Så gör vi i länen Hantering av bredbandsstöd för landsbygden på länsstyrelserna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så gör vi i länen Hantering av bredbandsstöd för landsbygden på länsstyrelserna"

Transkript

1 Datum: UTKASTVERSION 1.0 Under utveckling - Ej för citering DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren Så gör vi i länen Hantering av bredbandsstöd för landsbygden på länsstyrelserna Sammanfattning En genomgång av länsstyrelsernas hantering av bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet visar att det finns skillnader mellan länen med avseende på vad stöd ges till, max och minigränser för stöd och egna insatser, krav på kommunalt engagemang, vilka aktörer som är berättigade att söka stöd samt principer för att prioritera mellan likvärdiga ansökningar. Dessa skillnader utgör i förlängningen en utmaning för de samlade möjligheterna att få stöd. Inledning En viktig del i utbyggnaden av bredband på landsbygden har blivit möjligheten att få stöd. Stödet kanaliseras primärt genom det nationella kanalisationsstödet och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Sistnämnda stöd hanteras alltid av länsstyrelsen, medan kanalisationsstödet sköts av länsstyrelsen eller regionsförbunden. Trots att riktlinjerna för bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet är gemensamt finns relativt stora skillnader i hanteringen av vad som bedöms som stödberättigat och vilka prioriteringsgrunder som gäller för utbyggnaden. Dessa skillnader återspeglar skilda förutsättningar och prioriteringar regionalt. I praktiken skapar de dock även svårigheter att veta vilka ramvillkor som gäller och vilka grunder som tillämpas för beslut. Syfte och tillvägagångssätt Denna promemoria syftar till att jämföra hur bredbandsstöd hanteras på olika länsstyrelser och vilka villkor som används. Syftet är således att översiktligt åskådliggöra likheter och skillnader med bredbandsstödet med avseende på 1. Omfattning 2. Gränsnivåer 3. Kommunernas engagemang 4. Restriktioner av sökande Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post:

2 5. Prioriteringsprinciper Promemorian baseras på en uppsättning frågor som ställts till handläggare på länsstyrelserna dels i december 2012 och dels i februari Frågorna var delvis överlappande och insamlades vid stormöte med länssamverkan Bredbands 2.0 samt via länsstyrelsernas landsbygdsdirektörer (LD21). I båda fallen var svarsfrekvensen mycket hög. 1 Svaren har kompletterats med information från handläggare på länsstyrelser och medlemmar i Byanätsgruppen inom Bredbandsforum. 2 Vad ges stöd till? Stöd till bredbandsutbyggnad kan komma i många olika former 3 och omfatta olika delar av byggnationen. I förordningen 4 som ligger till grund för landsbygdsprogrammet och som därmed styr inriktningen av bredbandsstödet differentieras stödet i tre olika delar. Detta innebär att: Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt i landsbygdsområden som bidrar till att 1. skapa eller underlätta tillgång till bredband, 2. uppgradera befintligt bredband, eller 3. bygga ut passivt bredband. Med anledning av ovanstående har länsstyrelserna valt olika strategier för sin stödtilldelning. Över tid har en tydlig demarkationslinje utvecklats där f lertalet av länen valt att avgränsa stödberättigade kostnader till enbart passiv infrastruktur. I nuläget innebär detta att ca 35 procent av länen enbart ger stöd för kanalisation 5, det vill säga de rör och slangar som fiberkabeln kan dras i. 6 En stor andel av de resterande länen, ca 50 procent, inkluderar även fiberkabel bland de stödberättigade kostnaderna. Värt att uppmärksamma i sammanhanget är att endast tre län uppger att de även inkluderar aktiv utrustning bland de kostnader som är föremål för stöd. 7 (Se figur 1) 1 I det första fallet svarade 17 länsstyrelser av 21 länsstyrelser. I det sistnämnda fallet 20 av 21 länsstyrelser. Svar saknas kategoriskt från Västernorrland. 2 I Byanätsgruppen ingår representanter för PTS, LRF, Telenor, Skanova, SSNf, SKL, Attelus, VGR, HSSL samt Bynet.. För mer information se Brdbandsforums hemsida: 3 Vid sidan av kontantstöd kan stöd ges genom upplåtelse av lokaler, tillhandahållande av expertis eller minskade sökkostnader. 4 Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. [ Notera dock att de stödberättigande kostnaderna även inkluderar till kanalisation närliggande kostnader så som projektering och dokumentation 6 LD21, Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet, Januari Det kan tilläggas att vissa länsstyrelser, exempelvis Dalarna och Västmanland, framhållet att de strävar efter att prioritera stöd till kanalisation, men att det inom ramen för landsbygdsprogrammet inte finns någon begränsning om vad som kan ingå i kostnadsunderlaget. Bredbandsforum 2/20

3 Figur 1. Begränsningar hos länsstyrelserna i stöd till bredband inom landsbygdsprogrammet 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 0% Endast kanalisation Endast Kanalisation & fiberkabel Kanalisation, fiberkabel och aktiv utrustning N=20 Källa: LD21, Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet, Januari, 2013 samt Länssamverkan Bredband 2.0, december Skälen till varför valet gjorts att införa en begränsning av bredbandsstödet varierar mellan länen, men två skäl förefaller likväl vara grundläggande för beslutet, kostnader och konkurrens. Kostnader - För det första påtalas ett rent kostnadsperspektiv för valet av begränsning till kanalisation. Själva grävarbetet uppgår till 2/3 av den totala kostnaden för bredbandsbyggnation. Detta innebär att stöd för att få kanalisation på plats har potential att sänka den största kostnaden, dvs den kostnad som utgör huvudskälet för att bredband inte kan etableras på landsbygden. Konkurrens - För det andra påtalas ett konkurrensperspektiv. Ett renodlat stöd till kanalisation innebär att stöd enbart ges till den lägsta nivån av infrastruktur. Detta är lättare att motivera ur ett marknadsperspektiv och reducerar risk för negativ påverkan (undanträngningseffekter) på marknadskrafterna. Bredbandsforum 3/20

4 De län som gjort valet att ge stöd även för fiberkabel (och även aktivutrustning) baserar hårddraget också sina ställningstagande på två huvudargument. Tillgång - För det första anges att stödet syftar till att öka bredbandstillgången. Av den anledningen är det centralt att säkerställa att projekten utformas så att all nödvändig utrustning finns på plats eftersom det är uppenbart att marknadskrafterna inte räckt ända fram. Flexibilitet - För det andra anges att utformning ger flexibilitet. Olika projekt har olika förutsättningar och möjligheten att kunna ge fullt stöd till färdiga nät är nödvändigt för att ta lokala förhållanden i beaktande och ha en realistisk syn på utbyggnadsförutsättningar. Har stödet gränser? Syftet med att bredbandsstödet är ytterst att sänka tröskeln för marknadskrafterna. Som visats ovan görs olika bedömning i hur långt denna sänkning behövs (dvs vilka delar av byggnationen den ska omfatta) och länsstyrelserna måste göra bedömningen om stödet riskerar tränga ut kommersiella investeringar. För länsstyrelserna blir det också centralt att säkerställa att de satsningar som görs blir rimliga i förhållande till de kostnader de genererar. En uttalad ambition från länsstyrelserna liksom från Jordbruksverket är därför att: A. Undersöka att kommersiella krafter inte har planer att bygga ut i ett område som kan bli föremål för stöd. B. Skapa en hävstångseffekt där stödpengarna som satsas växlas upp genom eget arbete och egna insatser från de involverade aktörerna. För att säkerställa det förstnämnda, dvs att marknadsaktörerna inte avser bygga ut inom överskådlig tid har i stort sett alla län ett obligatoriskt krav på att en marknadsanalys ska genomföras och bifogas en projektansökan om stöd. Detta innebär att det är upp till den sökande att beskriva vilka nät som finns tillgängliga inom ett relevant område. 8 Det krävs dessutom en bedömning av marknadssituationen och de möjligheter till en kommersiellt driven utbyggnad som finns. Sistnämnda kräver direktkontakt med nätägare. Det har dock visat sig att det i praktiken är svårt att få relevant information från dessa. Detta tillsammans med bristfällig hantering gör att de marknadsanalyser som genomförs de facto har begränsat värde som underlag för bedömning. 9 8 Det finns flera källor som kan användas till detta. PTS gör årligen en bredbandskartläggning där data över tillgänglig bredbandsinfrastruktur är fritt tillgänglig. Informationen finns på 9 För en genomgång av hur marknadsanalyserna används se Sandgren, P. Marknadsanalys en överblick, [ Bredbandsforum 4/20

5 Figur 2. Andel länsstyrelser som kräver att en marknadsanalys görs för varje projektansökan om bredbandsstöd. Andel länsstyrelser 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Marknadsanalys genomförs alltid Marknadsanalys genomförs inte alltid N=17 Källa: Länssamverkan Bredband 2.0, december 2012 För att komma runt utmaningarna som omger marknadsanalysen har Gotland valt en alternativ modell. Här har regionen och länsstyrelsen gemensamt tagit på sig ansvaret att ta fram en marknadsanalys som ger en heltäckande bild av bredbandsläget på ön. Analysen är fritt tillgänglig och kan användas av den som är intresserad av att söka stöd. Detta innebär att det inte finns skäl att varje socken att gör en kompletterande analys vid varje projektansökan. Detta underlättar för de sökande och gör att en gemensam bild av läget finns etablerad. (Se figur 2) Den andra intentionen som nämns ovan, det vill säga att skapa hävstångseffekt på stödmedel har länsstyrelserna primärt valt att använda sig av två verktyg, en andelsmässig maxgräns för stöd och en miniminivå för privat insats. I drygt hälften av länen är stödstrukturen utformad som en procentsats på investeringen. Detta innebär att länsstyrelserna på egen handsatt upp en gräns för hur stor del stöden kan utgöra. I exempelvis Uppsala är gränsen i nuläget 75 procent av bredbandsinvesteringen medan andelen för Södermanland, Västra götaland, Värmland, och Östergötland satts till ca 50 procent. I fallet Östergötland ställs dock kravet att i de fall kommuner är sökande så måste de gå in med minst 40 procent egna medel. I Gävlesborg tillämpas en mer flytande gräns där förhållandet varierar mellan procent av kostnaderna beroende på projekt. Andra län har valt att istället sätta en beloppsgräns där det krävs en egen insats från de sökande som kommer att använda bredbandet. Beloppsgränserna varierar över landet men rör sig i stort från kr per hushåll upp till kr. Gränsen är satt efter Bredbandsforum 5/20

6 Kronoberg Skåne Halland Stockholm Gävleborg Uppsala Jönköping Kalmar Västmanland Jämtland Södermanland Östergötland Västra Götaland Värmland Örebro Västerbotten Norrbotten Gotland Blekinge Dalarna Västernorrland länsstyrelsens bedömning av efterfrågan och övriga regionala förutsättningar som identifierats. I Halland och Östergötland har resultatet blivit en minsta nivå för privata insatser till minst kr per hushåll. I Skåne och Örebro har valet istället blivit att sätta riktmärket på kr per hushåll medan exempelvis Jönköping, Västmanland och Stockholm valt en minsta nivå på ca kr per hushåll. (Se figur 3) Figur 3. Maxgräns för stöd och miniminivå av privat insats för bredbandsstöd hos olika länsstyrelser Maxgräns för stöd (Procent ) Miniminivå privat insats (Kr) Källa: LD21, Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet, Januari, 2013 N=20 Det bör understrykas att flera län valt att kombinera de båda verktygen, dvs att nyttja både en andelsmässig maxnivå för stöd med en miniminivå av kontantinsats för privata hushåll. Det finns dock även län som valt att helt avstå från att använda andel- eller beloppsgränser och istället avgöra inkommande ansökningar från fall till fall. Sistnämnda modell tillämpas i Blekinge. I Dalarna tas utgångspunkt i det belopp den sökande angett, vilket ska kunna stödjas av offerter. Därefter används en av länsstyrelsen utvecklad modell för att räkna fram en stödsumma. På Gotland ges ett grundbelopp på kr till varje fastighet och vid prövning av ansökan beaktas att det planerade nätet omfattar alla i området. Medan det förekommer en undre gräns för privat insatser så har ingen länsstyrelse i nuläget valt att inför en övre kostnadsgräns där projekt med automatik straffar ut sig från möjlighet till stöd. Flera länsstyrelser gör dock rimlighetsbedömningar om kostnaden per anslutning blir mycket hög. Detta är exempelvis fallet i Västmanland. Här tillämpar länsstyrelsen grundprincipen att om kostnaderna per hushåll överstiger kr i stöd kontaktas projektägaren för att diskutera möjligheten att sänka kostnaderna eller öka den privata finansieringen. Möjligheten till dialog nyttjas också i exempelvis Östergötland och Örebro där en hög kostnad föranleder länsstyrelsen att föreslå vilka avgränsningar som kan göras eller hur projektet kan förändras för att sänka kostnaderna. Bredbandsforum 6/20

7 Involveras kommunerna? Även om bylagen är kärnan för bredbandsutbyggnaden på landsbygden har kommuner en central roll för att åstadkomma en effektiv utbyggnad på lokal nivå. Detta gör att det kommunala engagemanget är en viktig del i det regionala bredbandsarbetet. 10 Utifrån detta perspektiv är det värt att notera att endast tre län ställer krav på att kommunerna skall vara med och bidra till finansieringen. I Stockholm finns ett konsekvent påbud att varje projekt måste inkludera minst 10 procent finansiering från en kommun. Syftet med detta är att säkerställa att kommunen gett sitt godkännande för bredbandsprojekt, vilket kan ses som en kvalitetsstämpel. Det handlar också om att tydliggöra att bredbandsutbyggnaden är en kommunal angelägenhet som därmed kräver kommunala investeringar. Även på Gotland har engagemanget hos öns enda kommun, Region Gotland, materialiserats i form av krav på medfinansiering. Kommunen har konsekvent bidragit med en finansiering som motsvarar i storleksordningen % av stödet. Här har valet gjorts att utveckla en regionalt sammanhållen modell och därmed inte nyttja de medel som exempelvis PTS erbjudit. Högst krav återfinns dock i Östergötland där länsstyrelsen kräver att kommunerna skall stå för 40 procent av finansieringen i det fall de är projketägare. 11 Även här är skälet att aktivt involvera kommunerna och ge dem incitament att prioritera bland de satsningar som är angelägna att göra. Majoriteten av länsstyrelser har dock valt att inte ställa några finansieringskrav på kommunerna. (Se figur 4). De två främsta argumenten för detta är: - Annan finansiering Det faktiska behovet att nyttja kommunala medel har i realiteten inte funnits. Den medfinansiering som landsbygdsprogrammet ställer krav på har i praktiken kunnat tillgodoses via andra källor, primärt PTS. Därmed har det varit möjligt att använda kommunala medel för andra ändamål. - Orimliga krav De kommunala resurserna är begränsade och prioriteringen av bredbandsinfrastruktur är inte alltid möjlig att uppbåda. Att i ett sådant läge ställa krav på att kommunerna måste vara delfinansiärer skapar effektivt hinder för att byalag skall kunna genomföra byanätsprojekt. I de fall kommunerna är involverade i utbyggnad av stamnätet, vilket exempelvis är fallet i Värmland, har också bedömningen gjorts att det är orimligt att kräva att de skall finansiera spridningsnät på landsbygden. 10 För en översikt att kommunernas roll för bredbandsutbyggnaden, se slutrapport från Bredbandsforums Kommungrupp. Bredbandsforum, Kommungruppen, Bredbandsforum/Vara-arbetsgrupper/Kommungruppen/ I det fall byalag söker stödmedel ställs inga krav på att det måste finnas kommunal finansiering. Bredbandsforum 7/20

8 Figur 4. Andel länsstyrelser med eller utan krav på medfinansiering från kommuner för bredbandsstöd 100% Procent 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kräver finansiering Kräver inte finansiering N=20 Källa: LD21, Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet, Januari, 2013 Det ska dock påpekas att avsaknaden av det absoluta kravet att kommunerna skall vara med som finansiär inte per definition innebär att kommunerna negligerar bredbandsprojekt. I exempelvis Gävleborg, Kalmar och Örebro är det mer regel än undantag att kommunerna är djupt involverade och medfinansiärer. I andra län, så som Jönköping och Skåne, ställs inga formella krav men projekt som har kommunal medfinansiering prioriteras. Detta ger de stödsökande direkta incitament att försöka involvera kommunerna. Liknande tankegångar finns också i Västra Götaland. Här sker ett regionalt samarbete med kommunerna i syfte att tillsammans bygga infrastruktur i bristområden. Utbyggnaden sker primärt genom etablering av nya fiberpunkter och en förlängning av befintligt stamnät. I praktiken innebär detta att kommunerna bekostar en del av sträckningen som omfattar byanäten (vilket i kvantitativa termer innebär i att de tillskjuter i storleksordningen kr per hushåll). Vem får söka stödet Modellen för bredbandsutbyggnad inom landsbygdsprogrammet baseras genomgående på byalagsmodellen. Som påtalats ovan är kärnan i denna modell att byalaget det vill säga de personer som bor och verkar i ett område, skall vara en drivande kraft i Bredbandsforum 8/20

9 utbyggnaden. I nuläget uppskattas ca 800 byanät vara färdigbyggda eller under uppförande. I praktiken har byanätsmodellen visat sig ha flera styrkor. Bland de tydligaste märks att modellen kan: Mobilisera en tillräcklig stor efterfrågan och kundbas något som underlättas av det förtroende som ofta finns mellan berörda hushåll i en by. Katalysera byggnation tack vare korta beslutsvägar och pragmatism - vilket sparar tid och pengar. Använda kunskap och arbetsmaskiner (exempelvis grävmaskiner och traktorer) som finns tillgängligt på landsbygden - vilket minskar kostnader att hyra in dyr utrustning eller konsulter. Hantera ersättning för markupplåtelse direkt mellan de olika aktörerna som ofta är markägare, vilket minskar de höga juridiska kostnader som uppstår för marknadens aktörer. Generera engagemang i form av dagsverken, vilket stärker den sociala samhörigheten och leder till att flera ansluter sig till nätet. Trots att byalagen är navet så är det endast fyra länsstyrelser 12 som valt att rikta stödet exklusivt till denna aktörsgrupp. I juridisk mening innebär detta att det endast är juridiska personer i form av ekonomiska föreningar eller samfällighetsföreningar som är berättigade att ansöka om stöd. (Se figur 5) 12 Gotland, Blekinge, Västra götaland, Värmland Bredbandsforum 9/20

10 Figur 5. Andel länsstyrelser med eller utan begränsningar avseende vilka som är behöriga att söka bredbandsstöd 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent Alla aktörer Endast byalag* N=20 *=Med byalag avses en juridisk person, exempelvis en ekonomisk förening. Källa: LD21, Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet, Januari, 2013 Bland den majoritet av länsstyrelser som valt att inte begränsa stödberättigade påtalas att kommunerna 13 är långt mer lämpade att ansvara för bredbandsprojekten. I exempelvis Gävleborg, Norrbotten och Jönköping står kommunerna för 90 procent av ansökningarna. Anledningen till detta varierar. Det förefaller dock som att kommunerna i större utsträckning än byalagen har: 1. Professionell kompetens av projektledning. 2. Möjlighet att koordinera och aggregera byalagsprojekt Kunskap om villkor och regler som omger stöd, dokumentation och robusthet. 4. Kontaktnät till operatörer och andra aktörer (exempelvis elbolag) vilket behövs för marknadsanalys och samförläggning. Flera län påtalar också att kommunerna, i stor utsträckning, aktivt stödjer eller står bakom de projekt där byalag på pappret står som projektägare. Att begränsa 13 Begreppet kommuner innefattar i detta sammanhang kommunalägda stadsnät och energibolag. 14 En genomgång 2012 indikerade att det genomsnittliga bredbandsprojektet omfattade ca 50 hushåll. Det finns dock tydliga indikationer hos länsstyrelserna att projekten blivit större och nu ligger i spannet hushåll. Detta stärks också av att exempelvis Skanova ser 100 hushåll som en optimal nivå för ett byanätsprojekt. När projekten växer i omfång (mätt i antalet hushåll som omfattas) ställs dock större krav på projektledning och att koordineringen sker på rätt sätt, vilket kan vara en utmaning att hantera på ideell basis. Bredbandsforum 10/20

11 stödmöjligheten till specifika aktörer innebär bara att möjligheten att realisera projekt försvåras. Hur görs prioriteringar? I och med att byalagsmodellen etablerats har den också uppmärksammats internationellt. EU-kommissionen har bland annat påtalat att den svenska modellen utmärker sig genom att den gett the most benefit from small amount of funding. Modellens genomslag indikeras också av den successiva efterfrågan på stödmedel. Från att initialt budgeterat för 200 miljoner kr för bredband 2007 avseende perioden så har programmet i omgångar tillförts nya resurser. Totalt sett innebär det att 1,5 miljarder kr allokerats till bredbandsområdet. (Se figur 6) Figur 6. Allokering av medel till bredband inom landsbygdsprogrammet Tillskott av bredbandsstöd (Mkr) Totala medel satsade på bredband (Mkr) Tillskott av stödmedel för bredband inom landsbygdsprogrammet (LBP) Ackumulerade medel för bredbandsstöd (Initial budget) 2010 (EU:s återhämt.plan) 2011 (Omfördelning inom LBP) 2012 (Höjt budgetanslag) 2013 (Ökad resurstilldelning) 0 Källa: Jordbruksverket, 2013 Den stora efterfrågan har också resulterat i att länsstyrelserna på ett tydligare sätt blivit tvungna att prioritera mellan olika ansökningar och tentativa projekt. Som en följd av detta har länsstyrelserna utvecklats selekteringsprinciper för att kunna göra ett stringent urval mellan likvärdiga projekt. Principen har varit att kunna vara transparenta kring urvalsprocessen och flertalet län använder en rad olika kriterier för att välja mellan projekt. Ett exempel på urvalsprincip är regionala strategier. Strax under 10 län, däribland Halland och Kalmar, har denna lösning. 15 Ett annat exempel utgörs av en handfull län så som Värmland, Dalarna och Kronoberg vilka valt en först till kvarn princip. Andra vägledande principer, vilka nyttjats av bland annat Skåne och Södermanland har varit 15 Väsmanland, Södermanland och Skåne uppger också att de använder genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet som vägledning. Bredbandsforum 11/20

12 antalet tillkommande strategiska anslutningspunkter. I län så som Östergötland och Västmanland har fokus också lagts på redundans och anslutningar ut med kommunala stamnätssträckningar, medan Örebro även väger in kostnad per anslutning. Ett flertal länsstyrelser uppger också att genomförande strategin för landsbygdsprogrammet är av vägledande natur. (Se figur 7) Figur 7. Antal länsstyrelser som uppger specifika grunder för sina prioriteringar av bredbandsprojekt 10 9 Antalet länsstyrelser som anger specifika skäl för sina prioriteringar Regional strategi Först till kvarn Antalet tillkommande strategiska anslutningspunkter Möjlighet att skapa redundans Genomförande strategi för LBP Annat N=17 Källa: Länssamverkan Bredband 2.0, december 2012 Sammanfattande slutsatser Länsstyrelserna hanterar idag det viktigaste stödet för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Även om de styrs av ett gemensamt ramverk har de olika länsstyrelserna gjort egna uttolkningar och anpassat stödet efter sina regionala förutsättningar. Detta har dock resulterat i att det finns skillnader mellan länen med avseende på vad stöd ges till, max och minigränser för stöd och egna insatser, krav på kommunalt engagemang, vilka aktörer som är berättigade att söka stöd samt principer för att prioritera mellan likvärdiga ansökningar. Ur ett nationellt perspektiv skapar dessa skillnader en utmaning på flera sätt. Fem tydliga utmaningar kan identifieras: För det första blir det en utmaning att överblicka vilka regler som finns och var dessa gäller. För det andra blir det en utmaning att förklara varför olika regler finns på olika ställen. För det tredje blir det svårt att följa upp vilka begräsningar som den praktiska uttolkningen av regionala regler skapar och vilka konsekvenser detta får. För det fjärde innebär det en utmaning för marknadsaktörer som önskar skapa enhetliga erbjudanden där bredbandsstödet är en integrerad del. Bredbandsforum 12/20

13 För det femte kan det regionala systemet resultera i upplevda orättvisor där olika aktörer har väldigt olika faktiska möjligheter att realisera projekt, enart beroende på var de är verksamma i Sverige. Dessa utmaningar, tillsammans med en rad utmaningar, behöver hanteras. I nuläget bidrar de till att generera en diskussion som ifrågasätter effektiviteten i stödhanteringen. Det bidrar dessutom till att en negativ syn på effekterna av stöden bredder ut sig, inte minst i media. Som ett resultat riskerar hela systemet för bredbandsstöd ifrågasättas, vilket de facto äventyrar möjligheterna att i framtiden allokera offentliga medel till bredbandsområdet. Detta är allvarligt eftersom marknadens möjligheter - att på egen hand - bygga ut bredband i hela landet är ytterst begränsad. Stödmedel är givetvis inte det enda sättet att bidra till bredbandsutbyggnad på landsbygden utan stödmöjligheten ingår i den porfölj av verktyg som länsstyrelserna har till förfogande. 16 Likväl är stödmedel ett väsentligt instrument som gör skillnad. Utan stödmedel riskerar således stora delar av landet stå utan en robust och snabb uppkoppling till Internet. 16 Länsstyrelserna kan bland annat verka för kostnadsreducering i form av effektivare samordning av grävarbeten och marktillstånd. De kan också verka för att aggregera efterfrågan genom informationstjänster. Bredbandsforum 13/20

14 Bilaga Urval av tabellunderlag till figurer Begränsningar hos länsstyrelserna i stöd till bredband inom landsbygdsprogrammet Län Kanalisation Fiber Aktiv utrustning Blekinge 1 Dalarna Gotland 1 Gävleborg 1 1 Halland 1 1 Jämtland 1 1 Jönköping 1 1 Kalmar 1 Kronoberg Norrbotten 1 1 Skåne län 1 1 Stockholm 1 1 Södermanland 1 1 Uppsala 1 Värmland 1 Västerbotten 1 1 Västernorrland i.u i.u i.u Västmanland* 1 (1) (1) Bredbandsforum 14/20

15 Västra Götaland 1 Örebro 1 Östergötland 1 1 *=prioriterar kanalisation Maxgräns för stöd och miniminivå av privat insats för bredbandsstöd hos olika länsstyrelser Län Minibeloppsgräns (Privat insats) Maxgräns för stöd (Procent) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg 80 Halland Jämtland 70 Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland 50 Uppsala 75 Värmland 50 Bredbandsforum 15/20

16 Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland 50 Örebro Östergötland Andel länsstyrelser med eller utan begränsningar avseende vilka som är behöriga att söka bredbandsstöd Län Inga begränsningar Endast byalag / föreningar Blekinge 1 Dalarna 1 Gotland 1 Gävleborg 1 Halland 1 Jämtland 1 Jönköping 1 Kalmar 1 Kronoberg 1 Norrbotten 1 Bredbandsforum 16/20

17 Skåne 1 Stockholm 1 Södermanland 1 Uppsala 1 Värmland 1 Västerbotten 1 Västernorrland Västmanland 1 Västra Götaland 1 Örebro 1 Östergötland 1 Bredbandsforum 17/20

18 Prioritieringsgrunder för att välja mellan likvärdiga projekt som ansöker om bredbandsstöd Län Regional strategi Först till kvarn Antalet tillkommande strategiska anslutningspunkter Möjlighet att skapa redundans Genomförande strategi för LBP Annat Blekinge Dalarna 1 Gotland 1 Gävleborg Halland 1 1 Jämtland 1 Jönköping Kalmar 1

19 Kronoberg 1 b Norrbotten 1 Skåne Stockholm 1 Södermanland 1 1 Uppsala Värmland 1 Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland 1 Örebro 1 1 Östergötland Bredbandsforum 2/20

20 Bredbandsforum 3/20

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar

Läs mer

Slutrapportering för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för Bredband

Slutrapportering för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för Bredband Slutrapportering för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för Bredband Patrik Sandgren Stockholm 2011 05 31 2010-11-25 ARBETSMATERIAL Leverans och resultat Leverans Traditionell slutrapport av enkelt

Läs mer

Statusförändringar oktober 2013 februari 2014

Statusförändringar oktober 2013 februari 2014 Statusförändringar oktober 2013 februari 2014 nr förslag Ny status Kommentar 15 Standardisera anläggningstekniker för bredbandsinfrastruktur. 13 Dokumentera och kartlägg befintlig infrastruktur. 14 Kvalitetsklassa

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

BYGGA FIBERNÄT ALLT DU BEHÖVER VETA OM ATT BYGGA FIBERNÄT MED VÖKBY BREDBAND

BYGGA FIBERNÄT ALLT DU BEHÖVER VETA OM ATT BYGGA FIBERNÄT MED VÖKBY BREDBAND BYGGA FIBERNÄT ALLT DU BEHÖVER VETA OM ATT BYGGA FIBERNÄT MED VÖKBY BREDBAND Fibernät med EU-stöd Fibernät Tillgång till bredband och Internet är idag lika självklart som tillgång till elektricitet och

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-49

Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-49 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-06-26 201 Bredbandsstrategi för. Dnr KS 2012-49 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Sandlund Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna projektorganisation

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bland annat till

Läs mer

Möte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016

Möte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016 Möte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016 Välkomna! Dagordning En presentation om den tänkta processen (20 min): 1. Vad är målet 2. Varför behövs en bredsbandslösning

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Bakgrund Gotland antog sin andra bredbandsstrategi 2010. Målet var att med hjälp av socken-modellen anlägga ett fibernät

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Våren har äntligen kommit och jag hoppas ni har haft en skön påskhelg med god mat och härligt väder!

Våren har äntligen kommit och jag hoppas ni har haft en skön påskhelg med god mat och härligt väder! Datum 2015-04-09 Månadsbrev mars 2015 Våren har äntligen kommit och jag hoppas ni har haft en skön påskhelg med god mat och härligt väder! Under mars månad har jag träffat Olle Persson och Stefan Persson

Läs mer

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 1 2010-04-13 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 19 Majoriteten kommer inte att tillstyrka förslaget till beslut, utan kommer att föreslå kommunstyrelsen att miljönämnden

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

25mb 25mb 25mb 25mb FIBER Fibern grävs ner i mark och är därför väldigt driftsäker och okänslig för störningar. Möjlighet till minst 100 Mbit/sek både till och från användaren. Kan utan problem användas

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Bredband på landsbygden

Bredband på landsbygden Bredband på landsbygden Lokalt engagemang nyckeln till bredbandsutbyggnad på landsbygden Bredbandsutbyggnaden på landsbygden har utvecklats positivt de senaste åren. Områden som framstått som ekonomiskt

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Möjligheter till stöd och strategi - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Möjligheter till stöd och strategi - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Datum: 2012-05-21 MISSIV TILL SLUTRAPPORT SAMBANDSGRUPPEN Möjligheter till stöd och strategi - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Kärnan i utmaningen med bredbandsutbyggnaden på landsbygden

Läs mer

Om bynet. Samarbetar idag med kommuner i hela Sverige.

Om bynet. Samarbetar idag med kommuner i hela Sverige. Om bynet 12 års erfarenhet av byggnation av fibernät på landsbygden. Genomfört över 400 föreningar runt om i Sverige. Samma upplägg som utbyggnaden av elnätet på landsbygden. Eget engagemang ger lägre

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut 101/07.

Landstingsstyrelsens beslut 101/07. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-05-19 LS-LED08-353 70 Analys av Folktandvården Sörmlands prislista för tandvård samt dess styrprinciper, uppdrag enligt LF 101/07 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm

Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm 211 1 11 21-12-9; patrik.sandgren@pts.se Bredbandsforum - statusuppdatering IT-ministern formellt tagit ordförandeskapet Nästa möte med styrgruppen

Läs mer

Byanätsworkshop en dokumentation

Byanätsworkshop en dokumentation 1 Datum: 2012-10-31 Namn: Patrik Sandgren E-post: patrik.sandgren@pts.se Byanätsworkshop en dokumentation Sammanfattning Under workshopen utkristalliserade sig tre aspekter Byanätsorganisation Det finns

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:

Läs mer

Bredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM

Bredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Bredband Gotland Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum. Mars 2016 (rev. 2)

Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum. Mars 2016 (rev. 2) Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad Bredbandsforum Mars 2016 (rev. 2) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund och syfte... 4 1.2. Målgrupp

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Fiber på landsbygden. Handbok för byalag

Fiber på landsbygden. Handbok för byalag Fiber på landsbygden Handbok för byalag 1 Innehåll Inledning 3 Byalag 4 Byalagsprocessen steg 1 Information & intresse 5 Byalagsprocessen steg 2 Affärsform & föreningsbildande 5 Att bilda ekonomisk förening

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt

Läs mer

Lokalt ledd utveckling gör skillnad

Lokalt ledd utveckling gör skillnad Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

BESLUT din ansökan om projektstöd

BESLUT din ansökan om projektstöd Returadress Länsstyrelsen Östergötland 581 86 [Eventuell Linköping Leader-logga] Regionalekonomiska enheten Jonas Jernberg Tfn: 010-2235294 E-postadress: jonas.jernberg@lansstyrelsen.se Motala kommun Box

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Månadsbrev december 2014

Månadsbrev december 2014 Månadsbrev december 2014 En lång höst har äntligen börjat antyda vinter och än är inte hoppet ute för en vit jul. På bredbandsfronten har det varit en förvirrad höst med regler som ändras, nya förhållanden

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Bredband till bygden Helgenäs och Vråka

Bredband till bygden Helgenäs och Vråka Bredband till bygden Helgenäs och Vråka Anmäl din fastighet på kommunens hemsida! Bredband - För idag och imorgon Läs igenom folderns och anmäl ert intresse på kommunens hemsida. Det är viktigt att så

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber till alla i Hejde/Väte och Grötlingbo Journalnummer: 2009-3490 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

UBit arbetsmöte. 2 mars 2016 kl 09:30 16:00. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3, Göteborg. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur.

UBit arbetsmöte. 2 mars 2016 kl 09:30 16:00. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3, Göteborg. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. UBit arbetsmöte 2 mars 2016 kl 09:30 16:00 Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3, Göteborg UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 2 mars 2016 Bordet runt Senaste nytt om Landsbygdsprogrammet

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet!

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! I DETTA NYHETSBREV: Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! Åsa Odell har ordet Bredbandsforum tillsätter Byanätsgrupp Från styrgruppsmötet En miljard till bredband Kanalisation för bättre bredband IT

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Roma 2012-05-14

Byanät för bredband i världsklass. Roma 2012-05-14 Byanät för bredband i världsklass Roma 2012-05-14 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu

Läs mer

Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP)

Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-06-21 Dnr: 12-5055 1(6) Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP) 1.1 Inledning PTS har fått i uppdrag av regeringen

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Göteborg den 26 januari 2016 Åsa Möller Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att: att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

VARFÖR FIBER? Dagens fiberbaserade bredband innehåller vad man kallar Tripple play. Detta innebär att man kan välja att ringa, surfa på internet samt titta på tv via fibern. Här nedan kommer några argument

Läs mer

Projektet ska följa angivna villkor från landsbygdsprogrammet och PTS, läs noga informationen/villkoren som bifogas respektive beslut.

Projektet ska följa angivna villkor från landsbygdsprogrammet och PTS, läs noga informationen/villkoren som bifogas respektive beslut. 1 (12) Meddelande om beslut 2013-10-28 Journalnr 2012-4909 Kundnr W 7446 Lantbruksenheten, Åsgatan 38 791 84 Falun FALU ELNÄT AB Falu Elnät Ab Box 213 791 25 FALUN Therese Englund E-post: therese.englund@lansstyrelsen.se

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Månadsbrev augusti 2015

Månadsbrev augusti 2015 Datum 2015-09-15 Månadsbrev augusti 2015 Många klagar på att det inte har varit någon bra sommar men jag måste säga att det nog har varit en av de bästa semestersomrarna jag haft på länge. Jag gick mer

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar Leader Sverige 2007-2013 Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar LEADER - Liaisons Entre Actions de Dévelopment de l

Läs mer

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Förslag mars 2015 2(10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Bredbandsstrategi för Sverige...3 1.4 Bredbandsstrategi

Läs mer

RTS Investerarindex 2009

RTS Investerarindex 2009 Investeringar i rese- och turistnäringen har, precis som alla andra näringar, påverkats av lågkonjunktur och finansiell kris under 2009. Det har varit svårt att finansiera nödvändiga investeringar när

Läs mer

UBit arbetsmöte. 5 oktober 2015. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

UBit arbetsmöte. 5 oktober 2015. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1 UBit arbetsmöte 5 oktober 2015 Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3 UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 5 oktober 2015, förmiddag 09:30 Status runt bordet. 11:00 Uppföljning från

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER!

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! VARFÖR SKA DU SKAFFA FIBER? I Emmaboda kommun ska det i princip vara möjligt att få tillgång till bredbandskapacitet och tjänster på lika villkor, oavsett

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012

Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012 Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012 Presentationer vid mötet Styrgruppsmöte # 7 Den 21 maj 2012 Stöd och strategi Slutrapport från arbetsgruppen för möjligheter till stöd och strategi

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer