Uppslaget TILLVÄ X T. DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m.

Transkript

1 TILLVÄ X T VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING Uppslaget DET SVERIGE VI LÄMNADE I MITTEN PÅ 1800-TALET VAR SVERIGE ETT AV EUROPAS FATTIGASTE LÄNDER, MEN RUNT 1870 INLEDDES DEN SVENSKA TILLVÄXTEPOKEN. Läs mer på sid.4 ALFRED NOBEL (OCH ANDRA BERÖMDA SVENSKA UPPFINNARE & ENTREPRENÖRER) Läs mer på sid.8 DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m.

2 Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget TILLVÄ X T

3 Uppslaget TILLVÄ X T I skriften diskuteras vad ekonomisk tillväxt är och hur tillväxt skapas. Orsakerna bakom det svenska ekonomiska undret analyseras. Skriften behandlar också olika teorier om vilka förutsättningar som skapar ekonomisk tillväxt i ett samhälle och vad tillväxten betyder för samhället som helhet. VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING INNEHÅLL VAD ÄR TILLVÄXT? HUNDRA ÅR AV TILLVÄXT DET SVERIGE VI LÄMNADE HUR SKAPAS TILLVÄXT? Woodrow Wilson BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER? VART SKA SVERIGE GÅ? 3. Uppslaget TILLVÄ X T

4 DET SVERIGE VI LÄMNADE I mitten på 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder, men runt 1870 inleddes den svenska tillväxtepoken. Under nästan 100 år växte den svenska ekonomin rekordsnabbt och levnadsstandarden för svenskarna förbättrades snabbt. För att förstå hur mycket bättre vi har fått det måste vi blicka tillbaka. En vanlig dag kanske börjar med att man går upp, tänder lampan, går på toaletten, tar en dusch och sedan går ut i köket. Tar fram fil och juice ur kylskåpet, häller upp flingor och bläddrar i tidningen innan man går i väg till skolan eller jobbet. En sådan morgon känns kanske inte så speciell. Men, jämför hur vi har det i dag med hur livet var för de flesta svenskar för 150 år sedan. Många vaknade då av att rummet var kallt. De flesta bodde fortfarande på landet, många i illa isolerade och dragiga torp. Det fanns ingen centralvärme och husen värmdes ofta upp av en öppen eld som tändes med stål, flinta och fnöske. Tidigt på morgonen var elden utbrunnen. Tändstickor började utvecklas och användas först i mitten på 1800-talet. Järnspisar kom mot 1800-talets slut. Bild: Skansen 1800-TALET = SVERIGE DÅ OCH NU /2011 Spädbarnsdödlighet (% av födda) Medellivslängd, män Medellivslängd, kvinnor Arbetade timmar/år Boende i städer 13 % 45,3 år 48,6 år % 0,21 % 79,8 år 83,7 år %

5 MORGONEN VAR MÖRK För många familjer var fotogenlampor allt för dyra, så man fick vänta på dagsljuset. Vattentoaletter kom först en bra bit in på 1900-talet. I bästa fall fanns det dass på gården. Det första toalettpappret tillverkades först 1857, innan dess fick man använda något annat, tidningspapper var ganska vanligt. Att tvätta sig var en högtid och man var tvungen att själv värma sitt vatten. Att göra det varje dag och dessutom innan man gick till arbetet var helt otänkbart. Det fanns inget sätt att hålla maten kall, annat än i jordkällare. Man var tvungen att äta maten direkt efter att den tillretts och undvek därför färskvaror. För många människor var maten enformig på ett sätt vi har svårt att förstå i dag. Potatis, salt sill, bröd och gröt kunde vara både lunch och middag alla veckans dagar. Människor bodde oerhört trångt. I städerna var det inte ovanligt att en familj med fem barn bodde i en lägenhet med ett rum och kök. Många fick sova även i köket. Ute på gatorna stank det. Avfall samsades med hästar, grisar, kor och råttor. Sjukdomar spreds snabbt och många dog i brist på grundläggande vård och näring. Medellivslängden i Sverige i mitten på 1800-talet var bara drygt 40 år. Mer än vart tionde barn dog före ett års ålder. HÅRDA, LÅNGA ARBETSDAGAR Kring 1870 var det vanligt med timmars arbetsdagar för en vanlig arbetare, sex dagar i veckan. Ofta var det hårt kroppsarbete i farliga arbetsmiljöer, där man lätt kunde förlora ett finger eller en arm i en maskin eller få dålig syn för att ljuset var för svagt. Ytterst få barn gick mer än sex år i skolan, innan de började arbeta. Arbetarförfattaren Moa Martinson skildrar i en av sina böcker livet för fabriksarbeterskorna i Norrköping: Min mor var ylleväverska och stod på fabrik i f lera intervaller, sammanlagt omkring 12 år. Hon blev sjuk av oljelukten, bullret gjorde henne döv och gav en fruktansvärd huvudvärk. När mor började på fabrik omkring 1893, då hade redan industriväveriet kommit i vanrykte och fabrikskotor var titeln man i många olika kretsar gav väverskorna, som bleka, med oljeglans i huden och med mörka fransschalar om axlarna kom strömmande i skaror morgon och kväll genom Norrköpings gator, hem till hybblen fulla av vägglöss. Detta var verklighet i Sverige för mindre än 150 år sedan. Sedan dess och fram till 1970-talet växte Sveriges ekonomi snabbare än något annat lands, förutom Japans. Tillväxten har gett oss välstånd, bekvämlighet och nya möjligheter. Men vad är tillväxt egentligen? 2000-TALET r UPPGIFT 1 Tänk igenom vad du har gjort i dag. Vad av detta hade inte varit möjligt på 1800-talet? 2 Prata med en äldre släkting eller bekant. Vilken typ av varor och tjänster, som du använder varje dag, fanns inte när den personen var i din ålder? Vad tror du en människa från 1870-talet hade varit mest avundsjuk på i dag? 3 Hur tror du vi kommer att leva i framtiden, om tillväxten fortsätter?

6 VAD ÄR TILLVÄXT? Ekonomisk tillväxt är ett mått på hur snabbt ett lands produktion av varor och tjänster ökar. Tillväxt betyder att vi blir allt bättre på att utnyttja våra resurser och utveckla lösningar för människors behov och önskningar. Man kan också säga att det betyder att vi blir rikare. Ett lands ekonomi växer om företagen lyckas producera fler och bättre varor och tjänster. Sedan 1870 har det givetvis skett en enorm utveckling på denna punkt. Nästan alla produkter som fanns då har blivit oerhört mycket billigare att tillverka och kan produceras på kortare tid. Då kunde det till exempel ta en vecka att tillverka ett bord och den som köpte det fick betala motsvarande flera veckors lön. I dag kan samma typ av bord tillverkas på några minuter i en fabrik och säljas till ett pris som många fler har råd med. BÄTTRE UTNYTTJADE RESURSER Tillväxt betyder alltså att vi blir bättre på att utnyttja våra resurser det krävs allt mindre arbetstid och pengar för att producera en vara, till exempel ett bord. Men det betyder också att vi använder tillgängliga resurser för att producera helt nya varor och tjänster. Tillväxt drivs alltså i hög grad av ökad kunskap. De allra flesta produkter och tjänster som finns i dag fanns inte I vissa fall har gamla produkter ersatts av nya. Oljelampor i hemmen har till exempel ersatts av glödlampor, som ger bättre ljus och inte osar. Glödlamporna ersätts i sin tur av lågenergilampor, som gör av med mindre energi och därför är bättre för miljön. Många andra produkter och tjänster är helt nya. Innan de uppfanns och sattes i produktion så visste ingen vad en mobiltelefon var, eller Instagram, eller en röntgenkamera. Eller någon av de tusentals andra produkter och tjänster vi har nytta och glädje av i dag. ÖKAD KONSUMTION Ju bättre vi blir på att producera varor, desto mer har vi också råd och möjlighet att köpa. Tillväxt betyder därför både ökad produktion och ökad konsumtion. Man kan också kalla det för att ett land blir rikare när befolkningen har råd och möjlighet att öka sin konsumtion. Att producera och konsumera allt fler varor och tjänster är inget mål i sig. Men ekonomisk tillväxt är viktig eftersom den skapar möjligheter för människor. Tillväxten har skapat möjligheten att bo i ett hus med el och värme istället för i ett dragigt torp, eller möjligheten att ringa till en kompis, istället för att skicka ett brev, som förr tog sex dagar att komma fram. Förr i tiden var det bara mycket rika människor som hade råd att hyra in musiker och lyssna på musik. I dag är musik både billig och tillgänglig för alla. Ökade möjligheter förändrar tillvaron och hela samhället. Därför är tillväxt inte bara något som förändrar ekonomin, utan vårt sätt att leva. r UPPGIFT 1 Vad tycker du är ett bra mått på hur rikt ett land är? Vilka för- och nackdelar finns med att använda BNP som mått på ett lands välstånd? 2 Tror du att tillväxt gynnar både fattiga och rika i ett land? 6. Uppslaget TILLVÄ X T

7 KAKAN VÄXER Ibland liknar man alla de resurser och möjligheter, som finns i ett land, vid en kaka. I ett fattigt land är kakan liten. Människor måste dela på det lilla som finns och det kan bli hårda strider om resurserna. Alla har då inte råd att äta sig mätta, utbilda sig eller njuta av underhållning. I ett rikt land är kakan däremot större. Alla kan få en större bit, utan att någon annan behöver bli utan. Tillväxt innebär att kakan växer. Befintliga varor kan tillverkas billigare, nya tjänster kan lösa nya problem och mer kan bli tillgängligt för fler. En av de stora vinsterna med tillväxt i ett samhälle är just att alla kan få det bättre, utan att någon behöver få det sämre. Sedan 1870 har produktionsvolymen i Sverige, det vill säga det samlade värdet av allt vi producerar, ökat nästan 20 gånger. Tänk dig att värdet på allt ni äger, era inkomster och era möjligheter blev 20 gånger så stora som i dag. Så mycket har Sveriges kaka vuxit fram till i dag. Hur stor tror du kakan är 2070? ATT MÄTA TILLVÄXT BNP Det sammanlagda värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år kallas bruttonationalprodukt (BNP). Att ett land har hög BNP behöver inte betyda att landet är rikt det kan också bero på att det är ett väldigt stort land. Därför delar man ofta BNP med antalet invånare i landet. Då kallas måttet BNP per capita. Fattiga länder har låg BNP per capita och rika länder hög. Tillväxt mäts som den årliga förändringen av landets BNP i procent. Om ett land till exempel har sex procent i tillväxt, så betyder det att landets BNP ökat med sex procent jämfört med året innan. Sex procent kan verka lite, men det betyder att landets BNP fördubblas landet blir dubbelt så rikt på bara drygt 12 år. BNP är inget perfekt mått på hur rikt ett land är. Allt som faktiskt produceras ingår inte. Till exempel så är inte allt arbete man utför hemma med i BNP. Det som produceras ideellt ingår inte heller. Det har tagits fram många andra mått, som till exempel väger in ett lands utbildningsnivå eller miljöhänsyn. Dessa mått kan också vara värdefulla i olika sammanhang. BNP är dock fortfarande det allmänt vedertagna måttet på hur rikt ett land och dess invånare är. Dessutom det som är lättast att jämföra med andra länder. 7. Uppslaget TILLVÄ X T

8 HUNDRA ÅR AV TILLVÄXT Sveriges resa från extrem fattigdom till ett rikt industriland är fylld av entreprenörer, uppfinnare, politiker och andra människor som bidragit till att lyfta landet. Men hur gick det till, när Sverige blev rikt? För ungefär 200 år sedan inleddes en epok av stark tillväxt i världen. Vi brukar kalla tillväxtperiodens inledning för den industriella revolutionen. Under denna period utvecklades mycket ny teknik som gjorde att varor, som tidigare tillverkats för hand, nu kunde massproduceras. Ångmaskinen, den automatiska vävstolen och senare järnvägen och elektriciteten är några exempel på sådan ny teknik som bidragit till högre tillväxt och välstånd. EN REVOLUTION AV HELA SAMHÄLLET Den industriella revolutionen började inom järn- och textilindustrin i Storbritannien, och spreds sedan vidare till andra länder. Den kom till Sverige omkring Tillväxten i Storbritannien skapade en efterfrågan på svenska varor, till exempel järnmalm och skog. Allt fler svenskar lämnade jordbruket och började istället arbeta inom den växande industrin. Revolutionen var inte begränsad till industrin. Även utvecklingen av exempelvis transporter (järnvägar och ångbåtar), banker, handel (lanthandlar, postorderföretag, varuhus), hotell och restauranger var viktig. Hela Sverige utvecklades och förändrades. POLITISKA FÖRÄNDRINGAR En förklaring till den industriella revolutionen är de politiska förändringar som ökade möjligheterna för människor att starta och driva företag. I början av 1800-talet var nästan all ekonomisk verksamhet i Sverige omgärdad av hårda bestämmelser. Det fanns regler om vem som fick driva företag, var verksamheten skulle bedrivas, hur den skulle organiseras, hur mycket som fick produceras och till vilket pris varorna fick säljas. Under 1800-talet ändrades detta. Vi fick ett nytt ekonomiskt system som ökade människors möjlig- 8 VÄLSTÅNDSREVOLUTIONEN Världens genomsnittsinkomst i 1990 års penningvärde ($) Uppslaget FRIHANDEL Källa: Johan Norberg "När människan skapade världen", 2006

9 heter och motivation att bidra till utvecklingen. Och det var många som tog vara på möjligheterna! ENTREPRENÖRERNA Sveriges ekonomiska utveckling har byggt på insatser av tusentals män och kvinnor företagare, arbetare, tjänstemän, forskare och politiker. En särskild betydelse hade entreprenörerna alltså de som startade och utvecklade nydanande verksamheter. Entreprenörerna var inte ensamma om att skapa det ekonomiska undret men utan deras vilja att tjäna pengar och starta företag skulle Sverige inte ha kunnat gå från fattigdom till välstånd. De mest kända svenska entreprenörerna är de industrisnillen som utvecklade företag baserade på uppfinningar, som de själva hade gjort, till exempel Gustaf Dalén (AGA-fyren), Lars Magnus Ericsson (telefonsystem) och Alfred Nobel (dynamiten). INTE BARA MÄN Flera kvinnor var verksamma inom tjänstesektorn. Sofia Gumælius grundade 1877 Sveriges första reklambyrå. Wilhelmina Skogh var i slutet av 1800-talet mycket framgångsrik inom turistnäringen. Hon drev hotell och restauranger i bland annat Bollnäs, Rättvik och Stockholm. Ulla Murman var pionjär inom bemanningsbranschen (företag som hyr ut personal) och grundade 1953 föregångaren till Manpower. Många välkända svenska företag har grundats av invandrare. Några viktiga invandrade entreprenörer var dansk-tyske Albert Bonnier (bokförlag), tysken Wilhelm Becker (färghandel och färgfabrik), de schweiziska bröderna Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta (chokladfabrik) och tjecken Herbert Felix (livsmedelsindustri). I mitten på 1900-talet grundades flera viktiga handelsföretag, bland annat av Ingvar Kamprad (IKEA), Erling Persson (H&M) och Per-Olof Ahl (Kapp-Ahl). TILLVÄXT I DAG De senaste årtiondena har tillväxten i Sverige avtagit. De länder som vuxit snabbast på senare år är framför allt utvecklingsländer i Asien. Länder som Sydkorea, Malaysia och Thailand har på kort tid genomgått en liknande resa som Sverige, där företagandet ökat och befolkningen snabbt gått från fattigdom till en mycket rikare tillvaro. Länder som börjar sin resa mot välstånd i dag gynnas av den tillväxt Sverige och andra länder redan upplevt. Eftersom det finns fler länder som redan är rika, finns också en stor marknad för de nya tillväxtländerna att sälja till. Fattiga länder behöver heller inte själva uppfinna all ny teknik, utan kan lära sig från länder som kommit längre teknologiskt. Som exempel tog det 58 år för Storbritannien att fördubbla sitt välstånd från Ungefär 100 år senare kunde Japan fördubbla sitt välstånd, men då på bara 34 år. Ytterligare 100 år senare gjorde Sydkorea detsamma, på elva år. Den extrema tillväxten i fattiga länder gör att hunger och lidande har minskat snabbare än någonsin tidigare i historien. Jättelandet Kina har blivit tretton gånger så rikt som det var NÄR TILLVÄXTEN TOG FART I OLIKA LÄNDER 1800 STORBRITANNIEN 1850 FRANKRIKE, TYSKLAND, USA 1870 SVERIGE 1890 JAPAN 1900 AUSTRALIEN, ITALIEN, KANADA 1970 SYDKOREA, TAIWAN 1980 INDIEN, KINA Tabellen visar ungefär vid vilken tid som en långsiktig ekonomisk tillväxt inleddes i ett antal länder. Under senare decennier har en dramatisk ekonomisk utveckling ägt rum, framför allt i Asien, men även i Latinamerika. Fler människor har lyfts upp ur djup fattigdom under de senaste 50 åren än under de föregående 500 åren. Medellivslängden i världen har stigit, spädbarnsdödligheten och analfabetismen har minskat. Men fortfarande lever många människor framförallt i Afrika, söder om Sahara i länder där någon långsiktig tillväxtperiod ännu inte har inletts och där fattigdom och lidande är vardag. r UPPGIFTER reda på mer om någon berömd företagsgrundare gärna i den region där du bor. 1Ta Hur gick det till när den personen startade sitt företag, och vad var det som gjorde att han eller hon lyckades? Tips: Tror du att man i förväg kan veta vilka 2 typer av företag som kommer att växa snabbt och vara framgångsrika? Vilka tror du i så fall kommer vara de som växer? 9. Uppslaget TILLVÄ X T

10 Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson, som öppnade den första butiken i Västerås Den hette då Hennes och sålde enbart damkläder. År 1968 köpte Erling Persson företaget Mauritz Widforss som sålde jaktutrustning och herrkläder. Företaget kom då att byta namn till Hennes & Mauritz och sålde både herr- och damkläder. KATALOG FRÅN HENNES MED HÖSTENS NYHETER FRÅN CA GUSTAF DALÉN, UPPFINNAREN SOM GRUNDADE FÖRETAGET AGA, VID STÄMPEL- KLOCKAN.

11 Beckers Den tyska kemisten Wilhelm Becker föddes 1838 i Schaumburg- Lippe i Tyskland, kom som ung till Sverige och öppnade 1865 en färgaffär i Stockholm. Han startade även en färg fabrik. Firman omvandlades 1901 till aktiebolag. ANSTÄLLDA PÅ SOFIA GUMÆLIUS REKLAMBYRÅ (SVERIGES FÖRSTA). WILHELMINA SKOGH, PÅ SIN TID CHEF FÖR BLAND ANNAT GRAND HOTEL I STOCKHOLM. Alfred Nobel född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo, Ligurien, Italien, var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist, donator, ingenjör och stiftare av Nobelpriset.

12 HUR SKAPAS TILLVÄXT? Vi som lever i dag är vana vid att samhället växer. De som arbetar räknar med att kunna få lite högre lön varje år. De som konsumerar är vana vid ständigt nya och billigare varor. Men tillväxten kommer inte av sig själv. Rätt förutsättningar måste finnas för att ekonomin ska växa. Ekonomisk tillväxt och det välstånd tillväxten skapar är ett nytt fenomen i mänsklighetens historia. Under de tusentals år som människan har funnits före den industriella revolutionen ökade produktionen av varor och tjänster nästan inte alls. Så vad är det som gör att produktionen och konsumtionen ökar? EN GAMMAL FÖRKLARING Vissa forskare har försökt förklara hur tillväxt uppstår genom att utgå från hur mycket råvaror, arbetskraft, kapital och teknik som finns i ett samhälle. Vi kan kalla denna förklaring för faktormodellen. Enligt detta synsätt uppstår tillväxt genom att samhället tillförs: mer råvaror eller råvaror av bättre kvalitet fler arbetstimmar eller höjd kompetens hos arbetskraften mer kapital (maskiner, anläggningar mm) och mer avancerad produktionsteknik Denna modell förklarar en del av hur tillväxt skapas. Utan råvaror, arbete eller kapital kan inget produceras. Och med mer kompetent arbetskraft och genom mer avancerad teknik kan man ofta åstadkomma en större produktion. Men samtidigt säger faktormodellen inte så mycket om tillväxtens egentliga drivkrafter, för den missar människorna och deras tankar och idéer. PLANEN SOM INTE FUNGERADE Låt oss visa detta med ett exempel, nämligen Sovjetunionen. Sovjetunionen existerade och fungerade som en kommandoekonomi eller planekonomi där alla avgörande beslut i ekonomin fattades med utgångspunkt i en centralt fastställd plan. Ett huvudmål för den sovjetiska politiken var hög tillväxt. Landet hade allt som krävdes för tillväxt. I alla fall enligt det som vi ovan kallar för faktormodellen. = > Sovjetunionen var ett av världens mest råvarurika områden. > Det sammanlagda antalet arbetade timmar för kvinnor och män var mycket högt och utbildningsnivån var realtivt hög. > Staten såg till att pengar i samhället inte gick till konsumtion utan till investeringar i industrin, så att man kunde köpa maskiner för att gynna tillväxten. > Sovjetunionen var tekniskt avancerat inom vissa områden. Landet utvecklade en världsledande ställning inom rymd- och vapenteknik. Men ändå gick allt åt skogen; ekonomin kollapsade. Det var något som fattades, nämligen människors möjligheter och motivation att genom egna insatser bidra till utvecklingen. Tillväxten skulle drivas fram ovanifrån efter fastställda planer, idéer som inte ingick i planerna utvecklades aldrig. Sovjetunionen var en totalitär diktatur där människors frihet inom alla livets områden var starkt begränsad. 12. Uppslaget TILLVÄ X T

13 EN MODERN FÖRKLARING Ett problem med faktormodellen är att den utgår från att om ingredienserna finns på plats, så bakar kakan sig själv. Då är det lätt att tro att tillväxten kan kommenderas fram uppifrån och att den kan beslutas genom en stor plan. Politiker och företagsledare bestämmer hur produktionsfaktorerna ska utnyttjas på bästa sätt och vips, så uppstår tillväxt. Men så går det inte till. Vasilijkatedralen RÖDA TORGET I MOSKVA, RYSSLAND

14 "Nationens verkliga tillgångar finns inte i hjärnorna hos den lilla grupp män som kontrollerar de stora företagen. Nationens tillgångar ligger i de ambitioner, den energi, som inte är begränsad till en viss favoriserad klass. Den är beroende av de uppfinningar som görs av okända människor, de ambitioner som finns hos okända människor. Alla nationer förnyas genom insatser av de okända, inte av dem som redan är berömda och m ä ktiga." Woodrow Wilson, amerikansk president mellan All utveckling inom ekonomi, teknik, politik, vetenskap och kultur bygger ytterst på att människor, enskilt eller tillsammans med andra, tar fram bättre lösningar på olika problem. Råvaror, arbetstimmar, kapital och teknik är medel för utvecklingen. Men det är bara genom människors drömmar, fantasi, kreativitet och initiativkraft som samhällen kan utvecklas. Om människor inte har tillräckliga möjligheter och motivation att utveckla nya idéer och pröva dem i praktiken, så uppstår ingen tillväxt. MÖJLIGHETER OCH MOTIVATION Ett bättre sätt att förklara hur tillväxt uppstår är att se på hur stora möjligheter människor har att pröva nya sätt att producera och sälja varor, och vilken motivation samhället erbjuder. Möjligheter skapas bland annat genom yttrandefrihet, organisationsfrihet, näringsfrihet och fri konkurrens. Möjligheter skapas också genom bra utbildning och genom att bekämpa fördomar och diskriminering. Motivation skapas genom att människor, som gör insatser för att lösa andra människors problem, får uppskattning för detta. Det kan handla både om ekonomiska belöningar och om vilka attityder som man möts av i omgivningen. Det som skiljer länder med hög tillväxt från länder som inte utvecklas är inte att människor av naturen är mer kreativa och initiativrika i den förra typen av länder. Skillnaderna ligger i de regler som styr samhället. Hur påverkar reglerna enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag med mera? LAGAR OCH RÄTTIGHETER I mitten av 1800-talet hände mycket i Europa, som ökade förutsättningarna för företagande och skapande. Tidigare hade samhällena i Europa varit hårt reglerade och styrda. Kungar och furstar bestämde vem som fick göra vad och behöll ofta stora delar av resultaten av undersåtarnas arbete. Människor förväntades hålla sig på sin plats i samhället. Under 1800-talet började dock attityder och politiska system i samhället att förändras. Många av dessa handlade om människors rätt att få göra egna val och pröva egna idéer. I dag finns många lagar som säkerställer människors möjligheter att utveckla sina idéer och bidra till ekonomins utveckling. Flera av dessa fick sin form under 1800-talet. Det handlar till exempel om näringsfrihet, yrkesfrihet, frihandel, samt lagar som definierar och skyddar äganderätt, kontrakt och avtal, regler för att hantera tvister, konkurser och så vidare. Staten kan också främja tillväxt genom bland annat ett bra utbildningsväsende och en väl fungerande infrastruktur (till exempel järnvägar, vägar, eloch telenät). En ny lag är inte alltid lösningen på ett problem. I en ekonomi som präglas av snabb utveckling och stora förändringar kan det vara svårt att lösa eventuella problem genom nya lagar. Risken är stor att det blir fel lösning vid fel tillfälle. Det som är nytt kan verka farligt, men visa sig leda till något som är säkrare och bättre. Tänk till exempel på hur farliga flygplan måste ha uppfattats vara när de först kom. Eller tänk på kontaktlinser de första modellerna var av glas. Hur riskabelt kan det inte ha verkat att stoppa in små glasbitar direkt i ögonen? Som tur var förbjöds varken flygplan eller kontaktlinser. När det är många lagar går mer av entreprenöre- 14. Uppslaget TILLVÄ X T

15 nas tid åt att fylla i blanketter och läsa lagböcker än att utveckla nya tjänster och produkter, vilket också hämmar utvecklingen. POSITIVA ATTITYDER Förutom de juridiska reglerna finns också informella regler i samhället, som kan främja eller försvåra utveckling. Det handlar om de attityder, traditioner och värderingar som präglar människorna och om den etik och de sedvänjor som utvecklas inom affärslivet. Möjligheter och motivation är något vi alla kan bidra till. Tillväxten påverkas mycket av vilken attityd var och en av oss har till dem som vill pröva nya ibland helt galna idéer. Om vi uppmuntrar dessa människor så kommer åtminstone några av dem att lyckas och då växer ekonomin. Om vi istället ser dem som hot och försöker stoppa dem, så uteblir tillväxten. VARFÖR INTE KINA? Varför skedde det ekonomiska genombrottet i Storbritannien och därefter i övriga Europa och inte i Kina? Kina var länge betydligt mer teknologiskt avancerat än Europa. Kineserna gjorde flera viktiga uppfinningar tidigare än européerna, bland annat masugnen, stigbygeln, porslinet, krutet, raketen, kompassen, uret, pappret och boktryckarkonsten. En viktig förklaring är att Kina i över år har präglats av stark centralstyrning. Den politiska ledningens främsta mål var stabilitet, inte utveckling och omvandling. Därigenom blev det inte möjligt för enskilda uppfinnare, företagare eller andra att utveckla kunskap eller använda uppfinningarna i projekt som kunde uppfattas som samhällsomvälvande. Europa har däremot präglats av konkurrens mellan biskopar, kejsare, kungar och hertigar. Olika grupper till exempel städer, skrån, universitet och företag kunde få en viss självständighet. Detta skapade en mångfald av idéer och en tillräcklig frihet för vetenskapsmän, uppfinnare och affärsmän att utveckla idéer, experimentera och sätta igång projekt även sådana projekt som utmanade den rådande ordningen. Under 1700-talet hade Storbritannien lyckats skapa relativt goda förutsättningar för ekonomisk utveckling. Där fanns möjligheter och motivation för människor, inte bara att göra uppfinningar utan också att försöka omsätta dem i praktisk affärsverksamhet och då tog utvecklingen fart. 8 ANTAL FÖRETAGARE Antal företagare som andel av befolkningen år Procent 8,0 7,6 7,2 6,8 6,4 6, År En undersökning från Tillväxtverket visar att hälften av befolkningen kan tänka sig att bli företagare. Men i praktiken är det betydligt färre, endast runt 7 procent, som faktiskt har tagit steget. Varför tror du att så få startar företag, trots att så många säger att de vill? Källa: SCB (AKU). Notera att värden före 2005 är länkade uppskattade värden. 15. Uppslaget TILLVÄ X T

16 r UPPGIFTER 1 Vill du starta ett företag? Vilket företag skulle det i så fall vara? 2 Varför startas inte fler företag tror du? 3 Vad tror du är det viktigaste för att människor ska känna sig motiverade och våga utveckla nya varor och tjänster? Kan man vara sin egen chef? Anställa eller vara anställd? Kommer företaget gå med vinst? Hur går man till väga med en affärsidé? BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER? Det är lätt att förstå att det behövs tillväxt i ett fattigt land där människor svälter och inte ens de mest grundläggande behoven är tillfredsställda. Men i ett land som Sverige, där vi ändå har det rätt bra, behövs verkligen mer tillväxt? Till att börja med kan vi konstatera att det inte är svårt att hitta otillfredsställda behov i vårt samhälle. De flesta människor vill ha högre lön, möjlighet till mer fritid och en bättre arbetsmiljö. Tänk bara på skolan. Hur mycket bättre skulle inte skolan vara med fler lärare, bättre läroböcker, tillgång till nyare datorer, kanske möjligheter att göra fler resor till lärorika platser? Mer tillväxt skulle kunna utveckla sjukvården ännu mer, så att människor som i dag dör i förtid kan överleva och de som lever med plågsamma sjukdomar kan slippa lidande. På samma sätt skulle högre tillväxt kunna skapa resurser som kan användas för att förbättra polisväsendet, järnvägs- och vägnäten, förskolor och mycket annat. De flesta i Sverige är överens om att det är svårt att höja skatterna 16. Uppslaget TILLVÄ X T

17 i vårt land ytterligare. Skatterna i Sverige är bland de högsta i världen. För att vi ska kunna satsa mer pengar på skolan, vården och allt annat, som vi i dag betalar med skattepengar, så måste istället tillväxten öka. Om det startas fler företag, och fler företag växer och anställer, då ökar också skatteintäkterna. ALLT FLER ÄLDRE Även om människor inte svälter i Sverige längre så är det fortfarande många familjer som har knappa marginaler i ekonomin. Många familjer har inte råd att åka på semester och går aldrig på restaurang. Om välståndet ökar i samhället skulle mer av det som är lyx i dag bli tillgängligt för fler. I framtiden kommer också en allt mindre andel av Sveriges befolkning att vara i yrkesaktiv ålder (20 64 år). Färre personer ska försörja allt fler. För att det här ska fungera så kommer vi behöva bli fler som jobbar. För det krävs att ekonomin växer och att fler startar företag som också kan anställa. Annars kommer det att bli allt svårare för dem som arbetar att kunna försörja de som är gamla. FÄRRE KONFLIKTER Tillväxten är också viktig eftersom den skapar ett samhälle där människor inte hela tiden står i konflikt med varandra. Utan tillväxt måste varje förbättring för en grupp i samhället ske på bekostnad av någon annan. Om ekonomin växer kan däremot alla få det bättre samtidigt. Genom historien kan man se att perioder då länders ekonomi har växt också varit perioder med större tolerans och öppenhet. När levnadsstandarden i ett samhälle inte ökar, blir människor mer på sin vakt mot det som kan hota dem. Det är ingen slump att främlingsfientlighet ofta uppstår i perioder när ett lands ekonomi går dåligt. När ekonomin växer skapas också en känsla av trygghet och optimism i ett samhälle. Om man tror att företagen kommer att gå bra även i framtiden vågar fler människor satsa på saker de gärna vill göra, men kanske inte hade vågat annars. Att starta ett företag är ju inte bara ett sätt att tjäna pengar, för många människor är det en dröm om att få bygga upp något alldeles eget. När andra lyckas runt omkring är det också lättare att lyckas själv. KARLSKRONA Karlskrona i Blekinge var under lång tid en stad som var på ekonomisk nedgång, men upplevde under ett antal år på 90-talet ett starkt uppsving i näringslivet. Det märktes inte bara på att människor fick jobb, utan påverkade samhället på många fler sätt. När företagen expanderade och anställde blev Karlskronaborna mycket friskare och sundare. Antalet sjukskrivna minskade. Färre behövde söka vård. Det var till och med fler som slutade röka. Karlskronaborna blev också mer engagerade i det lokala föreningslivet och de började gå mer på bio. Fler satsade på att starta egna företag. Samtidigt sjönk antalet socialbidragstagare. Utvecklingen i Karlskrona visar att tillväxten i ekonomin inte är skild från samhället och livet i övrigt. Det är inget unikt för just Karlskrona, utan gäller för alla platser där ekonomin växer och människor får det bättre. När ekonomin växer ökar också möjligheterna och optimismen. = "KREATIV FÖRSTÖRELSE" Tillväxten har alltid haft sina kritiker och det är egentligen inte så konstigt. Även om befolkningen som helhet gynnas av att produktionen och konsumtionen ökar, så finns det alltid några som känner sig hotade av förändringar. Nya företag med billigare och bättre produkter hotar jobben och vinsterna i de gamla företagen med sämre och dyrare produkter. Åkarna till hästdroskor fick leta efter nya jobb när bilarna tog över. Samma sak sker i dag, i företag och branscher som inte är lönsamma. Ibland kallas processen när det nya ersätter det gamla för kreativ förstörelse. De som förlorar på att nya företag etablerar sig är ofta få, men mycket högljudda. När den automatiska vävstolen infördes så hände det till exempel att maskinerna slogs sönder av arbetare som förlorat sina jobb. De som tjänar på de nya företagen är däremot många, men tysta. Det är alla de tusentals konsumenter som kommer gynnas genom att kunna köpa billigare och bättre kläder, när den nya tekniken väl börjar användas. Sveriges och alla länders välstånd är byggt på att nya företag och nya sätt att producera inte bromsats, utan bejakats, trots att ett fåtal förlorat på det på kort sikt. När ekonomin växer skapas hela tiden nya jobb, så att åkare, vävare och andra vars jobb försvinner kan arbeta med något annat. Jobben tar alltså inte slut, utan de nyskapas hela tiden. 17. Uppslaget TILLVÄ X T

18 VART ÄR SVERIGE PÅ VÄG? Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. När färre ska försörja fler behöver vi fler växande företag som kan hävda sig internationellt. De hundra åren mellan 1870 och 1970 visade att Sverige kan tillhöra världseliten i ekonomisk tillväxt. Vi kan inte leva i historien men vi kan lära av den. Ekonomisk utveckling skapas om människor har möjligheter och motivation att bidra till samhällsutvecklingen. Det är också så vi kan skapa tillväxt i framtiden. 18. Uppslaget FRIHANDEL TILLVÄ X T

19 8 SVERIGE I VÄLSTÅNDSLIGAN 2011 (Köpkraftskorrigerad USD) Turkiet Mexiko* Chile Polen* Ungern Estland Slovakien Portugal Grekland Tjeckien Slovenien Sydkorea Israel* Nya Zeeland Spanien Italien Japan* Frankrike Strobritannien Island Finland Belgien Tyskland Kanada* Danmark Sverige Irland* Australien* Österrike Nederländerna USA Schweiz Norge Luxemburg VÄLSTÅNDSLIGAN I början på 70-talet var Sverige det fjärde rikaste landet i världen. Efter en bottennotering på fjortonde plats under 90-talet ligger vi nu på nionde plats i den så kallade välståndsligan, som jämför BNP per capita mellan olika länder. Källa: OECD r UPPGIFTER 1 Är det viktigt att den svenska tillväxten ökar? Varför? Varför inte? 2 Vad tror du man bör göra för att få fart på tillväxten i Sverige? 3 Hur tror du att platsen där du bor skulle förändras, om tillväxten i de lokala företagen minskade? 19. Uppslaget TILLVÄ X T

20 MED CHRISTOFER SUNDBERG, GRUNDARE AV DATASPELSFÖRETAGET AVALANCHE STUDIOS Uppslaget TILLVÄ X T VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. I denna skrift diskuteras vad ekonomisk tillväxt är och hur tillväxt skapas. Orsakerna bakom det svenska ekonomiska undret analyseras. Skriften behandlar också olika teorier om vilka förutsättningar i ett samhälle som skapar ekonomisk tillväxt och vad tillväxten betyder för samhället som helhet, inte bara för ekonomin. Beställ NUMRET OM IMMATERIALRÄTT IMMATERIALRÄTT Skydd för uppfinning & utveckling Uppslaget PATENT HUR SKYDDAR DU DIN IDÉ? Läs mer på sid. 8 INTERVJU DESSUTOM: VA RUMÄRKESSKYDD / UPPHOVSRÄTT / INTERV JUMED DAVID HEDM AN, WeSC / m.m. sid. 21 Frihandel Miljö Tillväxt Vinst Immaterialrätt Samhällsekonomi Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iphone, ipad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till för att läsa direkt på din dator. Sök efter "Uppslaget för att hitta dem. FINNS PÅ Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, Stockholm, Telefon: