2007 Vad är entreprenörskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007 Vad är entreprenörskap?"

Transkript

1 # Vad är entreprenörskap? Mikael Samuelsson

2 Välkommen till E-spegeln E-spegeln är ett unikt forskningsprojekt och en spegling av den glädje, sorg, och vedermödor som alla vi som startar nya affärsverksamheter delar. I E-spegeln följer vi 622 affärsidéer från idé och över tiden. Vi tittar både på vad som händer med dem som startar och utvecklar sina idéer till levande affär och på dem som lägger ner sina affärer. Ingen annan forskning, varken i Sverige eller internationellt har så systematiskt följt ett så stort slumpmässigt urval av affärer över tiden. Liknande studier finns i USA, Norge och Australien men ingen av dessa har följt de nya affärsverksamheterna så länge som vi gjort i Sverige. Vi hoppas under 2008 fira 10 års jubileum och göra en tioårsuppföljning. E-spegeln är också unik då vårt syfte är att sprida kunskap om den entreprenöriella processen på ett lätt och enkelt sätt. Det finns en tendens att Svensk forskning om entreprenörskap publiceras i vetenskapliga tidskrifter på ett sätt som inte alltid är praktiskt användbart eller tillgängligt för den delen. Vi hoppas, helt enkelt, kunna presentera kunskap som går att använda. E-spegeln fokuserar också på en del av den entreprenöriella processen som få andra har kunnat studera på grund av brister i forskningsdesign och statistiska metoder. Entreprenörskap präglas, som många andra forsknings- och praktikfält, av en oklarheter i definitioner av centrala begrepp som entreprenörskap, nyföretagande, företagstillväxt, entreprenöriell aktivitet med mera. Enkelt uttryckt, det finns mycket kunskap om hur det är att driva relativt nya företag men inte så mycket om vad som hände innan de blev ett företag och hur den processen utvecklas över tiden. Vi kan dela in den empiriska forskningen om entreprenörskap i två läger. På den ena sidan de som studerar intentionen att starta ett företag och på den andra sidan de som studerar relativt nya företag. - Exempel på det förra är Nutek:s Entreprenörskapsbarometer där intentionen till att vilja starta ett nytt företag mäts innan man har startat, ungefär som på temat, kan du tänka dig att starta ett företag? Eller Global Entrepreneurship Monitor (GEM) där den entreprenöriella miljön fångas genom att fråga om man vill och/eller upplever sig kunna starta ett företag. - Exempel på studier om relativt nya företag är studier som utgår från registerdata som i Jobs and Society:s nyföretagarbarometer som räknar antal nyregistrerade företag, eller ITPS/Nuteks statistik som börjar med ett urval från redan registrerade företag och sedan följer dem i tre år. Det finns, nästan, inga studier som systematiskt studerar processen från det att någon bestämmer sig för att försöka starta en ny affärsverksamhet tills det att de fångas upp i offentliga register. De flesta börjar ju inte sin entreprenöriella karriär genom att registrera sitt företag på Bolagsverket. Det är till och med så att många lägger ner sina startförsök innan de ens har hunnit registrera sitt företag. Det finns även andra problem med mycket av den forskning som redovisas ovan. - Det är svårt att bevisa vad som leder till vad om man bara samlar in ögonblickbilder av det man studerar. Vi vet ju inte riktigt vad som gör att vissa startar och andra inte startar om vi bara frågar en gång under startprocessen. - Ett annat problem med registerdata är att det ofta är begränsat till grova mått på olika aspekter av entreprenörskapet. Det går helt enkelt inte att utesluta att det finna andra förklaringar till ett visst utfall eftersom man inte har information om alla möjliga förklaringar. - För det tredje är mycket av den forskning som officiell statistik och även annan forskning baserad på retrospektiva frågor. Man frågar helt enkelt om den entreprenöriella processen bakåt i tiden. De flesta vet ju att man tenderar att glömma tråkiga saker och försköna det roliga, läs det var alltid sol på sommaren när jag var liten, och så var det dessutom alltid kallt och snö på vintern. - Slutligen, kopplat till det jag sa i inledningen, registerdata lider av lyckobias. De som registrerar sina företag och även de som överlever har de facto redan lyckats. Man missar därigenom de som försöker men som av olika anledningar väljer att avbryta sina startförsök, och det är majoriteten av alla som startar nya affärsverksamheter. Cirka 76 procent av alla som försöker starta en ny affärsverksamhet lägger ner detta försök inom 75 månader. E-spegeln fokuserar därför på att följa en affärsidé från det att det är en idé tills att man väljer, eller tvingas, lägga ner affärsverksamheten. Vi gör det i realtid och dessutom mycket omfattande. Vi har frågat de som startar om allt från föräldrarnas sysselsättning till entreprenörens sociala nätverk. Vi har, till idag, över 2000 frågor med svar om allt som har med den entreprenöriella processen att göra. Metoden i korthet bygger på att slumpmässigt leta upp nya affärsidéer i Sverige och följa dem så länge vi kan. Slumpmässigheten gör det möjligt för oss att uttala oss rent statistiskt om alla affärsidéer under samma period på ett systematiskt sätt. Statistik i alla ära, men det som också är unikt med E-spegeln är att teorierna samtidigt appliceras direkt i andra entreprenöriella processer som författarna själva är inblandade i. Vi startade undersökningen 1998 genom att ringa slumpmässigt till personer mellan år. 622 av dessa hade en affärsidé och hade tagit aktiva steg för att förverkliga den här idén. Det betyder att cirka två procent av den vuxna befolkningen är i processen av att starta en ny affärsverksamhet. Dessa entreprenörer i vardande har vi sedan följt över tiden. Under de första två åren gjordes uppföljande intervjuer var sjätte månad och därefter gjordes en uppföljning efter 75 månader. E-spegeln fokuserar på hur nya affärer upptäcks och utvecklas genom att rapportera från entreprenörers vardag. Detta fenomen kan kallas entreprenörskap i vardande. E-spegel+n slutar inte där utan vi följer även affärerna efter det att de etableras, vilket gör att vi kan presentera kunskap om dels processen som leder fram till att verksamheter startas och dels hur och varför den utvecklas positivt eller negativt över tiden. E-spegeln baserar på rigorös forskning som förpackas och serveras på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Syftet med E-spegeln är helt enkelt att: - Öka kunskapen om hur det är att upptäcka och utveckla nya affärsverksamheter - Ge praktiska och användbara råd till potentiella entreprenörer och andra som har med entreprenörskap att göra - Samt verka för en bättre förståelse för hur nya affärer upptäcks och utvecklas över tiden Första numret fokuserar på att presentera och förklara grundläggande begrepp samt att ge en bild över hur det har gått för våra entreprenörer. Det första numret handlar kanske inte så mycket om hur man gör och inte heller så mycket om praktiska råd. Istället konkretiseras och förklaras vad entreprenörskap är och hur stort det är. I detta nummer fokuseras därför på följande områden: - Vad är entreprenörskap? - Hur många människor är årligen inblandade i entreprenörskap? - Hur stor sannolikhet är det att man lyckas etablera en ny affärsverksamhet? - Tjänar man några pengar på entreprenörskap? - Vad kostar det i tid och pengar att starta en ny affärsverksamhet? - Vad vill de som startar nya affärsverksamheter, tillväxt eller något annat? Projektet är ett samarbete mellan Verket för Näringsutveckling (Nutek), Forum för Småföretagsforskning (FSF) och Handelshögskolan i Stockholm. Resultat och slutsatser framförda i E-spegeln är ansvarig forskares egna, i e-spegeln no.1 ekon dr. Mikael Samuelsson, och speglar inte nödvändigtvis medverkande organisationers officiella ståndpunkter. Välkommen till E-spegeln - en tidskrift för dig som är intresserad av att skapa affärer! Mikael Samuelsson 1

