Uppslaget TILLVÄ X T. DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppslaget TILLVÄ X T. DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m."

Transkript

1 TILLVÄ X T VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING Uppslaget DET SVERIGE VI LÄMNADE I MITTEN PÅ 1800-TALET VAR SVERIGE ETT AV EUROPAS FATTIGASTE LÄNDER, MEN RUNT 1870 INLEDDES DEN SVENSKA TILLVÄXTEPOKEN. Läs mer på sid.4 ALFRED NOBEL (OCH ANDRA BERÖMDA SVENSKA UPPFINNARE & ENTREPRENÖRER) Läs mer på sid.8 DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m.

2 Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget TILLVÄ X T

3 Uppslaget TILLVÄ X T I skriften diskuteras vad ekonomisk tillväxt är och hur tillväxt skapas. Orsakerna bakom det svenska ekonomiska undret analyseras. Skriften behandlar också olika teorier om vilka förutsättningar som skapar ekonomisk tillväxt i ett samhälle och vad tillväxten betyder för samhället som helhet. VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING INNEHÅLL VAD ÄR TILLVÄXT? HUNDRA ÅR AV TILLVÄXT DET SVERIGE VI LÄMNADE HUR SKAPAS TILLVÄXT? Woodrow Wilson BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER? VART SKA SVERIGE GÅ? 3. Uppslaget TILLVÄ X T

4 DET SVERIGE VI LÄMNADE I mitten på 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder, men runt 1870 inleddes den svenska tillväxtepoken. Under nästan 100 år växte den svenska ekonomin rekordsnabbt och levnadsstandarden för svenskarna förbättrades snabbt. För att förstå hur mycket bättre vi har fått det måste vi blicka tillbaka. En vanlig dag kanske börjar med att man går upp, tänder lampan, går på toaletten, tar en dusch och sedan går ut i köket. Tar fram fil och juice ur kylskåpet, häller upp flingor och bläddrar i tidningen innan man går i väg till skolan eller jobbet. En sådan morgon känns kanske inte så speciell. Men, jämför hur vi har det i dag med hur livet var för de flesta svenskar för 150 år sedan. Många vaknade då av att rummet var kallt. De flesta bodde fortfarande på landet, många i illa isolerade och dragiga torp. Det fanns ingen centralvärme och husen värmdes ofta upp av en öppen eld som tändes med stål, flinta och fnöske. Tidigt på morgonen var elden utbrunnen. Tändstickor började utvecklas och användas först i mitten på 1800-talet. Järnspisar kom mot 1800-talets slut. Bild: Skansen 1800-TALET = SVERIGE DÅ OCH NU /2011 Spädbarnsdödlighet (% av födda) Medellivslängd, män Medellivslängd, kvinnor Arbetade timmar/år Boende i städer 13 % 45,3 år 48,6 år % 0,21 % 79,8 år 83,7 år %

5 MORGONEN VAR MÖRK För många familjer var fotogenlampor allt för dyra, så man fick vänta på dagsljuset. Vattentoaletter kom först en bra bit in på 1900-talet. I bästa fall fanns det dass på gården. Det första toalettpappret tillverkades först 1857, innan dess fick man använda något annat, tidningspapper var ganska vanligt. Att tvätta sig var en högtid och man var tvungen att själv värma sitt vatten. Att göra det varje dag och dessutom innan man gick till arbetet var helt otänkbart. Det fanns inget sätt att hålla maten kall, annat än i jordkällare. Man var tvungen att äta maten direkt efter att den tillretts och undvek därför färskvaror. För många människor var maten enformig på ett sätt vi har svårt att förstå i dag. Potatis, salt sill, bröd och gröt kunde vara både lunch och middag alla veckans dagar. Människor bodde oerhört trångt. I städerna var det inte ovanligt att en familj med fem barn bodde i en lägenhet med ett rum och kök. Många fick sova även i köket. Ute på gatorna stank det. Avfall samsades med hästar, grisar, kor och råttor. Sjukdomar spreds snabbt och många dog i brist på grundläggande vård och näring. Medellivslängden i Sverige i mitten på 1800-talet var bara drygt 40 år. Mer än vart tionde barn dog före ett års ålder. HÅRDA, LÅNGA ARBETSDAGAR Kring 1870 var det vanligt med timmars arbetsdagar för en vanlig arbetare, sex dagar i veckan. Ofta var det hårt kroppsarbete i farliga arbetsmiljöer, där man lätt kunde förlora ett finger eller en arm i en maskin eller få dålig syn för att ljuset var för svagt. Ytterst få barn gick mer än sex år i skolan, innan de började arbeta. Arbetarförfattaren Moa Martinson skildrar i en av sina böcker livet för fabriksarbeterskorna i Norrköping: Min mor var ylleväverska och stod på fabrik i f lera intervaller, sammanlagt omkring 12 år. Hon blev sjuk av oljelukten, bullret gjorde henne döv och gav en fruktansvärd huvudvärk. När mor började på fabrik omkring 1893, då hade redan industriväveriet kommit i vanrykte och fabrikskotor var titeln man i många olika kretsar gav väverskorna, som bleka, med oljeglans i huden och med mörka fransschalar om axlarna kom strömmande i skaror morgon och kväll genom Norrköpings gator, hem till hybblen fulla av vägglöss. Detta var verklighet i Sverige för mindre än 150 år sedan. Sedan dess och fram till 1970-talet växte Sveriges ekonomi snabbare än något annat lands, förutom Japans. Tillväxten har gett oss välstånd, bekvämlighet och nya möjligheter. Men vad är tillväxt egentligen? 2000-TALET r UPPGIFT 1 Tänk igenom vad du har gjort i dag. Vad av detta hade inte varit möjligt på 1800-talet? 2 Prata med en äldre släkting eller bekant. Vilken typ av varor och tjänster, som du använder varje dag, fanns inte när den personen var i din ålder? Vad tror du en människa från 1870-talet hade varit mest avundsjuk på i dag? 3 Hur tror du vi kommer att leva i framtiden, om tillväxten fortsätter?

