Så här använder familjen el. Maria Wetterstrand & Ville Niinistö Ett grönt liv är det möjligt? KUNDTIDNINGEN FRÅN DITT ENERGIVERK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så här använder familjen el. Maria Wetterstrand & Ville Niinistö Ett grönt liv är det möjligt? 2 2008 KUNDTIDNINGEN FRÅN DITT ENERGIVERK"

Transkript

1 KUNDTIDNINGEN FRÅN DITT ENERGIVERK Maria Wetterstrand & Ville Niinistö Ett grönt liv är det möjligt? Så här använder familjen el Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos.

2 Tre frågor Innehåll Gemensamt ansvar Vad är du rädd för? n Livsmedelstillverkaren Raisio har som första i Finland börjat koldioxidmärka en av sina produkter, de klassiska Elovena-havregrynen. På paketet uppges att produktionen av havregrynen, från åker till färdig produkt, orsakar 37 gram koldioxidutsläpp per 100 gram gryn. Enligt Raisio är detta en mycket låg utsläppsnivå. Företaget använder en uträkningsmetod som baserar sig på forskningsinstitutet MTT:s modell och Raisio planerar nu att utvidga CO 2-märkningen också till andra produkter. Matti Rihko, vd för Raisio, varför har Raisio tagit koldioxidmärkningen i bruk? Konsumenterna är i dag allt mera intresserade av hur livsmedlen påverkar miljön och i synnerhet av vilken inverkan deras egna val har på koldioxidfotavtrycket. På Raisio har vi redan under många år jobbat för att minska på vår miljöpåverkan och nu tycker vi att det är dags att tillmötesgå konsumenterna också här. Vi anser det vara viktigt att kunna erbjuda dem olika valmöjligheter och, om de så vill, möjligheten att välja närproducerade, växtbaserade livsmedel. Det hör till livsmedelsproducenternas uppgifter att förse konsumenterna med korrekt information för att de ska kunna fatta sina beslut. Vad anser du själv om klimatförändringen? I min egen vardag har jag lagt märke till att skidföret i södra Finland blivit allt sämre. Och ju mera jag har satt mig in i forskningsresultaten, desto svårare har det blivit att argumentera mot en klimatförändring. Så jag tycker det är smart att låta bli att slösa med energi och att gynna växtbaserade, hälsosamma och närproducerade livsmedel. Vad betyder livskvalitet för dig? Livskvalitet, det är tid med familjen och ett jobb där jag kan arbeta för goda sakers skull. Ett grönt liv en möjlig ekvation? 4 Då krisen är ett faktum 10 Koll på elanvändningen 16 Passivhus förbrukar bara en femtedel 18 Klimatet som apokalyps 24 Dramatisk energiframtid 32 Vad gör Katternö för klimatet? 36 HÖGSPÄNNING. Clas Ahlvik har jobbat som elmontör i 38 år, Per Häggblom i fyra år. I deras jobb finns inget rum för slarv eller brådska, ett misstag kan vara ett för mycket. Sida 14. Katternö Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Adressförändringar Siv Granqvist, tel. (06) , Produktion Botnia Information, Storgatan 15, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, Petra Nylund, Krista Rintala Layout och grafik Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Pärmbild Mikael Nybacka Tryck Forsberg 2008 Att spara är alltid sunt. Detta såväl privatekonomiskt, företagsekonomiskt, nationalekonomiskt som miljömässigt. Sparandet betraktas inte utan skäl som en lutheransk dygd. Att spara är heller inget nytt för industrin. Det är en självklarhet att hitta nya lösningar som kan spara energi, till exempel är Vacons välmående också före Kyoto baserat just på energisparande. Det blir intressant att se vad de nu starkt stigande energikostnaderna, som följd av Kyotoåtagandena, kommer att föra med sig. Vi har i vår bransch sett att beräkningar gällande besparingspotentialen ofta blivit alltför optimistiska, men kanske blir prisstegringen nu så kraftig att industrin pressas till drastiska åtgärder. Om det är av godo eller ondo är en obesvarad fråga. Det vi tyvärr ser är att energisparande hos privatpersoner ofta ger ganska små effekter, bland annat för att man inte frågar vad som är stort och smått. Till exempel visade det test vi redovisade i föregående Katternötidning att energisparlampor ger besparingar bara under sommaren när ingen uppvärmning behövs och dessutom till priset av sämre ljuskvalitet. Det här är tjatigt ämne, men upprepar vi det inte desinformerar vi våra kunder. I normala hushåll står uppvärmning, ventilation och varmvatten för den stora förbrukningen. Värmeåtervinning från ventilation är standardteknik i dag. Tyvärr är det sämre med återvinningen från varmvattnet. Det försök vi gjorde för att sponsorera ny teknik för att spara på duschvatten (se nr 2/07) visade sig väcka intresse främst när det gällde sommarvillan, och då på grund av det begränsade utrymmet i avfallsvattentanken. I tätorter borde stadsplaneringen på allt sätt gynna fjärrvärme. Andra åtgärder som borde gynnas gäller luftvärmepumpar och i ännu högre grad jordvärmearrangemang, eftersom de konkret bidrar till energibesparing. Gyttjevärme vid igenslammade havsvikar och insjöar är en intressant ny lösning i mindre skala det visar exempel på bostadsområdet i Sunnanvik i Vasa. Eftersom det här handlar om långsiktiga lösningar, borde staten bidra med investeringsstöd, på sätt man stöder också andra infrastrukturåtgärder. Det är orimligt att kräva att unga familjer ska fatta beslut efter nationalekonomiska överväganden och bortse från sin privatekonomiska situation. Minister Jan Vapaavuoris förslag att förbjuda elvärme kan bara beskrivas som orealistiskt och populistiskt. Vill vi arbeta för en levande landsbygd, kan vi inte kräva att alla ska ha tillgång till fjärrvärme. Risken är i stället att oljeuppvärmningen ökar på landsbygden, i varje fall så länge den inte belastas av koldioxidkostnader. Redan nu har vi omkring hushåll i Finland som använder olja för uppvärmning och varmvatten. Statsmakten har nu sänkt elprognosen för årsbehovet i Finland till 100 TWh fram till 2020, bland annat med hänvisning till energisparande. Detta för att vi ska klara våra Kyotoåtaganden. Industrin själv uppskattar behovet till 107 TWh. Frågan är vad som händer om elen blir en bristvara därför att statsmakten tänker för optimistiskt. Det tar lång tid att bygga kraftverk. Detta samtidigt som vår statsminister talar om att stöda elbilar av miljöskäl, det vill säga ännu en ny användare av el. Som eldistributör och producent inom Katternögruppen gör vi mycket för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi anser oss även förpliktigade att löpande informera våra kunder och slutanvändare om behovet av att hushålla med el. Helt säkert finns ännu mycket att göra i det avseendet, både av vår koncern och av andra som har en samhällsroll, som ett gemensamt ansvar. peter boström Styrelseordförande, Katternö Ab n Peggy Karlsson: Jag bekymrar mig för att unga vuxna i dag har svårt att hitta mål och mening i livet och de verkar ha svårt att hitta sina roller som män och kvinnor. Eftersom vi är så beroende av transporter är jag också bekymrad över de höga oljepriserna. n Mikael Blomqvist: Jag oroar mig mest för min egen hälsa. Och även om vi bor i ett fredligt hörn av världen ser man ju att saker kan hända också här, ta till exempel skolmassakern i Jokela. Och visst är jag medveten om att vi förstör miljön, även om jag inte direkt oroar mig för den. n Joni Rajala: Egentligen är jag inte rädd för något. Tänker jag framåt, så kanske för sjukdomar som kan drabba mig. Eller krig. Så mycket händer ju i omvärlden. Men miljön och klimatet bekymrar mig inte, så länge vi inte får Saharaklimat här. n Gun-Maj Fagerudd: Jag tänker på vilken värld vi lämnar över till våra barn och till deras barn, främst ur miljösynvinkel. Klimatförändringen bekymrar mig och vår attityd att det löser sig, vetenskaplig forskning ordnar det. Vi borde i stället börja med oss själva. 2 katternö katternö 3

3 Mikael Nybacka Våren 2003 höll de grönas fullmäktige ett möte i Esbo inför den kommande valkampanjen. Maria Wetterstrand, som året innan utsetts till språkrör för miljöpartiet i Sverige, var inbjuden att tala på temat flyktingpolitik och integrationsfrågor, en av det gröna partiets huvudfrågor. Maria hade aldrig besökt Finland förr. Ville Niinistö däremot hade sett henne på tv och fångats av hennes utstrålning. På mötet tolkade Ville för Maria. Ville var hyfsat duktig på svenska. Men framför allt var han ett trevligt sällskap, säger Maria. De träffades bara den dagen, men efter en del brevväxling på e-post tillbringade Maria ett par dagar i Villes hemstad Åbo. Hemma i Eskilstuna, staden där hon växte upp, fanns en stor grupp finska industriarbetare, men nu mötte hon en annan kategori människor. Jag hade nog haft en stereotyp bild av Finland. Ville arbetade på Åbo universitet (Turun yliopisto) och rörde sig mycket bland unga människor, det var intressant för mig att få en bredare bild av Finland, säger hon. En tid senare konstaterade Ville och Maria att de hade skickat 240 SMS till varandra på en månad och drog slutsatsen att de nog borde träffas lite oftare. I dag är de gifta med varandra, har två barn, sonen Elias och dottern Linnea, och bor turvis hos varandra i Åbo och Tullinge (söder om Stockholm) och ibland i en liten lägenhet i Helsingfors, där ju Ville som riksdagsman tillbringar en stor del av arbetsveckorna. I Helsingfors har Maria bland annat lärt känna Folkhälsan, vars svenska öppna förskola varit väl lämpad för Elias under vistelserna i staden. Marias och Villes boende turvis hos varandra har också inneburit ett effektivt språkbad.»»» Kärlekens f ärg är grön För fem år sedan träffades Maria Wetterstrand, språkrör för miljöpartiet i Sverige, och Ville Niinistö, riksdagsman och viceordförande för de gröna i Finland. I dag är de gifta och försöker förena familjeliv med ett hektiskt politikeruppdrag i var sitt land. Hur får de det att gå ihop? 4 katternö katternö 5

4 Ett grönt liv kräver också kompromisser Marias ambition är att lära sig finska, även om hon inte vill göra någon större sak av det. I dag lärde jag mig i alla fall att naurulokki är det samma som skrattmås, säger hon. Vid köksbordet? Vad talar makarna om vid köksbordet? Allt det vanliga som småbarnsföräldrar avhandlar förstås, och även politik. Det är jättebra att vi båda har drivit valkampanjer. Det är jobbigt att leva med någon som hela tiden måste vara i gång och följa dagsfrågorna och vara tillgänglig för alla. Man blir förvirrad både fysiskt och psykiskt, säger Maria. De har också likheter i sin bakgrund. Maria är magister i biologi från Göteborgs universitet, Ville är magister i statsvetenskap från Åbo universitet. Båda har vuxit upp i hem med akademiker, båda har mammor som är lärare i modersmålet. Och båda har vi växt upp med föräldrar som tyckt om att diskutera. Jag har alltid känt att mina åsikter har haft ett värde, säger Maria. Olikheter? Maria tycker om att sjunga, spela gitarr ( förr hände det att jag uppträdde både i kyrkor och på personalfester ) och spela teater. Ett år studerade hon teater på en folkhögskola i Vellinge ( det lärde mig att stå på scen ). Ville däremot var under sin uppväxt kung i fotboll i St Karins (kommunen söder om Åbo) och samtidigt något av en datanörd ( fotbollsspelet Hattrick spelar jag på nätet och jag har också spelat olika slags rollspel ). Ett år studerade han i London, ett halvt arbetade han på Finlands ambassad i Jakarta, innan politiken slukade honom skötte han en forskartjänst på universitetet. Skillnader Maria och Ville har turats om att vara lediga med barnen, men där har de upptäckt skillnader mellan Finland och Sverige. Ville blev den första riksdagsman i vårt land som varit pappaledig. Och medan Sveriges riksdag håller sig med dagis, så har något sådant aldrig kommit på tal i Finlands. Det finns också viktiga principiella skillnader i de politiska systemen. I Finland röstar man till exempel in kandidater utgående från personligt röstetal, medan man i Sverige röstar på listor, där kandidaterna rangordnats av partiet. Det negativa med det är att det i praktiken blir en politisk elit som avgör vem som väljs in, medan väljarna i det finländska systemet själva avgör invalen. Det positiva med det svenska systemet är att det sätter fokus på idéer och visioner, säger Ville. Men framför allt skiljer sig blocktänkandet i Sverige (vänstern och de borgerliga står mot varandra) från pusslandet med regeringsmajoriteter i Finland. Till exempel är en regeringsbas med socialdemokrater, moderater och gröna otänkbar i Sverige. Det gör att de gröna partierna i Sverige och Finland arbetar i olika politiska miljöer. De finländska partierna blir mer som diversehandlar och de fäster mindre vikt vid ideologi, säger Ville. I de gröna värderingarna är syskonpartierna i Finland och Sverige rätt lika, men i den praktiska politiken arbetar de på ganska olika sätt. Det går inte bara att ta en idé från det ena landet till det andra och tro att den automatiskt kan tillämpas där, säger Ville. EU-frågan En tydlig skillnad finns i synen på Europeiska Unionen. De finländska gröna har länge förhållit sig positivt till att arbeta inom EU, medan det svenska miljöpartiet fram till nyligen hade som sin linje att Sverige skulle arbeta för utträde ur unionen. Avgörandet togs efter en animerad diskussion vid miljöpartiets partistämma i maj. Maria gick en tid i förväg ut och meddelade att hon vänt i EU-frågan och föreslog att kravet på utträde skulle avlägsnas ur partiprogrammet. I media tolkades det som ett närmande till socialdemokraterna inför det riksdagsval som äger rum i Sverige hösten Tidningarna påstod att jag övertalats av (socialdemokraternas ordförande) Mona Sahlin, men jag kan gott säga att jag i den frågan nog påverkats mer av Ville, säger Maria. Den klassiska frågan om de gröna och miljöpartiet håller sig mera till höger- eller vänstersidan på den politiska skalan kommenterar Ville så här: Man kan nog säga att Finland generellt är mer borgerligt och att de finska gröna har större förankring i liberala idéer än miljöpartiet i Sverige. Ur grön synvinkel känns det också jämfört med Sverige att vi har bättre borgerliga partier och sämre socialdemokrater i Finland. Svenska folkpartiet har hans sympati. Partiet är lätt att samarbeta med. Där finns en bred socialliberal tradition, och gemensamt med de gröna är utgångspunkten att man måste spela spelet som en mindre aktör bland de stora. Tre frågor till Ville Var ligger de finländska gröna och det svenska miljöpartiet på en vänster-högerskala? Om man menar ekonomisk politik statligt eller privat ägande är de gröna i Finland för en marknadsekonomi som styrs utgående från sociala och ekologiska behov. Till skillnad från vänstern anser de gröna att individen, inte kollektivet, är grunden i samhället. Men till skillnad från vissa borgerliga partier anser de gröna att staten måste ta ett starkt socialt ansvar, för att garantera alla människor rättvisa möjligheter att vara jämlika. Miljöpartiet i Sverige gick för några år sedan ut med att de vill locka både miljömedvetna socialliberala borgare och frihetliga vänsterväljare till partiet. De gröna i Finland skulle kunna göra samma sak. Ändå kan man av historiska skäl och genom avsaknaden av blockpolitik säga att den socialliberala gröna traditionen är någorlunda stark i Finland. Vilken är människans plats på jorden? Hur mycket får människan påverka jorden? Ett samhälle kan inte vara hållbart heller för människor om det grundar sig på ett resursutnyttjande som förstör miljön och lämnar världen i sämre skick till våra barn. Vi måste sträva efter ett hållbart samhälle där människans välmående garanteras av hållbara sätt att leva, förflytta sig och producera energi och så vidare. Teknologin för en sådan utveckling finns redan, men det behövs politiska åtgärder och en vilja hos allmänheten att sätta hållbar livskvalitet och miljö före kortsiktig förstörelse. Var börjar och slutar individens ansvar för miljöfrågorna? Samhällets ansvar är att göra det så lätt som möjligt att vara miljövänlig. Man måste göra miljövänliga val billigare och roligare, och miljöförstörande val dyrare. I de stora hela ska man inte fokusera på att förbjuda saker eller att lägga skulden på individer. Vi lever i ett samhälle där det är svårt att konsekvent ta sitt miljöansvar. Det individerna bör göra är att kräva mer av sina politiker. Barnen styr mycket av livet. Också här, i samband med de grönas partikongress, tar barnen mycket av Ville NIinistös och Maria Wetterstrands tid. Energifrågorna Energifrågorna är komplexa (Maria: Jag skulle inte heller vilja vara beroende av rysk el. ), och både Maria och Ville uttalar sig med viss försiktighet när det gäller konkreta detaljer. Men generellt hjälper det oss i Finland att Sverige är mycket före oss i energipolitiken, bredden i synen på energifrågorna är större där, vi kan lära av svenskarnas erfarenheter, säger Ville. De betonar vikten av att bygga bort topparna i energiförbrukningen. En åtgärd som underlättar den saken är att inte värma upp hus med el. De vill få in ett energisnålt tänkande i alla sammanhang. Till exempel vid offentliga upphandlingar borde man ta det med som en viktig kravspecifikation. Båda tror att ny teknologi kan lösa de flesta problem. Politiska åtgärder kan hämma eller försnabba utvecklingen. Ville är kritisk när det gäller Finlands ambitioner inom vindkraften. För 5 6 år sedan var vårt land ledande när det gällde vindkraftteknologi, men en utveckling åt det hållet stoppades av regering och riksdag. Nu har mycket av kunnandet sålts ut, vi har missat chansen att bygga upp en inhemsk marknad. Biobränslen måste produceras med ekologiskt hållbara metoder. Etanol är en tillfällig lösning. Den måste produceras så att den tar hänsyn till hela kedjan från produktion till förbrukning. I dagsläget är det antagligen OK att utvinna etanol ur sockerrör i Brasilien, men att producera den av majs i USA är fel, säger Ville. Teknikutvecklingen inom transportsektorn har inte skett med tillräcklig kraft. Vi måste också planera bättre för att minska transportbehoven, säger Maria. Kompromissar Maria och Ville har bil (klassad som miljöbil), men försöker att inte använda den. Vi försöker vara konsekventa, men vi måste också inse att vi lever i det här samhället. I vardagslivet måste man kompromissa, det gör vi också. I varje fall Mikael Nybacka kan man välja bort de sämsta alternativen. En vanlig människa ska inte behöva bli anklagad för att göra fel hela tiden och ha dåligt samvete för sin livsstil. Framför allt bör fokus ligga på att förändra samhället och göra det enklare och billigare att leva miljövänligt, säger Ville. Det svenska miljöpartiet kan knappast sägas ha en generös policy när det gäller medlemmarnas sätt att resa till partiets möten. Flyg får man använda endast om man på en enkelresa vinner minst tio timmar jämfört med det bästa alternativet. Maria klarar gränsen nätt och jämnt. En resa med färja mellan Stockholm och Åbo tar elva timmar, en flygresa 35 minuter. Även om Maria oftast tar färjan har hon alltså partiets tillåtelse att flyga mellan städerna. Och i så fall betalar hon koldioxidkompensation till Climate Care. svenolof karlsson 6 katternö katternö 7

5 katternö Var allt bättre förr? Jorden bördigare Vinterkrigets temperaturer SERVICEINRIKTAD. Vesa Salmela, elingenjör på Vetelin Sähkölaitos Oy, gillar mångsidigheten hos sitt jobb. För honom är varje elabonnent en kund som ska betjänas. LEKTRISGÄNGET Inte en dag en annan lik n En typisk arbetsdag? Någon sådan finns inte, skrattar elingenjör Vesa Salmela på Vetelin Sähkölaitos Oy. Mitt jobb är så mångsidigt att det är svårt att beskriva det kortfattat, säger han. Som ledare för bolagets elarbeten ansvarar Salmela för att nät och installationer planeras på ett säkert sätt. Han handhar också elplaneringen vid bygg- och renoveringsprojekt, offerträkning och arbetsledning. Han kan tillbringa förmiddagen med att övervaka elinstallationer på något renoveringsobjekt, medan han på eftermiddagen planerar elen till ett radhus, beställer varor och svarar på frågor från kunder. Och på fritiden fördjupar han sig gärna i branschens utveckling. Det är tidskrävande att hålla sig up-to-date. EU-direktiven har fört med sig en större säkerhet och samstämmighet inom elbranschen, vilket är en positiv sak för konsumenten. Salmela, som är född i Vetil, inledde sin karriär inom elbranschen som linjemontör Ingenjör från Vasa tekniska institut blev han 1977, och på Vetelin Sähkölaitos, som hör till Katternö-gruppen, har han jobbat sedan Förutom att nya bestämmelser dyker upp i tät takt påverkas jobbet också av IT-teknikens utveckling och av elektronikens inmarsch. Själv anser han att det bästa med hans jobb är feedbacken från kunderna. Och det gäller att ha rätt attityd: Varje elanvändare är en kund och min uppgift är att betjäna dem, säger Salmela. Fritiden handlar om natur för Salmelas del: att röra sig i skog och mark, jobba i trädgården och plocka bär. Han är en riktig bärjägare, som kommer med hinkvis med bär till släkt och vänner. Aldrig glömmer han rekordskörden på 500 liter som han en gång fick ihop tillsammans med likasinnade. Vi bodde ute i skogen i norra Finland ett par veckor, men jag tänker inte avslöja några detaljer om platsen, skrattar han. krista rintala n Bilen, ett av dagens största miljöproblem, hade sin motsvarighet i hästen för 100 år sedan. Då tog sig problemen naturligtvis andra uttryck, men det var likväl inte alltid mysigt med häst och kärra. I början av 1900-talet var hygienexperter ense om att en stadshäst producerade mellan sju och fjorton kilo dynga per dag. I Milwaukee, som 1907 hade invånare och en hästpopulation på , innebar det 133 ton hästdynga per dag. I städerna föstes hästdyngan samman i stora högar som födde gigantiska mängder flugor och spred en vidrig lukt. Vid regn förvandlades gator till latrinbassänger där damerna fick släpa sina långa kjolar i flytande avföring. När det var torrt virvlade det torra gödslet fram i luften, in i människors ansikten och lade sig som ett täcke över alla gatustånd. Slutkörda hästar dog mitt på gatan och blev ofta liggande kvar. År 1880 forslade man bort döda hästar från New Yorks gator. Hästen ansågs också sprida kolera, tyfus och andra sjukdomar. Men i slutändan är det ju ändå människan själv som valt att använda hästen och bilen. Vesa Tuominen DYNGPROBLEM JAG?. Hur skulle det se ut på våra gator om vi alla åkte häst och kärra i dag? År 1900 räknade man ut i Rochester, USA, att gödseln från stadens hästar skulle bilda en 53 meter hög dynghop som täckte drygt kvadratmeter mark. OÄNDLIG RESURS. Tack vare sin nya metod för att lagra solenergi hoppas forskarna vid MIT på att hushållen inom tio år kan producera sin egen el med hjälp av solenergi och egna bränsleceller. Forskningsnytt Lagring av solenergi är nära n Ett forskarteam vid universitet MIT (Massachusetts Institute of Technology) i USA har gjort vad som betecknas som ett stort genombrott när det gäller möjligheterna att lagra sol energi. I dag måste solenergin användas i samma ögonblick som den tas till vara, en otymplighet med tanke på att det solljus som träffar jordens yta under en timme skulle räcka till för att förse hela planeten med energi under ett år. Professor Daniel Nocera har ut vecklat en metod som gör att solener gin kan användas för att frigöra syr- och vätgas ur vatten. Gaserna kan sedan kombineras i en bränslecell för att producera el. I korthet går metoden ut på att en katalysator producerar syrgas ur vatten då en elektrisk ström passerar i vattnet. Den elektriska strömmen kan komma från exempelvis en solcell. En annan katalysator producerar vätgas ur samma vatten. Metoden existerar sedan tidigare, men det revolutionerande är den nya typen av katalysator som är billigare och som går att använda under enkla omständigheter. Processen är enkel att utföra. Därför kan vi snart betrakta solenergin som obegränsad, säger Nocera. n Det växer bättre än på länge på jorden, visar mätdata från satelliter. Anledningen är sannolikt den ökade halten av koldioxid i luften. Mätningarna har gjorts av instrument på satelliten Seastar, som genom att registrera färgen på det reflekterade ljuset från jorden fått information om hur väl växterna lyckats i sin fotosyntes. Under en period av knappt två årtionden har jorden enligt mätningarna blivit i genomsnitt hela 6,2 procent bördigare (vilket mäts i ett mått GPP, Gross Primary Production). Omkring 25 procent av jordens landmassa har blivit bördigare och 7 procent har förlorat bördighet. Variationen är förstås beroende på den breddgrad och de jordförhållanden där växtligheten finns. Störst var bördighetsökningen i de tropiska ekosystemen. Enbart Amazonas regnskogar stod för 42 procent av den totala ökningen. Bakom studien står Steven Running vid University of Montana och Ramakrishna Nemani vid den amerikanska rymdstyrelsen NASA. Sammanfattningsvis ger rapporten kraftigt stöd åt dem som ser positivt på koldioxidökningen i atmosfären. Tack vare denna växer det bättre på jorden, framför allt i vattenfattiga jordar, vilket är av stort värde när det gäller att producera livsmedel för jordens befolkning. Outi Lehtola n Inför Vinterkriget deltog chefen för Röda arméns artilleri, fältmarskalken Nikolai Voronov, i ett möte i Kreml. Mötet handlade om det kommande krigsanfallet mot Finland. Voronov fick frågan hur lång tid han bedömde att det skulle behövas för att besegra den finska armén. Skulle man lyckas ta Finland på två till tre månader kunde man vara nöjd, var Voronovs svar. De övriga skrattade. Den allmänna meningen var att tio till tolv dagar skulle räcka. Vi vet hur det gick. Efter 105 dagar avslutades kriget. Röda armén hade inte lyckats i sin avsikt även om Finland fick betala ett högt pris för sin självständighet. Varför lyckades den oövervinnliga Röda armén, mångdubbelt större än den finska, inte bättre? Ole Humlum, professor i fysisk geograf i vid Oslo universitet, hänvisar till den finska arméns stridsmoral och högeffektiva metoder, med snabbrörliga trupper som rörde sig på skidor och kände terrängen och bland annat tillämpade den berömda mottitaktiken. Men det fanns en faktor till, vädret, som de finska trupperna på ett avgörande sätt använde till sin fördel. Vintern blev mycket kall, och ryssarna var oförberedda på det. De bar sommaruniformer och hade halvautomatiska vapen som inte fungerade i kylan. De var beroende av fordon som måste hållas i gång oavbrutet för att inte frysa, vilket snabbt tömde förråden med drivmedel. Eftersom de ryska trupperna dessutom var förbjudna att retirera, led de enorma förluster. Erfarenheterna av Vinterkriget blev för Sovjets del ändå viktiga. När Tyskland anföll ryssarna 1941 mötte de motståndare i vinterkläder och pälsar och försedda med vapen som snabbutvecklats för att fungera även i stark kyla. Ole Humlums artikel kan läsas i sin helhet på engelska på: IN I NORDEN KALLT. Temperaturen under Vinterkrigsmånaderna december, januari och februari jämfört med medeltemperaturen för samma månader åren Som synes fördes striderna just i den del av Europa där det var allra kallast. Temperaturdata från GISS (NASA Goddard Institute for Space Studies). 8 katternö katternö 9

6 Emma Westerlund Beredda om krisen blir ett faktum Scenariot: Katastrof X har inträffat. El-, vatten- och livsmedelsdistributionen är i fara och människor måste eventuellt evakueras. I en bunker någonstans i Jakobstad sitter en grupp människor med ansvar för att invånarna ska klara krisen. 10 katternö katternö 11

7 El och vatten är viktigast i ett krisläge Emma Westerlund i Jakobstad) berättar Sundqvist hur vattenförsörjningen går till: En före detta brandbil står alltid startklar med en ren tank på 8 kubikmeter. Den kör ut och distribuerar dricksvatten för akuta behov. En tank räcker till en stadsdel. Med ojämna mellanrum hålls kris övningar. I höstas övade hela Västra Finlands län tillsammans och före det hade Jakobstad hållit en egen övning. Tillsammans med regionbrandchef Kari Koskela ställde Sundqvist krisledningen inför ett fiktivt, fullbordat krisfaktum: Det var vinter, 25 grader. Ett flygplan gjorde en okontrollerad nödlandning i Jeppo och drog ner elledningen från stamnätet till vår nejd. Samtidigt drabbades Alholmens Kraft av haveri. Ett sådant scenario skulle innebära total blackout i energiförsörjningen. Jakobstads Energiverk har visserligen egna reservoljepannor, men ingen panna går utan el. Men ifall problemen ligger enbart i elförsörjningen från stamnätet är Jakobstad och Larsmo lyckligt lottade, enligt Ole Vikström, VD för Jakobstads Energiverk: Alholmens Kraft kan verka oberoende av stamnätet. Vi har beredskap att köra så kallad island mode, eller ödrift, då el från kraftverket går ut enbart till Katternös stamområde via Herrfors eget regionnät på 110 kilovolt. Samtidigt kan värme matas till Jakobstads fjärrvärmenät. Ur energiförsörjningens synpunkt är kylan den värsta fienden. En lång period av sträng kyla gör allt skörare och belastningen på tekniken är hög. När det är som kallast är sannolikheten att något ska gå snett som högst, säger Vikström. Och nedkylningen är snabb: vid en utomhustemperatur på 0 till 10 grader är allt utkylt inom 12 timmar. Håkan Sundqvist har själv upplevt hur fort kylan blir ett problem. För tio år sedan gick strömmen hemma hos honom en kall vintermorgon. Trots att han genast satte Emma Westerlund ALLA EVENTUALITETER. Explosioner, smittosamma sjukdomar, brand. Allt är inte lika sannolikt, men allt är möjligt. Små post-it-lappar kan placeras ut på kartan för att markera potentiella faror. fyr i eldstaden sjönk temperaturen snabbt. Redan efter tre timmar var inomhustemperaturen nere på +13 grader, säger han. Sundqvist skulle gärna se att Finland följde Norges exempel och införde lag på att det ska finnas minst en eldstad per fastighet. Elenergin är sårbar. När all el är borta är vedeldning det enda som fungerar, säger han. petra nylund KRISLEDARSKAP. Vid större kriser fastställer statsmakten nivån på krisen, men det är ändå på lokal nivå som bland andra Håkan Sundqvist och Mikael Jakobsson ska fatta rätt beslut. Kartorna i ledningscentralen är naven kring vilket mycket kretsar. Helst tänker vi inte på scenarion som smutsvattenkrisen i Nokia eller höststormarna i Sydsverige. Men i kommunerna går strutsmentalitet inte an, varje kommun i Finland är ålagd att upprätthålla en krisberedskap. För Jakobstad och Larsmo är utvecklingsdirektör Håkan Sundqvist huvudkoordinator för de olika delområdena; allt från energiförsörjning och IT till hälsovård har sina egna planer och ansvarspersoner. Det är en ruggig lista Sundqvist räknar upp när han identifierar vad som kan hända: Störningar i eldistributionen, vattendistributionen eller matdistributionen, väderkatastrofer, en storolycka med tåg eller flyg, terrordåd, en kärnkraftsolycka, krigshot Allt är naturligtvis inte lika sannolikt att det inträffar. Krigshot räknas inte i dag till de mest sannolika hoten. Däremot är krisledningen väl förberedd på att exempelvis el- eller vattendistributionen störs. Tekniken är komplex i dag och därför också mera sårbar. Den statistiska sannolikheten för att något ska hända har blivit större, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson. På hans ansvar ligger att leda den cirka 15 personer starka krisledningsgruppen och att avgöra på vilken beredskapsnivå gruppen ska agera. På Sundqvists ansvar vilar att se till att alla känner till sin uppgift och att rätt man har rätt utbildning. Krisplanerna är mycket detaljerade. Varje skola, daghem och åldringshem har sina egna planer ända ner på personnivå. Man vet till exempel vilka barn som kan sändas hem och vilka som ska hållas varma och bespisas någon annanstans, säger han. Planerna finns inte bara till pappers, det finns också en beredskap i praktiken. Staden har till exempel fyra oljedrivna reservaggregat för elförsörjning. Prioriteringen är klar: ett aggregat till krisledningscentralen, ett till Björkbacka åldringshem, där alla som bor på åldringshem samlas, ett till Länsinummi skola där alla dagis- och skolbarn samlas och ett för datanätet ledningen måste ha tillgång till register på folk för att kunna lokalisera dem som troligen behöver hjälp. Malmska sjukhuset har sin egen krisberedskap och också sin egen elförsörjning ordnad. Vi har också rätt att rekvirera det vi behöver i ett krisläge: fordon, gaslager, fältkök och livsmedelslager. Vid en eskalerande kris gäller det att göra det innan invånarna börjar hamstra. I dagens värld finns det till exempel inga stora livsmedelslager, varken i butiker eller i hemmen, säger Sundqvist. Med fallet Nokia i färskt minne (även om just det scenariot inte borde kunna inträffa En kris kräver snabb och öppen information n I ett krisläge måste kommunen informera öppet, snabbt och tillräckligt, säger Liisa Veiskola, kommundirektör i Vetil. Vattenkrisen i Nokia är ett allvarligt exempel på vad som kan hända då informationsgången är för långsam. Följderna blev trista. Vetil med sina invånare har förutom en allmän krisberedskapsplan också egna planer för social- och bildningssidan, vattenverket, energiförsörjningen och tillgången till basförnödenheter. Principen är att kommunen ska kunna fungera så normalt som möjligt. Vid en kris ska kommunen upprätthålla de mest nödvändiga funktionerna. Det är viktigt att de invånare som klarar det agerar självständigt, precis som vid normala förhållanden, så att kommunen kan ta hand om de som har det största hjälpbehovet, säger Veiskola. Hälsocentralen, som Vetil delar med två andra kommuner, har också en egen beredskapsplan. Jordbruket å sin sida styrs vid en kris av nationella planer. Mest sårbart på ett jordbruk är tillgången till el och vatten, och många gårdar har numera egna elaggregat. Vatten måste däremot körs ut med bil eller tas ur naturreserver. Elbolaget Vetelin Sähkölaitos Oy har sin egen energiförsörjningsplan som ingår i planerna för ett större område. Egna elaggregat finns också på hälsocentralen och vid vattentaget, och vattenverket har en krisvattenledning som löper till vattenverken i Kaustby och Evijärvi och till några mindre privata vattenandelslag. krista rintala DET VIKTIGA FÖRST. Om Vetil råkade in i en kris, skulle vi koncentrera oss på att upprätthålla den allra mest nödvändiga servicen, säger kommundirektör Liisa Veiskola. 12 katternö katternö 13

8 Efterfrågan på arbetsmarknaden HÖG SPÄNNINGSNIVÅ. Jobbar man med högspänning får man inte stressa, en yrkesfördel som säkert många skulle uppskatta. Clas Ahlvik och Per Häggblom är elmontörer på Jakobstads Energiverk. Ett fritt jobb utan rum för misstag Trettiofyra år i branschen skiljer dem åt. Per Häggblom började som elmontör 2004, Clas Ahlvik Men de är överens om en sak: elmontör är ett intressant och omväxlande jobb. D et är familjärt och avslappnat i kafferummet hos montörerna på driftsavdelningen vid Jakobstads Energiverk, som det ofta blir i ett litet arbetsteam. Ännu har Per Häggblom inte hunnit nöta kafferumsbänken alltför många gånger. Han har alldeles nyss bytt arbetsgivare, från ett privatföretag som underhåller och reparerar hushållsmaskiner till ett kommunalt elverk. Från att ha knackat på hos folk och fixat deras tvättmaskiner har han nu ansvar för underhållet av ställverk och transformatorer. Jag trivdes bra på mitt tidigare jobb, men jag ville pröva på något nytt då tillfälle gavs, 14 katternö och redan nu kan jag konstatera att skillnaderna är enorma. Det är som ett helt annat yrke, även om principerna är de samma, säger Häggblom. Han tangerar orsaken till att Clas Ahlvik förblivit sitt yrke trogen i 38 år: omväxlingen. Då han som ung man blev klar från Yrkesskolan i Jakobstad fick han jobb som elmontör på dåtida Schaumans, nuvarande UPM Kymmene. Där stannade han i 12 år tills också han ville pröva på något nytt, och började på Jakobstads Energiverk. För vår del är jobbet väldigt fritt. Vi rår oss själva och har själva ansvar för det vi gör, beskriver Ahlvik. Lata kommunalarbetare? OMVÄXLING. Per Häggblom gillar elmontörens varierande vardag. Att mekaniskt och handgripligen reparera trötta delar ingår i arbetet. På Jakobstads Energiverk finns olika uppgifter för elmontörerna. Förutom montörerna på driftsavdelningen finns det linjemontörer som är ute och drar och reparerar linjer och på fjärrvärmesidan har man sina egna montörer. Men gemensamt för dem alla är elmontörens honnörsord: noggrannhet och försiktighet. Vi jobbar med högspänning. Det räcker med ett enda misstag, säger Ahlvik. Han har genom åren varit med om att kolleger skadat sig, också allvarligt. Själv har han inte råkat illa ut. Visst tänker man på riskerna. Men det finns bara ett sätt att motarbeta farorna i vårt jobb: pröva, jorda, pröva igen innan du gör något. Du måste kunna vara säker på att det du jobbar med är spänningslöst. Av samma säkerhetsskäl följer vissa en gyllene regel om att aldrig göra avancerade kopplingsarbeten på en fredag, då huvudet redan tänker på veckoslutet. I sammanhanget kan det också vara skäl att slå hål på myten om de lata kommunalarbetarna, i alla fall för elmontörernas del: Det kanske kan se ut som om vi inte gör något, då vi anländer till en transformator och sätter oss utanför i tio minuter och väntar. Men vi väntar på klartecken att strömmen är bru- NOGGRANNHET. Att veta vad man håller på med är a och o för en elmontör. Det kan räcka med ett enda misstag, säger Clas Alvik. ten. Man kan inte rusa iväg och tro att allt klart, man måste vara säker, säger Ahlvik. Elektroniken kommer En dag för Häggblom och Ahlvik kan innehålla de mest varierande arbetsmoment. Det kan handla om att snickra, måla, reparera, underhålla mekaniska delar, installera, göra pappersjobb allt är inte renodlat elarbete. Intressant omväxling är också att ibland hoppa in som övervakare på driftcentralen, där man i princip håller koll på att elen snurrar i hela distriktet, säger Ahlvik, som för några år sedan tog en tilläggsexamen för att bli övermontör. Elmontörsjobbet är heller inte statiskt över tiden. En stegvis förändring av jobbet pågår: elektroniken kommer in. Framöver kommer vi allt oftare att jobba med styrning och felsökning via dator, vid sidan om att också reparera mekaniskt och mäta, säger Häggblom. petra nylund n Väljer man att utbilda sig till elmontör i dag torde det inte vara svårt att hitta jobb. Det menar Folke Renlund, avdelningschef för Optimas ellinje. Generationsväxlingen som pågår på arbetsmarknaden gäller också här. Ellinjen har tre inriktningar: Du kan bli elmontör, med jobb som fastighetsinstallatör, industrimontör, reparatör eller elverksmontör. Du kan välja auto mationsmontör med jobb inom maskin- eller process automation. Det tredje alternativet är elektronik-datamontör med jobb inom dataoch elektronikföretag. Ellinjen har alltid varit rätt populär, ibland med långt flera sökande än de som ryms in. Tidigare valde många elektronikinriktningen, tack vare att jobb med datorer lockade. I dag ser det annorlunda ut, eftersom regionen inte har någon större elektronikindustri, och de flesta av våra studerande vill bo kvar här, säger Renlund. Ellinjens första år är ett basår och på tvåan inleder de studerande sin specialisering. I höst utföll fördelningen mellan linjerna så, att sex valde inriktningen elektronikmontör, 13 automation och 22 elmontör. De flesta vet inte så mycket om elmontörens eller automationsmontörens jobb då de börjar. Men på praktikperioderna får många upp ögonen för hur intressant det är, säger Renlund. Omkring en tredjedel av de färdigutbildade söker sig vidare till ingenjörsutbildning. Andelen är bra. Men jag brukar uppmana de studerande att tänka efter vad de vill, för en bra montör är ofta bättre än en dålig ingenjör, säger Renlund. Utbildningen innehåller en hel del praktik: av 90 studieveckor är 20 praktikperioder. Jag har själv jobbat på elverk och vet att två dagar där inte är varandra lika. Det är ett bra jobb för den som gillar att vara ute. I dag är också utrustningsnivån god, med hjälpmedel som skyliftar, fyrhjulingar och snöskotrar som gör jobbet lättare också då vädret är dåligt, säger Renlund. PÅ PRAKTIK. För att hålla sig à jour med nya lösningar och material installerar Folke Renlund, avdelningschef på Optimas ellinje, el på ett egnahemsbygge. katternö 15

9 Sanningen om elkonsumtionen Vasabon Timo Västi vet exakt på pricken hur mycket el som hans familj förbrukar. I hans statistik som sträcker sig över 23 år syns det tydligt när barnen flög ur boet och när vintern var ovanligt mild. Petra Nylund OMUTBAR MÄTARE. Timo Västis energimätare ger besked om hur mycket el olika apparater förbrukar. Exempelvis en laddare som ligger kvar i eluttaget drar oväntat mycket el under ett år. tydligt i statistiken. År 1987 var däremot ett väldigt kallt år, med flera veckor av 30 grader, säger Västi. Låt oss kolla varmvattenberedaren och ventilationen också. Där innehar 1991 topprekordet med kwh, medan bara hälften gick åt år Under mätpunkten belysning mäter Västi förutom lamporna också alla apparater som är kopplade till eluttagen. På den mätpunkten stiger siffran jämnt under hela åttiotalet för att nå sin topp 1996 med kwh. Efter det har konsumtionen sjunkit. Samma trend visar varmvattenberedaren, tvättmaskinen, torktumlaren, spisen och mikron. Orsaken är klar: Då barnen flyttade hemifrån i början av 2000-talet sjönk konsumtionen stegvis. Tv:n och datorer slocknade i båda pojkarnas rum. Vi hade mindre tvätt, disk och mat i mikron. Också duschen och bastun fick stå i fred lite oftare. Enligt Västis statistik går 40 procent av den totala elförbrukningen till uppvärmning och varmvatten. Fastän Västis har använt mera elektronik än medelfamiljen har elförbrukningen ändå hållits på en rimlig nivå med enkla medel. Enligt Västi gäller det att dra ur laddare och transformatorer ur väggkontakterna och att inte låta apparater stå på i standby-läge. I standby-läge förbrukar tv:n och digiboxen 170 kwh i året, en ikopplad transformator 50 kwh och en dator som står på 120 kwh. Det är ungefär lika mycket som vi numera behöver för tvättmaskinen, spisen och mikron, säger Västi. En bra investering är enligt honom pålitliga termostater, som klarar av att beakta solens värmande effekt och spillvärmen från elapparater. Men vilken nytta har Västis då av sin statistik, eftersom de egentligen inte är ute efter att spara energi? Åtminstone kan de förutspå när en maskin tänker ge upp, det syns i stigande förbrukning. Dessutom kan Västi se hur mycket el varje apparat drar. I dagsläget då energifrågor är så heta kan det vara svårt för en konsument att avgöra vilka maskiner som egentligen är energieffektiva. Västi grubblar till exempel på återbetalningstiden för nya apparater. Han tar husets gamla frysbox, vars spillvärme bidrar till uppvärmningen, som exempel. Om en ny box på 500 euro minskar elförbrukningen med 20 euro i året, blir återbetalningstiden rätt lång. Alla borde vara åtminstone så pass intresserade av energifrågor att de vet hur stor förbrukning deras eget hushåll har, menar Västi. krista rintala Janne Nylund Familjen Västis elförbrukning Totalförbrukning Årsmedeltemperatur Uppvärmning Elapparater utom kök och tvätt ,7 C 4,9 C 5 C 4,8 C 4,8 C kwh Det är enkelt att följa med hur mycket el ett hushåll förbrukar, men det kräver en viss arbetsinsats och framför allt ett nyfiket sinne, menar elingenjören Timo Västi. I stället för det sedvanliga säkringsskåpet, eller proppskåpet, och en enda elmätare tronar hela elva elmätare på väggen hemma hos Västi. Varje mätare har en viktig uppgift: den har koll på hur mycket el hushållsapparaterna, uppvärmningen, varmvattenberedaren eller ventilationen förbrukar. Västi installerade sina mätare samtidigt som huset blev klart år Västi, som var lärare i värmeteknik vid dåvarande Vaasan teknillinen oppilaitos, det finskspråkiga tekniska institutet, var nyfiken på hur mycket el en familj på fyra personer förbrukar. Jag är en riktig ingenjörssjäl. Det är en självklarhet för mig att mäta och reda ut saker. Att följa med förbrukningen var naturligt, eftersom jag på den tiden undervisade blivande tekniker och ingenjörer i konsten att dimensionera elvärmesystem i fastigheter, säger Västi, som i dag undervisar i IT-teknik. Hur mycket el går det då åt i ett hus på 163 kvadratmeter, eluppvärmt och utrustat med allehanda elprylar? Det är lätt gjort att ta reda på totalförbrukningen i Västis noggrannt ifyllda Excel-tabeller, med start Låt oss ta en titt: medelförbrukningen per år under 23 års tid är kilowattimmar. Extremåren är 1991, då det gick åt hela kwh, och 2007 då Västis klarade sig med bara kwh. Uppvärmningen hade sitt rekordår 1987, då kwh gick åt enbart till värme. Minst förbrukade uppvärmningen år 2007, då mätarställningen landade på kwh, eller på bara en tredjedel av toppåret. Det är nog så att de milda vintrarna märks LIVSFÖRÄNDRINGAR SYNS. I Timo Västis statistik över familjens elförbrukning syns det då vintern var extremt kall år 1987, då barnen blivit större och familjen flitigt använde elapparater i mitten på 1990-talet och då barnen flyttat hemifrån i början av 2000-talet. Att så lite el gick till uppvärmning år 2007 beror på att Västis då till en del värmde huset med vedeldning. 16 katternö katternö 17

10 Jarmo Teinilä Passivhus håller värmen inne Ett välisolerat lågenergihus förbrukar bara en femtedel av energin jämfört med ett vanligt hus. Vandabon Jorma Vuoritsalo som flyttar in i Finlands första passivhus menar att han kommer att spara euro om året i uppvärmningskostnader. 18 katternö katternö 19

11 Jarmo Teinilä GRATIS ENERGI. Den huvudsakliga värmekällan i passivhusen är den energi som människor, hushållsmaskiner och belysning avger. Ett är säkert: familjen Vuoritsalos blivande hem kommer att väcka uppmärksamhet. När inflyttningsdatumet närmar sig kommer troligen en skock byggfirmor, forskare, journalister och andra som är intresserade av lågenergibyggande att hälsa på. Parhuset som byggs i sten i Dickursby i Vanda är nämligen Finlands första passivhus. Det stör inte oss att folk är nyfikna. Det är bara bra att nya sätt att spara energi väcker intresse, säger Jorma Vuoritsalo, som bygger sitt tredje hus. Huset, som har utvecklats av Paroc Oy och statens tekniska forskningscentral VTT, ska bli så energieffektivt att det knappt behöver någon uppvärmning alls. Är det möjligt att i finska förhållanden bo i ett hus som saknar alla traditionella uppvärmningssätt? Jo, enligt VTT:s forskningsrapport går det att förverkliga med relativt enkla metoder. Vuoritsalos hus kommer att förbruka bara en femtedel av den värmeenergi som ett hus byggt enligt dagens normer förbrukar. Inbesparingen är Jarmo Teinilä RENA BORGMUREN. Jorma Vuoritsalo och hans fru ska flytta in i det här huset, Finlands första passiv - hus. Väggarna har i medeltal två gånger mera isolering än vad minimikraven för vanliga hus förutsätter. möjlig tack vare en betydligt tjockare isolering än normalt, en god lufttätning och ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Ett litet motstånd värmer den inkommande luften. Enligt VTT:s beräkningar skulle ett hus på cirka 150 kvadratmeter klara sig med en årsförbrukning på kilowattimmar. Med dagens elpriser skulle räkningen för uppvärmningen i så fall landa på ungefär 250 euro per år. Spillvärmen värmer Jarmo Teinilä Vilka krav ska då ett passivhus uppfylla? Tekniken i huset innebär i sig inget nytt, säger specialforskare Jyri Nieminen på VTT. Passivhus är planerade och byggda för att hålla värmen inne och kylan ute. Jämfört med ett hus som är byggt enligt rådande minimikrav har passivhus en mer än dubbelt så tjock isolering. Huset är så gott som pott-tätt, men ett effektivt ventilationssystem håller inomhusluften fräsch. Under riktigt kalla dagar fung- erar den uppvärmda inkommande luften som ett värmesystem och huset är dimensionerat för att hållas varmt också under köldperioder på många dagar. Den huvudsakliga värmekällan är vad man kan kalla gratis energi, eller den energi som människor, hushållsmaskiner och belysning avger. En effektiv gratis energikälla är också solen, vars värme lagras i väggarna. Vill man vara helt säker på en jämn temperatur kan till exempel en luftvärmepump bidra med tillläggsvärme under tiden då invånarna inte är hemma. För att motarbeta allt upptänkligt värmesvinn måste alla skarvar mellan skivor, fönster och dörrar isoleras ytterst noggrant. Gör man inte det, bäddar man för köldbryggor som ökar uppvärmningsbehovet med tio procent, säger Jyri Nieminen. Ett helt vanligt hus I motsats till vad många tror ser ett passivhus ut som vilket annat hus som helst och det orsakar inga som helst begränsningar i arkitekturen. Då Vuoritsalos planerade sitt hus utgick de från sina behov och tomtens egenskaper. Efter att det var kartlagt gjorde planerarna huset till ett passivhus. Också Vuoritsalos tidigare hus har varit energisnåla, eftersom de är oroade över miljöns tillstånd och klimatförändringarna. Jag hade i vilket fall som helst byggt ett passivhus, så då tillfälle gavs var det lätt att besluta sig, säger Jorma Vuoritsalo. Byggkostnaderna för ett passivhus beräknas ligga mellan 5 och 10 procent högre än för ett vanligt hus. Vuoritsalo räknar med att kunna spara euro i uppvärmningskostnader per år. Än vinterkylan då, hur känns tanken på ett passivhus mitt i smällkalla vintern? Vi litar på alla de experter som är involverade i det här projektet, säger Vuoritsalo. krista rintala Energisnåla våningshus växer upp n Finlands första våningshus av lågenergityp, ett så kallat mera-våningshus ( mera från matalaenergia, lågenergi), började byggas i juni i Heinola. I december 2009 väntas ytterligare ett till på kvadratmeter stå klart i Esbo. Uppvärmningskostnaderna för ett meravåningshus sägs bli upp till 70 procent lägre än för ett vanligt våningshus. Husets väggkonstruktioner, fönster och dörrar är ytterst välisolerade och radiatorer finns inte över huvud taget. Husets ventilationssystem är försett med en effektiv värmeåtervinning. Under några månader av året värms den inkommande luften av ett litet motstånd. Energisnåla egnahem har byggts sedan talet, men våningshus börjar dyka upp först nu. I Heinola är det byggföretaget Reponen Oy som är först ut på plan. VD Mika Airaksela är hoppfull inför framtiden: NÅGOT DYRARE. Byggkostnaderna för passivhus ligger 5 10 procent högre än för vanliga hus. Som material för stomme och fasad duger alla byggnadsmaterial som används i dag. SNÅLT VÄRRE. Ett energieffektivt våningshus förbrukar upp till 70 procent mindre energi än ett vanligt dito. Passivhus n Enligt VTT:s definition får ett passivhus förbruka högst en fjärdedel av den energi som ett vanligt hus förbrukar. I Finland ligger behovet av värmeenergi på kilowattimmar per kvadratmeter, beroende på det geografiska läget. Ett passivhus på cirka 150 kvadratmeter hålls varmt med kilowattimmar per år. Med dagens elpriser skulle uppvärmningskostnaderna då ligga på ungefär 250 euro i året. Ett passivhus kännetecknas av god isolering, lufttäta konstruktioner och en effektiv ventilation med värmeåtervinning. Huset utnyttjar spillvärme från människor och elapparater samt solvärme. Selektivglas och dörrar håller värmen inne. Vilket material som helst duger till stommen och fasaden kan bestå av trä, stål, betong, tegel eller block. EU:s allt striktare krav styr byggandet mot lågenergi- och passivhus. I Europa förbrukar byggnader 40 procent av all energi, vilket är två gånger mera än trafikens förbrukning. I Finland orsakar uppvärmningen av hus omkring 30 procent av landets utsläpp av växthusgaser. Passivhus som idé kommer från Tyskland. Nästa passivhus byggs 2009 på bostadsmässan i Valkeakoski. I Sverige finns redan passivhus i Stockholmstrakten och i Malmö. Läs mera: passiivitalo.vtt.fi Vi kommer att få se flera mera-hus. Själva har vi trott på lågenergihusens möjligheter sedan början av 2000-talet, och att bygga mera-hus ingår numera i vår strategi. Byggkostnaderna för mera-hus sägs ofta ligga mycket högre än för vanliga hus, men enligt Airaksela handlar det inte om mera än en prisskillnad på två procent. Också andra företag har reagerat på att byggbranschen styrs mot allt stramare energibestämmelser. YIT meddelade i våras att också de börjar bygga lågenergihus och samtidigt gick också fönstertillverkaren Skaala ut med ett meddelande om att de investerar i en produktionslinje för energifönster. krista rintala 20 katternö katternö 21

12 Mat s Sandst röm Vindar Varför blåser det? n Beroende på hur hård vinden är har den olika namn. Farten brukar anges i hur många meter per sekund vinden rör sig. Här är några exempel: Mats S ands trö m VINDENS TJUSNING? Fabian Sundell är en flitig juniorseglare, men föredrar blåsigare seglatser än den här. Segling kan man n Det blåser för att luften söker sig från områden med högtryck till områden med lågtryck. Vad är då låg- och högtryck? Det är olika lufttryck, man kan säga att luften är tyngre (högtryck, trycker hårt mot jorden) och lättare (lågtryck, trycker inte lika hårt mot jorden). Lågtryck brukar betyda mulet väder och högtryck klart och vackert. Det här är orsaken: då luften strömmar bort från ett högtrycksområde sjunker ny luft ner mot jorden. Samtidigt som den sjunker pressas luften ihop och blir därför varmare. Dessutom löser den upp molnen. Resultatet: klart och varmt! I lågtryck stiger luften, samtidigt som den kyls och moln bildas. Men det är inte alltid så att luften rör sig från högtryck till lågtryck. Det finns annat som påverkar hur luften rör sig, till exempel jordens rotation, att den snurrar runt. Dessutom hindras luftströmmarna av alla hinder som finns på jorden: berg, skog och hus. Namn Meter per Kilometer sekund i timmen (m/s) (km/h) Svag 0, Frisk Hård Storm Blåser det ännu hårdare kallas det orkan. Så hård vind är farlig för människor, växter och byggnader. Tropiska orkaner bildas där luften är varm och fuktig och havet mycket varmt. Alla låg- och högtryck rör sig i en virvel, men orkaner virvlar väldigt fort. I mitten finns ett lugnt område där luft sjunker ner, det brukar kallas orkanens öga. Orkanerna som bildas över Atlanten kallas i USA för hurricanes och de som bildas i Stilla havet för taifuner eller tyfoner. Så här fungerar vindkraft n Ett vindkraftverk fångar kraften som finns i vindens fart, rörelseenergin. Då vinden träffar rotorbladen, eller vingarna, får den dem att snurra. En stång, som kallas turbinaxel, är fästad vid rotorn och den snurrar också då bladen snurrar. Turbinaxeln i sin tur sätter i gång generatorn, elmakaren, som sitter inne i vindkraftverkets huvud. Därifrån leds elen ner i kablar och ut i elledningarna. Hur stora är då kraftverken? Det varierar, men till börja med redan som 6 7-åring. Mera vind i seglen, tack! Det är inte en perfekt seglingskväll, i synnerhet inte för Fabian Sundell, 10 år. Det bästa han vet är när hans båt får fart och den här kvällen blåser det knappt alls. M en det gör inte så mycket. Fabian har seglat med juniorerna i SSJ, Segelsällskapet i Jakobstad, i tre år och han gillar segling. Båtarna barnen seglar med kallas optimistjollar och de får lätt upp fart, också i svag vind. Fabian och hans kompisar får rigga jollarna själva, alltså sätta upp seglet. Sedan bär det iväg ut på fjärden. Nybörjarna får segla tillsammans med någon annan om de vill, men så snart de vågar får de styra ut ensamma. Helt ensamma är seglarna inte, några vuxna åker ut med en motorbåt och är nära till hands om hjälp behövs. Vad är då viktigt att veta då man seglar? Att man ska dra in seglet om man vill att det ska gå fortare och släppa ut det om man vill ta ner farten. Blir man rädd då det går fort släpper man bara ut seglet lite. Ifall det går riktigt fort lutar jollen mycket. Då brukar jag sitta på båtkanten så att den ska luta mindre, säger Fabian. Och att alltid ha flytväst är förstås viktigt. Har Fabian kapsejsat någon gång då, vält med båten? Nej, men andra har nog gjort det. Men krockat har jag gjort, och en gång trasslade jag in mig i rep och bommen slog i mitt huvud, säger han. Bommen är stången som löper ut från masten. I bommen är seglets nedre kant fastsatt. Tycker du att det skulle vara roligt att lära dig segla kan du ta kontakt med närmaste segelförening eller sjöscoutkår. Det är inte dyrt, till exempel hos SSJ är medlemsavgiften för juniorer under 18 år 10 euro i året. petra nylund Liten seglingsordlista Babord = vänster Bleke = vindstilla Falla = styra båten från vinden Fall = rep att hissa segel med Fock = segel för om masten Kryssa = segla sick-sack för att ta sig fram i motvind Lova = styra upp båten mot vinden Länsa = segla med vinden från aktern Reva = ta ner segel, minska segel Skot = rep att dra in segel med Slag = att vända båten mot vinden (göra slag) Storsegel = segel akter om masten Styrbord = höger EXPERIMENTET 1. exempel de som just nu byggs i Ajos utanför Kemi är 88 meter höga och avståndet från vingspets till vingspets är 100 meter. Kraftverket är i gång när det blåser mellan 3 och 25 meter i sekunden (m/s). När det inte blåser, eller blåser för hårt, kan kraftverket inte göra el. Bra platser för vindkraftverk är ute på havet, vid kusten eller på höjder. Havet är bäst, för där bromsas inte vinden av något. 2. VINDKRAFTVERK Du behöver: Färgade papper, sax, limstift, träpinne, liten pärla samt kort knappnål. 1. Klipp en fyrkant ur tunn kartong eller två ihoplimmade papper. Klipp diagonalt från hörnen halvvägs in mot mitten Böj försiktigt flikarna mot mitten. 3. Stick en nål genom flikarna, trä på en pärla på nålen och fäst papperssnurran på toppen av träpinnen. 4. Gör hål i en mjölkkartong och stick in pinnen. Vill du, kan du fästa ett snöre med en liten vikt, som snurrar upp sig på pinnen då vindkraftverket är i gång. Illustrationer: Annika Lillkvist 22 katternö katternö 23

13 Klimatapokalypsen Klimatapokalypsen tog fart i media på allvar hösten Tusentals artiklar har efter det gett en braskande bild av att jorden på grund av uppvärmningen är på väg mot en katastrof. Tidningsrubrikerna lämnar inga tvivel om att det är fara å färde. 24 katternö katternö 25

14 Klimatet som apokalyps Nils G. Holm har varit professor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi i omkring trettio år. Rubrikerna förvånar honom inte. Jordens undergång har förutspåtts under årtusenden. Apokalypsen är ett viktigt element till exempel i många indiska religioner, i judendomen, kristendomen och islam. Genom århundradena har apokalypsen kopplats ihop med olika dramatiska händelser: krig, nöd, naturkatastrofer sådant har kunnat beskrivas som ett varsel om att de yttersta tiderna är nära, säger han. Efter andra världskriget övertog framför allt atomkriget och kärnkraften den här katastroffunktionen. På femtio- och sextiotalen lyssnade jag till åtskilliga predikningar i Finland om den ultimata förstörelse som vi på grund av atombomberna var på väg emot. Under sjuttiotalet tog naturförstörelsen över ett tema som nu dramatiserats oerhört av Al Gore och andra. Kanske är det apokalyptiska synsättet allra starkast bland de evangelikala (protestantiska riktningar som förenar bibeltroende med väckelsefromhet) i Amerika. Holm ser också paralleller till kreationismen (föreställningen att världen har kommit till genom gudomligt ingripande). Kreationismen tilltalar säkert många för att den, med Mosebokens skapelseberättelse i centrum, har en poetisk dimension. Men den får inte sammanblandas med vetenskap. Då går det så fel. Att det evangelikala synsättet varit så framgångsrikt beror nog på att det skänker människan en prioritet i skapelsen, säger Nils G. Holm. Förr hos oss var det vanligt att predikan i kyrkan utgick från synsättet att människan skulle behärska naturen. Därför gavs också i predikstolen motiveringar för att till exempel skjuta örnar. Miljövågen på sjuttiotalet och åttiotalet förändrade allt. I radioandakter i dag är det mer regel än undantag att miljövården beskrivs som en aspekt av den religiösa tron. En sådan koppling skulle ha varit totalt främmande för trettio år sedan. Liksom professor Skidelsky (se här intill) framhåller professor Holm att religion och vetenskap måste hållas isär. Ett apokalyptiskt perspektiv som Al Gores kan jag begripa som religion, men inte som uttryck för vetenskap, säger han. Komplikation Men det finns en komplikation, och den beror på människans psykiska konstruktion. För att en sak ska väcka folk på allvar behöver den fästas vid något som liknar det apokalyptiska. Tyvärr verkar det vara så att människor sällan tar till sig ett budskap om det inte kopplas till något dramatiskt. Med den insikten agerar Al Gore, och så har predikanter gjort i alla tider. TIDNINGSRUBRIKER OM ÅTTA ÅR ÄR DET FÖR SENT ORO FÖR JORDENS UNDERGÅNG SKAPAR HYSTERISK ÅNGEST PARADISSTRÄNDERNA KOMMER SVÄMMA ÖVER VÄRLDEN STÅR PÅ RANDEN TILL EN KATASTROF MED GRÅTEN I HALSEN FÖR KLIMATET VÄXTHUSCHOCKEN ÄR HÄR FÖR ATT STANNA Föreställningen om apokalypsen är alltså mer eller mindre inbyggd i oss. Den ligger som en arketyp, som en inpräglad tolkningsmodell i vårt medvetande: som människor förorsakar vi förstörelse, det är vårt fel att domedagen kommer. Och ställda inför att vår by, vårt land, vår värld och vi själva ska gå under är vi beredda att göra bot och bättring. Samtidigt finns en ambivalens i detta. Man vill rädda världen. Men ibland paras detta med en vilja att världen verkligen ska komma till ett slut och att guden i samband med det ska ge räddning åt de rättroende. Domedagssekter beskrivs ofta som en kuriositet, men föreställningen om att en frälsare ska komma och rädda de rättrogna har en lång tradition och bred spridning. Det hjälper inte att skeptiker upplyser om andra och kanske rimligare synsätt. Det är också en mänsklig tendens att det man vill se och höra, det ser och hör man. Positivt Det finns förstås något positivt i miljöengagemanget. Ännu för några årtionden sedan levde vi obekymrade om miljön. Här i Marieham [där intervjun gjordes] körde man på sextitalet ut stora kärror skrot på isen och dumpade det i vakar. Bottnen av Slemmern [fjärden utanför Mariehamn] är säkert full med skrot fortfarande, säger Nils G. Holm. Reaktionen mot den sortens aningslöshet är logisk, men frågan är när reaktionen går till överdrift. En vanlig idé hos naturfantasterna, som Holm kallar dem, är att upprätta en gård eller en enklav där man kan leva sunt och naturligt riktigt och slippa beröring med civilisationen. Men de som verkligen tar detta steg är få. Det är inte någon enkel sak att gå från ord till handling när det gäller leva ett liv utanför det vanliga samhället. En annan reaktion är mer militant och utgör grogrund för terrorism av olika grader. Benägenheten för terrorhandlingar uppkommer när man inte ser andra gruppers motiveringar, utan tror att andra bara är ute för att göra illa. Särskilt allvarligt blir det om man upplever att man själv är i underläge. Rävflickorna är en variant av detta. Holm har bland sina studenter också haft en ung man som deltagit i räder mot farmer. Det verkar vara ett grundläggande mänskligt behov att få tro på något, något som är sant, det rätta. Och man vill att detta ska gälla hela mänskligheten, säger Nils G. Holm. Detta är särskilt vanligt hos unga människor. När man blir äldre, mjuknar man. De äldre tror vad de tror och låter andra ha de åsikter de har. Men när man är ung vill man att det som är rätt och riktigt ska vara det för alla, även om det kräver tvångsmedel. Lite tragiskt är det, säger Holm, att det så ofta är stadsungdomar som växt upp i välmående hem som går ut med krav på tvång mot andra och ibland beredskap till våld. Handlar om människan Apokalypsen och ångesten för klimatet och världen handlar alltså kanske mer om oss som människor än om klimatet i sig. Nils G. Holm: Människan har starka krafter inom sig, och vår förmåga att hitta svar på frågorna är begränsad. I vårt arbete med detta översätter vi våra liv i ett symbolspråk. Då tar vi steget in i religionen, som bara är en förlängning av vårt vanliga språk. Då kan vi ha hjälp av föreställningar om demoner och änglar och himmel och helvete. Om det räddar jordklotet är en annan sak. Det viktiga är var man placerar det onda, säger Nils G. Holm. Det gäller att inte placera det onda på individer, utan på sjukdomar, nöd, fattigdom och de faktorer som skapar olycka. Då kan man jobba bort det onda. Men det är så lätt att i stället lägga det onda på människor. Varje gång man öppnar en tidning, ser man exempel på det. Apokalypsen är därför också en födkrok för Mikael Nybacka En typisk apokalyptisk predikan tar fasta på uttalanden i bibeln om den yttersta tiden och tidstecknen, säger Nils G. Holm. Sådant kan läsas på många ställen i Nya testamentet. Så tittar man på nutiden och vad som förskräcker där. Ofta talar man om jordbävningar och katastrofer och menar att de tilltagit, vilket blir ett bevis för att vi lever i de yttersta tiderna. media. Den möjliggör krigsrubriker varje dag. Vem är hjälte och skurk i klimatspelet? Stackars den politiker som inte arbetar för att rädda världen. Människan har behov att försöka förstå sin roll i tillvaron. De arketypiska mönstren i vårt medvetande och den religiösa dimensionen kan vara till hjälp i det. Men gäller det att beskriva och förstå vad som händer med naturen och klimatet på jordklotet är vetenskapliga metoder det enda som duger, säger Nils G. Holm. svenolof karlsson Forskarvärldens fundamentalism n Apokalyptiskt tänkande har alltid varit en del av den kristna traditionen. Det uttrycker en längtan efter himmelriket, när ondskan ska förgöras och de goda blir räddade. Också politiska doktriner som marxismen använder den Robert Skidelsky apokalyptiska tankemodellen, till exem- engelska överhuset, är medlem i det pel i sin förutsägelse professor emeritus att kapitalismen ska i politisk ekonomi vid förgöras som ett förstadium till den socia- och styrelsemedlem universitet i Warwick listiska utopin. i Moskvas akademi Men allvarligast är för politiska studier. om vetenskapen blir infekterad av apokalypsen, skriver professor Robert Skidelsky i en kolumn som i våras publicerades i en rad tidningar i den anglosaxiska världen. Ett vetenskapligt framställt domedagsscenario var Romklubbens förutsägelse från 1972 att världens naturresurser var på väg att ta slut. Samma föregivna vetenskaplighet har Al Gore och hans påstående att vi är på väg mot en tipping point. Båda scenarierna går tillbaka på bibelns berättelse om syndafloden: människans ondska utlöser den ödesdigra sekvensen, och det kan redan vara för sent att hindra katastrofen. Liksom bibliska profetior verkar vetenskapliga domedagsscenarion vara immuna mot motargument och ändrar hela tiden form för att hålla begäret efter en katastrof vid liv. Skidelsky säger att forskarsamhället har ett stort ansvar i detta. Apokalyptiskt tänkande förvränger vetenskapen. Särskilt allvarligt blir det om forskare börjar se sig själva som kaptener i en frälsningsarmé med uppdrag att befria världen från ondska. Det bästa medlet mot domedagens handelsmän är skepticism, säger Skidelsky. Faran är att vi blir så infekterade av det apokalyptiska viruset att vi i slutändan ställer till med en riktig katastrof en kollaps för våra ekonomier och vårt levnadssätt för att undvika en inbillad. Sammanfattningsvis, medan den religiösa känslan förtjänar den största respekt, så bör vi stå emot om religionen får för sig att försöka erövra sådant som tillhör vetenskapen. 26 katternö katternö 27

15 Klimathjälten, medias älskling Jacob Saurén att berättelsen om klimatet blir en kraft som det är närmast omöjligt att hejda, säger Göran Djupsund. Vill man gå emot detta kräver dagens mediapraxis att man lyckas berätta en annan saga av samma, eller helst ännu bättre styrka. Ingen bryr sig om en expert som sakligt redovisar femton rapporter som ifrågasätter sagans sanning, om sagan beskriver experten som trollets kompis. Det norska fartyget Lance, på väg med utrustning för att forska om nedsmältningen av Arktis isar, sitter fast i isen utanför Svalbard. Visst är känslor och engagemang bra även i journalistik, men skuffar de helt undan analysen och strävan till opartiskhet så börjar gränsen till propaganda komma obehagligt nära, säger Göran Djupsund. Grundstrukturen i den gängse klimatberättelsen är den samma som i den klassiska sagan, säger Göran Djupsund, professor i statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi. Framför allt handlar grundberättelsen, som i sagan Pojken och jätten, om hur den svage vinner över den starke. En idyll beskrivs och utsätts för ett hot, händelser inträffar som förstärker hotet, representanter för det onda introduceras, de goda krafterna börjar kämpa mot ondskan. Hotet upprepas och avvärjs några gånger, tills den stora slutstriden rasar och det goda vinner. En berättelse blir framgångsrik genom setting (gestaltning), casting (rollbesättning) och dramaturgi, och därför är klimatfrågan mycket tacksam för media, säger Göran Djupsund. Förr var vintern kall och sommaren varm nu är den ordningen hotad på grund av onda krafter. Ondskan personifieras av oljeindustrin och liknande mer eller mindre diffusa innehavare av makt, medan rollen som hjälte gärna en ensam sådan ges Al Gore. Som sagokoncept är det urgammalt och kan upprepas gång på gång. Effekten förstärks av att journalisterna uppfattar sig höra till det godas härskara. Detta tar bort deras kritiska glasögon och gör Kan säga vad de vill De goda krafterna får alltså, genom att deras roller är klara, säga vad de vill oberoende av vad som faktamässigt är sant eller falskt. Det har i Al Gores fall fått den ultimata bekräftelsen i form av det nobelpris som gavs honom. Al Gore har med sin film dessutom visualiserat sitt budskap med metoder som blir mycket effektfulla på vita duken. Mot bilder av en syndaflod som väller fram över människor och deras hem biter inte invändningar om att alla fakta kanske inte stämmer. Antagligen har vår kultur av luthersk försakelse dessutom en förstärkande effekt: hjälten (Al Gore) kan inte vara tillräckligt stark om han är ensam, därför behöver han få vårt stöd. Vi vill att han ska vinna även om vi kanske inte riktigt har klart för oss vilka fienderna är. Därför förlåter vi honom även om vi ser att han har brister. Men ingår det inte i den journalistiska yrkesrollen att söka sanningen och berätta den oberoende av hur den ser ut? En annan grundprincip brukar vara att låta alla sidor komma till tals. Varför slarvar man med de principerna i klimatfrågan? Javisst, vår idealbild av journalisten är att denne är analytisk, obunden och beredd att rapportera även obekväma sanningar. Men i dag verkar en stor del av dagsjournalistiken mer gå ut på att skapa engagerande berättelser kring olika fenomen än att analysera dem förutsättningslöst och kritiskt, säger Göran Djupsund. Man är helt enkelt mera ute efter att fånga läsaren eller tittaren via ryggmärgen och hjärtat än via tanke och hjärna. Visst är känslor och engagemang bra även i journalistik, men skuffar de helt undan analysen och strävan till opartiskhet så börjar gränsen till propaganda komma obehagligt nära, säger Göran Djupsund. svenolof karlsson Komisk klimatjournalistik De journalistiska ambitionerna inom klimatområdet får emellanåt komiska drag. Bland annat gjorde Dagens Nyheter under våren och försommaren stort väsen av att Nordpolen kanske skulle bli isfri i sommar. Istäcket över Arktis är på väg mot nya bottenrekord. Nordpolen kan bli isfri redan nu i sommar för första gången på åtminstone hundratusen år. Vid Svalbard har iskanten redan dragit sig tillbaka norr om ögruppen, skrev tidningens utsände vetenskapliga medarbetare under rubriker av krigsformat den 14 juni. Så blev inte fallet. Tvärtom har istäcket över Arktis varit åtskilligt större i sommar än under de senaste somrarna. Och pinsamt nog var vattnen på Svalbards nordsida helt packade med is ännu halvvägs in i juli. Om inte förr blev detta uppenbart den 15 juli, då det norska Vernepliktverkets informationssajt rapporterade att två forskningsfartyg, ett svenskt (MV Stockholm) och ett norskt ( Lance), hade fastnat i isen den 8 respektive 9 juli och kunde hjälpas loss först den 12 juli, efter att en isbrytare nått fram. Fartygen hade försökt ta sig till forskningsstationen på Nordöstlandet där en internationell forskargrupp planerat att studera klimatvärmningen och issmältningen. Följden blev att den stort upplagda expeditionen fick inhiberas. Särskilt för det svenska fartyget hade läget blivit tillspetsat. Isen hade börjat skruva sig längs fartyget och vinden pressade det allt närmare land. Hade vi inte kommit till undsättning, hade det varit risk för att fartyget hade hamnat på klipporna, enligt Henry Djupvik, kapten på den hjälpande isbrytaren. April Maj Juni Juli NoCGW Svalbard Vi ser allvarligt på sådana här situationer. Ett grundstött fartyg i ett naturreservat, som stora delar av Svalbard är, är en naturkatastrof för flora och fauna, kommenterade Djupvik också. Av någon anledning ansågs detta inte värt att notera vare sig i Dagens Nyheter eller veterligen någon annan svensk tidning. Vad ska man förresten säga om kunskaperna hos tidningens utsända klimatexpert? Skulle det ha varit första gången på hundratusen år om nordpolen blivit isfri? Sanningen är att isen över Arktis hela tiden rör på sig. Det är inte unikt att området ovanför Nordpolen är isfritt. Under de senaste femtio åren har den amerikanska marinen ett flertal gånger spridit fotografier av amerikanska ubåtar i öppet vatten vid Nordpolen. Bilderna är tillgängliga bland annat på den amerikanska marinens webb. svenolof karlsson SVALA MÅNADER. Månaderna april juli i år var svalare än genomsnittet för jämförelseåren Datakälla är NASA Goddard Insitute for Space Studies. Sammanställningen är gjord av professor Ole Humlum. 28 katternö katternö 29

16 Klimatforskningen korrumperad Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori vid Linköpings universitet, hör till dem som gått ut i offentligheten i Sverige och påtalat de drag av korruption som han ser i klimatforskningen. Ingemar Nordin påpekar att han inte själv är klimatforskare, men anser sig som vetenskapsteoretiker ha en viss förmåga att följa den vetenskapliga debatten. Det är viktigt att ha klart för sig att IPCC, FN:s klimatpanel, i grunden är ett politiskt organ, säger han. Varje rapport som panelen lämnar ifrån sig granskas av representanter för olika regeringar, och dessa är också med och skriver sammanfattning och rekommendationer. Mycket tyder på att det är sammanfattningen som styrt det vetenskapliga arbetet snarare än tvärtom. Det vill säga, urval och granskning av det vetenskapliga materialet görs så att det stämmer med vad man vill rekommendera, säger Ingemar Nordin. För om vi, som nu är fallet, helt och hållet fokuserar på koldioxid (med oerhörda samhällskostnader som följd) och koldioxid inte har särskilt mycket med uppvärmningen att göra, så är det ju ganska meningslöst. Eller hur? Talet om att det skulle råda konsensus bland världens klimatforskare ger han inget för. Den politiska kampanjen mot koldioxid bygger på en lögn: nämligen påståendet att frågan är vetenskapligt avgjord, och att det till och med är omoraliskt att ifrågasätta saken. IPCC för fram denna lögn genom att låtsas tala för den samlade vetenskapen. Vetenskapliga artiklar som pekar åt ett annat håll än koldioxidhypotesen avfärdas som mindre vägande och invändningar ignoreras. Debatten kvävs. Det är i och för sig riktigt att många forskare är involverade i IPCC:s arbete på ett eller annat sätt, men det är bara ett fåtal som är med och skriver sammanfattningen. Inte heller skickas den ut för godkännande. Tvärtom är det flera forskare som har protesterat mot de ofta drastiska slutsatserna, och en del har till och med hoppat av hela arbetet, säger Nordin. Och i den strikt vetenskapliga frågan om vad som orsakar jordens klimatvariationer råder det alls inte någon konsensus. Slutsatsen i IPCC:s rapporter är att de mänskliga utsläppen av koldioxid är den helt dominerande orsaken till de sista 50 årens globala uppvärmning. Men en stor minoritet bland världens klimatforskare är skeptiska till detta. Alla verkar vara överens om att det skett en uppvärmning under det senaste seklet, men skeptikerna menar att detta i huvudsak är en del i en naturlig, långvarig uppgång från den så kallade lilla istiden kring och 1700-talet. Man pekar också på det faktum att den globala temperaturökningen har avstannat sedan rekordåret 1998, och att prognoserna för de kommande sju åren inte heller visar på någon ökning. Många oklara frågor Många centrala frågor kring klimatet är de facto oklara, säger Ingemar Nordin och exemplifierar: Varför har till exempel den temperaturökning som vi sett det senaste halvseklet till största delen skett på det norra halvklotet? Isarna kring Antarktis har däremot ökat, inte minskat, under de senaste trettio åren. Vilken roll spelar sotutsläppen för glaciärernas smältning? Varför ökar inte temperaturerna över tropikerna på det sätt som förutspås av koldioxidteorin? Vilken roll spelar solens samvariation med den globala temperaturen? Varför var medeltiden så varm? Varför var trettiotalet varmt medan efterkrigstiden fram till sjuttiotalet var svalare? Vilken roll spelar de stora havscirkulationerna? Hur påverkas molnbildningen av olika naturliga faktorer? Ingen av dessa helt centrala frågor får någon vettig förklaring av koldioxidteorin, säger Ingemar Nordin. Det är för mig helt klart att det inte finns någon konsensus bland forskarna. Det finns en hel del pajkastning och svartmålning från båda lägren, men grundfrågan kan inte anses vara avgjord, eller att debatten är över som bland annat Gro Harlem Bruntland och Al Gore hävdat. Politikens inflytande över något som borde vara en grundvetenskaplig fråga har de facto fått oroväckande konsekvenser på många Den politiska kampanjen mot koldioxid bygger på en lögn: nämligen påståendet att frågan är vetenskapligt avgjord, och att det till och med är omoraliskt att ifrågasätta saken, säger Ingemar Nordin. Jan-Christer Persson/Östgöta Correspondenten sätt, bland annat genom att forskningsmedel enbart till rätt sida snedvrider forskningen, säger Ingemar Nordin: Det borde ligga i allmänhetens intresse att få reda på hur det egentligen förhåller sig med jordens klimat, innan politikerna rusar åstad och tar en massa tveksamma beslut som i värsta fall kan slå undan fötterna på hela det moderna industriella samhället. Allvarligt tankefel Det finns också en annan axel i diskussionen: nämligen synen att det inte spelar någon roll att det finns delade meningar bland klimatforskarna. Man måste driva den politiska frågan ändå! Man säger till exempel att man inte kan vänta på enighet i forskningsfältet, och att klimatfrågan inte främst är en vetenskaplig fråga, utan att vi i stället bör göra allt vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser. Men då begår man ett allvarligt tankefel. För att kunna handla på ett sakligt riktigt och ansvarsfullt sätt måste vi ha en klar bild av vad det är som orsakar vad, och det är vetenskapens uppgift att ta reda på det så gott det går, säger Ingemar Nordin. För om vi, som nu är fallet, helt och hållet fokuserar på koldioxid (med oerhörda samhällskostnader som följd) och koldioxid inte har särskilt mycket med uppvärmningen att göra, så är det ju ganska meningslöst. Eller hur? Politiseringen av hela frågan undergräver all seriös forskning på området. Det görs knappast någon öppen och kritisk granskning av data och teorier så som riktig grundvetenskap kräver. I stället bedrivs ett programmatiskt letande efter vetenskapliga bevis som bekräftar tesen och ett lika programmatiskt bortförklarande av allt som talar emot. Det tragiska är att precis då vi skulle behöva en förutsättningslös vetenskaplig forskning på området så har politiseringen drivit in frågan i ett dogmatiskt träsk där till och med lögnen är ett accepterat vapen, säger professor Ingemar Nordin. svenolof karlsson 30 katternö katternö 31

17 Ossi Tiltti Globala lösningar ett måste Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Tekniska Högskolan i Otnäs, hör till de tongivande experterna inom Finlands energipolitik. Energifrågan måste ses i ett större sammanhang än bara som en produktionsfråga, och vi måste sträva till globala lösningar, säger han. E nergipolitiken i Finland har varit och är mycket produktionsdriven, vi tror på satsningar på fysiska resurser och tung industri och missar därför ett mer helhetsmässigt ekonomiskt tänkande, säger Peter Lund. Finland sticker ut genom att fortsatt öka energianvändningen, medan den i EU generellt stagnerat. Finland tenderar att isolera sig och har en trotsig attityd ( om inte vi får som vi vill, så perkele lägger vi ner verksamheten ). En stor fråga, inte minst globalt, är att vi måste använda energin effektivare. Vi borde i Finland få in effektiviseringstanken som en attityd över hela linjen från politiska beslutsfattare till konsumenterna. Att med mindre resurser få mer är en grund i ekonomiskt tänkande, säger Peter Lund. Varifrån kommer vårt välmående? Vi går från ett produkt- till ett tjänstesamhälle, men den utvecklingen är inte färdig än, Finland är på vissa sätt mer som Öst europa. Vi tror att vi behöver tung industri och tunga fysiska investeringar för att få välmående. Men sådana investeringar skapar inte så många nya arbetsplatser. Till exempel ger kärnkraft få arbetsplatser, medan vindkraft ger många. Olkiluoto III är den största teknologiska investeringen någonsin i Finland, men skapar bara fasta arbetsplatser. Globala utmaningar Globalt möter vi samtidigt två stora utmaningar: ojämn levnadsstandard och den demografiska situationen, säger Peter Lund. 20 procent av människorna använder 80 procent av resurserna. Ska de senare upp till nivån för de förra krävs alltså att resurserna fyrdubblas. Samtidigt beräknas vi så småningom bli miljarder människor på jorden, det vill säga nästan en fördubbling från i dag. Sammanlagt behövs det alltså åtta gånger mer resurser om alla på jorden ska upp till vår materiella levnadsstandard. Det enda som kan få till stånd detta bärkraftigt är ny teknologi, säger Peter Lund. I ett historiskt perspektiv är det ganska primitivt hur vi producerar el. I praktiken eldar vi vatten med bränslen (fossila bränslen eller uran) för att producera ånga som ska driva en turbin, som i sin tur ska snurra elgeneratorn. Grundprinciperna för detta är redan mycket gamla. Vi borde få fram metoder som använder förnybar energi och kan producera el på ett radikalt effektivare och mer bärkraftigt sätt. Kan vi bygga kraftverk utan rörliga delar och utsläpp? Solceller eller på lång sikt vätebränsle celler kanske kan vara basen i sådana.»»» 32 katternö katternö 33

18 Vi behöver en bredare syn på energifrågorna Innovationer och ny teknologi är en nyckel till framtiden. Men marknaden kan inte lösa problemen ensam, säger Peter Lund. Politikerna behöver visa vägen, marknadskrafterna kan förverkliga. Men de inhemska politiska visionerna har hittills varit magra. EU:s mål kan nås I Finland har vi traditionellt även haft en ganska snäv syn på vad som är förnyelsebar energi: trä och vatten. Breddar vi definitionen och tänker kreativt kan Finland, anser han, förverkliga EU:s nuvarande mål för förnybar energi (9,5 procent mer förnybar energi fram till år 2020, samtidigt effektivisering med 11 procent), utan att det står i konflikt med skogsindustrins intressen. Detta kan ske genom en kombination av olika åtgärder, till exempel följande: noggrannare tillvaratagande av trärester ur skogen ( med svartlut och utvecklade processer kan vi dessutom få ut mer effekt av stammarna ) utvecklade processer för användning av avfall ( låt oss förgasa och göra el ) utvecklade biogassystem (metan från förruttnelseprocessen) odling av agrobiomassa (vi har hektar oanvänd odlingsbar jord så kallade paketåkrar) tillvaratagande av överproduktionen av livsmedel (motsvarar i Finland hektar odlad jord) Sammanlagt har vi alltså hektar yta där vi kan odla snabbt växande biomassor, till exempel energiplantor och annat med snabb växtcykel. I konkurrensen om skogs-resurserna skulle de åtgärderna sammantaget inte innebära någon konflikt gentemot skogsindustrin, säger Peter Lund. Tror på vindkraften Utöver detta kan vi, säger Lund: bygga ut vindkraften ( Finland har bland de bästa förhållandena i Europa vad gäller vindkraft ) bygga ut småskalig vattenkraft satsa på solvärme satsa på värmepumpar med mera Sammanräknat kan biosidan kan ge 10 TWh (terawattimmar) el, vinden 6 7 TWh och vattenkraften 1,5 TWh. Summa 18 TWh el fram till år Tyskland och Spanien är bra exempel på att satsningar på vindkraften kan fungera, säger Peter Lund. Subventioner i form av inmatningstariffer gav i båda länderna en snabb start, vindkraften har förskjutit den dyraste elen i kurvan och de facto sparat kostnader. Siffror från Tyskland visar dessutom att konkurrenskraftiga teknologiarbetsplatser har skapats i landet, plus att övriga förnyelsebara energiåtgärder skapat övriga arbetsplatser. Tyskar är som österbottningar, de har noga koll på pengar. Man bör alltså, säger Peter Lund, inte se på energi bara som energi, utan som helhetsfråga samhällsekonomiskt. Helhetssynen är svag i Finland. Vi är duktiga och ärliga, men ser i för små bitar. Vinnare och förlorare Vilka blir vinnare och förlorare i framtidens energisektor? Vinnare blir de som kan sälja teknologierna, förlorare de som inte satsar på innovationer och kunnande, säger Peter Lund. En annan fundamental sak är att marknaden (efterfrågan) och teknologin (utbudet) måste matcha varandra. Finland skulle kunna vara ett av de ledande länderna i Europa. Vi skulle kunna skapa ny teknologi som vi kunde sälja. Mycket av kunskaperna har vi redan: material, komponenter, hela system inom förnybar energi (till exempel bioenergi eller vindkraft) och energibesparning (till exempel för industriella processer och inom informations- och kommunikationstekniksektorn). Komponenter för vindkraften tillverkas i dagsläget av bland andra ABB, Moventas, Winwind, Ahlström och Rautaruukki. Med MW vindkraft har vi en rejäl hemmamarknad som främjar kommersialiseringen av kunnandet. Angående utsläppsrätterna är Peter Lund en vän av dem. Men det är viktigt att alla är med om dem, de måste fungera globalt. Om alla inte är med, behövs kompletterande mekanismer. En sådan behövs uppenbart för den elintensiva basindustrin. Det är viktigt också med benchmarking: vissa teknologier är effektivare än andra. För att garantera en tillräcklig långsiktighet behövs det dessutom Energihungern avtar inte fast klimatet skulle kallna. Energiresurserna är begränsade och epoken med enkla och billiga energikällor börjar närma sig sitt slut, säger Peter Lund. korrigerande mekanismer, till exempel av den typ som EU driver gällande förnybar energi. Efter 2012 kommer utsläppsrätterna att auktioneras ut, då blir det marknaden som är den korrigerande mekanismen inom utsläppssektorerna, säger Peter Lund, som ser minskningen av CO 2-utsläppen som säkert ett femtioårsprojekt. Global lösning? Långsiktigt bör alla ta hand om sina egna utsläpp, men moraliskt finns ett problem: att vi i västerlandet har byggt vår levnadsstandard på en industrialisering som vi nu ifrågasätter i de fattigare länderna. Det är en politisk fråga, som kommer upp vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december Peter Lund har varit med och initierat projekt inför mötet, bland annat söker han modeller för hur de rikare länderna kunde kompensera för uländernas lösningar. Han har gjort följande beräkning baserad på statistik från 160 länder: Om vi som tankeexperiment globalt sätter målet att vi omedelbart ska minska CO 2- utsläppen med 50 procent och lägger ett pris på utsläppsrätterna på 50 USD per ton, så Mikael Nybacka skulle kostnaden globalt utgöra 1,8 procent av BNP. Det motsvarar 540 euro per finländare och år. För att kunna genomföra en sådan sak måste rimligtvis samma formel gälla för hela världen. Men kan man förvänta sig att också de fattigaste länderna ska betala? Vi kan tänka ett steg till, säger Peter Lund. Om vi exkluderar alla länder med BNP under 2000 USD per capita, vilket inkluderar både Indien och Kina, och avgiften för dem i stället betalas av övriga stiger förstås kostnaden för dem, men inte mer än till 2 procent av BNP. Ett sådant pris borde vara överkomligt för att lösa energiproblemen och rädda klimatet, anser han. Vad skulle hända med de pengarna? Det blir fråga om enorma belopp. I praktiken kunde vi ha kompensationsfonder för u-länderna under FN. Pengarna borde gå till projekt som baseras på bärkraftig och ren energiteknologi, men även främja lokala energiinitiativ. Lösa Kinas problem Kan vi verkligen lösa till exempel kinesernas problem? Måste de inte själva göra det? Kina måste satsa på bärkraftiga lösningar, det finns en växande insikt om det i Kina. Men vi bör vara med och utforma lösningarna och medfinansiera dem., säger Peter Lund. En stor del av Kinas utsläpp beror på produkter som produceras för övriga världen. 70 procent av våra konsumentprodukter tillverkas i Kina. I praktiken härstammar över en tredjedel av Kinas utsläpp från detta. Dessutom är kinesernas utsläpp per capita avsevärt lägre än våra. Om Kina växer med kolkraft finns det enligt Peter Lund inga chanser att lösa det globala klimatproblemet. Att Kina skulle kunna lösa frågan helt på egen hand är osannolikt. Det är därför i vårt intresse att samarbeta med Kina. Genom förmånlig finansiering (lån) kan vi länka Kina till att minska sina utsläpp. Det är klart att även kineserna själva måste driva de här frågorna, men skalan av åtgärder för att få ordning på utvecklingen är mycket stor, och det bästa är därför ett internationellt samarbete. På invändningen att CO 2 kanske inte har så stor betydelse för klimatet säger Lund att han inte är någon klimatexpert, men han är på basis av vetenskapliga resultat övertygad om att det finns en stark mänsklig komponent i klimatförändringarna. Peter Lund: Egentligen är de beskrivna åtgärderna nödvändiga även utan att vi hänvisar till klimatfrågan, eftersom energibehovet växer så snabbt. Energihungern avtar inte fast klimatet skulle kallna. Energiresurserna är begränsade och epoken med enkla och billiga energikällor börjar närma sig sitt slut. Även bortsett från klimataspekten blir energifrågan i framtiden dramatisk, säger Peter Lund. svenolof karlsson 34 katternö katternö 35

19 Katternö och klimatet Vad innebär det att satsa på förnyelsebar energi? Inom Katternö Ab har vi långsiktigt satsat på egenproducerad och förnyelsebar energi, och därför har vi ett relativt gott utgångsläge med de miljö- och klimatkrav som ställs i dag, säger bolagets VD Stefan Storholm. Katternö Ab:s historia har beskrivits utförligt i tidigare nummer av denna tidning. Bolagets rötter finns i egen småskalig vattenkraft, och steg för steg har basen för energiförsörjningen breddats. På nittiotalet tog bolaget initiativ till Alholmens Kraft, världens största bioenergikraftverk, där Katternö är största ägare. Katternö har genom åren mött betydande skepsis för sin bioenergilinje. Vår satsning på risstockar och stubbrytning bemöttes ännu för ett par år sedan med ett överseende leende. Vi fick ganska ofta höra att det var en felsatsning, säger Stefan Storholm. Tyvärr har vi också lärt oss läxan att alla akademiska utredningar om den stora tillgången på bioenergi inte ännu verkar stämma i praktiken. Trots ett tioårigt utvecklingsarbete inom Alholmens Kraft tillsammans med UPM:s skogsavdelning fattas ännu två tredjedelar av den planerade bioenergitillgången i Alholmen. Alholmens Kraft har därför tvingats använda mycket större mängder torv än planerat. Problemet för oss och främst för våra kunder är torvens felaktiga klassificering som ett fossilt bränsle värre än kol. Det gör att produktionskostnaderna för oss stiger med tiotals miljoner euro per år på grund av inköp av utsläppsrättigheter, säger Stefan Storholm. Om våra kunder inte kan acceptera denna kostnadsökning riskerar vi en situation där kraftverken måste stannas. Hur går det för exportindustrin om den måste konkurrera med produkter från till exempel Kina och Indien där man inte har koldioxidkostnader? Vad bör Katternö Ab göra? Vi tror på en bred mix av olika koldioxidfria, men möjligast kostnadseffektiva produktionsformer. Vi fortsätter att satsa på mera biobränsle och energiutvinning från avfall, vi effektiverar våra vattenkraftverk i Finland och vi är med och bygger ut småskalig vattenkraft i Norge, säger Stefan Storholm. Vad bör Katternö göra för att hamna så rätt som möjligt ur kundernas perspektiv? Klimatfrågan är oroväckande och måste tas på allvar. Att använda energi på effektivast möjligast sätt och spara i mån av möjlighet är en självklarhet för oss. Här borde också statsmakten ta sitt ansvar och stöda till exempel unga familjer, så att de kan satsa på jord- eller bergvärme om fjärrvärme inte finns att tillgå. Koldioxidens roll när det gäller klimatförändringar är inte entydig, men oroväckande, säger Stefan Storholm. Därför tror vi på en bred mix av olika koldioxidfria, men möjligast kostnadseffektiva produktionsformer. Vi fortsätter att satsa på mera biobränsle och energiutvinning från avfall, vi effektiverar våra vattenkraftverk i Finland och vi är med och bygger ut småskalig vattenkraft i Norge. Katternö Ab har även byggt ut vindkraften i Finland via sitt ägande i Pohjolan Voima och Etelä-Pohjanmaan Voima. Bland våra egna vindkraftsprojekt har vi tyvärr tvingats ta tilläggstid i Kanäsfallet. Vad vinner eller förlorar Katternö på olika hållning i klimatfrågan? Vi är solidariskt med och tar vår andel av Kyotobördan. Kortsiktigt får vi som bolag även ta en del av kostnaderna. Men långsiktigt måste de kunna bäras av kunderna, säger Stefan Storholm. Vad vi dock ställer oss kritiskt till är förhastade politiska beslut, som kanske bara förvärrar läget. Etanolfrågan är ett exempel. Etanolproduktionen av spannmål och majs subventioneras kraftigt och driver upp priset på mat, vilket drabbar de fattigaste hårdast. Och användning av palmolja för dieseloljeproduktion medför sannolikt skövling av regnskog med ökade koldioxidutsläpp som följd. Klimatfrågan inbjuder uppenbart till populism. Men energipolitiken kan bli framgångsrik bara om den bygger på en nyanserad analys, där de sociala och ekonomiska konsekvenserna för hela samhället beskrivs tydligt, säger Stefan Storholm. Vad gäller Katternö Ab:s egna erfarenheter i bioenergifrågan går de inte att vifta undan, säger Stefan Storholm. Vi måste absolut mana till eftertanke när man talar om att andelen biobränsle snabbt skulle kunna ökas. I Alholmens Kraft har vi lärt oss att teoretiska beräkningar och verkligt utfall står långt ifrån varandra. Läget blir inte bättre av de kommande ryska virkestullarna. Följden kan bli att importen av virke från Ryssland upphör. Den står i nuläget för omkring 25 procent av massaindustrins vedråvara. Samtidigt förbereder skogsindustrin biodieselproduktion baserad på vedråvara. UPM:s planerade provfabrik för biodiesel skulle konsumera mera biobränsle än vi i nuläget totalt lyckas få fram för Alholmens Kraft. Om vi snabbt ska öka användningen av biobränsle för kraftproduktion och samtidigt satsa på storskalig biodieselproduktion bör vi i ärlighetens namn därför också våga diskutera vilka massafabriker som ska stängas i brist på vedråvara, säger Stefan Storholm. Politiken styr Katternö Ab satsar alltså också på vindkraft, men i skälig omfattning på grund av att den kräver subventioner. Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft i Tyskland helt baserad på subventioner har lett till att kärnkraft används för att reglera vindkraftvariationerna under sommarhalvåret. Att använda en kapitalintensiv kraftform som kärnkraft för att kunna reglera en annan kapitalintensiv kraftform som vindkraft är inte förnuftigt, säger Stefan Storholm. Katternö Ab bygger gärna också ut mera småskalig vattenkraft, men även detta är beroende av att myndigheterna beviljar tillstånd. Här sätter främst vår nuvarande forsskyddslag effektivt stopp för en större utbyggnad. Vi har det tråkiga läget att våra Kyotoförpliktelser kräver mera vatten- och vindkraftkraft, medan våra miljömyndigheter i praktiken försvårar användningen av vattenkraft som reglerkraft, vilket skulle behövas just för att vårt kraftsystem ska klara mera vindkraft utan störningar. I Katternö Ab:s kostnadseffektiva energimix ingår slutligen också mera kärnkraft, som inte är förnyelsebar men nog koldioxidfri. Trots ovan nämnda satsningar anser vi att också kärnkraft behövs som komplement, om vi ska klara våra Kyotoåtaganden utan alltför kännbara omstruktureringar i samhället, till exempel sådana som en kraftig nedkörning av vår skogsindustri skulle medföra, säger Katternö Ab:s VD Stefan Storholm. svenolof karlsson 36 katternö katternö 37

20 Grönt e skönt, tycker Birgit och John SJÄLVLÄRD. John Sundvik har läst på om vegetarisk kost i 50 år. Folk frågar om olika hälsoproblem av oss, och ibland har vi kunnat hjälpa. Det känns bra, säger han. helt kan bevisas, men Birgit och John är glada över att de klarat sig så här bra, så här länge. Och faktum är att Johns allergier är borta och hans lungor har blivit bättre, även om de aldrig blir bra. Och Birgit, ja, hon jobbar i kassan på restaurangen varje dag och odlar sina 200 löpmeter morötter och 20 kilo sättlök där hemma på gården. John kör ut beställda matportioner och gör ibland råvaruinköpsresor ända till Sverige. Men vi jobbar nog inte riktigt fulla dagar längre, säger han. Restaurangen, som drivs av en förening, och den lilla butiken intill startade Sundviks som pensionärer. Maten är inte bara helvegetarisk, utan Sundviks försöker också skaffa ekologiskt odlade råvaror. De driver Vegana med de tre anställda, och då de tidigare hade omkring 50 gäster per dag är de nu ofta uppe i 100. Orsaken till uppsvinget tror de att ligger i ett ökande intresse för både hälsa och mat, och i all exponering mat får genom matprogrammen på tv. Egentligen är det ju dumt att äta grönsaker i andra hand, alltså djur som ätit grönt. Jag har läst någonstans att vi kunde föda sex gånger fler människor om vi använde djurens areal till att odla människoföda, säger John. GRÖNT I GRYTAN. Birgit Sundvik jobbar fortfarande i restaurangen vid 82 års ålder. Vi fortsätter så länge vi orkar, säger hon. Vegana heter en lunchrestaurang i Jakobstad som serverar upp till 100 portioner om dagen. Eldsjälarna bakom den är paret Sundvik, Birgit, 82, och John, 80. Hemligheten bakom en sådan energi i deras ålder är, om vi får tro dem själva, grön. Jag undrade lite över varför hon gifte sig med mig, sjuk och eländig i lungorna som jag hela tiden var, säger John Sundvik och tittar lite undrande på sin hustru Birgit. Kroniska lungproblem som han alltid haft, tror John knappast att han hade sett sin 80-årsdag om han hade fortsatt livsstilen han förde som ung. Ingen märkvärdig sådan, men med vanlig kost och med tobak. Sundviks började gradvis äta vegetariskt sedan de gick med i Adventkyrkan på 1950-talet. Adventkyrkan förespråkar en hälsosam livsföring med bland annat vegetarisk kost. De övergick också till att odla ekologiskt på sin gård i Sundby i Pedersöre och Birgit startade sitt eget ekologiska hembageri. Jag vågade inte berätta för mina kunder att vi lade kli i brödet, det ansågs ju vara svinmat på 60-talet, skrattar Birgit. Också Sundviks fem barn åt vegetariskt. I dag är det 25 år sedan Sundviks gick över till vegankost, det vill säga, lämnade bort alla livsmedel som kom från djur, också mejeriprodukter och ägg. Visst var det jobbigt att avstå från saker i början, till exempel kaffe, men det gick, och för mig är det en principsak. I dag saknar jag heller inga ingredienser för vegetarisk matlagning, att bjuda på plättar med glass utan att använda mjölk och ägg är inget problem, säger Birgit. Påståendet att man inte orkar jobba hårt med vegetarisk kost ger John inte mycket för. Då jag jobbade som hårdast började jag baka klockan 3 på morgonen. Sedan körde jag lastbil och grävmaskin och på kvällen jordbrukade jag. Och så hade vi ju fem barn med alla deras vänner i huset, och ibland någon inneboende som vi hjälpte lite grann. John är däremot medveten om att ordet vegan kanske inte klingar enbart positivt i mångas öron, men för honom har veganism betytt hälsa. Vad som gett vad kanske inte Veganism petra nylund n Det finns en skillnad mellan vegetarianer och veganer. En vegetarian kan välja att äta vissa animaliska livsmedel, som mjölk eller ägg. En vegan äter inget alls från djurriket. En del veganer undviker också alla animaliska produkter, så som ylle, läder, dun och päls. Varför man väljer att bli vegan varierar, en del blir det av hälsoskäl, andra av religiösa eller etiska skäl, någon av miljöskäl eller av en kombination av orsaker. Veganism som livsstil är en mångtusenårig tradition i flera asiatiska länder. I västvärlden var greken Pythagoras (omkring 530 f.kr.) en av de första omtalade veganerna. Begreppet vegetarian uppstod först 1847 och vegan Före det talade man om pythagorian. 38 katternö katternö 39

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-13 Fastighetsbeteckning: Härene 3:4 Adress/ort: Norra Härene Kartegården, Lidköping Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 14/10-2015 Fastighetsbeteckning: Eldsberga 6:107 Adress/ort: Västerljungvägen 20, Eldsberga Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447)

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-11 Fastighetsbeteckning: Högeryttern 4 Adress/ort: Travg 7, Kristianstad Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59 Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-06-02 Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133 Adress/ort: Hultavägen 59 Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-11 Fastighetsbeteckning: Killeröd 1:22 Adress/ort: Killeröds Byaväg 143, Båstad Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-11-16 Fastighetsbeteckning: Lomma 35:39 Adress/ort: Järnvägsgatan 16B, Lomma Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Kartläggningsguide för energitemat

Kartläggningsguide för energitemat Kartläggningsguide för energitemat Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom energitemat. Häftet innehåller kartläggningsverktyg för både miljöbelastningen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2014-12-15 Fastighetsbeteckning: Yxan 3 Adress/ort: Mantalsgatan 12, Ytterby Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-07 Fastighetsbeteckning: Blåslampan 1 Adress/ort: Bågfilsgatan 17, Tygelsjö Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer