GISLAVEDS KOMMUNS STYR- OCH KVALITETSMODELL. Handbok för chefer och ledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GISLAVEDS KOMMUNS STYR- OCH KVALITETSMODELL. Handbok för chefer och ledare"

Transkript

1 GISLAVEDS KOMMUNS STYR- OCH KVALITETSMODELL Handbok för chefer och ledare

2 Inledning Handboken vänder sig till dig som har en ledarroll i Gislaveds kommun. I din roll är det viktigt att känna till hur politikernas beslut och ditt arbete samverkar. Alltid med våra kommuninvånares bästa för ögonen. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att känna till hur vi valt att arbeta för att få så bra styrning, uppföljning och kvalitet i vår verksamhet som möjligt. I en dialog med våra invånare och våra anställda. Du och dina medarbetare bidrar hela tiden till att vår verksamhet utvecklas och blir bättre. För att kunna bidra på bästa sätt behöver du veta hur kommunen styrs, vilka mål vi har, hur politikernas beslut påverkar ditt arbete och hur du ska förmedla det till dina medarbetare. För att sedan följa upp och jobba med ständiga förbättringar. Det är dessa sammanhang som handboken försöker förklara på ett enkelt sätt. Gislaveds kommuns styr- och kvalitetsmodell Säkerhet ROLLFÖRDELNING POLITIK OCH VERKSAMHET Omvärldsanalys INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION MEDBORGAR- OCH BRUKARDIALOG EKONOMI- OCH VERKSAMHETS- STYRNINGSMODELL Styrdokument Planering och uppföljning LEDARSKAP Ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodellen utgör centrum i kommunens styr- och kvalitetsmodell. För att politiken ska kunna serva tennisbollen åt rätt håll och bollen ska fångas upp av verksamheterna, som ska genomföra och göra det till rätt kvalitet krävs det några delar till förutom de som ingår i ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodellen. Det är dessa sammanhang som handboken beskriver. Runt tennisbollen, som ett kitt som håller ihop arbetet, ligger de delar som handlar om kommunikation och dialog. I tennisbollen har vi redskapen. Handboken är framtagen av kommunens interna kvalitetsnätverk. Foto: Gislaveds kommun, Smålandsbilder.se

3 Rollfördelningen mellan politik och verksamhet För att styrning, uppföljning och arbetet med kvalitet i verksamheten ska fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänste män (verksamhet), dvs. vem ansvarar för VAD och vem ansvarar för HUR. I kommunen finns två olika nivåer, dels den politiska nivån och dels verksamhetsnivån. På den politiska nivån arbetar man med VAD det är man vill få utfört och när i tiden det ska ske. Verksamheten får sitt uppdrag från politiken genom det strategiska styrdokumentet som antas av kommunfullmäktige och genom nämndens budget som talar om vad det är som ska bli utfört. Kommunfullmäktige, styrelse och nämnd kan även uttrycka sin vilja (VAD) i andra styrdokument, se avsnittet om styrdokument. Verksamheten svarar upp mot dessa dokument i sina planer och detaljbudgetar där man beskriver HUR arbetet ska gå till. Genom att beskriva vem som äger frågeställningarna vad och hur tydliggörs ansvar och befogenheter. Som politiker ansvarar jag för att ta fram mål för verksamheten och vägleda mot den gemensamma visionen. Som förvaltningschef/chef/ledare beslutar jag och ansvarar för hur vi ska nå dessa mål och vem som ska utföra uppdraget. Förtroendevalda VAD Styra Besluta om mål, policy och riktlinjer Detaljbeslut endast i undantagsfall Följa upp/utvärdera Gyllene zon att förhålla sig till Förvaltning HUR Leda och verkställa fattade beslut Utreda, lägga förslag, delta i diskussion kring mål och riktlinjer Ta detaljbeslut (delegation) Rapportera resultat Gränsen mellan VAD och HUR frågor är inte alltid tydlig. Det är här beskrivet som en gyllene zon som vi måste förhålla oss till och där förtroendevalda och förvaltning bör mötas i ett öppet och prestigelöst samtal. Detta för att få en gemensam bild av vilken roll som gör vad i den aktuella frågan och i samtalet bidra med sin kompetens och erfarenhet utifrån sin roll.

4 INTERVJUER Om rollfördelningen mellan politik och verksamhet Niclas Palmgren, kommunstyrelsens ordförande Den största utmaningen med att vara politiker handlar om att prioritera rätt, av kakan ge verksamheterna rätt storlek på biten. Ytterst har vi politiker medborgarnas uppdrag att fördela resurser rätt. Vissa verksamheter får mer resurser, vissa mindre, och då måste vi våga prioritera. Men vi måste också se att resurserna hamnar på rätt plats och att de ger rätt utdelning. Det är kanske inte volymen pengar som alltid är viktigast, utan att de pengar som finns används på rätt sätt. En bra styr- och kvalitetsmodell är därför ett mycket viktigt hjälpmedel. I min roll som politiker är jag i första hand medborgarrepresentant. För mig är det inte viktigast på vilket sätt en uppgift genomförs utan slutresultatet. Där skiljer sig min roll mot tjänstemannens. Tjänstemannen behöver frihet i sin kreativitet att utöva sitt yrke. Som politiker ska vi inte detaljstyra, även om det emellanåt kan vara svårt. Därför händer det ibland att vi politiker kommer in på tjänstemännens planhalva, men också att tjänstemannen ibland kommer in på vår. Jag ser det som oundvikligt, på ett positivt sätt. När det sker är det oftast för att vi vill så mycket. Vissa kallar det gråzonen, jag kallar det gyllene snittet. Det är där vi skapar en djupare förståelse för varandras uppdrag. Det viktigaste för att minimera övertramp är att det finns en bra dialog mellan tjänstemännen och oss politiker. Monica Svensson, socialchef Vad är den största utmaningen i ditt uppdrag? Att inom det kommunala uppdraget försöka vara steget före i vad som sker i kommunen och omvärlden. Det behövs i syfte att fånga det som är viktigt och värdefullt för kommuninvånaren, och är en stor utmaning i mitt uppdrag. Ytterligare en rolig utmaning är att marknadsföra det vi gör både för kommuninvånare och externa kontakter. På vilket sätt hjälper styr- och kvalitetsmodellen dig i ditt uppdrag? Det återstår att se, men om den kan skapa en tydlighet kring vem som ska göra vad och hur vi kommunicerar detta internt och externt har vi kommit långt. Jag tror att det är en framgångsfaktor för både det interna arbetet och i dialog med kommuninvånare att det finns en tydlighet kring vad som förväntas av oss i ekonomi och verksamhetsstyrning. En bra styr- och kvalitetsmodell skapar en tydlighet mot kommuninvånarna kring vad de kan förvänta sig att få för sina skattepengar i form av kvalitet, service och andra insatser. Är det viktigt, tycker du, att kommunen har en styroch kvalitetsmodell? Det är viktigt både för kommunens nämnder med förvaltningar och för kommuninvånarna. Den är ett stöd och skapar en tydlighet som säkrar upp att kvalitetsarbete sker inom alla områden på ett likartat sätt och att det kan följas och utvärderas på flera olika sätt. Hur ser du på din roll, jämfört med politikens roll? Min roll är att lotsa politikern rätt utifrån exempelvis kommunallagen och förvaltningslagen. Min uppgift är att se till att politiken får ta del av ett objektivt underlag för sina beslut. Min roll är också att se till att vi följer den beslutade modellen inom de olika områdena. Politikern är folkvald och ska representera medborgaren. Politikern ska med stöd av förvaltningens objektiva underlag och information fatta beslut utifrån kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden och sitt folkvalda uppdrag. Händer det att du går in på politikens planhalva, eller att politiken går in på din planhalva? Hur hanterar du en sådan situation? Jag tror det händer regelbundet, både medvetet och omedvetet. Oftast handlar det om frågor som hamnar i den gyllene zonen. I frågor som engagerar enskilda kommuninvånare finns det risk för att politiken hamnar i hur frågorna ska hanteras. Det kan säkert hända att förvaltning går in på politikernas planhalva när mål ska tas fram. En rak och tydlig dialog mellan politiken och förvaltningschefen är en bra förutsättning för att hantera de situationer som kan uppstå. Att avsätta tid för regelbundna avstämningar, och beredningsmöten där det också finns utrymme för diskussionspunkter, hjälper till att hantera eller förebygga situationer. Jag upplever att jag har en bra dialog med politiken och upplever att vi sällan hamnar i sådana situationer.

5 Intern och extern kommunikation En bra och fungerande intern och extern kommunikation är en grundpelare för att verksamheten ska kunna uppfylla de mål som politiken sätter. Kommunikation är också en förutsättning för att arbeta med ständiga förbättringar och kunna följa upp vilken kvalitet våra tjänster har. Information och kommunikation är inget självändamål utan har ett klart uttalat syfte. Den bidrar till att organisationens mål uppfylls. Information och kommunikation är ett medel att nå fastställda mål. Det handlar om att ha en kommunikation som skapar förutsättning för medarbetaren att förstå den förväntan som uttrycks i politikernas mål och utifrån det göra rätt saker. Det handlar också om att kommunikationen från medarbetare till uppdragsgivaren (politiken) fungerar för att det ska bli en återkoppling på hur målen har fungerat. Likaså är det viktigt med en bra kommunikation mellan politiken (som verkar på uppdrag av våra medborgare) och våra medborgare för att dels få en förståelse och transperens kring de prioriteringar som görs men också för att få synpunkter på kommunens service och därmed kunna arbeta med förbättringar. Kvalitet handlar om att hantera dessa relationer och få till ett ständigt lärande och förbättringsarbete. I vår Informations- och kommunikationspolicy för Gislaveds kommun kan du läsa mer om våra kommunikationskanaler och hur vi ska arbeta med intern och extern kommunikation. Du hittar policyn via intranätet eller direkt på kommunens webbplats. Vad är kvalitetsarbete? Intern kommunikation Medarbetare Uppdragsgivare/ledning Utbud Extern kommunikation Medborgare Kvalitet är att hantera relationerna i kvalitetstriangeln och få till ett lärande och ett förbättringsarbete. Därmed skapas det förutsättningar för att utbudet från verksamheterna stämmer överens med politikens vilja.

6 Styrdokument Genom våra olika styrdokument i kommunen kommunicerar den politiska ledningen VAD verksamheterna ska leverera till våra kommuninvånare uttryckt i övergripande handlingsriktningar och långsiktiga mål men också i något mer detaljerade planer. I en del styrdokument uttrycker den politiska ledningen också vilket förhållningssätt Gislaveds kommun ska ha inom ett område. Det kan gälla hur vi upphandlar eller hur vi bemöter våra kommuninvånare. För att få till stånd en kvalitetsutveckling och öka förutsättningarna för att verksamheterna levererar det som den politiska ledningen efterfrågar är det viktigt att vi har en gemensam terminologi och en tydlig namngivning av våra styrdokument efter deras olika roller. Det underlättar för de som ska förstå och använda dem i verksamheten och även för de som ska skriva styrdokumenten. Det underlättar också för de som ska förstå vilken förväntan de kan ha på dokumentet. För den politiska ledningen och för verksamheterna finns det framtaget Riktlinjer för styrdokument som ska användas av den politiska ledningen för att de ska kunna bli tydliga i vilken sorts styrdokument de vill ha inom ett visst område och på vilken nivå det ska fastställas. För verksamheten blir det ett hjälpmedel i framtagandet av förslag till styrdokument men också när dokumentet ska genomföras och efterföljas. Riktlinjerna hittar du via intranätet eller direkt på kommunens webbplats. Aktiverande Normerande Beslutsnivå Översiktlig Strategi Policy Kommunfullmäktige Allmän Program Riktlinjer Kommunstyrelse/nämnd Detaljerad Plan Regler Nämnd/förvaltning (pekar ut handlingsriktningar och mål) (beskriver förhållningssätt till något, får tillstånd ett beteende eller får bort ett oönskat beteende) (i de fall då lagstiftningen inte säger något annat) Matrisen visar schematiskt vilken typ av dokument som hör hemma i vilket sammanhang och vilket organ som i de flesta fall ska anta dokumentet där bland annat lagstiftningen inte säger något annat.

7 Ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodellen Syftet med Gislaveds kommuns ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodell är att säkerställa att de politiska viljeinriktningarna ska få genomslag i verksamheterna. Styrmodellen ska också bidra till att skapa en helhetsbild och en röd tråd från visionen ända ut i det dagliga arbetet. Styrmodellen i sig är politiskt neutral och ska fungera oavsett politikens innehåll och över tid. Det är vad man fyller styrmodellen med som ska spegla rådande politiska viljeinriktningar avseende innehåll, omfattning och kvalitet. Styrmodellen består av ett antal olika delar eller byggstenar, som samverkar med varandra för att bilda en helhet, där planerings- och uppföljningsprocessen utgör den viktigaste. Styrmodellens byggstenar: Gislaveds kommuns värdegrund Vision Finansiella mål Personalpolitiska mål Planeringsprocessen Kommunfullmäktiges prioriterade områden Kommunfullmäktiges konkretiserade mål Nämndmål Roll- och ansvarsfördelning Uppföljning och årsredovisning

8 KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE OMRÅDEN VISION NÄMNDERNAS MÅL KOMMUNFULLMÄKTIGES KONKRETISERADE MÅL FÖRVALTNINGARNAS OCH VERKSAMHETERNAS UPPGIFTER, VERKSAMHETSPLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER UPPFÖLJNING ANALYS AV FÖRVALTNINGARNA OMVÄRLDSANALYS UPPFÖLJNING ANALYS AV FÖRVALTNINGARNA OMVÄRLDSANALYS UPPFÖLJNING ANALYS AV FÖRVALTNINGARNA OMVÄRLDSANALYS Bilden beskriver övergripande styrmodellen. Under våren fastställs de yttre begränsningarna för nämndernas budgetarbete genom beslut om Strategiskt styrdokument inför mål och budget. Detta illustreras av den övre (blå) delen i bilden. Dokumentet fastställs av kommunfullmäktige. Värdegrunden, visionen, de finansiella och personalpolitiska målen samt kommunfullmäktiges prioriterade områden revideras inte årligen. De utgör tillsammans med planeringsförutsättningarna det yttre ramverk som planeringen för den kommande budget perioden förhåller sig till. De konkretiserade målen har ett kortare tidsperspektiv och syftar till att stegvis få kommunen att närma sig visionen och kommunfullmäktiges prioriterade områden samt göra det möjligt för kommunen att på bästa sätt möta de omvärldsfaktorer som kommunen står inför. Med beslutet om strategiskt styrdokument som underlag bereder nämnder och styrelser Mål och budget för den kommande perioden. Nämnders/styrelsens uppgift är att beskriva hur de konkretiserade målen ska genomföras och för övrigt ska verksamheten anpassas i samklang med kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utblicken kommer därefter att fastställas av kommunfullmäktige i november månad och därmed är årsbudgeten för det kommande året fastställd och nämnderna arbetar med detaljfrågor inom det strategiska styrdokumentets målbeskrivning. Reglerna för ekonomi- och verksamhetsstyrning som mer i detalj beskriver modellen hittar du via intranätet eller direkt på kommunens webbplats. I bilagan till detta dokument hittar du definition av centrala begrepp i ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodellen.

9 Omvärldsanalys En omvärldsanalys tas fram av kommunstyrelsen och ger den politiska ledningen en bild av hur framtiden kan komma att se ut. Analysen har som syfte att identifiera de trender som kan vara av stor vikt för Gislaveds kommun, som geografisk plats och som organisation inför arbetet med mål och budget. Arbetet med omvärldsanalysen leds av kommunstyrelseförvaltningen med representanter från kommunens förvaltningar i form av en analysgrupp. Tjänstemännen i gruppen är valda efter bakgrund och yrke samt tillhörighet i organisationen. Syftet är att gruppen ska ha en viss mångfald. Utöver analysgruppen är förvaltningschefsgruppen och kommunstyrelsen referensgrupper. Omvärldsanalysen går att bryta ner ytterligare på förvaltningsnivå och användas i det interna mål- och budgetarbetet. Det finns i dokumentet en hjälp till hur man kan arbeta vidare med analysen. Aktuell omvärldsanalys finns på kommunens webbplats.

10 Ledarskap Som chef i Gislaveds kommun har du ett mycket viktigt uppdrag och en central roll för att vårt arbete med styrning, uppföljning och kvalitet i vår verksamhet ska fungera. En chef företräder alltid arbetsgivaren och är en god förebild för de anställda. Ledarskap förvärvas genom förtroende och mandat från de anställda. Det handlar om ledning, styrning, inflytande och lyhördhet. Definitionen av en chef i Gislaveds kommun är anställd som har ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. En chef i Gislaveds kommun är ansvarig för att: Vara lojal mot politiskt fattade mål och beslut Utifrån dessa formulera tydliga mål och uppdrag för verksamheten Utöva sitt ledarskap med professionalitet, kompetens och objektivitet Motivera, skapa engagemang, stolthet och arbetsglädje hos medarbetarna Skapa förtroende hos medarbetarna genom närvaro och dialog Verksamheten har tydligt medborgarfokus Gislaveds kommun har tagit fram en Chefs- och ledarskapspolicy för att skapa en gemensam bild över hur chefskap och ledarskap i kommunen ska se ut samt tydliggöra möjligheter, befogenheter och ansvar i ledarskapet. Chefs- och ledarskapspolicyn hittar du via intranätet (under personalhandboken) eller direkt på kommunens webbplats.

11 Planering och uppföljning Politikerna styr vår verksamhet genom att sätta mål och vägleda oss med en gemensam vision. I budgeten tilldelar också politiken resurser för genomförandet. Arbetet med att ta fram kommande års budget börjar egentligen med nämndernas uppföljningsarbete. Utifrån uppföljningen identifierar nämnderna förändringsområden, genomför en omvärldsanalys och tittar på visionen, det vill säga vart vill vi. Sammantaget leder det till ett antal strategiska frågor som nämnderna vill och behöver arbeta med de närmaste åren. De strategiska frågor som kräver över gripande ställningstaganden överlämnas som underlag till arbetet med det strategiska styrdokumentet, se avsnittet om ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodellen, för att bilda underlag för eventuella förändringar i mål eller ekonomiska ramar. När det strategiska styrdokumentet är klart och beslutat sätter nämnderna och förvaltningarna igång med sitt budgetarbete och verksamhetsplaneringen. Bilden intill åskådliggör denna process. Planering och uppföljning följs ständigt åt i vårt arbete med styrning och kvalitet samt ständiga förbättringar. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE OMRÅDEN VISION NÄMNDERNAS MÅL KOMMUNFULLMÄKTIGES KONKRETISERADE MÅL FÖRVALTNINGARNAS OCH VERKSAMHETERNAS UPPGIFTER, VERKSAMHETSPLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER UPPFÖLJNING ANALYS AV FÖRVALTNINGARNA OMVÄRLDSANALYS UPPFÖLJNING ANALYS AV FÖRVALTNINGARNA OMVÄRLDSANALYS UPPFÖLJNING ANALYS AV FÖRVALTNINGARNA OMVÄRLDSANALYS

12 Planering Hur förverkligar vi då politikernas beslut? Här vill vi lyfta fram fyra redskap som du som chef har att arbeta med. Budget mål aktiviteter Årligen tas det fram ett strategiskt styrdokument med mål och ekonomiska ramar och därefter nämndernas budgetar. I dessa dokument får du de mål och ekonomiska ramar som du har att förhålla dig till. För att politikens vilja ska bli en verklighet behöver du bryta ned dessa mål till aktiviteter som är anpassade till de ekonomiska ramar som finns. I uppföljningen redovisar du effekterna av genomförda aktiviteter och därigenom får politiken en bild av hur pass väl deras mål styr i rätt riktning för kommunen. Strategier program planer Förutom det strategiska styrdokumentet finns det andra aktiverande styrdokument som syftar till att få till handlingar och aktiviteter i en viss riktning. Politiken använder strategierna och programmen för att genom mål och översiktliga direktiv tala om vad man vill ska uppnås inom ett visst område. Det kan handla om klimatstrategi, kulturpolitiskt program, kollektivtrafikstrategi, program för god demensvård etc. I en plan beskriver du som chef eller en medarbetare de aktiviteter som planeras för att uppnå målen, vem som är ansvarig och anger också en tidsplan. I samband med din uppföljning inför budgetarbetet ska du alltid stämma av dina aktuella strategier och program för att kunna återkoppla till politiken hur långt din verksamhet har nått i förhållande till uppsatta mål.

13 Projektmodell Projekt har blivit en allt vanligare arbetsform i alla svenska kommuner och det är inte ovanligt att en uttryckt politisk vilja leder till att ett projekt ska genomföras. Men bilden av vad ett projekt är varierar mellan verksamheterna och mellan individerna i vår organisation. För att vi ska säkra att vi får ut det vi vill av ett projekt har vi tagit fram en gemensam projektmodell för Gislaveds kommun. Projektmodellen är ett ramverk och en guide för dig som äger, ansvarar och arbetar i ett projekt. Projektmodellen klarlägger vad som menas med projekt, hur man bör arbeta med projekt i kommunen och vad som kan förväntas av ett projekt. När man har ett gemensamt språkbruk och arbetssätt skapar det i förlängningen förtroende i genomförandet vilket leder till att vi kan fokusera på själva innehållet och målen i projekten. Därmed skapar vi bättre förutsättningar att på ett bra sätt förverkliga politiska beslut. Hela projektmodellen och mallar hittar du på vårt intranät. Gislaveds kommuns projektmodell Utvecklingssamtal För att ta fram medarbetarmål kopplade till verksamhetens mål krävs det att cheferna genomför målnedbrytningar med utgångspunkt i vår kommuns vision, kommunfullmäktiges prioriterade områden och konkretiserade mål (det strategiska styrdokumentet) och för verksamheten aktuella strategier och program. Utvecklingssamtalen är en del i den övergripande mål- och budgetprocessen och ska genomföras under perioden november till och med januari varje år som ett sista led i den övergripande målnedbrytningen. Genom detta tecknas en överenskommelse med varje medarbetare kring vad som ska åstadkommas under nästa år. Överenskommelsen tas fram i dialog med medarbetaren som då också får möjlighet att till dig återkoppla resultat och erfarenheter av tidigare mål och planerade aktiviter. Underlag som sedan kan användas i uppföljning och i arbetet med ständiga förbättringar. I personalhandboken hittar du riktlinjer med råd, stöd och mallar kring hur utvecklingssamtal, lönesamtal och avgångssamtal ska genomföras. Där har du också en mall för minnesanteckningar över överenskommelsen. Finansiering Behov BP Förstudie BP Planering BP Genomförande BP Avslut BP Utvärdering BP Fortsatta åtgärder BP = beslutspunkter Gislaveds kommuns projektmodell sett som en process. Har du ett projektinriktat arbetssätt i din verksamhet, kan projektmodellen också fungera som ett stöd.

14 INTERVJUER Om utvecklingssamtal och överenskommelser Maria Alexiusson, enhetschef Inom biblioteksverksamheten jobbar vi efter en flerårig utvecklingsplan som vi satt upp, där vi varje år gör en handlingsplan med vilka specifika verksamhetsmål vi ska jobba med det året. Jag tycker det är viktigt att ha mätbara mål, så att vi kan se ett resultat och också vilka effekter vi ser av resultatet. Vi jobbar mycket med delaktighet, där det är viktigt att all personal är med och jobbar med den utvecklingsplan vi gör. Det innebär att det tar tid, men det är ett bra sätt att sedan kunna stämma av och utvärdera resultatet. Att gemensamt jobba med verksamhetens mål, att varje år bryta ned dem och jobba med dem, är ett bra sätt för alla att bättre känna till dem. Att alla medarbetare har en personlig utvecklingsplan är ett bra sätt för varje person att fokusera mer på just de delar som den jobbar med, för att bidra till verksamhetens utveckling. Varje persons arbetsinsats är viktig för att vi ska kunna utvecklas som organisation. Maria Hassel, bibliotekarie Det är mycket bra att få en egen stund med chefen där man får tillfälle att gå igenom vad som gjorts under året. Det är annars lätt att bara köra på utan att ge sig tid till eftertanke. Det är väldigt nyttigt att sätta ord på det man har gjort. Jag känner att jag har möjlighet att påverka mitt eget arbete genom att tala om vad jag är intresserad av och jag kan lyfta fram saker som jag är bra på. Ibland kan det kännas lättare att bolla en ny idé med chefen just vid utvecklingssamtalet, eftersom fokus ligger på mig och vad jag ska arbeta med framöver. Om man bortser från det så kallade löpande arbetet, som naturligtvis också ska bli gjort på bästa sätt, så känns det skönt att få nerskrivet de extrauppgifter som man ska ansvara för, så att man tillåter sig själv att lägga arbetstid på det. Man vet också att det kommer att göras en avstämning om ett år och det kan vara bra med den lilla pressen också. När man har en bra chef är det mycket givande med utvecklingssamtal. Naturligtvis har man själv ett stort ansvar men en bra chef kan många gånger locka fram det bästa hos medarbetaren. Därför ser jag det som en förmån att få ha utvecklingssamtal med min chef.

15 Uppföljning Årsbokslut, delårsbokslut, personalbokslut och miljöbokslut För att vi ska lära av det som är bra och det som är mindre bra måste alla våra verksamheter följas upp på olika sätt. Uppföljning sker kontinuerligt och redovisas i årsredovisning och delårsbokslut. I årsredovisningen berättar vi hur verksamheten har utvecklats och vad vi uppnått i förhållande till kommunfullmäktiges prioriterade områden och konkretiserade mål samt de ekonomiska ramar som vi har fått. Vi berättar helt enkelt hur vi har skött vårt uppdrag gentemot våra kommuninvånare. Nämnderna tar fram sina respektive verksamhetsberättelser och redovisar dem för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen tar fram kommunens årsredovisning till kommunfullmäktige. Nämndernas verksamhetsberättelser och övrigt underlag inför arbetet med det strategiska styrdokumentet ska vara klart i mitten på februari. I mars har kommunstyrelsen sina planeringsdagar då man börjar ta fram ett nytt strategiskt styrdokument. Inom två viktiga strategiska frågor tas det fram särskilda bokslut som bildar underlag till årsredovisningen. Det handlar om personalbokslut och miljöbokslut. I personalbokslutet kan du läsa mer om de kommunövergripande personalmålen. I kommunens olika personalsystem går det också att få fram statistik över alltifrån sjuktal, arbetad tid och jämställdhetsfrågor. Miljöbokslutet beskriver det samlade miljöarbetet under det gångna året. Du kan här fördjupa dig i en uppföljning av kommunens arbete gentemot de nationella miljömålen och de mål inom miljöområdet som är satta i mål och budget. Externa undersökningar För att få underlag till våra uppföljningar, kvalitetsjämförelser och analyser samt för att kunna arbeta med ständiga förbättringar i verksamheterna gör vi olika externa undersökningar. Följande undersökningar är de som Gislaveds kommun har valt att genomföra eller ingå i med en kontinuitet. Resultatet av undersökningarna hittar du på kommunens webbplats.

16 Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför varje år en kvalitetsundersökning som heter kommunernas kvalitet i korthet, förkortat KKiK. Denna undersökning medverkar Gislaveds kommun i. Undersökningen mäter fem olika områden, bland annat tillgänglighet, trygghet och invånarnas möjlighet till att vara delaktiga i kommunens beslut och utveckling. KKiK hämtar en del av sina uppgifter från SCB:s medborgarundersökning, företagarundersökningen Insikt och Öppna jämförelser. Varifrån tar KKiK fram resultaten? Kommunledning Kommunens förvaltning verksamhet SKL: Öppna jämförelser KOLADA Externa undersökningar SCB Skolverket m.m. En stor del av innehållet i KKiK förutsätter att verksamheterna i kommunernas förvaltningar rapporterar in uppgifter. SCB:s medborgarundersökning Gislaveds kommun genomför en medborgarundersökning som utförs av Statistiska centralbyrån, SCB, för att få svar på frågorna: Hur ser invånarna på kommunens olika verksamheter? Vilken uppfattning har invånarna om kommunen eller regionen som en plats att bo och leva på? Vilket inflytande tycker invånarna att de har på de kommunala besluten? Insikt (Företagarundersökningen) Insikt är en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under aktuellt år. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljöoch hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden; information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Öppna jämförelser I öppna jämförelser kan man jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Jämförelser görs inom områdena; folkhälsa, företagsklimat, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård, läkemedel, trygghet och säkerhet och socialtjänst. Öppna jämförelser hittar du via SKL:s webbplats.

17

18 Verksamheternas egna brukarundersökningar På initiativ från politikerna i en nämnd eller från tjänstemän på förvaltningen genomförs brukarundersökningar i verksamheterna. Dessa undersökningar riktar sig till personer som direkt använder sig av kommunens service och tjänster, så som elever i en skola eller personer som använder kommunens hemtjänst. Medborgardialog Alla verksamheter i Gislaveds kommun utgår från ett invånar- och brukarperspektiv. Invånarperspektivet inkluderar alla kommuninvånare i kommunen till skillnad från brukarperspektivet, se ovan. I Gislaveds kommun anser förtroendevalda och tjänstemän att kommuninvånarnas och brukarnas idéer och synpunkter är en ovärderlig tillgång för att utveckla den framtida kommunen. Som ett led i kvalitetsarbetet/utvecklingen, arbetar Gislaveds kommun därför systematiskt med medborgar- och brukardialog. För att kvalitetssäkra/utveckla och förbättra arbetet med medborgardialog och för att utveckla kommunikationen mellan förtroendevalda/tjänstemän och kommuninvånare/brukare har kommunfullmäktige beslutat att följande tillvägagångssätt/verktyg ska användas: Systematiskt och enhetligt arbete med medborgardialog som finns beskrivet i Handbok för medborgardialog i Gislaveds kommun. Kommunövergripande system för klagomåls- och synpunktshantering som finns beskrivet i Principer och riktlinjer för klagomåls- och synpunktshantering i Gislaveds kommun. Varje nämnd ska årligen redovisa sitt resultat av dialogaktiviteter/medborgardialog till kommunstyrelsen. Redovisningen ska göras i januari/februari månad i samband med kommunstyrelsens arbete med mål- och budgetprocessen. Resultatet från nämndernas dialogaktiviteter ska utgöra ett underlag till kommunstyrelsens arbete med mål och budget. Handboken hittar du på vårt intranät.

19 Klagomål- och synpunktshantering En viktig aspekt av arbetet med medborgardialog är att uppmana kommuninvånare och brukare att tala om vad de tycker och tänker om kommunens verksamheter, service och tjänster genom att lämna synpunkter och klagomål. Gislaveds kommuns förhållningsätt till klagomål och synpunkter finns beskrivna i dokumentet Policy och riktlinjer för Gislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter. Synpunkter och klagomål från kommuninvånare och brukare hjälper förtroendevalda och tjänstemän att identifiera brister och förbättra verksamheterna och ska ses som en självklar del i kommunens utvecklings- och kvalitetsarbete. För att kommuninvånare och brukare på ett enkelt sätt ska kunna lämna synpunkter och klagomål har kommunen utvecklat ett kommunövergripande system för klagomåls- och synpunktshantering som heter Tyck till. Nämnderna ska i sitt arbete använda de synpunkter och klagomål som kommit in som underlag i sitt förbättrings- och utvecklingsarbete och som underlag i sin prioritering av hur tilldelade resurser ska fördelas för att på bästa sätt tillgodose kommuninvånarnas och brukarnas behov. Årligen redovisar nämnderna handläggningen och åtgärderna av inkomna synpunkter och klagomål till kommunstyrelsen. Redovisningen ska göras i januari/februari månad i samband med kommunstyrelsens arbete med mål- och budgetprocessen. Resultatet från nämndernas handläggning och åtgärder av inkomna synpunkter och klagomål ska utgöra ett underlag till kommunstyrelsens arbete med mål och budget. Information om kommunens system för klagomåls- och synpunktshantering hittar du på vårt intranät.

20 Interna undersökningar Interna undersökningar som genomförs för att följa upp och arbeta med ständiga förbättringar och kvalitet. Medarbetarenkäten Vår viktigaste resurs för att få en hög kvalitet i vår verksamhet är vår personal. Därför genomförs med regelbundenhet en medarbetarundersökning med syfte att ta reda på hur attraktiv medarbetarna uppfattar kommunen som arbetsgivare och hur nöjda de anställda är. Undersökningen ska ge underlag till förbättringsarbete i kommunen och fungera som ett utvärderingsinstrument av personalpolitiken. Varje förvaltningschef får en redovisning av resultatet nedbrutet på förvaltningsnivå och områdesnivå och kan utifrån det planera sina eventuella åtgärder. En kortversion och sammanfattning av den senaste undersökningen hittar du på intranätet. Intern kontroll Intern kontroll beskrivs i kapitlet om säkerhet. Kärnan i intern kontroll är riskanalyser, men även interna revisioner är ett viktigt instrument. Dessa metoder visar på åtgärder som chefen behöver genomföra för att hantera risker eller förbättra arbetssätt. Förvaltningarna Förvaltningarna gör också förvaltningsspecifika undersökningar för att följa upp och arbeta med kvalitet. Som exempel kan socialnämndens kvalitetsberättelse samt barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete nämnas.

21 Planering, uppföljning och dialog med medarbetare och våra invånare Ett par viktiga frågor att ställa sig är: Hur och när redovisas uppföljningsområdena för att användas för förbättringar/kvalitetsutveckling? Hur fungerar återkopplingen/kommunikationen till politisk ledning, verksamhet och kommuninvånare? Under detta avsnitt försöker vi att översiktligt beskriva vad som händer under ett år i vår styroch kvalitetsmodell. På följande sidor visas detta händer under året. Verktyget för planering och uppföljning Stratsys är det verktyg som Gislaveds kommun idag använder som stöd för kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Genom att koppla aktivi teter till mål fångas den löpande verksamheten upp och styrdokumenten levandegörs. Idag används verktyget bland annat för budgetprocessen, delårsbokslut och årsredovisning samt intern kontroll. Nya användningsområden kommer till efter hand. Det är ekonomienheten som är systemägare för verktyget.

22 Detta händer under året NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Kommunfullmäktige antar mål och budget för de kommande fem åren (utblick). Personal Utvecklingssamtal med medarbetare. Detaljer för kommande års budget införs i ekonomisystemet. Nämnderna har utarbetat nämndmål för det kommande året. Anvisningar för nämndernas verksamhetsberättelser delas ut. Respektive nämnd påbörjar arbetet med att analysera vad som ska ingå i underlag till kommunstyrelsens planeringsdagar i mars månad. Personal Utvecklingssamtal med medarbetare. Nämnderna arbetar med sina verksamhetsberättelser. Personal Utvecklingssamtal med medarbetare. Medborgardialog Uppföljning på helår av klagomål- och synpunktshantering. Uppföljning på helår av medborgardialogaktiviteter. Resultat- och omvärldsdagar där nämnder och bolag presenterar det gångna året utifrån ekonomi och verksamhet samt hur man ser på de kommande åren. Ekonomiskt bokslut, miljöbokslut, internkontroll inrapporteras i Stratsys. Personal Lönesamtal. Medborgardialog Redovisning av uppföljningen av nämndernas klagomålsoch synpunktshanteringen i samband med resultat- och omvärldsdagarna. Kommunstyrelsens planeringskonferenser som syftar till att utarbeta mål och ramar i det strategiska styrdokumentet för kommande år. Förvaltingscheferna bearbetar kommunstyrelsens förslag till mål för det kommande året. Personal Lönesamtal. Kommunstyrelsen gör en slutlig justering av det strategiska styrdokumentet utifrån förvaltningschefernas analyser. Kommunstyrelsen behandlar årsbokslutet. Nämnderna arbetar med prognos 1 (januari mars). Redovisning av uppföljningen av nämndernas medborgardialogaktiviteter i samband med resultat- och omvärldsdagarna.

23 MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Kommunstyrelsen beslutar om det strategiska styrdokumentet. Samverkan om det strategiska styrdokumentet. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om prognos 1. Kommunfullmäktige antar strategiskt styrdokument för nästa års budget. Styrdokumentet anger ekonomisk ram samt mål för det kommande året. Arbete pågår med att ta fram nämndens budget. Nämnderna beslutar om sin årsbudget samt utblicken för de därefter kommande fyra åren (utblick). Nämnderna överlämnar sin utblick till ekonomienheten. Medborgardialog Nämnderna planerar kommande budgetårs medborgardialogaktiviteter. Eventuellt avsätta resurser för dialogaktiviteter. Ekonomi- och markutskottet arbetar med nämndernas utblicksförslag samt har träffar med respektive nämnd. Kommunstyrelsen analyserar nämndernas utblicksförslag. Nämnderna utarbetar och belslutar om delårsbokslut samt prognos för helåret. Kommunstyrelsen beslutar om utblicken samt eventuella strategiska förändringar av årsbudgetförslagen. Kommunstyrelsen har samverkan avseende utblick. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om delårsbokslut samt prognos för helåret.

24 Säkerhet En kommun har ett säkerhetsansvar inom ett flertal ansvarsområden. Det han handla om skydd mot avbrott och störningar i verksamheterna, krisberedskap och krishantering, informationssäkerhet etc. I denna handbok väljer vi att lyfta fram arbetet med informationssäkerhet och intern kontroll som är en viktig del i det löpande styr- och kvalitetsarbetet. Informationssäkerhet Kommunfullmäktige har antagit en Policy och strategi för informationssäkerhet. Dokumentet anger mål och inriktning för kommunens arbete med informationssäkerhet samt roller och ansvar. De mål som anges i strategin är följande: All personal har kunskap om gällande informationssäkerhetsregler. Att informationsförsörjningen är säker, effektiv och bidrar till ökat skydd och stöd för medarbetare, samverkande partners och tredje man. Ingångna avtal är kända och följs. Krishanteringsförmågan upprätthålls. Alla investeringar både i form av information och teknisk utrustning har skydd i tillräcklig grad. Det finns tillgång till en gemensam, säker och väl definierad infrastruktur för extern och intern datakommunikation. Hotbilden för varje enskilt informationssystem som är av vikt för vår verksamhet analyseras fortlöpande. Händelser i informationssystemen som kan leda till negativa konsekvenser förebyggs. Nämnderna ska årligen ta fram en handlingsplan för verksamheten och genomföra en uppföljning. Utifrån det sker en rapport till kommunstyrelsen. Sammanfattningsvis kan sägas att de två viktigaste instrumenten för att uppnå målen inom informationssäkerhet är att det finns informationshanteringsplaner och systemsäkerhetsplaner för våra verksamhetssystem. Informationshanteringsplanerna tas fram utifrån processkartläggningar av verksam heterna och samma processkartläggningar används för att arbeta med ständiga förbättringar bland annat i förhållande till synpunkter och klagomål som har kommit in. Policy och strategi för informationssäkerhet hittar du på vår webbplats. Varje förvaltning har också en person som är informationssäkerhetsansvarig som kan ge ytterligare information om arbetet.

25 Intern kontroll Intern kontroll är ett verktyg för styrning som ger bättre beslutsunderlag och en större möjlighet att hantera oönskade händelser. Ytterst är syftet att säkerställa att verksamhetens mål nås. Kärnan i intern kontroll är riskanalyser, men även interna revisioner är ett viktigt instrument. Dessa metoder visar på åtgärder som chefen behöver genomföra för att hantera risker eller förbättra arbetssätt. Kommunfullmäktige antog i oktober 2000 ett reglemente för intern kontroll i Gislaveds kommun. Syftet med reglementet är att se till att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll. Reglementet för intern kontroll innehåller ett direkt uppdrag till kommunstyrelsen att upprätta förvaltningsövergripande anvisningar och regler. Respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden ska se till: att en organisation upprättas för den interna kontrollen inom respek tive verksamhetsområde att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen att följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde Respektive förvaltningschef ansvarar för att konkreta regler och anvisningar tas fram för att upprätthålla en god intern kontroll. Reglerna antas av respektive nämnd. Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den interna kontrollen och nämnderna ska årligen rapportera till kommunstyrelsen och kommunstyrelsen ska i sin tur utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och om det behöver göras förbättringar. Den samlade interna kontrollen ingår som en del i årsredovisningen.

26 Bilaga Definition av centrala begrepp i ekonomi- och verksam hets styrningsmodellen VÅR Beslut VISION KS LEDNINGSIDÉ STYRPRINCIPER FINANSIELLA MÅL PERSONALPOLITISKA MÅL KF PRIORIT. OMR. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR NÄMNDERNAS MÅL KF KONKR. MÅL FÖRVALTN. UPPGIFTER, VERKSAMHETS- PLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER STYRMÅTT PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING Återkoppling HÖST Följande begrepp är centrala i styrmodellen: Planeringsförutsättningar: Vision: Kommunstyrelsens lednings idé: Finansiella mål: Personalpolitiska mål: God ekonomisk hushållning: Prioriterade områden: Konkretiserade mål: Kartläggning och analys av den omvärld och närvärld som påverkar kommunens ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling. En tydlig bild av en önskad framtid för kommunen som geografiskt område. Ska inte uppnås det närmaste året utan avser ett längre tidsperspektiv. Vad vill vi med kommunen på sikt? Ska tydliggöra vad kommunstyrelsen ska göra och för vem, i sin roll som styrnings- och ledningsorgan. För närvarande beskrivs det i styrdokumentet genom vad som anges i reglementet för kommunstyrelsen. Finansiella mål syftar till att visa kommunens ekonomiska ställning på lång och kort sikt. Personalpolitiska mål syftar till att kunna följa upp vår största resurs, personalen. God ekonomisk hushållning uppnås med en effektiv verksamhet i enlighet med de över gripande målen med en stabil ekonomi där de finansiella målen uppnås av en attraktiv arbetsgivare som uppnår sina personalpolitiska mål De prioriterade områdena förtydligar visionen. De konkretiserade målen (inriktningen) är förväntningar eller krav på hur nämndernas tilldelade resurser ska riktas. De är framtagna utifrån planeringsförutsättningarna, visionen, kommunstyrelsens ledningsidé och de finansiella och personalpolitiska målen.

27 I budgetarbetet utgår nämnderna från det strategiska styrdokumentet och arbetar med följande: Uppgift: Nämndmål: Styrmått: Beskriver varför en verksamhet finns, vad den ska göra och för vem. Den ska kunna ge svar på följande frågeställning: För vem eller vilka (målgrupper) ska vi lösa vilka situationer (behov) genom att göra vad (utbud) i samverkan med vem? Nämndmål är nämndens krav på verksamheten. De kan också beskriva hur nämnden avser att uppfylla de konkretiserade målen i det strategiska styrdokumentet. Mättal som är till för att se i vilken riktning vi är på väg.

28 Säkerhet ROLLFÖRDELNING POLITIK OCH VERKSAMHET Omvärldsanalys INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION MEDBORGAR- OCH BRUKARDIALOG EKONOMI- OCH VERKSAMHETS- STYRNINGSMODELL Styrdokument Planering och uppföljning LEDARSKAP

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Policy för förtroendevalda Policy för ledare Värdegrund för Vimmerby kommun Antagen av kommmunfullmäktige 2006-03-27 43 KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 1 Grundläggande värderingar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender -nämndens Verksamhetsplan 2017-2019 Nämndsordförande: () Förvaltningschef: Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Förändring, utveckling och trender Mål och uppföljning

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Hjo kommuns medborgare ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information om kommunens verksamheter

Hjo kommuns medborgare ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information om kommunens verksamheter Kommunstyrelsens och byggnadsnämndens kompletterande mål för 2015 2(17) 3(17) Inledning Enligt Hjo kommuns målmodell ska kommunfullmäktige i budgetdokumentet besluta om ett antal kommunövergripande, prioriterade

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd KF, 2016-04-25, 53 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2016-04-25-- 2019-12-31 Plan Riktlinje Reviderad Tjänsteföreskrift

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 1998-05-26 74 och ändrad 2004-06-22 57 DE TIO GRUNDSATSERNA 1. Förtroendevalda och anställda ska tillämpa ett arbetssätt och ett bemötande,

Läs mer

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1 Bolagspolicy Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1 Innehåll 1 Inledning 5 2 Ägarroll 6 2.1 Kommunfullmäktige... 6 2.2 Kommunstyrelsen... 6 3

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars

Läs mer

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i

Läs mer

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för

Läs mer

RMS (Roll, Mål & Sammanhang)

RMS (Roll, Mål & Sammanhang) RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Strategisk plan 2012-2015

Strategisk plan 2012-2015 Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Visionsstyrningsmodellen

Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...

Läs mer

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet 1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen 2014-03-07 AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen 2014-03-07 AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014 Verksamhetsplan 2014-03-07 Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen AVN-2014/0083 Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014 I dokumentet redovisas aktiviteter som verksamheten vuxenutbildning

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-11-20 165 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15. Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15. Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter 0 Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15 Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter 1 2 Innehåll Styrkort 2014-2015... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Policy för Piteå kommuns styrande dokument

Policy för Piteå kommuns styrande dokument Policy för Piteå kommuns styrande dokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy för Piteå kommuns styrande dokument Policy 2008-02-11, 4 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

SCR:s PUNKTER FÖR 2020 20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014 -03-04 Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Demokratiberedningens uppdrag... 3 3 Mål och syfte... 3 4 Aktiviteter...

Läs mer

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål. Informationssäkerhetspolicy 2011-2014 1. Bakgrund Detta dokument fastställs av kommunfullmäktige och gäller för all verksamhet inom kommunen. Detta betyder att det inte finns utrymme att besluta om lokala

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

Vi jobbar tillsammans. Ledar- och medarbetarpolicy

Vi jobbar tillsammans. Ledar- och medarbetarpolicy Vi jobbar tillsammans Ledar- och medarbetarpolicy Respekt, utveckling och professionalism Sunne kommuns värdegrund är respekt, utveckling och professionalism. Värdegrunden visar tydligt vad vi tillsammans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer