Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: Måndagen den 9 november 2015 kl , gruppmöten från kl Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala. Sammanträdet äger rum i lokal Klassrummet. Dagordning Gruppmöten Lokal: Klassrummet (V, S, MP) Linnéan (alliansen) Sammanträde Fika Utbildning i barnrätt för beredningens ledamöter Martin Price Länsbarnombudsman Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren i god tid innan mötet. Med vänlig hälsning Elin Gottfridsson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för barn och unga 9 november 2015 kl , gruppmöten från kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala Nr Ärende 73 Öppnande av sammanträdet 74 Anmälan av övriga frågor 75 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 76 Val av justerare 77 Yttrande angående betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU2015:71) 78 Beredningens ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 79 Inkomna skrivelser för kännedom 80 Inbjudningar till konferenser eller liknande 81 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande 82 Information från presidiet 83 Övriga frågor 84 Nästa sammanträde 85 Avslutning

3 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (13) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer Ordförande Jeannette Escanilla (V) Justerande Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Sammanträdesdatum Den 9 november 2015 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (13) 73 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 74 Anmälan av övriga frågor Följande övriga frågor anmäls: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (13) 75 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Förslag till beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista med tillägg av de övriga frågor som anmäls. 76 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 77 Yttrande angående betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU2015:71) Förslag till beslut Beredningen för barn och unga lämnar yttrande till landstingsstyrelsen enligt bilaga. Bilaga 77 Ärendet Landstinget har givits möjlighet att lämna yttrande över betänkandet Barns och ungas rätt till tvångsvård, förslag till ny LVU (SOU2015:71) startades en översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet med utredningen är att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga samt bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård. Utredningen fick vidare uppdrag att se över olika placeringsalternativ för barn och ungas boende, vård och fostran enligt SoL och LVU och att lämna förslag till fler alternativ än vad som finns idag kompletterades utredningens uppdrag med att göra en översyn av hur långsiktighet och stabilitet i större utsträckning kan säkerställas för barn som är eller bedöms bli långvarigt placerade. Utredningen anser att barnrättsperspektivet behöver stärkas i tvångsvården för barn och unga och att det kräver en omarbetning av dagens LVU. Utredningen föreslår en ny lag om tvångsvård för barn och unga, i betänkandet kallad den nya LVU. Den nya lagen är mer pedagogisk och överskådlig jämfört med dagens lag och innebär att kraven på vården blir tydligare också för de som ska tillämpa lagen och ge insatser med stöd av den. Därmed stärks barns och ungas rätt till skydd och vård på likvärdiga villkor i hela landet. Syftet med nya LVU är att tillförsäkra barn och unga skydd och en god vård. Följande krav ska gälla för vården: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) Vården ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i vården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vården ska särskilt vara trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Vården ska ges med omtanke och bygga på respekt för barnets eller den unges människovärde och integritet samt med aktning för barnets eller den unges person och egenart. Vården ska ges utifrån en helhetssyn på barnet och bedrivas i samverkan med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Ett barn eller en ung person som vårdas utanför det egna hemmet har rätt till samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Ett barn eller en ung person som vårdas utanför det egna hemmet ska ges möjlighet till en fritid som är anpassad till hans eller hennes ålder och intressen. Det är angeläget med en initial hälsoundersökning i anslutning till en placering. Syftet är att upptäcka tecken på ohälsa och säkerställa att barnet får den hälso- och sjukvård och tandvård som alla barn har rätt till. Utredningen delar denna uppfattning och föreslår att socialnämnden, om det inte är obehövligt, ska begära en hälsoundersökning i anslutning till att vård i familjehem eller HVB för barn och unga inleds. Landstinget ska därefter vara skyldigt att erbjuda barnet eller den unge en hälsoundersökning. Landstingets skyldighet ska regleras i en särskild lag: lagen om hälsoundersökning av barn och unga vid beslut om vård utanför det egna hemmet. Utredningen lämnar ett antal förslag som gäller verksamheten vid de särskilda ungdomshemmen. Bestämmelserna om de särskilda befogenheterna medger att vissa tvångsåtgärder får vidtas om det bedöms nödvändigt för att kunna genomföra vården. Utredningen föreslår att tiden för hur länge en avskiljning får pågå minskas kraftigt. En avskiljning med låst dörr ska, enligt förslaget, som längst få pågå två timmar (i dag 24 timmar) och en avskiljning med öppen dörr som längst tre timmar. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till: Landstingsstyrelsen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 FÖRSLAG BILAGA Dnr CK Akademiska sjukhuset, psykiatri Åsa Hagberg Tfn E-post Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU2015:71) Sammanfattande överväganden Läkarundersökning inför placering enligt Socialtjänstlagen (SOL) eller Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), liksom vidare hälsoundersökning efter placering skulle behövas regleras i en bestämmelse motsvarande den som finns i Finland. En sjuksköterska inom varje kommun kan lämpligen ha ansvaret för att medicinsk information inför placeringarna inhämtas och vidarebefordrar underlaget till den läkare som socialtjänsten utser som ansvarig intygsskrivare. En överenskommelse om var undersökningarna sker ska finnas upprättad och känd för alla som arbetar inom kommun och landsting. Både en psykiatrisk och somatisk del ska ingå i läkarundersökningen. Kommunsjuksköterska för placerade barn underlättar arbetet för socialsekreterarna och kan bidra med synpunkter i LVU- LPT-frågor (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Efter placerings ska hälsoundersökning vara ett krav för att säkra för barnets vidare hälsa. Många utsatta barn har flyttat runt och inte gått i skolan där hälsokontroller sker. Hälsoundersökningen sker i ett lugnt skede och på den plats där barnet blir placerat. Samarbete med specialiteter inom både barnpsykiatri och barnmedicin kan behövas. Exempel på detta kan vara oklara kramper eller frånvaroattacker som kan ha både neurologiska och psykiska förklaringar. Det är viktigt att socialtjänsten, via kommunsjuksköterskan, fortsätter att ha ett medicinskt ansvar för de placerade barnen för att man inte ska förlora värdefull information i ett senare skede när barnet kanske omplaceras. Kommunsjuksköterskan i placerande kommun kan vid behov ha kontakt med placeringsansvarig kommuns sjuksköterska. Utökade resurser, i form av personal med medicinsk kunskap och ekonomiska förutsättningar behövs för att klara denna uppgift som inbegriper både socialtjänsten och landstinget. Ensamkommande barn som söker asyl är en nytillkommen grupp med stora psykiatriska problem som är placerade på asylboenden. Socialtjänstens ansvar behöver förtydligas. När barnet tillsammans med personal från boendet söker hjälp på BUP för ex. suicidtankar, har asylboendena inte ansvar för barnet när det vårdas på sjukhus vilket gör att en god vård inte kan bedrivas. Barnet som inte talar svenska lämnas ensam på Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 BILAGA 77 2 (2) sjukhuset/bup med allvarliga psykiatriska problem och har ingen som för delas talan nära sig. Gode man och socialtjänst kan befinna sig i en annan kommun vilket ytterligare bidrar till dåliga förutsättningar att hjälpa. De barn som är asylsökande och som har placerats enligt LVU inom Statens institutionsstyrelse (SIS) och som inte kan klara en placering på ett öppet hem för vård eller boende (HVB) utifrån ett utåtagerande beteende behöver ett särskilt omhändertagande inom både socialtjänsten och psykiatrin. Barnet har oftast PTSD, post traumatisk stress disorder, och agerar självdestruktivt genom intoxikation, hänga eller skära sig efter att ha blivit inlåsa, vilket föranleder BUP-kontakt och ibland slutenvård. Detta skulle kunna undvikas om kontakt med socialtjänsten och gode man är bra. Frågor som inte hör hemma inom sjukvården är i många fall orsaken till deras beteende. Att kunna samtala med någon på sitt hemspråk kan ibland räcka för att lindra ångest. Placerade barn som har kontakt med BUP där anmälan om att barn far illa skrivs ska omgående bedömas av socialtjänsten om skäl föreligger för akut LVU eller omplacering enligt SOL. Detta för att barnet inte ska behöva hamna inom slutenvården och där vårdas långa tider i väntan på en omplacering. Sjukhusmiljön är olämplig för barns utveckling och vår erfarenhet visar att de psykiatriska problemen, självskade- och utåtagerande beteende ökar. Om barnet inte är placerat i sin hemkommun och blir inlagd på BUP i ett annat landsting ska socialtjänsten kunna begära och samarbete ske kring en överflyttning till hemlandstinget för vidare planering. Förslaget om att kontakta läkare inom BUP eller primärvård i samband med avskiljningar är varken medicinskt- eller rättssäkert. Sjuksköterska som har ansvar för SIS och den som har en bättre kännedom om förhållandena och bakgrunder till beslut och som även kan följa upp tvångsåtgärden själv eller tillsammans med läkare inom SIS. Förslaget om att avskiljning mer än tre timmar ska föranleda BUP-kontakt med ställningstagande till LPT motsägs. Aggressivt och socialt avvikande beteende som grund för avskiljning ska inte bedömas av BUP om inte samtidig psykiatrisk problematik föreligger, ex. psykos eller allvarliga suicidtankar. Avskiljning inom HVP och SIS måste kunna ske längre tid än tre timmar. Polis kan inte prioritera transportärendena till BUP om inte en akut situation föreligger. BUP har inte resurser att prioritera bedömningar som inte är av akut karaktär. Kan problemet lösa sig på annat sätt på boendet än att en akut vårdkontakt tas så är det att föredra även om detta skulle innebära en tvångssituation för barnet. Förslaget om att ingripa tidigt i utvecklingen av ett beroende inom LVU vid användandet av beroendeframkallande medel stödjs.

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 78 Beredningens ekonomi informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om förbrukade medel hittills Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 79 Inkomna skrivelser för kännedom Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga inkomna skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid beredningens sammanträde: - Viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa: en delrapport (Hälsooch sjukvårdsstyrelsen ). - Fastställande av aktivitetsplan för beredningen (Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration ). - Beslutsprotokoll beredningen för barn och ungas presidium ( ). - Landstingsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa organ. Valärenden (Landstingsfullmäktige ). - Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer på motion (Landstingsfullmäktige ). - Antagande av strategier för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ). - Förekomst av oskuldskontroller i Uppsala läns landsting. Inkommen skrivelse från Alfred Mujambere (FP), Jenny Gavelin (FP) samt Johan Enfeldt (FP). Utredning pågår och svar lämnas till frågeställarna inom kort. Ledamöterna har erhållit inkomna skrivelser för kännedom digitalt tillsammans med möteshandlingarna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 80 Inbjudningar till konferenser eller liknande Förslag till beslut Beredningen beslutar att medge deltagande i konferens med utbildningsarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt följande: Symposium Ensamkommande barn, 10 november, Uppsala. Två från majoriteten och två från oppositionen. Ärendet Vid dagens sammanträde föreligger följande inbjudningar: Symposium Ensamkommande barn, 10 november, Uppsala. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Anmäl dig här! Symposium Ensamkommande barn Datum: Den 10 november 2015 Tid: heldag, ca Plats: Grönwallsalen, ing 70, Akademiska Sjukhuset Kostnadsfritt Barnskyddsrådet i Uppsala län anordnar ett kostnadsfritt heldags symposium om ensamkommande barn. Ur programmet Om att komma som ensamkommande barn, och delar av dokumentärfilmen om flyktingar Den röda vägen Jonas Lal, filmare som själv kom till Sverige från Afghanistan som 17-åring 2009 Hur jämställdhetsperspektiv och normkritik kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Katarina Olsson, jämställdhetsstrateg. Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil dr sociologi, Mälardalens högskola Om konsekvenserna av trauma. Niklas Möller psykolog, Röda Korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade Lunch Sveriges nya gatubarn Polisen citygruppen Stockholm. Annie Billingsdal, Fältgruppen city Göteborg Barnkonsekvensanalys kring ensamkommande barn Marie Lundin, Barnombudsman i Simrishamns kommun Aktuella situationen för ensamkommande barn på nationell nivå Richard Svanegård, expert, Migrationsverket. Schemat med exakta tider finns inom kort på Där kan du också läsa mer om Barnskyddsrådet i Uppsala län. Barnskyddsrådet i Uppsala län bildades i augusti 2013, och består av representanter från socialtjänsten, Akademiska barnsjukhuset, Barnahus, Uppsala Universitet, BUP, grundskolan, förskolan, elevhälsan, Barn ombudsmannen i Uppsala, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Rädda Barnen, Röda Korset, SUF-kunskapscentrum och rättsväsendet. Vid frågor kontakta Lisa Skiöld lisa.skiold@boiu.se Barnombudsmannen i Uppsala

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 81 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Förslag till beslut Beredningen lägger de skriftliga rapporterna till handlingarna samt beslutar att ställa sig bakom presidiets förslag till omhändertagande av skriftliga rapporter. Bilaga 81A, 81B, 81C, 81D, 81E Ärendet Enligt tidigare beslut ska ledamöter som deltagit i konferens, studiebesök eller liknande ge en skriftlig återrapport på nästkommande sammanträde. Skriftliga rapporter har lämnats in från Christina Lundh (S) bilaga 81A Alf Ahlstedt (M) bilaga 81B Kjell Andersson (S) bilaga 81C Alf Ahlstedt (M) bilaga 81D Christina Lundh (S) bilaga 81E Presidiet har än en gång diskuterat hur beredningen tar tillvara den kunskap som förmedlas genom ledamöternas skriftliga rapporteringar från kurser, konferenser eller liknande. Presidiet anser att rapporterna innehåller viktiga lärdomar och områden som beredningen i vissa fall behöver agera kring. För att kunna lägga mer tid på de skriftliga rapporterna anser presidiet att gruppmötena innan sammanträdena nästa år kan kortas ner, alternativt att sammanträdena förlängs något. Presidiet föreslår att skriftliga rapporter tas omhand på följande sätt: - Ledamöterna skriver rapporter från de konferenser, studiebesök eller liknande som de deltar i. Deltar flera ledamöter i samma konferens är upp till dem att bestämma om en gemensam eller en enskild rapport lämnas in. - Ledamöterna ges tillfälle att kort muntligt redovisa sin rapport vid det sammanträde som den skriftliga rapporten lämnas till. Utrymme för diskussion bör även finnas. - Rapporterna utgör ett underlag till årsrapporten som skickas till fullmäktige. - Rapporterna utgör ett underlag till kommande års verksamhetsplan. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) - Rapporterna utgör ett underlag för en workshop under kommande år för att identifiera behov som beredningen bör uppmärksamma och lyfta. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 BILAGA 81A Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Christina Lundh Kurs, konferens eller studiebesök: Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Tid och plats: 23 september 2015, Stockholm Sammanfattning av innehållet En majoritet av de sjukdomar människor dör av idag orsakas av några få ohälsosamma levnadsvanor. De står för en stor del av sjukdomsbördan och kostar samhället minst 55 miljarder per år. Det positiva är att dessa sjukdomar kan förebyggas. FN har haft två toppmöten och WHO arbetar intensivt med frågan om s.k. Non Communicable Diseases, NCD. Hälso- och sjukvården i både landsting och kommun har en nyckelroll och behöver bli mera inriktad på att förebygga sjukdom och involvera patienterna. I Sverige har Socialstyrelsen utfärdat Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som gäller för vårdens alla nivåer. Varför är det så viktigt för vården att arbeta med levnadsvanor? Vad innebär det i praktiken? Vad rekommenderas? Vad finns det för goda exempel och stöd? Det var vad konferensen handlade om. Initiativtagare och moderator för konferensen var leg psykolog, jurist Barbro Holm Ivarsson. Programmet omfattade en heldag på konferenscentret Lustikulla, Liljeholmen i Stockholm. Målgrupp för konferensen var vårdpersonal, politiker, folkhälsoplanerare utbildare inom berörda myndigheter. Från landstinget i Uppsala deltog tre politiker; Alf Ahlstedt, Kjell Andersson samt undertecknad. Representanter för Socialstyrelsen, Närverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), Folkhälsomyndigheten samt företrädare för hälso-och sjukvården; läkare, sjuksköterskor och näringsfysiolog medverkade med intressanta och vetenskapliga föredragningar. En stor andel av befolkningen i Sverige och i världen dör i förtid p.g.a. NCD; hjärtkärlsjukdomar, cancer, kronisk luftvägssjukdom och diabetes typ 2. Samtliga dessa sjukdomar kan förhindras och fördröjas med hälsofrämjande levnadsvanor. Ett aktivt arbete från vården i syfte att minska riskbruk av alkohol, arbeta mot tobak, ge kostråd samt stimulera till ökad fysiks aktivitet skulle innebära bättre hälsa och välmående hos befolkningen. Kvalificerad rådgivning, motiverande samtal och/eller KBT i kombination med särskild medicinsk information är metoder för förändring och förbättring av patienters levnadsvanor. Landsting och kommuner har ett stort ansvar i frågan. Internationellt verkar FN och WHO för global utveckling av folkhälsan. Bland de viktigaste internationella målen för tiden fram till 2030 kan nämnas bekämpning av fattigdom, jämställdhet, jämlikhet,

17 BILAGA 81A 2 (2) arbete mot hunger och för näringsrik kost, utbildning och arbetstillfällen. Det var en viktig och givande konferens. Hälso- och sjukvården bör arbeta mer konkret och planmässigt med folkhälsofrågor och förebyggande av sjukdomar. Det är särskilt viktigt ur ett humanitärt, etiskt perspektiv samt ett folkhälsoperspektiv. Med den förväntade demografiska utveckling samhället står inför är det även nationalekonomiskt viktigt.

18 BILAGA 81B Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Alf Ahlstedt Kurs, konferens eller studiebesök: Bättre levnadsvanor i vården - seminarium Tid och plats: , Stockholm Sammanfattning av innehållet Jag deltog i ett seminarium om levnadsvanor i vården i Stockholm. En intressant dag med många kompetenta föreläsare i viktiga ämnen. Störst fokus för dagen var nikotin, alkohol, dåliga matvanor samt fysisk inaktivitet. Dessa frågor är ju kända sedan tidigare och berörs i många sammanhang. Trots att detta har fått genomslag verkar inte belastningen på vården minska med sjukdomar kopplade till dessa grundläggande problem. Ett märkligt faktum att j mer vi bryr oss om våra levnadsvanor ju sämre uppfattar vi oss må. Tanken går lätt till ett gammalt kåseri skrivet av Cello för drygt 40 år sedan: Hur kan det komma sig att kunden på hälsokostaffären är mager, blek, glåmig och enbart tänker på döden, när kunden på ICA är fet och glad och bara tänker på livet? När vården engagerar sig i människors levnadsvanor, möter den engagerade, kunnige sjukvårdrepresentanten en mottagare som kanske inte ens visst att den hade ett problem. Den som inte uppfattar sig ha ett problem anser sig inte ha behov av en lösning. Resultatet kan lätt bli att de välmenande råden istället blir en skräckupplevelse. I reklamsammanhang vet de aktiva hur viktigt det är att först väcka ett behov, och därefter presentera den enkla lösningen. En hälsosam livsföring borde ge en trygghet i tillvaron som motvikt till de risker motsatsen medför. Däremot bevisas alltför ofta att det inte går att skrämma människor till trygghet. Att salt överkonsumeras är känt och detta medför hälsorisker. Samtidigt är salt vår största källa för intag av jod. När intaget av salt minskar, och mer och mer av det salt vi äter kommer från nya kryddblandningar utan tillsats av jod kan vi se en annan hälsofara. Här medför en hälsobefrämjande insats att ett annat problem växer fram. Konferensens huvudtema ar att vården ska arbeta för att förebygga dålig hälsa och verka rehabiliterande för dem som redan drabbats av ohälsa kopplat till dåliga levnadsvanor. Det pekar redan i grunden ut den hälsobefrämjande insats som möter människan tidigt i livet. Mödrahälsovård, barnhälsovård och skolhälsovård i första hand, samt naturligtvis den ordinarie skolundervisningen. Idag har eleverna alldeles för dåliga kunskaper om kroppens normal funktioner och variationer, samt om egenvård. Vårdcentralerna kommer in först då problemet är ett faktum. Här bör vi hitta vägar att ge de tre nämnda grupperna större status i vårdhierarkin. Det är svårt att visa vikten av deras arbete i ekonomiska termer, då en faktiskt genomförd insats är lätt mätbar till skillnad från en behandling som aldrig har behövt utföras. Att genomföra en omfattande

19 BILAGA 81B 2 (2) hjärt- lungtransplantation på en KOL-patient ses som en betydligt mer glamorös insats än ett effektivt förebyggande arbete. Då vi var tre ledamöter från beredningen som deltog i detta seminarium, antar jag att de skrivit mer om själva delseminarierna. Mina reflektioner ovan kan ses som ett komplement till dessa.

20 BILAGA 81C Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Kjell Andersson Kurs, konferens eller studiebesök: Forskning pågår om barn och ungas integration Tid och plats: 6 oktober 2015, Uppsala Sammanfattning av innehållet Ella Johansson professor i etnologi berättade om forskning om barns uppväxt i storstad. Det skiljer sig åt beroende på socioekonomiska bakgrund. Villabarnen har schemalagda fritidsaktiviteter medan förortsbarnen leker ute och kan många grupplekar. Dagis är en arena som utjämnar. Barn lär av barn och vill bo där det finns barn. Hon menade att vi alla har en bullerby- dröm för barndomen, men att alla måste integreras under olika skeden i livet. Socialpsykologen Jonas Stier pratade om interkulturell kommunikation och identitetsskapande. Att kommunicera betyder. Att göra gemensam. Han menade att men kan betrakta det mångkulturella Sverige ur många synvinklar: (O)likhetsfällan är en diskurs, problemfällan, tycka- synd- om- fällan, att man kommer med kulturella soptunneförklaringar, ideologiserade, kulturaliserade o.s.v diskurser som gör att identiteter skapas. Här behövs tid för reflektion och proportionalitet. Han pekade också på svårigheter utifrån monokrona och polykrona kulturer. Vi monokrona tycker att tid är viktig och linjär: man planerar, genomför och följer upp. Polykrona kultur ser inte tiden som viktig i sig, tid och skeenden är cykliska, planering av mindre vikt och man kan göra flera saker samtidigt. Språkligt blir följden att det sagda är det som bär innebörden i monokron kultur medan polykron kultur mera ser det osagda och situationen i sig som bärare av innebörden. Prof. Margareta Sandström pratade om interkulturell kompetens. Bland annat lyfte hon fram " tröskelhypotesen": man måste kunna åtminstone ett språk väl för att kunna hänga med i skolan. Kan man flera språk grundligt har man en kognitiv fördel- och blir mer vidsynt. Det är viktigt med lyhördhet i klassrumsdialogen eftersom all undervisning medvetet eller omedvetet överför värderingar. Jag gick på ett seminarium om nyanlända elever. Området är ganska obeforskat och vi har många nya aspekter: Skillnaderna mot förr är mängden nyanlända, fler med traumatisk bakgrund, många ensamkommande, många som saknar skolbakgrund och det har tillkommit nya lagar om skolplikt för nyanlända. Jag blev mkt bekymrad över den stora börda som läggs på skolväsendet eftersom problembilden är minst sagt komplex och svårbemästrad med brist på kunskap och metoder. Magdalena Jerneld berättade om ett antal somaliska flickors integration i Sverige. Det var en grupp som var mkt starkt motiverade att lyckas. VIKTIGT VAR ATT HA EN FAST PLACERING, INTE BEHÖVA BYTA VUXNA HELA TIDEN. Personalen behöver ha kunskap om ursprungsländernas, och det var lättare att bo på en liten plats och bli en del av samhället. Icke anpassad information är meningslös. Detta är ett axplock från en ganska intressant dag.

21 BILAGA 81D Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Alf Ahlstedt Kurs, konferens eller studiebesök: Forskning pågår om barn och ungas integration Tid och plats: 6 oktober 2015, Uppsala Sammanfattning av innehållet GENOMFÖRDE Regionförbundet i samverkan med Länsstyrelsen en gemensam konferens/utbildning om Integration för barn/ungdomar. Det vara en bra spridning på ingångsvinklar och föreläsare ur olika sammanhang. En grundfråga som påtalades var vad integration verkligen är. Vad är svenskhet, och hur överförs den? Flera gamla sanningar vändes på och ifrågasattes på ett konstruktivt sätt. I det gamla bondesamhället liksom i bruksorterna var leken så mycket närmare den vardag som dominerade de vuxnas tillvaro. Leken blev en inskolning i den vardag som dominerade tillvaron, och som förväntades bli den kommande generationens vardag. Barn och unga blev snart en del i det försörjningsarbete familjen behövde. Att inte vilja eller kunna bli en del av detta medförde ett utanförskap i den miljön. Att läsa vidare kallades en klassresa som för många medförde en rotlöshet och känsla av utanförskap livet igenom. Den Bullerbyromantik som många av oss äldre av drömmer att ge våra barn, visar sig i undersökningar inte vara det som barn uppskattar. Barn vill bo där barn bor, och barnen finne en trygghet och gemenskap om det inte är för ålderssegregerat i bostadsområdet. Barn i tätbebyggda områden, t ex miljonprogrammet, kan många lekar som de även utvecklar men behåller de svenska namnen på. Barn i villaområden kan ofta bara 3-4 lekar som de sällan hinner att delta i. Denna grupp har ofta 3-5 planerade aktiviteter/vecka utöver skolarbete inkl läxor. Integration av barn/unga blir därför ofta svårare där barnen inte har så många gemensamma träffpunkter. En förvånande siffra som redovisades var att i Alby som saknar simhall, hade ca 70 % av de unga i området besökt en simhall. Motsvarande i områden med nära till simhall var betydligt lägre. Nästa föreläsare talade (lysande!) om kommunikation. Kommunicera = göra gemensamt, kommunikation = skapa kontakt var några nyckelbegrepp. Detta sker såväl verbalt som ickeverbalt. Ett stort problem i många sammanhang, t ex vid integration är att vi tar fasta på olikheter. Därigenom blir det automatiska problem att överbrygga. 90 % av alla personer är lika och det som skiljer oss är ca 10 %. Skillnaderna bottnar i språk, kultur och traditioner och att då sätta sig själv som norm skapar ofta motsättningar istället för att bjuda in till ett öppet personligt möte.

22 BILAGA 81D 2 (2) Därefter följde interkulturellt bemötande i skolan där den språkliga kompetensen är viktig. Språklig kompetens omfattar en tröskelhypotes. Kraven på ett bra ordförråd ökar genom skolsystemet. Vid övergång från grundskola till gymnasium är steget stort vad gäller behovet av ett rikligt ordförråd. I dessa sammanhang kan 2-språkighet vara ett problem då det skapar ett gott ordförråd, men inte i båda språken. Nyanserna i språket kan lätt bli förminskat, vilket försvårar en god kommunikation och läsförståelse. Det sista föredraget handlade om ensamkommande flickors integration i Sverige (ca 14 ungdomar). Det byggde på ett väldigt litet underlag varför det kan vara svårt att dra för omfattande slutsatser. Men de viktigaste slutsatserna var även här, som i alla annan barnuppfostran, att alla behöver bli sedda Alla behöver ha en betydelse. All undervisning behöver baseras på mottagarens kunskapsnivå Jag deltog i ett, av flera delseminarier, som hette kulturell kontinuitet. Handlade om somaliska unga flickor/kvinnor och omskärelse. Omskärelse är ett utbrett fenomen i Somalia ffa pga tradition. Bland somalier boende i Sverige är det ett utbrett motstånd mot kvinnlig omskärelse. En rättrogen muslimsk somalier ser upp till araber som anses stå nära profeten. I den större delen av arabvärlden är omskärelse ovanlig, varför det finns en stor acceptans för somalier utanför Somalia att avstå. Det finns flera studier som visar att omskärelse på unga är ovanligt på Sverigefödda flickor med somaliska föräldrar. Det har varit polisanmälda misstänkta omskärelser, varav enbart två har lett till åtal. Viktigt dock att vid misstanke att omskärelse planeras agera snabbt. Den omskärelse som görs utförs i 7-årsåldern och handlar ofta om att sy ihop de inre blygdläpparna, och ibland att skära den bort den yttersta delen av clitoris. Det innebär att huvuddelen av clitoris är kvar varför det är missvisande att tala om könsstympning. Kvinnor som utsatts för denna typ av omskärelse har generellt inga efterstående problem att ha eller ha utbyte av sex. Tyvärr kan den negativa attityd som välmenande personer kan förmedla till berörda unga kvinnor ge dem en negativ bild av den egna kroppen. Denna bild i sig kan ge dem problem i deras framtida sexliv. Därför bör begreppet könsstympning inte användas i kontakter med dessa ungdomar. Här har ffa skolsköterskan en viktig roll att ge en saklig och nyanserad bild till den unga. Skolsköterskan har en hög status som bollplank och referens i tillvaron. De somaliska ungdomarna har en mycket liten kunskap om den egna och andras kroppar och kropparnas funktioner. Många av dem har varit helt okunniga om hur en graviditet skapas. Somaliskfödda kvinnor löper 4 ggr större risk för förlossningsdöd jämfört med andra grupper. Det har då inte funnits några samband mellan detta och könsstympning. I kontakter med dessa ungdomar är det viktigt att våga prata om dessa frågor utan att vara fördömande eller gråtmilda. Sakliga samtal som utgår från nuet och hur det faktiskt är just nu. Att lyssna aktivt och bekräfta ungdomen som en egen person med en möjlighet till en bra framtid. Om dessa frågor borde vi berätta för att travestera ett annat sammanhang. Detta är ett område fyllt av fördomar, myter och okunskap som i sig kan försvåra integrationen av en mycket sårbar grupp människor.

23 BILAGA 81E Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Christina Lundh Kurs, konferens eller studiebesök: Ensamkommande flyktingbarn måste skyddas från droger Tid och plats: , U-fold, Uppsala univerisitet Sammanfattning av innehållet Ensamkommande flyktingbarn bär med sig oro, stress och psykiskt påfrestande upplevelser och risken är stor att de senare tar till droger som en form av självmedicinering. Uppsalaprojektet U-FOLD och dess koordinator Fred Nyberg sammanförde forskare, praktiker, frivilligorganisationer och beslutsfattare vid seminariet Ensamkommande barn de mest utsatta för droger? för samtal kring det angelägna ämnet. Migrationsverket beräknar att ensamkommande barn anländer till Sverige U-FOLD:s seminarium som anordnades i Uppsala universitetshus den 13 oktober, bygger på att risken att dessa barn börjar med droger eller på sikt hamnar i den illegala narkotikahandeln är mycket hög. Vår frågeställning är högaktuell och har varit så i flera år. Samhället måste göra mycket mer än att bara släppa in dessa barn i vårt land och ge dem mat och tak över huvudet. Vi behöver ta fram strategier för långsiktiga insatser med fokus på ensamkommandes hälsotillstånd och motverka att de hamnar i drogmissbruk. Med detta seminarium vill vi belysa situationen ur såväl forsknings- som praktiska hänseenden, sade Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Inledningsanförandet till seminariet hölls av kommunalrådet Erik Pelling, s Bland flera talare märktes exempelvis Solvig Ekblad, professor vid Karolinska Institutet, som presenterade aktuell forskning kring de ensamkommandes psykiska hälsa. Representanter för Gränspolisen region Stockholm och Stockholms Stads socialtjänst redogjorde för vilka grupper som kommer till Sverige och i vilken utsträckning droger finns med i bilden. Helen Jaktlund, pressansvarig i Farsor & morsor på stan och Ann-Sofie Robnertz, Förbundssekreterare i SIMON Svenskar och Invandrade Mot Narkotika, beskrev det praktiska arbetet bland de ensamkommande barnen. Ett panelsamtal anordnades också med de medverkande och förtroendevalda från Uppsala kommuns socialnämnd - Mohamad Hassan, fp och Rezene Tesfazion, s. Även Walter Kegö, ISDP deltog i paneldebatten. Seminariet samlade en rad personer med olika perspektiv på denna problematik. De som i vardagen möter dessa frågor, de som själva har erfarenhet av att anlända som ensamkommande samt representanter från myndigheter och forskningsinstitut.

24 BILAGA 81E 2 (2) Seminariet belyste en högaktuell fråga för vår kommun och vårt landsting. Mottagandet, introduktionen och integreringen i samhället är avgörande för hur de ensamkommande barnen förmår att etablera sig på ett bra sätt i det svenska samhället och att avhålla sig från droger och kriminalitet. Många av barnen/ungdomarna är traumatiserade och behöver vård och behandling för sina skador. Hälsokontroll och uppföljning är viktiga insatser som kräver resurser och planering från landstinget. Bostad, språkutbildning, skola och jobb är kommunens utmaning. Största riskgrupp för droger och kriminalitet är f.n. pojkar från Nordafrika och Afghanistan. Ensamkommande flickors situation belystes inte på detta seminarium.

25 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 82 Information från presidiet Beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Presidiet informerar om sitt senaste möte som hade fokus på dagens sammanträde. Presidiet gästades även av Sofia Carlberg som är projektledare för utredningen kring att se över samordningen av länets ungdomsmottagningar. Sofia arbetar på Hälsa och habiliterings folkhälsoenhet som har fått utredningsuppdraget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Utredningen ska presenteras för styrelsen under våren Presidiet informerade Sofia om att beredningen gärna tar del av resultatet. Nytt datum för seminarium om asylsökande barn diskuterades och sekreteraren fick i uppdrag att ta fram förslag på datum. Det är viktigt att det inte krockar med andra sammanträden inom landstingets övriga organ. Seminariet genomförs förslagsvis i slutet av februari/början av mars. Beslut föreslås fattas i beredningen på decembermötet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 83 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 84 Nästa sammanträde Ärendet Nästa sammanträde äger rum den 10 december kl (gruppmöten från kl ) på landstingets konferenscentrum. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (14) 85 Avslutning Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet avslutat. Efter sammanträdet får beredningens ledamöter en utbildning i barnrätt av länsbarnombudsman Martin Price. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande