trafik i malardalen Förare förstår funktionshinder > Bula på taket gör renare buss > Järnets historiska mälarresa > Restid blir lästid

Transkript

1 trafik i malardalen > 2/2003. En tidning från TiM, ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen i Mälardalen. > Bula på taket gör renare buss > Järnets historiska mälarresa > Restid blir lästid Förare förstår funktionshinder > Bussförare i Sörmland får handikapputbildning

2 Ta bussen för miljön De flesta av oss känner till att tåget är ett av de bästa sätten att färdas på om man vill vara skonsam mot miljön. Men även när du tar bussen gör du miljön en tjänst. I det här numret av tidningen berättar vi hur Länstrafikbolagen i vårt område satsar för att göra bussen till ett ännu bättre alternativ för miljön. De nya tvåvåningståg som kommer att trafikera TiM-området finns snart på plats redan till vintern vintertestas ett tåg. Under levereras sedan de tåg som du kommer att kunna resa med. Vi återkommer med mer om detta längre fram i denna tidning, var så säker! Den 20 oktober presenterar SJ den tidtabell som gäller för tågen över jul- och nyårshelgerna. Du kan på ett smidigt sätt se vad som gäller genom att besöka eller ringa till SJs trafikupplysning på Punktligheten för tågen i Mälardalen fortsätter att ligga över 90 procent. Under september månad kom 92 procent av tågen fram i tid. Men vi nöjer oss inte med det, utan fortsätter självklart vårt arbete med att höja siffran ytterligare. Vi ses på tåget eller bussen! > Vagnbyte SJ har, efter önskemål från resenärerna, satt in fler vagnar på morgontåget från Uppsala till Stockholm. Det populära direkttåget körs numera med nio vagnar istället för tidigare sex, och förhoppningen är att sittplatserna därmed ska räcka till alla resenärer tåget, som stannar i Knivsta och Märsta, har däremot fått färre vagnar eftersom det funnits gott om lediga platser. > SJ ser över servering Serveringen på tåget mellan Eskilstuna och Stockholm har tillfälligt upphört. För närvarande pågår ett omfattande arbete, där SJ ser över serveringen på all regionaltrafik i Sverige. Kaféet på stationen i Eskilstuna har öppet tidigt på morgonen för de resenärer som vill fika eller äta frukost innan de tar tåget. ed får fler glädje av bussen än tidigare. Mats Wilhelmsson vd, Trafik i Mälardalen > Punktligare direkttåg Direkttåget Eskilstuna Stockholm blev en succé när det introducerades för ett år sedan. Men det har varit problem med punktligheten eftersom det är trångt vid infarten till Södertälje. SJ har därför nu ändrat avgångstid och satt in ett snabbare tåg, och efter dessa förbättringar har tåget kommit fram punktligt till Stockholm. Det avgår nu från Eskilstuna 6.50 och ankommer till Stockholm > Svealandsbanan upprustas För att upprätthålla banans standard genomför Banverket en upprustning på sträckan mellan Södertälje och Eskilstuna. Arbetet genomförs huvudsakligen nattetid för att den ordinarie tågtrafiken inte ska störas. Resenärerna ska inte drabbas av underhållsarbetet. tim utges av Trafik i Mälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarig utgivare Mats Wilhelmsson Produktion Effektiva Media Tryck Ljungbergs Tryckeri, 2003 Foto sida ett Andreas Wanitzky Redaktionsadress TiM AB Munkgatan Västerås Telefon Hemsida adress infotim@resor.sj.se > Korsordslösning Lösning till korsordet på sidan 7.

3 2/2003 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 3 > Bättre bussar Sörmlandsbussar anpassas för funktionshindrade > Låggolvsbussar, anpassade hållplatser, större text på tidtabellerna och utbildning av samtliga bussförare. Det är några av de aktiviteter som just nu pågår i Sörmland för att uppnå riksdagens målsättning att all kollektivtrafik ska vara anpassad för funktionshindrade år Samtliga bussförare i Sörmland utbildas för att få ökad kunskap och förståelse för resenärer med funktionshinder. Som ett led i utbildningen får de själva prova olika funktionshinder. Utbildningen genomfördes på de nya handikappanpassade bussarna. Foto Andreas Wanitzky. > Länstrafiken Sörmland lägger för närvarande stora resurser på att anpassa verksamheten till funktionshindrade. Ett viktigt led i detta är den pågående förarutbildningen. För att kunna möta kunderna på rätt sätt är det viktigt med goda kunskaper om olika funktionshinder, säger Göran Gullbrand, områdeschef på Länstrafiken Sörmland. Under två heldagar under hösten och vintern utbildas därför samtliga länets bussförare. Medverkar gör bland annat representanter för flera handikapporganisationer. Utbildningen berör exempelvis synoch hörselskada, rörelsehinder, epilepsi och allergi. Parallellt med detta pågår en anpassning av bussarna i länet. Alla nya bussar som levereras har sedan några år ett lågt golv och saknar trappsteg, vilket gör det lättare att komma ombord med rullstol eller rollator. Idag har cirka 85 procent av länets bussar låggolv, och slutet av nästa år räknar Göran Gullbrand med att nästan alla bussar både i stads- och landsvägstrafik är anpassade. Detta underlättar även för andra, exempelvis resenärer med barnvagn. Länstrafiken Sörmland samarbetar också med kommunerna om anpassning av hållplatser och tidtabeller. Det handlar om saker som större text på skyltarna, realtidssystem samt text- och högtalarinformation ombord på bussarna om nästa hållplats. Text: Krister Insulander

4 2/2003 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen En sådan här takbox krävs för att lagra bussens biogasbränsle, som är betydligt mer utrymmeskrävande än bensin. Foto Andreas Wanitzky. En takbox för miljön: Västerås satsar på biogasbussar > Om tre år kommer majoriteten av Västerås innerstadsbussar att rulla med biogas. Detta som ett led i kommunens övergripande miljöarbete. Ett avtal har skrivits mellan Västerås stad och Västmanlands Lokaltrafik VL, som innebär att 40 av stadstrafikens bussar kommer att ha biogas som bränsle år 2007, säger Carl-Johan Ström på teknik- och idrottsförvaltningen. De första sexton biogasbussarna beräknas att rulla på Västerås gator redan nästa höst eller senast våren Dessa kommer då att drivas med gas från en ny anläggning på Grytatippen i Västerås. I och med fullmäktigebeslutet går startskottet för byggandet av den nya biogasanläggningen något som har planerats i över tio år och där initiativet från början kommer från lantbrukarna, säger Carl-Johan Ström. Idén föddes när några lantbrukare ville omvandla vallgrödor till biogas. Grödorna kombineras med rötgas från avloppsreningsverket och källsorterat hushållsavfall från västeråsarna. Resultatet kan användas som drivmedel för fordon medan resterna kan återföras till jordbruket som gödningsmedel. Biogasanläggningen är en stor investering, där staten bidrar med hälften av kostnaderna. För att få en vettig ekonomi krävs förstås avsättning för biogasbränslet och därför är avtalet med VL en förutsättning för att bygga anläggningen ute vid Grytatippen. Biogasbussar är idag dyrare än dagens dieselbussar och biogas är dyrare än diesel en extrakostnad som Västerås stad står för. Carl- Johan Ström ser dock det hela som en ren investering: Planer finns på att samordna våra inköp med Stockholms stad, som ska köpa hundratals biogasbussar. Vi räknar därför med att kunna pressa priserna ordentligt. Och även om biogas idag är ungefär 1:50 dyrare per liter än diesel så tyder allt på att dieselpriserna kommer att stiga bland annat som en följd av miljöavgifter och en dag bli dyrare än gasen. På sikt räknar kommunen med att fler än de planerade 40 bussarna kommer att drivas med biogas, liksom även andra av kommunens bilar. Text: Krister Insulander

5 2/2003 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 5 > Biogas > Biogas som fordonsbränsle Biogas är det ur miljöhänsyn bästa fordonsbränslet idag. Det är ett lokalt producerat bränsle, och till skillnad mot bensin och diesel är biogas en förnybar energikälla som ingår i naturens eget kretslopp. Den påverkar inte den globala växthuseffekten. Bilar som körs på biogas släpper ut mindre kväveoxider, kolväten, stoft och koloxid. Biogas bildas vid en naturlig nedbrytningsprocess av organiskt material. Den bildade gasen består av 60 procent metan och 40 procent koldioxid. För att kunna använda gasen som fordonsbränsle renas gasen. Metanhalten blir då cirka procent. Efter rening komprimeras gasen och kan sedan fyllas i en separat gastank på fordonet. En biogasbuss kräver en mycket stor tank för att rymma all den gas som behövs för en dags körning. Tanken är därför placerad på taket, för att inte stjäla utrymme från passagerarna. och vi kör också på gas > På flera tätorter i Mälardalen planeras en övergång till biogasbränsle. I Uppsala och Eskilstuna kör man på biogas redan idag, och Stockholm och Västerås står på tur. Först och störst är Uppsala. 44 av bussarna i centrala Uppsala körs på biogas. Den officiella trafikstarten med biogasbussarna skedde med en ceremoni på Stora Torget redan i oktober Även tio av citybussarna i Eskilstuna körs på biogas. Det är linjerna 11, 12, 30 och 31, som är märkta med texten Biogasbuss med miljö i tanken. Eskilstuna Energi & Miljö har byggt en biogasanläggning vid reningsverket i Ekeby och Eskilstuna kommun planerar en fortsatt satsning på biogasbussar. I Västerås rullar de första biogasbussarna på gatorna om drygt ett år, som framgår av artikeln här intill, medan Storstockholms Förutom de minskade utsläppen finns det flera fördelar med biogas: Bullernivån halveras vid acceleration och körning i tätort jämfört med dieseldrivna bussar. Vibrationerna minskar också, vilket skapar en bättre miljö för både bussförare och passagerare. Gas är ett effektivt bränsle, som för bränns utan att det bildas slagg eller sot. Biogasproduktionen bidrar till att lösa en del av våra avfallsproblem. Biogas är en giftfri gas och därmed säkrare att hantera än diesel eller bensin. Det bedrivs mycket forskning kring alternativa bränslen, bland annat kring bränsleceller och vätgas. Förmodligen kommer det dock ta många år innan den typen av lösningar är tillräckligt lönsamma och till dess är biogas ett av de bästa alternativen. Lokaltrafik SL börjar köra med biogas redan i april nästa år. Premiären sker på linje 2, en ny stomlinje som i princip ersätter 46:an från Sofia till Norrtull, säger SLs miljöansvarige Jonas Strömberg. Samtliga 21 ledbussar på linje 2 planeras att gå på biogas. Projektet med 250 etanolbussar i Stockholms innerstad blir riskerar därmed att bli en parentes. Scania har beslutat att lägga ner tillverkningen av etanolmotorer eftersom man anser att efterfrågan är för liten. Aktivi-teter pågår dock för att etanolen ska bli kvar som bränsle. I takt med att biogasbussarnas antal ökar i innerstaden kommer etanolbussarna att ersätta dieseldrivna bussar i förorterna. År 2008 räknar vi med att ungefär hälften av innerstans 250 bussar drivs med biogas. På 2020-talet ska samtliga bussar i Stockholms län köras med förnybara drivmedel enligt SLs vision, säger Jonas Strömberg. > Restid blir lästid En miljon potentiella lästimmar per dag. Bussresandet är i många fall outnyttjad tid. Därför har läns- och lokaltrafiken i Sverige för femte året i rad gett ut novellsamlingen Färdlektyr, som delas ut gratis till landets alla gymnasieelever. Ungdomarna är vår viktigaste målgrupp. Vi vill att de ska fortsätta utnyttja kollektivtrafiken när de växer upp och vi vill också ge dem något tillbaks, säger Märta-Lena Schwaiger, VD för Svenska Lokaltrafikföreningen. Färdlektyr trycks i exemplar och innehåller nyskrivna berättelser från åtta av Sveriges främsta författare, bland annat Mikael Niemi, Katarina Mazetti och Håkan Hellström. Men här finns även noveller och dikter av debutanter som själva går på gymnasiet. Det är bidrag till tävlingen Författarnas favoriter på webbplatsen färdlektyr.nu. Där utses en vinnare varje månad, som får ta med sig hela klassen på en gratisresa med Tågplus. Att stimulera till ett ökat läsande ligger förstås även i skolans intresse, och responsen på både antologin och webbplatsen har varit positiv. Vi har nyligen gjort en utvärdering som visar att mottagandet är gott hos både elever och lärare. Fler och fler vill ha boken, vi skickar dagligen ut många ex och lärarna frågar efter den, säger Märta-Lena Schwaiger. Hon kan också glädjas åt att de etablerade författarna inte har varit svårövertalade, samtidigt som antalet bidrag till hemsidan har ökat kraftigt i år. Intresset för Färdlektyr lär säkert inte minska i fortsättningen heller, då boken i år kommer att säljas i Pressbyrån för första gången. Fotnot: Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) är läns- och lokaltrafikens branschorganisation. Den övergripande uppgiften är att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft.

6 2/2003 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen Järnets väg till Mäl Skylt formad i smidesjärn, symbolen för verkstadsindustrin. > Fortfarande forsar åarna ner från de skogsklädda höjderna. Men hammarslagen har tystnat för länge sedan. Milor och masugnar har slocknat. De få gruvor och bruk som blivit kvar i modern tid har nyligen lagts ned. Det allt tystare järnriket Bergslagen är en stor kontrast till det expansiva Mälardalen vi är vana att röra oss i. Riktigt så illa är det kanske ändå inte, en hel del människor bor och arbetar i Bergslagen än idag. Och avstånden är egentligen inte så stora. Tåget från Västerås till Fagersta tar 57 minuter. På mindre än en timme förflyttar vi oss från Mälarens folkrika städer till Bergslagens gruv- och bruksbygder. Dessutom tangerar Mälardalens nordvästra del Bergslagens ytterområden. Här har länge funnits och finns fortfarande näringar, infrastruktur och bebyggelse med anknytning till bergshanteringen. Mälardalen och Bergslagen har i många hundra år haft ett livligt utbyte av varor, tjänster och inte minst människor. I norra Västmanland har man brutit järn i närmare år. Åtminstone sedan medeltiden har järnet fraktats ner till hamnarna vid Mälaren. Från början var det inte så enkelt, då större delen av Bergslagen var väglöst land. I östra Västmanland drogs stigarna norrut på de långsträckta grusåsarna. Annars var det vattenleder som gällde både för såväl gods som människor. Tunga laster av malm och timmer fraktades vintertid med hjälp av slädar, dragna på isbelagda vattendrag. Viktiga vattenleder var Svartån genom Västerås, Kolbäcksån vid Strömsholm, Hedströmmen som mynnar ut i Galten nära Köping, samt Arbogaån vid Kungsör. Från Mälarbanan kan man se dem alla. Fortfarande finns också många spår kvar från järnbrukens storhetstid: slussar, kanaler, fördämningar, gamla kraftverk och industribyggnader. Flera orter domineras än idag av verkstadsindustri. I Västerås är det ABB, i Hallstahammar Bulten Kanthal och i Köping Volvo. Alla har mer eller mindre sitt ursprung i de järnbruk och mekaniska verkstäder som anlades vid åarnas forsar. Fortfarande finns i centrala Västerås en fördämning av Svartån med tillhörande kraftverk, en stilfull tegelbyggnad från Strax intill centrum finns ASEA:s storslagna nationalromantiska huvudbyggnader och torn från 1919, ritade av stadsarkitekten Erik Hahr. I Köping kan man gå längs åpromenaden och på några minuter förflytta sig från stadens moderna centrum till Gamla stan öster om ån, som har sitt ursprung i medeltidens handelsort. På andra sidan ån ligger en rad gamla välbevarade fabriksbyggnader längs vattnet. Här byggdes Köpings Mekaniska Verkstad upp under 1800-talet. År 1942 köptes anläggningen av Volvo som sedermera lämnade lokalerna. Vid Gamla stans sydspets låg den medeltida hamnen. Här kan man besöka Köpings museum, inrymt i det gamla Kronobränneriet från 1760-talet. Den statliga brännvinstillverkningen gick inget vidare. Staten hade bestämt att man skulle göra brännvin istället för bönderna, men ingen ville ha det. säger Märta Lund, som är anställd vid museet. Bönderna ville bränna själva! Bränneriet lades ner 1787 och byggnaden blev istället sädesmagasin och upplag för stångjärnet från järnbruken längs Hedströmmen. Med den snabbt ökande järnexporten under och 1600-talen växte befolkningen kraftigt i den lilla medeltida staden. Liksom Västerås och Arboga blev Köping en stapelstad för transporten av stångjärn mot Stockholm och vidare till länder som England och Tyskland. Med tiden grundades hamnen i Köping upp och flyttades längre söderut, där Köpingsån möter Mälaren. Fartygen blev också för stora för den lilla ån. Hamnen har flyttats utåt hela tiden eftersom båtarna blivit mycket mer djupgående. Oljebåtarna är stora som tusan, säger Märta Lund. Vattenvägarna från Bergslagen har med tiden ersatts av järnvägar och asfalterade landsvägar. Men ett ståtligt projekt från järnets storhetstid finns fortfarande kvar. Strömsholms kanal byggdes åren för att transportera gods mellan järnbruken i sydvästra Dalarna och norra Västmanland till Mälarens hamnar. Kanalen är drygt tio mil lång och lyfter sig 99,4 höjdmeter från Mälaren till sjön Barken vid Smedjebacken. Strax norr om Hallstahammars stora industriområden ligger Skantzen, som är något av ett centrum för den 11 mil långa kanalen. Här överbryggar fem slussar en nivåskillnad om hela 50 meter. Trots sommarens torka forsar det rejält med vatten ner i de djupa slussarna. Här finns flera museer och många välbevarade byggnader med direkt anknytning till kanalen och dess historia. Den sista pråmen lämnade kanalen Portvakten har lämnat Köpings mekaniska verkstad för gott.

7 2/2003 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 7 > Järnvägar aren Numera trafikeras den renoverade och väl underhållna kanalen av fritidsbåtar, samt av passagerarbåten m/s Strömsholm. Den sistnämnda har ett specialbyggt räcke som fälls ner för att klara alla låga vägbroar som byggts över kanalen de senaste årtiondena. Sent i september är Skantzen tyst och stilla. Höstlöven singlar långsamt ner mellan en mamma och hennes lekande barn. Lekparken är fyndigt nog utformad som en miniatyrkanal med små pråmar och slussar. Bakom den finns Kanalmuseet, men det är stängt för vintern. Det är svårt att föreställa sig den livliga verksamhet som pågått här under mer än tvåhundra år. Bergslagens gruvindustri har sakta tynat bort och dött. Men den nya industrin, turistindustrin, är en av de allra snabbast växande näringarna. Säkert kan den unika kanalen bidra till att vitalisera de vackra gränsbygderna mellan västra Mälardalen och Bergslagen. Och numera går det snabbt att resa dit. Av Henrik Lindblad Gamla vattenleder och nya bilvägar i Skantzenområdet. Lösningen finns på sidan 2.

8 2/2003 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 8 > Förenkling UL underlättar för pendlare Foto: Jimmy Larsson-Hagberg Agneta Gille tillträdde som ordförande för UL i juni. Hon har en lång rad politiska uppdrag bakom sig, bland annat som ordförande i LO-distriktet i Uppsala Län, och hon har också varit ordförande för Gamla Uppsalabuss AB i många år. Det känns som en styrka att ha med sig den erfarenheten. Gamla Uppsalabuss är kommunens åkeri, och när jag nu sitter som ordförande på beställarsidan underlättar det att känna till de problem som kan uppstå vad gäller till exempel förarnas situation, scheman, tidtabeller med mera. Samspelet mellan utförare och beställare är något av A och O för att kollektivtrafiken ska fungera, och Agneta Gilles tidigare uppdrag förenklar kommunikationen samtidigt som det ökar möjligheterna att ställa krav på bussbolagen. Till sin hjälp har Agneta Gille en ny styrelse, som inte enbart består av politiker. Detta är UL först i landet med. > Förenkla för arbetspendlarna. Det är en av de främsta uppgifterna för Upplands Lokaltrafik, menar nya ordföranden Agneta Gille. Och hon vet vad hon pratar om varje dag pendlar hon från Uppsala till Stockholm, där hon sitter på plats 78 i Riksdagen. Här sitter representanter för både näringslivet och resenärer från hela länet. Konsekvensen har blivit färre politiska motsättningar och ett fokus på resenärernas bästa precis som det ska vara. Styrelsen är både kompetent och prestigelös. En av de viktigaste målgrupperna för UL är utöver ungdomar år arbetspendlarna, och här ser Agneta Gille att det finns en hel del att göra. Förutom busstrafiken i länet så ansvarar vi för Upptåget, som vi vill utveckla ytterligare. Vi arbetar för att integrera X-Trafiks och SLs pendeltågstrafik med Upptåget, så att vi får ett regionaltågssystem på hela sträckan mellan Gävle och Stockholm, med flera stopp än de som SJ har idag. Idag måste en del arbetspendlare från Uppsala åka hela vägen till Stockholms Central, för att sedan ta sig vidare till exempelvis Solna eller Sollentuna. En bra kollektivtrafik blir en allt viktigare faktor när vi väljer vårt boende, inte minst i Mälardalen. Och som ansvarig politiker är det min uppgift att driva den frågan både som ordförande för UL och som riksdagsledamot, där jag ju representerar Uppsala Län. Detta är förstås något som kräver samarbete både över länsgränserna och mellan bolagen. UL är representerat i de samverkansgrupper som finns för kollektivtrafiken i Mälardalen och inom Uppsala Län. Man arbetar också nära både SL och SJ för att få bättre kommunikationer med de norra stockholmsförorterna. De viktigaste samarbetsfrågorna är dock gemensamma biljettsystem och informationssystem. Vi vet att detta är stora frågor för resenärerna, och vi som arbetar med detta har ju alla samma mål. Vilken är då den största styrkan hos Upplands Lokaltrafik? Vi lyssnar på resenärerna, säger Agneta Gille utan att tveka. Bland annat har vi genomfört marknadsundersökningar hos ungdomarna, som är en viktig kundgrupp. Vi kan därför idag erbjuda dessa ett billigt och bra resande grundat på deras önskemål. Ett annat resultat av dialogen med resenärerna är ULs resegaranti, som har slagit väl ut. Resegarantin innebär bland annat att UL kompenserar de resenärer som riskerar att bli mer än 20 minuter sena. Men visst är det mycket som kan bli bättre, säger Agneta Gille. Eftersom vi gör regelbundna marknadsundersökningar ser vi var förbättringspotentialen finns, och kan också prioritera åtgärder. Som till exempel att skapa ännu bättre förutsättningar för arbetspendling. Text: Krister Insulander SJ på spåret i Örebro Fredagen den 14 november är det säsongspremiär för populära På Spåret i TV1. Redan samma dag finns det dock möjlighet att möta Björn Hellberg en av programledarna som då befinner sig på Örebro Slott. Där äger den sjätte årliga bokmässan rum november, och SJ deltar med både monter och kundaktivitet. Vi har bjudit in ett hundratal företagskunder, som får chansen att träffa Björn Hellberg. Samtidigt passar vi på att berätta om det nya fakturakortet, säger Irja Bäckström, marknadsansvarig på SJ. SJ har också en monter på plats, där man bland annat informerar om TiM-samarbetet, fakturakortet och andra nyheter. Vill du veta mer om bokmässan, gå in på eller ring