6 VAD ÄR TILLVÄXT? Ekonomisk tillväxt är ett mått på hur snabbt ett lands produktion av varor och tjänster ökar. Tillväxt betyder att vi blir allt bättre på att utnyttja våra resurser och utveckla lösningar för människors behov och önskningar. Man kan också säga att det betyder att vi blir rikare. Ett lands ekonomi växer om företagen lyckas producera fler och bättre varor och tjänster. Sedan 1870 har det givetvis skett en enorm utveckling på denna punkt. Nästan alla produkter som fanns då har blivit oerhört mycket billigare att tillverka och kan produceras på kortare tid. Då kunde det till exempel ta en vecka att tillverka ett bord och den som köpte det fick betala motsvarande flera veckors lön. I dag kan samma typ av bord tillverkas på några minuter i en fabrik och säljas till ett pris som många fler har råd med. BÄTTRE UTNYTTJADE RESURSER Tillväxt betyder alltså att vi blir bättre på att utnyttja våra resurser det krävs allt mindre arbetstid och pengar för att producera en vara, till exempel ett bord. Men det betyder också att vi använder tillgängliga resurser för att producera helt nya varor och tjänster. Tillväxt drivs alltså i hög grad av ökad kunskap. De allra flesta produkter och tjänster som finns i dag fanns inte I vissa fall har gamla produkter ersatts av nya. Oljelampor i hemmen har till exempel ersatts av glödlampor, som ger bättre ljus och inte osar. Glödlamporna ersätts i sin tur av lågenergilampor, som gör av med mindre energi och därför är bättre för miljön. Många andra produkter och tjänster är helt nya. Innan de uppfanns och sattes i produktion så visste ingen vad en mobiltelefon var, eller Instagram, eller en röntgenkamera. Eller någon av de tusentals andra produkter och tjänster vi har nytta och glädje av i dag. ÖKAD KONSUMTION Ju bättre vi blir på att producera varor, desto mer har vi också råd och möjlighet att köpa. Tillväxt betyder därför både ökad produktion och ökad konsumtion. Man kan också kalla det för att ett land blir rikare när befolkningen har råd och möjlighet att öka sin konsumtion. Att producera och konsumera allt fler varor och tjänster är inget mål i sig. Men ekonomisk tillväxt är viktig eftersom den skapar möjligheter för människor. Tillväxten har skapat möjligheten att bo i ett hus med el och värme istället för i ett dragigt torp, eller möjligheten att ringa till en kompis, istället för att skicka ett brev, som förr tog sex dagar att komma fram. Förr i tiden var det bara mycket rika människor som hade råd att hyra in musiker och lyssna på musik. I dag är musik både billig och tillgänglig för alla. Ökade möjligheter förändrar tillvaron och hela samhället. Därför är tillväxt inte bara något som förändrar ekonomin, utan vårt sätt att leva. r UPPGIFT 1 Vad tycker du är ett bra mått på hur rikt ett land är? Vilka för- och nackdelar finns med att använda BNP som mått på ett lands välstånd? 2 Tror du att tillväxt gynnar både fattiga och rika i ett land? 6. Uppslaget TILLVÄ X T

7 KAKAN VÄXER Ibland liknar man alla de resurser och möjligheter, som finns i ett land, vid en kaka. I ett fattigt land är kakan liten. Människor måste dela på det lilla som finns och det kan bli hårda strider om resurserna. Alla har då inte råd att äta sig mätta, utbilda sig eller njuta av underhållning. I ett rikt land är kakan däremot större. Alla kan få en större bit, utan att någon annan behöver bli utan. Tillväxt innebär att kakan växer. Befintliga varor kan tillverkas billigare, nya tjänster kan lösa nya problem och mer kan bli tillgängligt för fler. En av de stora vinsterna med tillväxt i ett samhälle är just att alla kan få det bättre, utan att någon behöver få det sämre. Sedan 1870 har produktionsvolymen i Sverige, det vill säga det samlade värdet av allt vi producerar, ökat nästan 20 gånger. Tänk dig att värdet på allt ni äger, era inkomster och era möjligheter blev 20 gånger så stora som i dag. Så mycket har Sveriges kaka vuxit fram till i dag. Hur stor tror du kakan är 2070? ATT MÄTA TILLVÄXT BNP Det sammanlagda värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år kallas bruttonationalprodukt (BNP). Att ett land har hög BNP behöver inte betyda att landet är rikt det kan också bero på att det är ett väldigt stort land. Därför delar man ofta BNP med antalet invånare i landet. Då kallas måttet BNP per capita. Fattiga länder har låg BNP per capita och rika länder hög. Tillväxt mäts som den årliga förändringen av landets BNP i procent. Om ett land till exempel har sex procent i tillväxt, så betyder det att landets BNP ökat med sex procent jämfört med året innan. Sex procent kan verka lite, men det betyder att landets BNP fördubblas landet blir dubbelt så rikt på bara drygt 12 år. BNP är inget perfekt mått på hur rikt ett land är. Allt som faktiskt produceras ingår inte. Till exempel så är inte allt arbete man utför hemma med i BNP. Det som produceras ideellt ingår inte heller. Det har tagits fram många andra mått, som till exempel väger in ett lands utbildningsnivå eller miljöhänsyn. Dessa mått kan också vara värdefulla i olika sammanhang. BNP är dock fortfarande det allmänt vedertagna måttet på hur rikt ett land och dess invånare är. Dessutom det som är lättast att jämföra med andra länder. 7. Uppslaget TILLVÄ X T

8 HUNDRA ÅR AV TILLVÄXT Sveriges resa från extrem fattigdom till ett rikt industriland är fylld av entreprenörer, uppfinnare, politiker och andra människor som bidragit till att lyfta landet. Men hur gick det till, när Sverige blev rikt? För ungefär 200 år sedan inleddes en epok av stark tillväxt i världen. Vi brukar kalla tillväxtperiodens inledning för den industriella revolutionen. Under denna period utvecklades mycket ny teknik som gjorde att varor, som tidigare tillverkats för hand, nu kunde massproduceras. Ångmaskinen, den automatiska vävstolen och senare järnvägen och elektriciteten är några exempel på sådan ny teknik som bidragit till högre tillväxt och välstånd. EN REVOLUTION AV HELA SAMHÄLLET Den industriella revolutionen började inom järn- och textilindustrin i Storbritannien, och spreds sedan vidare till andra länder. Den kom till Sverige omkring Tillväxten i Storbritannien skapade en efterfrågan på svenska varor, till exempel järnmalm och skog. Allt fler svenskar lämnade jordbruket och började istället arbeta inom den växande industrin. Revolutionen var inte begränsad till industrin. Även utvecklingen av exempelvis transporter (järnvägar och ångbåtar), banker, handel (lanthandlar, postorderföretag, varuhus), hotell och restauranger var viktig. Hela Sverige utvecklades och förändrades. POLITISKA FÖRÄNDRINGAR En förklaring till den industriella revolutionen är de politiska förändringar som ökade möjligheterna för människor att starta och driva företag. I början av 1800-talet var nästan all ekonomisk verksamhet i Sverige omgärdad av hårda bestämmelser. Det fanns regler om vem som fick driva företag, var verksamheten skulle bedrivas, hur den skulle organiseras, hur mycket som fick produceras och till vilket pris varorna fick säljas. Under 1800-talet ändrades detta. Vi fick ett nytt ekonomiskt system som ökade människors möjlig- 8 VÄLSTÅNDSREVOLUTIONEN Världens genomsnittsinkomst i 1990 års penningvärde ($) Uppslaget FRIHANDEL Källa: Johan Norberg "När människan skapade världen", 2006

9 heter och motivation att bidra till utvecklingen. Och det var många som tog vara på möjligheterna! ENTREPRENÖRERNA Sveriges ekonomiska utveckling har byggt på insatser av tusentals män och kvinnor företagare, arbetare, tjänstemän, forskare och politiker. En särskild betydelse hade entreprenörerna alltså de som startade och utvecklade nydanande verksamheter. Entreprenörerna var inte ensamma om att skapa det ekonomiska undret men utan deras vilja att tjäna pengar och starta företag skulle Sverige inte ha kunnat gå från fattigdom till välstånd. De mest kända svenska entreprenörerna är de industrisnillen som utvecklade företag baserade på uppfinningar, som de själva hade gjort, till exempel Gustaf Dalén (AGA-fyren), Lars Magnus Ericsson (telefonsystem) och Alfred Nobel (dynamiten). INTE BARA MÄN Flera kvinnor var verksamma inom tjänstesektorn. Sofia Gumælius grundade 1877 Sveriges första reklambyrå. Wilhelmina Skogh var i slutet av 1800-talet mycket framgångsrik inom turistnäringen. Hon drev hotell och restauranger i bland annat Bollnäs, Rättvik och Stockholm. Ulla Murman var pionjär inom bemanningsbranschen (företag som hyr ut personal) och grundade 1953 föregångaren till Manpower. Många välkända svenska företag har grundats av invandrare. Några viktiga invandrade entreprenörer var dansk-tyske Albert Bonnier (bokförlag), tysken Wilhelm Becker (färghandel och färgfabrik), de schweiziska bröderna Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta (chokladfabrik) och tjecken Herbert Felix (livsmedelsindustri). I mitten på 1900-talet grundades flera viktiga handelsföretag, bland annat av Ingvar Kamprad (IKEA), Erling Persson (H&M) och Per-Olof Ahl (Kapp-Ahl). TILLVÄXT I DAG De senaste årtiondena har tillväxten i Sverige avtagit. De länder som vuxit snabbast på senare år är framför allt utvecklingsländer i Asien. Länder som Sydkorea, Malaysia och Thailand har på kort tid genomgått en liknande resa som Sverige, där företagandet ökat och befolkningen snabbt gått från fattigdom till en mycket rikare tillvaro. Länder som börjar sin resa mot välstånd i dag gynnas av den tillväxt Sverige och andra länder redan upplevt. Eftersom det finns fler länder som redan är rika, finns också en stor marknad för de nya tillväxtländerna att sälja till. Fattiga länder behöver heller inte själva uppfinna all ny teknik, utan kan lära sig från länder som kommit längre teknologiskt. Som exempel tog det 58 år för Storbritannien att fördubbla sitt välstånd från Ungefär 100 år senare kunde Japan fördubbla sitt välstånd, men då på bara 34 år. Ytterligare 100 år senare gjorde Sydkorea detsamma, på elva år. Den extrema tillväxten i fattiga länder gör att hunger och lidande har minskat snabbare än någonsin tidigare i historien. Jättelandet Kina har blivit tretton gånger så rikt som det var NÄR TILLVÄXTEN TOG FART I OLIKA LÄNDER 1800 STORBRITANNIEN 1850 FRANKRIKE, TYSKLAND, USA 1870 SVERIGE 1890 JAPAN 1900 AUSTRALIEN, ITALIEN, KANADA 1970 SYDKOREA, TAIWAN 1980 INDIEN, KINA Tabellen visar ungefär vid vilken tid som en långsiktig ekonomisk tillväxt inleddes i ett antal länder. Under senare decennier har en dramatisk ekonomisk utveckling ägt rum, framför allt i Asien, men även i Latinamerika. Fler människor har lyfts upp ur djup fattigdom under de senaste 50 åren än under de föregående 500 åren. Medellivslängden i världen har stigit, spädbarnsdödligheten och analfabetismen har minskat. Men fortfarande lever många människor framförallt i Afrika, söder om Sahara i länder där någon långsiktig tillväxtperiod ännu inte har inletts och där fattigdom och lidande är vardag. r UPPGIFTER reda på mer om någon berömd företagsgrundare gärna i den region där du bor. 1Ta Hur gick det till när den personen startade sitt företag, och vad var det som gjorde att han eller hon lyckades? Tips: Tror du att man i förväg kan veta vilka 2 typer av företag som kommer att växa snabbt och vara framgångsrika? Vilka tror du i så fall kommer vara de som växer? 9. Uppslaget TILLVÄ X T

10 Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson, som öppnade den första butiken i Västerås Den hette då Hennes och sålde enbart damkläder. År 1968 köpte Erling Persson företaget Mauritz Widforss som sålde jaktutrustning och herrkläder. Företaget kom då att byta namn till Hennes & Mauritz och sålde både herr- och damkläder. KATALOG FRÅN HENNES MED HÖSTENS NYHETER FRÅN CA GUSTAF DALÉN, UPPFINNAREN SOM GRUNDADE FÖRETAGET AGA, VID STÄMPEL- KLOCKAN.

11 Beckers Den tyska kemisten Wilhelm Becker föddes 1838 i Schaumburg- Lippe i Tyskland, kom som ung till Sverige och öppnade 1865 en färgaffär i Stockholm. Han startade även en färg fabrik. Firman omvandlades 1901 till aktiebolag. ANSTÄLLDA PÅ SOFIA GUMÆLIUS REKLAMBYRÅ (SVERIGES FÖRSTA). WILHELMINA SKOGH, PÅ SIN TID CHEF FÖR BLAND ANNAT GRAND HOTEL I STOCKHOLM. Alfred Nobel född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo, Ligurien, Italien, var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist, donator, ingenjör och stiftare av Nobelpriset.

12 HUR SKAPAS TILLVÄXT? Vi som lever i dag är vana vid att samhället växer. De som arbetar räknar med att kunna få lite högre lön varje år. De som konsumerar är vana vid ständigt nya och billigare varor. Men tillväxten kommer inte av sig själv. Rätt förutsättningar måste finnas för att ekonomin ska växa. Ekonomisk tillväxt och det välstånd tillväxten skapar är ett nytt fenomen i mänsklighetens historia. Under de tusentals år som människan har funnits före den industriella revolutionen ökade produktionen av varor och tjänster nästan inte alls. Så vad är det som gör att produktionen och konsumtionen ökar? EN GAMMAL FÖRKLARING Vissa forskare har försökt förklara hur tillväxt uppstår genom att utgå från hur mycket råvaror, arbetskraft, kapital och teknik som finns i ett samhälle. Vi kan kalla denna förklaring för faktormodellen. Enligt detta synsätt uppstår tillväxt genom att samhället tillförs: mer råvaror eller råvaror av bättre kvalitet fler arbetstimmar eller höjd kompetens hos arbetskraften mer kapital (maskiner, anläggningar mm) och mer avancerad produktionsteknik Denna modell förklarar en del av hur tillväxt skapas. Utan råvaror, arbete eller kapital kan inget produceras. Och med mer kompetent arbetskraft och genom mer avancerad teknik kan man ofta åstadkomma en större produktion. Men samtidigt säger faktormodellen inte så mycket om tillväxtens egentliga drivkrafter, för den missar människorna och deras tankar och idéer. PLANEN SOM INTE FUNGERADE Låt oss visa detta med ett exempel, nämligen Sovjetunionen. Sovjetunionen existerade och fungerade som en kommandoekonomi eller planekonomi där alla avgörande beslut i ekonomin fattades med utgångspunkt i en centralt fastställd plan. Ett huvudmål för den sovjetiska politiken var hög tillväxt. Landet hade allt som krävdes för tillväxt. I alla fall enligt det som vi ovan kallar för faktormodellen. = > Sovjetunionen var ett av världens mest råvarurika områden. > Det sammanlagda antalet arbetade timmar för kvinnor och män var mycket högt och utbildningsnivån var realtivt hög. > Staten såg till att pengar i samhället inte gick till konsumtion utan till investeringar i industrin, så att man kunde köpa maskiner för att gynna tillväxten. > Sovjetunionen var tekniskt avancerat inom vissa områden. Landet utvecklade en världsledande ställning inom rymd- och vapenteknik. Men ändå gick allt åt skogen; ekonomin kollapsade. Det var något som fattades, nämligen människors möjligheter och motivation att genom egna insatser bidra till utvecklingen. Tillväxten skulle drivas fram ovanifrån efter fastställda planer, idéer som inte ingick i planerna utvecklades aldrig. Sovjetunionen var en totalitär diktatur där människors frihet inom alla livets områden var starkt begränsad. 12. Uppslaget TILLVÄ X T

13 EN MODERN FÖRKLARING Ett problem med faktormodellen är att den utgår från att om ingredienserna finns på plats, så bakar kakan sig själv. Då är det lätt att tro att tillväxten kan kommenderas fram uppifrån och att den kan beslutas genom en stor plan. Politiker och företagsledare bestämmer hur produktionsfaktorerna ska utnyttjas på bästa sätt och vips, så uppstår tillväxt. Men så går det inte till. Vasilijkatedralen RÖDA TORGET I MOSKVA, RYSSLAND

14 "Nationens verkliga tillgångar finns inte i hjärnorna hos den lilla grupp män som kontrollerar de stora företagen. Nationens tillgångar ligger i de ambitioner, den energi, som inte är begränsad till en viss favoriserad klass. Den är beroende av de uppfinningar som görs av okända människor, de ambitioner som finns hos okända människor. Alla nationer förnyas genom insatser av de okända, inte av dem som redan är berömda och m ä ktiga." Woodrow Wilson, amerikansk president mellan All utveckling inom ekonomi, teknik, politik, vetenskap och kultur bygger ytterst på att människor, enskilt eller tillsammans med andra, tar fram bättre lösningar på olika problem. Råvaror, arbetstimmar, kapital och teknik är medel för utvecklingen. Men det är bara genom människors drömmar, fantasi, kreativitet och initiativkraft som samhällen kan utvecklas. Om människor inte har tillräckliga möjligheter och motivation att utveckla nya idéer och pröva dem i praktiken, så uppstår ingen tillväxt. MÖJLIGHETER OCH MOTIVATION Ett bättre sätt att förklara hur tillväxt uppstår är att se på hur stora möjligheter människor har att pröva nya sätt att producera och sälja varor, och vilken motivation samhället erbjuder. Möjligheter skapas bland annat genom yttrandefrihet, organisationsfrihet, näringsfrihet och fri konkurrens. Möjligheter skapas också genom bra utbildning och genom att bekämpa fördomar och diskriminering. Motivation skapas genom att människor, som gör insatser för att lösa andra människors problem, får uppskattning för detta. Det kan handla både om ekonomiska belöningar och om vilka attityder som man möts av i omgivningen. Det som skiljer länder med hög tillväxt från länder som inte utvecklas är inte att människor av naturen är mer kreativa och initiativrika i den förra typen av länder. Skillnaderna ligger i de regler som styr samhället. Hur påverkar reglerna enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag med mera? LAGAR OCH RÄTTIGHETER I mitten av 1800-talet hände mycket i Europa, som ökade förutsättningarna för företagande och skapande. Tidigare hade samhällena i Europa varit hårt reglerade och styrda. Kungar och furstar bestämde vem som fick göra vad och behöll ofta stora delar av resultaten av undersåtarnas arbete. Människor förväntades hålla sig på sin plats i samhället. Under 1800-talet började dock attityder och politiska system i samhället att förändras. Många av dessa handlade om människors rätt att få göra egna val och pröva egna idéer. I dag finns många lagar som säkerställer människors möjligheter att utveckla sina idéer och bidra till ekonomins utveckling. Flera av dessa fick sin form under 1800-talet. Det handlar till exempel om näringsfrihet, yrkesfrihet, frihandel, samt lagar som definierar och skyddar äganderätt, kontrakt och avtal, regler för att hantera tvister, konkurser och så vidare. Staten kan också främja tillväxt genom bland annat ett bra utbildningsväsende och en väl fungerande infrastruktur (till exempel järnvägar, vägar, eloch telenät). En ny lag är inte alltid lösningen på ett problem. I en ekonomi som präglas av snabb utveckling och stora förändringar kan det vara svårt att lösa eventuella problem genom nya lagar. Risken är stor att det blir fel lösning vid fel tillfälle. Det som är nytt kan verka farligt, men visa sig leda till något som är säkrare och bättre. Tänk till exempel på hur farliga flygplan måste ha uppfattats vara när de först kom. Eller tänk på kontaktlinser de första modellerna var av glas. Hur riskabelt kan det inte ha verkat att stoppa in små glasbitar direkt i ögonen? Som tur var förbjöds varken flygplan eller kontaktlinser. När det är många lagar går mer av entreprenöre- 14. Uppslaget TILLVÄ X T

15 nas tid åt att fylla i blanketter och läsa lagböcker än att utveckla nya tjänster och produkter, vilket också hämmar utvecklingen. POSITIVA ATTITYDER Förutom de juridiska reglerna finns också informella regler i samhället, som kan främja eller försvåra utveckling. Det handlar om de attityder, traditioner och värderingar som präglar människorna och om den etik och de sedvänjor som utvecklas inom affärslivet. Möjligheter och motivation är något vi alla kan bidra till. Tillväxten påverkas mycket av vilken attityd var och en av oss har till dem som vill pröva nya ibland helt galna idéer. Om vi uppmuntrar dessa människor så kommer åtminstone några av dem att lyckas och då växer ekonomin. Om vi istället ser dem som hot och försöker stoppa dem, så uteblir tillväxten. VARFÖR INTE KINA? Varför skedde det ekonomiska genombrottet i Storbritannien och därefter i övriga Europa och inte i Kina? Kina var länge betydligt mer teknologiskt avancerat än Europa. Kineserna gjorde flera viktiga uppfinningar tidigare än européerna, bland annat masugnen, stigbygeln, porslinet, krutet, raketen, kompassen, uret, pappret och boktryckarkonsten. En viktig förklaring är att Kina i över år har präglats av stark centralstyrning. Den politiska ledningens främsta mål var stabilitet, inte utveckling och omvandling. Därigenom blev det inte möjligt för enskilda uppfinnare, företagare eller andra att utveckla kunskap eller använda uppfinningarna i projekt som kunde uppfattas som samhällsomvälvande. Europa har däremot präglats av konkurrens mellan biskopar, kejsare, kungar och hertigar. Olika grupper till exempel städer, skrån, universitet och företag kunde få en viss självständighet. Detta skapade en mångfald av idéer och en tillräcklig frihet för vetenskapsmän, uppfinnare och affärsmän att utveckla idéer, experimentera och sätta igång projekt även sådana projekt som utmanade den rådande ordningen. Under 1700-talet hade Storbritannien lyckats skapa relativt goda förutsättningar för ekonomisk utveckling. Där fanns möjligheter och motivation för människor, inte bara att göra uppfinningar utan också att försöka omsätta dem i praktisk affärsverksamhet och då tog utvecklingen fart. 8 ANTAL FÖRETAGARE Antal företagare som andel av befolkningen år Procent 8,0 7,6 7,2 6,8 6,4 6, År En undersökning från Tillväxtverket visar att hälften av befolkningen kan tänka sig att bli företagare. Men i praktiken är det betydligt färre, endast runt 7 procent, som faktiskt har tagit steget. Varför tror du att så få startar företag, trots att så många säger att de vill? Källa: SCB (AKU). Notera att värden före 2005 är länkade uppskattade värden. 15. Uppslaget TILLVÄ X T

16 r UPPGIFTER 1 Vill du starta ett företag? Vilket företag skulle det i så fall vara? 2 Varför startas inte fler företag tror du? 3 Vad tror du är det viktigaste för att människor ska känna sig motiverade och våga utveckla nya varor och tjänster? Kan man vara sin egen chef? Anställa eller vara anställd? Kommer företaget gå med vinst? Hur går man till väga med en affärsidé? BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER? Det är lätt att förstå att det behövs tillväxt i ett fattigt land där människor svälter och inte ens de mest grundläggande behoven är tillfredsställda. Men i ett land som Sverige, där vi ändå har det rätt bra, behövs verkligen mer tillväxt? Till att börja med kan vi konstatera att det inte är svårt att hitta otillfredsställda behov i vårt samhälle. De flesta människor vill ha högre lön, möjlighet till mer fritid och en bättre arbetsmiljö. Tänk bara på skolan. Hur mycket bättre skulle inte skolan vara med fler lärare, bättre läroböcker, tillgång till nyare datorer, kanske möjligheter att göra fler resor till lärorika platser? Mer tillväxt skulle kunna utveckla sjukvården ännu mer, så att människor som i dag dör i förtid kan överleva och de som lever med plågsamma sjukdomar kan slippa lidande. På samma sätt skulle högre tillväxt kunna skapa resurser som kan användas för att förbättra polisväsendet, järnvägs- och vägnäten, förskolor och mycket annat. De flesta i Sverige är överens om att det är svårt att höja skatterna 16. Uppslaget TILLVÄ X T

17 i vårt land ytterligare. Skatterna i Sverige är bland de högsta i världen. För att vi ska kunna satsa mer pengar på skolan, vården och allt annat, som vi i dag betalar med skattepengar, så måste istället tillväxten öka. Om det startas fler företag, och fler företag växer och anställer, då ökar också skatteintäkterna. ALLT FLER ÄLDRE Även om människor inte svälter i Sverige längre så är det fortfarande många familjer som har knappa marginaler i ekonomin. Många familjer har inte råd att åka på semester och går aldrig på restaurang. Om välståndet ökar i samhället skulle mer av det som är lyx i dag bli tillgängligt för fler. I framtiden kommer också en allt mindre andel av Sveriges befolkning att vara i yrkesaktiv ålder (20 64 år). Färre personer ska försörja allt fler. För att det här ska fungera så kommer vi behöva bli fler som jobbar. För det krävs att ekonomin växer och att fler startar företag som också kan anställa. Annars kommer det att bli allt svårare för dem som arbetar att kunna försörja de som är gamla. FÄRRE KONFLIKTER Tillväxten är också viktig eftersom den skapar ett samhälle där människor inte hela tiden står i konflikt med varandra. Utan tillväxt måste varje förbättring för en grupp i samhället ske på bekostnad av någon annan. Om ekonomin växer kan däremot alla få det bättre samtidigt. Genom historien kan man se att perioder då länders ekonomi har växt också varit perioder med större tolerans och öppenhet. När levnadsstandarden i ett samhälle inte ökar, blir människor mer på sin vakt mot det som kan hota dem. Det är ingen slump att främlingsfientlighet ofta uppstår i perioder när ett lands ekonomi går dåligt. När ekonomin växer skapas också en känsla av trygghet och optimism i ett samhälle. Om man tror att företagen kommer att gå bra även i framtiden vågar fler människor satsa på saker de gärna vill göra, men kanske inte hade vågat annars. Att starta ett företag är ju inte bara ett sätt att tjäna pengar, för många människor är det en dröm om att få bygga upp något alldeles eget. När andra lyckas runt omkring är det också lättare att lyckas själv. KARLSKRONA Karlskrona i Blekinge var under lång tid en stad som var på ekonomisk nedgång, men upplevde under ett antal år på 90-talet ett starkt uppsving i näringslivet. Det märktes inte bara på att människor fick jobb, utan påverkade samhället på många fler sätt. När företagen expanderade och anställde blev Karlskronaborna mycket friskare och sundare. Antalet sjukskrivna minskade. Färre behövde söka vård. Det var till och med fler som slutade röka. Karlskronaborna blev också mer engagerade i det lokala föreningslivet och de började gå mer på bio. Fler satsade på att starta egna företag. Samtidigt sjönk antalet socialbidragstagare. Utvecklingen i Karlskrona visar att tillväxten i ekonomin inte är skild från samhället och livet i övrigt. Det är inget unikt för just Karlskrona, utan gäller för alla platser där ekonomin växer och människor får det bättre. När ekonomin växer ökar också möjligheterna och optimismen. = "KREATIV FÖRSTÖRELSE" Tillväxten har alltid haft sina kritiker och det är egentligen inte så konstigt. Även om befolkningen som helhet gynnas av att produktionen och konsumtionen ökar, så finns det alltid några som känner sig hotade av förändringar. Nya företag med billigare och bättre produkter hotar jobben och vinsterna i de gamla företagen med sämre och dyrare produkter. Åkarna till hästdroskor fick leta efter nya jobb när bilarna tog över. Samma sak sker i dag, i företag och branscher som inte är lönsamma. Ibland kallas processen när det nya ersätter det gamla för kreativ förstörelse. De som förlorar på att nya företag etablerar sig är ofta få, men mycket högljudda. När den automatiska vävstolen infördes så hände det till exempel att maskinerna slogs sönder av arbetare som förlorat sina jobb. De som tjänar på de nya företagen är däremot många, men tysta. Det är alla de tusentals konsumenter som kommer gynnas genom att kunna köpa billigare och bättre kläder, när den nya tekniken väl börjar användas. Sveriges och alla länders välstånd är byggt på att nya företag och nya sätt att producera inte bromsats, utan bejakats, trots att ett fåtal förlorat på det på kort sikt. När ekonomin växer skapas hela tiden nya jobb, så att åkare, vävare och andra vars jobb försvinner kan arbeta med något annat. Jobben tar alltså inte slut, utan de nyskapas hela tiden. 17. Uppslaget TILLVÄ X T

18 VART ÄR SVERIGE PÅ VÄG? Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. När färre ska försörja fler behöver vi fler växande företag som kan hävda sig internationellt. De hundra åren mellan 1870 och 1970 visade att Sverige kan tillhöra världseliten i ekonomisk tillväxt. Vi kan inte leva i historien men vi kan lära av den. Ekonomisk utveckling skapas om människor har möjligheter och motivation att bidra till samhällsutvecklingen. Det är också så vi kan skapa tillväxt i framtiden. 18. Uppslaget FRIHANDEL TILLVÄ X T

19 8 SVERIGE I VÄLSTÅNDSLIGAN 2011 (Köpkraftskorrigerad USD) Turkiet Mexiko* Chile Polen* Ungern Estland Slovakien Portugal Grekland Tjeckien Slovenien Sydkorea Israel* Nya Zeeland Spanien Italien Japan* Frankrike Strobritannien Island Finland Belgien Tyskland Kanada* Danmark Sverige Irland* Australien* Österrike Nederländerna USA Schweiz Norge Luxemburg VÄLSTÅNDSLIGAN I början på 70-talet var Sverige det fjärde rikaste landet i världen. Efter en bottennotering på fjortonde plats under 90-talet ligger vi nu på nionde plats i den så kallade välståndsligan, som jämför BNP per capita mellan olika länder. Källa: OECD r UPPGIFTER 1 Är det viktigt att den svenska tillväxten ökar? Varför? Varför inte? 2 Vad tror du man bör göra för att få fart på tillväxten i Sverige? 3 Hur tror du att platsen där du bor skulle förändras, om tillväxten i de lokala företagen minskade? 19. Uppslaget TILLVÄ X T

20 MED CHRISTOFER SUNDBERG, GRUNDARE AV DATASPELSFÖRETAGET AVALANCHE STUDIOS Uppslaget TILLVÄ X T VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. I denna skrift diskuteras vad ekonomisk tillväxt är och hur tillväxt skapas. Orsakerna bakom det svenska ekonomiska undret analyseras. Skriften behandlar också olika teorier om vilka förutsättningar i ett samhälle som skapar ekonomisk tillväxt och vad tillväxten betyder för samhället som helhet, inte bara för ekonomin. Beställ NUMRET OM IMMATERIALRÄTT IMMATERIALRÄTT Skydd för uppfinning & utveckling Uppslaget PATENT HUR SKYDDAR DU DIN IDÉ? Läs mer på sid. 8 INTERVJU DESSUTOM: VA RUMÄRKESSKYDD / UPPHOVSRÄTT / INTERV JUMED DAVID HEDM AN, WeSC / m.m. sid. 21 Frihandel Miljö Tillväxt Vinst Immaterialrätt Samhällsekonomi Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iphone, ipad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till för att läsa direkt på din dator. Sök efter "Uppslaget för att hitta dem. FINNS PÅ Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, Stockholm, Telefon:

Svenskt Näringslivs regionkontor. Skellefteå 023-580 00 054-14 27 70. Linköping. Uppsala 0498-24 96 60 013-25 30 00. Stockholm 026-54 36 90

Svenskt Näringslivs regionkontor. Skellefteå 023-580 00 054-14 27 70. Linköping. Uppsala 0498-24 96 60 013-25 30 00. Stockholm 026-54 36 90 Tillväxt Uppgift Anteckna Information På www.svensktnaringsliv.se hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Svenskt Näringslivs regionkontor Observera Falun

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg STEG 1 Ändra ditt sätt att tänka De första stegen till det ekonomiska genombrottet och ekonomisk frihet handlar om förändringar inom dig.

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare. (A. Einstein) As easy as that. 12345 "Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein) 12345 Lenze gör mycket enkelt. Tiderna förändras i rasande takt och bjuder på många utmaningar. I framtiden

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Rapport om myndigheters informationsförfrågningar

Rapport om myndigheters informationsförfrågningar Rapport om myndigheters informationsförfrågningar juli december Apple tar skyddet av din information på största allvar och vi gör vårt yttersta för att erbjuda säkraste möjliga hårdvara, mjukvara och tjänster.

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Entreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula

Entreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula Entreprenörskap Magnus Henrekson Mikael Stenkula Upplägg: Vad är entreprenörskap och hur kan det mätas? Varför är entreprenörskap viktigt? Vad påverkar entreprenörskapsaktiviteten i ekonomin? 2 Vad är

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer