Handslag med fordonsindustrin

Transkript

1 Handslag med fordonsindustrin En investering för Sveriges framtid

2 2(17) Socialdemokraterna FORDONSGRUPP Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Fokus på Sveriges viktigaste bransch 4 Teknikskifte och hård konkurrens måste mötas med offensiva satsningar 4 Regeringens passivitet hotar jobben 5 Handslag med fordonsindustrin 6 Nya fordonsforskningsprogram 6 Fordonsforskningsprogrammens innehåll 9 Drivlineteknik 9 Design och funktion 10 Fordonselektronik och telematik 11 Produktionssystem och produktionsteknik 12 Transporteffektivitet och testmiljöer 13 Fordonsgruppens fortsatta arbete 15 Förnybara drivmedel och fordonsel 15 Skatter 15 Innovativ offentlig upphandling 15 Utbildning ger innovativa arbetsplatser 16 Infrastruktur 16 Socialdemokraternas fordonsgrupp: Stefan Löfven Tomas Eneroth Britt Bohlin Olsson Ibrahim Baylan Marie Granlund Lars Johansson

3 3(17) Sammanfattning Fordonsindustrin har en mycket stor betydelse för jobb, investeringar och forskning och utveckling i Sverige. Samtidigt blir den internationella konkurrensen allt hårdare och andra fordonsnationer investerar offensivt i forsknings- och utvecklingsarbete tillsammans med den inhemska fordonsindustrin. I Sverige ger den borgerliga regeringen dock inte fordonsindustrin några besked om fordonsforskningsprogrammens framtid. Därmed riskerar värdefulla forskningsmiljöer att slås sönder och doktorander att sägas upp. Risken är stor att Sverige går miste om investeringar och att jobb försvinner. Till skillnad mot regeringen ger vi socialdemokrater besked nu. Vi vill fortsätta investera i svenskt kunnande och konkurrenskraft. Fordonsforskningsprogrammen ska fortsätta. Och vi vill öka de statliga insatserna till 500 miljoner kronor per år fram till Vår målsättning är att Sverige ska behålla sin ställning som en av världens ledande fordonsproducenter. Vi vill använda det goda ekonomiska läget till att investera framtidsinriktat för att stärka svensk sysselsättning och tillväxt. Det som andra länder gör billigare måste vi i Sverige göra bättre. Och klimatutmaningen måste mötas med offensiva investeringar. Därför vill vi göra ett handslag med svensk fordonsindustri. För fortsatt fordonstekniskt spetskunnande, jobben och för ett krafttag mot klimatförändringarna. Absolut avgörande är att de samfinansierade fordonsforskningsprogrammen kan fortsätta även efter Något som vi socialdemokrater nu avsätter pengar till.

4 4(17) Fokus på Sveriges viktigaste bransch Fordonsindustrin är en tillväxtmotor i svensk ekonomi. Sverige är också ett av de länder i världen som är mest beroende av sin fordonsindustri. Det är unikt att ett land med nio miljoner invånare är hemvist åt två lastbilstillverkare och två personbilstillverkare. Fortfarande tillverkas i Sverige, som ett av fyra länder i Europa, fordon från koncept till färdig produkt. Det tillverkas cirka fordon per år i Sverige och mer än 85 procent av dem går på export. Fordonsindustrin, som står för 15 procent av Sveriges varuexport, är vårt lands största exportnäring. Fordonstillverkarna och deras underleverantörer har ungefär anställda i Sverige. Det motsvarar 20 procent av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin. Företagen är spridda över hela landet, och är ofta den största arbetsgivaren på orten. Fordonsindustrin investerar mer än tio miljarder kronor per år på forskning och utveckling i Sverige. Det motsvarar en stor del av industrins totala FoU-kostnader. Sverige är världsledande inom ett antal forskningsområden, som t ex säkerhet, drivlineteknik och telematik. Därmed spelar fordonsindustrin genom sin storlek, sitt gedigna produktionskunnande och den komplexa kedjan av produktutveckling, underleverantörer och slutleverantörer en central roll för hela Sveriges tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Teknikskifte och hård konkurrens Just nu går fordonsindustrin genom ett avgörande teknikskifte pådrivet av allt högre miljö- och säkerhetskrav på fordonen. Omställningen till det hållbara samhället kommer att pågå under lång tid och kräva stora insatser av forskning, utveckling och uthålliga investeringar. Samtidigt präglas fordonsindustrin av en stenhård konkurrens, och spelreglerna sätts till stor del utanför Sveriges gränser. Konkurrensen är lika hård inom koncernerna, t ex om framtida produktion, som mellan fordonstillverkarna. Tre av fyra svenska fordonstillverkare och en stor del av underleverantörerna ingår i utländska koncerner och måste anpassa sig efter deras globala strategier. Forskning och utveckling förläggs till länder där förutsättningarna, vad gäller kompetens och regeringens engagemang anses vara mest konkurrenskraftiga. Det faktum att andra etablerade fordonsnationer, som t ex Tyskland, Frankrike, Japan och USA investerar stora offentliga resurser på att uppmuntra teknikutveckling och konkurrenskraft ställer krav på att även den svenska regeringen agerar.

5 5(17) Regeringens passivitet hotar jobben Svensk fordonsindustri är på många områden världsledande. Förmågan att som ett av få länder utveckla ett fordon från koncept till färdig produkt är ett tydligt tecken på detta. Men det är inte en position som vi kan ta för given. Forskning, utveckling och ständiga produktivitetshöjningar är nyckeln till fortsatt konkurrenskraft. Och det tar tid att förankra forskningsprojekt i de stora fordonskoncernerna, bygga upp kompetens och fungerande forskningsmiljöer och samarbeten. Svensk fordonsindustri har inte råd med ovisshet. Framförhållning och tydliga besked från statens sida är en förutsättning för framgång. Varje sittande regering har därför ett stort ansvar att avsätta forskningsresurser, upprätthålla en kontinuerlig dialog med fordonsindustrin och ge tydliga besked om framtiden. Därför är det mycket oroande att den borgerliga regeringen fortfarande inte gett branschen besked om fordonsforskningen efter Värdefulla forskningsmiljöer riskerar nu att slås sönder och doktorander att sägas upp. Risken är stor att Sverige tappar mark. På den tidigare socialdemokratiska regeringens initiativ samarbetar staten och fordonsindustrin sedan många år inom forskning och utveckling, som är av gemensamt intresse. Det har varit framgångsrikt och stärkt Sveriges konkurrenskraft. Den borgerliga regeringen har tidigare avfärdat fordonsforskningsprogrammens betydelse och kallat dem för stödprogram. Det är en felsyn. De är tvärtom ett smart sätt att fördela forskningsresurser till universitet, högskolor och forskningsinstitut och samtidigt få med industrin som en betydelsefull finansiär. Den statliga finansieringen kanaliseras till mer än tre fjärdedelar genom sex forskningsprogram, som till stor del löper ut under Staten har investerat mellan 300 och 350 miljoner kronor per år och kravet har varit att industrin investerar minst lika mycket. I praktiken har fordonsindustrin mer än fördubblat den statliga finansieringen. Statens insats kan tyckas liten i förhållande till fordonsföretagens totala FoU-budget men det statliga engagemanget har tillsammans med en framgångsrik kompetensuppbyggnad varit en starkt bidragande faktor till fordonsindustrin har utökat och placerat ny FoUverksamhet i Sverige. Ett fortsatt samarbete mellan stat och näringsliv är nödvändigt för att behålla och utveckla forskningsmiljöer och kompetenscentra av världsklass i Sverige. Besked om forskningsprogrammens fortsättning behövs nu. Därför presenterar vi socialdemokrater här vårt förslag till ett handslag mellan staten och

6 6(17) fordonsindustrin inklusive ett förslag till en ny generation samfinansierade fordonsforskningsprogram. Handslag med fordonsindustrin Vår målsättning är att Sverige ska behålla sin ställning som en av världens ledande fordonsproducenter. Även i framtiden ska det i Sverige utvecklas fordon från koncept till färdig produkt. I slutändan handlar det om jobben och om med vilka medel vi vill möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Vi socialdemokrater vill använda det goda ekonomiska läget till att investera framtidsinriktat för att säkra och uppmuntra svensk sysselsättning och tillväxt. Vi väljer forskning och utveckling framför skattesänkningar till dem som tjänar allra bäst. Sverige varken kan eller ska konkurrera med långa löner. Det som andra länder gör billigare måste vi i Sverige göra bättre. Och klimatutmaningen måste mötas med offensiva investeringar. Därför vill vi göra ett handslag med svensk fordonsindustri. Ett handslag för fortsatt fordonsteknisk spetskunnande och för krafttag mot klimatförändringarna. Handslaget bör vara ett ömsesidigt åtagande att utifrån respektive roll, stärka branschens konkurrenskraft. Från branschen förväntar vi oss inte bara ett större ansvarstagande för den mer långsiktiga forskningen utan också en intensifiering av miljöarbetet och ett åtagande att verka för attraktiva arbetsplatser. Handslaget bör för statens del, förutom en ny generation fordonsforskningsprogram, också innehålla ett löfte om att öka insatserna för att ta fram nya förnybara drivmedel och att via skatteregler, infrastruktursatsningar, forskning och utveckling bland annat verka för att öka tillgången på förnybara bränslen. Avgörande är också att driva på EU i samma riktning. I denna första rapport från socialdemokraternas fordonsgrupp fokuserar vi på vårt förslag till nya fordonsforskningsprogram. Men arbetet kommer att gå vidare för att presentera förslag som ytterligare kan stärka Sveriges och fordonsindustrins konkurrenskraft. Mer om detta återfinns i kapitlet Fordonsgruppens fortsatta arbete. Nya fordonsforskningsprogram Utvärderingar visar att de tidigare forskningsprogrammen har varit behovsstyrda och industrirelevansen hög samtidigt som utbytet mellan universiteten, högskolorna och fordonsindustrin har varit omfattande. Vi vill att de nya programmen ska bygga vidare på dessa erfarenheter och i största möjliga mån

7 7(17) utnyttja befintliga forskarmiljöer. Följande huvudprinciper anser vi bör vara vägledande: 1. Mer pengar ska avsättas Vi vill öka de statliga insatserna till fordonsforskningen och matcha fordonsindustrins krav på 500 miljoner kronor per år mellan 2009 och Vi förutsätter också att fordonsindustrin precis som tidigare mer än fördubblar den statliga insatsen. På detta sätt skulle de gemensamma insatserna i så fall nå över 1,5 miljarder kronor per år eller en total omfattning på sju och en halv miljarder kronor till och med Minskad miljöpåverkan ska prioriteras Klimatförändringarna innebär allt högre krav på fordonens utsläpp. Samtidigt blir energieffektiva fordon allt mer efterfrågade och trovärdighet är avgörande för varje fordonstillverkares överlevnad. Därför anser vi också att investeringar för minskad miljöpåverkan ska vara ett genomgående fokus i de nya fordonsforskningsprogrammen. 3. Helbilsutvecklingen ska stödjas Ett sammanhållet fordonsforskningsprogram är avgörande för att behålla helbilsutvecklingen i Sverige. Forskningsprogrammen ska därför vara långsiktiga och flexibla över tid samt inbjuda till samarbete över programgränserna. Ett helbilsprojekt ska till exempel kunna få pengar från alla forskningsområden. Det ska även vara möjligt att genomföra demonstrationsprojekt för nya lösningar. 4. Industrin ska ha ett stort inflytande över resursfördelningen En avgörande faktor bakom framgångarna är att forskningsprogrammen i stor utsträckning har varit sammanhållna och drivits inom ramen för Programrådet för fordonsindustrin (PFF). PFF styrs av företrädare från fordonsindustrin och de fem myndigheter som administrerar fordonsforskningen, vilket har inneburit att fordonsindustrin haft ett avgörande inflytande på resursfördelningen. Fordonsforskningen bör även framöver administreras av PFF. 5. Underleverantörerna ska prioriteras Allt fler komponenter och system köps idag in från underleverantörerna. Det kräver att de blir mer inblandade i utvecklingsarbetet. En starkare egen utveckling och deltagande i gemensamma forskningsprojekt med möjligheter till en internationell profilering är avgörande för deras fortsatta konkurrenskraft. Genom forskningsprogrammen har leverantörerna också fått kontakter med universitet och högskolor som annars inte blivit av.

8 8(17) Därför vill vi att underleverantörerna även framöver ska prioriteras. Den tidigare fördelningsnyckeln, som bygger på antalet anställda i Sverige, bör fortsatt användas. En tredjedel av resurserna går då till en gemensam konkurrensutsatt pott och en fjärdedel av den resterande finansieringen till underleverantörerna. Vi vill också stärka det svenska leverantörsklustrets ställning genom en kraftig nysatsning på investeringsfrämjandet och genom att fördjupa det branschspecifika exportfrämjande som den borgerliga regeringen nu istället avslutar. De mindre företagen behöver få ett bättre stöd inför de första stegen ut på världsmarknaden. 6. Fordonsforskningen ska bli långsiktigare För att svensk fordonsindustri ska stå stark även i framtiden måste mer resurser läggas på att ta fram nya teknologier, en långsiktig kompetensuppbyggnad och en bättre kännedom om vilka utmaningar och lösningar som kan bli aktuella i framtiden. Vi vill därför stärka samarbetet mellan universitet och högskolor, näringslivet och industriforskningsinstituten. Vi vill också att fordonsindustrin blir mer delaktig i grundforskningen. Det vill säga att fordonsindustrin även tar ett ansvar för en mer långsiktig grundforskning och att staten då tar ett större ansvar för finansieringen. För att möjliggöra detta är vi öppna för en mer flexibel medelstilldelning där statens andel växer med avståndet till den faktiska tillämpningen i ett fordon. På detta sätt stärks kopplingen till relevanta problem och gränserna mellan tillämpad forskning och grundforskning suddas ut. Istället kommer det mer att handla om bra eller dålig forskning. 7. Nytt dialogforum ska inrättas Utöver de mycket konkreta investeringarna för att stärka konkurrenskraften innebar den tidigare socialdemokratiska regeringens strategiprogram för fordonsindustrin också ett löfte om en fortsatt dialog, långsiktiga regeringsbeslut och en god framförhållning. Något som upphört med den borgerliga regeringen. Vi anser att det krävs en kontinuerlig dialog med fordonstillverkarna, underleverantörerna och fackföreningarna om aktuella frågeställningar, för att kunna anpassa åtgärderna efter rådande förutsättningar. En läxa från dagens situation är också att industrin i god tid innan forskningsprogrammens slut måste få besked om framtiden. Vi vill därför på nytt bygga upp det dialogforum som den socialdemokratiska regeringen startade i och med branschsamtalen. 8. Bredare samarbete Utvecklingen, bland annat inom materialområdet, innebär att fler företag blir underleverantörer till fordonsindustrin. Samtidigt är många underleverantörer mindre företag med begränsade egna utvecklingsmöjligheter. Det borde därför vara möjlighet för fler företag att delta i fordonsforskningsprogrammen. Denna bredare ansats ska dock utgå från fordonsindustrins behov.

9 9(17) 9. Internationalisering stärker svensk fordonsforskning Genom deltagande i exempelvis EU-forskningsprojekt kan svenska företag och forskare med en relativt liten insats ta del av spetsforskning och tillämpa och vidareförädla denna i de egna applikationerna. Ett ökat deltagande i internationella forskningssamarbeten bör därför uppmuntras. 10. Hårdare uppföljning säkrar kvaliteten Den tidigare fordonsforskningen har fått goda betyg i de utvärderingar som gjorts. Dock vill vi socialdemokrater förena ökade statliga insatser med ökade krav på uppföljning. Den långsiktiga vetenskapliga kvaliteten ska säkerställas och legitimiteten upprätthållas. Därför vill vi att en extern kvalitetsgranskning tillämpas framöver. Fordonsforskningsprogrammens innehåll Fordonsindustrin har framfört att den snabba strukturomvandlingen inom branschen kräver att forskningsinsatserna skräddarsys i högre grad. I enlighet med detta bygger därför vårt förslag till framtida program på fem forskningsområden. De fokuserar genomgående på svenska profilområden som miljö och säkerhet, samt produktionsteknik; Drivlineteknik Design och funktion Fordonselektronik och telematik Produktionssystem och produktionsteknik Transporteffektivitet och testmiljöer Drivlineteknik Klimathotet har gjort att kraven på lägre utsläpp har ökat, både från myndigheter och kunder. Lagkraven, som blir allt mer specifika, är till stor del inriktade på drivlinan. Gränserna för hur mycket förorenande utsläpp ett fordon får släppa ut har successivt sänkts samtidigt som fokus skiftat från partiklar till koldioxid med målsättningen att drivlinorna ska bli klimatneutrala. Förbränningsmotorteknologi och utveckling av ny framdrivningsteknik som till exempel bränsleceller och hybridmotorer har varit prioriterade områden i tidigare fordonsforskningsprogram. Det är svårt att identifiera en teknik eller bränsle som kommer att bli dominerande, det finns ett antal lösningar som är intressanta ur miljöhänseende.

10 10(17) Den svenska fordonsindustrin ligger i täten av forskningen inom förbränningsmotorteknik, och då framförallt inom dieselmotorer och användningen av biobränslen. Utvecklingen av hybridmotorer har inte kommit lika långt, även om det pågår stora satsningar. För att Sverige även i framtiden ska vara ledande inom drivlineutvecklingen krävs det att vi bygger vidare på de befintliga forskningsmiljöerna. Det finns en stor potential inom en rad pågående forskningsprogram, som till exempel: Alternativa drivlinor Batteriteknik Förbrukningsoptimerade drivlinekoncept Motorer för förnybara och miljöanpassade bränslen Avancerad överladdningsteknik Målsättningen måste vara att fordonstillverkarna inte bara ska uppnå de klimatmål som har satts upp, utan även leda utvecklingen. Andelen fordon som drivs med alternativa bränslen ska öka och bidra till att minska klimatpåverkan och varje fordon som säljs i Sverige ska kunna framföras med ett förnybart bränsle. Det är viktigt att det sker en ökad satsning inom drivlinerelaterad forskning av mer grundläggande karaktär. Det räcker inte med att enbart vidareutveckla befintlig drivlineteknik. Det kommer krävas ett tekniksprång för att klara de långsiktiga miljömålen. Design och funktion Fordon måste optimeras utifrån en helhetssyn, inte utifrån enskilda komponenter. Minskad vikt medför lägre bränsleförbrukning och är därmed en viktig komponent i arbetet att minska fordonens klimatpåverkan. För att få till betydande viktminskningar krävs det lättare material och nya koncept inom fordonsdesign. Avancerad aerodynamisk design kan minska luftmotståndet från en lastbil ner till samma nivåer som en personbil. Men även enklare lösningar kan minska bränsleförbrukningen. Till exempel kan lägre rullmotstånd, genom innovativa däckkoncept, bidra till lägre bränsleförbrukning. Genom att byta ut stål mot magnesium, aluminium, titan, kompositer eller höghållfast stål kan vikten reduceras avsevärt. Kostnaden är nästan alltid mycket högre, vilket begränsar användningsmöjligheterna. Sverige leder

11 11(17) teknikutvecklingen inom höghållfasta stål, medan vi inte är lika framstående inom kompositer och avancerade nanomaterial. Lättviktskonstruktioner ställer höga krav på produktionstekniken och underleverantörerna, vilket måste tas med i designprocessen. Lätta material har specifika egenskaper som kräver annorlunda lösningar. Konstruktörerna måste använda varje material där det passar bäst och utvecklingsarbetet handlar i stor utsträckning om att identifiera rätt kombination av material. Sverige är världsledande inom passiv säkerhet, det vill säga konstruktionsåtgärder som skyddar de åkande och andra som rör sig i trafiken vid en kollision. Säkerhetsutvecklingen har varit en bidragande orsak till fordonsvikten har ökat under senare år. Lätta material och nya drivlinor kräver nya säkerhetslösningar, vilket i sig kräver stora forskningsinsatser. Intressanta områden att arbeta vidare inom är: Lättviktskonstruktioner Aerodynamik och buller Helbilsoptimering Passiv säkerhet Det finns en outnyttjad potential inom materialområdet eftersom det inte varit prioriterat av fordonstillverkarna. Fordonsindustrin framhåller att en kraftsamling inom materialområdet tillsammans med systemkonstruktion skulle stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och möjligheten att även framöver vara en ledande nation inom helbilsutveckling. Fordonselektronik och telematik Fordonselektroniken är komplex och det krävs avancerade system för att klara av att hantera all data på ett tillförlitligt sätt. Samspelet mellan datorer, sensorer och styrenheter samt hur de samverkar blir allt viktigare för säkerhet, komfort och bränsleekonomi. Elektroniken står för en betydande del av energiförbrukningen i ett fordon. Aktiv säkerhet får en allt mer framskjuten position inom säkerhetsområde. Bromsstöd, förarstöd och kollisionssvarning är exempel på aktiva säkerhetssystem som ska hjälpa föraren att undvika olyckor. Sverige ligger i täten av forskning inom informationsteknik och svensk fordonsindustri har varit tidig i att föra in appliceringarna i fordonen.

12 12(17) Telematik, det vill säga trådlös uppkoppling, blir allt vanligare i fordon. Navigationssystem och fjärrdiagnostik är exempel på telematiklösningar. En ökad kommunikation mellan fordon och med infrastrukturen kan förhindra olyckor och förbättra transporteffektiviteten. Förbättrade kontrollmöjligheter minskar stöldrisken, vilket förbättrar personsäkerheten och arbetsmiljön för chaufförer. Intressanta områden att arbeta vidare inom är: Fordonselektronik Aktiva säkerhetssystem Telematik Samverkande säkerhetssystem Sverige har en framstående position inom säkerhet, fordonselektronik och telematik som vi har goda möjligheter att stärka. Två av forskningsprogrammen var inriktade på dessa områden och har bidragit till att bygga upp starka forskningsmiljöer. Den svenska fordonsindustrin måste arbeta vidare med att utveckla tekniken och förbättra systemkunnandet för att behålla sin ledande ställning. Produktionssystem och produktionsteknik Den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft bygger på en kostnadseffektiv produktion. Avancerad produktion med hög produktivitet är en viktig anledning till att fordonsindustrin har ökat förädlingsvärdet i Sverige. Även en arbetsorganisation med utvecklande och attraktiva arbetsplatser är avgörande för framgång och måste därför fortsatt utvecklas tillsammans med de fackliga organisationerna. Kopplingen mellan forskning, utveckling och produktion blir allt viktigare för att snabbt kunna lansera nya produkter. Konkurrensen om produktionen har ökat både mellan etablerade och nya fordonsnationer. För att få investeringar måste Sverige ha en produktivitet i världsklass. Komplicerade produkter som fordon, med relativt lågt arbetsinnehåll, är mer beroende av kvalitet, pålitlighet och flexibilitet än lönekostnader. Fordonsmodellerna får allt kortare livslängd samtidigt som modellutbudet växer. Kraven på större flexibilitet och snabbare ledtider ökar, vilket ställer stora krav på produktionssystemen. En kapitaleffektiv produktion har framhållit som särskilt viktig för konkurrenskraften. Mycket av produktionsforskningen har också fokuserat på dessa områden. Underleverantörerna tillverkar i genomsnitt mer än 70 procent av komponenterna i ett fordon. Därmed är de avgörande för fordonens prestanda. Kraven vad gäller

13 13(17) pris, flexibilitet, kvalitet och leveranssäkerhet är höga och kräver kontinuerliga förbättringar i produktionen. En del fordonstillverkare arbetar till och med aktivt med att höja produktiviteten hos underleverantörerna. Effektiva tillverkningsprocesser är en förutsättning för en hög produktivitet. Ny teknik och nya material ställer samtidigt krav på innovativa lösningar. Egenskaperna hos den färdiga produkten kan till exempel förbättras genom rätt sammanfogningsteknik. Tillverkningsprocesserna måste dessutom bli mer miljövänliga och energisnåla. Digitala och virtuella stöd gör det möjligt att testa förändringar i enskilda moment eller hela processer i datamiljöer innan de implementeras. Simuleringsmodeller gör det möjligt att i datamiljöer se hur komponenter påverkas av tillverkningsprocessen. Virtuell tillverkning minskar ledtiden vid implementeringen av nya produkter och kortar upprampningstider. Fordonsindustrin har utvecklat ett samordningssystem för FoU inom produktionsområdet, som utgår från ett antal områden som anses behöva utvecklas: Komponenttillverkning Kaross och hytt Ytbehandling och lackering Montering Logistik och materialhantering Arbetsorganisation Virtuell tillverkning Utbildning MERA-programmet, som är en del i Trollhättepaketet, är den största svenska FoU-satsningen på produktionsteknik någonsin. En fortsatt kraftsamling inom produktionsområdet är nödvändig och det samordningssystem som fordonsindustrin har föreslagit stämmer väl överens med vår inriktning på teknikområden. Transporteffektivitet och testmiljöer Godstransporterna har ökat kraftigt under senare år. Det har resulterat i att utsläppen från vägtransporterna har ökat, trots effektivare drivlinor. Transportsektorn står dessutom för en allt större andel av koldioxidutsläppen eftersom andra industrisektorer har minskat sina utsläpp. Att få ner utsläppen från transportsektorn är nödvändigt för att nå klimatmålen.

14 14(17) Transportkostnaderna är ofta en liten del av totalkostnad för slutprodukten. Det har resulterat i att de inte har prioriterats. Effektivare logistiklösningar och bättre samordning av godstransporterna kan minska tomkörningarna och öka fyllnadsgraden. Bränsleförbrukningen kan förbättras genom bättre planering av rutterna och tidpunkt för transporterna. För långtransporter är en kombination av transportslag, så kallade intermodala transporter, den mest effektiva lösningen. Transporterna genomförs på lösa lastbärare som snabbt kan flyttas mellan olika transportslag. Kapacitetsbegränsningar fördröjer fortfarande storskaliga överföringar mellan olika transportslag. Effektiva test- och demonstrationsmöjligheter är nödvändiga för att kunna utvärdera tekniska lösningar i verklighetstrogna miljöer. Behovet är stort av att kunna genomföra realistiska tester för att öka kunskapen om hur ett säkert och miljövänligt transportsystem kan utformas på bästa sätt. Test Site Sweden, som startades under 2006, är t ex en nationell testmiljö för gemensamma forskningsprojekt inom telematikområdet. Sverige är störst i världen på vintertester av fordon och testverksamheten har utvecklats till en ny basnäring i Norrbottens inland. Ett flertal utländska fordonstillverkare och underleverantörer har byggt upp egna testcentra och investerar betydande belopp i verksamheten. Än så länge är verksamheten begränsad till vinterhalvåret. Men genom att erbjuda bättre infrastruktur och möjligheter till forskningssamarbete borde sommarverksamheten kunna utvecklas. Målsättningen måste vara att öka samverkan mellan testmiljöerna och utveckla möjligheterna att genomföra fordonstester i verklig miljö. Den svenska topografin och det skiftande klimatet är idealiskt för tester av nya fordon, komponenter och bränslen. Det kräver investeringar för att öka tillgånget på el och alternativa bränslen samt investeringar i intelligent infrastruktur. Intressanta områden att arbeta vidare inom är: innovativa logistiksystem ökad transportfyllnad transportbehovsanalys ur ett helhetsperspektiv nya fordonskoncept bättre testmöjligheter Kunskapen om trasportsystemet är fragmenterad. Det krävs en kraftsamling inom området och det behövs en samanhållen analys av problemen. Bättre möjligheter att testa ny teknik, alternativa bränslen och innovativa fordonskoncept i en

15 15(17) verklighetstrogen miljö kommer att skynda på implementeringen. Sverige måste sträva efter att vara världsledande inom effektiva transporter och användningen av alternativa bränslen. Fordonsgruppens fortsatta arbete Den övergripande målsättningen för socialdemokraternas fordonsgrupp är att stärka fordonsbranschens konkurrenskraft. Fordonsgruppens arbete går efter denna rapport vidare med ett antal områden som vi identifierat som avgörande för att ytterligare stärka Sveriges och fordonsindustrins konkurrenskraft. Förnybara drivmedel och fordonsel Vi vill genomföra en storskalig satsning på produktion och distribution av förnybara bränslen. De pågående forskningsprogrammen med inriktning på bränslen borde utvärderas och ett sammanhållet program för biodrivmedel utformas. Och de handlar inte bara om de tekniska lösningarna. Utöver behoven av en utbyggd infrastruktur för fordonsel och förnybara bränslen krävs också ett helhetsgrepp över samhällets planering av alltifrån bostäder och arbetsplatser till nya kollektivtrafiklösningar. Skatter Skattesystemets konstruktion är i allra högsta grad väsentligt för fordonsindustrin. Samtidigt är det ett av de allra mest effektiva styrmedlen för en omställning av transportsektorn. Det handlar om allt ifrån koldioxid- och energiskatter till reglerna för förmånsbilar. Vår ambition är att Sverige ska fortsätta leda omställningen till ett mer hållbart samhälle och att det ska förenas med en fortsatt stark ekonomisk utveckling och en konkurrenskraftig svensk fordonsindustri. Innovativ offentlig upphandling Samhället ska erbjuda arenor för pilotprojekt. Oavsett vilka tekniker det handlar om krävs testmarknader där produkterna kan prövas i en större skala och utvecklas färdigt. Referenskunder krävs för att kommersialiseringen av nya tekniker ska gå smidigt. Vi vill därför utnyttja kommunernas och landstingens fordonsparker på ett mer innovativt sätt. Vi vill undersöka möjligheterna till ett pilotstöd för att subventionera inköp och utprovning av nya miljövänligare fordon. Även företag bör kunna omfattas.

16 16(17) Utbildning ger innovativa arbetsplatser Forskningsprogrammen har en tydlig inriktning på forskarutbildningen och resultaten har i många fall direkt inverkan på produktionen. Den snabba teknikutvecklingen kräver att all personal vidareutbildas. Vi vill ta fram utbildningar tillsammans med fordonsindustrin som både ökar produktiviteten och gör det möjligt för anställda att i större grad delta i FoU-arbetet. Detta är ett sätt för företagen att själva ta ett större ansvar för att öka fordonsindustrins attraktivitet som arbetsgivare. Fordonsindustrin behöver också öka sitt engagemang för att i samverkan med samhället erbjuda bra och relevanta utbildningar. Goda exempel på detta är de Teknikcollege som startats på flera platser i landet. Arbetsplatsen kan ses som ett innovationssystem på temat kompetenta arbetsplatser. Anställda är nämligen också innovatörer. Det gäller att tillgodogöra sig den kreativitet som finns i arbetskraften utöver de dagliga arbetsinsatserna att göra förslagsverksamhet till en gemensam angelägenhet och skapa tid och rum för detta i arbetsorganisationen. Sverige bör med sin kunniga arbetskraft, samverkanstradition och platta organisationer ha goda förutsättningar att utveckla former för innovationsarbetet på arbetsplatserna i samverkan. Infrastruktur Goda transportmöjligheter är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och naturligtvis även för fordonsindustrin. Det är av största vikt att tillverkningsprocessen utsätts för så få störningar som möjligt, till exempel försenade leveranser. Det är också av stor vikt att transporterna sker på ett så trafiksäkert och miljömässigt riktigt sätt som möjligt. Detta var något som uppmärksammades och åtgärdades särskilt i det så kallade Trollhättepaketet som den socialdemokratiska regeringen genomförde för några år sedan då väg- och järnvägsinvesteringar krävdes för att bland annat stärka fordonsindustrins möjligheter. Till hösten avser socialdemokraterna att återkomma med våra infrastrukturprioriteringar inför nästa planeringsperiod.

17