Uppslaget TILLVÄ X T. DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppslaget TILLVÄ X T. DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m."

Transkript

1 TILLVÄ X T VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING Uppslaget DET SVERIGE VI LÄMNADE I MITTEN PÅ 1800-TALET VAR SVERIGE ETT AV EUROPAS FATTIGASTE LÄNDER, MEN RUNT 1870 INLEDDES DEN SVENSKA TILLVÄXTEPOKEN. Läs mer på sid.4 ALFRED NOBEL (OCH ANDRA BERÖMDA SVENSKA UPPFINNARE & ENTREPRENÖRER) Läs mer på sid.8 DESSUTOM: VAD ÄR TILLVÄXT? / HUR SKAPAS TILLVÄXT? / BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER / m.m.

2 Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget TILLVÄ X T

3 Uppslaget TILLVÄ X T I skriften diskuteras vad ekonomisk tillväxt är och hur tillväxt skapas. Orsakerna bakom det svenska ekonomiska undret analyseras. Skriften behandlar också olika teorier om vilka förutsättningar som skapar ekonomisk tillväxt i ett samhälle och vad tillväxten betyder för samhället som helhet. VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING INNEHÅLL VAD ÄR TILLVÄXT? HUNDRA ÅR AV TILLVÄXT DET SVERIGE VI LÄMNADE HUR SKAPAS TILLVÄXT? Woodrow Wilson BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER? VART SKA SVERIGE GÅ? 3. Uppslaget TILLVÄ X T

4 DET SVERIGE VI LÄMNADE I mitten på 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder, men runt 1870 inleddes den svenska tillväxtepoken. Under nästan 100 år växte den svenska ekonomin rekordsnabbt och levnadsstandarden för svenskarna förbättrades snabbt. För att förstå hur mycket bättre vi har fått det måste vi blicka tillbaka. En vanlig dag kanske börjar med att man går upp, tänder lampan, går på toaletten, tar en dusch och sedan går ut i köket. Tar fram fil och juice ur kylskåpet, häller upp flingor och bläddrar i tidningen innan man går i väg till skolan eller jobbet. En sådan morgon känns kanske inte så speciell. Men, jämför hur vi har det i dag med hur livet var för de flesta svenskar för 150 år sedan. Många vaknade då av att rummet var kallt. De flesta bodde fortfarande på landet, många i illa isolerade och dragiga torp. Det fanns ingen centralvärme och husen värmdes ofta upp av en öppen eld som tändes med stål, flinta och fnöske. Tidigt på morgonen var elden utbrunnen. Tändstickor började utvecklas och användas först i mitten på 1800-talet. Järnspisar kom mot 1800-talets slut. Bild: Skansen 1800-TALET = SVERIGE DÅ OCH NU /2011 Spädbarnsdödlighet (% av födda) Medellivslängd, män Medellivslängd, kvinnor Arbetade timmar/år Boende i städer 13 % 45,3 år 48,6 år % 0,21 % 79,8 år 83,7 år %

5 MORGONEN VAR MÖRK För många familjer var fotogenlampor allt för dyra, så man fick vänta på dagsljuset. Vattentoaletter kom först en bra bit in på 1900-talet. I bästa fall fanns det dass på gården. Det första toalettpappret tillverkades först 1857, innan dess fick man använda något annat, tidningspapper var ganska vanligt. Att tvätta sig var en högtid och man var tvungen att själv värma sitt vatten. Att göra det varje dag och dessutom innan man gick till arbetet var helt otänkbart. Det fanns inget sätt att hålla maten kall, annat än i jordkällare. Man var tvungen att äta maten direkt efter att den tillretts och undvek därför färskvaror. För många människor var maten enformig på ett sätt vi har svårt att förstå i dag. Potatis, salt sill, bröd och gröt kunde vara både lunch och middag alla veckans dagar. Människor bodde oerhört trångt. I städerna var det inte ovanligt att en familj med fem barn bodde i en lägenhet med ett rum och kök. Många fick sova även i köket. Ute på gatorna stank det. Avfall samsades med hästar, grisar, kor och råttor. Sjukdomar spreds snabbt och många dog i brist på grundläggande vård och näring. Medellivslängden i Sverige i mitten på 1800-talet var bara drygt 40 år. Mer än vart tionde barn dog före ett års ålder. HÅRDA, LÅNGA ARBETSDAGAR Kring 1870 var det vanligt med timmars arbetsdagar för en vanlig arbetare, sex dagar i veckan. Ofta var det hårt kroppsarbete i farliga arbetsmiljöer, där man lätt kunde förlora ett finger eller en arm i en maskin eller få dålig syn för att ljuset var för svagt. Ytterst få barn gick mer än sex år i skolan, innan de började arbeta. Arbetarförfattaren Moa Martinson skildrar i en av sina böcker livet för fabriksarbeterskorna i Norrköping: Min mor var ylleväverska och stod på fabrik i f lera intervaller, sammanlagt omkring 12 år. Hon blev sjuk av oljelukten, bullret gjorde henne döv och gav en fruktansvärd huvudvärk. När mor började på fabrik omkring 1893, då hade redan industriväveriet kommit i vanrykte och fabrikskotor var titeln man i många olika kretsar gav väverskorna, som bleka, med oljeglans i huden och med mörka fransschalar om axlarna kom strömmande i skaror morgon och kväll genom Norrköpings gator, hem till hybblen fulla av vägglöss. Detta var verklighet i Sverige för mindre än 150 år sedan. Sedan dess och fram till 1970-talet växte Sveriges ekonomi snabbare än något annat lands, förutom Japans. Tillväxten har gett oss välstånd, bekvämlighet och nya möjligheter. Men vad är tillväxt egentligen? 2000-TALET r UPPGIFT 1 Tänk igenom vad du har gjort i dag. Vad av detta hade inte varit möjligt på 1800-talet? 2 Prata med en äldre släkting eller bekant. Vilken typ av varor och tjänster, som du använder varje dag, fanns inte när den personen var i din ålder? Vad tror du en människa från 1870-talet hade varit mest avundsjuk på i dag? 3 Hur tror du vi kommer att leva i framtiden, om tillväxten fortsätter?

6 VAD ÄR TILLVÄXT? Ekonomisk tillväxt är ett mått på hur snabbt ett lands produktion av varor och tjänster ökar. Tillväxt betyder att vi blir allt bättre på att utnyttja våra resurser och utveckla lösningar för människors behov och önskningar. Man kan också säga att det betyder att vi blir rikare. Ett lands ekonomi växer om företagen lyckas producera fler och bättre varor och tjänster. Sedan 1870 har det givetvis skett en enorm utveckling på denna punkt. Nästan alla produkter som fanns då har blivit oerhört mycket billigare att tillverka och kan produceras på kortare tid. Då kunde det till exempel ta en vecka att tillverka ett bord och den som köpte det fick betala motsvarande flera veckors lön. I dag kan samma typ av bord tillverkas på några minuter i en fabrik och säljas till ett pris som många fler har råd med. BÄTTRE UTNYTTJADE RESURSER Tillväxt betyder alltså att vi blir bättre på att utnyttja våra resurser det krävs allt mindre arbetstid och pengar för att producera en vara, till exempel ett bord. Men det betyder också att vi använder tillgängliga resurser för att producera helt nya varor och tjänster. Tillväxt drivs alltså i hög grad av ökad kunskap. De allra flesta produkter och tjänster som finns i dag fanns inte I vissa fall har gamla produkter ersatts av nya. Oljelampor i hemmen har till exempel ersatts av glödlampor, som ger bättre ljus och inte osar. Glödlamporna ersätts i sin tur av lågenergilampor, som gör av med mindre energi och därför är bättre för miljön. Många andra produkter och tjänster är helt nya. Innan de uppfanns och sattes i produktion så visste ingen vad en mobiltelefon var, eller Instagram, eller en röntgenkamera. Eller någon av de tusentals andra produkter och tjänster vi har nytta och glädje av i dag. ÖKAD KONSUMTION Ju bättre vi blir på att producera varor, desto mer har vi också råd och möjlighet att köpa. Tillväxt betyder därför både ökad produktion och ökad konsumtion. Man kan också kalla det för att ett land blir rikare när befolkningen har råd och möjlighet att öka sin konsumtion. Att producera och konsumera allt fler varor och tjänster är inget mål i sig. Men ekonomisk tillväxt är viktig eftersom den skapar möjligheter för människor. Tillväxten har skapat möjligheten att bo i ett hus med el och värme istället för i ett dragigt torp, eller möjligheten att ringa till en kompis, istället för att skicka ett brev, som förr tog sex dagar att komma fram. Förr i tiden var det bara mycket rika människor som hade råd att hyra in musiker och lyssna på musik. I dag är musik både billig och tillgänglig för alla. Ökade möjligheter förändrar tillvaron och hela samhället. Därför är tillväxt inte bara något som förändrar ekonomin, utan vårt sätt att leva. r UPPGIFT 1 Vad tycker du är ett bra mått på hur rikt ett land är? Vilka för- och nackdelar finns med att använda BNP som mått på ett lands välstånd? 2 Tror du att tillväxt gynnar både fattiga och rika i ett land? 6. Uppslaget TILLVÄ X T

7 KAKAN VÄXER Ibland liknar man alla de resurser och möjligheter, som finns i ett land, vid en kaka. I ett fattigt land är kakan liten. Människor måste dela på det lilla som finns och det kan bli hårda strider om resurserna. Alla har då inte råd att äta sig mätta, utbilda sig eller njuta av underhållning. I ett rikt land är kakan däremot större. Alla kan få en större bit, utan att någon annan behöver bli utan. Tillväxt innebär att kakan växer. Befintliga varor kan tillverkas billigare, nya tjänster kan lösa nya problem och mer kan bli tillgängligt för fler. En av de stora vinsterna med tillväxt i ett samhälle är just att alla kan få det bättre, utan att någon behöver få det sämre. Sedan 1870 har produktionsvolymen i Sverige, det vill säga det samlade värdet av allt vi producerar, ökat nästan 20 gånger. Tänk dig att värdet på allt ni äger, era inkomster och era möjligheter blev 20 gånger så stora som i dag. Så mycket har Sveriges kaka vuxit fram till i dag. Hur stor tror du kakan är 2070? ATT MÄTA TILLVÄXT BNP Det sammanlagda värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år kallas bruttonationalprodukt (BNP). Att ett land har hög BNP behöver inte betyda att landet är rikt det kan också bero på att det är ett väldigt stort land. Därför delar man ofta BNP med antalet invånare i landet. Då kallas måttet BNP per capita. Fattiga länder har låg BNP per capita och rika länder hög. Tillväxt mäts som den årliga förändringen av landets BNP i procent. Om ett land till exempel har sex procent i tillväxt, så betyder det att landets BNP ökat med sex procent jämfört med året innan. Sex procent kan verka lite, men det betyder att landets BNP fördubblas landet blir dubbelt så rikt på bara drygt 12 år. BNP är inget perfekt mått på hur rikt ett land är. Allt som faktiskt produceras ingår inte. Till exempel så är inte allt arbete man utför hemma med i BNP. Det som produceras ideellt ingår inte heller. Det har tagits fram många andra mått, som till exempel väger in ett lands utbildningsnivå eller miljöhänsyn. Dessa mått kan också vara värdefulla i olika sammanhang. BNP är dock fortfarande det allmänt vedertagna måttet på hur rikt ett land och dess invånare är. Dessutom det som är lättast att jämföra med andra länder. 7. Uppslaget TILLVÄ X T

8 HUNDRA ÅR AV TILLVÄXT Sveriges resa från extrem fattigdom till ett rikt industriland är fylld av entreprenörer, uppfinnare, politiker och andra människor som bidragit till att lyfta landet. Men hur gick det till, när Sverige blev rikt? För ungefär 200 år sedan inleddes en epok av stark tillväxt i världen. Vi brukar kalla tillväxtperiodens inledning för den industriella revolutionen. Under denna period utvecklades mycket ny teknik som gjorde att varor, som tidigare tillverkats för hand, nu kunde massproduceras. Ångmaskinen, den automatiska vävstolen och senare järnvägen och elektriciteten är några exempel på sådan ny teknik som bidragit till högre tillväxt och välstånd. EN REVOLUTION AV HELA SAMHÄLLET Den industriella revolutionen började inom järn- och textilindustrin i Storbritannien, och spreds sedan vidare till andra länder. Den kom till Sverige omkring Tillväxten i Storbritannien skapade en efterfrågan på svenska varor, till exempel järnmalm och skog. Allt fler svenskar lämnade jordbruket och började istället arbeta inom den växande industrin. Revolutionen var inte begränsad till industrin. Även utvecklingen av exempelvis transporter (järnvägar och ångbåtar), banker, handel (lanthandlar, postorderföretag, varuhus), hotell och restauranger var viktig. Hela Sverige utvecklades och förändrades. POLITISKA FÖRÄNDRINGAR En förklaring till den industriella revolutionen är de politiska förändringar som ökade möjligheterna för människor att starta och driva företag. I början av 1800-talet var nästan all ekonomisk verksamhet i Sverige omgärdad av hårda bestämmelser. Det fanns regler om vem som fick driva företag, var verksamheten skulle bedrivas, hur den skulle organiseras, hur mycket som fick produceras och till vilket pris varorna fick säljas. Under 1800-talet ändrades detta. Vi fick ett nytt ekonomiskt system som ökade människors möjlig- 8 VÄLSTÅNDSREVOLUTIONEN Världens genomsnittsinkomst i 1990 års penningvärde ($) Uppslaget FRIHANDEL Källa: Johan Norberg "När människan skapade världen", 2006

9 heter och motivation att bidra till utvecklingen. Och det var många som tog vara på möjligheterna! ENTREPRENÖRERNA Sveriges ekonomiska utveckling har byggt på insatser av tusentals män och kvinnor företagare, arbetare, tjänstemän, forskare och politiker. En särskild betydelse hade entreprenörerna alltså de som startade och utvecklade nydanande verksamheter. Entreprenörerna var inte ensamma om att skapa det ekonomiska undret men utan deras vilja att tjäna pengar och starta företag skulle Sverige inte ha kunnat gå från fattigdom till välstånd. De mest kända svenska entreprenörerna är de industrisnillen som utvecklade företag baserade på uppfinningar, som de själva hade gjort, till exempel Gustaf Dalén (AGA-fyren), Lars Magnus Ericsson (telefonsystem) och Alfred Nobel (dynamiten). INTE BARA MÄN Flera kvinnor var verksamma inom tjänstesektorn. Sofia Gumælius grundade 1877 Sveriges första reklambyrå. Wilhelmina Skogh var i slutet av 1800-talet mycket framgångsrik inom turistnäringen. Hon drev hotell och restauranger i bland annat Bollnäs, Rättvik och Stockholm. Ulla Murman var pionjär inom bemanningsbranschen (företag som hyr ut personal) och grundade 1953 föregångaren till Manpower. Många välkända svenska företag har grundats av invandrare. Några viktiga invandrade entreprenörer var dansk-tyske Albert Bonnier (bokförlag), tysken Wilhelm Becker (färghandel och färgfabrik), de schweiziska bröderna Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta (chokladfabrik) och tjecken Herbert Felix (livsmedelsindustri). I mitten på 1900-talet grundades flera viktiga handelsföretag, bland annat av Ingvar Kamprad (IKEA), Erling Persson (H&M) och Per-Olof Ahl (Kapp-Ahl). TILLVÄXT I DAG De senaste årtiondena har tillväxten i Sverige avtagit. De länder som vuxit snabbast på senare år är framför allt utvecklingsländer i Asien. Länder som Sydkorea, Malaysia och Thailand har på kort tid genomgått en liknande resa som Sverige, där företagandet ökat och befolkningen snabbt gått från fattigdom till en mycket rikare tillvaro. Länder som börjar sin resa mot välstånd i dag gynnas av den tillväxt Sverige och andra länder redan upplevt. Eftersom det finns fler länder som redan är rika, finns också en stor marknad för de nya tillväxtländerna att sälja till. Fattiga länder behöver heller inte själva uppfinna all ny teknik, utan kan lära sig från länder som kommit längre teknologiskt. Som exempel tog det 58 år för Storbritannien att fördubbla sitt välstånd från Ungefär 100 år senare kunde Japan fördubbla sitt välstånd, men då på bara 34 år. Ytterligare 100 år senare gjorde Sydkorea detsamma, på elva år. Den extrema tillväxten i fattiga länder gör att hunger och lidande har minskat snabbare än någonsin tidigare i historien. Jättelandet Kina har blivit tretton gånger så rikt som det var NÄR TILLVÄXTEN TOG FART I OLIKA LÄNDER 1800 STORBRITANNIEN 1850 FRANKRIKE, TYSKLAND, USA 1870 SVERIGE 1890 JAPAN 1900 AUSTRALIEN, ITALIEN, KANADA 1970 SYDKOREA, TAIWAN 1980 INDIEN, KINA Tabellen visar ungefär vid vilken tid som en långsiktig ekonomisk tillväxt inleddes i ett antal länder. Under senare decennier har en dramatisk ekonomisk utveckling ägt rum, framför allt i Asien, men även i Latinamerika. Fler människor har lyfts upp ur djup fattigdom under de senaste 50 åren än under de föregående 500 åren. Medellivslängden i världen har stigit, spädbarnsdödligheten och analfabetismen har minskat. Men fortfarande lever många människor framförallt i Afrika, söder om Sahara i länder där någon långsiktig tillväxtperiod ännu inte har inletts och där fattigdom och lidande är vardag. r UPPGIFTER reda på mer om någon berömd företagsgrundare gärna i den region där du bor. 1Ta Hur gick det till när den personen startade sitt företag, och vad var det som gjorde att han eller hon lyckades? Tips: Tror du att man i förväg kan veta vilka 2 typer av företag som kommer att växa snabbt och vara framgångsrika? Vilka tror du i så fall kommer vara de som växer? 9. Uppslaget TILLVÄ X T

10 Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson, som öppnade den första butiken i Västerås Den hette då Hennes och sålde enbart damkläder. År 1968 köpte Erling Persson företaget Mauritz Widforss som sålde jaktutrustning och herrkläder. Företaget kom då att byta namn till Hennes & Mauritz och sålde både herr- och damkläder. KATALOG FRÅN HENNES MED HÖSTENS NYHETER FRÅN CA GUSTAF DALÉN, UPPFINNAREN SOM GRUNDADE FÖRETAGET AGA, VID STÄMPEL- KLOCKAN.

11 Beckers Den tyska kemisten Wilhelm Becker föddes 1838 i Schaumburg- Lippe i Tyskland, kom som ung till Sverige och öppnade 1865 en färgaffär i Stockholm. Han startade även en färg fabrik. Firman omvandlades 1901 till aktiebolag. ANSTÄLLDA PÅ SOFIA GUMÆLIUS REKLAMBYRÅ (SVERIGES FÖRSTA). WILHELMINA SKOGH, PÅ SIN TID CHEF FÖR BLAND ANNAT GRAND HOTEL I STOCKHOLM. Alfred Nobel född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo, Ligurien, Italien, var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist, donator, ingenjör och stiftare av Nobelpriset.

12 HUR SKAPAS TILLVÄXT? Vi som lever i dag är vana vid att samhället växer. De som arbetar räknar med att kunna få lite högre lön varje år. De som konsumerar är vana vid ständigt nya och billigare varor. Men tillväxten kommer inte av sig själv. Rätt förutsättningar måste finnas för att ekonomin ska växa. Ekonomisk tillväxt och det välstånd tillväxten skapar är ett nytt fenomen i mänsklighetens historia. Under de tusentals år som människan har funnits före den industriella revolutionen ökade produktionen av varor och tjänster nästan inte alls. Så vad är det som gör att produktionen och konsumtionen ökar? EN GAMMAL FÖRKLARING Vissa forskare har försökt förklara hur tillväxt uppstår genom att utgå från hur mycket råvaror, arbetskraft, kapital och teknik som finns i ett samhälle. Vi kan kalla denna förklaring för faktormodellen. Enligt detta synsätt uppstår tillväxt genom att samhället tillförs: mer råvaror eller råvaror av bättre kvalitet fler arbetstimmar eller höjd kompetens hos arbetskraften mer kapital (maskiner, anläggningar mm) och mer avancerad produktionsteknik Denna modell förklarar en del av hur tillväxt skapas. Utan råvaror, arbete eller kapital kan inget produceras. Och med mer kompetent arbetskraft och genom mer avancerad teknik kan man ofta åstadkomma en större produktion. Men samtidigt säger faktormodellen inte så mycket om tillväxtens egentliga drivkrafter, för den missar människorna och deras tankar och idéer. PLANEN SOM INTE FUNGERADE Låt oss visa detta med ett exempel, nämligen Sovjetunionen. Sovjetunionen existerade och fungerade som en kommandoekonomi eller planekonomi där alla avgörande beslut i ekonomin fattades med utgångspunkt i en centralt fastställd plan. Ett huvudmål för den sovjetiska politiken var hög tillväxt. Landet hade allt som krävdes för tillväxt. I alla fall enligt det som vi ovan kallar för faktormodellen. = > Sovjetunionen var ett av världens mest råvarurika områden. > Det sammanlagda antalet arbetade timmar för kvinnor och män var mycket högt och utbildningsnivån var realtivt hög. > Staten såg till att pengar i samhället inte gick till konsumtion utan till investeringar i industrin, så att man kunde köpa maskiner för att gynna tillväxten. > Sovjetunionen var tekniskt avancerat inom vissa områden. Landet utvecklade en världsledande ställning inom rymd- och vapenteknik. Men ändå gick allt åt skogen; ekonomin kollapsade. Det var något som fattades, nämligen människors möjligheter och motivation att genom egna insatser bidra till utvecklingen. Tillväxten skulle drivas fram ovanifrån efter fastställda planer, idéer som inte ingick i planerna utvecklades aldrig. Sovjetunionen var en totalitär diktatur där människors frihet inom alla livets områden var starkt begränsad. 12. Uppslaget TILLVÄ X T

13 EN MODERN FÖRKLARING Ett problem med faktormodellen är att den utgår från att om ingredienserna finns på plats, så bakar kakan sig själv. Då är det lätt att tro att tillväxten kan kommenderas fram uppifrån och att den kan beslutas genom en stor plan. Politiker och företagsledare bestämmer hur produktionsfaktorerna ska utnyttjas på bästa sätt och vips, så uppstår tillväxt. Men så går det inte till. Vasilijkatedralen RÖDA TORGET I MOSKVA, RYSSLAND

14 "Nationens verkliga tillgångar finns inte i hjärnorna hos den lilla grupp män som kontrollerar de stora företagen. Nationens tillgångar ligger i de ambitioner, den energi, som inte är begränsad till en viss favoriserad klass. Den är beroende av de uppfinningar som görs av okända människor, de ambitioner som finns hos okända människor. Alla nationer förnyas genom insatser av de okända, inte av dem som redan är berömda och m ä ktiga." Woodrow Wilson, amerikansk president mellan All utveckling inom ekonomi, teknik, politik, vetenskap och kultur bygger ytterst på att människor, enskilt eller tillsammans med andra, tar fram bättre lösningar på olika problem. Råvaror, arbetstimmar, kapital och teknik är medel för utvecklingen. Men det är bara genom människors drömmar, fantasi, kreativitet och initiativkraft som samhällen kan utvecklas. Om människor inte har tillräckliga möjligheter och motivation att utveckla nya idéer och pröva dem i praktiken, så uppstår ingen tillväxt. MÖJLIGHETER OCH MOTIVATION Ett bättre sätt att förklara hur tillväxt uppstår är att se på hur stora möjligheter människor har att pröva nya sätt att producera och sälja varor, och vilken motivation samhället erbjuder. Möjligheter skapas bland annat genom yttrandefrihet, organisationsfrihet, näringsfrihet och fri konkurrens. Möjligheter skapas också genom bra utbildning och genom att bekämpa fördomar och diskriminering. Motivation skapas genom att människor, som gör insatser för att lösa andra människors problem, får uppskattning för detta. Det kan handla både om ekonomiska belöningar och om vilka attityder som man möts av i omgivningen. Det som skiljer länder med hög tillväxt från länder som inte utvecklas är inte att människor av naturen är mer kreativa och initiativrika i den förra typen av länder. Skillnaderna ligger i de regler som styr samhället. Hur påverkar reglerna enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag med mera? LAGAR OCH RÄTTIGHETER I mitten av 1800-talet hände mycket i Europa, som ökade förutsättningarna för företagande och skapande. Tidigare hade samhällena i Europa varit hårt reglerade och styrda. Kungar och furstar bestämde vem som fick göra vad och behöll ofta stora delar av resultaten av undersåtarnas arbete. Människor förväntades hålla sig på sin plats i samhället. Under 1800-talet började dock attityder och politiska system i samhället att förändras. Många av dessa handlade om människors rätt att få göra egna val och pröva egna idéer. I dag finns många lagar som säkerställer människors möjligheter att utveckla sina idéer och bidra till ekonomins utveckling. Flera av dessa fick sin form under 1800-talet. Det handlar till exempel om näringsfrihet, yrkesfrihet, frihandel, samt lagar som definierar och skyddar äganderätt, kontrakt och avtal, regler för att hantera tvister, konkurser och så vidare. Staten kan också främja tillväxt genom bland annat ett bra utbildningsväsende och en väl fungerande infrastruktur (till exempel järnvägar, vägar, eloch telenät). En ny lag är inte alltid lösningen på ett problem. I en ekonomi som präglas av snabb utveckling och stora förändringar kan det vara svårt att lösa eventuella problem genom nya lagar. Risken är stor att det blir fel lösning vid fel tillfälle. Det som är nytt kan verka farligt, men visa sig leda till något som är säkrare och bättre. Tänk till exempel på hur farliga flygplan måste ha uppfattats vara när de först kom. Eller tänk på kontaktlinser de första modellerna var av glas. Hur riskabelt kan det inte ha verkat att stoppa in små glasbitar direkt i ögonen? Som tur var förbjöds varken flygplan eller kontaktlinser. När det är många lagar går mer av entreprenöre- 14. Uppslaget TILLVÄ X T

15 nas tid åt att fylla i blanketter och läsa lagböcker än att utveckla nya tjänster och produkter, vilket också hämmar utvecklingen. POSITIVA ATTITYDER Förutom de juridiska reglerna finns också informella regler i samhället, som kan främja eller försvåra utveckling. Det handlar om de attityder, traditioner och värderingar som präglar människorna och om den etik och de sedvänjor som utvecklas inom affärslivet. Möjligheter och motivation är något vi alla kan bidra till. Tillväxten påverkas mycket av vilken attityd var och en av oss har till dem som vill pröva nya ibland helt galna idéer. Om vi uppmuntrar dessa människor så kommer åtminstone några av dem att lyckas och då växer ekonomin. Om vi istället ser dem som hot och försöker stoppa dem, så uteblir tillväxten. VARFÖR INTE KINA? Varför skedde det ekonomiska genombrottet i Storbritannien och därefter i övriga Europa och inte i Kina? Kina var länge betydligt mer teknologiskt avancerat än Europa. Kineserna gjorde flera viktiga uppfinningar tidigare än européerna, bland annat masugnen, stigbygeln, porslinet, krutet, raketen, kompassen, uret, pappret och boktryckarkonsten. En viktig förklaring är att Kina i över år har präglats av stark centralstyrning. Den politiska ledningens främsta mål var stabilitet, inte utveckling och omvandling. Därigenom blev det inte möjligt för enskilda uppfinnare, företagare eller andra att utveckla kunskap eller använda uppfinningarna i projekt som kunde uppfattas som samhällsomvälvande. Europa har däremot präglats av konkurrens mellan biskopar, kejsare, kungar och hertigar. Olika grupper till exempel städer, skrån, universitet och företag kunde få en viss självständighet. Detta skapade en mångfald av idéer och en tillräcklig frihet för vetenskapsmän, uppfinnare och affärsmän att utveckla idéer, experimentera och sätta igång projekt även sådana projekt som utmanade den rådande ordningen. Under 1700-talet hade Storbritannien lyckats skapa relativt goda förutsättningar för ekonomisk utveckling. Där fanns möjligheter och motivation för människor, inte bara att göra uppfinningar utan också att försöka omsätta dem i praktisk affärsverksamhet och då tog utvecklingen fart. 8 ANTAL FÖRETAGARE Antal företagare som andel av befolkningen år Procent 8,0 7,6 7,2 6,8 6,4 6, År En undersökning från Tillväxtverket visar att hälften av befolkningen kan tänka sig att bli företagare. Men i praktiken är det betydligt färre, endast runt 7 procent, som faktiskt har tagit steget. Varför tror du att så få startar företag, trots att så många säger att de vill? Källa: SCB (AKU). Notera att värden före 2005 är länkade uppskattade värden. 15. Uppslaget TILLVÄ X T

16 r UPPGIFTER 1 Vill du starta ett företag? Vilket företag skulle det i så fall vara? 2 Varför startas inte fler företag tror du? 3 Vad tror du är det viktigaste för att människor ska känna sig motiverade och våga utveckla nya varor och tjänster? Kan man vara sin egen chef? Anställa eller vara anställd? Kommer företaget gå med vinst? Hur går man till väga med en affärsidé? BEHÖVER SVERIGE VÄXA MER? Det är lätt att förstå att det behövs tillväxt i ett fattigt land där människor svälter och inte ens de mest grundläggande behoven är tillfredsställda. Men i ett land som Sverige, där vi ändå har det rätt bra, behövs verkligen mer tillväxt? Till att börja med kan vi konstatera att det inte är svårt att hitta otillfredsställda behov i vårt samhälle. De flesta människor vill ha högre lön, möjlighet till mer fritid och en bättre arbetsmiljö. Tänk bara på skolan. Hur mycket bättre skulle inte skolan vara med fler lärare, bättre läroböcker, tillgång till nyare datorer, kanske möjligheter att göra fler resor till lärorika platser? Mer tillväxt skulle kunna utveckla sjukvården ännu mer, så att människor som i dag dör i förtid kan överleva och de som lever med plågsamma sjukdomar kan slippa lidande. På samma sätt skulle högre tillväxt kunna skapa resurser som kan användas för att förbättra polisväsendet, järnvägs- och vägnäten, förskolor och mycket annat. De flesta i Sverige är överens om att det är svårt att höja skatterna 16. Uppslaget TILLVÄ X T

17 i vårt land ytterligare. Skatterna i Sverige är bland de högsta i världen. För att vi ska kunna satsa mer pengar på skolan, vården och allt annat, som vi i dag betalar med skattepengar, så måste istället tillväxten öka. Om det startas fler företag, och fler företag växer och anställer, då ökar också skatteintäkterna. ALLT FLER ÄLDRE Även om människor inte svälter i Sverige längre så är det fortfarande många familjer som har knappa marginaler i ekonomin. Många familjer har inte råd att åka på semester och går aldrig på restaurang. Om välståndet ökar i samhället skulle mer av det som är lyx i dag bli tillgängligt för fler. I framtiden kommer också en allt mindre andel av Sveriges befolkning att vara i yrkesaktiv ålder (20 64 år). Färre personer ska försörja allt fler. För att det här ska fungera så kommer vi behöva bli fler som jobbar. För det krävs att ekonomin växer och att fler startar företag som också kan anställa. Annars kommer det att bli allt svårare för dem som arbetar att kunna försörja de som är gamla. FÄRRE KONFLIKTER Tillväxten är också viktig eftersom den skapar ett samhälle där människor inte hela tiden står i konflikt med varandra. Utan tillväxt måste varje förbättring för en grupp i samhället ske på bekostnad av någon annan. Om ekonomin växer kan däremot alla få det bättre samtidigt. Genom historien kan man se att perioder då länders ekonomi har växt också varit perioder med större tolerans och öppenhet. När levnadsstandarden i ett samhälle inte ökar, blir människor mer på sin vakt mot det som kan hota dem. Det är ingen slump att främlingsfientlighet ofta uppstår i perioder när ett lands ekonomi går dåligt. När ekonomin växer skapas också en känsla av trygghet och optimism i ett samhälle. Om man tror att företagen kommer att gå bra även i framtiden vågar fler människor satsa på saker de gärna vill göra, men kanske inte hade vågat annars. Att starta ett företag är ju inte bara ett sätt att tjäna pengar, för många människor är det en dröm om att få bygga upp något alldeles eget. När andra lyckas runt omkring är det också lättare att lyckas själv. KARLSKRONA Karlskrona i Blekinge var under lång tid en stad som var på ekonomisk nedgång, men upplevde under ett antal år på 90-talet ett starkt uppsving i näringslivet. Det märktes inte bara på att människor fick jobb, utan påverkade samhället på många fler sätt. När företagen expanderade och anställde blev Karlskronaborna mycket friskare och sundare. Antalet sjukskrivna minskade. Färre behövde söka vård. Det var till och med fler som slutade röka. Karlskronaborna blev också mer engagerade i det lokala föreningslivet och de började gå mer på bio. Fler satsade på att starta egna företag. Samtidigt sjönk antalet socialbidragstagare. Utvecklingen i Karlskrona visar att tillväxten i ekonomin inte är skild från samhället och livet i övrigt. Det är inget unikt för just Karlskrona, utan gäller för alla platser där ekonomin växer och människor får det bättre. När ekonomin växer ökar också möjligheterna och optimismen. = "KREATIV FÖRSTÖRELSE" Tillväxten har alltid haft sina kritiker och det är egentligen inte så konstigt. Även om befolkningen som helhet gynnas av att produktionen och konsumtionen ökar, så finns det alltid några som känner sig hotade av förändringar. Nya företag med billigare och bättre produkter hotar jobben och vinsterna i de gamla företagen med sämre och dyrare produkter. Åkarna till hästdroskor fick leta efter nya jobb när bilarna tog över. Samma sak sker i dag, i företag och branscher som inte är lönsamma. Ibland kallas processen när det nya ersätter det gamla för kreativ förstörelse. De som förlorar på att nya företag etablerar sig är ofta få, men mycket högljudda. När den automatiska vävstolen infördes så hände det till exempel att maskinerna slogs sönder av arbetare som förlorat sina jobb. De som tjänar på de nya företagen är däremot många, men tysta. Det är alla de tusentals konsumenter som kommer gynnas genom att kunna köpa billigare och bättre kläder, när den nya tekniken väl börjar användas. Sveriges och alla länders välstånd är byggt på att nya företag och nya sätt att producera inte bromsats, utan bejakats, trots att ett fåtal förlorat på det på kort sikt. När ekonomin växer skapas hela tiden nya jobb, så att åkare, vävare och andra vars jobb försvinner kan arbeta med något annat. Jobben tar alltså inte slut, utan de nyskapas hela tiden. 17. Uppslaget TILLVÄ X T

18 VART ÄR SVERIGE PÅ VÄG? Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. När färre ska försörja fler behöver vi fler växande företag som kan hävda sig internationellt. De hundra åren mellan 1870 och 1970 visade att Sverige kan tillhöra världseliten i ekonomisk tillväxt. Vi kan inte leva i historien men vi kan lära av den. Ekonomisk utveckling skapas om människor har möjligheter och motivation att bidra till samhällsutvecklingen. Det är också så vi kan skapa tillväxt i framtiden. 18. Uppslaget FRIHANDEL TILLVÄ X T

19 8 SVERIGE I VÄLSTÅNDSLIGAN 2011 (Köpkraftskorrigerad USD) Turkiet Mexiko* Chile Polen* Ungern Estland Slovakien Portugal Grekland Tjeckien Slovenien Sydkorea Israel* Nya Zeeland Spanien Italien Japan* Frankrike Strobritannien Island Finland Belgien Tyskland Kanada* Danmark Sverige Irland* Australien* Österrike Nederländerna USA Schweiz Norge Luxemburg VÄLSTÅNDSLIGAN I början på 70-talet var Sverige det fjärde rikaste landet i världen. Efter en bottennotering på fjortonde plats under 90-talet ligger vi nu på nionde plats i den så kallade välståndsligan, som jämför BNP per capita mellan olika länder. Källa: OECD r UPPGIFTER 1 Är det viktigt att den svenska tillväxten ökar? Varför? Varför inte? 2 Vad tror du man bör göra för att få fart på tillväxten i Sverige? 3 Hur tror du att platsen där du bor skulle förändras, om tillväxten i de lokala företagen minskade? 19. Uppslaget TILLVÄ X T

20 MED CHRISTOFER SUNDBERG, GRUNDARE AV DATASPELSFÖRETAGET AVALANCHE STUDIOS Uppslaget TILLVÄ X T VÄGEN TILL FORTSATT VÄLSTÅND & UTVECKLING Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. I denna skrift diskuteras vad ekonomisk tillväxt är och hur tillväxt skapas. Orsakerna bakom det svenska ekonomiska undret analyseras. Skriften behandlar också olika teorier om vilka förutsättningar i ett samhälle som skapar ekonomisk tillväxt och vad tillväxten betyder för samhället som helhet, inte bara för ekonomin. Beställ NUMRET OM IMMATERIALRÄTT IMMATERIALRÄTT Skydd för uppfinning & utveckling Uppslaget PATENT HUR SKYDDAR DU DIN IDÉ? Läs mer på sid. 8 INTERVJU DESSUTOM: VA RUMÄRKESSKYDD / UPPHOVSRÄTT / INTERV JUMED DAVID HEDM AN, WeSC / m.m. sid. 21 Frihandel Miljö Tillväxt Vinst Immaterialrätt Samhällsekonomi Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iphone, ipad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till för att läsa direkt på din dator. Sök efter "Uppslaget för att hitta dem. FINNS PÅ Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, Stockholm, Telefon:

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Till dig som lärare Användningstips

Till dig som lärare Användningstips Till dig som lärare Hej! Denna ppt-presentation vänder sig till dig som lärare och är tänkt att användas som inspiration till skolmaterialet 10 teser om entreprenörskap utgivet av Svenskt Näringsliv. I

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

2014-12-02. Den nya verkligheten. #novus. Torbjörn Sjöström Peter Blid

2014-12-02. Den nya verkligheten. #novus. Torbjörn Sjöström Peter Blid Den nya verkligheten #novus Torbjörn Sjöström Peter Blid Om Novus 700 kunder 800 000 intervjuer/år 1000 projekt/år TV Radio Tidning Politiska partier Fackförbund Arbetsgivarorganisationer Privata företag

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Vecka 11/ Tema/ Sverige. Läsförståelse: ALFRED NOBEL

Vecka 11/ Tema/ Sverige. Läsförståelse: ALFRED NOBEL Vecka 11/ Tema/ Sverige Läsförståelse: ALFRED NOBEL Den 10 december varje år talar alla om Nobel. Då delar Sveriges kung ut Nobelpriset i fysik, kemi, medicin, litteratur och ekonomi. På kvällen äter 1200

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry Vad behöver jag för att starta MO-Call? Innan man kan ringa ett samtal, behöver man det nedanstående: Ett registrerat MO-Call konto. MO-Call kredit på ditt konto. MO-Call programvaran på din mobiltelefon.

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer