mat faktiskt har grundlagt människans behov av samarbete och socialisering: DÅ VI BÖRJADE GÅ UPPRÄTT på den afrikanska savannen var det på bekostnad av hastigheten. Människan blev mer försvarslös, men beteendet betalade sig ändå. Varför? Jo för att vi kunde börja bära hem mat till gruppen, till familjen, istället för att äta upp den på plats. DÅ VÄGDE EN MÄNNISKOHJÄRNA cirka 300 gram, i dag väger den 1,3 kilo - all utveckling som har skett i hjärnan sedan dess baseras på den vinnande principen att värna flocken, att hålla samman. DEN KANSKE STÖRSTA UPPTÄCKTEN man hittills har gjort om hjärnan är att den är formbar. Vi kan bestämma hur våra hjärnor ska byggas, fungera och reagera. Det här har undersökts på olika sätt, bland annat hos en grupp musiker i England som magnetröntgades före och efter inövning av ett musikstycke. 12

13 EFTERÅT HADE HJÄRNANS VOLYM ökat i de områden som aktiverats. Hjärnan fungerar alltså som en muskel vi kan träna, säger Marie. Det ändå mer fantastiska var, att då musikerna inte fick tillgång till piano, utan bara fick fantisera om att öva på stycket blev resultatet nästan detsamma. Vad vi känner och tänker påverkar alltså vår hjärna. Tankar kan bygga om materia, vår hjärn substans. HUR BYGGER VI DÅ EN STRESSTÅLIG HJÄRNA med stark återhämtningsförmåga? Marie Ryd talar om en tallriksmodell framtagen av hjärnforskare - hjärnan behöver sömn, motion, utmaningar, relationer, lek, mindfulness och sist men inte minst mat. Det här är fakta, vi VET detta. Därför tycker jag att vi tillsammans ska försöka föra in någon liten, liten livsstilsförändring efter idag. För vad vi äter och hur vi äter formar hjärnan. 13

14 MATS PETERSON Kraft o lust 14

15 Mats Peterson har en bakgrund i klinisk nutrition och har arbetat i 20 år med förändringsprocesser inom kost och hälsa, med företag såväl som individuella OS-satsningar och Himalayaexpeditioner. Mats vill öka kunskapen om hur kroppen fungerar och hur små förändringar ger enorma effekter. 15

16 Hur kan vi surfa på toppen av vår prestationsförmåga? MATS PETERSON HAR ÄGNAT SITT ARBETSLIV åt forskning kring relationen mellan kropp och knopp, mellan prestation och anspänning. Hur kommer det sig att vissa människor är glada hela tiden? Att de orkar vara på topp? Svaret finns enligt Mats Peterson i magen. Jag arbetade tidigare med sjuka människor, med allergier och svåra problem. Men jag har alltid frågat hur mår din mage först av allt. SMÅNINGOM BÖRJADE MATS ÄGNA SIG MER ÅT att se vad som händer mentalt när vi fixar till magen och kroppen. Det var då som polletten trillade ner: Jaså, sitter hjärnan, magen och kroppen ihop? Det var en riktig AHA-upplevelse. HELST SKA VI BEFINNA OSS så nära vår peak som möjligt, och för att komma dit krävs en viss fysisk status. Mats, som har arbetat mycket med elitidrottare, väljer sina liknelser ur den världen. I början av formkurvan krävs energi, bra mat, syre som räcker till varje cell i kroppen. Vi måste träna hjärtat och öka farten i kroppen. Ligger vi för lågt här, då klarar vi inte av förändringar. Då orkar inte kroppen med. 16

17 NÄR VI SEDAN PRESTERAR PÅ TOPP, då måste vi istället vara försiktiga så att vi inte trillar över i den nedåtgående kurvan. Jo, för då blir vi sjuka eller skadade. Och lägger vi fortfarande inte av, då går de fysiska problemen över i en mental överansträngning. BEGREPPET STRESS är först omnämnt i vetenskapen i början av 1900-talet. Stress är egentligen ett kraftigt påslag av adrenalin som för den tidiga människan bland annat hade den smarta funktionen att blodkärlen drar ihop sig, vilket gör att vi blöder mindre om vi skadas. I dag får vi våra värsta stresspåslag vid exempelvis operationsingrepp och skilsmässor, men kroppen reagerar likadant. För att minska stresspåslagen kan vi undvika kaffe, nikotin och alkohol. SJÄLVKLART SKA INTE ALLT ROLIGT BORT, man får ta en pilsner och till och med tre koppar kaffe om dagen. Men man bör vara medveten om att det är gifter, säger Mats. VÅR HJÄRNA GÅR I PRINCIP runt på energi, syre och vatten. Men efter att ha arbetat med nära personer hos företag och organisationer, med idrottare och äventyrare, har Mats kommit fram till att det behövs mer för att vi ska må bra. Människan är ett hjul med sju ekrar - vi behöver näring, rörelse, sömn, relationer, mål, tydliga roller och egen tid. Om någon eker saknas behöver vi dra ner på farten, om fler saknas är det lika bra att sätta sig ner i diket och vänta på service, för att använda en Petersonsk idrottsliknelse. Till slut vill Mats gärna skjuta in ett sista budskap att använda för att hålla sig på topp: TA INTE I SÅ FÖRBANNAT. Vi vill hålla oss stimulerade, inte bli stressade eller tröga. Den inre kraften måste i alla lägen överstiga det yttre trycket. 17

18 RICHARD TELLSTRÖM Om 2010-talets smakvändning i Norden, måltidsvanor förr och nu 18

19 19 Richard Tellström är etnolog, måltidsforskare och docent vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Han forskar om matens funktion för människan och hennes kulturella evolution. Richard Tellström är även matkulturexpert och historieredaktör i SVT:s program Historieätarna.

20 Varför är en måltid så mycket mer än bara näring? OM VI BLIR 80 ÅR GAMLA kommer vi under vår livstid att ha ätit ungefär måltider, varenda en ett val, medvetet eller omedvetet. Våra måltider följer livet i sin natur - som spädbarn blir vi matade, under studentåren levs det på pizza och snabbmat. Sen följer familjemiddagarna, de lyxiga matresorna och till sist sitter vi där och blir matade igen. Livet är en karriär av måltider, menar Richard Tellström. Han har inför denna föreläsning snabbgranskat en av de största svenska receptsajterna och konstaterat att där finns recept. Varför då? Varför producerar vi människor så mycket mat? Och varför innehåller så många av dem chili? Det finns folk som påstår sig äta bara för förhindra döden. Om det var sant skulle de lika gärna kunna äta Frolic e-fritt, snabbt att tillaga, billigt och näringsrikt. Men det gör ingen, efter som mat är så mycket mer än energi och näring. Med vår mat gör vi ett statement. Vi berättar något om oss själva, om social status, kultur, politik, kön och klass. VAD VI VET OM MATENS HISTORIA VARIERAR. Vi vet mycket om råvaror och om överklassens mat genom tiderna, lite eller inget om allmogens matvanor, om måltidsrytmen eller om smakens betydelse. I programmet Historieätarna lånar två programledare ut sina liv och kroppar åt olika tidsåldrar. Richard Tellström skriver bland annat matmanus till kockarna i programmet. JAG HITTADE I EN KOKBOK FRÅN 1730-TALET, frihetstiden, en Potage Royal, alltså en höna fylld med sex stycken småkycklingar som kikar ut genom hål i skinnet. Reaktionen på anrättningen var given, förfäran och fascination. Och så ska maten vara, enligt Richard Tellström. Den ska skapa reaktioner. Kanske tillagades aldrig den här rätten, ens i sin tid. Men den berättar något om idealet, om tidsandan som rådde. 20

21 MATEN MÅSTE ALLTSÅ MATCHA TIDSANDAN och/eller inbjuda till socialiserande för att slå igenom. Men för att vi ska kunna prata om mat behöver vi smakord. På Alko finns 101 ord för att beskriva vin, hos Systembolaget 265. Hur många ord har vi för att beskriva morot? Utan smakord finns ingen kommersiell marknad hade vi fler ord för att beskriva moroten, då hade vi kanske fem sorter hemma för olika syften. RICHARD STÄLLER ETT STANDARDSMÖRPAKET mot ett handgjort smör smaksatt med tång som exempel. Vilket känns roligast att prata om? När maten ger oss något att socialisera kring, då får den också kommersiell framgång. Så måste vi tänka även kring livsstilsförändringar. För att få folk att ändra matvanor måste det skapa social framgång. När vi inser att vi äter för att leva, inte för att överleva, då blir måltiden nyttig även för vår själ. 21

22 TOVE ERIKSLUND Jag vill jag kan jag gör Vad händer när vi förkortar avståndet mellan jag vill och jag gör? DÅ TOVE ERIKSLUND EN GÅNG var på Nya Zeeland hamnade hon framför ett enormt träd. Hon kände sin litenhet och blev helt tagen. Så tog guiden upp ett frö från marken och sa kom ihåg att allt det stora börjar med något väldigt litet. Och precis så var det när min egen ständiga jakt på energi skapade triathlonfeber på hela Ålandsbanken. Min filosofi är att jag själv har ansvar för mitt välmående, jag kan bestämma på morgonen om jag vill vara glad. Det kan man tycka är självklart, men lever vi verkligen så? TOVE BÖRJADE FUNDERA på sin egen arbetsplats med hög arbetsbelastning och många åtaganden. Säg att min prestation ligger på 80 procent alla dagar. Det kan kännas ok, men från arbetsgivarens håll så har en dag per vecka helt enkelt försvunnit, 45 dagar per år, alltså två hela månader som jag inte har presterat. Det är tankeväckande ur företagsperspektiv. Påfyllning av energi för de anställda är oerhört viktigt. FÖR TOVE HANDLAR ENERGIPÅFYLLNING OFTA OM att förkorta sträckan mellan jag vill och jag gör. Så när en kollega berättade om en sprintversion av triathlon tog Tove helt enkelt och anmälde sig. Hon utmanade några kollegor, plötsligt var de ett gäng som delade träningar ett frö var sått och hade börjat växa. Utmaningarna spred sig, till chefer, till andra avdelningar. Det visade sig finnas oanade resurser bland kollegorna. En var gammal tävlingscyklist, en annan tidigare landslagssimmare. Det hade vi inte haft någon aning om. Folk blommade upp, det skapades samhörighet, energi och värme i det gemensamma målet. GÄNGET GENOMFÖRDE TRIATHLONTÄVLINGEN tillsammans, men själva tävlingen var egentligen en bisak, menar Tove Erikslund. Det vi har gjort tillsammans är ren rörelseglädje. Vi skapade en laganda bland personalen och en enorm vilja att fortsätta. Jag kan inte svära på att det här leder till en högre prestationsprocent, men jag tror verkligen det. Tänk om alla öppnade sig för en möjlighet imorgon, och utmanade någon. Vem vet vad som sedan händer om ett år? Tove Erikslund är administrativ direktör med HR-ansvar på Ålandsbanken Abp. 22

23 SITT MINDRE SÅ LEVER DU LÄNGRE. Forskare har konstaterat att folk som sitter mer än elva timmar per dygn löper 40 procent större risk att dö i förtid än de som sitter mindre än fyra timmar. Matsmältningen saktar av då vi sitter stilla och produktionen av viktiga enzymer avstannar. Men det gäller förstås att se saker från den ljusa sidan, om man rör på sig kan man äta mer. Sagt och gjort, tänkte matkonsulten Harriet Strandvik och Medimars fysioterapeut Mats Danielsson och ordnade workshopen MovEat. Vårt mål är att inspirera deltagarna att få in mer rörelse och bra mat i vardagen. De flesta känner ju till att det är bra att motionera och äta sunt. Däremot är det många som behöver hjälp och inspiration för att förvandla teori till praktik. UNDER PASSET MovEat delas deltagarna in i mindre grupper på stationer preparerade med råvaror och recept. Sedan gäller det att hastigt och lustigt tillreda exempelvis Waldorfsallad, åländsk hummus eller linsdipp för plötsligt startar Mats musiken och då är det dags för vardagsmotion. Stå rak med med rumpan och bakhuvudet mot väggen. Får du in hela handen i svanken är magmusklerna inte vad de borde vara. Tryck svanken bakåt mot väggen, instruerar Mats och sedan är det dags att ruscha tillbaka till matlagningsstationen igen. Det både blir gott och gör gott. DET BEHÖVER ALLTSÅ INTE ta så lång tid att vardagsmotionera lite, man hinner med en del medan matberedaren går. Det vet nu deltagarna i MovEat och kan ta med sig hem till vardagslivet. HARRIET STRANDVIK & MATS DANIELSSON MovEat inspiration till bra rörelse & mat HARRIET STRANDVIK, hushållslärare och matkonsult i egna företaget HS Consulting MATS DANIELSSON, fysioterapeut, Medimar 23

24 Bra mat förändrar människor och därmed världen. (Claus Meyer) 24