Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism
|
|
- Birgit Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 29/ Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism SvenOlof Dahlgren INLEDNING 3 THEORY OF MIND 4 Normalutveckling 4 Theory of mind hos barn med autism 6 Barn med Aspergers syndrom 7 Konsekvenser 7 Theory of mind motsägande fynd 8 Skillnad mellan autism och Aspergers syndrom 9 Störning i theory of mind gäller även andra grupper med funktionsnedsättningar 9 Slutsatser 9 CENTRAL KOHERENS 10 Autism 11 Aspergers syndrom 13 Konsekvenser 13 Problem med CK-teorin 13 Slutsatser - sammanfattning 15 EXEKUTIVA FUNKTIONER 16 Autism 16 Aspergers syndrom 19 Konsekvenser 20 Problem med teorin om Exekutiva Funktioner 20 Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 1/52
2 Slutsatser 22 MINNE 22 Autism 23 Aspergers syndrom 28 Konsekvenser 30 Problem 30 Sammanfattning slutsatser. 31 KOGNITIVA PROFILER 31 WISC 33 Griffiths utvecklingsskala 40 Konsekvenser 41 Problem 41 Slutsatser 43 REFERENSER 44 Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 2/52
3 INLEDNING Allt sedan den amerikanske (född i Österrike) barnpsykiatern Leo Kanner (1943) presenterade den första systematiska studien av autism har den psykologiska forskningen dominerats av en önskan att hitta en central störning som skulle kunna förklara de beteenden som personer med autism uppvisar. Leo Kanner föreslog att den centrala störningen skulle vara den sociala interaktionsstörning som dominerar symtombilden vid autism. Genom interaktion med andra lär man sig språket och hur man ska bete sig i olika situationer. Med tiden fann man dock att kontaktförmåga hade föga prediktionsvärde när det gäller att förutsäga hur barn med autism kommer att klara av att anpassa sig till samhällets krav och leva ett relativt självständigt vuxenliv. Man fann i stället att ett talat språk före fem års ålder (Gillberg & Coleman, 2000) samt hög intelligens (Rutter 1970; Gillberg & Steffenburg, 1987) underlättade en positiv utveckling. I mitten av 1970-talet föreslog Michael Rutter (1974) att den centrala störningen stod att finna inom det kognitiva området. Sedan dess och pga det faktum att autism har en biologisk grund (Gillberg & Coleman, 2000; Frith, 2001) har psykologisk forskning varit koncentrerad på kognitiva och kommunikativa processer för att förklara relationen mellan neurobiologisk dysfunktion och symtomen på autism (Frith, 1989; Baron-Cohen, 1990). Lorna Wing (1981) presenterade i början av 80-talet Hans Aspergers arbeten (1944) och föreslog en ny diagnostisk term: Aspergers syndrom. Detta blev starten på en intensiv debatt huruvida Aspergers syndrom var en diagnos kvalitativt skild från autism eller om det egentligen var samma sak. Det skulle dröja in på 1990-talet innan man kom överens om hur Aspergers syndrom skulle definieras. Diagnoskriterierna var exakt detsamma som vid autism vad gäller social interaktionsstörning och begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intresse och aktiviteter (APA, 2000; WHO, 1993). Däremot exkluderades den tredje huvudsymtomgruppen, kommunikationsstörning, från kriterierna. Dessutom skulle barnet inte uppvisa någon signifikant försening i kognitiv utveckling (dvs ingen mental retardation till skillnad från barn med autism där nästan 80% är mentalt retarderade). Detta innebär att den största skillnaden mellan autism och Aspergers syndrom är inom kommunikationsområdet och utvecklingsnivå. Syndromet anses dock tillhöra samma spektrum (Gillberg, 1992) eller befinna sig på samma kontinuum som autism (Wing, 1989). Diskussionen om Aspergers syndrom var kvalitativt skild från autism eller endast en variant av autism innebar att den psykologiska forskningen också kom att intressera sig för att studera om kognitiva störningar skiljer sig mellan personer med autism och Aspergers syndrom. Om så vore fallet skulle dessa skillnader kunna motivera differentialdiagnosen Aspergers syndrom. Forskningen på kognitiva störningar inom autismspektrumstörningar domineras idag av tre teorier. Den första och kanske mest dominanta hittills är att personer med autism har Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 3/52
4 svårigheter förstå att andra människor har tankar och känslor (skilda från sina egna) och att man utifrån dessa kan förutsäga och förklara beteenden hos andra (Baron-Cohen, 1989a; 1989b; 1991; 1995), så kallad theory of mind. Teorin om svag central koherens hävdar å andra sidan att personer med autism inte söker meningen, den röda tråden, i en mängd information utan koncentrerar sig mer på detaljer. Därigenom blir omvärlden fragmentarisk och oförståelig (Frith, 1989; 2003). Den tredje teorin handlar om att en exekutiv dysfunktion skulle kunna förklara den sociala och kommunikativa störningen hos personer med autism. Definitionen av exekutiva funktioner är ännu oklar (Hughes, 1998; Liss et al., 2001). Vanligen avses komplexa kognitiva processer som ligger bakom målorienterat beteende. Termen inkluderar processer som i stort står under kontroll av frontalloben (Luria, 1966; Duncan, 1986), och inkluderar bl.a. planering, inhibitorisk kontroll och flexibilitet vad gäller uppmärksamhet. Ingen av dessa teorier har dock, var och en för sig eller tillsammans, hittills kunnat förklara samtliga beteenden hos personer med autism. THEORY OF MIND Att utveckla en förståelse av att andra människor (och man själv) har tankar, behov och föreställningar och att dessa mentala tillstånd påverkar ens egna och andras beteenden, d.v.s. ha en theory of mind (ToM), är avgörande för mänskligt liv. Det är speciellt viktigt att kunna förstå att det egna mentala tillståndet kan skilja sig från någon annans, trots att man befinner sig i en och samma situation. Det engelska uttrycket theory of mind syftar på att barnet har en sorts teori om andras tänkande. Detta innebär att barnet vet att andra personers föreställningar och kunskap är formade av de erfarenheter de gjort och att det styr deras handlande. Det är också ToM som hjälper oss att analysera situationer där det bakom det som synes uppenbart finns en annan intention, t.ex. vita lögner, metaforer etc. Normalutveckling Första gången termen theory of mind myntades var när Premack & Woodruff (1978) hävdade att schimpanser hade en förmåga att förutsäga vad en människa skulle göra för att nå vissa mål. D.v.s. apan hade en teori om andras tankar i den meningen att hon kunde tillskriva aktören mentala tillstånd och förutsäga hans eller hennes beteende baserat på tillstånd som inte gick att observera direkt. Premack och Woodruffs idéer ledde till en relativt intensiv debatt bland filosofer som föreslog ett forskningsparadigm som skulle kunna mäta denna förmåga. Det vanligaste sättet att studera ToM, eller mentaliseringsförmåga, är att undersöka om personen ifråga kan förstå att en individ kan ha en felaktig föreställning (s.k. false belief) om omvärlden (Wimmer & Perner, 1983). Det skulle dock dröja till 1983 innan begreppet ToM blev mer känt i utvecklingspsykologin, då Wimmer och Perner använde både begreppet och forskningsparadigmet. Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 4/52
5 De konstruerade ett experiment där försökspersonen skulle tillskriva en annan person ett mentalt tillstånd som var skilt från det egna. Barnet får delta i en lek med dockor, Sally och Anne i den engelskspråkiga versionen. Sally och Anne är i samma rum. Framför Sally finns en korg med lock och framför Anne finns en låda med lock. Sally har en pärla som hon tycker mycket om. Hon lägger den i sin korg och Anne ser var hon lägger den. Därefter går Sally ut ur rummet. Anne flyttar då kulan från korgen till sin låda. Sedan kommer Sally tillbaka och vill hämta sin kula. Då frågar försöksledaren barnet Var kommer Sally att titta efter sin kula?. Barnet svarar muntligt eller pekar (rätt svar: i korgen). Därefter frågar försöksledaren barnet: var är kulan egentligen?, och: var låg kulan från början?. Dessa kontrollfrågor används för att kontrollera om barnet minns händelseförloppet. Wimmer och Perner (1983) och andra (t.ex. Perner, Leekham & Wimmer, 1987; Astington et al., 1988; Surian & Leslie, 1999) har funnit att fyraåriga barn förstår hur Anne kommer att agera utifrån den information som barnen fått genom experimentförfarandet. Dvs. barnet kan förstå att Anne inte känner till att kulan är förflyttad av Sally och därmed inte kan veta var kulan är utan söker den i korgen där hon la den innan hon gick ut. Barnet kan alltså sätta sig in i den andras perspektiv (Sallys), eller om man så vill, hennes mentala tillstånd. Denna förmåga till första ordningens ToM utvecklas senare i sju års-åldern till en förmåga att sätta sig in i hur en annan person sätter sig in i en tredje persons tänkande, s.k. andra ordningens ToM. Det var ånyo Perner och Wimmer (1985) som utvecklade metoden att mäta detta. Man konstruerade igen ett test där dockor agerar och där false-belief ingick som en viktig del i experimentet. Inför barnen byggs en liten stad upp bestående av en park, en kyrka och två hus. Sedan spelas historien upp inför barnet, där experimentatorn förflyttar dockorna enligt historien: Här är Olle och det här är Eva. Dom bor i denna by. Minnesfråga: Vem är Olle? Vem är Eva? Här är dom i parken. Då kommer en glassgubbe. Olle skulle vilja köpa glass, men har glömt pengarna hemma. Han är väldigt ledsen. "Var inte ledsen", säger glassgubben, "Du kan gå hem och hämta dina pengar och köpa glass senare. Jag kommer att finnas här i parken hela eftermiddagen och sälja glass". "Oh, va bra", säger Olle. "Jag kommer tillbaka i eftermiddag för att köpa glass". Sakfråga 1. Var sa glassgubben till Olle att han skulle vara hela eftermiddagen? Så Olle går hem. Han bor i det här huset. Nu säger glassgubben: "Jag skall gå till kyrkan för att se om jag kan sälja min glass utanför kyrkan. Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 5/52
6 Sakfråga 2. Vart sa glassgubben att han skulle gå? Sakfråga 3. Hörde Olle vad glassgubben sa? Glassgubben går till kyrkan. På vägen passerar han Olles hus. Olle ser honom och frågar: "Vart skall Du gå?" Glassgubben säger: "Jag skall sälja glass utanför kyrkan". Och så går han dit. Sakfråga 4. Vart sa glassgubben till Olle att han skulle gå? Sakfråga 5. Vet Eva att glassgubben hade pratat med Olle? Nu går Eva hem. Hon bor i detta hus. Sen går hon hem till Olle. Hon knackar på dörren och frågar om Olle är hemma. Nej, säger hans pappa. Han har gått för att köpa glass. Föreställningsfråga: Vart tror Eva att Olle har gått för att köpa glass? Motivering: Varför? Sakfråga 6: Vart gick Olle för att köpa glass? Minnesfråga: Var var glassgubben i början? Theory of mind hos barn med autism Baron-Cohen, Leslie och Frith (1985) var först att använda Wimmer och Perner's Sally & Anne-experimentet (1983) på barn med autism. Författarna jämförde barnens förmåga med en grupp barn med Downs syndrom och yngre barn utan funktionshinder. Endast fyra barn (20%) med autism klarade testet trots en mental ålder över 5 år, emedan nästan samtliga barn utan funktionsnedsättning (85% av 27 barn) och med Downs syndrom (86% av 14 barn) klarade testet. Liknande resultat har blivit rapporterade från andra studier där man använt andra varianter av false-belief uppgifter (Leslie & Frith, 1988; Perner, Frith, Leslie & Leekam, 1989) eller andra experimentella paradigm (Dawson & Fernald, 1987; läs Happé, 1994a för en noggrannare genomgång). Att det fanns barn med autism som klarade Sally & Anne-testet blev kritiskt för att kunna hävda att en bristande förmåga till ToM skulle kunna vara en central störning hos barn med autism. Simon Baron-Cohen (1989a) använde därför Perner och Wimmers (1985) experimentella metod för att mäta förmågan till ToM av andra ordningen, d.v.s. förmågan att sätta sig in i hur en annan person sätter sig in i en tredje persons tänkande. Endast barn med autism som hade klarat det första testet (Sally och Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 6/52
7 Anne) ingick i Baron-Cohens studie. Inget barn med autism klarade detta test, medan 90 % av yngre barn utan funktionshinder samt 60 % av mentalt retarderade barn klarade av testet. Författarna antog därigenom att en bristande förmåga till ToM var en generell oförmåga hos barn med autism. Man ville också undersöka om denna störning var unik för personer med autism. Genom åren har därför andra kliniska gruppers förmåga att lösa s.k. false-belief uppgifter studerats, t.ex. barn med Downs syndrom (Baron-Cohen, 1989b; Baron-Cohen et al., 1985), barn med specifik språkstörning (Specific Language Impairments, Perner et al., 1989) mentalt retarderade barn med blandad etiologi (Baron- Cohen, 1989b) och barn med DAMP/ADHD (Dahlgren et al., 2003). Alla dessa grupper presterar i nivå med sin mentala ålder på dessa test. Därför har man argumenterat för att bristande ToM är en av de centrala kognitiva störningar som barn med autism har och att denna bristande förmåga är specifik för personer med autism. Barn med Aspergers syndrom Relativt få studier har genomförts där man studerat förmågan hos barn med Aspergers syndrom att lösa ToM-uppgifter. Dessutom finns det svårigheter att tolka resultaten då flera studier är genomförda innan det fanns någon internationellt accepterad definition på Aspergers syndrom. I de få studier som genomförts har barnen visat en förmåga att lösa både första ( Sally och Anne ) och andra ordningens ToM-uppgifter. Bowler (1992) rapporterade inga gruppskillnader mellan vuxna personer med Aspergers syndrom, schizofrena vuxna samt vuxna utan någon funktionsnedsättning. Ozonoff, Rogers och Pennington (1991a) fann att barn med Aspergers syndrom klarade sig signifikant bättre jämfört med jämnåriga barn med högfungerande autism (HFA) på både först och andra ordningens ToM-uppgifter. När man jämförde resultaten med en kontrollgrupp på samma begåvningsnivå presterade barnen med HFA signifikant sämre än kontrollgruppen, medan ingen sådan skillnad fanns mellan barnen med Aspergers syndrom och kontrollgruppen. Ziatas och Durkin (1998) fann att de flesta barnen med Aspergers syndrom med en språklig förmåga motsvarande minst en 6-årings klarade första ordningens false belief -test ( Sally and Ann ), medan jämförelsegruppen, barn med autism, inte gjorde detta. Dessa fynd gjorde att man antog att en bättre förmåga till ToM hos barn med Aspergers syndrom, tillsammans med skillnader i språklig förmåga, skulle kunna vara den stora skillnaden mellan personer med autism och personer med Aspergers syndrom. Konsekvenser Om man har svårigheter att använda sig av ToM i det dagliga livet kommer mycket av mänskligt beteende bli obegripligt. Hur kan en annan människa förändra sitt beteende i en och samma situation, trots att jag behandlar henne/honom på samma sätt? Varför ska jag invänta andra personer, anpassa mig till gruppen? Sociala regler blir fullkomligt onödiga. Konversation blir ointressant och oförståeligt och aktivitet är intressantare än kamratskap. Provokation, som förutsätter en god förmåga att byta perspektiv, kan inte förekomma. Det Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 7/52
8 som upplevs av andra som provocerande är snarare ett uttryck för utforskande av omvärlden. Svårigheter att byta perspektiv blir stora. Därigenom blir reaktionen på andras känslor en reaktion på det yttre synliga d.v.s. att skratta när någon gråter blir en ganska naturlig reaktion. Theory of mind motsägande fynd Det finns dock studier som inte kunnat finna samma resultat som Baron-Cohen (1991) och andra (Happe, 1994a) funnit, d.v.s. att barn med autism misslyckas på ToM-uppgifter. Prior, Dahlstrom och Squires (1990) fann att 11 av 20 barn med autism kunde klara av första ordningens false belief -test. I en studie av Dahlgren and Trillingsgaard (1996) visades att normalbegåvade barn med autism och barn med Aspergers syndrom på samma begåvningsnivå presterade nästan i nivå med en kontrollgrupp på första ordningens ToM, men signifikant sämre på andra ordningen. Barnen som deltog i studien var yngre än de barn som deltagit i Baron-Cohens studie (1989) och ändå löste de uppgiften. Detta förhållande kan inte förklaras av mental ålder då barnen i båda studierna hade samma mentala ålder. Det förefaller snarare som om förklaringen skulle ligga i intellektuell kapacitet då barnen i studien av Dahlgren och Trillingsgaard (1996) hade en högre IQ jämfört med barnen i Baron-Cohens studie (1989a). Franscesca Happé (1995) menar att resultaten från dessa studier går att förklara utifrån verbal mental ålder. Hon menar att sannolikheten för att ett barn med en verbal mental ålder på 10 år klarar första ordningens ToM är 50 % och att samtliga barn med autism i övre tonåren klarar denna uppgift. Dahlgren, Dahlgren Sandberg och Hjelmquist (2003) har dock visat att barn med autism med relativt låg verbal mental ålder kan klara både första och andra ordningens ToM (Au 7 år och Asp 5 år) vilket skulle motsäga Happés slutsatser. Uta Frith (2003) menar att samtliga studier på autism och ToM visar att personer med autism har en extremt försenad utveckling, inte total avsaknad av ToM. Hon menar vidare att utvecklingen är mycket långsam och att man därigenom kan lära sig andra strategier att lösa sådana uppgifter. Kunskapen kan inte integreras hos personer med autism som hos den övriga populationen. Den senare slutsatsen får delvis stöd av studier där man låtit barn med autism som klarat av första ordningens ToM delta i experiment där man behöver använda sig av sin mentaliseringsförmåga i mer komplicerade uppgifter. Här har barnen i stort misslyckats (Dahlgren, 2002). Det förefaller med andra ord som om kunskapen är förankrad i strukturerade situationer med få stimuli, alternativt att kunskapen inte är förankrad eller integrerad hos personer med autism, enligt Uta Frith (2003). Under de senaste åren har man i de få studier som genomförts (Happé et al., 1996a; Baron- Cohen et al., 1999; Castelli, Frith, Happé & Frith, 2002) funnit en möjlig neurobiologisk förklaring till svårigheterna att lösa ToM-uppgifter eller att använda sig av den rudimentära kunskapen i det dagliga livet. I samtliga studier har man funnit att personer med Aspergers syndrom eller autism har en lägre aktivitet än en normalgrupp i de tre regioner i hjärnan Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 8/52
9 som funnits vara aktiva när man löser ToM-uppgifter. Man bör dock vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser. Tekniken att mäta hjärnaktivitet har fortfarande problem vad gäller noggrannhet, störande faktorer som direkt är kopplade till proceduren, fåtaliga studier med få deltagare etc. Däremot är fynden intressanta så till vida att de tycks visa att det möjligen finns en biologisk förklaring till varför man har svårigheter att lösa ToMuppgifter eller lyckas lösa uppgifterna i en miljö men inte kan använda sig av den i en annan. Skillnad mellan autism och Aspergers syndrom En hypotes som funnits är att barn med autism och Aspergers syndrom skulle skilja sig åt vad gäller förmågan att lösa ToM-uppgifter (Pennington, 1991; Bowler, 1992). Senare studier har dock funnit att förmågan att lösa sådana uppgifter inte skiljer sig mellan barn med autism och Aspergers syndrom om barnen har samma utvecklingsnivå. Dahlgren och Trillingsgaard (1996) och Dahlgren et al., (2003) fann att barn med HFA presterade på samma nivå som barnen med Aspergers syndrom. Dessa fynd skulle innebära att bristande ToM inte skulle gälla alla personer med autism, och att förmågan att lösa så kallade falsebelief uppgifter inte skulle särskilja barnen med autism och Aspergers syndrom. Störning i theory of mind gäller även andra grupper med funktionsnedsättningar Studier på döva barn (Peterson & Siegal, 1995) utan tidig kontakt med teckenspråk har visat att barnen hade stora svårigheter att lösa ToM-uppgifter. Dessa studier har inneburit att man ifrågasatt hypotesen att brister i ToM skulle vara specifika för autism. Peterson och Siegal (1999) styrkte sitt argument genom att visa att döva barn uppväxta i en icketecknande miljö uppvisade bristande ToM. En annan grupp som också visat problem med ToM är icke-talande barn med cerebral pares och grav talskada (Dahlgren et al., 2003). Trots att samtliga barn hade en mental ålder över 6 år klarade endast 6 barn av 14 ToMuppgiften. Slutsatser Barn med autism och Aspergers syndrom har svårigheter att lösa ToM-uppgifter. Förmåga till ToM hos barn med autism och Aspergers syndrom förefaller knuten till intelligens och verbal förmåga. Det finns ingen skillnad mellan barn med autism och Aspergers syndrom vad gäller förmåga till ToM, om de har samma IQ. Det finns en stor grupp barn med autism och Aspergers syndrom som klarar att lösa ToM-uppgifter. Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 9/52
10 Denna kunskap förefaller dock inte vara integrerad hos personer med autism utan är mer knuten till strukturerade situationer och situationer med få irrelevanta stimuli. Brister i ToM är inte en primär störning för alla inom autismspektrumet utan snarare en korrelerad störning, framförallt hos de mer gravt drabbade inom gruppen. Det finns stora metodologiska problem som t ex att experimenten påverkas av andra förmågor som man inte avser att mäta. Det finns andra grupper med funktionsnedsättningar som har svårigheter att utveckla theory of mind, t ex medfött döva barn som lever i en icke-tecknande miljö och icke-talande barn med cerebral pares. Brister i theory of mind är inte specifika för autismspektrumet. Det finns studier som talar för att ToM-förmågan är nödvändig men inte tillräcklig för att lösa andra typer av uppgifter som kräver ToM. CENTRAL KOHERENS Teorin om central koherens (CK) har sitt ursprung inom perceptionsforskningen men då under namnet fältoberoende/fältberoende. Ett av de mer vanliga sätten att mäta fältoberoende är CEFT (Children Embedded figures Test; Witkin et al., 1971). CEFT består av små figurer gömda i andra större tecknade figurer. De små figurerna är ritade med en mängd linjer, som inte direkt har med den större figurens form att göra. Barnens uppgift är att finna de små gömda figurerna. Den vanligaste reaktionen är att den större figurens form, gestalt, blir omedelbar för betraktaren som därigenom får svårigheter att finna den mindre gömda figuren. Witkin och Goodenough (1981) menade att personer som klarar test med inbäddade figurer bättre än vad man skulle kunna förvänta sig utifrån intelligens och/eller mental ålder klarar även andra uppgifter som syftar till att mäta fältoberoende. Denna förmåga till fältoberoende, d.v.s. en förmåga att analysera stimuli utan att påverkas av kontext, gäller inte bara i testsituationer, enligt författarna, utan även i visuell perception i övrigt samt vid social interaktion. Personer som har mycket svårt att lösa inbäddade figuruppgifter, d.v.s. kraftigt fältberoende, antas vidare, enligt Witkin och Goodenough, påverkas lätt av andras åsikter och anta gruppens ståndpunkter. De personer som är kraftigt fältoberoende å andra sidan, påverkas inte av vad som är kutym att tycka och påverkas inte alls av andras åsikter. Central koherens är en utveckling av begreppet fältoberoende och formulerat av Uta Frith (1989). Det innebär en kognitiv stil där man i normalfallet försöker att samla ihop en mängd information från omvärlden till en koherent (sammanhängande) meningsfull helhet. Denna kognitiva stil varierar från svag central koherens (tendens att analysera varje detalj för sig, ser inte skogen för alla träden ) till stark koherens (meningen med informations- Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 10/52
11 flödet prioriteras på bekostnad av detaljerna). I normalfallet finns sannolikt gränser för hur svag respektive stark CK kan vara utan att det medför något handikapp för individen ifråga. Att CK varierar mellan individer förefaller självklart men sannolikt varierar CK också inom individen beroende på situation, intresse, erfarenhet etc. Autism I slutet av 1980-talet formulerade Uta Frith (1989) sin teori att personer med autism har en mycket svag central koherens. Utgångspunkten för teorin var de resultat som Frith och Hermelin (1969), Shah och Frith (1983) fick, där barn med autism presterade långt över sin mentala ålder eller bättre än barn med samma mentala ålder på test där förmågan att binda ihop detaljer till en helhet påverkar prestationen. I det första testet använde Frith och Hermelin två olika puzzel, ett vanligt puzzel och ett utan bild. Barnen med autism presterade långt bättre än kontrollgruppen då puzzlet utan bild användes. Shah och Frith använde CEFT (se ovan beskrivning). Barnen med autism presterade långt över sin mentala ålder också på detta test. Shah och Frith (1993) har också försökt att använda CK-teorin för att förklara förmågan hos barn med autism att lösa Block Design (BD) i WISC (Wechslers Intelligence Scale for Children). Därigenom försöker de också indirekt belägga att barn med autism har en svag CK. Block Design är att test där barnet enligt en förlaga skall lägga ihop ett antal färgade klossar som har olika mönster till ett nytt större mönster. Författarna menar att BD liknar test som inbäddade figurer genom att den större bilden (förlagan) måste brytas ner i sina detaljer (de färgade klossarna) för att man ska kunna bygga upp en kopia av förlagan. Om barn med autism har en svag CK har de lättare att dela upp förlagan i detaljer, d.v.s. de klossar som ska ingå enligt förlagan. Därmed blir det lättare att utföra uppgiften. För barn utan handikapp skulle således situationen vara den motsatta, nämligen att förlagan bildar en helhet, en s.k. gestalt, som försvårar för barnet att dela upp förlagan till de klossar som tillsammans ska bilda förlagan. Om detta vore fallet skulle barn med normal CK förbättra sin prestation om förlagan segmenterades, d.v.s. till de segment som motsvaras av de färgade klossarna medan barn med autism skulle prestera på samma nivå i båda situationerna. Shah och Frith jämförde unga barn utan någon funktionsnedsättning (K), och barn med mental retardation (MR) med prestationen hos barn med autism. Segmenteringen hade mycket liten effekt på prestation hos barn med autism medan de andra två grupperna (K) och (MR) förbättrade sin prestation avsevärt. Happé (1996b) presenterade sex olika visuella illusioner (Ponzos illusion, Titchener cirkles, Müller-Lyer figurer, Poggendorfs illusion, Herings illusion samt Kaniszas triangel), både i två- och tredimensionella versioner för barn med autism (25 stycken). Prestationen jämfördes med prestationen hos barn med inlärningssvårigheter (MLD) (26 stycken) och normalt utvecklade barn (N)(21 stycken). Grupperna hade samma verbala mentala ålder (7-8 år) men de normalt utvecklade barnen hade en mycket lägre kronologisk ålder än de Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 11/52
12 andra grupperna. Endast 7 av 25 barn med autism (28%) misslyckades att lösa tre eller flera uppgifter korrekt, d.v.s. de blev påverkade av illusionen i minst tre uppgifter. I de andra två grupperna misslyckades 20 st. (77%) av de normalt utvecklade barnen respektive 20 st. (95%) av barnen med MLD att lösa tre eller flera uppgifter. Happé drog slutsatsen att skillnaden mellan grupperna endast kunde förklaras av att barnen med autism hade en svag CK. Ovanstående beskrivning visar att ursprunget för teorin CK finns i visuell perception. Det är också inom den visuella perceptionen där de flesta uppgifter/testet som anses mäta CK finns. Än så länge finns inget test som direkt mäter förmågan att frikoppla sig från sammanhang, kontext i andra situationer som inte direkt är visuellt baserade. Det finns dock studier där man försökt mäta CK utan att använda visuella uppgifter. Den gemensamma nämnaren för alla dessa studier är att man försökt förbättra individens förmåga inom något område t.ex. minne eller språkförmåga, genom att kontextualisera stimulit, d.v.s. skapa ett sammanhang. Teorin bakom detta är att de personer som har svag CK inte kan förbättra sin prestation med hjälp av kontext. Om barn med autism har en svag CK ska prestationen med andra ord inte förbättras nämnvärt med hjälp av kontext. Det finns några studier där man använt kontext för att studera minnesfunktioner hos barn med autism. Hermelin och O Connor (1967) visade att barn med autism hade bra minne för ordlistor men inte för meningar, d.v.s. barnen blev inte hjälpta av innehållet i meningen. Tager-Flusberg (1991) genomförde ett experiment där barn med autism kom ihåg slumpade bokstäver i rader på samma nivå som förståeliga meningar. Båda dessa experiment talar för att barnen med autism har en svag CK. Andra studier har varit inriktade på språklig förmåga. Prutting (1982) menar att något av det mest utmärkande för språk är att det är direkt beroende av kontext. Frith och Snowling (1983) undersökte förmågan hos barn med autism att använda kontext för att förstå homografer (homograf ord som stavas lika men uttalas olika t.ex. tomten - jultomten, tomten - trädgård). De fann att barnen tenderade att förstå homografen utifrån vad som var den vanligaste tolkningen, trots att sammanhanget presenterades först. Happé (1997) modifierade experimentet och använde homografer där barnen skulle uttala ordet i förhållande till kontext. Hon fann att barn med normal eller nära normal begåvning med autism tenderade att inte processa informationen utifrån kontext. Jolliffe och Baron-Cohen (1999) använde tre olika experiment på normalbegåvade vuxna med autism (HFA) och Aspergers syndrom (Asp) och en kontrollgrupp. Grupperna var jämförbara vad gällde kronologisk ålder och intelligens. I första experimentet undersöktes personernas förmåga att använda sig av kontext för att förstå hur ett ord (homograf replikation av Happés studie) skulle uttalas. Det andra testet bestod av händelser som följdes av ett resultat. Dessa två delar av händelsen kunde endast bli en sammanhängande (koherent) historia med hjälp av en överbryggande mening. Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 12/52
13 Exempel på historia Ann tog bussen in till stan för att köpa en klänning till sin mor. Ann besökte sex affärer. När hon åkte hem var hon ledsen. Ann var ledsen för: Hon hade inte råd att köpa den klänning hennes mor ville ha. Hon kunde inte hitta en klänning i mammans storlek. Hon hade tappat alla sina pengar i en affär. Det tredje experimentet mätte förmågan att tolka en auditivt presenterad konstig mening utifrån kontext. I samtliga tre experiment tenderade HFA och Aspergers syndrom att inte använda kontext. Slutsatsen som Jolliffe and Baron-Cohen (1999) drog var att samtliga tre experiment stödde Friths hypotes att personer med autism och Aspergers syndrom har en svag CK. Aspergers syndrom Det finns ytterst få studier på CK och Aspergers syndrom. Förutom ovan nämnda studie (Jolliffe och Baron-Cohen, 1999) har Happé tillsammans med andra (1996a) i en PET-scan studie på fem män med Aspergers syndrom funnit tecken på svag CK. Syftet med studien var egentligen att se om man kunde finna en neurobiologisk förklaring till oförmågan att lösa theory of mind-uppgifter. Man fann dock att personer med Aspergers syndrom presterade likartat på meningslösa meningar och på sammanhängande historier vilket inte kontrollgruppen gjorde. Detta innebär att man inte heller i denna situation hade nytta av kontext. Därav följer slutsatsen att de fem männen med Aspergers syndrom också hade en svag CK. Konsekvenser Om personer med autism och Aspergers syndrom generellt har svag CK skulle det kunna förklara en del av de kommunikativa svårigheter som grupperna har, framförallt svårigheter som gäller förståelse och förmåga att använda språket i ett praktiskt sammanhang (pragmatisk språkstörning). Det skulle också innebära att omvärlden också i andra situationer blir extremt fragmentariserad och därigenom svår att förstå. Problem med CK-teorin Ett av de största problemen med denna teori är avsaknaden av sammanhängande data som talar för teorin. Stödet finns i ett fåtal studier, som gäller företrädesvis visuell perception. Resultaten i de studier som påvisar en obenägenhet att använda sig av kontext för att utföra uppgiften skulle också kunna förklaras utifrån andra kognitiva problem som t.ex. svårigheter att byta lösningsstrategi (perseveration), svårigheter att hålla nödvändig Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 13/52
14 information aktuell i arbetsminnet (WM), språkliga faktorer, andra sätt att processa information etc. Det finns studier som i första hand inte har studerat CK, t.ex. Baron-Cohen, Frith och Leslie (1986) och Dahlgren (2002), där man indirekt funnit svag CK. Båda studierna avsåg att studera Theory of Mind (ToM) genom att använda ett av författarna konstruerat test som bestod av 15 respektive 20 historier. Innehållet i testuppgifterna var indelade i fem olika kategorier varav den sista krävde en förmåga att byta perspektiv, dvs ToM. Varje historia bestod av fyra bilder som tillsammans skulle bilda en sammanhängande historia. Första bilden låg alltid på korrekt plats medan övriga tre på en felaktig plats. Barnets uppgift var att lägga bilderna så att de bildade en sammanhängande historia och sedan berätta historien. Båda studierna visar svårigheter hos barnen med autism (och i den senare studien även Aspergers syndrom) att lägga bilderna i korrekt ordning och berätta sammanhängande historier. Förutom ett fåtal studier som indirekt talar för att barn med autism har en svag CK finns andra studier som talar emot svag CK. Ropar och Mitchell (1999) försökte replikera Happés (1996b) studie på visuella illusioner men fann till skillnad från Happé att personer med autism eller Aspergers syndrom var benägna att påverkas av illusionen. De drog slutsatsen att det inte finns något bevis för svag CK hos personer med autism eller Aspergers syndrom. Mottron, Burack, Stauder och Robaey (1999) studerade förmågan hos normalbegåvade barn med autism (11 stycken) att processa visuella stimuli globalt (helheten) eller lokalt (delar). Prestationen jämfördes med jämnåriga barn (11 stycken) som hade samma intelligens, kön och hänthet som barnen med autism. Man fann inget stöd för CK teorin utan snarare fann man att barnen med autism processade informationen på att holistiskt sätt (dvs som en helhet) i kontrast till vad som kunde förväntas om personer med autism har svag CK. Mottron med medarbetare (2003) testade förmågan hos normalbegåvade barn med autism att lösa dels inbäddade-figurer-test dels en serie test som mätte förmågan att processa visuella stimuli globalt respektive lokalt. Prestationen jämfördes med normalt utvecklade jämnåriga barn med samma intelligens och kön. Barnen med autism presterade snabbare och mer korrekt på inbäddade-figur testet, något som ligger i linje med tidigare studier av Jolliffe och Baron-Cohen (1997) och Shah och Frith (1983). Däremot fanns ingen skillnad mellan grupperna i förmågan att processa visuella stimuli globalt eller lokalt. Detta innebär, menar författarna, att man behöver förändra teorin om CK eftersom teorin menar att förmågan att processa information globalt är sämre hos personer med autism än hos normal populationen, något man inte funnit stöd för i någon studie. Hypotesen att CK teorin (tillsammans med ToM) skulle kunna förklara den pragmatiska språkstörningen hos personer med autism och Aspergers syndrom får inget stöd utifrån studier på en annan klinisk grupp, Williams syndrom. Williams syndrom (WS) är en Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 14/52
15 genetisk störning som karaktäriseras av en stor skillnad mellan generell intelligens och språklig förmåga. Dessa personer är generellt mentalt retarderade men har en språklig och social förmåga över genomsnittet (Bellugi et al., 2000). Till skillnad från personer med autism har de hög förmåga att använda språket i en social kontext. De klarar ToMuppgifter, förstår sarkasm och ironi utan problem (Karmiloff-Smith et al., 1995). Trots den stora skillnaden mellan autism och Williams syndrom så anses båda grupperna ha svag CK. Personer med autism anses ha svag CK bland annat utifrån goda resultat på Block Design (eftersom de har en förmåga att i förväg segmentera förebilden, (Shah och Frith, 1993)). Personer med Williams syndrom å andra sidan bedöms ha svag CK p.g.a. att de har speciella svårigheter att lösa Block Design. Man menar att dessa barn har svårigheter att se helheten hos förlagan p.g.a. svag CK och därav svårigheter att utföra uppgiften (Karmiloff- Smith et al., 1995). Med andra ord används samma teori för att förklara motsatta förhållanden. Möjligtvis skulle detta kunna förklaras genom att det skulle finnas en skillnad i själva karaktären av CK hos de två grupperna. Williams syndrom har visat svag CK på en lägre mer lokal nivå (vissa uppgifter på låg nivå) till skillnad från personer med autism som har den kognitiva stilen över hela fältet (Frith, 2003). Detta är dock inte belagt i några studier. Slutsatser - sammanfattning Det finns studier som talar för att personer med autism och Aspergers syndrom generellt har en kognitiv stil som gör att man processar information som fragment istället för att föra ihop informationen till en större sammanhängande helhet. Detta innebär i Uta Friths termer att personer med autism och Aspergers syndrom har en svag central koherens. Därigenom blir omvärlden fragmentarisk, osammanhängande och mycket svår att förstå. Teorin bygger på ett fåtal studier som i de allra flesta fall bygger på visuell perception. Övriga studier ger indirekt stöd för svag CK. Det finns kliniska iakttagelser som stämmer in på teorin. Det finns studier som talar emot teorin. Det finns ingen studie där samtliga individer med autism har svag CK. Det finns ett stort glapp mellan metoder, resultat och slutsatser. Det krävs mer forskning innan vi med säkerhet kan säga att personer med autism och Aspergers syndrom har svag CK. Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 15/52
16 Eftersom det rent teoretiskt är sannolikt att CK varierar över tid och mellan situationer i normal populationen så innebär detta att det sannolikt även gör det inom grupperna autism och Aspergers syndrom. Variationen skulle kunna förklara resultaten i de studier som talar emot CK teorin. EXEKUTIVA FUNKTIONER Exekutiva funktioner (EF) är ett paraplybegrepp för många olika delfunktioner såsom planering, inhibering, arbetsminne och uppmärksamhet. Arbetsminne kommer att behandlas i avsnittet minnesfunktioner. Den teoretiska definitionen av EF varierar och är fortfarande relativt oklar (Hughes, 1998a; Liss et al. 2001). Med termen avses en komplex kognitiv funktion som ligger bakom målinriktat beteende och inkluderar processer i frontalloben (Luria, 1966; Duncan, 1986; Griffith, Pennington, Wehner och Rogers, 1999). Exekutiva funktioner kan också ses som en nödvändig överordnad samordningsfunktion mellan olika kognitiva förmågor. Exekutiva funktioner är inte nödvändiga i situationer eller aktiviteter som är rutiner, t.ex. väl intränade, automatiserade kunskaper såsom att gå eller äta. Däremot behövs de när en förändring uppstår i en planerad aktivitet eller mer generellt när de väl inövade beteendena, rutinerna inte längre är tillräckliga i en ny situation. De är också nödvändiga om flera olika uppgifter skall lösas inom en kort tidsrymd för att växla mellan dessa och anpassa lösningsstrategierna allteftersom uppgifterna presenteras. I det dagliga livet kan man säga generellt att EF är nödvändigt för att vi ska kunna förstå omvärlden. För att kunna förstå en händelse måste man i första hand förstå att denna består av flera separata händelser som påverkar varandra. Man måste utvärdera händelserna, dra slutsatser ifrån dessa, värdera händelsen utifrån tidigare erfarenheter samt eventuellt förändra det egna beteendet utifrån situationen som uppstått. EF är extremt viktiga i situationer som kräver beslut på en hög kognitiv nivå, t.ex. konfliktlösning, avbryta automatiserade beteenden, avbryta (inhibera) oönskade beteenden. Autism Teorin som gör gällande att personer med autism skulle ha bristande exekutiva funktioner har sitt ursprung från en studie 1978 av Damasio och Maurer. Författarna försökte förklara olika symtom på autism utifrån dysfunktion i olika delar av hjärnan, då speciellt mesolimbiska området tillsammans med nära relaterade strukturer i frontalloben och basala ganglierna. Symtomen man försökte relatera till hjärnans funktion var motoriska svårigheter, kommunikationstörning, svårigheter med målinriktat beteende, uppmärksamhet och perception. Stödet för deras teori var dock endast ett logiskt resonemang från kunskaper om hjärnans funktion och likheter i symtombilden mellan personer med autism och patienter med skador i dessa områden. Den första studien som Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 16/52
17 genomfördes på EF och personer med autism var Steel, Gorman och Flexman (1984) som studerade en man. Personen som studerades hade stora svårigheter att lösa EF-uppgifter men hade mindre svårigheter att lösa minnes- och språkuppgifter samt normal till god förmåga på visuo-spatiala och icke-verbala, logiska uppgifter. Den första kontrollerade systematiska studien på EF och autism gjordes i mitten av 1980-talet av Rumsey. Rumsey (1985) jämförde förmågan hos en grupp normalbegåvade män med autism med en grupp män utan funktionsnedsättning med samma ålder, kön och IQ som gruppen med män med autism. Hon fann att männen med autism gjorde signifikant fler perseverativa fel än kontrollgruppen på Wisconsin Card Sorting Test (WCST). WCST består av ett antal kort med geometriska figurer som ska sorteras enligt varierande principer (färg, form och nummer). Testledaren informerar barnet/personen om kortet har lagts korrekt eller fel, utan att avslöja den gällande principen. Efter att barnet/personen lagt 10 kort korrekt i följd ändras principen utan att barnet/personen informeras. Barnet/personen förväntas då att byta princip eftersom de informeras att kortet har lagts fel. Szatmari, Tuff, Finlayson och Bartulucci (1990) använde WCST på högfungerande personer med autism och jämförde deras prestation med en kontrollgrupp bestående till 80% av personer med uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADHD) och uppförandestörning (Conduct Disorder). De två senare grupperna är kända för att ha svårigheter inom området EF (Lueger & Gill, 1990). Trots valet av en kontrollgrupp som anses ha svårigheter inom EF så presterade dessa signifikant bättre än gruppen personer med autism. Personerna med autism gjorde fler perseverativa fel och slutförde färre kategorier än kontrollgruppen. Ozonoff, Pennington och Rogers (1991b) jämförde förmågan att lösa ToM- och EF-uppgifter hos normalbegåvade barn och ungdomar med autism (23 stycken) med en grupp barn med samma intelligens, verbala IQ, ålder och kön som gruppen med autism. Jämförelsegruppen bestod av barn (20 stycken) med olika kliniska diagnoser som dyslexi, hyperaktivitet och mild mental retardation.. Hon använde två typer av tester på EF, WCST och Tower of Hanoi (TH). Båda testen är känsliga för frontallobsskador och kräver förmåga att inhibera starka men felaktiga responser. Tower of Hanoi består av tre pinnar där ett antal rundlar i olika storlekar är uppträdda på pinnen till höger. Den största rundeln är nederst på pinnen och den minsta högst upp dvs de bildar tillsammans ett konformigt torn. Barnets uppgift är att förflytta tornet från den högra pinnen till den vänstra genom att trä upp en rundel åt gången på någon av de tre pinnarna. Det finns dock en begränsning, ingen större rundel får träs ovanpå en mindre rundel.författarna fann att barnen med autism var mindre effektiva än jämförelsegruppen på Tower of Hanoi och gjorde fler perseverativa fel på WCST. 96 procent av barnen med autism presterade sämre än medelprestationen i jämförelsegruppen på EF-uppgifterna medan 52 och 87 procent presterade sämre än jämförelsegruppen på första respektive andra ordningen theory of mind-uppgifter. Man fann att det fanns barn i jämförelse-gruppen som misslyckades på andra ordningens ToM-uppgift samtidigt som de Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 17/52
18 presterade bättre än gruppen med autism på EF-uppgifterna. Slutsatsen man drog var att EF var en mer specifik störning hos personer med autism än bristande ToM. Den första studien som studerade EF hos förskolebarn med autism var McEvoy, Rogers och Pennington (1993). Man använde flera enkla test på frontallobsfunktioner som egentligen var konstruerade för studier på apor och spädbarn (Diamond & Goldman-Rakic, 1986). I ett av testen göms ett föremål i ett av två fack utanför personens blickfång. Föremålet finns kvar tills barnet lyckats finna objektet i fyra efterföljande försök. Efter dessa fyra lyckade försök förflyttas objektet igen. Barnen med autism gjorde fler perseverativa fel än de två kontrollgrupperna som bestod av jämnåriga barn samt barn med samma mentala ålder. Russell och kollegor (1991) lät barn med autism tävla mot en vuxen experimentator om godis. Godiset var gömt i en av två lådor. Båda lådorna hade ett fönster vänt mot barnet som därigenom kunde se var godiset fanns. Barnets uppgift var att få den vuxne att leta efter godiset i den tomma lådan. Testet avsåg att mäta barnens förmåga att medvetet lura någon annan. Trots många försök kunde barnen med autism inte lura personen att leta efter godiset i den tomma lådan. Russel drog slutsatsen att svårigheten berodde på att man inte kunde byta perspektiv, d.v.s. en störning av ToM. I en uppföljningsstudie (1993) fann dock Hughes och Russel att barnen med autism hade svårt att klara testet trots att barnen denna gång endast skulle peka på den tomma lådan får att få belöningen (godiset) som låg i den andra lådan. Slutsatsen som författarna drog var att man hade svårigheter att frånkoppla sig från objektet (godiset) och planera sitt beteende, dvs svårigheter inom EF. Sedan första studien av EF hos personer med autism (Rumsey, 1985) har omkring 30 empiriska studier avseende de tre dominerande områdena inom EF (planering, inhibitorisk kontroll och flexibilitet) och autismspektrumstörning (ASD) (d.v.s. inklusive Asperger syndrom) publicerats. Totalt har 56 olika uppgifter använts varav 35 uppgifter visat signifikanta avvikelser hos personer med autismspektrumstörning i jämförelse med en kontrollgrupp. I samtliga studier (9) där man studerat förmågan hos personer med ASD att planera sitt handlande (ex. Ozonoff & McEvoy, 1994; Booth et al., 2003) har dessa uppvisat en sämre förmåga än kontrollgrupperna. I studier som studerat förmågan hos personer med ASD att vara flexibel i sitt handlande (16) har man i 14 artiklar påvisat en sämre förmåga än hos kontrollgrupperna. I samtliga studier utom en har WCST använts. Vad gäller inhibitorisk förmåga har 12 artiklar blivit publicerade. Av dessa uppvisar endast 5 artiklar signifikanta skillnader mellan ASD och kontrollgrupperna. Många studier har också försökt studera relationen mellan EF och ToM. Argument har framförts att prestationen på uppgifter som mäter ToM i stor utsträckning påverkas av EF. Man menar att det därför är svårt att dra slutsatsen att de som misslyckas på ToM-uppgifter också har en bristande ToM. Misslyckande på testuppgiften skulle lika gärna kunna vara en funktion av bristande EF (Ozonoff & kollegor, 1991; Bishop, 1993; Hughes, 1998b; Russell, Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 18/52
19 Saltmarsh & Hill, 1999). Ozonoff och kollegor fann förutom det som redan har beskrivits att det fanns ett samband mellan förmågan att lösa ToM-uppgifterna och förmågan att lösa EFuppgifterna. I jämförelsegruppen fanns dock inget sådant samband. Man menade att det fanns skäl att tro att misslyckande på ToM-uppgifter mycket väl kunde förklaras av det perseverativa, oflexibla problemslösningsmönster som barnen med autism uppvisade i WCST. Man menade t.ex. att barn med autism har en förmåga att byta perspektiv men inte frikoppla sig från det kritiska objektet i uppgiften. De använde sig av ett false-belief test där det kritiska objektet var en låda som vanligen innehåller M&M (allmänt känt godis i USA). I stället för karameller hade man lagt pennor i M&M-lådan. De visade innehållet för barnet som deltar i studien (tp). Sedan visades denna låda, inom synhåll för tp, för en annan person som inte sett innehållet (pennorna). Uppgiften för tp var att avgöra vad den andra personen trodde att det fanns i lådan (korrekt svar: M&M karameller). Mer än hälften av barnen misslyckades att svara korrekt på denna fråga och svarade penna. Författarna menade dock att detta inte nödvändigtvis skulle betyda att barnen inte besatt förmågan att byta perspektiv. Skälet att man misslyckades kunde istället vara att dessa barn hade svårt att frikoppla sig från vad som egentligen var i lådan och inte kunde stoppa (inhibera) det felaktiga svaret. Detta innebär inte att bristande EF skulle orsaka bristande ToM, eftersom det finns barn som har bristande EF men klarar ToM- uppgifter. Snarare menar författarna att det finns skäl att tro att ToM också är en funktion av en frontallobsdysfunktion och att sambandet mellan EF och ToM skulle förklaras av hjärnans funktion. Hughes (1998b) genomförde en studie där hon bl.a. studerade relationen mellan EF och ToM. Hon fann framförallt två samband mellan EF och ToM, nämligen inhibitorisk kontroll och arbetsminne. Hon fann vidare att dessa samband varierade beroende på vad man skulle utföra i uppgiften. Som exempel kan inhibitorisk kontroll variera mellan ToM-uppgifter beroende på dess karaktär. Det förelåg ett större samband då uppgiften var att barnet skulle försöka lura eller hindra motparten att nå ett visst mål medan det förelåg ett mindre samband då uppgiften var en false-belief-uppgift (M&M). Hennes slutsats var att EF och ToM är konstruktioner med många faktorer och deras inbördes relationer snarare än mellan de globala begreppen. Bishop (1993) menar att det finns många studier som talar för att inhibitorisk kontroll skulle förklara varför en del barn misslyckad med ToMuppgifter. Hon menar dock att denna förklaring inte är tillräcklig eftersom det finns studier där denna förklaring inte är tillräcklig pga testens karaktär. Hon menar att tanken att personer med autism har en dysfunktion inom frontalloben och limbiska systemet är ett lovande forskningsområde för att förklara de kognitiva problem som personer med autism har. Aspergers syndrom Det är ytterst få studier som är genomförda på barn, ungdomar eller vuxna med Asperger syndrom och EF. Nydén med kollegor (1999) studerade en liten grupp pojkar med Asperger syndrom. Prestationen i gruppen jämfördes med prestationen hos barn med uppmärksam- Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 19/52
20 hetsstörning/hyperaktivitet (ADHD), barn med läs- och skrivsvårigheter samt en grupp med normalt utvecklade barn. De tre kliniska grupperna var jämförbara i ålder och intelligens. Gruppen med normalt utvecklade barn var jämngamla med gruppen barn med Aspergers syndrom. Man använde ett brett batteri av tester innehållande bl.a. WCST, delar utav WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children) samt Go-No-Go (Becker m.fl. 1987). I Go-No-Go testet presenteras stimuli inför barnet. Barnets uppgift är att svara då två stimuli presenteras samtidigt. I konfliktsituationen ska barnet svara två gånger när ett stimulus presenteras respektive en gång då två stimuli presenteras. Vad gällde pojkarna med Asperger syndrom var det en stor spridning i prestation. Författarna fick delvis sin hypotes bekräftad när det gällde rigiditet i lösningsstrategier men variationen var mycket stor. Det var framförallt i Go-No-Go testet som prestationen var sämre än hos kontrollgruppen. Däremot fanns ingen skillnad i WCST. Författarna drog slutsatsen att pojkarna med Asperger syndrom uppvisade problem inom området uppmärksamhet. Resultatet påvisade även att samtliga diagnostiska grupper hade problem inom området EF. Man fann heller inget specifikt mönster mellan grupperna. Sannolikt finns en del artiklar som gäller Asperger syndrom men som beskrivs gälla barn med högfungerande autism, och som är publicerade innan diagnosen blev allmänt accepterad internationellt. Konsekvenser Eftersom den mänskliga tillvaron är mycket föränderlig så blir den svår att klara av när de automatiserade kunskaperna inte längre är tillräckliga. Framförallt är det svårt att använda inlärda kunskaper och anpassa dessa till nya situationer. Mycket av det som vi tar för givet, och som sker på ett automatiserat sätt måste plockas fram i medvetandet och därigenom krävs mer psykisk energi. Processandet tar också extremt mycket längre tid. Svårigheter att bryta invanda mönster uppstår, man får svårt att lösa konflikter och stoppa beteenden som inte är önskvärda, trots att man har kunskapen (till exempel våldshandlingar). Man hamnar ofta i olösliga situationer p.g.a. att man inte har en förmåga att anpassa sig, utvärdera sitt handlande, och förändra beteendet i förhållande till situationen. Problem med teorin om Exekutiva Funktioner Ett stort problem för samtliga teorier, som försöker förklara problemen och symtomatologin hos personer med autism och Asperger syndrom (dvs EF, ToM och CK) är att det finns studier som talar emot dessa teorier. När det gäller EF finns det visserligen del funktioner som förefaller vara centrala problem för gruppen, såsom svårigheter att planera sitt handlande. Slutsatsen kan dras från de 10 studier där samtliga visat avvikelser i jämförelse med jämförelsegrupperna. Det är dock så att även inom dessa studier finns personer med autism som presterar i nivå med kontrollgrupperna. Det senare gäller samtliga studier som studerat EF. Sannolikt finns också ett motsatt förhållande i de studier Dahlgren, SO. Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 20/52
Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund
Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof
Läs merAnnorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn
Läs merAnnorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merAutismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merLäsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet
Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs merVerksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merKognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merOm skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.
Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.
ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merAspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa
Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa Gruppregler o Stäng av/tysta ner mobiltelefoner. Det är inte okey att skicka eller titta på sms under grupptillfället. o Respektera att vi alla kan ha olika
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merMotivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merNeuropsykologisk utredning av social kognition vid autismspektrumstörningar
SNPF:s Riksstämma 2011 Neuropsykologisk utredning av social kognition vid autismspektrumstörningar Peter Söderstrand Leg psykolog, specialistfunktion i neuropsykologi Vuxenpsykiatriska mottagningen neuropsykiatri,
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merVälkommen till Grundkurs om NPF
Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merTIPSLISTAN om trans på lajv
TIPSLISTAN om trans på lajv På Prolog 2015 samlades 17 stycken lajvare med transerfarenheter på utvecklingsforumet Att lajva utanför könsnormerna. Där skapade vi bland annat den här listan med grundläggande
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merhttp://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.
Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att
Läs merÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merProblem att fundera över
Problem att fundera över Här får du öva dig på att formulera en förmodan och försökabevisaden. Jag förväntar mig inte att du klarar av att gå till botten med alla frågorna! Syftet är att ge dig smakprov
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merEG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt
Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception
ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!
Läs merAnvänd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.
Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merAsperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merTunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9
Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merAlla behöver tårta! Belöningsträningens lager
Alla behöver tårta! Belöningsträningens lager Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2012 Vi säger gärna att vi sysslar med belöningsbaserad träning träning där vi ser till att
Läs merBASKET FÖR UNGA SPELARE
106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs mer