Utökning av verksamhet på Kulturskolan

Transkript

1 "#$ Sammanträdesdatum % Utökning av verksamhet på Kulturskolan Sida! Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut (/( 7;/6 (<@6;< (#% 7;;((/;# /(//;;*(&@+% A/;/6 ;<% 7;;((/;A/;((/ *B?+% Beskrivning av ärendet (; (/ #%./6 (< # %C <;;#(/ 6% ;;(/6 ;;( %8;(/(/# ;(%.;(/(/;;( <@6;<$#; (#% (;(/((;A;$; 6%8(/(/;;A/;(/6 ;<% <;(<<(;(/B? % Beslutsunderlag 26( (/;$ DDDDD Expediering #! "#

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 1 (2) Utökning av verksamhet i Kulturskolan VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDEKulturskola Förslag till beslut!" #! $ % & $ % '(% " )& *+ %!& + % % ',- )& Sammanfattning # $&.! $ * &/! $ & # &0 $ &.!" #!1$ $ % & Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

3 # + 1 &0 + %!&2!!! %,- & Förvaltningens ståndpunkt!!# + "!& Konsekvenser. 3!3! # 1 & *4567#89#:..;5 2 < 2 (2)

4 "#$ Ekonomisk rapport Sammanträdesdatum %!$&! Sida Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut 8<< % Beskrivning av ärendet 4/; (((( 6 % Beslutsunderlag $$=? (( 6 DDDDD! "#

5 "#$ Delårsbokslut januari-juli 2011 Sammanträdesdatum %!!&! Sida $ Barn- och utbildningsutskottets beslut 4/ (/(/ 66% 8/;#% Beskrivning av ärendet 4(/;(/(/66%9 ; /(/; $ ;;<<(#$;$6/ << ; % Beslutsunderlag $$=?& 66 DDDDD Expediering #! "#

6 Viktiga händelser Nationella skolreformer 2011 Inom vår verksamhet överskuggar den nya skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185) och nya kursplaner alla andra förändringar. Dessa styrdokument ska som huvudregel tillämpas från den 1 juli Vi har under det första halvåret 2011 ägnat mycket tid och kraft åt att sätta oss in i vilka förändringarna är, vad de innebär för oss och hur vi ska kunna anpassa oss på bästa sätt till dem. Förändringarna är: Ny skollag, med övergångsbestämmelser. Förändrad läroplan för förskolan. Nya läroplaner för den obligatoriska skolan med kursplaner. En ny gymnasieskola. En ny betygsskala. En ny lärarutbildning och införande av lärarlegitimation. I kommunen Ny styrmodell för kommunen har antagits, vilken ersätter Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll och Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument. Kommunövergripande mål och delmål har fastställts utifrån visionen. Dessa ska användas som planeringsdirektiv i det fortsatta budgetarbetet. Planeringen av familjecentral på Sävstagården är inne i sitt slutskede. Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Skoldatatek, fortsättning och vidareutveckling. Autismgrupp Äpplet, planering. Projekt Alva med resursskola. Öppen förskola i familjecentralen, planering inför start. Mottagande av nyanlända. Österåkersbygdens friskola, kommer att starta till hösten, vilket delvis påverkat vårt planeringsarbete och något minskat elevunderlaget i årskurserna F-5. Nedläggning av Ekesjö skola på Östgötasidan inför läsåret 2011/2012 ger fler elever till Vingåker i årskurserna F-6. Ökningen motsvarar i stort sett minskningen med anledning av friskolan. Reducering med ytterligare en skolledare från och med hösten 2011 har medfört arbete med organisatoriska förändringar under våren. De förändrade nyckeltalen för personaltäthet främst inom grundskolan ändrar förutsättningarna att organisera arbetet. Även inom förskolan upplevs personalsituationen som ansträngd och nyckeltalet slår igenom tydligare än tidigare.

7 Bland våra riktade insatser kan nämnas: Vi använder oss av Skolverkets datautbildning för pedagoger PIM. Förkortningen står för praktisk IT och mediekompetens för pedagoger Två examinatorer, alla skolledarna och 14 pimpiloter har hittills utbildats. I höst står all pedagogisk personal på Sävstaskolan och en del av den pedagogiska personalen inom barnomsorgen på tur. Övriga utbildas år 2012 och våren Arbetslagsledarutbildning inom förskoleverksamheten genomförs i samarbete med Karlstads universitet. Utbildningen i värdegrundsarbete och förhållningssätt för förskolepersonal, PUG (pedagogisk utveckling i grupp) och ICDP (vägledande samspel, värdegrund och förhållningssätt) fortsätter. John Steinberg har utbildat skolledarna i pedagogiskt ledarskap och pedagogisk personal i ledarskap i klassrummet/gruppen. Han kommer att fortsätta att stötta personalen i deras arbete med klassrumsmiljön vid något tillfälle under hösten. Hans bok från oro till fokus ger råd hur pedagogen skapar arbetsro och resultat. Den används som studiematerial av lärarna. Lärarlyftet, med Skolverket som medfinansiär, är sedan flera år en uppskattad satsning. Vingåkers kommun nyttjar hela den tilldelade ramen. Olika former av specialpedagogik och ökad kompetens i läs- och skrivundervisning har prioriterats. Några lärare har fördjupat sig i matematikinlärning och språkundervisning. En utvärdering visar att de som deltagit i satsningen är mycket positiva till den och anser att de ökat sin kompetens i olika avseenden. Tre lärare har år 2011 fullföljt sin utbildning till speciallärare eller specialpedagog med del av utbildningen finansierad via Lärarlyftet. Även en förskollärare har avslutat sin utbildning till speciallärare och en förstärkning från en till två speciallärare/specialpedagoger inom förskoleverksamheten planeras under hösten med kvalitetspengar från Skolverket. Under år 2011 har ingen anställd valt att studera inom ramen för Förskolelyftet. Handledarutbildning 7,5 p har genomförts i samarbete med Mälardalens Högskola för att kunna stödja våra lärar- och förskollärarpraktikanter på ett bra sätt.15 pedagoger från våra verksamheter har deltagit. Några anställda vidareutbildar sig på sin fritid. Bland annat utbildar sig två barnskötare till förskollärare och en lågstadielärare till talpedagog. Läsa-skriva-räkna projekt genomförs för yngre elever som riskerar att inte nå målen. Bidrag lämnas från Skolverket till personalförstärkning, kompetensutveckling och läromedel. Förra året köptes alternativa lärverktyg inom ramen för projektet, till exempel dataprogram och olika typer av stödutrustning. Dessutom finansierades del av talpedagogtjänsten med dessa medel. Även under år 2011 satsas på förstärkning av talpedagogtjänsten. Dessutom förstärks tjänsten som pedagogiskt ansvarig på skoldatateket. Övriga medel avses användas till läsinlärningsmaterial, läromedel och utbildning av pedagoger i PODB (projekt- och omdömesdatabasen). Vår bedömning är att satsningen inom ramen för läsa-, skriva-, räknaprojeket fallit väl ut. Vi vill särskilt nämna de ökade möjligheterna för elever i behov av alternativa lärverktyg att nyttja denna typ av hjälpmedel, varav flera är webbaserade. Matematikprojektet för elever i årskurs 7-9 fortsätter under år Det är en tvåårig satsning med bidrag från Skolverket. Sävstaskolan är en av fyra partnerskolor i ett 2-årigt projekt, som avslutas år 2011, där även skolor från Cypern, Irland och Frankrike deltar. Titeln på projektet är Knowing you, knowing me communication through art. L

8 Sommarskola har anordnats för 57 elever i årskurs 4-9 under perioden 15 juni 1 juli. Denna stödundervisning är avsedd för elever som behöver den för att nå målen i ett eller flera ämnen som de läst under vårterminen. Skolverket lämna bidrag för två veckor för elever som fullföljt sommarskolan. Utvärdering visar att det är viktigt att ännu tydligare än hittills klara syftet med sommarskolan och vikten av närvaro. Det positiva med sommarskolan uppfattas vara att eleverna får träna den sociala, språkliga och skriftliga förmågan. Hur elevernas förutsättningar inför höstterminen förändrats är ännu för tidigt att bedöma. Övrig genomförd och planerad fortbildning framgår av vår utbildningsplan för åren och enheternas lokala arbetsplaner. Fullmäktiges verksamhetsmål I samband med att budgeten för år 2011 fastställdes noterades att från och med budgetåret 2008 har kommunfullmäktige fastställt övergripande verksamhetsmål som är av betydelse för att kommunen ska uppnå en god ekonomisk hushållning. Dessa mål innebär att främja en positiv befolkningsutveckling, att minska korttidsfrånvaron och att verka för minskad ungdomsarbetslöshet. Vidare ska översyn av lokalanvändning och logistik genomföras för att öka kostnadseffektiviteten samt ska inköpsrutiner ses över för att få en bättre efterlevnad av ramavtal. Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning förutsätter såväl god ekonomistyrning inom tilldelade ramar som goda verksamhetsresultat. En ekonomi i balans ger bättre möjligheter till längre framförhållning och kvalitetsutveckling. Den möjliggör speciella prioriteringar och ger verksamheterna möjlighet att planera och arbeta utifrån stabila och förutsägbara förutsättningar. Varje enhet ska bedriva verksamhet inom tilldelade budgetramar. BoU-nämndens bidrag till måluppfyllelsen. Förvaltningsledningen arbetar mycket aktivt med att anpassa verksamheterna till budgetramarna. Här är det av mycket stor vikt att månatliga uppföljningar och analyser sker av ekonom och berörd skolledare. Tilldelade budgetramar ska hållas. Måluppfyllelse Nämnden har lämnat ett överskott de senaste åren. Målet en budget i balans är ännu inte uppfyllt år Verksamhetsresultaten är i stort oförändrade. Vingåkers kommun ska verka för ett ökat kommuninvånarantal. BoU-nämndens bidrag till måluppfyllelsen Vår ambition är att erbjuda barn och ungdomar en bra förskola, skola och skolbarnsomsorg. Verksamheterna ska ge trygghet, positiva upplevelser, lust och motivation till lärande. Barnoch utbildningsnämnden vill med detta bidra till att många familjer stannar i kommunen samt att de ungdomar som flyttar vill återvända när de senare i livet bildar familj. Migrationsöverskottet i landet stod för två tredjedelar av befolkningstillväxten år Det är viktigt att våra förskolor och skolor lyckas bra med integrationen av nyanlända barn och L

9 samverkan med deras familjer. Nyanlända flyttar ofta vidare till större städer, men familjer som trivs i Vingåker kan upptäcka ortens fördelar och välja att stanna på orten. Vetskapen om att Vingåker kan erbjuda en stimulerande och trygg uppväxtmiljö gör Vingåker till en intressant kommun att flytta till oavsett bakgrund. På Kulturskolan pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Från och med 1 juli 2009 är musikskolan i Vingåker en Kulturskola. Vi erbjuder instrumentundervisning från skolår 3. Förutom instrumentundervisning finns möjlighet att delta i dans-, kör-, eller dramaverksamhet. I Kulturskolans verksamhet får alla som vill vara med och framträda vid konserter och andra evenemang. Kulturskolan samarbetar med den obligatoriska skolan och planerar på sikt samarbete även med förskolorna. Vi fortsätter att utveckla vårt nyligen påbörjade arbete med skolelever inom autismspektrat. Vi har ett skoldatatek med specialpedagogiskt stöd, avseende IT-verktyg och annat material. Skoldatateket medverkar till att stimulera och utveckla inkluderande lösningar för elever i behov av särskilt, så att de blir mer delaktiga i sitt lärande. Skoldatateket ska erbjuda bl a: fortbildning och information till pedagogisk personal möjlighet för elever och lärare att se och prova alternativa verktyg och kompensatoriska hjälpmedel utbildning på utrustning och programvara till elever och lärare Vårt Alva-projekt är avsett att vara hälsofrämjande i vid bemärkelse och är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och folkhälsorådet. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har en verksamhet inom ramen för projektet för ungdomar som far illa eller befinner sig i riskzonen socialt, med stöd både under skoltid, på fritid och till familjen. Öppen förskola planeras starta hösten Den kommer att ingå i den då nyöppnade familjecentralen på Sävstagården. Familjecentralen är ett samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget. Begreppen entreprenörskap och företagsamhet lyfts fram i vår verksamhet. Entreprenörskap och företagsamhet är två viktiga verktyg för en kommuns utveckling. Det viktigt att våra barn och elever tidigt får möjlighet att utveckla dessa kompetenser. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar och marknadsför sin verksamhet på olika sätt. Vi har utvecklat vår hemsida och är en så kallad 24-timmarsmyndighet inom barnomsorgen. Datakommunikation (Dexter) mellan föräldrar, elever och lärare förenklar information och samråd. Vi fortsätter vårt arbete med att förbättra informationen på hemsidan, redovisa kvalitetsmått och underlätta dialogen med allmänheten. Måluppfyllelse Vår bedömning är att vi lyckats lämna vårt bidrag till måluppfyllelsen. L

10 ! Vingåkers kommun ska verka för att kommunanställdas korttidsfrånvaro minskar med en dag per anställd och år. BoU-nämndens bidrag till måluppfyllelsen Vi verkar för att personalen ska känna trygghet och stimulans i sina arbetsuppgifter. Det är viktigt att det finns en positiv och tolerant attityd på arbetsplatserna. Bra psykisk och fysisk arbetsmiljö, ledning, arbetskamrater och organisation har stor betydelse. Våra fyra ledstjärnor eller friskfaktorer är: Medveten organisation. Det finns visioner och tydliga mål för verksamheten. Kreativ miljö. Det är högt i tak och kulturen är tillåtande och prestigelös. Konsultativt ledarskap. Ledarna är möjliggörare. De ger medarbetarna förutsättningar att lyckas. En förutsättning för det är att också ledarna får nödvändiga förutsättningar. Ett främjande perspektiv utgår ständigt från frågeställningen hur det ska vara när det är som bäst. Tydlig information och kommunikation är viktiga ingredienser i det konsultativa ledarskapet. Öppet arbetsklimat. Innebär hög grad av delaktighet och respektfullt bemötande på alla nivåer. Det finns en kultur som gör det självklart att man samråder och tar ansvar både för sig själv, verksamheten och arbetsglädjen samt stödjer sina arbetskamrater. Respekt och tillit till varandra kännetecknar ett öppet klimat. Vingåkers kommun genomför en arbetsklimatmätning vartannat år för att få en samlad bild av personalens syn på Vingåkers kommun som arbetsplats. Syftet är att se vad som behöver förbättras och vidta de åtgärder som behövs. Årets enkät visar för nämndens område som helhet att de flesta trivs med sitt arbete, sin chef och sina arbetskamrater. Möjligen tyder resultatet på att ungefär hälften av personalen upplever för hög arbetsbelastning. Bara drygt hälften hinner planera sitt arbete, tänka på hur arbetsrutiner kan bli bättre eller utföra sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. Ungefär lika många känner sig utslitna efter arbetet och känslomässigt tömda efter arbetet. Andelen som känner sig trötta när de tänker på arbetet har ökat. I samtliga fall har det skett en försämring sedan den förra undersökningen (4-7%). Måluppfyllelse Korttidsfrånvaron har inte minskat enligt plan. Friskfaktorerna har kunnat infrias i varierande omfattning. "# Vingåkers kommun ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2 % årligen under planperioden.ungdomsarbetslösheten i Vingåker var7% ioktober En ökning på grund av arbetsmarknadsläget har skett. I januari år 2009 var 7,5% av Vingåkers befolkning i åldrarna är öppet arbetslösa, medan 2,5% var i program med ersättning och 0,5% i arbete med stöd, dvs totalt 10,5%. I november 2010 var ungdomsarbetslösheten för denna åldersgrupp 16,3 % i Vingåker, att jämföra med 13,4 % för riket. L

11 Barn- och utbildningsnämndens bidrag till måluppfyllelsen Skolornas studie- och yrkesvägledare arbetar heltid. Det innebär att våra elever erbjuds en tydlig och sakkunnig vägledning. De kan under hela sin skoltid få råd inför val av studier, för att ha möjlighet att utbilda sig till det yrke de önskar. Studie- och yrkesvägledaren har också kunskap och tid att målmedvetet arbeta med kommunens uppdrag att följa upp ungdomar under 20 år som inte arbetar eller studerar. Begreppen entreprenörskap och företagsamhet lyfts fram i vår verksamhet. Båda är viktiga verktyg för kommunens utveckling. Våra barn och elever behöver tidigt få möjlighet att utveckla dessa kompetenser. Attitydfrågor är oerhört viktiga, eller som vår vision i BoUplanen uttrycker det. Alla elever som lämnar grundskolan har självkänsla, empati, samarbetsförmåga, god livskunskap och lust till ett livslångt lärande. Därmed inte sagt att vi inte alla ska arbeta för att få fler arbetstillfällen i kommunen. Vidåkersskolan arbetar i projektform med Framtidspiloterna för ökat samarbete med näringslivet och för att utveckla elevernas företagsamhet. Det pågår ett projekt, samarbete mellan Viadidakt (nämnden för vuxenutbildning), socialförvaltningarna i Vingåker och Katrineholm och Barn- och utbildningsförvaltningarna i Vingåker och Katrineholm. Syftet är att bidra till ökad social sammanhållning och ett arbetsliv med plats för alla. Fokus ligger på ungdomar i åldern 16 till 24 år, som i dag står långt från arbetsmarknaden. Genom att delta i projektet ökar dessa ungdomar sina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Avsikten är även att förbättra samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialförvaltningarna. Ett system behövs som tar hänsyn till att ungdomar inte är en homogen grupp. Måluppfyllelse Ungdomsarbetslösheten har inte minskat enligt plan. Vi har dock en aktiv ungdomsuppföljning enligt intentionerna. %#!& Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala lokalytan minskar. Nämnderna och förvaltningarna har tidigare fått i uppdrag att göra inventeringar och analyser över den nuvarande lokalanvändningen, vilka lokaler som finns, hur stor lokalytan är, till vad den nyttjas, när och av vilka. Barn och utbildningsnämndens bidrag till måluppfyllelsen. Vi värderar ständigt lokalernas kvalitativt i förhållande till verksamhetens volym. Denna fråga är för barn- och utbildningsnämndens del kopplad till ett minskande barn- och elevunderlag. Barnunderlag för verksamhet inom förskolan (inklusive inflyttning/utflyttning) Födda st Födda st Födda st Födda st Födda st Födda st Födda st $ L

12 Elevantal läsåret 2010/11 Förskoleklass 99 st Årskurs st Årskurs st Årskurs st GRUNDSKOLA 915 elever Elevantal läsåret 2023/24 beräknat utifrån födelsetalen 2007 och 2008 Förskoleklass 75 st Årskurs st Årskurs st Årskurs st GRUNDSKOLA 675 elever Måluppfyllelse Vår tidigare översyn har resulterat i nedläggning av skolverksamheten i Österåker och Baggetorp, samt förskolan på Storgatan Knattebo. Inga ytterligare förändringar har skett under år %#!& Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller leasingbilar och transport av livsmedel och post. Nämnderna och förvaltningarna föreslås få i uppdrag att se över hur en minskad användning av leasingbilar kan möjliggöras, hur exempelvis mat- och posttransporter kan bli kostnadseffektivare. Barn- och utbildningsnämndens bidrag till måluppfyllelsen Vi kan inte påverka mat- och posttransporter. Skolskjutsar försöker vi i möjligaste mån effektivisera. Kollektivtrafik ska användas i stället för leasingbilar när det är möjligt. Vi kommer att försöka påverka attityder avseende resor till och från jobbet. Att inte ta bilen om avståndet tillåter att man går eller cyklar är viktigt. Vi försöker använda kollektivtrafik i stället för egen bil. Måluppfyllelse Det utlovade bidraget är uppfyllt. "'' Vingåkers kommun ska verka för att inköpen så långt möjligt görs utifrån upprättade avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Barn- och utbildningsnämndens bidrag till måluppfyllelsen I och med att aktuella avtal blir tillgängliga på Rankan underlättas bevakningen av vilka avtal som finns. Löpande internkontroll av att avtalen följs kommer att göras. Måluppfyllelse Enligt de uppgifter vi har följs gällande avtal. L

13 " Barn- och utbildningsnämndens bidrag till måluppfyllelsen Förskolor och skolor har i uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. I den pedagogiska verksamheten förmedlar vi aktuell fakta, arbetar problembaserat med eleverna och med attitydfrågor. Hållbarhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet, all planering och alla beslut. Vikten av att arbeta med attitydfrågor i den pedagogiska verksamheten kan inte överbetonas. Mål och måluppfyllelse Lärande Stävansmål: Alla elever som lämnar grundskolan har självkänsla, empati, samarbetsförmåga, god livskunskap och lust till ett livslångt lärande. Uppnåendemål: Vid utgången av 2010 är alla avgångselever från skolår 9 behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Framgångsfaktorer/aktiviteter för måluppfyllelse under Lärarlyftet. Kompetensutveckling för lärare från förskoleklass och uppåt i åldrarna. - Förskolelyftet. Kompetensutveckling för medarbetare inom förskolan. - Arbetet med Natur och teknik för alla (NTA) vidareutvecklas enligt plan. - P.O.D.B, är ett dataverktyg som säkerställer och underlättar vårt bedömningsarbete kopplat till Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Med detta hjälpmedel genomför kommunen en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i grundskolan (1 kap. 12 och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - PUG-utbildning. PUG står för pedagogisk utveckling i grupp och är inspirerat av Cope-föräldrautbildning, som redan används i kommunen. Det är en värdegrundsanknuten fortbildning som sätter hela arbetslagets förhållningssätt i fokus. - Värdegrundsarbete enligt ICDP-modellen (International Child Development Programmes). - Fortsatt arbete med att utveckla vår skolverksamhet för elever inom autismspektrat (se projekt Äpplet). - Skoldatatek/övergripande verksamhet inom IT och specialpedagogik. Datateket medverkar till att stimulera och utveckla lösningar för elever i behov av särskilt stöd så att de blir mer delaktiga i sitt lärande. Detta ska ske genom bl.a.: 1. fortbildning och information till pedagogisk personal 2. möjlighet för elever och lärare att se och prova alternativa verktyg och kompensatoriska hjälpmedel 3. utbildning på utrustning och programvara för elever och lärare. - Alva-projektet. Projektet är avsett att vara hälsofrämjande i vid bemärkelse och är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och folkhälsorådet. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen avser att starta en verksamhet inom ramen för projektet för ungdomar som far illa eller befinner sig i riskzonen socialt, med stöd både under skoltid, på fritid och till familjen. - Revidera och förändra den lokala timplanen för år 1-6 för bättre måluppfyllelse ( L

14 - Utveckla vårt arbete med introduktionsplaner, enligt de allmänna råden, för elever som är nysvenskar. - Utveckling av vårt systematiska kvalitetsarbete för att främja vår egen förbättring - Utveckla vårt arbete med pedagogiska utredningar. Systematisera vårt arbete med kartläggning och screening elevernas kunskap och lärande. Måluppfyllelse Andelen elever i årskurs 9 som blivit behöriga till gymnasieskolan i kommunen har hållit sig relativt konstant över tid. Den senaste 10-årsperioden har andelen pendlat mellan 85,7 och 93,3 %. Våren 2010 var 90,4 % behöriga. Sett över ett 10-årsperspektiv syns heller ingen trend avseende enskilda ämnen i årskurs 9, däremot finns vissa variationer mellan enskilda år. Våren 2011 hade 5,9% av eleverna i årskurs 9 inte nått målet i engelska, 5,9 % hade inte heller nått målet i matematik och 4,2 % hade inte nått målet i svenska. Integrerade särskoleelever ingår ej. Sju relativt nyanlända elever har inte betygsatts i svenska. Målet i barn- och ungdomsplanen är inte uppfyllt. Värdegrund Strävansmål: Vingåkers skolor är stimulerande, trygga och har hög undervisningskvalitet. Framgångsfaktorer/aktiviteter för måluppfyllelse under Docent Lennart Grosin har formulerat följande kännetecken för väl fungerande skolor. Syftet är att dessa skall vara ledstjärnor för våra strävansmål. Pedagogiskt och socialt klimat i framgångsrika skolor/förskolor: ett tydligt, demokratiskt och kraftfullt ledarskap från rektor som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål utvärdering samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner uppmuntran och belöning för bra arbete elevfokuserat förhållningssätt, relationer mellan lärare och elever som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende lärare som förebilder och auktoriteter föräldramedverkan. Måluppfyllelse Enligt en enkät som alla föräldrar med barn i förskolan haft möjlighet att svara på uppfattar de allra flesta att verksamheten och den sociala samvaron fungerar bra. Elevenkäter i grundskolan ger i stort sett samma resultat. Fokuset på kunskapsuppdraget behöver stärkas enligt Skolinspektionen. ) L

15 Hälsa Strävansmål: Alla respekterar varandra och känner glädje och stolthet i en lärande organisation. Ur folkhälsoperspektiv prioriteras god hälsa, tobaks- och drogfria miljöer, goda matvanor och fysisk aktivitet. Det förebyggande arbetet vilar på fyra hörnstenar: Samverkan med föräldrarna. Goda lärandemiljöer och pedagogiska insatser. Meningsfulla fritidsaktiviteter. Elevhälsa i nära samarbete med övrig personal. Framgångsfaktorer/aktiviteter för måluppfyllelse under ÖPP-modellen (Örebro preventions program). Avsikten är att förhindra tidig alkoholdebut bland ungdomar. Metoden erbjuds alla föräldrar med elever i årskurs 6-9. Vingåkers kommun har tre egna instruktörer i metoden. Dessa har utbildat alla pedagoger i årskurs Alla rektorsområden utarbetar en tydlig organisation för sin elevvårdande verksamhet. - Utveckling av ett kostpolitiskt program för barnomsorg och skola i samråd med vår kostservice. - Öppen förskola. Verksamhet startar inom den planerade familjecentralen på Sävstagården. I familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget. - Alva-projektet. Projektet är avsett att vara hälsofrämjande i vid bemärkelse och är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och folkhälsorådet. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har startat en verksamhet inom ramen för projektet för ungdomar som far illa eller befinner sig i riskzonen socialt, med stöd både under skoltid, på fritid och till familjen. Måluppfyllelse De flesta eleverna mår bra, trivs med livet och med skolan. De har god självkänsla, är trygga och har en bra relation till föräldrar och kompisar. Men alla mår inte bra! Det kan handla om stress, övervikt, ätstörningar, koncentrationsproblem, psykosociala problem, fysiska sjukdomar eller neuropsykiatriska besvär. Vi inväntar resultat av landstingets enkätundersökning Liv och hälsa ung som under våren genomförts i årskurserna 7 och 9 i grundskolan. Förra undersökningen år 2008 var motsägelsefull, men indikerade att förvånansvärt många ungdomar upplevde problem och hade en mindre hälsosam livsstil. Andelen rökande blivande mödrar och rökande spädbarnsföräldrar var under åren högre i kommunen än i länet och riket. Detsamma gäller alkoholrelaterad dödlighet bland kvinnor under åren Födelsevikten i kommunen var under åren lägre än i länet och riket. Detta indikerar att dialog med småbarnsföräldrar inom våra verksamheter är viktig, liksom fortsatt satsning på Cope (föräldragrupper) och ÖPP (drogförebyggande). L

16 Kommunikation Framgångsfaktorer/aktiviteter för måluppfyllelse år Implementeringen av skolans kommunikationsprogram Dexter fortsätter, med schemaläggning, frånvarohantering, utvecklingssamtal och i valprocedurer inför år 7. - PODB, ett bedömningsunderlag för grundskolan har införts. Det ska vara arbetsbesparande och underlätta uppföljning och utvärdering, arbetet med den individuella utvecklingsplanen och skriftliga omdömen. - Barnomsorgen använder programmet Dexter för barnomsorgsadministration, till exempel ansökningar, placeringar och avdelnings-information. Detta innebär att barnomsorgshandläggningen är en 24-timmars myndighet. - Datagruppen har skapat en avvecklings- och utvecklingsplan för barn- och utbildningsförvaltningens IT-bestånd. Måluppfyllelse En utvärdering av dataprogrammen PODB och Dexter har gjorts bland personalen. Slutsatsen blir att PODB uppfattas som ett bra program innehållsmässigt, men att flertalet tycker att det inte fungerat särskilt bra rent tekniskt hittills och att användarvänligheten kunde vara bättre. De flesta är nöjda med hur programmet Dexter fungerar. På sikt är förhoppningen att ett av programmen ska räcka. Enligt uppgift är inget av dem just nu heltäckande. Arbetet med IT-beståndet fortskrider enligt plan. Kultur Strävansmål: Kultur i vid bemärkelse genomsyrar verksamheten. Framgångsfaktorer/aktiviteter för måluppfyllelse under Revidera och utveckla vår Medieplan. - Utveckla arbetet med våra skolbibliotek och göra en överenskommelse om samarbetsformer med Vingåkers folkbibliotek. Måluppfyllelse Kulturskolans arbete och samarbete med grundskolan fortskrider i positiv anda. De ovan angivna framgångsfaktorerna är dock inte uppfyllda. Samarbete med näringslivet Strävansmål: Kontakter med det lokala samhället och näringslivet är en naturlig del av verksamheten. Framgångsfaktor/aktiviteter för måluppfyllelse under Begreppen entreprenörskap och företagsamhet lyfts fram i vår verksamhet. Entreprenörskap och företagsamhet är två viktiga verktyg för en kommuns utveckling. Våra barn och elever bör tidigt få möjlighet att utveckla dessa kompetenser. Projektet Framtidspiloterna skapar kontakter med arbetslivet. Valet av rätt gymnasieprogram underlättas och eleverna får möjlighet att utveckla sitt entreprenörtänkande. L

17 Måluppfyllse Området är prioriterat, men det har varit svårt att hitta bra mötesplatser. En grupp arbetar med frågan och en handlingsplan för samarbete. Den planerade samarbetspartnern Clear Edge i Högsjö har avvecklat sin verksamhet på orten. Skolinspektionens rapport om vår måluppfyllelse Skolinspektionen har besökt Vingåkers kommun våren 2011 för regelbunden tillsyn. Miljön på skolor, fritidshem och förskolor uppfattades som trygg, men kunskapsresultaten behöver förbättras. Det konstaterades att ansvariga för skolan i ökad utsträckning behöver stimulera eleverna till vidare utveckling och högre betyg. Ansvariga för skolan i Vingåkers kommun måste förstärka arbetet med att ge alla elever likvärdiga möjligheter att nå goda kunskapsresultat. Vidare konstaterades att samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen måste utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för barnens och elevernas långsiktiga utveckling och lärande. Skolinspektionen gjorde den sammanfattande bedömningen att det finns goda förutsättningar för förbättringar genom den medvetenhet som finns om bristerna och det arbete som startats för att öka måluppfyllelsen för alla elever. Skolinspektionens beslut återfinns på deras hemsida, länk finns från vår hemsida. Följande agenda har antagits för skolledarnas arbete med anledning av Skolinspektionens påpekanden: Planerade åtgärder med anledning av Skolinspektionens rapport 25 maj Förskoleverksamhet Gruppens storlek och sammansättning Nämnden har beslutat om en agenda för uppföljning. Rektorernas uppdrag Rektorsgruppen och förvaltningschefen har träffats och diskuterat med anledning av bedömningen av skolornas resultat och utveckling. 23 juni Förskola Barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschef och förskolechefer inleder förbättringsarbetet avseende förskolan. 28 juni Skolbarnsomsorg Barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschef och skolledare med fritidshem inleder förbättringsarbetet avseende fritidshemmen. 29 juni Grundskola, särskola och introduktionsprogram Barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschef och rektorer inleder förbättringsarbetet avseende den obligatoriska skolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. 22 augusti Speciallärar-/specialpedagoggruppen m fl. fortsätter sitt kartläggningsarbete för likvärdighet. L

18 25 augusti Nämnd och skolledare arbetar med verksamhetsmål, nämndplan och verksamhetsplan. Arbetet följer den nya kommunala styrmodellen kopplad till kommunens vision och måldokument. Nämnden kommer också att i den förbättrade uppföljnings-/utvärderingsagendan få skriftliga redovisningar kompletterade med muntliga delgivningar av rektorer inom i förväg bestämda uppföljningsområden. 26 augusti Fokus på utveckling och lärande i förskolan Förskolechefer och personal, kommer att arbeta med denna fråga den 26 augusti på arbetslagsutbildning med kursledare från Karlstads universitet. 30 augusti Rektorer En gemensam arbetsstruktur och årsagenda avseende kunskapsuppdraget utarbetas av rektorsgruppen. Denna kommer att innehålla gemensamma kontrollstationer och uppgift om hur dessa ska följas upp och redovisas på individ-, grupp-, skol- och kommunnivå. 30 augusti Personal från alla skolor och fritidshem.. arbetar med strukturen på den årliga planen mot kränkande behandling utifrån Skolverkets Allmänna råd. Komplettering görs utifrån lokala förutsättningar på skolan eller fritidshemmet bl a Översikt över åtgärder som det kommande året behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Redogörelse för vilka åtgärder som påbörjas eller genomförs under året. Redogörelse för hur de planerade åtgärderna från föregående år genomförts. Gruppen kommer också att hjälpas åt med verktyg för undersökningar, uppföljningar och mallar. 9 september Skolledare med ansvar för skolbarnsomsorg samlas för att tillsammans med alla berörda pedagoger diskutera Skolinspektionens rapport kopplad till de allmänna råden för kvalitet i fritidshem. Fokus läggs på utveckling och lärande. Gemensamma möten bokas in i kalendariet. Övrigt Mottagande i särskolan Skolsköterskor, skolläkare och skolpsykolog har förbättrat och kommer att fortsätta att förbättra arbetet med psykologiska och medicinska utredningar. En arbetsgrupp som arbetar med att kvalitetssäkra alla pedagogiska bedömningar och utredningar kommer att utarbeta en manual med mall för pedagogisk utredning. Denna är avsedd att användas vid upprättande av pedagogiska utredningar inför eventuell särskoleinskrivning från och med hösten I augusti kommer alla aktuella utredningar att kontrolleras avseende kvalitet. Inför bedömning om särskoleplacering ska aktualiseras kommer underlagen att kontrolleras av skolornas elevhälsoteam och det kommunövergripande teamet. L

19 *!''+,!&!# På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vingåkers kommun har Komrev inom PwC granskat styrningen av förskolans kostnader. Sammanfattande bedömning blir att nämnden har tillräcklig styrning av kostnaderna på total nivå, men att det brister i styrningen av kostnaderna inom rektorsområdena. Genom att nämnden inte styr resurstilldelningen på enhetsnivå uppfattas en risk finnas att barnen inte ges liknande förutsättningar. Förvaltningens kommentar är att samma nyckeltal som använts vid fördelning till nämnden har använts vid fördelning till de två berörda rektorsområdena. På rektorsnivå har möjligheten att göra omfördelning av resurser utifrån behov funnits. Revisorernas rekommendationer och nämndens beslut om åtgärder: Revisorernas rekommendationer beaktas och här beskrivna åtgärder vidtas. Rekommendation 1: Nämnden bör ta fram kvalitetsmål för förskolan och följa upp dessa kontinuerligt. Förutom målen i styrdokumenten, kommande nämndplan, förvaltningens och verksamheternas verksamhetsplaner och föräldraenkäter som görs inom verksamheten kommer vi att följa upp enskilda förskolors kvalitet utifrån personaltäthet och gruppstorlek två gånger årligen. Rekommendation 2: Nämnden bör utveckla användandet av nyckeltal i budget- och verksamhetsdokument samt följa upp dessa kontinuerligt. De nyckeltal och verksamhetsmått vi planerar att använda förutom 200 barnschematimmar per vecka och årsarbetare är: Inskrivna barn, gruppstorlek och personaltäthet, barn i omsorg på obekväma tider, män i förskolan, andel inskrivna barn med annan modersmål än svenska, andel barn med annat modersmål än svenska som har modersmålsstöd samt deras språk och ålder. Rekommendation 3: Ekonomi, verksamhetsmål och nyckeltal bör följas upp för förskolan totalt samt på varje förskola. Uppföljning kommer att göras var tredje månad. Ekonomisk utvärdering komplettering kommer L

20 Investeringar Vi ser våra satsningar på personalens kompetensutveckling som våra kanske främsta investeringar. Vår investeringsbudget har vi hittills använt till 54 datorer, fyra pedagogiska till kulturskolan, 50 till våra elever enligt nyckeltal, tre skåp att förvara datorerna i. Av de 50 datorerna skall 30 ut i verksamhet omgående. 20 skall inledningsvis användas till PIM-datorer för pedagoger inom förskolan och skolbarnomsorgen. Det finns en plan för datautveckling inom BoU Framtiden Vi vill börja med en sammanfattning av Kairos futures rapport Skola 2021, där olika grupper i skolan och i skolans närhet ser på skolans framtid. Enighet råder om att samhället förändras till följd av IT, urbanisering, förändrade värderingar och livsstilar. Konsekvenserna av samhällsförändringarna leder till en skola med växande klyfter inom enskilda skolor och mellan skolor. Målen för skolan är att förmedla grundläggande kunskaper och skapa självständigt tänkande, problemlösande och samarbetande vuxna. Skolans problem ligger enligt rapporten i skolsystemets tröghet och i bristen på ledarskap. Alltför många och luddiga mål gör skolan svårledd. Den stora utmaningen inför framtiden är att knyta skolan närmare världen utanför. Det krävs insatser för att höja skolledarnas kompetens och en ny förväntanskultur, där förväntningar både på lärare och elever bör öka. Men samtidigt som resultaten pekar mot stor enighet i vissa grundläggande drag, blir det uppenbart att vår syn på skolans utmaningar och framtid i stor utsträckning präglas av vår tolkning av världen i stort. Bland lärare och andra som lever i skolans vardag dominerar föreställningen att utmaningarna handlar om att bryta en växande segregering. Globalisering och accelererande förändringstakt är krafter som inte riktigt kan bemästras och skolans uppgift är att lindra effekterna av återverkningarna genom trygghet och omsorg. Bland dem som deltagit i undersökningen inför rapporten Skola 2021 och inte arbetar inom utbildningsområdet dominerar uppfattningen att utmaningen ska bemötas genom att satsa mot toppen. Det handlar om opinionsbildare och personalfolk i näringsliv och offentlig sektor, men också i viss utsträckning om föräldrar och ungdomar. Skolans uppgift handlar för dem lika mycket om att förse landet med toppbegåvningar och entreprenörskraft för att höja konkurrenskraften, som att se till att eleverna får en trevlig skoltid. Det är i kampen mellan dessa två synsätt som framtidens skola skapas enligt slutsatsen i rapporten Skola Nu till vår egen kommun där en utmaning på kort sikt är att skapa ett tydligt och ändamålsenligt resursfördelningssystem. Detta framstår allt tydligare med anledning av fristående verksamheter och kravet på lika villkor. En utmaning av både ekonomisk, personalpolitisk och organisatorisk art är att få en lämplig balans mellan personaltäthet, kompetens och barnens/elevernas behov. Inom vår verksamhet överskuggar den nya skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185) och nya kursplaner alla andra förändringar. Kraven på lärarlegitimation för att få sätta betyg och vara behörig att undervisa från och med hösten 2015 kommer att medföra att det krävs en mycket tydligare styrning mot rätt formell kompetens på rätt plats vid L

21 nyanställningar och omplaceringar. Pedagogen måste vara utbildad för det stadium och det ämne den undervisar i för att räknas som behörig. Aktuellt för oss är att den nya lärarutbildningen skiljer man mellan legitimerade förskollärare för förskola och förskoleklass, legitimerade grundlärare för förskoleklass - årskurs 3, legitimerade grundlärare årskurs 4-6 och legitimerade ämneslärare i årskurs 7-9 och gymnasium. Speciallärarna måste vara behöriga ålders- och ämnesmässigt (denna lärarkompetens ger även behörighet i närmast högre stadium), särskollärarna ska vara behöriga inom sitt område osv. Äldre utbildningar som tidigare gett behörighet enligt examensbevis kommer att göra det även fortsättningsvis, även om de inte uppfyller de nya kraven. Vi befarar att det kommer att bli svårt att tillsätta alla tjänster med personal som är behörig enligt de nya reglerna det är helt klart att kraven på personalpolitik kommer att skärpas. De flesta människor vill ha eller behöver en heltidstjänst för sin försörjning. Som tidigare kan en obehörig lärare anställas för undervisning högst ett år, skillnaden är att behörigheten för lärare med lärarexamen blir mycket snävare än tidigare. Även lärare med examensbevis som undervisar i fel ämne, måste låta en ämnes- och stadiebehörig lärare eller rektor ansvara för undervisningen och sätta betyg. Vi kommer att fokusera på det pedagogiska och sociala klimatet i våra verksamheter. Vårt alltmer mångkulturella samhälle är en stimulerande utmaning, som ställer stora krav på våra verksamheter både på grund av de ytterst varierande kunskapsmässiga bakgrunderna, barnens/elevernas tidigare upplevelser och behovet av att tydliggöra hur det svenska samhället fungerar och dess värderingar. Som elev ska man känna till vilka mål man arbetar mot och vad man förväntas lära sig. Eleverna ska ha stort reellt inflytande över arbetet mot målen. Det formativa inslaget i bedömningarna av eleverna ska öka (de ska ha informerats om vad de förväntas lära sig och få stöd inför den fortsatta processen mot målet). Kommande läsår fortsätter förskolornas utvecklingsarbete med värdegrund och bemötande, ICDP och PUG. För skolornas del fokuseras på utveckling av klassrumspraktiken Även den snabba utvecklingen på datasidan med alltmer avancerade och specialiserade program och sociala mediers intåg ställer stora krav på personalen. Även här är det olika kulturer som möts. Vi vill sträva efter att vara goda föredömen när det gäller att vara genuint nyfikna, att ifrågasätta egna och andras sanningar och att undvika negativa tankebanor. Nyckeltal och verksamhetsmått Förskola 200 barnschematimmar/vecka och heltidstjänst (5 heltidsbarn 40 timmar) Förskoleklass 15 barn/heltidstjänst (4 timmar/dag ger 7,5 barn per årsarbetare) Grundskola årskurs ,073 lärare/elev (Högsjö 0,083 lärare/elev) dvs 7,3 lärare/100 elever. 13,7 elever genererar en heltidstjänst som pedagog. Grundskola årskurs ,080 lärare/elev dvs 8,0 lärare/100 elever. 12,5 elever genererar en heltidstjänst som pedagog. Fritidshem 20 barn/heltidstjänst. $ L

22 Jämförelse mellan Vingåker och Sveriges samtliga kommuner (Siffrorna avser 2010 och är de av Skolverket senast publicerade. Äldre statistik finns.) Barnomsorg/skolbarnsomsorg Vingåker Samtliga Andel (%) inskrivna barn i åldern 1-12 år Andel (%) inskrivna i enskild regi 5 15 Andel (%) inskrivna barn i förskola i åldern 1-5 år Antal inskrivna barn per avdelning Andel (%) årsarbetare med högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare (beräknad 6,4 5,4 närvarotid 31,25 timmar/vecka och barn i Vingåker) Pedagogisk omsorg Andel barn 1-5 år inskrivna i pedagogisk omsorg 3 3 Samtliga barn i åldern 6-9 år 0 0 Fritidshem Andel (%) inskrivna barn på fritidshem i åldern 6-9 år Andel (%) inskrivna barn på fritidshem i åldern år 8 15 Andel (%) årsarbetare på fritidshem med ped högskoleutb Inskrivna barn per årsarbetare 24,9 21,5 Antal inskrivna per fritidshemsavdelning 22,6 38,1 Förskoleklass Andel (%) elever i förskoleklass av samtliga 6-åringar Antal årsarbetare per 100 elever 7,5 6,2 Andel (%) årsarbetare med ped högsk examen Grundskolan Andel elever som delar i modersmålsundervisning 0,8 10,8 Antal lärare per 100 elever 7,7 8,3 Andel (%) lärare med ped högsk examen Andel (%) elever i årskurs 9 - som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen som är behöriga till gymnasieskola som börjat i gymnasieskola som börjat i gymnasieskola exkl IV-program Obligatoriska särskolan Andel (%) individintegrerade elever (Vingåkers lokalintegrerade utbildas i annan kommun) Övrigt Andel (%) elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år Andel (%) elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år exkl IV-program Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola Vingåkers kommun L

23 "#$! Sammanträdesdatum %'$&! Budget 2012 och flerårsplan Sida ' Barn- och utbildningsutskottets beslut 4/ Beskrivning av ärendet (?$=&$<(/(/ ((/E%F (<< /;#;(/% Beslutsunderlag $$=?> 26( $ ($?$=& DDDDD Expediering #! "#

24

25

26

27

28

29

30 "#$ Bidrag till fritidsstudier Sammanträdesdatum %& ' Sida Barn- och utbildningsutskottets beslut 4/ ;6G;( ;$(<<;;;$ /E &% Beskrivning av ärendet C1 5/(%- /HH (/<'// /4%C1 5 ;6; (/ %7#$(/((&%E$ (/;($ <(%';#(/; %4/; /#$<(/ % Beslutsunderlag $$=? 26( (/;$> C/((C1 5$&& DDDDD Expediering C1 5! "#

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare 1 (2) Bidrag till fritidsstudier Förslag till beslut! "# $ %! &!! & ' (!&&& ) *+,, &,, -.& ) &/0! & ) Sammanfattning "# $ & &11)2 ' '! &,'3 & ) VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDEfritidsstudiervt Bakgrund 4&5 0!!!&/)-0& ' &! &! 0,'! ) 3 & 5! &) 6 &,70 +8'!! ) &'!,) 3 &'(,,, ' ' &5 &) 3, (!&&&+,,, ),&'& &5) Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

32 Förvaltningens ståndpunkt 5 & &)9! & ) Bilaga "& A! 2 (2)

33 "#$$ Bidrag till fritidsstudier Sammanträdesdatum %!& ' Sida Barn- och utbildningsutskottets beslut 4/ ;6G;( ;$(<<;;;$ /E &% Beskrivning av ärendet.'0/(%-< (/<'// / 4%.'0 ;6; (/%7#$ (/((&%E$(/;($ <(%';# (/; %4/;/#$ <(/% Jäv 5;6;.'0*1+ ;% Beslutsunderlag $$=?H 26( (/;$ C/((.'0$& DDDDD Expediering.'0! "#

34 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare 1 (2) Bidrag till fritidsstudier Förslag till beslut!"# $ $ % &'$$$ ( )** $**+$ ( $,- $ ( Sammanfattning!" $(.% % $ *%! $ ( VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDEfritidsstudiervt Bakgrund /$0 - $,(+-$ % $ $ - *% (! $ 0 $( 1 $*2-)3% ( $% *(! $%'*** % % $0 $(!* &'$$$) *** ( *$%$ $0( Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

35 Förvaltningens ståndpunkt 0 $ $(4 $ ( Bilaga 5$ 6789:4/;!41 8 < = 2 (2)

36 "#$' Revidering av delegationsordning Sammanträdesdatum %!$& Sida Barn- och utbildningsutskottets beslut 4/ (; (/;(/% Beskrivning av ärendet 8#*I+ (/*I+( >%'(/(% 8 /;<(/# $;/;/;% Beslutsunderlag $$=E,;(/ (/;$>H DDDDD Expediering 4/(! "#

37 För Barn- och utbildningsnämnden Vingåkers kommun Giltig från och med XX (Förslag med anledning av nya skollagen + omdisposition)

38 Allmänt om delegation Att delegera innebär att lämna över beslutanderätten. Den som fått beslutanderätten kallas delegat. Delegaten kan sägas träda i nämndens ställe. Beslut som fattas är juridiskt sett nämndens beslut och kan inte ändras av nämnden. Ett delegationsuppdrag kan däremot återkallas. Laglig grund Enligt kommunallagen (KL 6:33, 6;34) får en nämnd uppdra till ett utskott, en ledamot eller ersättare, eller en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar. Beslut som fattas på delegation ska alltid anmälas till nämnden. Beslutsrätten inom en nämnd får inte delegeras (KL 6:34) i följande slag av ärenden: 1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Även skolförfattningarna innehåller en rad ärenden, som huvudmannen och i vissa fall även rektor kan delegera. Det huvudmannen delegerat och det som kan överklagas ska redovisas till nämnd. Delegat får inte fatta beslut i ärende där han/hon är jävig. Tanken bakom nämndens delegationsrätt är att de förtroendevalda ska kunna avhända sig beslutsrätten i vissa ärenden för att därigenom kunna ägna mer tid åt planering, mål- och riktlinjer och andra principiella frågor. Med rätten att fatta beslut på delegation följer också skyldigheten för delegaten att i relevanta ärenden före beslut informera och förhandla enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Beslutsfattande I vissa fall kan det vara viktigt med snabba beslut. I kommunallagen (KL 6:36) finns därför en regel om delegering i brådskande fall som ger nämnden rätt att till ordföranden eller någon ledamot som nämnden utser delegera beslut i brådskande ärenden (KL 6:36). Sådan beslut måste anmälas vid nästa nämndsammanträde. Barn- och utbildningsnämnden har bemyndigat ordföranden att i brådskande fall besluta på nämndens vägnar, med vice ordförande som ersättare. Innan delegat fattar beslut i ärende som påverkar en annan delegats kompetensområde ska samråd ske mellan berörda delegater

39 Villkorad delegation Enligt kommunallagen 6 kap 38 får en nämnd som med stöd av 33 uppdragit åt en anställd att besluta på nämndens vägnar ställa upp villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslut fattas. Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet. Vidaredelegation Kommunala nämnder kan sedan 1992 välja att endast delegera beslutanderätten till sin förvaltningschef och samtidigt överlåta åt förvaltningschefen att själv avgöra om någon, och i så fall vem, ska besluta i ärendet i hans/hennes ställe. De ärenden som i denna förteckning delegerats till barn- och utbildningschef får om inte annat anges vidaredelegeras. Från förvaltningschefen vidaredelegerade ärenden (KL 6:37) ska redovisas till förvaltningschefen, som i sin tur redovisar till nämnden på samma sätt som med övriga delegationsärenden. Returnerad delegation och beslut vid delegats frånvaro Delegat ska ej ta beslut som gäller delegerad myndighetsutövning om ett specifikt ärende har stor principiell betydelse eller är av prejudicerande art. Om områdets samlade ekonomiska resurs inte räcker till, t ex när det gäller bestämmelserna i arbetsmiljölagen, kan delegat returnera beslutsansvaret till nämnden i det aktuella fallet. Överklagande Ett beslut som en delegat fattat kan överklagas på samma sätt som om nämnden fattat beslutet. När ett beslut enl en särskild bestämmelse i en författning kan överklagas på ett visst sätt ska överklagandet prövas av den instans som anges i författningen. Detta kallas förvaltningsbesvär och besvärsinstansen kan pröva både beslutets laglighet och själva sakfrågan. Beslutet enligt kommunallagen som inte kan överklagas som förvaltningsbesvär kan i de flesta fall laglighetsprövas (KL 10). Då prövas endast beslutets laglighet. Det ankommer på delegat att lämna besvärshänvisning vid varje beslut som kan överklagas som förvaltningsbesvär. När endast laglighetsprövning är aktuell finns inget krav på besvärshänvisning