3 Vad är entreprenörskap? Det finns förmodligen lika många definitioner på entreprenörskap som det finns entreprenörer. Om vi inte kan bestämma vad entreprenörskap är kommer ingen att lyssna eller förstå. Eftersom en oklar definition gör det omöjligt att förstå vad vi egentligen pratar om. Samtidigt är det tydligt att det finns en tendens att betrakta allt entreprenörskap som gott! Ofta hör man okritiskt att fler entreprenörer/nya företag behövs oavsett om man vet om det är bra eller dåligt! E-spegelns syfte är att sprida kunskap om entreprenörskap. För att underlätta den här diskussionen kan man skilja på entreprenörer och entreprenörskap. Åh dessa entreprenörer vad är det som gör dem till vad de är? Myten, mannen, och entreprenören brukar vara ett återkommande tema i media. En Googlesökning på entreprenörskap + man ger träffar. Samma sökning med kvinna istället för man ger träffar. Men tillbaka till frågan: vad är det som är så speciellt med entreprenörer? Inom entreprenörskapsforskningen finns det egentligen få bevis på att det är något speciellt med entreprenörer. I de forskningsprojekt jag deltagit i, och deltar i, har vi följt över 1000 affärsprojekt, från idé till affärsverksamhet eller nedläggning. Inte heller där framgår det att det finns någon entreprenörsgen. Det finns helt enkelt inget som säger att man är född till entreprenör. Vilket är tur, för det skulle vara extremt tråkigt, och synnerligen underligt. Då skulle alla personer vara födda till någonting, typ läkare, mattläggare, lärare, och så vidare. Skönt att det inte är så! Var det så enkelt som att alla var födda till något skulle vi ju kunna lägga ner innovationssystem, nyföretagarsatsningar, utbildningar och allt annat som har med inlärning och kunskapsutveckling. Istället kunde vi köra med blodprov och sedan sortera in entreprenörerna i dess rätta miljö. Kan vem som helst bli entreprenör? Har det inte med talang att göra? Svaret är utan tvekan ja men också lite nej. Vem som helst kan upptäcka och utveckla nya affärer om vi nöjer oss med att en affär betyder en vinstdrivande affärsverksamhet. Talang spelar roll. Men som i allt annat får den bara betydelse om man också tränar hårt. Ingemar Stenmark sägs ha yttrat, ju mer jag tränar desto mer tur verkar jag ha Alla de förklaringar vi har till att man upptäcker och utvecklar nya affärsverksamheter har i stort sett med vad, hur och när man gör affärer samt hur man är som människa bland andra människor. Vem är då entreprenör? Det har visat sig att de som upptäcker och utvecklar affärer kan identifiera sig med följande kännetecken och beteenden. - Hon eller han tror att det finns ett behov som ingen annan tillfredställer - Hon eller han tror att de har tillgång till resurser som är unika av något slag - Hon eller han tror att det finns en kombination av resurser och behov som kombineras på ett nytt eller effektivare sätt än tidigare. - Hon eller han försöker skapa en affär baserat på behov och/eller resurser - Hon eller han lägger ner sitt startförsök eller skapar en affär som generar vinster och värde När vi utgår från affärsidén kan vi så här tidigt inte veta om affären är en verklig affär eller inte. Det får helt enkelt tiden och entreprenörens ansträngning utvisa. Ett exempel kan belysa det här: Frågan är om Therese är en entreprenör? Hennes affärsverksamhet grundar sig på följande utsagor och beteenden. Det finns många barn men få barnbutiker i vissa lokala centrum Vi har bra känsla för stil Detaljhandel handlar mest om bra märke till rätt pris och på rätt plats Vi tog steget Förra året tog vi ut vinst nya affärsverksamheter. I många fall är det dessutom flera personer som försöker starta nya affärsverksamheter tillsammans och då kan man kalla dessa för entreprenörer. Entreprenör = en person som skapar nya affärer Fenomenet entreprenörskap är helt enkelt att upptäcka och utveckla nya affärsverksamheter med vinstsyfte. Två processer som överlappar varandra och som även inbegriper företagstillväxt. För den petige finns det givetvis problem med den definitionen. Måste det vara vinst för att vara entreprenörskap? - Ja då generar affären värde för företaget/ägare och för oss som kunder samtidigt som det fördelar välstånd genom löner och sparande som i sin tur leder till investeringar. Värdet av affären är högre än kostnaden. Men även de som gör ett försök betraktas som entreprenörer! Det räcker med vinstsyfte för att bli betraktat som entreprenörskap. Processer som påminner om entreprenörskap kan även utveckla nya erbjudanden där det inte finns vinstsyfte. Men då kan man lika gärna kalla det för vad det är. Om sjukvården skall bli mer entreprenöriell handlar det ju ofta om att den skall bli effektivare. Kanske helt enkelt en logistiklösning, eller ett ledningsproblem, men det är inte entreprenörskap. Kan entreprenörskap vara brottsligt? -Ja, entreprenörer utmanar monopol och ineffektivitet ibland med ett positivt resultat för oss som kunder. Reklamradio var ju först tillåten men sedan satt under monopol 1979 bildades sedan närradiostationerna som skulle vara reklamfria. Men man bröt givetvis mot reglerna eftersom man var fria. Mest känd, i alla fall för mig, var Radio Nova i Vagnhärad som kontinuerligt stängdes ner. Men fler och fler följde och 1993 var kommersiell radio ett faktum. Olagligt ja entreprenörskap ja! Gränsdragningar är svåra men samtidigt är det lite av entreprenörskapets själ, att bryta ny mark. Entreprenörskap har till viss del blivit mode. När vi slänger in entreprenörskap som den slutgiltiga lösningen på allt från omotiverade gymnasiestudenter till arbetslöshet blir det ungefär som vanligt det gynnar ingen. För att det skall få betydelse måste vi vara lite försiktig med vad vi kallar entreprenörskap. Det måste vara något unikt för att det skall ha berättigande och då kan det inte inbegripa allt. Nyckelord är affärer och vinst! Samtidigt är det viktigt att även de som inte etablerar sin affär kan vara entreprenörer. Kunskap om de som inte etablerar sina affärsverksamheter är förmodligen minst lika viktig ur ett resursperspektiv. Det kostar att försöka starta nya affärsverksamheter och är det då många som lägger ner kan det vara en idé att utveckla kunskap så att fler antingen inte startar, lägger ned snabbare, eller helt enkelt blir bättre på att starta., i E-spegeln, definieras entreprenörskap som skapandet av ny affärsverksamhet. 1 Entreprenörskap = skapandet av ny affärsverksamhet Definitionen har en lång historia och redan entreprenörskapsforskarnas husgud Joseph Alois Schumpeter (född 1883) försökte på sin tid förklara ekonomisk utveckling. Definitionen i sin nuvarande form har sin bakgrund i en intressant debatt vid Handelshögskolan i Jönköping där många av fältets mest framstående forskare deltog, bland annat Scott Shane, Howard Aldrich, William Gartner, Paul Reynolds, Per Davidsson, med flera. Definitionen är inte slutgiltig och som alla definitioner är den öppen för kritik och diskussion. Men om vi nu utgår från att entreprenörskap är skapandet av ny affärsverksamhet. Hur stort är då fenomenet entreprenörskap? Ja, man kan säga att Therese är en entreprenör, hor upptäckte/skapade en affärsmöjlighet och utvecklade en lönsam affär. kan man definiera entreprenören som en person som skapar och utvecklar 2

4 Entreprenörskap många är kallade men få är utvalda Vi skall inleda detta nummer med att försöka besvara frågan: Hur stort är entreprenörskapet i Sverige? frågan är relevant eftersom man gärna mäter saker och ting i hur många, långa, tunga eller stora tingen är. Det är också bra att veta hur omfattande ett fenomen är för att bedöma om det är värt att studera eller inte. Det finns även i sann kvantitetsanda en tendens att hävda att mer/fler är bättre. Olika fristående organisationer säger av olika anledningar olika saker. Svenskt Näringsliv brukar säga att mer är bättre och ITPS sa nyligen att det kanske inte är så bra med bara kvantitet. 2 Givetvis finns det olika politiska och icke politiska agendor på vad som är bra för Sverige och inte. Men frågan kvarstår. Vad grundar man sina utsagor på? Behöver vi fler eller rent av färre entreprenörer? Eller är det som vanligt - att lagom är bäst! Den entreprenöriella processen är lång och ibland komplex men i grund och botten ganska enkel. Figur 1 beskriver i grova drag hur den ser ut. Någon eller några försöker att starta en ny affärsverksamhet tills det att verksamheten läggs ner eller är etablerad. Av Sveriges cirka 5,5 miljoner vuxna mellan år försöker årligen cirka personer (2 procent) starta en ny affärsverksamhet. Av dessa överlever försök de första 75 månaderna. Större delen av dem som försöker starta lägger faktiskt ner sina startförsök relativt snabbt. Debatten i forskningsvärlden handlar också om vi kan kalla det här ett misslyckande eller inte? Enligt min mening är det sällan ett misslyckande för någon annan än möjligen entreprenörens självkänsla. Bara för att man lägger ner sin affär är det inte ett misslyckande för samhället. Dels banar nedläggningen väg för andra som ser och lär, dels måste det till en viss utslagning för att nya företag skall bli konkurrenskraftiga. Samtidigt finns det ett tydligt samband mellan erfarenhet av att starta affärsverksamheten och sannolikhet att lyckas med detsamma. De som har hjälpt till att starta nya affärer, inte bara de som faktiskt startat utan även de som lagt ner affärer, lyckas i större utsträckning att skapa företag med vinst. Man lär sig helt enkelt genom att pröva på att starta företag och ju mer man lär sig desto bättre blir man på att starta och utveckla affärer. till ett beteende. Den här modellen ligger också bakom mycket av den propaganda som bedrivs runt entreprenörskapet. Vi vill ha fler entreprenörer därför börjar vi i skolan och informerar skapar attityder. I Nutek:s Entreprenörskapsbarometer 2004 framgår det att cirka 57 procent av Sveriges befolkning kan tänka sig att bli företagare av dessa tror 29 procent att de blir företagare inom 5 år. Det som är mest spännande är att hela 61 % faktiskt tror att man har de färdigheter och kunskaper som krävs för att starta ett företag. Man kan ju tro att det skulle vara ännu fler som startade nya affärsverksamheter baserat på detta. Väldigt många personer i Sverige vill starta företag och tror sig dessutom kunna göra detta. Samtidigt vet vi att det är bara två procent som startar nya affärsverksamheter och att den här siffran varit stabil de senaste 7 åren. 4 Frågan är varför bara två procent eller personer startar årligen nya affärsverksamheter därav uttrycket Många äro kallade men få äro utvalda. Men är personer många eller få? Vid internationella jämförelser finns det lite olika sätt att mäta hur många som är entreprenörer och alla länder är inte vettiga att jämföras med. Men Sverige ligger relativt lågt när det gäller andelen av den vuxna befolkningen, mellan 18-64, som försöker starta nya affärsverksamheter. I Global Entrepreneurship Monitor (GEM 2006) ligger Sverige med sina 3,7 procent (man mäter andel av den vuxna befolkningen, år, som är aktiva entreprenörer i affärsverksamheter yngre än 42 månader) lågt jämfört med till exempel: Norge 9,1 procent; USA 10 procent, Island 11,3 procent; Australien 12 procent. I det här perspektivet är 3,7 procent vara lågt. Man kan också fundera på utvecklingen över tiden. När ESBRI (Institutet för Entreprenörskap- och Småföretagsforskning) år 2000 gav ut den första GEM rapporten uppgick nivån till cirka 4 procent år 2006 stannade mätningen på 3,7 procent. Det går att konstatera att i ett internationellt perspektiv ligger Sverige lågt när det gäller andelen entreprenörer som försöker starta nya affärsverksamheter och att den nivån inte har förändrats över tiden sedan vår första pilotstudie Jämför vi det här med Sveriges officiella statistik 5 på antalet nyregistrerade företag under perioden har dessa ökat från till nya företag under perioden. Jämför vi det med befolkningsutvecklingen har vi gått från att på 1000 personer så startades det 6,5 företag 1997 och 7,5 företag En viss ökning men kanske inte så stor som en del hävdar. Det kan betyda att överlevnadsgraden ökar bland dem som startar men det återstår att se. Entreprenörer i vardande personer 3 Etablerade entreprenörer personer Entreprenörer i vardande ligger stabilt över tiden men antalet företagsregistreringar ökar. Men vi kan också se att antalet företagare har legat still på cirka sedan Fler företag relativt sett men lika många entreprenörer. En annan aspekt som sällan lyfts fram när vi pratar storlek är vad är det för typ av företag som startas och överlever? Utgår vi från SCB:s beräkningar uppgår antalet registrerade företag år 2006 till Av dessa har mindre än 1 krona i omsättning per år och företag mindre än kronor per år. Det betyder att 70 procent av alla företag som är registrerade i stort sett inte kan försörja en person. I slutändan är det helt enkelt så att många är kallade men få är utvalda. Entreprenörskapet ser stort ut men det finns också en hel del luft i det svenska entreprenörskapet. Jag tror dessutom mycket av det kommer av det enkla skälet att det är svårt att på nära håll studera den här processen på ett systematiskt sätt. Då blir man hänvisad till de register som vi är bra på att upprätta och hålla men som inte säger så mycket om hur det är för den enskilda individen som försöker skapa en ny affärsverksamhet. Det går att konstatera att entreprenörskapet är stort! Det faktiska antalet som är engagerade i entreprenöriella aktiviteter uppgår till cirka personer. Även intentionen att starta kan ha en betydelse för att bedöma storleken på entreprenörskapet i Sverige. En klassisk beteendemodell bygger på att beteendet är en följd av en attityd som leder till en intention som leder Kanske en aning vårdslöst drar jag slutsatsen att trots stora satsningar på entreprenörskap och innovationssystem har nivån på den faktiska entreprenöriella aktiviteten inte ökat nämnvärt. Intentioner och attityder ser ut att påverkas positivt men inte själva entreprenörskapet. Ett annat mått som ibland används för att se om det är många entreprenörer eller nya företag är företagsdynamik. I vårt fall handlar det om förhållandet mellan nya entreprenörer och befintliga entreprenörer. I Sverige är ungefär fem procent av den vuxna befolkningen etablerade företagare det betyder cirka personer i förhållande till de som försöker starta som uppgår till cirka personer. På varje entreprenör i vardande 3

5 går det ungefär tre etablerade entreprenörer. I Norge, USA, och Island är förhållandet tvärtom. Överhuvudtaget är det bara i 10 länder av 41 länder i GEM 2006 som har fler etablerade Företagare än entreprenörer i vardande. Fler entreprenörer i vardande i förhållande till etablerade är inte nödvändigtvis bra. Men det skulle skapa ett större tryck på både de som startar och de som är etablerade. I teorin skulle konkurrensen göra att affärsverksamheterna och entreprenörerna helt enkelt skulle bli bättre och effektivare om vi har högre konkurrens och högre utslagning, åtminstone om Darwin har rätt, vilket det ibland tvistas om. och kronor för att sedan stiga till 1,7 miljoner kronor år två och 4,8 miljoner kronor år sex. Problemet är att det är ett fåtal företag som drar upp medelvärdet. Tittar vi på medianvärdet, som i det här fallet är ett bättre värde, för det speglar vardagen för de flesta som startar nya företag, uppgår försäljningen år ett till kronor, år två till kronor och år sex till kronor. Entreprenörskapet i Sverige är stort. Det går inte att komma ifrån att cirka personer årligen är engagerade i att försöka starta nya affärsverksamheter. Jämför vi det med de största yrkeskategorierna och i antalet personer som faktiskt är engagerade i samhällsutvecklingen är det stort. Om vi gör en internationell jämförelse är det inte så stort. Sverige ligger lågt i förhållande till andra jämförbara länder. Jämför vi andelen entreprenörer i vardande i förhållande till etablerade företagare går det tre etablerade på ett startförsök. Det betyder att vi har ett lågt tryck på dem som startar och de som är etablerade. Nivån på entreprenörskapet i vardande är stabilt och har legat på samma nivå sedan Antalet registreringar har ökat i relativa tal med 16 procent sedan 1997 men antalet företagare har legat på cirka sedan Det är mycket luft i officiell statistik som inte går på djupet i entreprenörernas vardag. Det visar sig också ofta i de system och stöd som utvecklas för att just hjälpa entreprenörer i vardande. Jaha, vad betyder det här, Behöver vi fler startförsök, färre eller skall vi bara låta det vara som det är. Anta att vi kom upp i Norges nivå på runt nio procent av den vuxna befolkningen. Då skulle ytterligare cirka personer vara i processen av att starta nya affärsverksamheter i Sverige. Det skulle i stort sett radera ut all arbetslöshet i Sverige och fördubbla antalet startförsök i förhållande till etablerade företag. Vilket i sin tur förmodligen skulle leda till en överhettning i ekonomin men också kanske effektivare nya och befintliga företag. Men det finns ett problem kvar, vi vet inte om våra nya affärsverksamheter är bra eller vilken potential de har. Det finns ju en indikation på att många försvinner på vägen från idé till vinst. Jag kan bara konstatera att olika faktorer tillsammans pekar på att Sverige, utifrån ett samhällsperspektiv, kan ha fler nya affärsverksamheter. Trots detta är det svårt att bara acceptera ett mer är bättre resonemang. Trots all nyföretagarstatistik, forskningsprojekt inom entreprenörskap, är det få som verkligen har studerat vad som händer när någon går från affärsidé till affär. Helt enkelt, vad är det som gör att vissa upptäcker nya affärer och vad är det som gör att de lyckas etablera en eller inte. En av fyra lyckas med sin startprocess. De flesta lägger ner och nästan ingen blir speciellt rik, i pengar, medan alla blir rika på erfarenheter genom att starta nya affärsverksamheter! Det ser faktiskt inte så bra ut för dig som funderar på att bli entreprenörer. Oavsett vad du tänker starta med, är sannolikheten att du lyckas etablera din affär liten. Men det finns anledning till viss optimism. 24 procent av dem som startar överlever. Tillhör du dem så är det väl ok. Det mindre tilltalande är att 76 procent, av dem som försöker, inte etablerar sin affärsverksamhet under de första sex åren. Delar vi upp det här i treårsperioder såsom i ITPS nyföretagarstatistik ligger överlevnadsgraden efter tre år på cirka 40 procent. Det sköna, om man tycker om att tjäna pengar, är att man kan göra det genom att utveckla nya affärsverksamheter. Det osköna är att de flesta inte gör det. En procent av dem som startar omsätter mer än 40 miljoner kronor och någon promille upp mot 300 miljoner kronor efter sex år. Under år ett är den genomsnittliga försäljningen mellan kronor Vi känner inte till kostnadsprocenten i företagen men om man tänker sig en månadslön på kronor före inkomstskatt, kostar det företaget cirka kronor per år enbart i löner. Finns det dessutom andra kostnader i företaget, till exempel insatsvaror, produktion, resor, med mera. kan jag inte annat än att konstatera att det är svårt att få det att gå ihop. Vinst är, som sagts tidigare viktigt. Det visar att affärsverksamheten har ett värde. Samtidigt finns det skäl till att inte redovisa en för stor vinst. Därför är dessa siffror osäkra. Men av dem som startar och överlever går mellan 15 och 19 procent med vinst. År ett och två är den genomsnittliga vinsten 1,6 miljoner kronor till 2 miljoner kronor. Även här är det några lyckligt lottade som drar upp medelvärdet. För de allra flesta ligger vinsterna på mellan kronor och kronor över de första sex åren. Det är helt enkelt inte så många som lyckas skapa vinster i sina affärsverksamheter. Vi måste dock tänka på att det här är ett urval av alla affärsverksamheter som startas i landet. Många vill inte ha vinst, en del har som syfte att få ut en hygglig lön så vinster är beroende på motivationen och syftet med sina affärer men vinster i företagen är en förutsättning för ett långsiktigt välstånd. Av dem som startar överlever bara en fjärdedel de första sex åren. Av dessa har de flesta en marginell omsättning och liten vinst. Bara en femtedel av alla som startar går faktiskt med vinst. Räknar man samman alla vinster uppgår dessa sammantaget till 2,2 miljarder kronor. Men medianvinsten i de företag som överlever är bara runt kronor. Det verkar faktiskt som att de flesta som startar inte generar så mycket välstånd. Oavsett målsättning är det få som faktiskt kan leva på sina affärer. Det är få som startar sina affärsprojekt med en intention att de skall gå att leva på den nya affärsverksamheten Bidrar nya affärsverksamheter med nya arbetstillfällen för andra än för just entreprenörerna? Det verkar rent ut sagt dåligt. Vid starten arbetar bara 30 procent av ägarna heltid i företagen. Därefter ligger genomsnittet på runt 45 procent. I dessa projekt är det i genomsnitt en ägare som arbetar heltid. I genomsnitt i de projekt där entreprenören arbetar heltid arbetar knappt en person heltid och knappt en halv person deltid. Det verkar som att många som startar nya affärsverksamheter helt enkelt inte tänker leva på dessa i någon större omfattning. Över hälften av alla som startar nya affärsverksamheter uppger att de inte arbetar heltid i sina affärsprojekt någon gång under de första sex åren. Av dem som startar är det bara 20 procent av startprojekten som anställer 4

6 över huvud taget. Över tiden ökar andelen som har anställda men ligger som högst på 34 procent av dem som överlevt efter sex år. I medeltal har affärsprojekten 27 anställda efter ett år och 28 anställda efter två år och 42 anställda efter sex år. Det kan låta mycket i relation till mina tidigare rätt pessimistiska utsagor. Men dessa siffror är också kraftigt påverkade av ett fåtal företag som växt otroligt snabbt och mycket. Medianvärdena ligger på runt tre anställda över tiden. Räknar vi in deltidsanställda ligger siffran även där på runt en person per företag. Totalt sett genererar alla nya företag tillsammans cirka nya arbetstillfällen, baserat på medianvärdet. Få vill anställa, nya affärsverksamheter startas med låg ambition när det gäller att skapa arbetstillfällen för fler än entreprenören själv, och i de flesta företag anställs inte någon. Det kan dock konstateras att det i slutändan ändå skapas cirka nya arbetstillfällen, inkluderat entreprenörerna, efter sex år. Eftersom vi mäter årligen blir det ganska många jobb över tiden. Så här långt ser det både bra och dåligt ut för dem som startar företag. De flesta lägger ner och få går med vinst. Men några överlever och några kan försörja sig på sin affärsverksamhet. Men hittills har vi bara tittat på plussidan av att starta nya affärsverksamheter. Det finns ju en kostnadssida också. Den genomsnittliga investeringen för att starta ett nytt företag ligger på kronor Tyvärr är det inte lika enkelt att uppskatta vilka kostnader som drabbar dig som vill starta företag. Men vi har försökt och har tittat på både tid och pengar. Båda får duga som ett mått på hur mycket resurser som går åt för att starta nya affärsverksamheter. avkastning. Större delen av företagsstarterna bekostas med svett och av investeringar. I genomsnitt investerar entreprenörerna kronor vid starten. Medianvärdet är kronor. I 27 procent av fallen stoppar man inte in några pengar alls. Det verkar ändå vara så att det är tämligen billigt att försöka starta en ny affärsverksamhet. Medelinvesteringen ligger på 2,6 miljoner kronor år två för att sedan sjunka till kronor år sex. Medianinvesteringen är mycket lägre, mellan kronor och kronor. När det gäller lån är resultaten tydliga. Få lånar pengar till sin startprocess. Runt 20 procent lånar pengar för att finansiera sina affärer och då handlar det om relativt låga summor. År ett lånar man i genomsnitt kronor Under år sex är man uppe i lån på upp till 1,6 miljoner kronor. Medianvärdet är lågt, då de flesta inte lånar alls. Det är en relativt liten del som är aktiva och som satsar hårt från början. Investeringarna ligger högt i början och lånedelen ökar samtidigt som investeringarna minskar över tiden. Man tar helt enkelt hem sina investeringar och lånar i stället. Bra riskspridning kanske! Nu vet vi att en liten del lyckas skapa vinster och tillväxt, en liten del sätter också sprätt på kapitalet i Sverige. En stor del av dem som startar verkar inte bidra speciellt mycket till vare sig tillväxt eller sysselsättning Men inte heller konsumerar man speciellt mycket resurser i sina försök att starta nya företag. Det mesta man konsumerar är faktiskt tid. I genomsnitt kostar det runt kronor att starta en ny affärsverksamhet och du måste lägga ner 7,4 månader i tid. Det är helt enkelt inte så dyrt att starta en ny affärsverksamhet. Den totala kostnaden för alla startförsök under ett år, om vi utgår från medianvärdet, på kronor är 2,2 miljarder kronor. Tittar man på vinsterna i de verksamheter som överlever uppgår dessa till 2,2 miljarder kronor år sex. Det betyder en avkastning på 100 procent och det är inte fy skam. Räknat på medelvärdet blir det en annan historia. Då går vi back. Utifrån det här perspektivet kan konstateras att det ser bra ut för dig som vill starta. Det kostar inte så mycket och det finns möjlighet att få tillbaka investeringarna genom de vinster som genereras i verksamheterna. Men fundera också på att det är bara 24 procent som överlever de första sex åren och majoriteten tjänar inte heller några pengar att tala om. Den entreprenöriella motivationen präglas av jantelagen. Du skall inte tro att du är något och du skall inte tro att du kan bli något stort. Bara 18 procent vill växa Vad vill våra entreprenörer uppnå med sina affärsverksamheter? Vill man växa eller vill man inte växa? Tillväxt består i praktiken av ökning av anställda och/eller omsättning. Det finns mängder av definitioner på företagstillväxt men för vårt syfte räcker det med att titta på intention, motivation, och faktisk tillväxt i antal anställda. 11 Omsättning och vinst diskuterades ju som bekant i avsnittet innan detta. I genomsnitt ägnar entreprenören och hans/hennes team 7,4 månader i arbetstid till att försöka starta och utveckla affären. Det betyder inte att man håller på i sju månader, i ett sträck, ofta är processen utsträckt över flera år. De allra flesta behöver nio månader på sig för att bestämma om det skall bli en affär eller inte. Det finns främst tre sätt att finansiera en ny affärsverksamhet: svett, egna pengar, och andras pengar. Svett är gratis om vi inte tänker på kostnaden för tiden, egna pengar har en alternativ användning som måste kompenseras för, lån kräver en hög säkerhet, och investeringar kräver ofta en hög 5

7 Av dem som startar vill 56 procent att verksamheten skall vara deras huvudsakliga inkomstkälla. Vilket kan vara problematiskt eftersom vi ofta tror att alla som startar företag gör det av samma skäl. Men så är det uppenbarligen inte. Om man inte vill att sitt företag skall växa växer det sällan. Bara 18 procent av dem som startar vill växa så mycket som möjligt. De andra 82 procenten vill inte alls växa utan vill ha ett litet företag som de själva kan styra. En illusion till viss del, som företagare är man ju ofta beroende av sina kunder. Endast i 34 procent av fallen kan man komma att anställa någon i de nya affärsprojekten. Även när det gäller tillväxtmotivation ligger andelen som vill växa lågt. Av dem som vill växa uppger man i genomsnitt att man vill ha tre anställda efter ett år, och nio anställda efter fem år. Tillväxtmotivationen är tydligen inte alltför stor bland Sveriges entreprenörer. Det verkar helt enkelt som att cirka 40 procent av dem som startar nya affärsverksamheter inte alls vill utveckla och leva på sina affärer och att 40 procent faktiskt vill leva på sina affärer. Resterande 20 procent vill utveckla sitt företag till att åtminstone ha 9 eller fler anställda i framtiden. Väldigt få affärer växer om det inte finns en genuin motivation till att växa. 12 Samtidigt är det tydligt att majoriteten inte satsar 100 procent på sina affärer utan snarare prövar sig fram i väldigt liten skala. Slutsatser Den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är stor! Över personer försöker årligen starta nya affärsverksamheter. Räknar vi med även de som gör det i team är siffran uppe i över personer. Eftersom jag dagligen arbetar med entreprenörer vet jag dessutom att det är bara toppen på isberget. En företagsstart berör och involverar hela familjer, samt de vänner som man lyckas behålla även efter en startprocess. Det är bara att konstatera att entreprenörskapet i Sverige är omfattande! Det finns dock några frågetecken. För det första, nivån på den entreprenöriella aktiviteten och antalet företagare har i stort sett legat stilla sedan Trots satsningar på att öka antalet företag och entreprenörer i Sverige och trots att över hälften av den vuxna befolkningen tror att man har kunskap och färdigheter som är tillräckliga för att kunna utveckla nya affärer. Många anser sig alltså kallade men få är utvalda. Det finns ett glapp mellan andelen som tror sig kunna, och som dessutom vill och är motiverade och de som faktiskt startar. För det andra, de som startar verkar ha samma disposition, förutom att de inte är speciellt motiverade. Knappt hälften uppger att de inte kommer att kunna leva på sina affärer, endast 34 procent tror att de skall anställa, och endast 18 procent vill skapa någon form av tillväxt i sina företag. Över 80 procent av dem som startar föredrar ett litet företag som går att styra själv. De flesta som startar nya företag verkar inte vara speciellt allvarliga med sina startförsök om vi utgår från att ett företag skall genera vinster och arbetstillfällen. Det slår också igenom i den offentliga företagarstatistiken där upp mot 70 procent av företagen har en omsättning lägre än kronor per år. För det tredje, och kanske en spegling av ovan förda resonemang, av dem som startar lägger de flesta ner inom en 6 års period. Nästan hälften lägger ner inom ett år från det att man inleder sitt startförsök. Slutsatsen även här handlar om att många går in i en process som de flesta avslutar under en relativt kort tidsperiod. Många är kallade men få är utvalda. Man skulle kunna hävda att det finns en tendens till en 33 procents regel. 33 % ger snabbt upp - entreprenöriella testare 33 % ger upp fast det tar längre tid - entreprenörer i vardande 33 % satsar och etablerar en hygglig affärsverksamhet - entreprenörer 1 % satsar, ger inte upp och etablerar riktigt bra affärer - superentreprenörer Baserat på detta kan man tänka sig tre scenarion när det gäller kvantitet. 1. Låt entreprenörskapet vara, det ligger på en rimlig nivå, ökar det så kan det leda till en överhettning på arbetsmarknaden 2. Gör det lättare att starta, öka ingångsvärdet och öka utslagningen, gör att det totalt sett blir fler nya affärsverksamheter som startar och kanske även effektivare. 3. Gör det svårare att starta, processen i sig skulle bli bättre optimerad, då man skulle sålla bort de som inte har motivationen. De som startar idag skulle förmodligen göra det även om det vara svårare att starta. Vi kan även tänka i kvalitet. Vad vet vi egentligen om den här tidiga processen som berör så många människor. E-spegelns syfte är just detta: att öka kunskapen om den entreprenöriella processen så att du som vill starta företag skall få bättre kunskap om hur det faktiskt är och vad som väntar dig och för att du som är beslutsfattare, rådgivare, eller på annat sätt involverad i den här processen skall få ett bättre underbyggt beslutsunderlag. Nästa nummer av E-spegeln handlar om varför vissa lyckas och andra misslyckas med sitt startförsök. 1 Baserat på Schumpeters 1934 teori om ekonomisk utveckling och Davidsson, 2006 diskussion om entreprenörskap som skapandet av ny ekonomisk aktivitet. Anm. Författarens översättning och tolkning 2 Andersson, F. (2006), Företagsdsynamik och tillväxt, ITPS rapport A2006:016 3 SCB befolkningsdata år 4 GEM reports , ITPS rapport A2006: I Sverige finns cirka företagare och företag enligt SCB, reducerar man antalet företag med de som inte har omsättning är siffran nere i företag. Räknar vi med att en lika stor andel av de som driver företag inte heller upplever sig som företagare är skattningen i GEM förhållandevis bra. 8 GEM Medianvärdet är det värde som ligger exakt i mitten med lika många mätvärden ovan som under sig. I våra data är de några företag som är extrema. Mycket försäljning, många anställda och så vidare. Då kan det vara bättre att titta på medianvärdet som representerar det värde som ligger exakt i mitten av en serie värden. 11 Jämför Davidsson och Delmar Wiklund

8 E-spegeln är samarbetsprojekt mellan Forum för Småföretagsforskning (FSF), Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Handelshögskolan i Stockholm. Det är ett långsiktigt forskningsprojekt med syfte att förstå hur nya affärer uppstår, skapas och utvecklas. Projektet kombinerar populationsstudier med kvalitativa undersökningar där enskilda affärsidéer följs över tiden. Redaktör och forskningsledare är Mikael Samuelsson vid Handelshögskolan i Stockholm. Är du intresserad av hur nya affärsverksamheter upptäcks, skapas och utvecklas har du kommit rätt. E-spegeln är ett forskningsprojekt som gör det som titeln gör anspråk på. Det är en spegling av hur individer ensamma och i grupp upptäcker och utvecklar nya affärer. I projektet följs ett stort antal affärsidéer från idé till affär. Genom att följa processen i realtid kan vi spegla Sveriges entreprenörers vardag med alla dess vedermödor och glädjeämnen. E-spegeln bygger på en av de mest omfattande undersökningar som gjorts någonsin om hur nya affärsverksamheter skapas och utvecklas. Unika resultat kommer att presenteras på ett lättsamt sätt. E-spegeln är tänkt att vara ett sätt att reflektera över forskningsresultat som är färska. Rigorös teori och forskning ligger till grund för studierna och resultaten som ingår här men tanken är att detta skall vara en kanal där kunskap förmedlas direkt i en okomplicerad form. Syftet är att spegla människor som du och jag och den värld som vi lever i. Välkommen till E-spegeln Mikael Samuelsson

Vad är entreprenörskap? Mikael Samuelsson

Vad är entreprenörskap? Mikael Samuelsson #1 2007 Vad är entreprenörskap? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln E-spegeln är ett unikt forskningsprojekt och en spegling av den glädje, sorg, och vedermödor som alla vi som startar nya affärsverksamheter

Läs mer

Entreprenörskapets framgångsfaktorer:

Entreprenörskapets framgångsfaktorer: #2 2008 Entreprenörskapets framgångsfaktorer: Vad är det som gör att vissa lyckas starta företag och andra inte? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln 2 Första numret av E-spegeln handlade om hur

Läs mer

Företagens vänner: Vilka är de och vilken nytta gör de? Mikael Samuelsson

Företagens vänner: Vilka är de och vilken nytta gör de? Mikael Samuelsson #3 2008 Företagens vänner: Vilka är de och vilken nytta gör de? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln 3 Företagens vänner: vilka är de och vilken nytta gör de? E-spegeln är ett unikt forskningsprojekt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

MARS Företagsamheten Håkan Johansson, Ekängengruppen. Vinnare av tävlingen Hallands mest företagsamma människa 2014.

MARS Företagsamheten Håkan Johansson, Ekängengruppen. Vinnare av tävlingen Hallands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Håkan Johansson, Ekängengruppen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2014. Västernorrlands län

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2014. Västernorrlands län MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga

Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga September 2016 Lars Jagrén Egenföretagarna: Viktiga för ekonomin och tillväxten men alltför ofta osynliga Inledning Egenföretagarna

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna-Lena och Peter Fransson, Äggaboden. Vinnare av tävlingen Blekinges mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna-Lena och Peter Fransson, Äggaboden. Vinnare av tävlingen Blekinges mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna-Lena och Peter Fransson, Äggaboden. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer