Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter"

Transkript

1 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter erfarenheter av europeiskt kultursamarbete EU-PROGRAMMET KULTUR

2 Innehåll Förord s. 3 EU-programmet Kultur s. 4 MED EGNA ORD s. 6 Universitet och identitetsfrågor på det nordliga gränsområdet s. 6 Konst i stadsrummet s. 9 Helsingfors i ett europeiskt hemalbum s. 12 Ikonkonservering inom nätverkssamarbete s. 15 Hela museet engagerat i europeiskt samarbete s. 17 Kultur för blöjåldern s. 20 EUROPEISKA PRISER s. 24 EUROPAS KULTURHUVUDSTAD s. 26 Kulturhuvudstäderna s. 26 Åbo 2011 s. 26 FINLÄNDSKA AKTÖRER OCH PROJEKT s. 28 LITTERÄRA ÖVERSÄTTNINGSPROJEKT s. 33 FINLAND I PROGRAMMET KULTUR s. 35 BILD: COMPAGNIA PICCOLI PRINCIPI 4 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

3 Förord Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter erfarenheter av europeiskt kultursamarbete EUROPEISKA UNIONENS I ORDNINGEN ANDRA ramprogram för kultur, med det korta och koncisa namnet Kultur har kommit halvvägs år Det är ett finansierings program som genom årliga ansökningsomgångar beviljar bidrag till sameuropeiska kulturprojekt och bland annat för översättning av europeisk skönlitteratur. Den här publikationen ger en översikt av typerna av verksamhet som hittills har finansierats ur programmet. Sammantaget har över 650 europeiska projekt fått bidrag under åren och bland deltagarna har det funnits 49 finländska organisationer från kultursektorn. Publikationens fokus ligger på finländska aktörers egna erfarenheter av europeiska samarbetsprojekt inom kulturområdet. Sex intervjuer ger inblickar i projekt inom olika konstarter. De ger en uppfattning om hur vitt skilda typer av projekt som har fått finansiering från programmet. Längre versioner av intervjuerna har publicerats tidigare på CIMOs webbplats i artikelserien Tutustu hankkeeseen! Vi presenterar också kort andra verksamheter som finansieras ur EU-programmet Kultur, som europeiska kulturhuvudstäder och europeiska kulturpriser. Sist i publikationen finns en förteckning över alla projekt som har finländska deltagare. I slutet finns också mer detaljerad statistik över finländares deltagande enligt både konstarter och de länder som Finland har mest samarbete med. Publikationen har skrivits av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO, som sedan år 2000 har varit nationellt kontaktkontor för EU:s kulturramprogram utsett av Undervisnings- och kulturministeriet. Utöver EU-programmet Kultur ansvarar CIMO också för det nationella genomförandet av EU-programmen för ungdomar, utbildning och medborgaraktivitet. De årliga ansökningsomgångarna inom EU-programmet Kultur fortsätter fram till Kontakta Kulturkontaktkontoret vid CIMO om du vill diskutera möjligheterna för din organisation att utnyttja bidragen som beviljas från programmet eller få närmare information om projekt som fått finansiering från programmet. Silja Hakulinen & Hanna Hietaluoma-Hanin Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 3

4 EU-programmet Kultur EU-programmet Kultur ( ) EU-PROGRAMMET KULTUR ÄR ett finansieringsprogram som genom årliga ansökningsomgångar beviljar bidrag för bland annat sameuropeiska kultur projekt och översättning av europeisk skönlitteratur. Budgeten för hela program perioden uppgår till cirka 400 miljoner euro. Programmet Kultur har ett nationellt kontaktkontor i varje land som deltar i programmet på olika håll i Europa. År 2010 deltar totalt 35 länder. De nationella kontaktkontoren, Cultural Contact Points, sköter den lokala informationen om programmet Kultur och ger råd till sökande. I Finland fungerar CIMO som kulturkontaktkontor. Trots att finansieringsprogrammets information och rådgivning har decentraliserats till nationell nivå, sköts själva administrationen centraliserat i Bryssel. Europeiska kommissionen och genomförandeorganet EACEA ansvarar för ansökningsomgångarna och urvalet av finansierade projekt. I programmet Kultur deltar utöver EU:s 27 medlemsländer alla kandidatländer (Kroatien, Turkiet, före detta jugoslaviska republiken Makedonien), EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein) samt av länderna på västra Balkan Serbien och Montenegro 1. Bidrag kan ansökas av offentliga och privata organisationer inom kulturområdet. Programmet omfattar alla konstarter och kulturarvssektorn. Den audiovisuella sektorn får stöd från EU-programmet Media bild: Petteri Kivimäki 1 Läget år Fler länder kan gå med i programmet åren Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

5 Bidrag kan ansökas av offentliga och privata organisationer inom kulturområdet. Programmet omfattar alla konstarter och kulturarvssektorn. Den audiovisuella sektorn får stöd från EU-programmet Media Närmare information om bidragsformerna inom programmet Kultur finns på CIMOs webbplats på adressen Ansökningsmaterialet har publicerats på Europeiska kommissionens genomförandeorgan EACEA:s webbplats på adressen Kontaktinformationen för de europeiska Kulturkontaktkontoren finns på adressen EU-programmet Kultur PROJEKTTYP LÄNGD ARRANGÖRSANTAL BIDRAGSBELOPP ANSÖKNINGSTID Fleråriga Minst 3 Minst 6 arrangörer euro/år; Årligen samarbetsprojekt högst 5 år från 6 olika länder täcker högst 50 % i oktober (programområde 1.1) av budgeten Korta Högst 2 år Minst 3 arrangörer euro Årligen samarbetsprojekt (24 mån.) från 3 olika länder för hela projekttiden; i oktober (programområde 1.2.1) täcker högst 50 % av budgeten Samarbetsprojekt Högst 2 år Minst 3 arrangörer euro Årligen med tredje länder 2 (24 mån.) från 3 olika länder för hela projekttiden; i maj (programområde 1.3.5) och minst en partner täcker högst 50 % från ett tredje land av budgeten Stöd till europeiska Högst 1 år Festivalen är sökande, Högst euro/år; Årligen festivaler (12 mån.) inga andra arrangörer. täcker högst 60 % i november (programområde 1.3.6) Festivalen bör ha artister av den bidragsberättigade från minst 7 programländer. budgeten Översättning Högst två år Förlaget är sökande, euro Årligen av skönlitteratur (24 mån.) inga andra arrangörer. i februari (programområde 1.2.2) 2 Med tredje länder avses länder som inte deltar i EU-programmet Kultur. Vilka tredje länder som kan delta i ansökan meddelas separat varje år. År 2011 ges bidrag för kultursamarbete med Mexiko och 2012 med Sydafrika. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 5

6 Pan-Barentz med egna ord Snowman av Svein Flygari Johansen från Oslo kontrasterar olja och snö, som är centrala för ekonomin och identiteten i Barentsområdet. Snögubben smälter och växer enligt hur börspriset på olja ändras. Universitet och identitetsfrågor på det nordliga gränsområdet Pan-Barentz Huvudarrangör: Pikene på Broen (Norge) Medarrangörer: Lapplands universitet (Finland), Anadolu Kültür (Turkiet), Koncentrat (Sverige) Beviljat EU-bidrag: Längd: 06/ /2010 INSTITUTIONEN FÖR KONSTFOSTRAN VID LAPPLANDS UNIVERSITET deltar i ett projekt som samordnas från Norge och där man undersöker och utvecklar identiteten i Barentsområdet och samarbete på gränsområdet från konstens, arkitekturens och stadsplaneringens perspektiv. Projektet har valt 12 städer på gränsområden för närmare undersökning och jämförelse. Arkitekter och konstkuratorer har bekantat sig med städerna och som resultat av deras exkursioner har man skapat utställningen Pan-Barentz som har visats i projektländerna. Projektet omfattar också workshoppar riktade till barn och unga. lektor Maria Huhmarniemi och studerandena Anniina Mikkonen och Elina Partanen från Lapplands universitet. 6 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

7 Pan-Barentz The City of N av Olga och Alexander Florensky från S:t Petersburg har skapats av hittegods. Verket fungerade som inspiration för arkitekturworkshopparna som studerande från Lapplands universitet höll för skolelever från Murmansk, där de skulle visionera sina drömstäder. Verket Games of Barentz Minds av konstnärsgruppen Blue Noses från Novosibirsk visar en grupp inflytelserika personer från Barentsregionen. Här finns bland andra den officiella grundaren av Barentsregionen, Norges tidigare utrikesminister Thorvald Stoltenberg. Bakgrunden till projektet Pan-Barentz är det mångåriga samarbetet mellan Lapplands universitet och projektets koordinator, den norska föreningen Pikene på Broen. Vilka nya aspekter har EU-projektet medfört för samarbetet? M.H.: Framför allt ger projektet resurser för såväl samarbete som verksamhet. Tidigare koncentrerades verksamheten till Kirkenes, dit lärare och studerande från Lapplands universitet har inbjudits som experter eller deltagare i workshoppar. Nu kommer utställningen som har producerats med projektmedel också till Rovaniemi. EU-projektet har också medfört nya samarbetspartner för oss båda, som Trondheims universitet och arkitekt byrån Projektet har deltagare från Finland, Norge, Sverige, Ryssland och Turkiet. Hur har projektsamarbetet mellan länder som har rätt så olika verksamhetskulturer fungerat? Hur skulle du bedöma arbetsinsatsen och processerna som projektadministrationen har krävt? M.H.: I det här projektet har Lapplands universitet haft praktiskt samarbete bara med norska och ryska partner. Pikene på Broen ansvarar för projektets administration, så Lapplands universitet använder inga större resurser på administrationen bara konstfakultetens ekonomichef är tvungen att passa ihop olika verksamhetskulturer. Men det handlar inte om nationella skillnader, utan snarare om olika verksamhetssätt inom en förening och en universitetsinstitution. Lapplands universitet har ansvarat för planeringen och genomförandet av tre arkitekturworkshoppar i samband med projektets vandringsutställning. Studenterna Anniina Mikkonen och Elina Partanen från institutionen för konstfostran har lett workshoppar i Murmansk där skolelever har visionerat sina drömstäder. Hurdan dialog har workshopparna gett upphov till och hur ser ungdomarnas framtida stadsvisioner ut? A.M.: Det är vissa element som återkommer i ungdomarnas städer under alla workshoppar. Vi började med att bekanta oss med vandringsutställningen och studerande installationen The City of N som Olga och Alexander Florensky från Petersburg har byggt av hittegods. Till följd av verket och kanske också den inledande diskussionen dök det ofta i städerna upp till exempel en klockstapel, en fyr, en teater, ett palats, ett stadshus, ett monument och en springbrunn. E.P.: I workshopparna diskuterades det bland annat vad det är som gör att en stad är bra. I flera grupper lyfte ungdomarna fram att en stad inte kan vara bra eller färdig utan människor. I många av städerna fanns flera platser ägnade åt kultur, som museer och teatrar. Också barn och unga beaktades speciellt vid planeringen av städerna planerarna själva var ju barn och unga. A.M.: I städerna som deltagarna i de tidiga tonåren har skissat upp med monument, springbrunnar, museer, Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 7

8 Pan-Barentz teatrar och torn finns ett tydligt romantiskt drag som präglas av det nationella arvet. De lite äldre tonåringarna som har tagit till sig en västerländsk livsstil byggde däremot sina städer med tanke på underhållning. Museerna eller minnesmärkena som kurade intill de monumentala shoppingcentren, caféerna och biograferna i deras städer framstod snarare som obligatoriska fornlämningar som hör till en stad än som viktiga element för ungdomar. De flesta grupperna upplevde att de hade lyckats bygga en stad där de själva skulle vilja bo. Vardagsverkligheten tycktes inte begränsa fantasin hos deltagarna, för exempelvis fabriker och produktionsanläggningar ibland till och med bostadshus lämnades oftast helt obyggda. Att delta i projektet stödjer internationell nätverksbildning och regionalt samarbete. För forsknings- och undervisningspersonalen är projektet en utkiksplats till konstvärlden i Barentsregionen. Vid sidan av stadsperspektivet är en av projektets centrala frågor hur den nationella identiteten formas på gränsoch randområden. Vilka tankar har temat väckt hos deltagarna och hur tar det sig uttryck i verken i utställningen Pan-Barentz? A.M.: Det är svårt att bedöma djupet hos en eventuell identitetskris på Murmanskområdet. Det är klart att det inte finns någon orsak att betrakta kulturutbyte på gränsområden, eller på ett bredare plan mellan stater, som ett hot, utan snarare som något som främjar kulturens utveckling. Det som jag ser som det största hotet mot Murmansk och i själva verket mot hela vår civilisation är att den materialistiska och upplevelseinriktade monokulturen blir vanligare på bekostnad av det nationella kulturarvet och hela mänsklighetens kulturella mångfald. Många av verken på utställningen Pan-Barentz avspeglar en oro till exempel över multinationella varumärken som tränger in överallt med sin reklampropaganda, inte så mycket över gränsregionernas förmåga eller vilja att bevara sin nationella särprägel. Den kapitalistiska globaliseringen kan exempelvis i sin propaganda vända det att man vill hålla fast vid traditioner till något efterblivet och bakåtsträvande. Jag tror att det har uppstått ett verkligt behov i avlägsna trakter och på staters randområden att undvika det här. M.H.: Studerandena från Lapplands universitet som har deltagit i projektet har märkt att Barentsregionen och dess identitet är ett mycket hetare samtalsämne på gränsen mellan Norge och Ryssland än i Finland. Finland verkar vara liksom lite perifert i Barentsregionen. Många av verken i utställningen Pan-Barentz utforskar identiteten utgående från byggnader och arkitektur. Konstnärerna och arkitekterna utmanar snarare betraktaren att reflektera över identiteten på Barentsområdet än definierar den. Exempelvis Amund Sveen provocerar i sin performans United States of Barents genom att föreläsa om att Haparanda är huvudstad i Barentsregionen och att Ingvar Kamprad (grundaren av möbelbolaget IKEA) är dess ledare. E.P.: Utställningen är kritisk och informativ, men å andra sidan rolig och lekfull. I en utomståendes ögon kan gräns- och randområden ses som dystra periferier, men invånarna själva definierar naturligtvis den egna hemorten som livets mittpunkt. Workshopparna visade att ungdomarna i till exempel Murmansk ser sin egen stad i ett positivt ljus och är stolta över den. Studerande från Lapplands universitet deltog i projektet som ledare av work - s hoppar och det har gett material till åtminstone ett lärdomsprov. Vad betyder deltagande i den här typen av projekt för högskolan? M.H.: Projektet utgör verksamhet enligt strategin för konstfakulteten vid Lapplands universitet: fakultetens uppgift är att utveckla och genomföra konstinriktade, mångvetenskapliga och innovativa utvecklingsprojekt i en nordlig verksamhetsmiljö som hänför sig till undervisningen och forskningen. Att delta i projektet stödjer internationell nätverksbildning och regionalt sam arbete. För forsknings- och undervisningspersonalen är projektet en utkiksplats till konstvärlden i Barentsregionen. Samarbetet mellan Lapplands universitet och Pikene på Broen fortsätter i det årliga evenemanget Barents Spektakel och i nästa Barents Art Triennale. Pan-Barentz är redan den tredje triennalen och vi planerar att fortsätta evenemangsserien också i framtiden. HHH Bild: Pikene på Broen. Verken visades på utställningen Pan-Barentz Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

9 A Space for Live Art På ANTI-festivalen i Kuopio hösten 2009 visades nyzeeländska Olive Bieringas och amerikanska Otto Ramstads projekt BodyCartography. med egna ord Konst i stadsrummet A Space for Live Art Huvudarrangör: Les halles de Schaerbeek (Belgien) Medarrangörer: Föreningen ANTI Contemporary Art Festival (Finland), New Moves International Limited (Stor britannien), Les Nouvelles Subsistences (Frankrike), Kampnagel Internationale Kulturfabrik GMBH (Tyskland), Stowarzyszenie Dzialan Artystycznych Galeria OFF (Polen), The Association for the Promotion of Women in Culture, City of Women Association (Slovenien), Asociación Acción!MAD (Spanien) Beviljat EU-bidrag: Längd: 09/ /2013 ANTI I KUOPIO ÄR en internationell festival för nutidskonst som fokuserar på platsbundna verk skapade för offentliga rum. ANTI-festivalen deltar i ett omfattande sameuropeiskt projekt med syftet att förstärka positionen för konstformen live art i Europa. Det femåriga projektet samordnas i Belgien och deltagarna är olika stora live art-festivaler från åtta olika länder. Projektet A Space for Live Art bygger på ett redan avslutat projekt som också det samordnades av belgiska Les halles des Schaerbeek. Det ettåriga projektet Un espace pour le performance fick finansiering från programmet Kulturs föregångare, programmet Kultur Nu utvidgades projektet avsevärt. ANTI-festivalens konstnärliga ledare Johanna Tuukkanen och producent Johanna Hänninen. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 9

10 A Space for Live Art Essi Kausalainens performance-installation Kasvihuone (Växthus) på Valkeinens sjukhus i Kuopio. Kanadensiska Vincent Chevaliers Red Carpet Treatment, där konstnären ger sig själv VIP-bemötande genom att rulla ut en två meter lång röd matta framför sig. Hur kom en liten festival från Kuopio med i det här nya projektet som enda nordeuropeiska aktör? Allt bygger på personliga kontakter. Jag var själv med på festivalen New Territories i Glasgow för ungefär åtta år sedan och blev då bekant med dess konstnärliga ledning. Ända sedan ANTIfestivalen inrättades 2002 har många europeiska kolleger följt vår verksamhet. Få har kunnat delta, men vi har haft bra promomaterial som vi har spritt effektivt runt om i Europa. På så sätt har många varit medvetna om festivalen och vårt program. Men ANTI är också en unik festival i Finland och därför har det varit naturligt med kontakter till Europa under hela dess existens. Vi skiljer oss från våra europeiska partners genom att vi sprider ut oss i det offentliga rummet i staden. Det här verksamhetssättet ger något extra också till det här projektet, där många festivaler fungerar till exempel på bara två arenor, som festivalen i Glasgow. Vi har redan i flera år funderat på att börja med internationellt samarbete. Vi har tidigare diskuterat med olika partner och också det här projektet planerades länge. Hela bakgrundsarbetet, som att säkerställa övriga finansieringskanaler och det gemensamma planeringsarbetet, var väldigt lärorikt. Jag upplever att det inte skulle ha varit bortkastat, även om vi hade fått ett negativt finansieringsbeslut från EU. Fleråriga projekt inom programmet Kultur är utmanande också för större aktörer. Det här projektet har en budget på över 4 miljoner euro. Vilken är ANTI-festivalens andel och hur fick ni ihop finansieringen? Det var verkligen en utmaning att hitta den rätta storleksklassen! Vi måste noggrant överväga, vilka risker vi var beredda att ta. Vi var ändå på det klara med att vi vill utveckla och göra vår festival större, och det här projektet är ett bra tillfälle för att göra det. Vi förband oss alltså till en ganska stor budget och litade på att vi hittar egen finansiering. Våren 2009 fick vi ett treårigt bidrag av Finska kulturfonden på euro. Kuopio stad har också tidigare stött ANTI-festivalen med ett mindre belopp, så vi hade en bra grund för fortsatta förhandlingar för att säkerställa vår finansieringsandel. Tack vare grundliga förberedelser fick När man förbereder ett projekt är det viktigt att kunna motivera för potentiella finansiärer vilka effekter projektet kommer att ha och få folk på den egna orten att ställa sig bakom projektidén. vi tillsammans med festivalens andra konstnärliga ledare Gregg Whelan staden att förbinda sig att delta ekonomiskt i projektet ifall vi fick ett positivt bidragsbeslut från EU. Det var ett krävande arbete, vi träffade 10 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

11 Slovenska Samo Gosari rekonstruerade i sin promenadföreställning verket Drawing a Line från 1969 av Tomaž Šalamun som hörde till Sloveniens viktigaste neoavantgardegrupp OHO. ordförande för fullmäktigegrupperna och sektorchefer, men det lönade sig, eftersom staden ökade vår finansiering och förband sig till projektet. Det är fint att staden finansierar festivalen i dessa svåra tider. När man förbereder ett projekt är det viktigt att kunna motivera för potentiella finansiärer vilka effekter projektet kommer att ha och få folk på den egna orten att ställa sig bakom projektidén. Det europeiska projektet strävar efter att förstärka positionen för live art i Europa, men vilket är läget för konstformen i Finland? I Finland hänger live art traditionellt ihop med bildkonst och sker i stor uträckning inom museer. Men många av den nya generationens konstnärer kommer från scenkonstens område. I Finland är ändå gränserna mellan konstarterna fortfarande ganska starka. Live art har fått en större roll också hos oss under de senaste åren. Ibland kan det vara svårt att hitta den rätta kanalen i sin verksamhetsmiljö, men det har hänt mycket inom detta område på fem år. Vi använder begreppet live art för att särskilja oss från den traditionella performancekonsten som sammanhänger med bildkonst. Projektet A Space for Live Art har pågått i ett par år. Vilka erfarenheter har ni i det här skedet av internationellt projektsamarbete? Har ni stött på överraskningar eller har allt gått enligt planerna? Ekonomiförvaltningen kräver mycket jobb, men det var absolut ingen överraskning. ANTI-festivalen är inte den minsta organisationen i det här projektet: vi har alltid haft bokföring andra tycktes inte ens ha haft det när projektet startade! Allt har hittills gått enligt planerna, men allt måste bokföras noggrant och det är ibland ganska jobbigt. Vi har tre interna möten inom projektet per år, som alltid arrangeras i samband med någon festival. Det är klart att det lätt uppstår grupperingar när det finns totalt åtta partner, och man har förstås mer gemensamt med vissa än med andra. För oss som kommer långt från norr tar resandet till internationella träffar mycket tid och pengar, vilket kanske de som bor i Mellaneuropa inte helt har insett. Lyckligtvis har vi fått extra bidrag för resorna av bland annat Centralkommissionen för konst. Aktörernas olika situationer och arbetskulturer ger projektet sin egen krydda. Festivalerna är sinsemellan olika, vissa är stora organisationer, vissa till och med mindre än vi. Det här har också lett till innehållsmässiga utmaningar: det har varit överraskande utmanande att genomföra samproduktioner för festivalerna, eftersom alla även har olika konstnärliga profiler. Projektet A Space for Live Art fortsätter till år Har ni redan idéer för vad ni ska göra efter detta? Ett så här omfattande europeiskt projekt inom den egna branschen är en fin sak, men vi är mycket medvetna om att man inte bara kan luta sig tillbaka mot det, utan måste se framåt. Vi vill att ANTIs program ska vara fortsatt intressant och att vi kan utvidga festivalen också framöver. Vi har hittills genomfört festivalen med en så liten budget att ingen egentligen har trott att det ens är möjligt! Nu har finansieringen kommit upp på en ny nivå och vi vill förstås inte falla tillbaks till den gamla efter projektet. Det europeiska nätverket som nu har uppstått vill vi absolut hålla levande och fortsätta arbeta för nya gemensamma mål. Det pågående projektet ger också upphov till kontakter från andra aktörer som är intresserade av samarbete eller vill komma med i vårt nätverk. Under det här projektet kan vi inte täcka hela Europa eller ger live art en helt etablerad ställning, så det finns mycket kvar att göra. SH Bild: Petteri Kivimäki. Verken visades på ANTI-festivalen som arrangerades hösten 2009 i Kuopio. A Space for Live Art Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 11

12 Fotorally Euro Slam med egna ord Helsingfors i ett europeiskt hemalbum Övre raden från vänster: Amsterdam, 1930-talet / Frisörskan Jenny Anttila. Helsingfors, 1940-talet / Laura. Villanova, 1990-talet. Nedre raden från vänster: Barcelona, 1960-talet / Bröderna Otto och Väinö Saastamoinen. Helsingfors, 1940-talet / Skolutflykt. Manchester, 1950-talet. Fotorally Euro Slam Huvudarrangör: Glaspalatsets Mediacenter Ab Medarrangörer: Manchester City Council (Storbritannien), Fundació Privada i2cat (Spanien), Amsterdam Innovation Motor (Nederländerna) Beviljat EU-bidrag: ,50 Längd: 05/ /2011 GLASPALATSETS MEDIACENTER LEDER projektet som startade 2009, där man vid europeiska kulturcentrum sammanställer fotografier från folks egna hemalbum till en levande bildberättelse om Europa. Utöver den ständigt växande fotosamlingen på nätet arrangerar projektet två fotoutställningar i varje partnerland och utbyte av personal och arbetssätt från de deltagande kulturcentren. Utställningen och webbplatsen Fotorally som sammanställts av foton från fyra länder lanserades i oktober 2009 och därefter har fotoutställningen visats på bibliotek och kulturcentrum i Helsingfors. Fotorallys producenter Raisa Niemi och Kimmo Lehtonen. 12 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

13 Fotorally Euro Slam Övre raden från vänster: Sambakarneval, Helsingfors, 2000-talet / Årliga Les comparses, som slutar i ett färggrant godiskrig. Barcelona, 2000-talet / Årliga Hartjesdag i augusti. Amsterdam, 2000-talet. Nedre raden från vänster: Strandliv. Amsterdam, 1936 / Promenad i parken, Parc Samà de Vilanova. Barcelona, 1971 / Makligt liv vid de s.k. hundramarksvillorna i Gräsviken. Helsingfors, sent 1960-tal. Glaspalatset mediacenter är huvudarrangör för det tvååriga projektet Fotorally. Hur kom det sig att ni gjorde en ansökan till EU-programmet kultur? K.L.: Vi har kollat upp programmet Kultur i flera år och väntat på en lämplig lediganslagning. Vår verksamhet handlar i stor utsträckning om kulturarbete och vi har mycket samarbete med Helsingfors kulturcentrum. Därigenom har mediearbetet fått ett kulturellt innehåll och åtminstone för mig är det här det vettigaste sättet att ta sig an olika planer, idéer och projekt. R.N.: Eftersom det handlar om vanliga människors egna foton, kändes det viktigt för oss att göra kultur av bilderna och därigenom också vidga hela kulturbegreppet. Fotorally är inte högkultur som serveras uppifrån och neråt, utan genuin verksamhet på gräsrotsnivå. Vilka tips kan ni ge dem som planerar en ansökan? R.N.: En av våra starka sidor var absolut det att Fotorally bygger på något som vi redan hade gjort, det vill säga projektet Albumit auki (Öppna albumen) från åren Därför var det väldigt lätt att förklara idén och tanken för projektpartnerna. Vi kollade också alla aktuella europeiska temaår, och vårt projekt passade bra in med åren för kreativitet och innovation och för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2009 och 2010). K.L.: Eftersom vi hade en färdig grund, kunde vi i lugn och ro satsa på att skapa ett nätverk. Men jag anser att det är väldigt viktigt att det redan när man sätter igång ansökan finns någon typ av internationellt nätverk. Det är tungt att söka projektpartner precis innan ansökan ska lämnas in och det blir väldigt stressigt. Fast visst blev det stressigt också för oss det tar sin tid att få deltagarbreven av alla projektarrangörer. Av Fotorallys projektpartner är spanska i2cat och holländska Amsterdam Innovation Motor små aktörer, medan det är staden som deltar från Manchester. Hur kommer det sig att just dessa kom med i projektet? Hur har projektsamarbetet kommit igång? R.N.: Manchester var bekant för oss från tidigare projekt och via nätverket Eurocities. Vi träffade dem personligen och de tände på idén. Via Manchester och det europeiska nätverket Living Lab kom Amsterdam och Barcelona med. K.L.: I själva verket är Manchester av samma storleksklass som vi andra, eftersom de som i praktiken deltar är ett rätt så litet mediabolag som staden äger. Vi är ett mediacenter och media är vår kärnkompetens, men kultur är ändå det centrala innehåller i vår verksamhet och media bara ett instrument. Organisationer av Living Lab-typen har samma perspektiv. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 13

14 Fotorally Euro Slam R.N.: Eftersom alla partner är så lika, har samarbetet gått naturligt. En annan praktisk fördel är att beslutsfattandet går mycket snabbt. Man hittar den ansvariga personen genast och besluten fattas snabbt. En av Fotorallys styrkor är dess verksamhetssätt, som går genuint nerifrån och upp. Samtidigt är aktiveringen av medborgare att delta i skapandet av det europeiska fotoalbumet ett livsvillkor för projektet. Hur får man folk att komma med i projektet? R.N.: Vi försöker informera på ett så brett plan som möjligt. Helsingfors stadsbibliotek är vår lokala partner, som är absolut väsentlig i det här arbetet. Fotorally startade på allvar i oktober 2009 med fotoutställningen vid Glaspalatsets Träffpunkt. Med hjälp av den försökte vi locka och inspirera människor att lägga till fotografier som en del av Fotorallys europeiska hemalbum. Utställningen bestod av fotografier som samlats ur partnerländernas existerande arkiv. Därefter har utställningen visats i Helsingfors förorter på lokala bibliotek och kulturcentrum från öst till väst. På varje utställningsplats har det mot slutet av utställningsperioden på ett par veckor arrangerats en eftermiddag när folk har kunnat komma och träffa personal från Fotorally och ha med sig sina egna foton. Och dessutom går det att själv lägga till foton i databasen när som helst från sin egen dator. Våren 2010 inledde vi besök vid servicehem för åldringar. Under det första besöket presenteras projektet och vi bläddrar tillsammans bland foton som redan sparats i projektet. Under det andra besöket sparas de boendes egna bilder i Fotorallys album. Förutom att Fotorally är avsett speciellt för invandrare och den äldre befolkningen, fokuserar sig projektet geografiskt utanför centrum. Avsikten är att förstärka lokala förorter och deras kultur och invånarnas livskvalitet. Hur viktig anser ni att denna typ av social dimension är för ett kulturprojekt? R.N.: Mycket viktig. Glaspalatsets Mediacenter har också i alla sina tidigare projekt beaktat den sociala sidan. De stadsbor som hittar till centrum och högkulturen kommer dit i alla fall. Vi ville rikta verksamheten till sådana människor som bor längre bort och som inte nödvändigtvis vågar sig till centrum eller hittar något intressant här. Projektet är dock öppet för alla och syns också i stadens centrum. Fotorally har en permanent info- och rådgivningsdisk vid Glaspalatsets Träffpunkt under de två projektåren. Om idén är tydlig och enkel och tröskeln för att delta görs låg, griper folk gärna chansen. K.L.: Vid kulturinstitutionerna i centrum, museerna och konsertsalarna, är kulturbegreppet rätt så konstorienterat, det vill säga att konstnärer framställer kultur för publiken. Men förortsverksamheten är mer av typen vi gör tillsammans. Egentligen är konst ett lite felaktigt ord i det är sammanhanget som ju handlar om kultur. I förorterna dyker det lättare upp lokala konstnärer som lever och bor i området. Därför kommer verksamheten mycket närmare publiken och blir lättare interaktiv. Om idén är tydlig och enkel och tröskeln för att delta görs låg, griper folk gärna chansen. Med den här attityden är det lätt att ta projektet till små kulturcentrum. Vid biblioteken har Fotorally fått 40 nya deltagare. Dessutom har vi gjort puffar med adb- föreningen Enter rf för seniorer och nästa steg är att göra ett andra besök på äldreboendena för att samla in bilder. Hur många bilder kommer det slutligen att ingå i den europeiska bildtapeten när projektet Fotorally avslutas 2011? K.L.: Det är svårt att säga, men vi talar om tiotals tusen, kanske till och med hundratals tusen. Vem vet hur långt vi kommer om vi får med fler partnerländer? Avsikten är att paketera verksamhetsidén i ett kuvert som kan skickas exempelvis till de europeiska kulturhuvudstäderna och erbjuda dem möjlighet att komma med i Fotorally. HHH Bild: Vänstra sidan, övre raden från vänster: Samira / O Saastamoinen / Barcelona. Nedre raden från vänster: Guillermo / O Saastamoinen / Manchester. Högra sidan, övre raden från vänster: Lissu Kaivolehto / Barcelona / Stadsarchief Amsterdam. Nedre raden från vänster: Yassmina Arrihani / Rafael / Timo Heinonen. 14 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

15 bild: Petter Martiskainen Icon Network med egna ord Ikonkonservering inom nätverk Icon Network Huvudarrangör: Atelier de Conservation- Restauration d OEuvres Peintes, Catherine Ruel et Kiriaki Tsesmeloglou (Frankrike) Medarrangörer: Konserveringsenheten vid Valamo (Finland), Byzantine & Christian Museum (Grekland) EU-bidrag: Längd: 11/ /2009 PROJEKTET ICON NETWORK BEVILJADES finansieringsbidrag under den första ansökningsomgången inom EUprogrammet Kultur Projektets mål är att sammanföra europeiska forskare, konservatorer, museer samt utbildnings- och konserveringsinstitutioner för att sprida kunskap om konservering och ikonsamlingars placering. Projektet leds i Frankrike och konserveringsenheten vid Valamo kloster är finländsk medarrangör. Petter Martiskainen från Konserveringsenheten vid Valamo. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 15

16 Icon Network Nätverkets medlemmar håller kontinuerligt kontakt i professionella frågor, också utanför projekten. Av europeiska kolleger får man bra råd, och om någon inte själv vet svaret, känner han någon som kan ge närmare råd. Valamo konserveringsenhet börjar redan vara gammal i gamet inom EU:s kulturfinansieringsprogram. Enheten samordnade själv tre EU-finansierade projekt på 1990-talet och har på talet deltagit som medarrangör i tre projekt. Vad betyder europeiskt samarbete inom ikonkonservering? P.M.: Inom en liten bransch är det oerhört nyttigt. Vi har samarbetat med hjälp av EU-finansiering redan länge, och under årens lopp har vi genom dessa projekt skapat ett heltäckande europeiskt nätverk. Nätverkets medlemmar håller kontinuerligt kontakt i professionella frågor, också utanför projekten. Av europeiska kolleger får man bra råd, och om någon inte själv vet svaret, känner han någon som kan ge närmare råd. Projektet Icon Network som pågår nu har som mål att ytterligare förstärka nätverket, få med mer människor och underlätta kontakten med hjälp av en nätportal. Det har dock tagit tid att skapa ett förtroligt och vänskapligt nätverk: jag minns hur alla deltagare på den första träffen i Valamo på 90-talet undvek att tala direkt om saker och ting och till och med förskönade. Under årens lopp har det uppstått ett förtroende och tack vare det talas det nu fritt också om problem och motgångar inom branschen. Projektet har bland annat konserverat ikoner i verkstaden i Valamo. Hurdana ikoner var det fråga om och hur gjordes konserveringen? P.M.: Konserveringsobjektet var ikonostasen från Sotkuma som antagligen härstammar från slutet av 1700-talet. Den består av åtta ikoner målade på sidentyg som inte hade förvarats på korrekt sätt och som därför skadats. Konstkonservatorer stöter i sitt arbete sällan på ikoner målade på siden, så det fanns mycket att lära sig. Två specialister från S:t Petersburg ledde verkstaden. Alla deltagare var yrkes konservatorer och den absoluta styrkan i arbetet var växelverkan. Det positiva i verkstaden i Finland var att alla deltagare arbetade konkret med konservering hela veckan. Också i verkstäder som har arrangerats i andra länder har man fått mycket information och kunskap, men på dem har inte alla deltagare nödvändigtvis själva fått konservera, utan det hela har snarare gått ut på att följa en konservator i arbete. Personligen tycker jag att det inte kändes lika nyttigt som att själv få göra något. Antagligen känns EU-finansieringen inte besvärlig, eftersom Valamos konserveringsenhet redan deltar i sitt sjätte projekt? P.M.: Ett EU-projekt kräver alltid att man är noggrann, men inget orimligt. Man måste bara omsorgsfullt följa upp hur mycket medel som används till olika ändamål så att budgetposterna inte överskrids. Det att Valamos konserveringsenhet är så liten utgör speciella utmaningar: till exempel bokföringen köper vi som en extern tjänst. Vi börjar kunna de administrativa mönstren, men EU-ansökningarna ändras i så snabb takt, att det inte hinner uppstå någon rutin. I det här projektet gick det bra med egenfinansieringen, eftersom Finlands ortodoxa kyrkostyrelse gav oss bidrag och dessutom beviljade Undervisningsoch kulturministeriet oss nationell finansiering som reserverats för EUprojekt. Det är helt tänkbart att vi går med i nya EU-projekt i framtiden, trots att det innebär mycket extra arbete, eftersom all projektadministration görs vid sidan av det normala arbetet. Dessutom har vi märkt att vi är benägna att alltid ambitiöst ta på oss stora bitar av projekten, vilket gör det ännu tyngre. I varje fall fortsätter nätverket som uppstått i och med dessa sex EU-projekt säkert sin starka existens, och det i sig har varit en stor behållning från projekten. Vilka var de konkreta resultaten från det här projektet? P.M.: Vi åstadkom mycket positiva resultat och av våra europeiska kontakter förstärktes banden speciellt till Bysantinska museet i Grekland. En stor ansträngning för oss var utställningen Ikoner, människor och kriget som visades 2009 först på Finlands ortodoxa kyrkomuseum i Kuopio och därefter på Nationalmuseet i Helsingfors. Utställningen presenterade relationen mellan människor och ikoner under krig: Finlands ortodoxa led av krigsåren , eftersom majoriteten av dem bodde i Karelen och Petsamo. En utställning med samma tema visades på Bysantinska museet i Grekland, där fokus låg på grekernas flykt från Turkiet under landets frihetskrig Vår utställning kompletterades med en publikation om samma ämne. En DVD som gjordes om utställningen har visats på Bysantinska museet i Grekland. Också det gemensamma konserveringsprojektet var en fin upplevelse. Den konserverade ikonostasen är nu utställd på det ortodoxa kulturcentret i Joensuu. Projektet skapade en sameuropeisk nätportal där vi har samlat bland annat projektets utställningar i virtuell form. Utmaningen nu är hur portalen ska administreras i framtiden när projektfinansieringen har upphört. Under projektet publicerades också boken Ikoner, människor och kriget. SH 16 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

17 bild: Iloinen Liftari Oy Museums in Motion med egna ord Hela museet engagerat i europeiskt samarbete Ants Viidalepp & Helve Viidalepp: Unga modellflygare Olja på duk. Konstmuseet Kumu. Museums in Motion Huvudarrangör: Åbo konstmuseum (Finland) Medarrangörer: Kumu (Estland), Malmö konstmuseum (Sverige) EU-bidrag: Längd: 02/ /2010 ÅBO KONSTMUSEUM SAMORDNADE projektet Museums in Motion som fick bidrag ur EU-programmet Kultur i ansökningsomgången Utöver Åbo konstmuseum deltog Malmö konstmuseum från Sverige och konstmuseet Kumu från Estland i projektet. Projektet omfattade fyra utställningar samt utbildning, samarbete och seminarier för museernas personal. Projektet inleddes med en utställning på Kumu i Tallinn vårvintern 2008, som visade konst från Finlands guldålder från samlingarna vid Åbo konstmuseum. Nästa fas var utställningen Punaste lippude all (Under de röda fanorna) på Åbo konstmuseum sommaren Den visade konst från den stalinistiska tiden från Kumus samlingar. Utställningen gick därefter vidare till Malmö konstmuseum. Den sista delen av helheten var en utställning av nordisk nutidskonst från Malmö konstmuseums samlingar som visades på Kumu. Kari Immonen, chef för Åbo konstmuseum. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 17

18 Viktor Karrus: Spannmål till staten Olja på duk. Konstmuseet Kumu. Museums in Motion Hur kom ni på att ansöka om finansiering från EU-programmet Kultur för ert projekt och hur samlade ni ihop arrangörerna? Tanken om att ansöka EU-finansiering hade funnits redan länge. Utmaningen var dock att hitta lämpliga partner. Vi hade inte tidigare samarbetat med Estlands nya konstmuseum Kumu, men med Malmö konstmuseum har vi en lång historia av samarbete och många goda erfarenheter av att arbeta tillsammans. Personligen anser jag att det är viktigt med samarbete på närområdet: såväl nordiskt som baltiskt samarbete har alltid legat nära mitt hjärta. Utställningen Under de röda fanorna som visades på Åbo konstmuseum sommaren 2008 är antagligen den delen av ert projekt som är bäst känd för finländarna. Vilket mottagande fick utställningen? Utställningen fick mycket uppmärksamhet och, det viktigaste av allt, väckte debatt och tankar såväl för som emot. Besökarna speglade utställningen i sina egna erfarenheter och gav utlopp för sina känslor i gästboken. Det är alltid fint när en utställning talar till och berör publiken. För den yngre generationen, som inte nödvändigtvis har personliga minnen av Sovjetunionen, lyfte utställningen fram många nya aspekter. Även utställningspublikationen hade som mål att föra fram de olika aspekterna och ämnets konflikter, vilket också lyckades väl. Publikationen har fått mycket beröm och den belönades som årets museipublikation i Finland hösten Förutom i Finland väckte utställningen debatt också i Estland, där man bland annat begrundade vilken betydelse konsten från stalinismens tidevarv har haft för den estniska identiteten. Det här var första gången som estnisk konst presenterades i så här stor skala utomlands sedan landet åter blev självständigt, vilket givetvis väckte tanke bland esterna om vilken bild det skapar av deras konst. Men utställningen visade ju inte socialistisk realism, utan estnisk konst från sovjettiden. Vad annat ingick det i projektet Museums in Motion? En av de mest givande delarna av projektet var de gemensamma träffarna för personalgrupper från alla tre museer. Tanken var alla som arbetar vid museerna, till exempel museimästarna, informations- och marknadsföringspersonalen samt amanuenserna och intendenterna samlas inom sin yrkesgrupp. De här träffarna gav upphov till många nya idéer och naturligtvis personliga kontakter, som är nyttiga för musei arbetet också i framtiden. Även publikseminarierna som arrangerades i samband med utställningarna var en framgång liksom själva utställningarna. Till exempel Kumu slog nytt publikrekord med besökare under utställningen med konst från Finlands guldålder. Hur gick det internationella samarbetet? Kom det fram några tydliga kulturskillnader också i samarbete inom närområdet? Samarbetet gick bra och engagerade alla delar av museerna som deltog, eftersom det alltid är en stor process att flytta på samlingar. Den gemensamma nämnaren för att tre arrangörer tycktes vara plikttrogenhet: man höll fast vid det som överenskommit och allt genomfördes snällt och pedantiskt. Men man måste ändå konstatera att informationsgången och tidtabellerna var projektets stora utmaning. Även arbetskulturerna har mötts och ibland också krockat. En sak som inte beror på kultur är personalomsättningen, vilket också utgjorde en utmaning. I 18 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

19 Estland släpar lönerna inom den offentliga sektorn och i synnerhet inom museibranschen efter och det är stor omsättning på personalen. Alla utställningarna sattes dock upp i tid och med hedern i behåll, och det är ju huvudsaken! Bidraget från EU-programmet Kultur utgör alltid en delfinansiering. Museums in Motion fick euro i bidrag, men också andelen egen finansiering var stor. Hur ordnades ekonomin? Utan EU-bidraget hade projektet inte kunnat förverkligas i den här skalan. Museernas ekonomiska resurser är mycket olika och alla deltog i finansieringen enligt sin förmåga. Till exempel Kumu har inte alls någon egen utställningsbudget, utan pengarna måste skramlas ihop separat från olika källor och sponsorer för varje utställning. För dem var alltså EU-stöd extremt viktigt. För Åbo konstmuseum innebar EU-bidraget att verksamheten kunde breddas. För att komma igång med nätverksbildningen ska man vara fördomsfri och våga rycka folk i ärmen och presentera sig. Inom ramen för det här projektet gjorde man på annat sätt än vad som är normal praxis när det gäller lån av verk: museerna betalade inte varandra för utställningarna, utan stod bara för de logistiska kostnaderna. EU-bidraget var en bra erfarenhet och vi överväger absolut den här bidragsformen också framöver, men att hitta lämpliga partner förblir nog en ständig utmaning. Dessutom utgör de egna resurserna en begränsning: det går inte att genomföra så här stora projekt alltför ofta i en liten organisation vid Åbo konstmuseum har vi bara fem museiproffs. Vilka tips kan du ge finländska aktörer som överväger att ansöka om bidrag från EU-programmet Kultur? För att komma igång med nätverksbildningen ska man vara fördomsfri och våga rycka folk i ärmen och presentera sig. Europeiskt samarbete skiljer sig inte från övrigt samarbete som vi har. Allt bygger på personliga kontakter. När man planerar ett projekt är det viktigaste att noggrant läsa på vad finansiären vill ha: hurdana projekt har beviljats finansiering tidigare och vad har de gjort, vad prioriteras och vilka kulturpolitiska frågor är aktuella. Det här ger goda riktlinjer för vilken typ av projekt det lönar sig att ansöka bidrag. Vi hade kanske alltför rosenröda föreställningar om projektledning och trodde att det skulle gå bra att sköta parallellt med det egna jobbet. Men rapporteringen och uppföljningen kräver så mycket resurser att vi anställde en separat person för det. Projektledaren har en utmanande roll: man måste lägga sig i saker hos de övriga organisationerna som de anser vara interna och piska på andra. Vilka resultat gav projektet? Med tanke på museiarbetet fick vi mest ut av träffarna för olika yrkesgrupper. De gav upphov till nya kontakter som säkert kommer att bära frukt framöver. Redan under projektets gång hade vi också annat samarbete med dessa partner, som naturligtvis kommer att fortsätta i framtiden. Vi lyckades hela tiden hålla en hög standard på projektets produkter: utställningarna, publikationerna och seminarierna var verkligen högklassiga och väckte intresse bland såväl publiken som medierna. Vi är överlag mycket nöjda med själv projektet och det att vi gick med i den här processen. SH Nina Saunders: Never Malmö konstmuseum. Museums in Motion Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 19

20 my house. bild: Paul Watt Small size, big citizens med egna ord Kultur för blöjåldern På den internationella festivalen Bravo! för barn- och ungdomsteater i mars 2010 visades flera föreställningar producerade av projektet Small size för den allra yngsta publiken, som Andy Manleys My House, Compagnia Piccoli Principis BaBa och Compagnie Médianes ivi s Life. Small size, big citizens Widening of the European network for the diffusion of the performing arts for early years Huvudarrangör: La Baracca S.R.L. (Italien) Yhteisjärjestäjät: Helsingfors kulturcentrum/annegårdens konstcentrum (Finland), Ville de Limoges (Frankrike), Acción Educativa (Spanien), Baboró Galway International Children s Festival Ltd (Irland), Gledališ e za otroke in mlade GOML (Slovenien), Toihaus Theater am Mirabellplatz (Österrike), Kolibri Gyermek és Ifjúsági Színház (Ungern), Polka Children s Theatre Ltd (Storbritannien), Théâtre de la Guimbarde (Belgien), Teatrul Ion Creang (Rumänien), Helios 6 Live Art Production E.V. (Tyskland) Beviljat EU-bidrag: Längd: 09/ /2014 NÄTVERKET SMALL SIZE UTGÖRS AV europeiska teatrar och kulturinstitutioner vars målgrupp utgörs av under sexåringar. Under det fleråriga projektet syftar nätverket till att sprida information om och yrkeskunskap för förskolepedagogiskt arbete genom olika seminarier, utbildningsprojekt och föreställningar och festivaler för barn under skolåldern. I Finland deltar Annegårdens konstcentrum i Helsingfors i projektet. kulturproducent Katariina Metsälampi från Annegården. 20 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

21 POESIJAM. bild: Mauri Tahvonen ba ba. bild: Compagnia Piccoli Principi Small size, big citizens Projektet genomförs av ett stort nät - verk för europeiska teatrar och kulturinstitutioner som arbetar med barn under sex år. När gick Annegården med i nätverket och var projektet en naturlig fortsättning på samarbetet? Det här femåriga projektet förgicks av Small size-nätverkets tidigare ett- och treåriga projekt som fått bidrag ur EU:s kulturprogram. Annegården var med i diskussionerna redan i början av 2000-talet, men just då deltog vi i ett annat projekt och dessutom hade vi andra prioriteringar då. Den här gången riktigt friade man till Annegården att komma med. Jag var på La Baraccas festival i mars 2008 där jag plötsligt drogs in i ett hörn för att diskutera deltagande i projektet. Samtidigt presenterades svensk teater för riktigt små barn synligt på festivalen, så jag var först lite förundrad. Men nätverket hade verkligen övervägt vem som skulle vara en bra partner och kommit fram till Annegården. De flesta av partnerna hade redan besökt oss och våra festivaler och också i övrigt bekantat sig med vår verksamhet. Projektet var trevligt i och med att det verkligen passar in i Annegårdens egen verksamhet. Det vill säga att den grundläggande verksamheten redan fanns och vi behövde inte satsa något extra på den. Vi räknade med att kunna vidareutveckla verksamheten med EU-pengarna. Projektets namn Small size, big citizens tyder på att barn under skolåldern är en viktig, men på något sätt undervärderad eller bortglömd målgrupp. Varför är det viktigt och aktuellt att fundera på konstfostran just med tanke på de allra minsta medborgarna? Man har i själva verket funderat på det här ända sedan 90-talet och det har redan länge funnits en efterfrågan på föreställningar för de minsta i familjen. Frankrike, Spanien, Italien och Belgien är länder där barnen börjar i dagvård mycket tidigt och det EU-bidraget ger det lilla extra som gör att vi kan resa på möten, planera gemensam verksamhet och genomföra sådant som vi inte annars skulle göra. kallas redan skola. I de här länderna finns det en lång tradition av föreställningar för de yngsta i familjen. Visserligen har det också i Finland i flera decennier gjorts dockteater för 2 3-åringar. Barnkultur nämns ofta i festtal, men vi saknar en helhetssyn på att konst är viktigt även för de allra minsta barnen. Förhållandet till konst uppstår redan som alldeles liten när barnet upplever att konst är en naturlig del av vardagen. Om barnet går på teater första gången först som 12-åring, så blir det något extra, konstigt och underligt. Speciellt scenkonsten lär barnen att kommunicera med andra och skapar en positiv jagbild och självförtroende. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 21

22 ivi s Life. bild: Compagnie Médiane Small size, big citizens Varje projektpartner har sitt eget specialområde. Vad bidrar Annegården med? Och finns det något specialområde som ni själva vill förstärka via nätverket? Annegårdens bidrag är tvärkonstnärlighet och forskningsverksamhet. Vi planerar ett tvärkonstnärligt museiprojekt med Ateneums konstmuseum. Från Finland deltar en koreograf och den pedagogiska sidan från Ateneum, från Belgien en bildkonstnär och från Frankrike en musiker. Avsikten är att utifrån projektet skapa en metod som också de övriga projektpartnerna kan utnyttja. Dessutom har vi starkt samarbete med föräldrar och barn, vilket man egentligen inte har på annat håll. Finland har ju den specialiteten, att barnet är hemma med en förälder tills det är minst ett år. Därför arrangeras det ganska mycket föräldra-barn-verksamhet på Annegården. Inom ramen för detta gjorde vi i juni 2010 projektets första presentations-dvd om poesijam. Poesijam arrangeras traditionellt på bibliotek för barn och deras föräldrar. Nu testar vi hur samma sak kunde genomföras också på daghem. Jag har blivit imponerad av hur man till exempel i Frankrike, Belgien och Italien har fört scenkonst till daghem för de allra minsta. Jag har satt mig in i modeller för dagvård och försöker få dagvårdspersonalen och konstnärer att närma sig varandra också hos oss. Mobilitet bland konstnärer och andra proffs som arbetar med projektets teman samt ett ökat flöde av kunskaper och färdigheter har en mycket central roll i projektet. Festivalerna är centrala stationer för informationsutbyte inom projektnätverket. Vilka andra konkreta åtgärder ingår i dessa mål? Avsikten är att med projektets gemensamma grundfinansiering stödja nya föreställningsprojekt som besöker flera av nätverkets festivaler. Vårt mål är att producera högklassiga och genomtänkta föreställningar för projektets målgrupp. Vi söker föreställningar med öppen utlysning. Nätverket har nu för första gången en kvalitetsgrupp eller jury på två personer. Alla verk skickas till mig och min spanska kollega och vi tittar på och utvärderar dem. Small size-pengar eller -stämpel beviljas inte åt föreställningar som inte respekterar barnet eller söker nya grepp. I projektplanen utlovar vi flera metodguider i form av böcker och DVD-produktion om olika teman. Dessa inbegriper alltid aspekten att verksamheten som presenteras ska gå att genomföra någon annanstans. Alla publikationer publiceras också samtidigt åtminstone delvis på nätverkets webbplats. Vad betyder EU-bidraget för verksamheten kan ni exempelvis göra något sådant som ni kanske inte annars hade gjort? Absolut. Utan programmets stöd skulle nätverket Small size och just nu är projektet det samma som nätverket knappast finnas. Själva bidragsbeloppet är ju inte så svindlande, eftersom vi är så många partner, men i och med bidraget kan vi prioritera vår verksamhet friare. Vi kan dessutom utnyttja allt också i det nationella nätverket Taikalamppu för barnkulturcentra. Jag har jobbat med barnteater, teater och dans i långt över tjugo år och alltid ha man frågat sig varifrån man ska få respengar för internationell verksamhet. Allt annat går bra, men finansieringen av resor har ständigt varit det stora fråge tecknet. Nu var vår tanke att EUbidraget ger det lilla extra som gör att vi kan resa på möten, planera gemensam verksamhet och genomföra sådant som vi inte annars skulle göra. HHH 22 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

23 Projektet Jeunes talents cirque Europe. Race Horse Company: Petit mal. Bild: Heli Sorjonen Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 23

24 Europeiska priser Europeiska priser UR PROGRAMMET KULTUR FINANSIERAR EU fyra europeiska priser som avser att ge kulturen och kulturaktörer mer synlighet i Europa. Priserna stödjer även arkitekter, författare och musiker som är i början av sin karriär. Europa Nostra Europa Nostra-priset beviljas årligen till europeiska objekt, projekt eller personer som är speciellt framstående när det gäller bevarandet av kulturarvet. Europa Nostra är det europeiska förbundet för kulturarvsorganisationer. Det har ansvarat för priset sedan Europeiska priset för samtida litteratur Europeiska priset för samtida litteratur ges varje år till lovande förmågor inom den samtida litteraturen i tio länder. Därtill utnämns en känd person inom sektorn till ambassadör för den europeiska litteraturen. En roterande ordning har fastställts för länderna som deltar i programmet Kultur, så att priset beviljas till respektive land vart tredje år. Finland deltar första gången Europeiska förläggarföreningen, Europeiska bokhandlarföreningen och Europeiska författarkongressen ansvarar tillsammans för att utse de nationella priskommittéerna och dela ut priset. Priset utdelades första gången år European Border Breakers Awards (EBBA) EU:s pris i populärmusik, European Border Breakers Awards (EBBA), delas varje år ut till tio musiker eller musikgrupper som har lyckats slå igenom med sitt debutalbum över hemlandets gränser på den europeiska musikmarknaden. EU-ländernas gemensamma organisation för musikbranschen EMO ansvarar för priset i samarbete med Europeiska radio- och TV-unionen EBU, Billboard Information Group och European Talent Exchange Program som EU understöder. Allmänheten kan välja sin favorit bland de tio prisvinnarna i en online-omröstning. Priset har delats ut sedan år Mies van der Rohe-priset för samtida arkitektur Mies van der Rohe-priset för samtida arkitektur delas ut vartannat år till en byggnad som har uppförts under de senaste två åren och som representerar europeisk arkitektur av hög kvalitet. Därtill prisbelönas en lovande ung arkitekt. Tävlingen arrangeras av den spanska Mies van der Rohestiftelsen i Barcelona. Priset har delats ut sedan år Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

25 Europeiska priser Prisvinnare i Finland Europa Nostra: 2009: Restaureringen av väggmålningarna i familjen Grotenfelts gravkapell, Jorois Restaureringen av klockstapeln vid Kesälax kyrka, Kesälax 2008: Renoveringen och utbyggnaden av Hagalunds simhall, Esbo 2007: Renoveringen av byggnaden Porthania vid Helsingfors universitet, Helsingfors EBBA: 2009: The Do: A Mouthfull (Frankrike/Finland) 2008: Sunrise Avenue: On The Way to Wonderland SUNRISE AVENUE. BILD: VILLE AKSELI JUURIKKALA SIMHALLEN I HAGALUND. BILD: ESBO STAD Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 25

26 Europas kulturhuvudstad Europas kulturhuvudstad EUROPEISKA KULTURHUVUDSTADEN (European Capital of Culture, ECOC) hör till de synligaste formerna av EU:s stöd till kulturen. Kulturhuvudstäderna har valts sedan 1985 och projektet ingår numera i programmet Kultur. Varje år väljs en eller flera städer till Europas kulturhuvudstad. Projektets syfte är att understryka den kulturella mångfalden i Europa och öka kulturutbytet i Europa. För kulturhuvudstäderna själva är evenemanget ett omfattande projekt som förenar stadens egen förvaltning, intressegrupper, det kulturella fältet samt offentliga och privata finansiärer. För många städer har kulturhuvudstadsåret haft bestående effekter på bland annat kulturen, turismen, samarbetet och stadsbilden. Kulturhuvudstäderna : Sibiu (Rumänien) och Luxemburg 2008: Liverpool (Storbritannien) och Stavanger (Norge) 2009: Linz (Österrike) och Vilnius (Litauen) 2010: Essen (Tyskland), Pécs (Ungern) och Istanbul (Turkiet) 2011: Tallinn (Estland) och Åbo (Finland) 2012: Guimarães (Portugal) och Maribor (Slovenien) 2013: Marseille (Frankrike) och Košice (Slovakien) 2014: Umeå (Sverige) och Riga (Lettland) 2015: Belgien och Tjeckien 2016: Spanien och Polen 2017: Danmark och Cypern 2018: Nederländerna och Malta 2019: Italien och Bulgarien Åbo 2011 Åbo är Europas kulturhuvudstad år 2011 tillsammans med Tallinn. Åbo och Tallinn förenas utöver kulturen och historien av Östersjön, som har valts till utgångspunkt för de två städernas gemensamma teman. bild: Jenni Erkintalo, Petri Summanen 26 Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

27 Europas kulturhuvudstad Den enorma månskulpturen Largest Moon on Earth av Wolfgang Volz i gasklockan i Oberhausen är en del av Essens kulturhuvudstadsår 2010 som har brett ut sig på hela Ruhrområdet. Föregående sida: Åbo 365 är ett stadskonstprojekt på ett år som utspelar sig i det offentliga rummet och sprider sig från bussar till förorter, från åfärjor till broar, från pendolinos till stadens hemliga platser. Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter 27 bild: Sven Siebenmorgen

28 Finländska aktörer och projekt EU-programmet Kultur Finländska aktörer och projekt År 2010 DESIGN RECHERCHE EUROPE ART MÉTIER EXPERIMENT DIVERSITY bild: compagnie médiane Huvudarrangör: Société d Encouragement (WITH THE STREET ARTS AND CIRCUS!) aux Métiers d Art (Frankrike) Huvudarrangör: Subtopia (Sverige) ART NOUVEAU & ECOLOGY Medarrangörer: Konstindustriella högskolan Medarrangörer: Informationscentralen Huvudarrangör: Ministère de la Région (Finland), Fondazione per il Clima e la Sostenibi- för cirkus (Finland), Circus Arts Forum Bruxelles-Capitale (Belgien) lità (Italien), Fundación Española para la Innova- (Stor britannien), Internationaal Medarrangörer: Helsingfors stadsmuseum ción de la Artesanía (Spanien), ASTRA National Straattheaterfestival (Belgien) (Finland), Câmara Municipal de Aveiro (Portugal), Museum Complex (Rumänien), Agence pour la EU-bidrag: Institut Mathildenhöhe Darmstadt (Tyskland), promotion de la création industrielle (Frankrike) Institut Municipal del Paisatge Urbà i la Qualitat EU-bidrag: de Vida (Spanen), Jugendstilsenteret Kultur- kvartalet (Norge), Jugendstilverein Bad Nauheim FESTIVAL LAB THEORY AND PRACTICE e.v. (Tyskland), Musée Horta (Belgien), Regione FOR THE NEXT GENERATION OF EUROPEAN Lombardia Direzione Generale Culture (Italien), EUROPEAN NETWORK OF FESTIVAL PROGRAMMERS Riga Municipal Agency (Lettland), Servei de FOLK ORCHESTRAS Huvudarrangör: Spielmotor München e. V. / Cultura, Ajuntament de Terrassa (Spanien), Huvudarrangör: Municipality of Vigo (Spanien) Festival SPIELART (Tyskland) Urban Planning Institute of the Republic of Medarrangörer: Sibelius-Akademin (Finland), Medarrangörer: Q-teatteri ry./ Baltic Circle Slovenia (Slovenien), Ville de Nancy (Frankrike) Fundación SonDeSeu (Spanien), Associazione di (Finland), London International Festival of EU-bidrag: Promozione Sociale (Italien) Theatre (Storbritannien), New Theatre Institute of Typ av projekt: 3 5-åriga EU-bidrag: Latvia / Festival Homo Novus (Lettland), Stowar- zyszenie Rotunda / Festiwal Reminiscencje (Polen) EU-bidrag: CHANGING IDENTITIES AND CONTEXTS IN EUROPEAN PUBLIC ART CENTRE THE ARTS. ARTISTIC RESEARCH AS THE NEW Huvudarrangör: Centre for Art Management EUROPEAN PARADIGM FOR THE ARTS and Information MMIC (Lettland) OUTSIDER ART PAST FORWARD Huvudarrangör: Bildkonstakademin (Finland) Medarrangörer: Suomen Biotaiteen seura Huvudarrangör: GAIA Museum Medarrangörer: KEHYS / Statens konstmuseum (Finland), SCART Society for the Convergence Outsider Art (Danmark) (Finland), Göteborgs universitet, Konstnärliga of Science and Art (Tjeckien), Trondheim Elektro- Medarrangörer: Landsbygdens bildnings- fakulteten (Sverige), University of Leeds (Storbri- niske Kunstsenter (Norge), C-lab (Storbritannien), och kulturförbund (Finland), Kunsthaus Kannen tannien), Henry Moore Institute (Storbritannien), University of Leiden, Arts and Genomics Centre (Tyskland), Museum Dr. Guislain (Belgien) Göteborgs Konsthall (Sverige) (Nederländerna), Ectopia Experimentação EU-bidrag: EU-bidrag: ,50 artistica associação (Portugal) EU-bidrag: Nätverk, utkiksplatser och nya möjligheter

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Europeiska unionens ungdomsprogr Youth in Action, gemensam verksamhet för ungdomar Vill du resa och träffa andra ungdomar i ett annat

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS Denna ansökan avser en begränsad del av projektet Show Europe Show Belarus som Culture Clinic tillsammans med fem andra organisationer har fått beviljat stöd

Läs mer

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier Om fonden: Inom programmet Grundtvig är mobilitetsstipendierna individuella bidrag som gör det möjligt för personer anställda inom

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram När CIMO-praktikplatsen har bekräftats, kan praktikanten i regel avtala om praktiska saker kring praktikperioden direkt med arbetsgivaren. Inom praktikprogrammen

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 VIKTIGT! Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant innan du fyller i ansökan! Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret.

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

uppdaterings - guide för

uppdaterings - guide för uppdaterings - guide för Media Nav navigationssystemet i din Renault Uppdatera GRATIS! * www.renault.naviextras.com *Inom 90 dagar efter leverans av din bil. Välkommen in i media navs värld! Du har precis

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Projektets längd: Besöket eller utbytet pågår minst en dag och högst 12 veckor.

Projektets längd: Besöket eller utbytet pågår minst en dag och högst 12 veckor. Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier Besök och utbyten Om fonden: Inom programmet Grundtvig är mobilitetsstipendierna individuella bidrag som gör det möjligt för personer anställda inom vuxenutbildningen

Läs mer

Att söka pengar och att skapa en projektbudget

Att söka pengar och att skapa en projektbudget Att söka pengar och att skapa en projektbudget Samhällsentreprenör - 2013/2014 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare.

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare. ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2006 Innan du fyller i ansökan: *Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant. *Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret. Kryssa

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2012/2013 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar vi

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer