D O K U M E N TAT I O N AV E N KO N F E R E N S PÅ B O M M E R S V I K 23 S E P T E M B E R Jämlikhet var temat för ett dialogpass.

Transkript

1 Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland D O K U M E N TAT I O N AV E N KO N F E R E N S PÅ B O M M E R S V I K 23 S E P T E M B E R 2011 Livliga diskussioner och konkreta förslag Det blev en dag med föreläsningar, livliga diskussioner och konkreta förslag när ett 80-tal personer samlades till konferens om folkhälsa och välfärd. Åsa Ranung från Landstinget Sörmland hälsade alla välkomna till Bommersvik. Folkhälsa är en viktig fråga för oss som bor i Sörmland, men vi har mycket kvar att göra, sa hon. Intresset för konferensen, som arrangerades av Landstinget Sörmland, Länsstyrelsen i Södermanlands län och Statens folkhälsoinstitut var mycket stort. Runt borden satt bland andra politiker, folkhälsoplanerare, skolsköterskor, folkbildare och tjänstemän med särskilt intresse för välfärd och folkhälsofrågor. Ulrica Berglöf, Länsstyrelsen, framhöll att konferensen är ett bra exempel på samverkan mellan olika myndigheter. Vi svänger oss mycket med ordet samverkan, den här dagen sår vi ett litet frö, förklarade hon. Jämlikhet var temat för ett dialogpass. Under dagen blandades föreläsningar med reflektion, samtal och diskussion kring frågor som varför ser det ut som det gör? och vilka steg ska vi ta?. Vid förmiddagens dialogpass diskuterades i mindre grupper innebörden av ordet jämlikhet. Att jämlikhet kan betyda många olika saker visade sig när lappar med deltagarnas definitioner placerades på två stora papper. Eftermiddagens dialogpass hade fokus på att komma till handling. Vad är viktigast att börja med och vad är det som hindrar detta? Många konkreta förslag blev resultatet av den diskussionen. Läs mer på följande sidor. Lika uppväxtvillkor en viktig utmaning Landstingsrådet Åsa Kullgren inledde konferensen. Hon redogjorde för hälsoläget i länet och konstaterade att det generellt sett är bra. Men bakom siffrorna gömmer sig orättvisa. Kunskap och fakta är helt avgörande för att vi ska kunna sätta in rätt åtgärder. Hon förklarade att livsförutsättningarna drabbar barn redan när de föds. Orättvisor som främst måste bekämpas med generell välfärd. Att hitta nya vägar till samverkan och att arbeta långsiktigt är en viktig del i detta. Vi har en skyldighet att ge barn lika uppväxtvillkor. Det är vår tids viktigaste utmaning och politiska fråga. Länsrådet Kurt Ekelund reflekterade över att han aldrig hört någon säga att de är emot samverkan. Sektoriseringen bland myndigheterna är dock ett problem. I hockey får man poäng för målgörande passning. Det får man inte här. Han betonade att kopplingarna mellan förebyggande insatser och praktiska resultat är mer säkerställda inom folkhälsoområdet i jämförelse med andra områden.

2 M E D S I K T E PÅ J Ä M L I K F O L K H Ä L S A & VÄ L FÄ R D I S Ö R M L A N D Framtidens folkhälsa ett ansvar för alla Anita Linell från Folkhälsoinstitutet presenterade rapporten Framtidens folkhälsa allas ansvar. Alla har ett ansvar för folkhälsan framhöll Anita Linell från Statens folkhälsoinstitut, när hon presenterade en ny rapport om framtidens folkhälsa. Undersökningen visar att en stor del av befolkningen i Sverige mellan 70 och 86 procent skattar sin egen hälsa som god, berättade Anita Linell. Men vi har inte en hälsa på lika villkor. Det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Högutbildade och höginkomsttagare har generellt sett bättre hälsa än människor med låg utbildning, låg inkomst eller som är långtidsarbetslösa. Och kvinnor mår sämre än män. Goda livsvillkor är avgörande för folkhälsan och det behövs satsningar för att klara utmaningarna med hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall för med sig mycket stora kostnader för samhället, minst 120 miljarder kronor per år. Vi behöver beräkningar på vad det kostar med tidiga respektive sena åtgärder eller att inte göra något alls, sa Anita Linell. I rapporten betonas vikten av samverkan och allas ansvar. Där presenteras också förslag till åtgärder, satsningar som gäller regering och centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och regioner samt den kommunala nivån. Viktigast av allt är att ge barn och unga en bra start i livet och satsa på hälsofrämjande livsmiljöer, sa Anita Linell avslutningsvis. Framtidens folkhälsa allas ansvar En kortversion av Folkhälsopolitisk rapport 2010 Rapporten Framtidens folkhälsa allas ansvar kan laddas hem på Hälsoläget bra men ojämlikheten ökar Hälsa och välfärd bland både unga och vuxna i Sörmland. Det var temat för Lotta Sahlqvists och Monica Pärus föredrag. Hur folkhälsa och välfärd hänger ihop var den övergripande frågan i Monica Pärus och Lotta Sahlqvists föredrag. Sverige är unikt som hade folkbokföring redan på 1750-talet. Där finns mycket kunskap, sa folkhälsoplanerare Monica Pärus. Hon gav exempel på insatser som haft betydelse för en god folkhälsa i Sverige. Till exempel vaccinering och hälsoupplysning på 1800-talet, folkskola och bättre bostäder på 1900-talet, liksom BVC, motboken och kommunal demokrati på 1940-talet. Sverige har utvecklats från Lotta Sahlqvist, FoU-centrum (tv) och Monica Pärus, Folkhälsocentrum vid Landstinget Sörmland. ett av Europas fattigaste länder till dagens välfärd, förklarade hon. Lotta Sahlqvist berättade om två undersökningar som regelbundet genomförs i Sörmland; Liv & hälsa, som vänder sig till vuxna, och Liv & Hälsa ung. Hon är statistiker vid FoU-centrum. I början av året genomfördes undersökningen Liv & Hälsa ung för ärde gången. Cirka elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet svarade på frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa, som vänder sig till vuxna, är mer omfattande. I stort sett är hälsoläget bra i Sörmland, runt 80 procent svarar att de mår bra, sa Lotta Sahlqvist. Trenden under åren 2000 till 2008 är att hälsan förbättrats för de flesta. Men för arbetslösa och förtidspensionerade är det tvärtom. Även för utlandsfödda har hälsan försämrats. Stress och betungande hemarbete har stor betydelse för ohälsan hos kvinnor. Ojämlikheten i hälsa i Sörmland har snarare ökat än minskat, konstaterade Monica Pärus och Lotta Sahlqvist. Även bland unga säger åtta av tio att de mår bra. Men i de fall där båda föräldrarna är arbetslösa är dock siffran endast drygt 60 procent. Andra exempel på grupper som har större risk för att drabbas av ohälsa är funktionsnedsatta och HBT-gruppen. 2

3 M E D S I K T E PÅ J Ä M L I K F O L K H Ä L S A & VÄ L FÄ R D I S Ö R M L A N D Kopplingen mellan folkhälsa och perspektiven utbildning/bildning och sysselsättning/socialt entreprenörskap diskuterades av fr v Urban Lundin, Monica Pärus, Fatma Mohamud, Peter Eklund och Lena Hallström. Samtalet handlade även om hur mångfald och diskriminering påverkar folkhälsan. Utmaningar och möjligheter i Sörmland Under eftermiddagen höll fyra personer korta inledningar, som sedan följdes av ett panelsamtal där även deltagarna i publiken medverkade. Lena Hallström, avdelningschef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola, berättade om högskolans kärnverksamhet undervisning och forskning. Vi vill gärna samarbeta i projekt med företag, kommuner och organisationer. Hon fick frågan vilket ansvar högskolan har. Det är främst att ha utbildning av hög kvalitet och att våra studenter är anpassade till marknaden och får jobb, sa Lena Hallström. Urban Lundin, rektor vid Åsa folkhögskola, förklarade hur folkhögskolan fungerar och skillnaden mellan utbildning och bildning. Utbildning är formaliserad utbildning, bildning mer av fritt kunskapssökande. På frågan om vad som påverkar vår hälsa svarade han: Att du odlar goda vanor, är lycklig och har en känsla av meningsfullhet i livet. Han framhöll att folkhögskolan bidrar till en bättre folkhälsa genom att deltagarna har en bra helhetsupplevelse. 3 Peter Eklund, Länsstyrelsen, berättade att Sörmland har tappat väldigt många jobb flest i landet under krisen 2008/2009. Något som tydligt påverkar folkhälsan, eftersom arbetet har så stor betydelse för hur människor mår. Men utan utbildning är det svårt att komma in på arbetsmarknaden, konstaterade Peter Eklund. Vi satsar nästan mest i landet på grundläggande utbildning, men effekterna är nedslående. Därför måste vi hitta nya skolformer. Samtidigt som sysselsättningen minskar, ökar inflyttningen till Sörmland från övriga delar av landet och även från andra länder. Det är positivt ansåg Peter Eklund, eftersom bristen på arbetskraft snart kommer att bli ett problem. Att stå utanför arbetslivet är ett stort hot mot folkhälsan. Peter Eklund, länsstyrelsen Ta fasta på det positiva, se inte bara det som är negativt. Urban Lundin, Åsa folkhögskola Vi behöver utveckla nya arbetsformer som bättre involverar de målgrupper som berörs. Monica Pärus, Folkhälsocentrum Fatma Mohamud, Kameltorget i Norrköping och Mikrofinansinstitutet, berättade om socialt företagande, nätverk och entreprenörer från etniska minoriteter. En modell som hon är övertygad om kommer att sprida sig till andra delar av landet. Kameltorget är en ekonomisk förening som binder samman entreprenörskap, individens behov av arbete och samhällets behov av varor och tjänster. Verksamheten drivs av somaliska kvinnor, med bland annat en livsmedelsbutik, internetcafé, giroservice och butik för kläder och skönhetsprodukter. Nyckeln till integration är arbete. Låt folk hitta nya sätt att sysselsätta sig. Vi försöker locka killar till vårdyrken och tjejer till teknikyrken. Lena Hallström, Mälardalens högskola Om inget görs åt utanförskapet kostar det kr per person och år. Fatma Mohamud, Kameltorget LÄS MER Presentationerna från konferensen finns på länken: landstingetsörmland.se/dokumentation23september

4 M E D S I K T E PÅ J Ä M L I K F O L K H Ä L S A & VÄ L FÄ R D I S Ö R M L A N D Fika och prat med många goda idéer För att låta alla komma till tals hölls dialogpass under både för- och eftermiddagen. Det handlade om jämlikhet, men också om vad som kan göras konkret i Sörmland. Åsa Ranung introducerade dialogpasset på förmiddagen och berättade hur det skulle gå till. Med hjälp av olika bilder väcktes deltagarnas tankar om jämlikhet och vad det betyder för var och en. Förmiddagens dialogpass handlade om jämlikhet. Åsa Ranung, Landstinget Sörmland, inledde med att ställa frågor om jämlikhet. Vad betyder jämlikhet? Är det viktigt att vi menar samma sak? Förutsätter jämlikhet och frihet varandra? På varje bord låg ett kuvert med bilder i. Deltagarna valde varsin bild, funderade och skrev på lappar. Sedan berättade var och en för de övriga runt bordet vad den första tanken var när de såg bilden. Bilderna föreställde exempelvis Bamse och hans vänner, tårta, kattungar, bullar, kungafamiljen och HD-motorcykel. Att bilderna väckte mycket känslor visade den livliga diskussion som följde i grupperna. Och när lapparna placerades på två stora papper illustrerades tydligt att jämlikhet kan uppfattas på många olika sätt. Några exempel på vad bilderna väckte för tankar kopplade till jämlikhet Jämlikhet förutsätter att den som är stark är snäll, som Bamse. Det rågade bullfatet. Ser det som att det krävs generella insatser för välfärden, för att var och en ska få sin bulle. Harley Davidson-motorcykeln symboliserar pengar och könsmaktsordningen. Om vi fördelar resurserna efter behov får vi välfärd. Möjligheter och hinder för jämlik folkhälsa och välfärd i Sörmland Inför eftermiddagens dialogpass stod brickor dukade med fika till varje grupp. Åsa Ranung förklarade att det var dags att diskutera vad som kan göras konkret för folkhälsa och välfärd i Sörmland, nu och på lång sikt. I grupperna diskuterades vilka steg som är viktigast att börja med, men också vad som hindrar en utveckling. Under de sista minuterna skulle varje grupp enas om tre förslag på fortsatta steg för utvecklingen av en mer jämlik folkhälsa och välfärd i Sörmland. Det var många intressanta och goda idéer som kom fram och som redovisades i den efterföljande diskussionen. Här är några exempel. Vad ska och kan vi göra? Prioritera målgruppen barn och unga. Folkhälsofonder för att kunna göra långsiktiga satsningar. Jobba över sektorsgränser. Väck liv i länsstrategin för folkhälsa. Skapa länsplattform för samverkan. Möjliggör trappsteg i det kommunala försörjningsstödet. Inventering av gemensamma resurser, för lärande i framtiden. Kommunikation på alla nivåer, VOHJS, nätverk med mera. Arbeta med jämställdhetsintegrering i alla kommuner, organisationer och verksamheter. Ses igen. Viktiga steg att börja med Enas om gemensamma mål, prioritera bland dessa, skrid till verket! Två självklara övergripande mål: sysselsättning och utbildning. Med prat under fikat kom många goda idéer om folkhälsa fram. Bra start i livet, alla ska klara skolan. Hur tar vi emot invandrarbarn? Hälsoekonomiska kunskaper. Släppa fram kreativa krafter/enpowement. Ge plats åt individuella lösningar. Lyssna mer på de unga. Hälsosamt åldrande, framförallt social kontakt, att inte lämnas ensam. Vad hindrar en önskvärd utveckling? Brist på kunskap om verksamma metoder. Resursfördelning utifrån jämlika kriterier. Fonder saknas. Brist på samverkan över myndighetsgränser och internt i organisationerna. För fasta ramar i samhället. Färdiga paket. Vissa nyckelpersoner är inte här idag. Budgetåret, investeringar långsiktigt i humankapitalet är inte tillåtet. Generellt är vår tid och vårt samhälle alltför styrt av kortsiktighet. Tid, pengar, alldeles för mycket projekt. Språket. 4

5 Vad kan vi göra tillsammans? Innan konferensen avslutades och deltagarna åkte hem till sin egen vardag följde ett kort avslutande samtal. Åsa Ranung frågade vad vi kan göra tillsammans och om det finns något vi är överens om. Här följer att axplock av vad som kom fram i diskussionen. Bland annat handlade det om vem som kan ta på sig att inventera vad som redan görs i kommunerna. En kartläggning behövs Det som är viktigast av allt är generella välfärdssatsningar för barn och unga. Vi behöver kartlägga vad som behövs, och vilka resurser som finns. Vem kan ta på sig att göra en inventering, så att vi får veta vad man jobbar med i kommunerna? Maria Chergui, kommunalråd (V) Anar en förändring Regionförbundet har hittills inte varit intresserade av att ta i de mjuka frågorna, men nu tycker jag mig ana en förändring till det bättre. Jag tar gärna upp de frågor vi har diskuterat idag i Regionförbundet igen. Ylva G Karlsson, folkhälsooch miljölandstingsråd (MP) VOHJS kan kartlägga? Vi kan höra med VOHJS (gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, där Landstinget Sörmland och länets nio kommuner samverkar). De har resurser, och kanske kan hjälpa till med en kartläggning. Christer Kax Sundberg, ordf Landstingsfullmäktige (FP) Gå i samma riktning Det är jätteintressant, men väldigt svårt när man väl ska göra allvar och komma till konkret handling. Frågan är hur vi får alla att gå i samma riktning? Jämställdhet finns på Regionförbundets agenda, men har hittills inte drivits så hårt. Sigrid Hedin, Regionförbundet Hopp till Regionförbundet VOHJS är nog inte rätt grupp. De ska titta på äldrefrågor och hemtjänst och de har inte några ekonomiska resurser. Kanske ska vi sätta nytt hopp till Regionförbundet och genom dem titta på hur barn och unga har det. Anita Neuhaus, Landstingsfullmäktige (S) Behöver en strategi En övergripande strategi behövs, det handlar om ungas framtid. Vi har också ett ansvar att fylla Sörmlandsstrategin med innehåll. Det är viktigt att vi fortsätter att träffas, håller kontakten och ökar kunskapen. Kurt Ekelund, länsråd Diskussionerna fortsätter... Det är mycket som behöver göras. Många deltagare frågade efter uppföljning och nya träffar. Vid avslutningen av dagen bjöd Monica Pärus in till nya samtal den 16 december i Eskilstuna. Då ska bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläsa utifrån rubriken Att satsa förebyggande en lönsam affär. Birgitta Augustsson, samverkanskoordinator i Ale kommun, kommer att berätta om ett utvecklingsarbete som sker i Västra Götaland. Några kommuner har gått samman och samordnat utbildningsinsatser kring hur man kan arbeta med modeller för sociala investeringar och socioekonomiska bokslut. Produktion: Journalistgruppen Media 21 Text & bild: Marita Gustavsson sept 2011