ECT-behandling. En pilotstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ECT-behandling. En pilotstudie"

Transkript

1 ECT-behandling En pilotstudie

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad april

3 Förord Socialstyrelsen beslutade i december 2009 att genomföra en pilotstudie avseende ECT-behandling i Sverige. Socialstyrelsen redovisar i denna studie en bred översikt av de centrala områden som inbegrips vid behandling med ECT. För att samla information, kunskap och erfarenheter har ett antal hearingar och möten genomförts med Socialstyrelsens vetenskapliga råd i psykiatri och anestesiologi, experter och verksamma inom psykiatri och neuropsykologi, företrädare för yrkesföreningar inom psykiatri, representanter för patient-, brukar- och närståendeorganisationer, SBU, Läkemedelsverket, HSAN, företrädare för Socialstyrelsens motsvarighet i Danmark, Finland och Norge. En särskild dialog har också förts med enskilda patienter och anhöriga. Pilotstudien om ECT-behandling har utarbetats av utredarna Mårten Gerle och Susanne Rolfner Suvanto i samarbete med utredarna Emma Björkenstam, Birgitta Lindelius, Claes-Göran Stefansson, enhetscheferna Elisabet Svedberg, Mona Heurgren och Eva Wallin. Synpunkter och underlag har inhämtats från docent Aniko Bartfai, specialist i neuropsykologi, leg. sjuksköterskan Richard Brodd, Psykiatriska riksföreningen, överläkaren Andreas Carlborg, Svensk psykiatrisk förening, förbundsordförande Jan-Olof Forsén, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, docent Jerker Hansson, leg. Sjuksköterskan Clara Hellsten, Psykiatriska riksföreningen, kanslichef Håkan Jarmar, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, overlaege Marianne Jespersen, Sundhedsstyrelsen, docent Ingvar Karlsson, Svensk Äldrepsykiatrisk förening, Torsten Kindström, Föreningen Balans, Socialstyrelsens vetenskapliga råd professor Lars von Knorring, avdelningsdirektör Ellinor F. Major, Helsedirektoratet, docent Björn Mårtensson, överläkare Marco Nobis, st-läkare Axel Nordenskjöld, Socialstyrelsens vetenskapliga råd, med.dr. Jan Persson, Socialstyrelsens vetenskapliga råd, professor Bo Runeson, läkaren Bo Sköld, professor Anders Tingström, Sofia Tranaeus, Statens beredning för medicinskt utvärdering, forskningsprofessor Kristian Wahlbeck, STAKES och projektledare Eva Westerling, Sveriges Kommuner och Landsting. Faktagranskning har utförts av professor emeritus Jan-Otto Ottosson. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Slutsatser och förslag 8 Uppdraget 11 Inledning 12 God vård vid ECT-behandling 15 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 16 Förekomst, frekvens och indikation för ECT-behandling 16 Kunskapsbas och praxis 17 Säker vård 17 Patientfokuserad vård 19 Effektiv vård 19 Jämlik vård 20 Vård i rimlig tid 20 ECT-behandling i Danmark, Finland och Norge 21 Danmark 21 Finland 21 Norge 21 Litteratur 23 5

6 6

7 Sammanfattning ECT-behandling (Electroconvulsive treatment) är en effektiv behandling för i huvudsak svåra depressioner med melankoliska eller psykotiska inslag samt depressioner med hög självmordsrisk. ECT-behandlingen har två kliniska effekter antidepressiv effekt och minnesstörning. Minnesstörningen innebär svårigheter att inprägla minnen och är oftast övergående. Det finns några studier som visat på biverkningar i form av minnesstörning som varat betydligt längre. Detta kan hänga samman med den teknik som tidigare användes. Det ska också noteras att även grundsjukdomen kan ge minnesstörningar. Det finns troligen skillnader i utförandet av ECT-behandling mellan landsting och regioner. Samtidigt har tekniken och kraven på god kompetens för genomförandet ökat vilket ställer krav på utvecklingen av kliniska riktlinjer för praxis i användandet av ECT. Antalet ECT-behandlingar har med all sannolikhet ökat men det är oklart hur mycket då det saknas nationella data. Bristen på nationella data beror främst på bristande inrapportering till Socialstyrelsens patientregister. Ökningen av antalet behandlingar ska kopplas till en successiv nedgång av användandet under en lång period. Det viktigaste är emellertid att ECTbehandling ska ges på rätt indikation och på rätt sätt. Det är viktigt att både patienter och närstående får en god information och ges delaktighet i behandlingen med ECT. Informationen ska vara utforma så att den ger både information om behandlingens effekter, dess biverkningar och om sjukdomens effekter samt konsekvenser av en utebliven behandling. Mot bakgrund av den snabba kunskapsutvecklingen finns det ett behov av att uppdatera kunskapsöversikter på området samt utveckla ett nordiskt samarbete för kunskapsutbyte om ECT-behandling. 7

8 Slutsatser och förslag Socialstyrelsen har i uppdrag att arbeta för social välfärd och värnar om den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg. I arbetet med att stödja utvecklingen inom den psykiatriska hälso- och sjukvården samt kommunernas verksamhet utgår uppdraget från fyra huvudsakliga uppgifter inom vilka följande åtgärder avseende ECT-behandling föreslås: Tydliggöra verksamheternas uppdrag utifrån lagstiftarens intentioner med tonvikt på huvudmännens ansvar. Socialstyrelsen vill påminna om det ansvar vårdens huvudmän har för att säkra en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Det innebär bl.a. en lagstadgad skyldighet för huvudmännen att inrapportera data till Socialstyrelsens patientregister enligt Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret (SOSFS 2008:26). I föreskriftens 1 framgår det att den som bedriver verksamheten inom hälso- och sjukvården ska senast den 31 maj varje år till Socialstyrelsen lämna uppgifter om de patienter som under föregående år vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården eller har behandlats av läkare inom den öppna hälso- och sjukvården som inte är primärvård. Huvudmännen har det yttersta ansvaret för att patienter och deras närstående får adekvat och lättillgänglig information om ECT-behandling med dess positiva effekter men också med information om risk för biverkningar, om det finns alternativ behandling samt konsekvenser av utebliven behandling. Det framgår i Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 4 kap. 1 (SOSFS:12). Huvudmännen har också ansvar för att stödja patienter som upplever att man fått biverkningar av sin ECT-behandling och därför vidta nödvändiga åtgärder för utredning, rehabilitering och stöd. Socialstyrelsen kommer att: under 2010 tydliggöra huvudmännens skyldigheter genom att utarbeta vägledande dokument som inriktas på att patienter erbjuds adekvat utredning, stöd, behandling och rehabilitering i samband med minnesstörningar samt att verksamheten har rutiner och processer för information till patienter, samverkan med andra vårdgivare, kvalitetssäkring och utvärdering kommer att inom ramen för uppdraget med en förstärkt tillsyn inom psykiatrins område att inspektera rådande praxis avseende behandling med ECT. 8

9 Samla, sammanställa och föra ut evidensbaserad kunskap och utvärderade metoder. Socialstyrelsen bedömer att kunskapsläget är gott vad gäller indikationen för ECT-behandling. Utförd på rätt sätt och på rätt indikation utgör ECTbehandling ett viktigt inslag i behandlingen vid svåra depressioner och livshotande tillstånd. Det som idag saknas är gemensamma riktlinjer för professionens praxis avseende ECT-behandling. Det finns vidare grund för att tro att praxis skiljer sig åt mellan kliniker och regioner. Socialstyrelsen kommer att: ta ett initiativ till ett nordiskt kunskapsutbyte i frågan om ECTbehandling för att få ökad kunskap och bredare underlag för att följa utvecklingen ta ett initiativ till kliniska riktlinjer i dialog med professionen Andra myndigheter kommer att: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) planerar en uppdatering av tidigare rapport kring effekter och risker med ECT. Den närmare inriktningen kommer att beslutas av SBU:s nämnd. Stärka patienters, brukares och närståendes ställning Den enskildes och de närståendes delaktighet, inflytande och erfarenhet är av största betydelse för en god vård. Det är den enskilda patientens behov, upplevelse och hälsa som ska utgöra fokus för vårdens insatser. För att kunna utöva ett reellt inflytande krävs det att den enskilde patienten får insyn i vad som händer kring den egna vården eller de närstående om patienten själv inte förmår. Patientinformation och utbildning är en viktig del som kan bidra till detta. Socialstyrelsen kommer att ta initiativ till att tillsammans med SKL stödja huvudmännen i arbetet med att utveckla patientinformation inom det här området. I arbetet avser Socialstyrelsen att inkludera företrädare för patient-, brukar- och närståendeorganisationer. Socialstyrelsen kommer att: i sin vägledning till vården uppmärksamma de särskilda bestämmelser om hänsyn till patienten och individuellt anpassad information som finns i lagen om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) 9

10 Skapa bättre förutsättningar för verksamhetsuppföljning, öppna redovisningar och jämförelser m m. På grund av huvudmännens bristande inrapportering av data kan Socialstyrelsen idag inte presentera säkra data om psykiatrins verksamhet på nationell nivå. Socialstyrelsen ser allvarligt på detta och har vid upprepade tillfällen påtalat detta, senast genom ett brev till huvudmännen där Socialstyrelsen skarpt påtalade skyldigheten att rapportera in uppgifter. Det pågår samtidigt på Socialstyrelsen ett intensivt utvecklingsarbete på området bl.a. genom utveckling av patientregistret. Genom en ändring år 2007 i Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret (SOSFS 2008:26) blev det obligatoriskt att även rapportera medicinska åtgärder vilket innebär att psykiatrins alla behandlande åtgärder också ska rapporteras. Förutsättningen för fungerande system som ger kunskap om psykiatrins verksamhet är emellertid som tidigare nämnts att inrapporteringen till registren utförs och utförs på rätt sätt. Socialstyrelsen kommer att: Rapportera till regeringen 1 juli 2010 hur arbetet med utvecklingen av statistik och register avlöpt. 10

11 Uppdraget Pilotstudiens syfte är att öka Socialstyrelsens kunskap om omfattningen av ECT-behandling och förekomsten av rapporter och motsvarande om långvariga minnesstörningar samt ge ett underlag för eventuella särskilda åtgärder inom området. Pilotstudien ska redovisa vilka uppgifter som finns i befintligt regionalt kvalitetsregister samt vad som kan belysas genom den utvärdering av den psykiatriska vården som bedrivs på Socialstyrelsen. Därutöver ska dialog föras med patienter, organisationer och experter som bedöms relevanta. Studien ska resultera i en rapport samt förslag på åtgärder om det bedöms att sådana är nödvändiga. 11

12 Inledning Electroconvulsive treatment (ECT-behandling) är en behandlingsform som funnits i bruk i över 70 år. Behandling med utlösta epileptiska infall genom kemiska medel introducerades 1935 som ett sätt att behandla djupa depressioner. Användandet av kemiskt utlösta krampanfall var förenade med svår ångest för patienten och 1938 infördes i stället elektricitet som medel för att utlösa krampanfall. ECT-behandling har sedan dess använts som en del av det psykiatriska behandlingsutbudet. Under 1970-talet skedde en nedgång i användandet av ECT bl.a. av ideologiska skäl men främst för att nya läkemedel, antidepressiva och antipsykotiska hade blivit tillgängliga. I dag är det återigen en etablerad metod men fortfarande finns enstaka länder och delstater i USA där metoden ej används eller bara får användas i särskilda fall. Indikation för ECT-behandling Indikationen för ECT-behandling är i huvudsak svåra depressioner med melankoliska eller psykotiska inslag samt depressioner med hög självmordsrisk. Dessa allvarliga tillstånd drabbar i sällsynta fall också barn och unga. Utöver det ges ECT-behandling även vid katatona syndrom, särskilt vid delirium acutum och malignt neuroleptika syndrom samt vissa maniska tillstånd. ECT-behandling har också använts vid Parkinsons sjukdom och vid svåra långvariga smärttillstånd. Sammantaget är indikationen för ECTbehandling inom den psykiatriska vården tydlig i form av svåra tillstånd som också kan vara livshotande. ECT-behandling kan ibland rekommenderas för patienter med djupa depressioner som samtidigt inte tolererar läkemedelsbehandling. I dag har det också utvecklats en praxis att ge underhållsbehandling med ECT, som har ett visst vetenskapligt stöd, vilket innebär en behandling med utglesade intervall för att undvika återfall. Kontraindikationer för ECT-behandling är färska hjärtinfarkter, aortaaneurysm, cerebrala arteriella aneurysm och förhöjt intrakraniellt tryck. Vid hjärtsjukdom bedöms ofta att depression och ångest i sig utgör en större belastning på hjärta och kärl än ECT-behandling. Utförande Patienter som erhåller ECT ges lätt narkos i samband med behandlingen. Elektrisk energi överförs via elektroder i syfte att utlösa en cerebral paroxysmal aktivitet. Det är det utlösta krampanfallet som är av betydelse. Det epileptiska anfallet varar en kort stund och behandlingen ges i regel i serier om två till tre gånger per vecka i ca tre veckor. Individuella skillnader finns beroende på tillstånd och utfall av behandlingen. På senare tid har det skett en utveckling av den apparatur som används vid behandlingen samt ökad kunskap om hur elektroderna bör fästas för att ge effektivast behandling med minst risk för biverkan. Det innebär att det rekommenderas av profes- 12

13 sionen unilateral behandling, elektrod fästs på ena sidan av huvudet, framför bilateral behandling, elektroder sätts på båda sidorna av huvudet. Denna fråga är emellertid föremål för diskussion då det erfarits att fler behandlingar måste ges vid unilateral behandling för att uppnå effekt än vid bilateral och att det i sig också kan bidra till ökad risk för biverkningar. Om fler behandlingar krävs med unilateral stimulering beror på typ av stimulering. Om bredare pulser ges behövs inte fler behandlingar än vid unilateral stimulation. Bilateral stimulation ger en snabbare effekt än unilateral. I det danska psykiatriska sällskapets dokument om ECT-behandling drar man slutsatsen att bilateral ECT-behandling verkar snabbare men att unilateral är skonsammare med slutsatsen att valet också bör avgöras av patientens behov. Socialstyrelsen har också inhämtat information från forskare inom området att senare forskning visar på likvärdiga effekter mellan bilateral och unilateralt given ECT och där pulsbredden är det avgörande. Biverkningar ECT-behandling har två kliniska effekter antidepressiv effekt och minnesstörning. Den senare är att betrakta som en biverkan och som kan minimeras genom utförandet av behandlingen. Störningen innebär svårigheter att inprägla minnen och är oftast övergående. De flesta patienter har därför ett diffust minne av själva behandlingstiden. Det finns några studier som visat på biverkningar i form av minnesstörning som varat betydligt längre. Dessa studier visar enligt professor emeritus Jan-Otto Ottosson att man använt sig av äldre teknik med växelström till skillnad mot dagens teknik med korta likströmspulser. Samtidigt bör det noteras att grundsjukdomen såsom ångest och depression ger blockeringar av de kognitiva funktionerna. Enligt flera källor kan minnesstörningar tillta med antalet behandlingar och vid ökad frekvens men samtidigt påpekas det att man också måste iaktta förloppet och ge det antal behandlingar som krävs för att uppnå symtomfrihet. Vid ett av Socialstyrelsens möten med enskilda personer som berättat om långvariga minnesstörningar framkom att man upplevde sig ha fått bestående och omfattande minnesstörningar efter ECT-behandling och som har inneburit en negativ påverkan på hela deras livssituation. Störningarna innebar en förlust av episodiskt eller autobiografiskt minne. Man glömde upplevelser från förr. Någon av dessa enskilda personer uppgav att man gett ECT-behandling med tvång trots att vården inte bedrevs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Det som efterfrågades av patienterna var att vården skulle ta deras minnesproblem på allvar och ta ansvar för det behov av insatser som uppstått. I det sammanhanget efterfrågades utredning av biverkan och en bedömning av funktionsnedsättningen samt möjligheten till rehabilitering. Det framfördes också att det brustit i informationen om vilka biverkningar som kunde följa av ECT-behandlingen. 13

14 Socialstyrelsens tidigare undersökning En prospektiv inventering av användningen av ECT genomfördes av Socialstyrelsen 1992/93 på uppdrag av regeringen. Den tillkom bl.a. mot bakgrund av att psykiatriutredningen konstaterade att det förelåg en stor spridning i användningen av ECT mellan landsting och sektorer. I den prospektiva undersökningen framkom det att användningen av ECT hade fortsatt att minska som den gjort de senaste 20 åren ( talet) och att det förelåg geografiska skillnader i användandet av ECT. Socialstyrelsen föreslog i rapporten att på de institutioner där ECT förekom borde en löpande registrering av behandlade patienter göras, områden med hög respektive låg användning av ECT borde studeras för att belysa faktorer som kunde förklara skillnaderna samt att initiativ till information och utbildningsinsatser borde tas. 14

15 God vård vid ECT-behandling Socialstyrelsen publicerade 2006 God vård, en vägledning till föreskriften (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård. Krav på god vård beskrivs i vägledningen enligt sex olika kvalitetsområden. Dessa kvalitetsområden utgör grund för kategoriseringen av det underlag som inhämtats inom denna pilotstudiet. God vård beskriver följande kvalitetsaspekter: kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård säker vård patientfokuserad vård effektiv vård jämlik vård vård i rimlig tid. Genom att utgå ifrån dessa kvalitetsaspekter understryks vikten av att ECTbehandling beskrivs och granskas utifrån samma aspekter som annan hälsooch sjukvård. Det är emellertid inte helt oproblematiskt eller självklart att beskriva ECT-behandlingen utifrån dessa aspekter bl.a. eftersom dessa olika aspekter inte alltid kan särskiljas från varandra. Underlaget för sammanställningen kommer i huvudsak från enskilda patienters utsagor, företrädare från profession och patient-, brukar- och närståendeorganisationer, underlag från andra myndigheter, statistik från det regionala kvalitetsregister, synpunkter från Socialstyrelsens vetenskapliga råd i psykiatri och anestesiologi samt forskare inom området. 15

16 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövade erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. En ändamålsenlig vård kräver att insatser inom olika områden samordnas. Förekomst, frekvens och indikation för ECT-behandling Det har framkommit att enskilda patienter och patient/brukarorganisationer liksom företrädare från professionen iakttagit en indikationsglidning att omfatta patientgrupper som i första hand inte brukar ges ECT-behandling. Man uppfattar också att antalet behandlingar ökat, både avseende antal individer och antal givna behandlingar per individ. Indikationsglidningen eller breddningen uppfattas emellertid inte som alarmerande stor men tillräcklig för att uppmärksammas och påtalas. Ökningen av ECT-behandlingar kan också ha en grund i den utveckling som skett med underhållsbehandling samt att den farmakologiska behandlingen inte inneburit att alla depressiva tillstånd kan botas med dessa. En viss efterfrågan på ECT-behandling från enskilda patienter föreligger också. Det saknas kvalitetssäkrade nationella data över hur många ECTbehandlingar som ges årligen i Sverige vilket framförallt beror på brister i inrapportering av data. Denna brist har Socialstyrelsen vid upprepade tillfällen påpekat för sjukvårdshuvudmännen och betonat att underlåtenhet att inrapportera data vilket strider mot utfärdade föreskrifter (SOSFS ). Socialstyrelsen har också ett uppdrag från regeringen att utveckla statistik och data inom det psykiatriska området. Trots avsaknaden av nationella data så finns det data om ECT-behandling i de enskilda landstingen samt data som inhämtats inom ramen för andra uppföljningar. Det regionala kvalitetsregistret för ECT, placerat i Örebro, har funnits sedan 2008 och täcker sju sjukhus i Mellansverige och med en fullständig täckningsgrad avseende Örebro läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Täckningsgraden bedöms också som mycket god i Landstinget Dalarna samt nordvästra Stockholm. Det totala befolkningsunderlaget för kvalitetsregistret är drygt 1, 2 miljoner människor. För 2009 kan man ur kvalitetsregistret utläsa att 441 patienter erhållit ECT-behandling varav något fler än hälften (58,5%) var kvinnor. Åldersintervallet låg mellan 15 och 92 år med en snittålder på 54,5 år. Genomsnittet för antal ECT per serie var 7,7 (1-22). Över hälften av patienterna hade som huvuddiagnos recidiverande egentlig depression (55,1%) och av patienter med kända diagnoser var det 4,9 procent som behandlats för maniska syndrom eller för schizofreni. Av de 441 patienterna var det 9,1 procent där diagnosen var okänd eller inte tillhörde någon av kategorierna som nämnts eller som hade en bipolär diagnos, depressiv fas eller annan depressionsdiagnos. Ett exempel på data från en annan del av landet är från psykiatriska kliniken i Skellefteå där det 2008 gavs behandlingar omfattande 124 patienter och 2009 gavs 1029 behandlingar till 109 patienter på ett befolkningsunderlag omfattande personer. 16

17 Socialstyrelsen har under hösten 2009 genomfört en undersökning av den psykiatriska öppenvården. Resultatet från denna undersökning är under bearbetning men preliminära data anger att ca två procent fick ECTbehandling inom de senaste 3 månaderna då enkätundersökningen genomfördes. I Socialstyrelsens granskning av den psykiatriska tvångsvården i den södra sjukvårdsregionen 2008 framkom det att av de då vårdade 929 patienterna fick 33 patienter ECT-behandling. Socialstyrelsen noterade samtidigt att en del kliniker endast rapporterade de ECT-behandlingar som getts direkt mot patientens vilja. Det föranledde Socialstyrelsen att påminna om att all ECT-behandling som ges under det att patienten tvångsvårdas ska rapporteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS:2000:12). Kunskapsbas och praxis I de nationella riktlinjerna för depression och ångestsjukdomar som Socialstyrelsen tagit fram och som bl.a. bygger på underlag från SBU anges det att ECT-behandling har god effekt på symtom och funktionsförmåga vid svåra tillstånd av depression, och mycket god effekt vid mycket svåra tillstånd där snabb effekt är nödvändig. I samband med ECT-behandling är det vanligt med kortare minnesstörningar. I vissa fall kan minnesstörningarna vara längre men är av övergående slag, men man kan inte utesluta bestående minnesstörningar i sällsynta fall. Det är viktigt att notera att upplevelser av minnesstörningar efter eller i samband med ECT-behandling kan ha många olika förklaringar. Utvecklings- och forskningsarbete pågår på flera håll i landet. Ett av dessa är ett kvalitetsutvecklingsarbete på Umeå universitetsklinik som under några år bl.a. inbegripit intervjuer med patienter före och efter behandling med ECT. Detta arbete kommer att fortsätta samt inbegripa klinisk forskning. Forskning och utvecklingsarbete pågår också i Lund och som inbegriper uppföljning av patienter som behandlats med ECT. Socialstyrelsen erfar att utvecklingsarbete och forskning sker på fler platser men väljer för utrymmes vinning att endast nämna några. I de hearingar som genomförts framkommer det att praxis troligtvis skiljer sig åt över landet och mellan kliniker i hur ECT-behandling genomförs samt hur patienter och anhöriga informeras. Säker vård Säker vård vid ECT-behandling innebär bl.a. att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete, där även den tekniska utrustningen och dess handhavande är av betydelse. Säker vård inom detta område kan också ses utifrån betydelsen av att rapportera biverkningar och incidenter samt att skapa samordning mellan olika delar av vården som har betydelse för behandlingen och dess utfall. Med utgångspunkt ifrån att indikationen för ECT-behandling är svåra depressioner som utgör en allvarlig risk för patientens liv och hälsa så är det av yttersta vikt att behandlingen håller hög kvalitet och säkerhet. Det är flera 17

18 komponenter och moment som är avgörande. Socialstyrelsen har erfarit att i dag så används en mer avancerad teknisk utrustning än tidigare vilket ställer större krav på kompetensen hos utföraren. För att minska risken för biverkningar samt uppnå optimal behandling så är även anestesiologin av stor betydelse för att uppnå avsedd antidepressiv effekt. Socialstyrelsen kan konstatera att kvalitetssäkring av anestesin som en del av ECT-behandlingen i sin helhet utifrån kraven på en säker vård troligen inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad. Möjligheten att nå kunskap om risker samt säkerhet i samband med ECT-behandling är att också se på de vårdskador eller andra anmälningar som på olika sätt berör brister i vården. I Socialstyrelsens tillsynsverksamhet har det under det senaste året funnits nio ärenden, fördelat över hela landet, som berör ECT-behandling varav två är lex Maria anmälningar. Region Sydöst och region Sydväst har ej haft några ärenden. Uppfattningen var generellt att inte särskilt många ärenden som berört ECT-behandling anmälts och att man inte heller sett någon ökning av antalet anmälningar. Läkemedelsverket har ansvar för att kontrollera att den medicintekniska produkten uppfyller gällande krav enligt det medicintekniska regelverket och kan från tillverkaren begära in bruksanvisning och annan dokumentation som behövs för att kontrollera att produkterna uppfyller gällande krav. Kraven för rapporteringen anges i Socialstyrelsens föreskrift om Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1). Enligt Läkemedelsverket har inga incidenter som rör ECT-apparater inkommit avseende sådan utrustning som här efterfrågats. Till Läkemedelsverket ska också biverkningar i samband med läkemedel rapporteras och vad avser narkosmedel i samband med ECT-behandling har två fall rapporterats men då hade biverkan av narkosmedlet uppstått innan ECTbehandlingen påbörjats. Om en patient drabbas av en skada när man vårdas inom sjuk- eller tandvård kan patienten i vissa fall ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Totalt anmäls ca skador per år varav cirka 45 procent av de anmälda fallen får ersättning. Landstingens/regionernas patientförsäkring tecknas i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som fr.o.m. i år också utreder eller skadereglerar alla anmälda ärenden. Patientskaderegleringen (PSR) som tidigare utredde och skadereglerade samtliga anmälda ärenden till LÖF:s patientförsäkring är numera avvecklat. Övriga vårdgivare tecknar sin patientförsäkring i annat försäkringsbolag. Av de uppgifter som LÖF låtit Socialstyrelsen ta del av så var andelen avgjorda ärenden under perioden 2007 dec 2009 som berör ECTbehandling 71 stycken, varav den absoluta majoriteten av skador utgjordes av tandskador. Sex ärenden berörde minnessvårigheter. Till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har under perioden 2006 till 2009 tolv ärenden rörande ECT-behandling anmälts och där ECT anges i ärendeförteckningen. Det finns med all sannolikhet fler ärenden men de är då benämnda som psykiatrisk vård i ärendemeningen. Av de ärenden som identifierats har inget ärende lett till påföljd. 18

19 Patientfokuserad vård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att detta vägs in i det kliniska beslutet. Det är väsentligt för behandlingens utfall att patienten och dennes närstående ges utrymme för delaktighet, inflytande och information om såväl sjukdomen, behandlingen och de alternativ samt risker som är förenat med både tillståndet och behandlingen. De enskilda patienter och företrädare för intresseorganisationer som deltagit i denna pilotstudie har tydligt kunnat redovisa negativa upplevelser av vården med ECT-behandling. Det har framförallt gällt brister i information, framförallt om risken för biverkningar, brister i bemötandet efter att behandlingen genomförts och patienten påtalat sina minnesbesvär och andra kognitiva störningar. Det har också framförts kritik mot att stöd till återhämtning och rehabilitering inte erbjudits. ECT-behandling som ges med tvång eller under det att patienten tvångsvårdats har kritiserats av framförallt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Man menar att mot bakgrund av att ECT-behandlingen av många upplevs som både skrämmande och negativ är det viktigt att patienten ges möjligheten till delaktighet. Om indikationen är korrekt så innebär det att många patienter kan ha svårigheter på grund av sin sjukdom att kunna fatta ett beslut om sin behandling på ett optimalt sätt. Svåra depressioner präglas av negativa och självdestruktiva tankar som på olika sätt kan bidra till svårigheten att fatta beslut liksom katatona tillstånd eller tillstånd där patienten på grund av sin sjukdom inte förmår att uttrycka sin vilja. Därför betonas vikten av att kunna informera och stödja patienten i hans eller hennes beslut i de perioder då sjukdomen har gått tillbaka. Det finns exempel på stöd i det arbetet genom nätverkskontrakt eller vårdtestamenten som anger hur patienten vill ha sin vård utformad när han eller hon har svårt att uttrycka sin egen vilja. Det finns många goda exempel med patient- och närståendeundervisning som tillhandahålls av vården och ibland i samverkan med patient- och brukarorganisationer och där även ECT-behandling presenteras och informeras om. Det har av såväl patienter som närstående uppfattats som positivt och värdefullt. Effektiv vård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Det innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärden. Effektiv ECT-behandling handlar i första hand om att behandlingen ges på rätt indikation, vid rätt tillfälle och på rätt sätt för att uppnå en effekt i syfte att behandla svåra depressioner och i vissa fall bidra till att rädda liv. 19

20 Jämlik vård Enligt 2 HSL är målet för hälso- och sjukvården att den ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Vad avser ECT-behandling är det troligen så att det finns regionala skillnader både vad gäller tillgång och utförande av ECT-behandling. För att få en säker kunskap om detta krävs att inrapporteringen till patientregistret säkras. Utifrån kvinnor och mäns villkor visar de uppgifter som finns, framförallt från det regionala kvalitetsregistret, att ECT-behandling ges relativt jämnt fördelat till både kvinnor och män. Vård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon är i behov av. I denna pilotstudie har väntetider inte varit aktuella studera. 20

21 ECT-behandling i Danmark, Finland och Norge Danmark Danmark har nationella data om ECT-behandling och som också inbegriper uppgifter om det skett inom ramen för tvångsvård eller frivillig vård. Den senaste rapporten kom Dansk psykiatriske selskab kom 2002 med en revidering av framförallt kunskapsunderlag och kliniska riktlinjer för ECTbehandling. Riktlinjerna innehåller mycket av det som denna förstudie tar upp om patientinformation, indikationer, tillvägagångssätt men också frågor om vårdens organisation samt behovet av en nationell kvalitetsdatabas för ECT-behandlingar. Finland Finland saknar nationella data om antalet personer som får ECT-behandling eller hur många ECT-behandlingar som ges. Men i en kohortstudie (personer med depression vilka erhållit invalidpension ) utförd under perioden och kunde man se att i den första kohorten hade 4 procent fått ECT-behandling och i den andra, senare, kohorten hade 1,5 procent fått ECT-behandling. Det betyder att i denna undersökning hade det skett en tydlig minskning av antalet personer som fått ECT-behandling. I diskussionen om ECT-behandling i Finland har bl.a. frågan lyfts om man använder sig av ECT-behandling i för liten utsträckning. Norge I Norge liksom i Sverige har det utarbetats nationella riktlinjer för depressionssjukdomar där ECT-behandling ingår som en åtgärd vid djupa depressioner. Den norska motsvarigheten till Socialstyrelsen har idag inga nationella data över antal ECT-behandlingar men anser att det troligen finns regionala skillnader i landet. Därför har man tagit ett initiativ till ett nationellt system för att få ökad kunskap om ECT-behandlingar. År 2007 genomfördes det i Norge en systematisk litteraturöversikt i fem databaser för att söka vetenskapliga artiklar om biverkningar i samband med ECT-behandling. Den sammanfattande slutsatsen var att bland de systematiska översikter som granskats så fanns det inte någon dokumenterad ökad dödlighet, nedsatt kognitiv funktion och generella biverkningar på lång sikt. Det fanns skillnader initialt avseende kognitiva biverkningar mellan patienter som fått ECT-behandling unilateralt eller bilateralt men dessa tenderade att planas ut efter en tid. Viktigt att notera är att de studier som ingått i översikten är samtliga utförda före

22 I de norska riktlinjerna för ångest och depressionsbehandling står det bl a om ECT-behandling att patienten ska få en komplett information och följas upp kontinuerligt avseende kognitiva funktioner. Man betonar också att närstående bör få information om biverkningar och så att patienten möts med förståelse. Det nationella kunskapscentret i Norge har också ett projekt i samarbete med Cochrane Collaboration för en Cochrane review. Denna kommer att innehålla en sammanfattning av brukarerfarenheter av ECT och minnesproblem samt effekt av ECT. Rapporten kommer troligen att publiceras i slutet av

23 Litteratur Dansk psykiatrisk selskab (2002). ECT-behandling i Danmark. Honkanen et al J Clin Psych 2007;68: Ottosson, Jan-Otto (2009). Psykiatri. 7:e upplagan [uppdaterad]. Stockholm: Liber Ritschkoff, J. & Vataja, R. Sähköhoitoa ei saa unohtaa. Duodecim 2009; 125:480-1 Socialstyrelsen (1994). ECT en behandlingsmetod i den psykiatriska vården. Socialstyrelsen (2008). Den psykiatriska tvångsvården. Verksamhetstillsyn av vården enligt LPT och LRV i Södra sjukvårdsregionerna. Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning. Skadevirkningar av elektrokonvulsiv behandling (ECT) for stemningslidelser. Notat fra Kunnskapssenteret oversikt over oversikter (2007). Bilaga 1 Sundhedsstyrelsen (2008). Anvendelsen af tvang i psykiatrien Nya tal fra Sundhedsstyrelsen. 2008:12. 23

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för

Läs mer

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet

Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet Lägesrapport 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-03-17 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Ärendet Landstingsrevisorerna

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5)

/(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5) /(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Riksdagens ombudsmän Jonas Widell Box 16327 Jonas.widell@ivo.se 103 26 Stockholm

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer