Verksamhetsberättelse år 2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse år 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänt Förändringar i medlemsantalet Gudstjänstlivet Vuxenarbete och övriga sammankomster Kyrkliga förrättningar Kyrkomusik Fostran och undervisning Barn och familjearbetet Barn och ungdom Diakoni Invandrararbete Mission Information Verksamhet på Alskathemmet Centrum / Brändö-Vikingaområdet Dragnäsbäck-Gerby distrikt Sundom kapellförsamling Förvaltning Personal... 42

3 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Förändringar i folkmängden år Tabell 2: Kör- och orkesterverksamhet år 2010 (2009) Tabell 3: Musikskola och Knattemusik år Tabell 4: Konsertverksamhet år Tabell 5: Konfirmandverksamhet år Tabell 6: Barn och familjearbetet år 2010 (2009) Tabell 7: Juniorverksamhet år 2010 (2009) Tabell 8: Hjälpledarskolning år 2010 (2009) Tabell 9: Klientkontakter inom diakoniverksamheten år Tabell 10: Missionsevenemang år Tabell 11: Missionskretsar år Tabell 12: Insamlade medel år Tabell 13: Läger och utflykter på Alskathemmet år Tabell 14: Barn- och familjearbete i Sundom år 2010 (2009) Tabell 15: Svenskspråkiga förrättningar i Sundom år 2010 (2009) Tabell 16: Övriga sammankomster i Sundom år 2010 (2009) Tabell 17: Högmässor och gudstjänster i Sundom år 2010 (2009)... 40

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Allmänt Verksamhetsberättelsen har uppgjorts enligt samma system som år 2009 där främst mål och förverkligande preciseras. Församlingsrådet valde en strategiarbetsgrupp år 2009, som under åren 2009 och 2010 har gått igenom och granskat församlingens verksamhet. Strategiarbetet lägger en grund för församlingsarbetet under en kommande femårsperiod. Strategiarbetsgruppens förslag godkändes av församlingsrådet i april Vasa svenska församling indelas i tre områden: Centrumdistriktet, som också omfattar de östra stadsdelarna, Dragnäsbäcks-Gerby distriktet och Sundom kapellförsamling. Distriktsrådet leder verksamheten i Dragnäsbäck-Gerby distriktet och kapellrådet i Sundom kapellförsamling. Centrum området har inte något distriktsråd. Verksamheten i varje område planeras och verkställs av ett team med en kaplan som ordförande och anställda från olika sektorer. Året 2010 präglades av många förändringar inom personalen. Församlingspastorn, tidigare kyrkoherden, Henry Byskata och byråsekreterare Ann-Mari Antell avgick båda med pension från och med Kaplan Malin Lindblom i Sundom kapellförsamling beviljades tjänstledighet för att övergå i Finska missionssällskapets tjänst från och med Lena Streng utsågs under året till ledande diakonitjänsteinnehavare. Församlingspastor Rose-Maj Friman började den sin tjänst som sjukhussjälavårdare i Vasa kyrkliga samfällighet. Andra förändringar i personalen har berott på moderskaps- och föräldraledigheter. Alla personalförändringar inom diakonin, barn- och ungdomsarbetet och andra verksamhetssektorer framgår av verksamhetsberättelsen. Utvecklingssamtal har hållits med samtliga anställda under året. Vasa svenska församling drabbades av betydligt fler utskrivningar än året innan. Sammanlagt 184 (år 2009: 121) personer skrev ut sig. Samtidigt skrev 49 (55) personer in sig i församlingen under året. Det verkar vara främst unga vuxna som tar steget att skriva ut sig. Församlingsledningen har flera gånger dryftat frågan om vad som kan göras. Församlingens medlemstal har minskat under året och år 2010 var medlemsantalet (13 054) personer. Konfirmandarbetet lockar nästan hela årsklassen. Glädjande är att många konfirmander väljer att delta i hjälpledarutbildningen. Gudstjänstlivet har varit livligt under året. Många specialmässor har hållits och stor vikt har lagts vid musiken och utformningen av mässan. Mässorna har också riktat sig till specialinbjudna grupper; dop-föräldrar, konfirmanderna och deras föräldrar, sörjande med flera. Församlingens kör- och musikverksamhet har fortsatt i nästan samma omfattning som tidigare. Motettkören lades ner efter många års verksamhet. Körerna berikar gudstjänstlivet på många sätt. Frågan om nyrekrytering till körerna fordrar sin speciella uppmärksamhet hela tiden. Diakonin når många hjälpbehövande genom hembesök, understöd och olika kretsar. Pensionärsverksamheten når många äldre personer, medan de yngre pensionärerna ofta lyser med sin frånvaro i församlingens verksamhet. Det utvecklingsprojekt inom diakonin som genomfördes tidigare har påverkat församlings diakoni. Varje termin hålls utvärderings- och planeringsmöten. Genomgången och utvärderingen av arbetet ger en god grund för fortsatt utveckling av diakonin i församlingen.

5 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Kyrkobrödrakåren aktiverar många äldre män genom sina regelbundna samlingar. Församlingens internationella kontakter har under året varit det regelbundna samarbetet med församlingens avtalsmissionärer. Kontakterna till vänförsamlingen Mazimbu i Tanzania har varit livliga. Mazimbugruppen har samlat medel för kyrkbygge och fortskaffningsmedel. Informationen sköts genom annonseringen i Vasabladet och Kyrkpressen. Lokalpressen och lokalradion förmedlar gärna uppgifter om församlingens verksamhet. Församlingens hemsida och broschyrer till alla svenska och tvåspråkiga hem betjänar församlingsmedlemmarna. Inom ungdomsarbetet har Facebook tagits med som ett nytt kommunikationsmedel. De många informationskanalerna utnyttjas effektivt. Samtidigt tvingas församlingen att hela tiden överväga hur anslagen för information bäst ska användas. De kyrkliga valen har varit en stor utmaning för hela församlingen. Kandidatnomineringen började i god tid. Det visade sig att det var rätt svårt att få församlingsbor att ställa upp i valet, men i alla fall hittades 23 kandidater till valet av medlemmar i församlingsrådet och 23 kandidater till valet av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige. En arbetsgrupp hade i uppgift att söka nya vägar för att ge väljarna information om valet och kandidaterna. En alldeles speciell fråga var den sänkta rösträttsåldern till 16 år och i valet fanns en stor grupp förstagångsväljare. Genomförandet av förhandsröstningen och församlingsvalet engagerade många förtroendevalda. Valdeltagandet höjdes från 10,8 procent år 2006 till 12,5 procent år En bidragande orsak var den livliga diskussion om kyrkliga frågor som fördes vid tiden för församlingsvalet, samt en kraftig satsning på förhandsröstningen i Rewell Center. Respons och erfarenheter om församlingsvalet har samlats in och dokumenterats inför nästa val. Digitaliseringen av familjeakterna har fortsatt under året och ger när arbetet färdigställts personalen på pastorskansliet ett nytt verktyg för arbetet. Fastigheterna i Vasa kyrkliga samfällighet erbjuder goda möjligheter för församlingens verksamhet. Tor-Erik Store

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förändringar i medlemsantalet År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 Födda flickor gossar totalt Döda kvinnor män totalt Inflyttade inom Vasa (fr. Vasa finska församl) interkommunalt Utflyttade inom Vasa interkommunalt Överföring från frånvarande till närvarande närvarande till frånvarande Inträdda Utträdda Närvarande befolkning vid årets utgång Tabell 1: Förändringar i medlemsantalet år Mona Engsbo 3. Gudstjänstlivet Gudstjänstlivets målsättning är att hålla Guds ord och sakramenten inom räckhåll för församlingens medlemmar. Visionen är att alla medlemmar i Vasa svenska församling får möjlighet till regelbunden kontakt med församlingen och får växa i tron på Herren Jesus Kristus. Familjeårets erfarenheter tas till vara, särskilt i gudstjänster som riktar sig till barn och unga. Retreatverksamheten, som riktar sig till församlingsmedlemmar och anställda, ingår i gudstjänstlivet. Församlingens präster och kantorer bär ansvar för gudstjänstlivet. Körsångare, musikgrupper, kyrkvärdar, textläsare och andra frivilliga bär ansvar för att gudstjänstlivet hålls levande.

7 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Under året hölls 95 (118) huvudgudstjänster. Församlingens huvudgudstjänster attraherade färre deltagare än föregående år, totalt (5 949) som en följd av en medveten strävan att minska antalet huvudgudstjänster. Antalet nattvardsgäster uppgick till (4 479). Sammanlagt hölls 14 gudstjänster för skolor och läroanstalter med deltagare. Specialgudstjänsterna var 16 till antalet med deltagare. Under året hölls 36 andakter med 256 deltagare. Övriga församlingssammankomster var 17 med 938 deltagare Veckomässorna har skurits ned radikalt 20 (58). Deltagarantalet i dessa var 644 (4 370). Barn-, ungdoms- och familjegudstjänster samlade (2 556) deltagare. Konfirmationsmässorna som var åtta till antalet samlade (1874) närvarande. Ett stort antal gudstjänster, 16 stycken, har bokförts som specialgudstjänster med deltagare. Trenden är tydlig: högmässor och gudstjänster samlar färre deltagare medan gudstjänster med en bestämd målgrupp lockar allt flera deltagare. Tor-Erik Store 4. Vuxenarbete och övriga sammankomster 4.1 Kyrkvärdarna Kyrkvärdarnas uppgift är att hälsa deltagarna i församlingens högmässor och gudstjänster i Trefaldighetskyrkan välkomna, att betjäna församlingsborna på bästa möjliga sätt samt att på olika sätt tjäna i själva högmässan. Kyrkvärdarna förverkligar sitt uppdrag genom att dela ut psalmböcker, ta upp och räkna kollekt samt delta med textläsning. Tolv personer har varit engagerade som kyrkvärdar. Förutom de officiella kyrkvärdarna har även övriga frivilliga såsom till exempel hjälpledarna och missionsdirektionens medlemmar ställt upp vid behov. Kyrkvärdarna har träffats tre gånger under året för att diskutera och fördela turerna. Utveckling Genom att engagera fler kyrkvärdar och fler grupper inom - och utom - den direkta församlingsverksamheten kan ett större och bredare engagemang för församlingens gudstjänstliv förverkligas. Gunnar Särs

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Retreatverksamheten Vasa svenska församling vill med sin retreatverksamhet erbjuda möjlighet till andlig vägledning och -fördjupning. Under året hölls två retreater: den första hölls med 14 deltagare och Gunnar Särs som ledare. Den andra retreaten hölls med elva deltagare och med prosten Elsa Tenhonen som ledare. Retreaterna hölls på Alskat lägergård. Utveckling Erfarenheterna av församlingens över 20-åriga retreatverksamhet är goda och inspirerar till fortsatt utveckling av retreaterna. Att retreaterna har förlängts med ett dygn har upplevts positivt av deltagarna. Planerna att kombinera pilgrimsvandring med retreat realiseras under inkommande höst. Genom kontakt med likasinnad andlig verksamhet inom landet och eventuellt utomlands förväntar sig retreatverksamheten mer inspiration för det fortsatta arbetet. Gunnar Särs 4.3 Kärnträff - temafrukost för kvinnor et för arbetet med temafrukostar för kvinnor är att nå kvinnor som kanske inte annars hittar en plats i församlingens verksamhet. Frukostarna skall kunna förmedla något andligt, kvinnligt och sinnligt. Träffarna under året var fem till antalet, tre under vårterminen och två under höstterminen. Vårens gäster och teman var Malena Björkgren: Guds kvinnliga dimensioner, Ami och Monica Aspelund: Bibelns kvinnor och Christina Lång: Stor över en natt. Höstens gäster var Sonja Backlund: 940 km genom Israel och Margaretha Rytöhonka: Att bli äldre - att förena dåtid med nutid. Kärnträffarna samlade ungefär kvinnor per gång utom Margaretha Rytöhonka som samlade 80 personer. et för Kärnträffarna uppfylls eftersom det vid nästan varje frukosttillfälle kommer nya besökare. Varje föreläsare och tema tilltalar olika personer. Siv Jern

9 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vuxenkatekumenat sättningen är att erbjuda "upptäckargrupper" för dem som står med frågor inför tro och liv. Vuxenkatekumenatet vill erbjuda meningsfull aktivitet och gemenskap i församlingen, samt engagera medlemmar i församlingen till olika uppgifter inom katekumenatet och andra verksamhetsformer i församlingen. Vuxen väg till tro vänder sig till vuxna som är ovana vid kyrkans liv, som vill fördjupa sin kristna tro, som är odöpta eller okonfirmerade och vill ha undervisning i den kristna tron. Tillsammans med andra vandrare och med församlingsaktiva, det vill säga medvandrare på livsvägen, erbjuds samtal om den kristna tron. Deltagaren får vägledning och undervisning utifrån sina egna frågeställningar och erfarenheter. På pingstdagen 2010 avslutades den katekumenatgrupp som inletts hösten 2009 bestående av fyra sökare och fyra medvandrare. Hösten 2010 inleddes en ny grupp med fyra sökare, fem medvandrare och en ledare i Vasa svenska församling. Till medvandrare rekryterades den tidigare gruppens sökare. Detta i enighet med vuxenkatekumenatets tanke att skapa lekmän som tjänar i kyrkan. Katekumengruppen som påbörjade sin vandring hösten 2010 har fungerat bra och kommer att fortsätta som beräknat till pingsten En bönegrupp eller en så kallad cellgrupp har under hösten 2010 också bildats av tidigare medlemmar i katekumenatgruppen. Bönegruppens ledare har undervisats i hur man leder en bönegrupp. Bönegruppen är en öppen grupp dit församlingen kan sända dem som är intresserade att vara med i en sådan grupp. Gruppens mål är att fortsätta sin resa till en fördjupad kristen tro, dela sig och bilda nya bönegrupper. Bönegruppen är också en del av församlingen och kallas därför också att delta i olika uppgifter i församlingen. Janne Hänninen 4.5 Kyrkobröderna Kyrkobröderna är en fristående förening inom församlingen som genom sin verksamhet strävar till att ge män andlig vägledning och fördjupning i livet. År 2010 var Vasa kyrkobrödrakårs 54:e verksamhetsår. Året kan karakteriseras som ett normalt år enligt mönster från tidigare år med brödraluncher och föredrag kring något aktuellt tema varannan måndag under vinterhalvåret. Kårens medlemmar samlades 16 (15) gånger. Antalet deltagare vid varje samling var i medeltal 27 (29). Vid årets ingång var 54 bröder inskrivna och vid årets slut 52. Styrelsen som under året samlats till åtta protokollförda sammanträden har bestått av ordförande Hemming

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kronqvist, viceordförande Björn Björklund, sekreterare Bengt Harald, kassör Folke Jungner och bibliotekarie Johan Wägar. Kårens vårutfärd till Österhankmo, i vilken också damer deltog, företogs den 23 maj. En höstutfärd företogs till Vörå. Höstterminen avslutades med traditionell julväntan i Sundom prästgård den 15 december. Ett 40-tal bröder med damer var närvarande. Bengt Harald 4.6 Serveringsgrupperna Serveringsgrupperna gör en frivillig insats och tar hand om kyrkkaffet och andra serveringar inom församlingsverksamheten. Nio serveringsgrupper har varit verksamma under år 2010 i Vasa svenska församling. Varje grupp består av cirka två till fyra personer. Från och med vårterminen 2010 blev Tor-Erik Store och Siv Jern utsedda att fördela ansvaret, koordinera och hålla listorna för serveringsgrupperna uppdaterade. Därefter har fördelningen av arbetsuppgifter skötts via telefon. En broschyr uppgjord av Martin Sandberg år 2008 har fungerat som instrument. I den kan man läsa om vad serveringsgrupperna gör och anmäla intresse via kontaktuppgifter på baksidan. Under året har serveringsgrupperna och andra frivilliga, varit aktiva vid 20 tillfällen. Tor-Erik Store och Siv Jern lämnade över ansvaret till Anna- Karin Lärka och Piritta Pitkämäki-Ihatsu i januari Tor-Erik Store och Siv Jern 4.7 Samtalstjänst Nya jourhavande som skolats år 2009 kommer 2010 med i verksamheten. Samtalstjänst dejourerar varje kväll klockan Jourförsamlingar är förutom Vasa (Korsholms prosteri), Närpes prosteri och Jakobstad (Pedersöre prosteri) också Helsingfors med omnejd. Resurser Samtalstjänsten upprätthålls av Korsholms och Närpes prosterier samt av Vasa svenska församling. Som jourer deltog sammanlagt 17 (21) personer. Karin Luther har varit verksam som mötessekreterare under året, medan Henry Byskata har fungerat som ordförande till och med Efter detta fungerade Mikaela Ingo som tf. ordförande fram till Från och med fungerar Harry Holmberg

11 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 som ordförande. Övriga ledamöter har varit Mikaela Ingo, Siv Jern och Siv Lundström (som ersatte Allan Melin). Direktionen har sammanträtt sju gånger under året. Under året har fyra skolningstillfällen hållits. Mikaela Ingo har gjort jourlistorna. Beträffande jourveckor per månad har turerna ändrats så att Korsholms prosteri på initiativ från Pedersöre prosteri numera står för två veckor, medan Pedersöre prosteri och Närpes prosteri ansvarar för en vecka var. Systemet är då: Korsholm/Pedersöre/ Korsholm/Närpes. Under år 2010 har 278 samtal registrerats i Vasa. Av dessa har 28 samtal varit stumma. Av ringarna var 100 män och 248 kvinnor. Av ringarna tillhörde 103 åldersgruppen år, 37 tillhörde åldersgruppen över 64 år, 40 tillhörde åldersgruppen år samt åtta tillhörde åldersgruppen under 25 år. Åldern var okänd i 48 samtal. Av dem som ringde uppgav 130 att de är ensamboende och 56 att de är pensionärer. 26 uppgav att de befinner sig inom psykiatrisk vård och 13 uppgav att de lider av alkoholproblem. Av samtalen var 97 diskussionssamtal, 75 återkommande samtal, 43 krissamtal samt 17 förfrågningar. Av ringarna uppgav 97 att de ringde, eftersom de behövde en lyssnare. Registreringen visar, att samtalstjänsten i huvudsak upprings av ensamma, pensionärer och psykiskt lidande, som har lust att småprata och behöver någon som lyssnar. Ett ökat antal studerande och personer med mångkulturell bakgrund märks också. Under året har den uppsatta målsättningen att få nya jourer med lyckats, eftersom sju nya svarare har kunnat rekryteras och utbildas. sättningen att genom Samtalstjänst kunna erbjuda uppringare en lyssnare och möjlighet att dryfta sin livssituation har uppfyllts genom att i medeltal ett meningsfullt samtal per kväll varje veckodag klockan har inkommit. Harry Holmberg 5. Kyrkliga förrättningar 5.1 Dop I församlingen förrättas cirka 150 dop under året. Därutöver förrättas cirka 20 dop och tio vigslar gällande personer från andra församlingar. Dopen förrättas i församlingens utrymmen eller i hemmen. Dopet föregås av ett dopsamtal. Församlingens präster och kantorer bär ansvar för förrättningarna. Under året döptes 138 (154) barn och 4 (9) vuxna. Tor-Erik Store

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Jordfästningar I församlingen förrättas cirka 150 jordfästningar av egna församlingsmedlemmar. Utöver dessa förrättas årligen cirka 15 jordfästningar av personer, som inte hör till församlingen. Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Samtalen är till sin karaktär både själavårdande och planerande. Anhöriga inbjuds till sorgegrupp. Församlingens präster och kantorer bär ansvar för förrättningarna. År 2010 jordfästes 122 (150) personer. Tor-Erik Store 5.3 Vigslar I församlingen förrättas årligen cirka 75 vigslar för egna församlingsmedlemmar. Vigslar förrättas i kyrkorna eller andra församlingsutrymmen. Vigseln föregås av ett samtal. Dessutom välsignas ett antal brudpar som vigts civilt. Församlingens präster och kantorer bär ansvar för förrättningarna. År 2010 vigdes 65 (53) brudpar till äktenskap. Tor-Erik Store 6. Kyrkomusik et för musikarbetet är en musikaliskt omväxlande gudstjänst och en genuin musikupplevelse som hjälper både barn och vuxna att leva ut sin tro. Musikarbetets uppgift är att tydliggöra musikens betydelse i kyrka och församlingsliv. Församlingsmedlemmarna kan uttrycka sin tro och förkunna evangeliet genom musiken och sålunda uppleva gemenskap i församlingen. et är att upprätthålla församlingens musiktraditioner. och utvecklingsbehov en har förverkligats bra under året. Körarbetet, konsertverksamheten, deltagandet i kampanjen psalmmedaljskoj i skolorna, förrättningsmusiken och gudstjänstsmusiken har fungerat bra. En resa till Borgå företogs i maj. Körerna sjöng i en egen musikafton samt i högmässan. På juldagens televiserade julotta sjöng Trefaldighetskyrkans kör,

13 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Sundomkören och Brändö kyrkokör satser ur Händels Messias. Dessa projekt kan ses som ett bra exempel på vad körerna med förenade krafter kan skapa tillsammans. Bland de största utmaningarna inom musikverksamheten finns rekrytering av körmedlemmar. Kväll för brudpar med sånger och brudmarscher hölls 21.4 i Trefaldighetskyrkan sjöngs psalmer med skolbarn och deltagare i Nordiska Kyrkomusikfesten med 450 deltagare. Mikael Heikius 6.1 Nordiska kyrkosångsfesten et för kyrkomusikfesten var att samla kyrkosångare från hela Norden till en gemensam fest. På programmet fanns arbete i körverkstäder och gemensamma evenemang och uppträdanden. Vasa svenska församling var delarrangör tillsammans med Korsholms svenska församling, Finlands svenska kyrkosångsförbund och Stiftsgården Lärkkulla. Festen var en sammanslagning av den 16:e finlandssvenska Kyrkosångsfesten samt av den 3:e Nordiska Kyrkosångsfesten. och utvecklingsbehov Med över 800 anmälda deltagare får man anse att festen var en lyckad satsning. De flesta deltagarna kom från Svenskfinland men även Färöarna och Norge var väl representerat. Festen hade rätt få finskspråkiga deltagare och bara ett fåtal deltagare från Sverige, Danmark och Island. Programmet byggdes upp kring olika körverkstäder, konserter, mässor samt gemensamma uppträdanden. Festens öppningskonsert hölls i Trefaldighetskyrkan den 23.9 med Vasa stadsorkester samt solister. Kvällen avslutades med en Ionamässa där våra körer medverkade. Körerna från Färöarna framförde även några körsånger i mässan. På fredagen samlades deltagarna i Ylistaro kyrka och sjöng psalmer på de nordiska språken tillsammans med Vasa stadsorkester. Orkestern dirigerades både torsdag och fredag av Anna-Maria Helsing. På lördag hölls festkonserten i Vasa yrkesinstitut. Där framfördes Jack Mattssons Vandrande själar under Dag-Ulrik Almqvists ledning. Den avslutande festhögmässan hölls i Lappfjärds kyrka med predikan av biskop Björn Vikström. Även om festen var en stor utmaning gällande logistik och bespisning blev helhetsintrycket en lyckad fest, och arrangörerna fick mycken positiv respons av deltagarna. Dan Andersson

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kör- och orkesterverksamhet Sundomkören et är att öva en gång i veckan och framföra körmusik i församlingen. och utvecklingsbehov en för Sundomkören har förverkligats väl. Kören har gått framåt när det gäller att lära sig nya repertoarer. Den mångsidiga repertoaren har varit givande. Även tonbildningen har gett bra resultat. Kören har haft en livlig verksamhet med upp till 18 framträdanden av olika slag. I Sundom kyrka har hållits en psalmafton, en Tomasmässa med musiker i ett kompband och kvällsmässan "Vi reser ett tecken" av Per Harling. Kören medverkade traditionsenligt i gudstjänsterna på långfredag samt i familjegudstjänsten på påskdagen. I maj ordnades en vårkonsert i Trefaldighetskyrkan i samband med att Henry Byskata avtackades och där uppträdde Sundomkören tillsammans med de övriga körerna i församlingen samt Ungdomsorkestern. Intäkterna gick till vänförsamlingen Mazimbu. En körresa gjordes i slutet av maj till Borgå svenska församling. Där gavs en konsert i Borgå domkyrka på lördag kväll. Kören medverkade även i högmässan på söndag, där också biskop Björn Vikström deltog. Det var en lyckad resa. Kören sjöng på 10-års jubiléet av Sundom begravningsplats. I augusti sjöng kören i evenemanget Sång vid bryggan vid Västeröver båthamn som ordnades som ett samarbete mellan Sundom kapellförsamling och Sundom hembygdsförening. I augusti fick kören bekanta sig med, samt lyssna på en konsert av den amerikanska Emmauskören i Trefaldighetskyrkan. Efteråt ordnades samkväm på Alskat lägergård. Den 23.9 medverkade kören tillsammans med de övriga körerna i en Ionamässa som hölls i Trefaldighetskyrkan. Detta i samarbete med Nordiska kyrkomusiksångfesten som hölls i Vasa. I oktober framfördes tillsammans med en flöjtist en Frälsarkransgudstjänst av Martin Lönnebo i Dragnäsbäcks kyrka. Dessutom har kören medverkat i mässan på Alla helgonsdag i Sundom kyrka. I slutet av året medverkade Sundomkören på första advent, de vackraste julsångerna, Lantmannagillets 100-års jubileum i Sundom prästgård samt tillsammans med Ungdomsorkestern i den televiserade och direktsända julottan från Trefaldighetskyrkan. När det gäller utvecklandet av kören borde herrstämmorna och altstämman få flera sångare. Budgeten för anskaffning av noter borde höjas. Monica Heikius Sundom Skolas Skolkör åk 1-2 et är att ge skolbarn i årskurs 1-2 undervisning i sakral musik som passar in i kyrkoårets olika högtider, samt att lära dem sjunga psalmer. Skolkören är ett viktigt samarbete mellan skola och församling.

15 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Skolkören har övat varje torsdag eftermiddag i skolans musikklass. På hösten har kören övat med två olika årskurser, årskurs 1-2 samt årskurs 3-4. Ansvarig dirigent är Monica Heikius som arbetar tillsammans med läraren Carina Andersson. Kören har medverkat vid skolans gudstjänster i Sundom kyrka och i gudstjänsten på första advent, samt gjort besök på ett antal åldringshem. Under våren 2010 framfördes musikalen Blommor och Skratt med musik och text av Jakob Skarrie i Sundom skola, sammanlagt tre föreställningar tillsammans med kompband. Monica Heikius Sundom familjekör et med familjekören är att få flera småbarnsfamiljer med till våra gudstjänster samt att lära deltagarna att sjunga. Kantor Monica Heikius har besökt Små och stora i Sundom ett antal gånger och sjungit enkla barnsånger med föräldrarna och barnen. Familjekören har sedan medverkat några gånger i knattegudstjänsterna i Sundom kyrka tillsammans med barnledarna. Monica Heikius Ungdomsorkestern et är att öva en gång i veckan och att uppträda i församlingens gudstjänster och andra musikevenemang. et är också att utveckla ungdomarnas musikaliska förmåga. och utvecklingsbehov Den musikaliska ribban när det gäller svårighetsgraden av musik har höjts betydligt under det gångna året. Orkestern har medverkat i Trefaldighetskyrkan på en psalmafton tillsammans med Trefaldighetskyrkans kör, vid en Taizèmässa för ungdomar tillsammans med en kör, vid musikskolans matiné, på påskdagen tillsammans med en kör, samt på vårkonserten tillsammans med församlingens körer. Då framfördes också ett större orkesterverk. Ett orkesterläger ordnades på Alskat i oktober tillsammans med musiker från Vasa Sinfonietta. Ett viktigt musiktillfälle under detta år var också "Stilla musik i Allhelgonatid" i Uppståndelsekapellet. Kapellet fylldes också detta år. Dessutom har orkestern medverkat på första advent, Kring krubban på julafton samt i den televiserade julottan från Trefaldighetskyrkan där delar ur Händels messias framfördes. Kontakterna med Kuulainstitutet kunde ännu utvecklas. Samarbetet med församlingens egen musikskola fungerar bra. Budgeten för införskaffande av nya noter borde höjas. Monica Heikius

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Barnkören Glädjeklangen Kören är till för barn i åldern sju år och uppåt. et är att öva en gång i veckan och att uppträda i församlingens gudstjänster och musikevenemang. sättning är också att med sång utveckla barnens musikaliska förmåga. och utvecklingsbehov De flesta av Glädjeklangens medlemmar uppnådde åldern 13 under detta verksamhetsår. Eftersom de inte längre ville fortsätta sjunga i Glädjeklangen lades kören ner på hösten. I stället har en ny skolkör i Vikinga skola grundats. Glädjeklangens medlemmar ställde dock upp med luciaprogram i Brändö kyrka på Sing in Christmas samt i de vackraste julsångerna i Trefaldighetskyrkan. Mikael Heikius Vikinga skolas skolkör En ny verksamhet, Vikinga skolas skolkör, startades i november. Tillsammans med läraren Isak Westerlund har skolkören övat varje torsdag eftermiddag. Kören har medverkat vid skolans adventsgudstjänst. Mikael Heikius Trefaldighetskyrkans kör (Vasa svenska kyrkokör) et för kören är att hålla övningar en gång i veckan samt att delta med körsång i församlingens gudstjänster och musiktillfällen. och utvecklingsbehov Kören har sjungit vid gudstjänster, två psalmaftnar och ökenmässor. I maj deltog kören i en resa tillsammans med församlingens andra körer till Borgå. Kören sjöng i en musikandakt samt i högmässan i Borgå domkyrka. Kören sjöng på skärtorsdag, långfredag, på Solveig Slottes avskedsfest, ökenmässorna 10.2, 11.4, 12.9 och samt på Henrys Byskatas på avskedsgudstjänst. Dessutom medverkade kören i en gemensam körkonsert i Trefaldighetskyrkan i maj. På hösten sjöng kören i Ionamässan i Trefaldighetskyrkan, vid Symfonisk psalm i Ylistaro kyrka och vid en festhögmässa i Lappfjärds kyrka. Kören har sjungit i Allhelgonagudstjänsten, på första advent samt vid de vackraste julsångerna i Trefaldighetskyrkan. På juldagen sjöng kören tillsammans med församlingens andra körer och Ungdomsorkestern i den televiserade julottan. et för kören har förverkligats enligt planerna och inga större förändringar har inträffat. Nya sångare har tillkommit. Mikael Heikius

17 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Brändö kyrkokör et för kören är att hålla en övning i veckan samt att delta med körsång i församlingens gudstjänster och musiktillfällen. och utvecklingsbehov et har uppnåtts enligt planerna. De aktiva sångarna har deltagit mycket flitigt i verksamheten. Sångarnas antal har dock inte ökat. Nya medlemmar behövs fortsättningsvis och särskilt manliga sångare. På kyndelsmässodagen 7.2 sjöng kören i en kvällsmässa i Dragnäsbäcks kyrka. I mars uppträdde kören på körordförande Gun-Britt Hammarströms 70-års fest. Under påskhelgen deltog kören i skärtorsdagsmässan i Brändö kyrka samt i påskdagsgudstjänsten i Trefaldighetskyrkan. Kören deltog i den gemensamma vårkonserten i Trefaldighetskyrkan i samband med Henry Byskatas pensionering och även i körernas gemensamma körutfärd till Borgå i maj. Under vårterminen ordnades flera gemensamma övningar inför kyrkosångsfesten och de gemensamma körprojekten. Kören medverkade i Brändö kyrkas 100-års jubileum Då ordnades en psalmafton samt en festhögmässa, dessa festligheter var tvåspråkiga. Nordiska kyrkosångsfesten kom att bli årets största evenemang där kören bidrog med både sång och praktiska uppgifter. Inför festen hölls en del gemensamma övningar under augusti och september. På Alla helgons dag samarbetade kören med Trefaldighetskyrkans kör i en högmässa i Trefaldighetskyrkan. Den 3.12 höll kören sin traditionella konsert Adventsmusik i Brändö kyrka. Medverkade gjorde även Lena Havu-Erhie på violin och Mikael Heikius på orgel och piano. Programmet bestod till merparten av traditionella adventssånger. Kören medverkade tillsammans med de andra körerna i den televiserade julottan i Trefaldighetskyrkan. Julottan förbereddes genom flera gemensamma övningar under hösten. Dan Andersson Kör- och orkesterverksamhet Mdl Antal Medv. i Egen Övriga Utfärd övn. gudstj. konsert uppträd. Sundomkören 18 (18) 40 (52) 14 (14) 4 (2) 4 (4) 1 Trefaldighets- 16 (14) 35 (29) 14 (9) 5 (-) 5 (3) 3 (3) kyrkans kör Brändö kyrkokör 21 (21) 36 (30) 9 (8) 1 (1) 5 (3) 1 (1) Ungdomsorkestern 10 (14) 36 (42) 7 (7) 3 (3) 1 (1) Glädjeklangen 7 (10) 19 (29) - (4) - (-) 2 (2) 1 (0) Tabell 2: Kör- och orkesterverksamhet år 2010 (2009). Mikael Heikius

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Musikskola och Knattemusik Musikskola Musikskolans målsättning har liksom tidigare år varit att erbjuda barn och ungdomar musikundervisning samt att stimulera deras intresse för musik. och utvecklingsbehov sättningen har förverkligats på ett tillfredställande sätt. Intresset för musikskolan har varit stort. I vissa fall har det varit svårt att få elevernas och lärarnas tider att passa ihop. Fler undervisningsrum skulle behövas i centrum. Rummen kunde med fördel vara ljudisolerade rum för instrument som till exempel trummor. Knattemusik Knattemusiken har som mål att erbjuda musikverksamhet för de mindre barnen som inte ännu kan delta i musikskolans undervisning. och utvecklingsbehov Knattemusiken har under detta år samlats i huvudsak i Dragnäsbäcks kyrka. Intresset för eftermiddagsgruppen i centrum har varit väldigt litet. Under vårterminen har inte knattemusiken haft någon ledare och verksamheten har inte kunnat hållas. Ledare har under höstterminen varit Heidi Orori. Verksamhet Musikskolan Knattemusik Antal elever Gitarrgrupper 6 6 Lektioner/elev Egna konserter 3 3 Antal grupper 1 2 Antal delt./vecka Antal samlingar Tabell 3: Musikskola och Knattemusik år Dan Andersson

19 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Konsertverksamhet Konsertverksamheten syftar på att ge rekreation åt åhörarna. Samtidigt nås grupper av människor vilka inte besöker gudstjänster. och utvecklingsbehov sättningen har uppfyllts väl. Det fordras mycket arbete att arrangera och framföra konserter. Aftonmusikserien lockade totalt besökare sommaren 2010, i medeltal 244 lyssnare per konsert. Konsert Åhörare Datum Röster *) Monica och Ami Aspelund *) Stabat mater i Brändö kyrka Konsert till förmån för Haiti *) Vårkonsert *) Aftonmusik 2010 *) totalt 9 Barnkonsert i Sundom UF:s lokal Konsert till förmån för Pakistan *) Tabell 4: Konsertverksamhet år *) konserten har hållits i Trefaldighetskyrkan. Mikael Heikius 7. Fostran och undervisning Skriftskolan är en del av den dopundervisning som församlingen ger. I den unga människans liv utgör den ofta ett viktigt steg mot ett självständigare liv med ett större ansvar. Till skriftskolan hör att man bekantar sig med verksamheten i den egna hemförsamlingen. Det övergripande målet för hela stiftet är att den unga stärks i den tro på den treenige Guden, till vilken hon genom det heliga dopet har upptagits, växer till i kärleken till nästan och lever i bön i församlingens gemenskap (Livet Tron Bönen. Plan för konfirmandarbetet 2001, s.18). Präster, ungdomsarbetsledare, kantorer och diakonissor samt sommarteologer och gruppledare är till för att hjälpa ungdomarna nå fram till de uppsatta målen. och utvecklingsbehov Skriftskolan har behållit sin populära plats i de ungas liv i Vasa. År 2010 konfirmerades 142 ungdomar, sju personer fick privat undervisning och 16 ungdomar gick skriftskolan i annan församling. Församlingen ordande två vinterskriftskolor och fem sommarskriftskolor. De upplevelsemässiga metoderna och gruppdynamikens

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE betydelse har betonats i förverkligandet av skriftskolorna. Musiken, missionsinslagen och andaktslivet med frälsarkransen har uppskattats av konfirmanderna. Hjälpledarnas och hjälpledarpraktikanternas medverkan på skriftskollägren är en viktig faktor bakom skriftskolornas popularitet. Församlingspastor Janne Hänninen ansvarade för konfirmandarbete fram till augusti 2010 då ungdomsteolog Heidi Mäkelä tog över ansvaret. Under året påbörjades arbetet på en konfirmandplan för Vasa svenska församling. Ett konfirmandteam har tillsatts under året och sammanträtt en gång. Till konfirmandteamet hör församlingspastor Janne Hänninen, ungdomsteolog Heidi Mäkelä, kantor Monica Heikius, missionssekreterare Martin Sandberg och diakonissa Birgitta Åsvik. Under sommaren 2010 hade församlingen ett personalunderskott bland både präster och ungdomsarbetsledare. Underskottet märktes inte på skriftskollägren tack vare duktiga sommarteologer som hade en väldigt betydelsefull uppgift sommaren Utvecklingsbehovet för konfirmandarbetet är dels förverkligandet av kyrkostyrelsens nya direktiv om rökfria skriftskolläger. En konfirmandplan behöver utvecklas och en treårsplan behöver göras. Man behöver tänka över budgeten inför kommande år. Församlingen skänker konfirmandbiblar och läroböckerna till konfirmanderna och medlen från konfirmandarbetets budget går till stor del till inköp av dessa läromedel. Om församlingen i fortsättningen vill ha en upplevelserik undervisning och ett givande andaktsliv bör man tänka över budgeten och alternativ till läromedlen. Konfirmandteamets arbete kunde utvecklas ytterligare. Dessutom kunde föräldrarna bli ännu mera engagerade till exempel i form av vuxenskribadagar kring något tema. Konfirmandernas kyrkogång under vintern kunde ytterligare utvecklas. Antal grupper Antal konfirmander År Skriftskolläger Vinterskriftskola Privat skrifskolundervisning 7 3 Skriftskola annorstädes *) *) Församlingsmedlem som gått skriftskolan men inte i Vasa svenska församlings regi. Tabell 5: Konfirmandverksamhet år Heidi Mäkelä

21 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Barn och familjearbetet Barnen och deras familjer deltar i gudstjänstlivet och församlingens verksamhet på ett för dem naturligt sätt. Kristendomen har även en naturlig plats i barnens hem. I sin uppväxt-miljö får barnen värderingar som bär dem genom livet. Kyrkans barn- och familjearbete har ett gott anseende och de anställda är motiverade, uppskattade och engagerade i sitt arbete. I församlingen förstår man att kontakten med barnen och familjerna behöver utvecklas och fungera som ett samarbete mellan olika grupper av anställda. Till dagklubbsarbetet hör följande verksamhetsformer: dagklubbar, Små och Storagrupper, Babycafé, Solklubben och familjedagvårdsträffar. På programmet finns ytterligare familjedagar och föräldrakvällar, babykyrkan, knattekyrkor, familjegudstjänster, barnkonserter, pysseldagar, utfärder och samarbete med andra sektorer inom församlingen. et i kontakten till daghem och familjedagvårdare är att synliggöra församlingen i barnens och familjernas vardag, samt göra församlingen och kristendomen till en naturlig del av barnens vardag. Söndagsskolans mål är att söndagsskolbarnen skall få en levande kontakt med Jesus Kristus och hitta sin plats i församlingens gemenskap. Fadderverksamheten omfattar den kontinuerliga kontakten till barnfamiljer efter dopet såsom babykyrkan, fadderbreven som skickas hem på dopdagen en gång i året, samt 4-års kalaset. Den regelbundna verksamheten har fungerat bra (sju dagklubbar, fem Små och storagrupper, fyra söndagsskolgrupper, tre familjedagvårdsgrupper, 29 daghem som besöks, två Babycafégrupper). Alla sex barnledare har nu tillsvidare avtal med församlingen, vilket underlättar vid planeringen av verksamheten och gör att kontinuiteten kan upprätthållas. Problemen med övertid för barnledarna har lösts genom fastställda lov, då barnledarna har möjlighet att ta ut eventuell övertid. Barnledarna har nu även fått mobiltelefoner och e-post adresser, vilket underlättar deras arbete och ökar tryggheten för barnen. Under år 2010 har två barnledare påbörjat utbildningen som leder till behörighet för yrket. De beräknas bli klara kring julen Under år 2010 har vi diskuterat mycket kring föräldrabarngrupper för engelskspråkiga familjer. Resultatet är att en Parents-Toddlers grupp inleder verksamheten i januari Utvecklingsbehovet kring julfesterna kunde i år nås genom en julvandring i Sundom prästgård, dit alla församlingens dagklubbsbarn med familjer inbjöds, istället för de traditionella julfesterna.

22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Under år 2010 utökades Babycaféverksamheten med en grupp till i Dragnäsbäck. Bytesloppiset har utvecklats till ett samarbete mellan svenska och finska församlingen och ordnas en gång per termin. Bytesloppiset besöktes år 2010 av mellan personer per gång. Under Konstens natt 2010 delades 2000 ballonger ut och den tvåspråkiga sångstunden i kyrkan besöktes av 100 personer. Små och stora-grupperna hade under hösten 2010 samlat in pengar som gick till ett barnhem i Azerbaijan. Julgåvopengarna användes till barnhemmets luciatåg, som kunde dela ut mat och dryck till de handikappade barnen som annars lever på mycket sparsamma matportioner. Solklubben utökades sommar 2010 till två grupper. Lokalerna var Haga prästgård och Sundom dagklubb. Solklubben är träffpunkten för föräldra-barn grupperna i juni. I år ingick i Solklubben även en utfärd till Alkula gård i Gamla Vasa. Av årets barnanpassade gudstjänster kan nämnas knattekyrkan med 4-års kalaset som var mycket uppskattad och välbesökt. Knattekyrkan var i år utformad som en "Nallekyrka" och barnen hade med sig sina favoritnallar. Bibel för barn delades ut både i Trefaldighetskyrkan och i Sundom kyrka. Under 2010 startade en bonusklubb även i Dragnäsbäck. Den riktar sig till 4-5 åringar som annars deltar i blandgruppen på samma ställe. Bonusklubben är omtyckt och ett välfungerande koncept som tidigare använts enbart i Sundom. Utvecklingsmöjligheter finns. Utvecklingsbehov Under år 2011 vill vi utveckla bonusklubbverksamheten samt Babycafé-grupperna till att på rätt sätt motsvara behovet. Vi vill förbättra strukturen på Bytesloppiset så att det sker under ordnade former och utan onödig trängsel eller förturer. Vi vill ytterligare stärka samarbetet med ungdomsbyrån så att vi finner ett hållbart arbetssätt för bland annat påsk- och julandakter för skolor och daghem samt familjelägret. Familjedagvårdarna börjar gå i pension och inga nya anställs. Detta gör att familjedagvårdsträffarna så småningom minskar i antal, vilket innebär att en förmiddag i veckan frigörs. Den kunde med fördel användas för ytterligare daghemsbesök. Kontakten till daghemspersonalen bör utvecklas så att relationen är öppen och ger utrymme för till exempel utökat antal rekreationskvällar samt utbyte av materialtips. Samarbetet med specialdagvården bör utvecklas. Grupper och verksamhet som kan förenas bör tänkas över. Det är viktigt att framförallt se till församlingsbornas behov av barnverksamhet. Behovet ökar bland annat när det gäller verksamhet för tvååringar. Vi vill sträva till att kontakten till familjerna i församlingen är kontinuerlig och att tröskeln till att besöka kyrkan och gudstjänsten sänks.

23 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Barnverksamhet Antal grupper Deltagare Antal träffar Utfärder & läger Föräldrakväll Fest Dagklubb 7 (7) 125 (127) 7 (7) 8 (7) Små och stora 5 (6) 343 (355) 125 (166) 1 (1) Babycafé 2(1) 40 (14) 38 (12) Söndagsskola 4 (4) 54 (38) 5 (5) Dagisbesök 29 (29) 240 (152) Familjedagvårdsträffar 3 (3) 110 (110) 24 (24) 1 (0) Rekreationskväll för 24 (30) 1 (1) daghemspersonal Solklubben 2 (1) 160 (50) 5 (3) 1 (1) Tabell 6: Barn och familjearbetet år 2010 (2009). Susanna Back 9. Barn och ungdom 9.1 Juniorverksamheten et med juniorverksamheten i Vasa svenska församling är att erbjuda kristen fostran i olika former till 7-12-åringar. et har förverkligats genom läger och klubbar, besök till skolor och andra aktiviteter. Under året ordnades fyra läger för årskurs 1-6 (musik-, sportlovs-, sommar- och höstlovsläger) samt ett läger för årskurs 1-2 i maj. Lägerdeltagandet har varit på samma nivå som föregående år, det vill säga barn per läger. Lägret för årskurs 1-2 samlade 17 barn. Nytt för detta år var att daglägren ordnades hela veckan, första veckan i juni, i Sundom prästgård i samarbete med 4H, och den andra veckan i juni på ungdomsbyrån. I daglägren deltog åtta barn i Sundom och sex barn i centrum. Kontakten med de fem lågstadierna i Vasa (Övningsskolan, Haga skola, Vikinga skola, Gerby skola och Sundom skola) har fungerat relativt bra. Besöken i skolorna har i första hand skett genom de morgonsamlingar som ungdomsarbetsledarna hållit. Bibeläventyret har hållits i Sundom skola, Haga skola och Gerby skola. Vid påsken deltog årskurs ett i Vikinga skola, Sundom skola, Gerby skola och Haga skola i skuggteater om påskens budskap som ungdomsbyrån ordnade i samarbete med barnsektorn. Detta ordnades i lilla församlingssalen, Sundom kyrka och i Gerby församlingshem. Juläventyret i form av klassbesök önskades detta år av Sundom skola och Haga skola. För Sundoms skola ordnades av barnsektorn även en julvandring i prästgården för årskurs ett. Junioransvariga Hanna Östman har medverkat vid välsignelsen av första-

24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE klassister i Gerby, Sundom och Haga skola. Ungdomsarbetsledarna har även medverkat vid de mässor som riktats till skolbarn. Den traditionella klubbverksamheten har under året upprätthållits genom juniorverksamhet i Dragnäsbäck kyrka, Haga prästgård (januari-mars) och på ungdomsbyrån (höstterminen). Juniorerna i Dragnäsbäck har etablerats och till den verksamheten kommer regelbundet tio barn. Eftersom endast två barn deltagit i juniorerna i Haga avslutades verksamheten. Ett nytt försök att hålla juniorer i centrum inleddes på hösten, men endast tre barn deltog regelbundet. Under året har fritidsverksamhet, som sker efter skolan en dag per vecka, hållits i Sundom prästgård och Dragnäsbäck kyrka. Den senare har i medeltal samlat 3-4 barn och arrangerats i samarbete med Settlement Vestis. Fritidsverksamheten i Sundom har i medeltal samlat 5-6 barn per gång. Samarbetet med frikyrkorna gällande den gemensamma satsningen Kids Action Night (KAN), som arrangeras två gånger per termin, har fortsatt under året. Omkring barn från Vasa svenska församling har deltagit varje gång. Dessa samlingar är även viktiga för ungdomarna som går i hjälpledarutbildningen, eftersom de under KAN gör praktik bland barn i lågstadieåldern. Ett försök att knyta kontakt med barnens föräldrar gjordes under höstterminen genom ett tillfälle kallat Kids action Night family som hölls i Brändö församlingsgård. Totalt kom närmare 50 personer. Till de punktinsatser som ungdomsbyrån ordnat under året hör 10-årskalaset som arrangerades för första gången i september. Alla barn som fyllt tio år blev inbjudna till kalaset och 20 barn hörsammade inbjudan. Ungdomsbyråns förhoppning är att detta ska bli en tradition, som går i linje med de inbjudningar som församlingen i övrigt ger barnen i församlingen (1-årsdagen, 4-års kalas, inbjudan till söndagsskolan och 10 årskalas). Inför advent ordnades traditionellt en julpysseldag för hela familjen tillsammans med barnsektorn i stora församlingssalen och i Sundom. Till centrum kom 52 personer och till Sundom 55. Evenemang Deltagare Musikläger, åk (30) Sportlovsläger, åk (21) Läger för åk Barnläger, sommar åk (35) Barnläger, höst åk (28) Juniorklubb åk 1-6 i Dragnäsbäck i Haga (VT -10) i centrum (HT -10) 15 (8) 2 (5) 3 Kids action night åk (500) Julpysseldag för familjen i centrum i Sundom 52 (15) 55 (15) Tabell 7: Juniorverksamhet år 2010 (2009). - Anna-Karin Lärka

25 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ungdomsverksamheten Ungdomsarbetet vill erbjuda ungdomarna andlig fostran, en meningsfull aktivitet och gemenskap. Ungdomsarbetet vill få kontakt med ungdomar och erbjuda dem en plats i församlingen, engagera ungdomarna i olika uppgifter och samarbeta med andra församlingar och organisationer inom ungdomsarbete. et har förverkligats genom hjälpledarutbildningen, konfirmandarbetet, öppet husverksamhet och besök till skolor. Hjälpledarutbildningen genomgick en förändring under hösten Ungdomsbyrån frångick då de kvällsträffar som hållits varannan vecka och istället ordnas utbildningen under fyra helger med en kvällsträff under de månader som hjälpledarhelger inte inträffar. Deltagarantalet har sjunkit men ungdomsarbetsledarna upplever att de fått bättre kontakt med de ungdomar som deltar i utbildningen. Även praktikplatserna räcker till, vilket har varit ett problem tidigare år. Våren 2010 dimitterades sammanlagt 18 hjälpledare (HJL) som genomgått utbildningen enligt den nya modellen. Till hösten inleddes hjälpledarutbildningen med 22 deltagare. Tre utbildningshelger på Alskat förverkligades under året med ett 20-tal deltagare per helg. Närmare 50 ungdomar har varit engagerade som hjälpledare i barn- och ungdomsarbetet under året. I november ordnades en HJL-reunionhelg på Alskat för dem. 14 ungdomar deltog i programmet. På fredagskvällar har ungdomarna samlats på vinden i Sundom prästgård. Vinden är öppet hus-verksamhet för ungdomar i högstadieåldern. Den är öppen klockan och där erbjuds kvällsbit, program, andakt och samvaro. Under året har 28 samlingar hållits och ungdomar har deltagit i dem. Ungdomarna kommer inte enbart från Sundom, utan hela Vasa är representerat. Det är inte heller ovanligt att ungdomar från Korsholm deltar i verksamheten. Frivilliga föräldrar har under året funnits med i mån av möjlighet. Under höstterminen har tre verksamhetsassistenter varit anställda för ungdomsarbetet i Sundom. Annan regelbunden verksamhet för ungdomar har under året inte hållits, förutom den tjejgrupp som hölls under vårterminen. Fem flickor deltog i den. Morgonsamlingar har hållits regelbundet varje vecka i Borgaregatans högstadium och 2-3 gånger per termin i Övningsskolans högstadium. Under stilla veckan hölls passionsandakter i bägge högstadierna och i Vasa gymnasium. Efter en paus på ett år mottogs passionsandakterna väl. Förutom anställda från församlingen deltog verksamhetsassistenterna med sång, musik, drama och textläsning i alla skolor. Under året har även tre högmässor planerade av hjälpledare ordnats i Trefaldighetskyrkan samt en ungdomsgudstjänst i Sundom kyrka. I Ungdomens Kyrkodagar, som hölls i Karis, deltog sju ombud från Vasa svenska församling och till Höstdagarna i Tammerfors åkte två av våra ungdomar.

26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Inom ungdomsarbetet möter personalen en stor del av ungdomarna i Vasa via konfirmandarbetet och hjälpledarna. Utmaningarna i ungdomsarbetet är många och behoven förändras snabbt. Det är viktigt att ungdomarna får en naturlig kontakt till församlingen och att ungdomsarbetsledarna kan möta ungdomarna i deras livssituation. Ett allt växande behov av att bli sedda finns hos ungdomarna och vårt verktyg i detta arbete är att erbjuda en kristen gemenskap, trygghet och värderingsgrund. Utmaningarna inom ungdomsarbetet är fortsättningsvis att kunna nå ut till ungdomarna före skriftskolan, men också i att engagera ungdomarna i församlingen efter genomgången hjälpledarutbildning. Arbetet med att möta ungdomarna i deras allt mer krävande vardag, ställer höga krav på dem som arbetar med denna målgrupp. Att upprätthålla sitt engagemang och sin motivation i arbetet är därför kontinuerligt en uppgift inom ungdomsarbetet som utmanar. Hjälpledarskolning Antal Dimitterade våren (18) Antagna hösten (32) Skolningshelger 2 (3) Deltagare i skolningshelger 35 (60) Tabell 8: Hjälpledarskolning år 2010 (2009). Anna-Karin Lärka 9.3 Studerande och unga vuxna et för arbetet bland unga vuxna har under året varit att erbjuda andlig fördjupning och församlingsgemenskap för unga vuxna i åldern år, samt att återuppta körverksamheten som riktas till åldersgruppen. et för studentarbetet har under år 2010 varit att upprätthålla och utveckla kontakten till studerande och personal. et har varit att bemöta studeranden i deras miljö och bland annat diskutera om de behov som studerande har och som kan bemötas av Vasa svenska församling och studentprästen. Under höstterminen har kören för studerande och unga vuxna, Blessed Mess, återupptagit sin verksamhet efter en paus på över två år. Kören har 54 medlemmar och har under hösten haft två uppträdanden. Studentprästen har under året kunnat upprätthålla goda kontakter till Åbo Akademis studentkårs avdelning i Vasa och till Hankens studentkår i Vasa. Likaså har en kontakt till Novia i Vasa knutits. Dessa kontakter har gett upphov till samtal om behov som studerande och personal har. Det kan konstateras att behoven i arbetet bland studerande är omfattande. Speciellt behovet av gemenskap och behovet av att ha någon att tala med om svåra saker och situationer har lyfts fram. Under hösten har