FRI PROGRAMVARA FÖRENINGEN FRI KULTUR SLUTRAPPORT .SE:S INTERNETFOND 2007 OCH PROGRAMVARA. FRI PROGRAMVARA Sida 1 av

Transkript

1 FÖRENINGEN FRI KULTUR OCH PROGRAMVARA ORG. NUMMER SLUTRAPPORT FRI PROGRAMVARA.SE:S INTERNETFOND 2007 FRI PROGRAMVARA Sida 1 av

2 Innehållsförteckning 1 Projektbeskrivning Leverabler och leveransplan Resultat Utvärdering och analys Utvärdering av resultaten Förslag på förbättringar Ekonomisk sammanställning Budgetuppföljning Stipendium Fakturerade kostnader Framtida arbeten... 6 Revisioner Datum Version Upprättat av PA1 Beskrivning FRI PROGRAMVARA Sida 2 av

3 1 Projektbeskrivning Den här slutrapporten omfattar projektet Fri Programvara i.se Internetfond Projektet har syftat till att anordna workshops för att samordna arbetet mellan de olika föreningar och privatpersoner som arbetar inom området för fri programvara i Sverige. Idag används fri programvara mer och mer och i allt fler områden. Vi hittar fri programvara i mobiltelefoner, TV-apparater och vanliga hemdatorer. Med detta projekt förs de aktötet samman som finns på den svenska marknaden kring fri programvara, med syftet att öka samordningen och sammanhållningen. Samtidigt fanns möjlighet att diskutera gemensamt hur vi kan öka medvetenheten kring fri programvara, vilket leder till fler affärsmöjligheter, bättre konkurrens, ökad produktivitet, mer flexibilitet och en högre grad av samarbete. Två workshops skulle anordnas inom ramen för projektet, en i Stockholm och en i Göteborg, med utrymme och möjligheter för nätverkande mellan de olika deltagande organisationerna och privatpersoner. Målet med workshoparna är att identifiera minst två viktiga områden som deltagarna gemensamt kan satsa på under det kommande året. Genom att anordna respektive workshop i anslutning till två välkända konferenser gavs möjlighet att under konferenserna diskutera detta ytterligare. För projektet har arbetat som projektledare, Henrik Sandklef som deltagare från FSFE. Patrik Wallström har representerat.se som beställare i projektet. Projektet har riktat sig till fem målgrupper; (a) organisationer med intresse av fri programvara, (b) skolor och universitet, (c) myndigheter, (d) privatpersoner med större kunskap om fri programvara. Projektet startade i januari 2008 och avslutades i oktober Leverabler och leveransplan Nr Namn Beskrivning Beräknat datum Faktiskt datum 1 Hemsida uppe Föreläsare inbokade Hemsidan öppnar för registrering Workshop 1 under Internetdagarna Workshop 2 under FSCONS Slutrapport Projektet kom igång senare än planerat, delvis på grund av problem med att boka lokal i Stockholm för workshopen där. Tack vare en insats från.se och Lennart Bonnevier löste sig denna frågan under april månad då även registreringen öppnade enligt plan. På grund av att FSCONS anordnades två månader tidigare än planerat blev också datumet på den andra workshopen förändrat så att den hamade straxt efter den första workshopen, vilket i sin tur ledde till ett slutdatum för projektet en-två månader tidigare. FRI PROGRAMVARA Sida 3 av

4 3 Resultat Totalt på båda workshoparna deltog 13 personer, vilket var färre än beräknat, speciellt för workshopen i Stockholm, men ändå en bra grupp att arbeta med och diskussionerna i båda grupperna var över förväntan. I Appendix A återfinns rapporten från diskussionerna på båda workshoparna. Rapporten har cirkulerats till deltagarna och kommer att publiceras för andra att ta del av. Positivt är att båda grupperna deltagare, både i Stockholm och Göteborg, identifierade många områden gemensamt, det fanns altså ingen större diskrepans mellan de olika gruppernas åsikter i frågorna som diskuterades. Ramavtal är problematiska för fri programvara och måste hanteras utifrån ett fri programvaru-perspektiv. Den rapport som FSFE kommer med inom kort, tillsammans med det arbete som finns i IDABC, är viktiga komponenter i det här arbetet. Vid upphandlingar skall fri programvara och icke-fri programvara i alla aspekter behandlas lika, men där lösningar med fri programvara erbjuds, skall dessa väljas framför icke-fri programvara. Det behövs riktade insatser mot specifika grupper för att kunna lyfta fram de argument och lösningar för fri programvara som är aktuella för enskilda grupper. Ett visst arbete finns redan på detta sätt, men mer koordinering behövs med ett speciellt fokus även på behovet av Skolelinux eller motsvarande för svenska skolor. Fler workshops och möjligheter att träffas behövs mellan alla inblandade. Detta bör vara en återkommande aktivitet och inte isolerade händelser. 4 Utvärdering och analys 4.1 Utvärdering av resultaten (från sammanfattningen av appendix A) Projektet hade satt upp som självskrivet mål att identifiera minst två viktiga områden som deltagarna gemensamt kände engagemang kring och intresse av att arbeta vidare med under det kommande året. Dessa två områden identifierades som (a) ramavtal och dess relevans för fri programvara, och (b) riktade insatser mot specifika grupper. Det lyftes även fram ett klart intresse från deltagarna att delta i fler workshops framöver och att denna form av samordning sågs som klart positivt för sammanhållningen och utvecklingen av fri programvara i Sverige. Syftet med workshoparna, att öka samordningen mellan olika grupper i Sverige som arbetar med fri programvara, får därför anses vara uppfyllt, även om mer arbete behövs framöver för att följa upp resultaten av workshoparna och anordna uppföljande aktiviteter. Vardera workshop planerades med personer i åtanke, vilket var betydligt fler än som faktiskt anslöt. Under diskussioner med deltagarna identifierades det något oklara fokuset på dessa workshops som den primära anledningen, något som ändå anses naturligt för en första serie workshops. Ett klarare mål för respektive workshop, nu när några ursprungliga tankar och idéer dokumenterats, skulle göra kommande workshops mer välbesökta. 4.2 Förslag på förbättringar Resultaten från workshoparna kommer att publiceras och göras tillgängliga omvärlden efter att de cirkulerats ett varv till mellan deltagarna, och specifika intressergrupper kommer att FRI PROGRAMVARA Sida 4 av

5 skapas med intresserade deltagare kring de två nyckelområden som lyftes fram som aktuella att arbeta vidare med under nästkommande år. Inga andra specifika förslag på förbättringar på de aktuella projektet finns, förutom en vilja från alla partner att organisera fler workshops, vilket hanteras i paragraf 5, Framtida arbeten. 4.3 Ekonomisk sammanställning Budgetuppföljning Beskrivning Budget Utfall Stipendium Hyra (konferenslokal) Lunch, förfriskningar Resor ,72 Hotell Materialkostnader ,72 Hyran för konferenslokalen blev betydligt högre än beräknat, och budgeten var i detta fall kanske något optimistisk. Kostnader för resor och hotell blev också betydligt högre än beräknat, något som vägdes upp av att kostnaden för material och förfriskningar blev betydligt lägre än beräknat, vilket gjorde att projektet ändå höll sig väl inom sina budgetramar Stipendium Stipendium Summa Datum Hemsidan öppen för registrering Utbetald Workshop 1 genomförd Workshop 2 genomförd Fakturerade kostnader Beskrivning Summa Kommentar Övernattningskostnader Henrik Sandklef Stian Eide 7734,72 Vidarefakturerad FRI PROGRAMVARA Sida 5 av

6 Resekostnader Göteborg-Stockholm JRL5427V Stockholm-Göteborg GFQ5756J Göteborg-Stockholm-Göteborg PYT8284E Stockholm-Göteborg JRL5872K 6127 Vidarefakturerad Förfriskningar, workshop Stockholm 1350 Faktureras IIS av Bantorget Service Partner, Folkets Hus Tryck, kopiering 1749 Vidarefakturerad Lokalhyra Folkets Hus 5400 Samfaktureras IIS av Folkets Hus för Internetdagarna Framtida arbeten Samtliga deltagare i workshoparna var på det klara med att fler workshops behövs, regelbundet återkommande, för att skapa fler möjligheter för personer med intresse av fri programvara att träffas. Det är vår starka rekommendation till.se att även i fortsättningen stödja den här typen av verksamhet, och är intresserade av en dialog med.se för att se hur vi gemensamt kan skapa en mer regelbundet återkommande workshop-serie kring olika områden av fri programvara. I framtida workshops bör specifika områden hanteras separat, exempelvis skulle de första fem workshoparna kunna fokusera på ramavtal, användning av fri programvara i skolan, fallstudier, attitydfrågor och utbildning på fri programvara, områden som alla identifierades som aktuella och intressanta av deltagare vid dessa workshops. För varje workshop kan sedan specifika grupper bjudas in och information och innehåll anpassas specifikt till dessa grupper. Deltagarna i dessa workshops har i vissa fall erbjudit resurser från sin egen organisation för att logistiskt organisera konferenslokaler för framtida workshops, men mer resurser behövs för resor, övernattningar (både besökare och organisatörer), luncher och middagar samt löpande arbetet med inbjudningar, organisation och uppföljning. FRI PROGRAMVARA Sida 6 av

7 Appendix A Rapport Fri programvara Workshops 2008 Table of Contents Deltagare...2 Stockholm...2 Göteborg...2 Diskussioner i Stockholm...3 Ramavtal...3 Case studies...3 SME-perspektiv...3 Kommersiell fri programvara...4 Attityder i fri programvara...4 Riktade insatser...4 Diskussioner i Göteborg...6 Utbildning på fri programvara...6 Samarbete med företag...6 Attitydfrågor, upphandling och riktade insatser...6 Problemområden...7 Sammanfattning och nyckelfrågor...8 1

8 Deltagare Stockholm Peter Krantz Mats Karlsson Johan Schiff Henrik Sandklef Göteborg Peter Eriksson Björn Stille Fredrik Fall Philippe Rouchy Andreas Henriksson Hans Kylbäck Jan Pihlgren Olsson, Leif-Jöran Johan Sjöblom Bengt Carlström

9 Diskussioner i Stockholm Ramavtal Gruppen diskuterade ramavtal kring upphandling av programvara och tjänster. Det finns en snedvridning i det nuvarande ramavtalet på grund av att upphandlande enheter måste göra ett aktivt val innan upphandling om man vill satsa på lösningar med fri programvara eller proprietära programvaror. Tidigare ramavtal var gemensamma mellan fri programvara och proprietär programvara, vilket tyvärr ledde till att företag som arbetade med fri programvara inte fick någon tilldelning i ramavtalen. En bättre modell diskuterades i gruppen, där FSFE inom kort utkommer med en rapport som granskar de svenska ramavtalen för fri programvara, och där flera förändringar kommer att diskuteras som går delvis i linje med det arbete som redan gjorts inom IDABC och som har tagits upp i Finland. Möjliga kopplingar diskuterades även till Certified Open där modellen är utformad på ett sätt som gör den tillämpbar på både fri och proprietär programvara, men där lösningar som bygger på fri programvara kommer att rankas högre än de som bygger på proprietära programvaror. Motsvarande tankesätt skulle kunna fungera bra även vid upphandling av programvara, att fri programvara och icke-fri programvara behandlas lika men att lösningar med fri programvara rankas högre vid tilldelning. Case studies De case studies som finns idag är förhållandevis få, speciellt för offentlig förvaltning. En större diversitet av case studies behöver skapas för att undvika att alla argument cirkulerar runt samma case studies. Speciellt behövs här case studies för mindre myndigheter. En möjlig koppling till detta är att Finansdepartementet gett i uppdrag att de 70 största myndigheterna ska rapportera sina ITdriftskostnader på ett jämförbart sätt, med målet att hitta möjligheter att sänka kostnaderna för ITdrift. Modellen för hur detta ska rapporteras kommer i vår och därefter kommer resultaten från myndigheterna i fråga. Det här ärendet behöver följas upp i vår för att utvärdera, från ett fri programvaru-perspektiv, svaren som inkommer från myndigheterna. Karl-Sigfrid från Moderaterna har lämnat in en motion (2008/09:Fi254) om att myndigheter dels bör använda fri programvara, och dels att egenproducerad kod bör tillgängliggöras som fri programvara. Detta behöver även följas upp och här kommer behovet, om motionen godkänns, av case studies att bli ännu mer aktuellt. SME-perspektiv Från ett SME-perspektiv så återstår det fortfarande problem med att det är svårt att hitta fri programvara för att utföra många administrativa sysslor i ett företag. Detta gäller även vid kontakt med myndigheter, där en del myndigheter, exempelvis Skatteverket, aktivt distribuerar icke-fri programvara, och programvara som är beroende av icke-fri programvara, till företag. Detsamma gäller problematiken runt e-legitimation som bygger på en proprietär lösning, men även enklare uppgifter som bokföring är ett problem. Viss programvara finns tillgänglig, men tyvärr en väldigt liten del programvara som är licenserad 3

10 som fri programvara, och den som finns är inte nödvändigtvis anpassad för svenska förhållanden. DFS Stockholms krets inom öppen programvara har verksamhet inom hur man driver ett företag med fri programvara, men fler initiativ behövs. Här finns möjlighet att göra kopplingar till exempelvis Programverket som arbetar för öppna standarder, men även Konkurrensverket bör engageras i frågan för att tillgodose att marknaden inte snedvrids när myndigheter uppmuntrar till användning av icke-fri programvara. Kommersiell fri programvara Det finns inga hinder för att sälja fri programvara kommersiellt och de flesta uppmuntrar denna aktivitet. Däremot är det fortfarande ett problem för inköpare av fri programvara att hitta och kunna få konkurrenskraftiga bud från företag. Goda exempel togs upp från Enköping där flera företag och konsulter samlats i ett paraplyföretag som representerar en gemensam front mot inköpare, vilket gör företagen konkurrenskraftigare och erbjuder en stabilare part för inköparen att göra affärer med. Motsvarande exempel finns från Österrike (OS Alliance) och Finland (COSS). Attityder i fri programvara En fråga som diskuterades flera gånger och som återkom i diskussionerna var attityden från vissa anhängare av fri programvara som i vissa fall inte är den bästa. Här behöver communityn som helhet arbeta med attitydfrågor och visa upp goda exempel på att fri programvara inte endast består av de personer som ibland skriker högst. Exempel på aktiviteter som kan anordnas här skulle vara kurser i hur man påverkar riksdag och regering, samt ett större engagemang från tongivande föreningar och organisationer, exempelvis Open Sweden och FSFE som kan samordna arbeten med remiss-svar. Riktade insatser Fri programvara är ett övergripande ämne som berör flera olika aktörer olika. Exempelvis har bibliotikarier inte samma intressen av fri programvara som programvaru-utvecklare. Mycket av det arbete som idag görs riktas dock mot personer intresserade av fri programvara generellt. Många av de projekt som använder en mer riktad approach lyckas dock väldigt bra, exempelvis Skolelinux som fått enormt bra genomslag i Norge genom att specifikt rikta sig mot skolor, både med en anpassad distribution av GNU/Linux där programvarorna är anpassade för skolans miljö, men även på grund av att dess marknadsföring kunnat riktas specifikt mot lärare och övrig personal på skolor. I Göteborg finns ett projekt som tänkt påbörjas av Leif-Jöran Olsson där man riktar sig till ideella föreningar med information om fri programvara som är relevant för föreningar. Ett liknande projekt finns även på internationell nivå under namnet NGO-in-a-box. Här finns möjlighet att göra motsvarande riktade insatser även mot andra aktörer för att få ett större genomslag av fri programvara på specifika områden. Exempelvis att paketera fri programvara för företag, för myndigheter och för skolor, och kunna erbjuda nyckelfärdiga lösningar för dessa grupper. Specifikt kan även marknadsföringen anpassas vid riktade kampanjer mot riksdag och regering, och i stället för att prata om fri programvara generellt kan här diskuteras frågor som att investeringar i fri programvara leder till en större investering i svenska företag, vilket leder till fler människor i arbete i Sverige och en högre inkomst till stat i form av skatter, i motsats till situationen idag när 4

11 många investeringar hamnar utomlands. Ett exempel på detta skulle kunna vara att titta på försäljningen av Oracle till myndigheter. 5

12 Diskussioner i Göteborg Utbildning på fri programvara På BTH bedrivs undervisning och forskning om fri programvara på flera olika platser, bland annat datavetenskap, science and technology studies samt arbetsvetenskap. På Göteborgs universitet bedrivs undervisningen främst vid IT-Universitetet och består dels av grundläggande kurser i fri programvara, men även avancerade kurser anpssade för datavetare. Vid OUC i Spanien bedrivs undervisning inom ett magisterprogram på fri programvara, som dock är riktat helt till datavetare. Det finns här ett behov av att arbeta interdisciplinärt med fri programvara och hitta möjligheter till samarbeten och kurser som bryter sig loss från datavetenskap och attraherar personer med olika bakgrund från andra ämnen. De traditionella utbildningarna inom specifika ämnen fungerar inte i alla sammanhang speciellt bra när det gäller fri programvara på en högre nivå eftersom de är väldigt oflexibla där fri programvara genom dess natur som interdisciplinärt ämne är väldigt flexibelt, och där studenterna behöver större rörlighet. Det är bra med utbildning på fri programvara, men den måste ha en rejäl bredd och inte fokusera för mycket på tekniken utan ta upp även ämnen som projektstyrning, gemensakap, filosofi (creative commons, access to knowledge, etc). Detta skulle även underlätta marknadsföringen mot personer som inte har kunskap om datorer idag, och därför troligen inte mött fri programvara tidigare. Trots detta så är det samtidigt det praktiska arbetet, att faktiskt göra något, som är viktigt och intressant när det gäller fri programvara och fri kultur generellt. Detta ges dock inte på högskolenivå där fokus ligger, och ska ligga, på mer den teoretiska delen. Här finns därför möjlighet för andra utbildningsinstitut att göra insatser på det mer praktiska planet, vilket till viss del sker redan idag i och med exempelvis N3P i Stockholm som utbildar vad de kallar för Projektentreprenörer inom IT/ Open Source. Samarbete med företag För den praktiska tillämningen av fri programvara kan man tänka sig även olika samarbeten mellan högskolor och omvärlden, för att exempelvis hitta intressanta fri programvaru-projekt för examensarbeten. Exempel finns här genom Google Summer of Code som genomför liknande praktiska projekt under sommarmånaderna. En stor del av arbetet dock när det gäller praktiskt arbete med fri programvara är dock den tid det tar att som student sätta sig in i gemenskapen i ett projekt innan studenten kan bli produktiv och bidra i projektet. Attitydfrågor, upphandling och riktade insatser Gruppen höll med om det som lyftes fram från den tidigare workshopen i Stockholm och bidrog med att för kommunal förvaltning så säger kommunallagen att kommuner inte får slösa med skattemedel. Detta är något som man anser definitivt görs när man köper in icke-fri programvara som inte kommer medborgarna till del. Problematiken lyftes även upp att det inte finns någon kompetens på IT inom kommunstyrelsen, vilket gör att när fri programvara lyfts upp i motioner och frågor så lämnas dessa ofta till ITavdelningarna som i de flesta fall rapporterar tillbaka att fri programvara inte är intressant eller svårt 6

13 att införa. Detta gör att kommunerna helt missar de strategiska frågorna kring fri programvara och fattar beslut endast utgående från de tekniska frågorna. Att nå ut till politiker på rätt nivå och med rätt budskap är viktigt för att ge dem tillräckligt med information och kunskap för att kunna fatta väl förankrade beslut. Även här finns en återkoppling till tanken om riktade insatser mot specifika grupper, där kommunpolitiker behöver helt annan information, eventuellt även på ett helt annat sätt, än andra grupper. Sådana riktade insatser behöver naturligtvis inte riktas specifikt mot politiker utan även ideella föreningar och skolor är viktiga målgrupper och här finns eventuellt möjligheten att skapa något bestående genom att organisera studiecirklar kring fri programvara. Problemområden En möjlighet instegsport mot fri programvara generellt är att migrera delar av ens infrastruktur till fri programvara. Exempelvis skulle OpenOffice.org kunna vara en sån instegsport. Dock har OpenOffice.org tidigare haft problem med vissa frågor när det gäller stavningskontroller. I version skall dock API ha ändrats vilket gör att stavningskontrollen snabbt kommer att bli betydligt bättre. Det behöver visas på alternativ till proprietära program, här är case studies viktiga, men även att hålla en gemensam linje i hela communityn och undvika onödiga konflikter. Även spel behöver sina motsvarigheter, speciellt för att nå ut till barn och ungdomar. En ekonomisk morot kan behövas för företag och myndigheter att seriöst överväga fri programvara, och communityn ska inte vara för rädd för att faktiskt framhäva sådana argument. Fri programvara visar idag tecken på att mycket väl kunna bli en stark folkrörelse, men för detta behövs också bra insatser på folkbildning. Skolan är en vital komponent i detta arbete som speciellt bör satsas på. 7

14 Sammanfattning och nyckelfrågor Ramavtal är problematiska för fri programvara och måste hanteras utifrån ett fri programvaruperspektiv. Den rapport som FSFE kommer med inom kort, tillsammans med det arbete som finns i IDABC, är viktiga komponenter i det här arbetet. Vid upphandlingar skall fri programvara och ickefri programvara i alla aspekter behandlas lika, men där lösningar med fri programvara erbjuds, skall dessa väljas framför icke-fri programvara. Det behövs riktade insatser mot specifika grupper för att kunna lyfta fram de argument och lösningar för fri programvara som är aktuella för enskilda grupper. Ett visst arbete finns redan på detta sätt, men mer koordinering behövs med ett speciellt fokus även på behovet av Skolelinux eller motsvarande för svenska skolor. Fler workshops och möjligheter att träffas behövs mellan alla inblandade. Detta bör vara en återkommande aktivitet och inte isolerade händelser. 8