Egen el sätter. Skogs bruket snurr på inkomsterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Egen el sätter. Skogs bruket 2 2014. snurr på inkomsterna"

Transkript

1 Skogs bruket Egen el sätter snurr på inkomsterna Minister vill ha större skogsfastigheter Med stockbil i halka och mörker Träden tar stryk av sen vinter

2 Skogsbruket tter Egen esnl usrräpå inkomsterna i detta nummer eter skogsfastigh l ha större Minister vil i halka och mörker bil ck Med sto n vinter stryk av se Träden tar SOL, VIND OCH GAS GER EGEN EL Energiproduktion kan bli ett viktigt komplement för jordbrukare och skogsägare. SEN VINTER MISSHANDLAR NATUREN Alen kan bli utan blad och risk för frosttorka föreligger. FINGRID VILL SKÖTA KANTSKOG Den som äger högspänningsledningarna har rätt att röja i kanterna av ledningsgatan. STATEN KAN TVÅNGSINLÖSA DIN SKOG MERA VIRKE FRÅN RYSSLAND I fjol importerade Finland över 10 miljoner kubikmeter virke från Ryssland. KVÄLLSPASS I STOCKBILEN Följ med Tom Lönnvik ut på smala och hala skogsvägar. 18 SÅ MINSKAR DU ÄLGBETNINGEN Röj sly och låt älgbetade träd stå kvar. Det är några recept för att minska skadorna. SKOGSBÄR KAN SKYDDA MOT CANCER Speciellt hjortron verkar dämpa tillväxten på tumörer. STÖRRE SYNLIGHET FÖR PEFC Jan-Erik Enestam vill göra certifieringen känd bland allmänheten. INHEMSKA TRÄMÖBLER Det lönar sig fortfarande att tillverka möbler i Finland. UNG SKOGSÄGARE KÖR TRADITIONELLT Sofie Nylund, 22, vet hur man maximerar produktionen av timmer. 26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT 27 VIRKESPRISSTATISTIK 28 BJÖRKEN FRÅN OGRÄS TILL LYX Mellan 10 och 20 procent av markägarna vill inte att deras marker blir fridlysta. 8 FOTO: PIXMAC 8 MOT ETT FÖRETAGSMÄSSIGT SKOGSBRUK Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen vill ha större skogsfastigheter. FOTO: JOHAN SVENLIN VEDELDNINGENS VEDERMÖDOR Veden värmer rejält redan innan den ligger i lidret. PÄRMFOTO: PIXMAC 2 Skogsbruket 2/ FOTO: Christoffer thomasfolk 6

3 Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 2/2014. FEBRUARI. ÅRGÅNG 84 LEDAREN Utgivare Förlag FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Oy Nordinfo Ab lillviksvägen 6, Esbo tfn Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Medarbetare Anders Portin Gerd Mattsson-Turku tfn Peter Nordling tfn Lena Barner-Rasmussen tfn Mia Berg-Lundqvist tfn helena Forsgård tfn Nina Jungell tfn Siv Karlsson tfn Åsa Nyman tfn Marianne Palmgren Johnny Sved Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspris 2014 helårsprenumeration (11 nr) 69 euro (inkl. moms 10 %) ISSN Medlem i Tidskrifternas Förbund Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå VINDKRAFT SOM SIDOINKOMST EU:S KLIMAT- och energipolitik eftersträvar allt lägre utsläpp samt mera förnybar energi. Nationella styrmedel har utformats för att uppnå detta. Därför har också vindkraften under de senaste åren vuxit fram som en potentiell tilläggsinkomst för markägaren. Stora markägare, såsom bolag och Forststyrelsen, har funderat över och utvecklat markanvändningen för att få tilläggsinkomster genom att upplåta mark för att bygga vindkraftverk. Flera av de här stora markägarna övervägde till en början att själva ge sig in i själva produktionen av vindkraft för att på så vis maximera intäkterna. Rätt snart kom de fram till att det är bättre ifall skomakaren blir vid sin läst och de själva koncentrerar sig på att ansvara för de nödvändiga tillstånden och miljökonsekvensbedömningarna för att sedan arrendera ut rätten att förverkliga projekten till specialiserade bolag. På flera områden pågår projekt där man försöker få också mindre markägare att gå samman och mot ersättning upplåta sina marker för vindkraftsparker. För markägaren är det lockande att få en tilläggsinkomst utan att det egentligen medför särskilt stora inskränkningar på till exempel skogsanvändningen. Då det övergripande ansvaret för själva utvecklandet och förverkligandet av projektet ligger hos ett vindkraftsbolag är riskerna för markägaren rätt små. Självklart är ändå att skogsägaren ska tänka sig noga för innan ett avtal görs, eftersom han binder sig för en lång tid. Dessutom bör han eller hon rådfråga expertis som hjälper till i själva avtalsfrågan. Det finns också en risk i att förlita sig på att dagens styrmedel består i all evighet. Då EU-kommissionen i början av året drog upp riktlinjerna för den kommande energipolitiken innehöll denna enbart krav på minskade utsläpp och inte längre bindande landsvisa krav på förnybar energi. I sig är det en klar och bra linje att EU ställer upp målen, medan medlen utformas på nationell nivå. Men även om linjedragningen i sig är den rätta, är det en nackdel ifall politiken hela tiden ändras. De som trott på löften om stöd för vindkraft står plötsligt med oinfriade löften i handen. Energiproduktionen måste på sikt byggas på ekonomiska realiteter och inte på stöd. Vindkraften står idag för cirka en halv procent av landets totala energiförbrukning medan användningen av trä svarar för en fjärdedel. Av den förnybara energin står skogen för hela 80 procent. Vindkraften kan som bäst vara ett välkommet tillägg till såväl skogsägarens kassa som till landets energiproduktion, men i Finland utgör själva skogsråvaran fortfarande lejonparten av den förnybara energin. ANDERS PORTIN Skogsbruket 2/2014 3

4 Aldrig sett en älg Den svenska kungen Karl XI ( ) var otroligt jaktintresserad. När kungen år 1689 hade fällt en stor älg ville han låta måla av älgen. Uppdraget gick till hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl, som aldrig hade sett en livslevande älg. Med hjälp av ett uppstoppat älghuvud och en häst som förlaga målade han älgen. Resultatet blev kanske inte det bästa. Förvildade hästar skyr barrskogen Foto: digitaltmuseum.se En kanadensisk forskargrupp följde under två års tid fyra förvildade hästars vandringar inom ett stort naturreservat i Rocky Mountain i Kanada för att studera vilka naturtyper de föredrog, skriver atl.nu. Hästarna har varit förvildade sedan flera generationer tillbaka och populationen i området är på totalt 130 individer. Forskarna följde med fyra ston med hjälp av gps-sändare. Forskarna kunde slå fast att hästarna föredrog gräslandskap året om, men att även blandskog uppsöktes under våren och busklandskap under vår och sommar. Hela året tycktes hästarna undvika barr skog. De tillbringade dock en viss tid på kalhyggen under vintern. Att kalhyggen lockade på vintern tror forskarna beror på att det då är brist på mat på gräsmarkerna samt att klimatet är något mildare på kalhyggena än nere på de mer låglänta gräsmarkerna. Hästarna tycks aldrig söka skydd i skogen undan väder och vind, skriver atl.nu vidare. I stället försökte de maximera sina möjligheter att exponeras för solen. Inte heller under varma sommardagar lockade skogens möjlighet till skugga, kanske för att hästarna löper större risk att råka ut för rovdjur inne i skogen. Pappersvas Den holländska designern Pepe Heykoop har designat en vas av papper. Vasen kan beställas hem i ett platt paket. Vasen viks enligt viklinjerna på pappret. Sedan sätter man en tom flaska inuti den vikta pappersbehållaren och får en vacker designvas. Vasen kostar 18 euro och den finns att få i färgerna vitt, grönt och svart. Ur returkartongen utvinns ren cellulosa och av den spinns garn för tillverkning av fiberduk. Bionedbrytbara blöjor av returpapper Returpapper och returkartong kan bli råvara vid tillverkning av bionedbrytbar fiberduk som används i bland annat blöjor, bindor och städtillbehör. Det blir ungefär 20 procent billigare att göra bionedbrytbar fiberduk av returpapper och returkartong än av träfibrer. Råmaterialet i fiberduk är vanligen polyester som inte bryts ned i naturen. Produkter gjorda av fiberduk hamnar efter användning i regel på soptippen tillsammans med annat avfall. Enbart i huvudstadsregionen uppstår årligen uppskattningsvis ton avfall som Mäta rotröta ny uppfinning Till våren kan den första prototypen med mätning av rotröta direkt i aggregatet på avverkningsmaskinen vara klart, skriver atl.nu. Chalmers tekniska högskola och Itföretaget Imano, båda i Sverige, har under en längre tid arbetat med att ta fram metoder som använder mikrovågsteknik för att titta in i trädstammen och avgöra om de drabbats av rotröta. Vi använder oss av en mikrovågsbaserad genomlysningsmetod som från början tagits fram för att upptäcka tumörer, blödningar och andra avvikelser i människokroppen. Metoden har nu visat sig fungera för att kvalitetsbestämma virke med stor exakthet, något som är väldigt intressant för skogsindustrin, berättar Mikael Persson på Chalmers i ett pressmeddelande. består av blöjor och bindor. EU har som mål att 70 procent av allt papper och all kartong som konsumeras samlas in. Vid tillverkning av fiberduk renas pappret och kartongen från hemicellulosa, lignin och fyllmedel. VTT har pusslat ihop flera tillverkningsmetoder för att ur pappret och kartongen kunna ta ut ren cellulosa. Marknaden för fiberduk väntas växa kraftigt de närmaste åren, och det öppnar nya möjligheter för skogsindustrin. 4 Skogsbruket 2/2014

5 Tallrötter stoppar ögonsjukdom FOTO: PIXMAC tallens mykorrhiza har forskare vid I Skogsforskningsinstitutet Metla och Tammerfors universitet hittat ett ämne, Lignifora, som nästan helt kan stoppa åldersförändringar i den gula fläcken i ögonbottnen, så kallad ålderrelaterad makuladegeneration. Mykorrhizan består av underjordiska svamptrådar som tränger in i tallens rötter. Svampen hjälper tallen att ta upp vatten och mineralämnen och får i sin tur organiska föreningar från tallen. Mykorrhiza betyder svamprot, av mykes som är grekiska och betyder svamp och rhiza som på grekiska betyder rot. Lignifora är patenterat, men det är ännu en god bit innan det är ett läkemedel. Enligt forskarna kan det också bli en produkt som hindrar livsmedel från att förstöras. Professor Hannu Uusitalo på Tammerfors universitet sammanfattar upptäckten på följande sätt: Det ämne som isolerades från svampen skyddar de förnybara transmittercellerna, som underhåller syncellerna, mot solljus. Laboratorietestet av cellerna var ett uppmuntrande genombrott för läkemedelsämnet. Transmittercellerna dör av åldersdegeneration. De härsknar som en följd av ljusets och syrets samverkan, av ljusstressen. Åldersdegenerationen av den gula fläcken är den vanligaste orsaken till blindhet hos personer över 65 år. Stenkolet slår rekord Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade stenkolsförbrukningen i Finland med 47 procent under januari september 2013 jämfört med motsvarande period Totalt användes 3,4 miljoner ton stenkol som bränsle för el- och värmeproduktionen. Priset på stenkol har sjunkit bland annat på grund av att man i USA har ersatt stenkol med skiffergas. Skiffergas är naturgas som bildas och binds i berggrund som består av skiffer. Gasen består till merparten av ren metangas. De största bedömda tillgångarna av skiffergas finns i Kina och USA och i Europa i Polen, Tysk- Både dalripa och fjällripa har minskat kraftigt i antal sedan början av 2000-talet. Ripor minskade kraftigt en gemensam studie har forskare från I Finland, Sverige och Norge analyserat fågelövervakningsdata för åren Studien visar på en storskalig minskning av fåglar över hela den skandinaviska fjällkedjan. Hela 9 av de 14 vanligaste fågelarterna som häckar där har minskat i antal under 2000-talet. Ingen av de studerade arterna har ökat i antal. Sämst har det gått för dalripan och fjäll ripan, som båda minskade med cirka 75 procent under perioden. land, Holland, Belgien och i Storbritannien. Skiffergasen finns i många länder och är därför inget kriskänsligt bränsle som t.ex. olja. En annan orsak är att priset på utsläppsrätter är rekordlågt. År 2008 kostade ett ton utsläpp av koldioxid 35 euro och nu är priset under 5 euro. Bakgrunden är att tillgången på utsläppsrätter är stor. Det beror på att när systemet startade 2008 räknade EU med att företag som släpper ut koldioxid skulle ha mycket större produktion. Men finanskrisen 2008 minskade produktionsvolymerna och därmed också utsläppen. FOTO: PIXMAC Orsakerna till minskningarna är inte säkerställda, men det är troligt att det finns en koppling till stigande temperaturer som orsakas av ett förändrat klimat. Prognoser för hur fjällfåglarna kommer att påverkas av ett varmare klimat visar att arternas utbredningsområden i framtiden förflyttas i riktning mot fjälltopparna, vilket bör leda till minskande populationer. Under åren , var somrarna i genomsnitt en grad varmare och betydligt regnigare jämfört med tidigare årtionden. Volvo med raps i tanken vår introducerar Volvo Lastvagnar två I motorer som kan köras med rapsdiesel. Motorerna är på 240 respektive 320 hk och blir RME-godkända enligt euro 6. De ska finnas tillgängliga i de nya Volvo FE och FL. Förkortningen RME står för rapsmetylester. RME är en typ av biodiesel som framställs genom omförestring av rapsolja, vilket innebär att glycerolen i rapsoljan byts ut mot metanol. I det omfattande arbetet med att utveckla motorerna för de nya utsläppskraven, har RME-anpassningen medfört nya mjukvaror, en ny bränslekvalitetssensor och en styrenhet till efterbehandlingssystemet. Det finns en kundefterfrågan i Sverige som vi gärna vill tillgodose. När det gäller alternativa bränslen tror vi att gas har en stor potential. Vi följer också utvecklingen av syntetisk diesel med stort intresse, säger Christina Eriksson, ansvarig för alternativa bränslen på Volvo Lastvagnar. Skogsbruket 2/2014 5

6 Skogsbeskattningen Skogsbruket ska skötas företagsmässigt och splittringen av skogsfastigheterna bör stoppas, säger jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen. Jord- och skogsbruksministeriet har i enlighet med regeringsprogrammet utarbetat en skogspolitisk redogörelse som ska överlämnas till riksdagen i början av detta år. Redogörelsen kommer att innehålla förslag till en vision och strategiska mål för skogsanvändningen i Finland på lång sikt, fram till 2050, och riktlinjerna för de viktigaste åtgärderna. Ny skogsbeskattning Genom att förnya skogsbeskattningen och förbättra fastighetsarronderingen skapas förutsättningar att sköta ett skogsbruk som ett företag. I den skogspolitiska redogörelsen föreslås att beskattningen förnyas så att skogsbruk jämställs med andra näringar. Beskattningen bör vara neutral, sporra och vara rättvis för alla skogsägare oberoende av ägandeformen. Dessutom föreslås att staten med beskattningsmässiga medel ska uppmuntra skogsägare att förstora sitt skogsinnehav och att investera i skogsbruket. Om förslaget till att skogsbruket jämförs med andra näringar beskattningsmässigt blir verklighet, innebär det en stor omställning i skogsbeskattningen. Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen skulle det vara bra om den som idkar skogsbruk skulle kunna göra det på mera företagsmässiga grunder. Det är ännu för tidigt att i detalj börja prata om förändringar i skogsbeskattningen, men vi har påbörjat arbetet med att kartlägga olika alternativ. Jag är övertygad om att hela skogsnäringen skulle vinna på att skogsbruket kunde skötas mera företagsmässigt, säger han. Skogsfastigheterna måste bli större. Vi kan redan skönja en utveckling i den riktningen, då antalet stora skogsfastigheter, över 100 hektar, har ökat de senaste åren. Men samtidigt har också antalet skogsfastigheter under tio hektar ökat och det betyder att splittringen av skogsfastigheterna fortsätter. Med större skogsfastigheter blir skogsvården och virkesavverkningarna billigare och därigenom blir lönsamheten bättre både för den enskilda skogsägaren och för Stoppa splittringen Jari Koskinen anser att något också bör göras för att stoppa splittringen av skogsfastigheterna. Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen vill ha större skogsfastigheter. 6 Skogsbruket 2/2014

7 bör förändras skogsindustrin. Jag tror att bättre lönsamhet i skogsbruket, flera morötter och rådgivning är bra sätt att åtgärda problemet med fastighetssplittringar, säger han. Enligt Jari Koskinen har vi redan flera verktyg som ska utveckla fastighetsstrukturen och förhindra splittringen av skogsfastigheter. De styrmedel, som vi för närvarande har i användning, är bland annat information och kurser riktade till personer som står inför generationsväxling. Staten främjar också bildandet av samfällda skogar. Jag tror att om vi utvecklar förutsättningarna att bedriva skogsbruket företagsmässigt så har det också positiva effekter på fastighetsstrukturen. Sveriges modell inte vår I Sverige finns en lag som förbjuder splittring av små skogsfastigheter, borde vi också i Finland ha en sådan lag? Vi har övervägt motsvarande styrmedel också i Finland. På 1950-talet försökte man fem gånger och på 1960-talet en gång stifta lagar om begränsningar gällande delning av fastigheter. Målet var att begränsa delningen av fastigheter som idkade jord- och skogsbruk. Inget av dessa lagförslag blev dock godkända, berättar Jari Koskinen. Begränsningar gällande delning av fastigheter har kommit upp till diskussion också de senaste åren, men begränsningar av det här slaget är problematiska utgående från grundlagen. Det skydd av egendom, som den stipulerar, gör det inte möjligt att ta i bruk de begränsningar gällande delning av fastigheter på samma sätt som i Sverige. När kan skogsbruket bli företagsmässigt? Beskattningsproblematiken i skogsbruket måste på något sätt åtgärdas, säger Stefan Thölix som är ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. Både inom SLC och framförallt inom Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har det förts ingående diskussioner om ett nytt upplägg. Förhöjningen av kapitalskatten slår hårt mot skogsbruket. Den samtidiga sänkningen av samfundsskatten gör en förändring till någon form av företagsbeskattning till en möjlig utväg. Men aktiebolag har den nackdelen att de inte får göra skogsavdrag. Övriga företagsformer fördelar vinsten mellan förvärvsinkomst och kapitalinkomst och kan i slutändan bli kostsamma för skogsägaren. Det mest realistiska är en reform av skogsbeskattningen, så att de negativaste bitarna korrigeras. Vi har ju också generationsväxlingarna och beskattningen av dessa och där borde vi snabbt skrida till åtgärder. De förbättringar jag efterlyser är avsedda att gälla dem som bedriver företagsmässigt skogsbruk. Nu kommer vi till den svåraste biten. Var drar vi gränsen? Det är inte rimligt att alltför små skogsbruk ska drivas som företag, säger Stefan Thölix. Han konstaterar att vi också behöver lagstiftningsåtgärder, både för att förhindra fastighetssplittring och för att underlätta fastighetsmarknaden. Annars övergår en allt större skogsareal från företagsmässigt skogsbruk till hobbyskogsbruk. Därtill är på många håll i landet ägoregleringar av större betydelse för ett rationellt skogsbruk än en förstorad brukningsareal. Skiftesstorleken är med andra ord viktigare än totalarealen, förklarar han. En yngre skogsägarkår skulle öka aktiviteten i skogsbruket, säger Otto von Frenckell. Ohållbar trend Enligt Otto von Frenckell, ordförande för Södra skogsreviret, kommer åldersstrukturen och fastighetssplittringen att vara skogsägandets stora utmaningar. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter, blir man ägare till en skogsfastighet först vid 60 års ålder. Trots att dagens och i synnerhet framtidens 60-plussare är synnerligen alerta och vitala råder det ändå en motsättning. Man inleder sin skogsägarbana vid ungefär samma tidpunkt som man trappar ner sin arbetskarriär, påpekar han. Enligt Otto von Frenckell skulle aktiviteten i privatskogsbruket med största sannolikhet öka om skogsägandet inleddes i en aktivare ålder och framförallt i ett sådant skede av livet, då familjen växer, bygger bo och omsätter material och tillgångar. För att vända denna trend krävs definitivt nytänkande och även samhällspolitiska stödåtgärder. Lagstiftningen bör utvecklas i en riktning som gynnar tidiga generationsväxlingar och stoppar ytterligare splittring av fastigheterna, betonar han. Otto von Frenckell anser också att den allt större skillnaden i beskattningen av skogsinkomster och övriga inkomster av företagande bör utjämnas. Det kan inte i längden anses rimligt och rättvist att inkomster av skogsföretagandet beskattas väsentligt strängare än till exempel företag som drivs som aktiebolag. En sådan utveckling bör beivras även om det skulle medföra arbetsdrygare och mer komplicerade redovisningsformer än den rätt enkla anteckningsskyldigheten skogsägarna nu har. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 2/2014 7

8 Det våras för småskalig energiproduktion En vindsnurra, ett tak med solpaneler och en biogasanläggning kan ganska snart höra till standardutrustningen på bondgårdarna också i vårt land. På Norrgårds svinfarm i Oravais täcker den egna vindmöllan nästan en tredjedel av elförbrukningen. Den fossila energiproduktionen har traditionellt byggt på stora centraliserade kraftverk, men i omställningen till förnybara energikällor kommer elproduktionen att ske i många små lokala kraftverk. Energiproduktion förutspås allmänt bli en viktig inkomstkälla på landsbygden också i Finland, även om vi släpar efter länder som Danmark, Tyskland och Sverige. Det finns en massa olika tekniker för att ta tillvara vind, sol och biogas men vår lagstiftning hänger inte med, säger Göran 8 Skogsbruket 2/2014 Ådjers, skogsbrukschef på Finlands skogscentral. Han ser inte energiproduktionen som en ny huvudnäring för jordbrukare och skogsägare, men den kan bli ett viktigt komplement både lokalt och nationellt. På landsbygden kan den bli en av flera inkomstkällor och även för landets ekonomi och bytesbalans skulle det vara bättre att producera mera energi lokalt i stället för att köpa in olja och stenkol. Elpris motiverar danskar I vissa länder har jordbrukare och skogsägare genom statliga subventioner uppmuntrats att investera i egen elproduktion. Bland annat i Danmark har många svinfarmare satsat på biogasanläggningar, solpaneler och vindmöllor för att producera egen el och sälja överskottet till elnätet. I Finland bygger stödsystemen för förnybar energi i första hand på storskalig produktion och riktar sig inte till små aktörer. I Danmark är det också lättare att koppla in sin energianläggning till elnätet och sälja överskottet vid tillfällen när man producerar mer än man förbrukar, säger Fredrik Grannas, ombudsman på Svenska lantbrukscentralen. En annan motiverande faktor i Danmark är elpriset som ligger betydligt över det rådande priset i Finland. Elpriserna är ännu så låga i Finland att stora investeringarna inte känns lockande. Det är tänkbart att el kommer att bli dyrare också här och då blir egen elproduktion snabbt en större möjlighet att spara in på produktionskostnaderna, förklarar Fredrik Grannas. Elförbrukningen på ett jordbruk med husdjur är ganska jämn året om. Sommartid behöver fähusen ventileras, vintertid behöver de värmas upp och på hösten torkas spannmål. Mjölkningsmaskiner och auto-

9 matiserade fodersystem bidrar till gårdens elförbrukning. Goda erfarenheter av vindkraft I Österby i Vörå satsade Bo-Göran och Dan Norrgård för två år sedan på ett eget vindkraftverk på 135 kw. Den största orsaken för oss att börja producera vindkraft var vårt eget intresse, vi ville prova på det, säger Bo-Göran Norrgård. Men visst fanns det också praktiska orsaker bakom investeringen. Det behövs el i den dagliga verksamheten och nu får svinfarmen procent av det årliga elbehovet från det egna kraftverket. När det blåser över 10 meter per sekund produceras mer el än gården förbrukar och då leds överskottselen automatiskt ut i elnätet. Jag kan inte klaga på det pris vi får av elbolaget för vår överskottsel. Hela hösten och vintern har det blåst bra. I december producerade vindkraftverket kw. Bara när de stora stormarna drog förbi stod snurran stilla. Bröderna Norrgård satsade euro av sina egna pengar och köpte vindkraftverket begagnat när förra ägaren ville byta upp sig i storlek. Investeringen gjordes utan statliga stöd. Nu har de skaffat tillstånd för ett betydligt större kraftverk på 2 MW. Det är inga problem med byråkratin. Tillstånd från grannar inom 200 meter behövs, men här på landet gäller det att ha en bra grannsämja, så löser man det mesta. Utrustning finns det gott om, både nytt och begagnat. Nyligen inspekterade de marknaden i Sverige och förundrades av hur låg ljudnivå de nya modellerna har trots stor effekt. Vårt vindkraftverk har en växellåda så den ojar sig när det går tungt. Det är inget vi störs av och inte har grisarna heller klagat på oljudet, säger Bo-Göran Norrgård. Soltimmarna räcker till Hittills har solenergi inte ingått i statens stödsystem för energieffektivering, men nu aviserar Jord- och skogsbruksministeriet för en öppning. Upp till 35 procent av investeringskostnaderna kan sökas via NTM-centralerna. Finland har halkat efter övriga länder i Västeuropa, mycket på grund av att det saknats en långsiktig stödpolitik för investeringar i solenergi. I Sverige har efterfrågan från kunder lett till att politiker medvetet gjort det lättare att skaffa utrustning, säger Markus Andersen på Naps Systems. Han ser inga vädermässiga orsaker till att Finland skulle vara olämpligt som solenergiproducent. Soltimmarna i vårt land, utslagna på hela året, står sig bra i europeisk jämförelse. Problemet är att soltimmarna är ojämnt fördelade över året och att elproducenterna får dåligt betalt för överskottselen. Men å andra sidan använder jordbruken själva nästan all el de producerar. Ett litet solenergipaket med panelyta på tio kvadratmeter, lämpat för egnahemsbruk, kostar cirka euro. För ett system som täcker ett ladugårdstak på 300 kvadratmeter får man betala kring euro inklusive moms. Med större system kommer man ner till åtta nio cent per kwh om man slår ut investeringskostnaden på 20 år. Gängse pris för el köpt av elbolag ligger kring cent per kwh just nu. Privata solenergiägare Europas ledande solenergiland är Tyskland, där det finns 30 GW installerad solenergi, motsvarande 20 kärnreaktorer av Olkiluoto 3:s storlek. I Tyskland har man monterat panelerna på befintliga tak, medan man i Italien och Spanien valt att bygga speciella områden med solenergikraftverk. En stor del av solenergin i Tyskland är just mikrosystem som ägs av privata husägare eller jordbrukare. De vill gärna vara så självförsörjande som möjligt, när hushållspriset för en kwh ligger kring 24 cent, det vill säga dubbelt jämfört med konsumentpriset i Finland. Om man inte själv vill satsa pengar på att producera el så kan man kanske hyra ut sin mark till hugade vindkraftsoperatörer. På senare år har markägare börjat få mer lukrativa arrendevillkor av vindkraftsbolag som vill placera ut sina kraftverk på platser med gynnsamma vindar. Ersättningsmodeller från Tyskland ger alla markägare i ett visst område en del av arrendekakan, inte bara den som äger marken där vindmöllan står. Det har visserligen blivit bättre på senare tid, när markägare varit aktiva och tillsammans bjudit ut områden, men arrendeintäkterna från vindkraft är inte lika säkra som egen energiproduktion. Dels kan man inte påverka vindförhållandena på sin mark, dels vet man inte om och när vindkraftsbolag faktiskt kommer att investera och sätta upp vindkraftverk på området, säger Fredrik Grannas. TEXT: JOHAN SVENLIN FOTO: PIXMAC Visste du att en fullvuxen lappuggla äter 3 5 sorkar per dygn. Det ger en årskonsumtion på cirka sorkar per år eller runt 50 kilo. En skogssork väger gram. Lappugglan jagar med hjälp av både syn och hörsel och kan höra en sork till och med genom ett tjockt snötäcke. Lappugglan hör till våra största ugglor. Vingspannet är centimeter. Hanen väger omkring ett kilo och honan omkring 1,5 kilo.... den tretåiga hackspetten har barkborrar som sin favoritföda. Vår största hackspett, spillkråkan, har snytbaggar som sin favoritföda. Foto: wikimedia Foto: wikimedia Skogsbruket 2/2014 9

10 Årstidsförvirring i naturen Den sena vintern kan slå hårt mot naturen. Alen kan i vår bli utan blad och då är det också risk för frosttorka. Specialforskare Risto Jalkanen på Skogsforskningsinstitutet Metla berättar att en sen vinter är det sämsta alternativet för skogen. Träden vet inte om de ska vara vakna eller sova. I värsta fall avbryter träden sin vinterdvala, tar upp vatten och påbörjar cellandningen. Träd dör om de inte är i vinterdvala när kylan kommer, säger han. Om vintern är försenad, som i år, är det bäst för träden om temperaturen sakta kryper under nollstrecket. Enligt Risto Jalkanen är träden i norr mer utsatta än träden i söder under en försenad vinter. I Lappland slår vädret snabbt om, och det blir iskyla, vilket mer sällan sker vid kustremsan. Vid sydkusten började i december bland annat ek, al och glasbjörk producera knoppar och hängen. De här trädslagen kommer att ha en gles lövskrud i vår. Också utländska trädslag kan ha svårt att klara av en sen vinter. Tål hård kyla En sträng vinter behöver inte vara till nackdel för skogen. Våra inhemska barrträd klarar redan i september av 20 graders kyla. Barrträd, som inte gödslats, klarar 70 graders kyla under midvintern. Lövträd tål nästan lika mycket. 10 Skogsbruket 2/2014 Träd reagerar på ljus. Under högsommaren, när dagarna blir kortare, slutar träden växa och börjar förbereda sig för vintern. Barrträden gör sig redo på cellnivå. Vattnet i cellerna ersätts med proteiner och socker som skyddar mot kyla. Lövträden förbereder sig genom att lagra näring i stammen och kvistarna innan de fäller löven. Snö behövs men inte för tidigt Träden behöver snö som isolerar rötterna mot kylan. När snötäcket är centimeter är det vanligtvis ett par minusgrader vid markytan.trädens rötter tål max 15 grader. Saknas snön kryper kylan ner i marken. Risto Jalkanen minns en extrem vinter i Lappland under 1980-talet. Det var 35 grader och ingen snö, vilket betyder 25 grader i marken. Ytrötterna klarade inte kylan. När rötterna skadas kan träden inte ta upp vatten och näringsämnen. Köldskador på rötterna ledde till barrförluster och döda träd. Skogarna i Lappland hade tillväxtförluster i sex år framöver på ett område som var över en miljon hektar. Kommer snön för tidigt är det inte heller bra för träden. Då hinner tjälen inte gå i jorden. Saknas tjälen kan stormar välta träd. I norra Finland går tjälen tre meter ned i Visste du att i försök har våra inhemska trädslag, som väl förberett sig för vinter och kyla, överlevt -196 graders kyla utan skador, dvs. den temperatur när kväve blir flytande. Vinter i skogen Köldsprickor förekommer främst hos lövträd. De kan uppstå när det är mycket kallt och veden utsätts för spänningar. Snöbrott sker när blöt tung snö lägger sig på grenarna. Till slut kan stammen knäckas av snötyngden. Snöskyttesvampen utvecklas i tallbarr täckta av snö och kan orsaka skador på unga tallplantor. Ett träd har tillväxtpunkter, knoppar och skottspetsar. De kan ta skada om det på våren efter en varm period plötsligt blir kallt på nytt. jorden. I södra Finland är tjälen 0 50 centimeter djup. Tjälen är viktig, den hindrar träd från att använda lagrad näring, alltså ämnen som behövs under tillväxten. Riskfylld vårvinter Under vårvintern blir dagarna längre, och signalerar åt träden att vakna. När solen värmer blir träden törstiga och vill ta upp vatten. Om marken är frusen och tjälen är djupt i jorden får träden inte vatten utan törstar ihjäl. Fenomenet heter frosttorka eller fysiologisk torka. Frosttorka kan bli aktuellt i vår eftersom skogsmarken i december var genomblöt av allt regn, varnar Risto Jalkanen. Text och foto: Marianne Palmgren

11 Skogsägaren äger, Fingrid röjer Området under och strax intill en högspänningsledning och den skog som växer där är skogsägarens egendom. Av säkerhetsskäl vill Fingrid ändå helst självt sköta skogen i kantzonen. Många skogsägare har den felaktiga uppfattningen att Fingrid har inlöst marken under högspänningsledningarna och även skogen närmast ledningarna, säger Ossi Muuronen på Fingrid. Men Fingrid har genom inlösning bara skaffat sig permanent rätt att använda ledningsområdet, röja ledningsgatan och åtgärda träd i kantzonen som blivit för höga. Helikopter kapar topparna En högspänningsledning kräver en trädlös ledningsgata som är meter bred, beroende på spänningen i ledningarna. Ytterom ledningsgatan finns en 10 meter bred kantzon på vardera sidan om ledningen. De träd som växer i kantzonen får inte bli för höga. Träden är skogsägarens egendom och han eller hon kan idka skogsbruk i kantzonerna med vissa förbehåll. Fingrid använder sin rätt att åtgärda träd i kantzonen när träden närmast ledningarna blir för höga. Numera är toppkapning av träden med helikopterburen såg vanligast. Det går snabbt, säger Muuronen. Toppkapning utförs när träden i kantzonen är meter höga. Beroende på ledningarnas höjd kapas 1 5 meter av toppen. Trädens grovlekstillväxt påverkas inte nämnvärt av toppkapningen. Röta kommer in i träd via kapytan, men rötan växer så långsamt nedåt i trädstammen att det är lite massaved som går förlorad på grund av rötskador. Den värdefulla stockdelen är vanligtvis helt frisk, vilket betyder att toppkapning sänker avverkningsinkomsterna bara marginellt. Efter toppkapningen får träden växa år, sedan kalavverkas skogen i kantzonen. Omloppstiden blir drygt 50 år. Naturlig förnyelse i kantskogen Kantzonen förnyas bra på naturlig väg om det finns frösättande träd i närheten. Enligt skogslagen betraktas avverkningar i kantzoner som avverkning på specialobjekt. Oberoende av växtplats är naturlig förnyelse utan egentliga förnyelseåtgärder tillräcklig som förnyelsemetod. I tvåskiktade skogar, där det finns träd av olika ålder, lönar det sig att bygga vidare på underväxten om den är bra. Enligt Ossi Muuronen åtar sig Fingrid att sälja virke som avverkas i kantzonerna på skogsägarnas vägnar genom samförsäljning. Vi sköter avverkningen och borttransporten av virket, så skogsägaren får leveranspris för virket. I Finland har Fingrid ungefär hektar kantzoner med skog att sköta. Till det kommer ytterligare omkring hektar ledningsgator som ska röjas med 5 6 års mellanrum. Fingrid ingår avtal med väglag för användning av skogsbilvägar och enskilda vägar som leder till ledningsområdena. Tillsammans med SLC och MTK har Fingrid utarbetat en rekommendation för hur användning av enskild väg ska ersättas. Ersättningen är en engångsersättning för tio års rätt att använda en väg. Ersättningen varierar från 12 euro/km/10 år för liten användning till 40 euro/km/10 år för stor användning. Text: Gerd Mattsson-Turku Fingrid har omkring kilometer högspänningsledningar. Området under ledningarna, ca hektar, ska röjas med 5 6 års mellanrum. Skogsbruket 2/

12 Staten kan skogsmark I de flesta fall går skogsägare med på att fridlysa områden som finns med i statens skyddsprogram. Men det händer också att en del skogsägare motsätter sig planerna. Då kan det bli fråga om att NTM-centralen tvångsinlöser området. Tusentals hektar skogsmark är områden som enligt statsrådet ska skyddas. I de flesta fall går markägaren med på att frivilligt fridlysa skogen eller sälja marken till staten. I procent av fallen motsätter sig markägarna NTM-centralens anbud. Foto: Gerd Mattsson-Turku Det finns en hel del skog och andra miljöer som staten har förbundit sig att skydda i enlighet med olika program. Till det kanske mest kända skyddsprogrammet hör EU:s Natura 2000, men det finns också nationella strand- och myrskyddsprogram. De här naturskyddsprogrammen har statsrådet fattat principbeslut om, och det är NTM-centralens uppgift att genomföra programmen. Vi har alltså kartor med reserveringarna som ingår och de ska vi genomföra, säger Riina Arffman, överinspektör vid NTM-centralens naturskyddsgrupp i Österbotten. Arbetet med att genomföra de olika skyddsprogrammen totalt cirka hektar markområden i landskapen Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten har pågått i tiotals år. Fortfarande återstår cirka hektar i Österbotten. Det är en process som oftast sker i samråd med markägaren, som frivilligt går med på att sälja skogen till staten eller att ha kvar äganderätten, men fridlysa området. Staten vill köpa områden som ingår i skyddsreserveringarna och den processen sker genom anbud. Om det blir fråga om köp värderar antingen NTM-centralen eller någon annan och utifrån det ger vi ett anbud på skogen. Om markägaren vill ha kvar äganderätten, men fridlysa området, betalar vi en ersättning för skogen som inte får avverkas. Då betalar vi en ersättning för förlusterna, som baserar sig på virkesmängden, förklarar Riina Arffman. Vill komma överens Men det går inte alltid så här smidigt för NTM-centralens tjänstemän när de tar kontakt med markägarna. I procent av fallen går inte markägarna med på att sälja marken eller att frivilligt fridlysa området. Då blir det fråga om tvångsinlösning av området eller att vi inrättar ett naturskyddsområde på privat mark utan markägarens samtycke. Vi strävar efter att komma överens, men ibland tar processen flera år, berättar hon. 12 Skogsbruket 2/2014

13 tvångsinlösa för fridlysning Myndigheten ifråga strävar efter att komma överens om skyddet med markägaren. Om markägaren inte vill sälja marken försöker NTM-centralen få till stånd ett naturskyddsområde och fridlysa det. Vi försöker hitta en lösning som både markägaren och myndigheten kan omfatta och godkänna. Men det händer tyvärr att vi inte når en lösning. Om det blir fråga om inlösning av marken måste NTM-centralen ansöka om tillstånd att lösa in området av Miljöministeriet. Markägaren bereds tillfälle att ge ett utlåtande i saken och kan besvära sig till Högsta förvaltningsdomstolen. Men chansen att få rätt i sak där är inte stor. Vad jag förstår har nästan alla besvär förkastats av Högsta förvaltningsdomstolen som har ansett att Miljöministeriet har haft tillräckliga grunder att bevilja tillståndet. Karin Dahlström hör till de markägare som inte vill sälja eller fridlysa en del av sin skog som enligt NTM-centralen ska skyddas. Har förståelse Riina Arffman säger att hon har förståelse för att en del markägare motsätter sig att skogen ska skyddas i enlighet med ett skyddsprogram. För många är det en principsak att inte sälja skogen till staten eller att inte fridlysa sin skog. Det finns också markägare som ifrågasätter naturskyddet och inte förstår varför just deras skog ska skyddas. Listan över områden, som har reserverats, är lång och omfattar till exempel landhöjningsskogar som finns i Österbotten. Det kan också vara fråga om gammal skog och olika typer av hotade arter som staten vill skydda. Flygekorren är den kanske mest omtalade. Områden där det finns örnbon kan också falla inom ramen för statens naturskydd. Där det finns örnbon får skog inom ett visst avstånd inte avverkas, utan måste skyddas. Ett sådant fall finns i Björkö i Korsholm, och där har markägarna gått emot NTM-centralens planer. Vi motsätter oss skyddet därför att vi har fått andra uppgifter gällande avståndet för avverkningsförbudet av skogsvårdsföreningen. Men NTM-centralen lyssnade inte utan hänvisade därefter till andra naturvärden, berättar Karin Dahlström, som är en av markägarna. Usel kommunikation Karin Dahlström och de andra markägarna ställer sig mycket kritiskt till NTM-centralens agerande. NTM-centralen verkar kunna dra till med vilka naturvärden som helst och komma med mycket luddiga hänvisningar. Det är på den här punkten jag blir irriterad. I dagens moderna informationssamhälle bör myndigheterna anstränga sig med sin kommunikation och förmedla sina motiv på ett sätt som man som markägare förstår i stället för att bli överkörd, säger hon. Foto: Christoffer Thomasfolk Naturskydd på privat mark Det finns nästan naturskyddsområden på privat mark. En privat markägare kan sälja ett markområde som ingår i det nationella naturskyddsprogrammet eller nätverket Natura 2000 åt staten till gängse pris eller mot ersättning fridlysa marken som privat naturskyddsområde. I bägge fallen kan området i regel utnyttjas för rekreationsändamål även i fortsättningen. Ett beslut om att inrätta ett naturskyddsområde är bestående och ska antecknas i fastighetsregistret. Ett område kan också fridlysas för en viss tid. Markägaren och NTM-centralen kan ingå ett avtal om att ett område blir fridlyst, antingen helt och hållet eller i fråga om vissa åtgärder, för högst 20 år i sänder. En anteckning om avtalet görs i fastighetsregistret. Det område som fridlysts genom avtalet är inte ett naturskyddsområde. Utöver områden som ingår i skyddsprogrammet kan markägare med stöd av naturvårdslagen inrätta också andra privatägda områden som naturskyddsområden. Privata naturskyddsområden fick en egen officiell skylt i början av år 2008 när förordningen om utmärkning av gränserna för naturskyddsområden trädde i kraft. Karin Dahlström förstår att det finns områden som staten strävar efter att skydda. Men hon anser samtidigt att processen där en statlig myndighet som sista utväg kan hota med tvång inte är en bra metod. Det är lätt att sitta i Helsingfors och besluta att ett område ska skyddas om man inte själv berörs. Det är också fråga om mark och ägor som har gått i arv i flera generationer och affektionsvärdet är stort för många. Den här biten tar man inte hänsyn till i myndighetsutövningen och därför händer det lätt att man som medborgare känner sig överkörd. Och vad är det egentligen för slags förhandling när utgången redan är klar. Staten vinner ärendet oavsett vad markägaren vill, säger Karin Dahlström. Vilken utgång fallet i Björkö får är fortfarande oklart. Text: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 2/

14 Virkesimporten från Ryssland ökar Foto: Antti Mutanen, idanmetsatieto.info Foto: Timo Leinonen, idanmetsatieto.info Virkesimporten från Ryssland ökar igen, men ännu är det långt till toppåret 2005 då importen från Ryssland var nästan 17 miljoner kubikmeter. I fjol steg mängden till drygt 10 miljoner kubikmeter. Under perioden januari oktober 2013 importerades till Finland nästan tio miljoner kubikmeter virke. Det är tjugo procent mera än under motsvarande period Av det virket som importerades under perioden januari oktober kom drygt 70 procent från Ryssland, drygt 10 från Estland och 10 procent från Lettland. Andelen ryskt virke har ökat. Av importvirket var drygt fyrtio procent, omkring 4,5 miljoner kubikmeter, björkmassaved. På andra plats kom sågverksflis med 2,7 miljoner kubikmeter. Virkesbrist tvingar till import UPM har de senaste åren importerat procent av det virket som bolagets fabriker använder i Finland. Vi importerar de sortiment, som vi inte får tillräckligt av i Finland. Största delen av importvirket kommer från Ryssland. Det används främst i våra fabriker nära östgränsen, i Villmanstrand och i Kuusankoski, säger Hannu Kivelä som är direktör för UPM:s virkesanskaffning i Nordeuropa. Det virke, som Metsä Group importerar, 14 Skogsbruket 2/2014 Två tredjedelar av det ryska virket kommer med tåg till Finland. Ryssland har både moderna vagnar för virkestransport och omoderna vagnar som är svåra att tömma på virke vid fabrikerna. används i bolagets fabriker vid östgränsen och längs västkusten. Omkring 10 procent av det virke vi använder i Finland är utländskt. Drygt hälften kommer från Ryssland. Vi får inte tillräckligt med björkmassaved och aspmassaved i Finland och därför är vi tvungna att importera, säger Markku Luhtasela som är direktör för Metsä Groups virkesanskaffning. Skogsbolagen i Finland uppger att de inte får tillräckligt med björkmassaved i hemlandet. Är det verkligen så? Skogsbruket ställde frågan till forskare Timo Leinonen på Skogsforskningsinstitutet Metla. Volymmässigt finns det tillräckligt med björkmassaved i våra skogar. Problemet är att vi inte har rena björkbestånd. Björken växer som blandträdslag i barrträdsdominerade skogar. Vid avverkningarna är mängden björk så pass liten att det inte lönar sig för skogsindustrin att köra runt hela landet för att samla upp dessa björkpartier. Därför importerar skogsbolagen björk, främst från Ryssland. Den ryska björkmassaveden och tallmassaveden kostade i fjol i snitt 43 euro per kubikmeter. Priset vid gränsen är jämförbart med leveranspriset. Metlas prisstatistik visar att den ryska tallmassaveden blev dyrare än den inhemska redan Då jämför vi priserna på rysk tallmassaved med leveranspriserna på tallmassaved i östra Finland, säger Timo Leinonen. Metlas prisstatistik för oktober 2013 ger följande priser för virke som importeras från Ryssland (vid gränsövergången). Inom parentes finns leveranspriser i östra Finland i oktober 2013: euro/m³ euro/m³ tallstock 58,30 (57,52) tallmassaved 37,20 (30,12) granstock 54,70 (56,69) granmassaved 42,90 (30,42) björkstock 60,40 (46,05) björkmassaved 40,00 (30,97) annan lövmassaved (asp) 34,20 (-) Tidigare från Sibirien Merparten, två tredjedelar, av det ryska virket hämtas med tåg till Finland. Virket kommer från områden som ligger nära gränsen. Transportsträckan är några hundra kilometer. Under Sovjettiden var det inte ovanligt att virket kom ända från Sibirien. Då kunde det ha rullat på tågskenor kilometer innan det var framme vid gränsen, säger Timo Leinonen.

15 Transporterna av rundvirke från Ryssland Rundvirke 100 % båt tåg bil % Källa: Källa: Tullstyrelsen Källa: Skogsforskningsinstitutet Metla Hälsogranskning av virket Enligt Timo Leinonen finns det alltid en risk för att nya skadegörare kommer med virkespartier till Finland. Speciellt farlig är tallvedsnematoden, en millimeterlång rundmask som kan orsaka omfattande skogsdöd. Lagstiftningsvägen försöker vi förhindra att den kommer till Finland. Både EU och Finland har stiftat lagar i det här syftet. Från 2005 ska allt barrträdsvirke som importeras till Finland ha sundhetscertifikat, som är utskrivet av myndigheterna i det exporterande landet. Med sundhetscertifikatet intygar myndigheterna att virket inte för med sig farliga växtsjukdomar eller skadegörare. Lyckligtvis har tallvedsnematoden inte påträffats i ryskt virke som kommit till Finland. Den finska tullen kontrollerar sundhetscertifikaten och andra dokument som ska finnas med virket vid gränsen. Tullen kan antingen godkänna eller avvisa ett virkesparti. Virkesimporten från Virkesimporten Ryssland från Ryssland milj. m Livsmedelssäkerhetsverket Evira granskar fysiskt en del av det virke som importeras från de delar av Ryssland som ligger i Europa, tre procent per år. Däremot granskar Evira allt barrträdsvirke och all lärk som kommer från de ryska territorierna i Asien. Ingen tull på björkmassaved Efter att Ryssland gick med i Världshandelsorganisationen WTO förändrades de tullavgifter som Ryssland lade på sitt exportvirke. Ryssland har en årlig kvot för export av barrträdsvirke till EU, 6 miljoner kubikmeter gran och 3,6 miljoner kubikmeter tall. Tullavgiften för gran är 13 procent av förtullningsvärdet och för tall 15 procent. Om volymen blir större får Ryssland självt fastställa tullavgiften och den är för närvarande 80 procent av förtullningsvärdet. Kvoterna för export av barrträdsvirke till EU är för närvarande så stora att de väl räcker till, konstaterar Timo Leinonen. För export av björk och asp finns inga kvoter. Tullavgiften är 0 procent för björkmassaved som är klenare än 15 centimeter. För grövre dimensioner är tullavgiften 7 procent av förtullningsvärdet. Tullavgiften för asp är 5 procent och för sågverksflis 3,75 procent. Tullavgiften för sågverksflis slopas helt i slutet av Vad skulle hända om Ryssland helt slopar sina tullavgifter? Om tullavgifterna slopas, skulle virkesimporten sannolikt öka. För närvarande finns det inget som tyder på att Ryssland skulle slopa dem, säger Timo Leinonen. Text: Gerd Mattsson-Turku Barrtimmer Lövtimmer Barrmassaved Lövmassaved Brännved, annat Foto: Alexander Seliverstov Lastare på avverkningsyta i ryska Karelen. Merparten av virket i Ryssland transporteras okapat till terminaler där det kapas i rätta längder. Skogen i Ryssland Skogsarealen uppgår till 838 miljoner hektar, vilket är 21 procent av världens skogsareal. Av den arealen är: 89 % skogbevuxen 7 % i underproduktion 3,4 % förnyelseytor 0,2 % plantskogar Av förnyelseytorna är: 75 % brandytor 14 % kalytor Ryssland har 80 miljarder kubikmeter virke i sina skogar. I de europeiska skogarna finns 29 miljarder kubikmeter virke och i skogarna i Finland drygt 100 miljoner kubikmeter. Trädslagen i de ryska skogarna är följande: 30 % lärk 20 % tall 14 % björk 12 % gran 10 % ceder 4 % asp Resten utgörs av bl.a. ädla lövträd och al. Under perioden januari september 2013 uppgick den ryska virkesexporten till 13,3 miljoner kubikmeter. Det är en ökning med fem procent jämfört med motsvarande period Skogsbruket 2/

16 Kvällspass i stockbilen Klockan slår snart två när Tom Lönnvik hoppar upp i hytten på en av sina tre stockbilar. Den har gjort sitt morgonpass och står nu redo för kvällsskiftet. Tom Lönnvik är sedan tre år tillbaka UPM:s nyckeltransportör i distriktet mellan Jakobstad och Vasa. Dagens jobb blir att förflytta 50 kubikmeter granvirke från ett nyhugget skifte i djupaste Oravaisskogen till tågstationen i Härmä och 50 kubikmeter till Alholmens såg i Jakobstad. Det innebär två lastningar och lossningar och en total körsträcka på uppemot 200 kilometer. En stor del av transporten går på smala skogsvägar. Tom Lönnvik tar ett samtal i mobilen innan vi ger oss av. Hans transportföretag har tre bilar som snurrar med sex anställda chaufförer. Dessutom har han två underleverantörer. Jonas är pappaledig så jag tar hans körningar under tiden. Annars har jag fullt upp med administrationen, säger han. Självklart karriärval Tom Lönnvik har vuxit upp med virkestransporter och har själv kört stockbil professionellt i drygt 30 år. Farsgubben köpte sin första bil Jag hängde ofta med honom och fick provköra på skogsvägar redan innan jag riktigt nådde ner till pedalerna. Då fanns det många som körde här inom samma område och på den tiden räckte det med en bil. Nu måste man ha en större volym för att få det lönsamt. Bilarna måste rulla oavbrutet. Ute på riksåttan är trafiken lugn och han gör en snabbgenomgång av utrustningen inne i hytten. Här finns alla bekvämligheter man behöver, allt från mikrovågsugn till säng. Allt kretsar kring datorn nuförtiden. Jag skaffade den första datorn till min bil 1994 och sedan dess har utvecklingen skett otroligt snabbt. Alla virkespartier uppdateras i realtid vartefter att chaufförerna knappar in sina leveranser. Du får se när vi lossar i Härmä. Varje torsdag skickar UPM ut beställningar som Tom delar ut till sina bilar. Alla 16 Skogsbruket 2/2014 chaufförer vet vad de kommer att köra inom den närmaste veckan. Och det saknas inte beställningar inom virkestransport just nu. Vissa höstar har det varit lite ojämnt med beställningar men nu drar det bra, mycket tack vare en stark efterfrågan hos Alholmens såg och Wisaforest i Jakobstad. UPM har investerat i nya anläggningar på sågen så att företaget numera kan såga både grova och klena stockar, förklarar han. Tidigare körde han granmassaved från de stora skogarna i Purmo och Esse i skytteltrafik till UPM:s fabrik i Kajana, men efter att den lades ned för några år sedan går en stor del av granmassaveden till Raumo. Precisionsarbete Efter en dryg halvtimme svänger vi in på den lilla skogsvägen Fallbacktået. Den delar sig snart och blir ännu smalare och isigare. Toms bedömning om en mildare halka än dagen innan bekräftas, men som passagerare sitter man ändå och balanserar uppe i hytten. Framme vid det avverkade skiftet ligger virket i travar på båda sidorna om vägen. Du ser de gröna lapparna i ändan av massavedsklamparna. De innehåller viktig information för chauffören. Tom Lönnvik stiger ner från bilen och sätter sig i kranhytten. Massaveden har ett skal av is. Det gör det svårare att greppa dem, men han tar ett knippe på ett halvdussin virkesklampar i taget. Efter 40 minuter har han lastat 50 kubikmeter och visar till sist upp lite precisionskonst när han greppar kättingarna med gripklon och drar dem över stocklasten. Skymningen har lagt sig när vi rullar iväg fullastade mot Härmä. Jag trivs ute i skogen. Tänk dig en varm vårdag när man sätter sig på en vedtrave med kaffetermosen. Det enda som hörs är fågelkvitter. Då är det bra! Hur ser en dålig dag ut? När det är glashalt på skogsvägarna, som i går, och man inte vet hur länge man kommer att behöva vara ute för att få jobbet gjort. Nu ser han fram emot en veckas solsemester som kompensation för sommarsemestern som aldrig blev av. Man måste åka bort tillräckligt långt så att man inte förväntas avbryta semestern och komma hem och fixa en massa småsaker. Livligt kvällsarbete Mörkret sänker sig och en riktig ostmåne lyser upp den österbottniska slätten. Det enda spänningsmomentet är tågviadukten i Härmä. Det står 4,4 meter som höjdgräns och bankarna på släpet är 4,23 meter höga. Titta, det syns märken från något som skrapat i taket, pekar Tom Lönnvik när vi kör under viadukten. Det går fint, inget skrap, och en halvtimme senare är lasten lossad längs rälsen på Härmä tågstation. Tom Lönnvik skriver in händelsen på datorn och får en röd blinkning på skärmen som kvitto på att virkeslagret ökat med 50 kubikmeter. Vi svänger in på den lokala bensinmacken och tar var sin pizza. Kanske var det månen som fick oss att välja något med ost. Vi låter färdskrivaren ticka ihop lite behövlig paustid. Halv sju är vi tillbaka vid det avverkade skiftet. Nu har köldgraderna gjort skalet på stockarna ännu hårdare. Det hjälps inte, de kommer att bli sågtimmer vare sig de vill eller ej. Strax efter klockan 20 kör vi in på UPM:s fabriksområde i Jakobstad och kryssar mellan stora högar av tall- och björkflis. Vi kör upp på vågen och kvitterar våra 64 ton, inklusive pizzorna och fortsätter mot mottagningsstationen. Här råder fotoförbud, men en livlig aktivitet trots den sena timmen. En frontlastare med gripklo kommer och lossar stockarna och släpper ner dem i knippen på en ramp. Stockarna fortsätter på ett rullband och sorteras efter en snabb lasermätning enligt grovlek, längd och kvalitet. Det är det sista vi ser av stockarna från Oravais. Hoppas de kommer till ett bra hem! Nästa stockbil står redo att bli lossad. Vi väger ut oss och rundar av arbetsdagen med kaffe på en annan bensinmack. I morgon bitti fortsätter Tom Lönnvik och hans chaufförer tömma lagret i Oravais. Om fem dagar ska ett tusenmeterståg i Härmä vara fullastat. TEXT OCH FOTO: JOHAN SVENLIN

17 Klockan Tom Lönnvik tar ett samtal innan vi åker iväg från garaget som ligger bredvid hans hem. Klockan Dagens första lastning sker i dagsljus. Massavedsklamparna har frusit ihop efter gårdagens regn, men 40 minuter senare åker vi med fullastat ekipage på den smala skogsvägen. Klockan Framme i Härmä där virket lastas av i en lång stapel längs rälsen. På söndag, fem dagar senare, ska Tom Lönnvik och hans chaufförer lasta virket på godsvagnar som bildar ett tåg som blir cirka en kilometer långt. Destinationen är UPM:s fabrik för finpapper i Raumo. Klockan Tillbaka i skogen för att bärga en last som ska bli sågvaror hos Alholmens såg. Klockan Tom Lönnvik sammanfattar arbetsdagen och får sig lite branschsnack med chaufförskollegor. Skogsbruket 2/

18 Recept mot älgbetning Tall är en viktig vinterföda för älgen. Men älgen betar tall också på sommaren även om lövträd då är den viktigaste födan. Betesskadorna drabbar ofta toppskottet och ger krokiga, buskiga träd. Älgen äter främst kvistar från buskar och träd på vintern. Kraftiga snöfall, stormar och skogsbruksåtgärder kan förändra fodertillgången på mindre än ett dygn. En studie som Skogsforskningsinstitutet Metla utfört visar att älgbetningen är mindre i en tallplantskog som blivit slyröjd än Älgen återkommer ofta till samma träd flera vintrar, så röj inte bort dessa träd. 18 Skogsbruket 2/2014 Fällda aspar är bra vinterföda. Älgen skalar bort barken. i en som inte är slyröjd. Risken för älgbetning ökar ju större inslaget av lövträd är och ju högre lövträden blir. Älgen tenderar att återkomma till samma träd flera vintrar. Det tyder på att träd som betats tidigare är smakligare. Därför tar älgen fler och större bett på träd som betats tidigare än på obetade träd. Så ta aldrig bort ett betat träd! Grothögen blir matbord Det är möjligt att med enkla metoder skapa foder för älgar i samband med förnyelseavverkningarna. I bästa fall lockar det bort älgen från plantskogar. I dag när man avverkar är det vanligt att toppar av gamla tallar göms under snön, körs ned av skogsmaskinerna eller helt enkelt läggs under granriset i grothögarna i väntan på att groten ska köras bort efter avbarrningen. Placera i stället en talltopp överst i grothögen. Den metoden testar nu Sydved i Sverige. I en slutavverkning där skogsägaren väljer att även ta ut grot ska grothögarna ändå ligga kvar och avbarras innan de körs ut och flisas, så det finns inget som hindrar att grothögarna byggs upp på ett annat sätt, säger Mattias Svensson på Sydved i en intervju i tidningen Aktivt Skogsbruk. Kronan på en stor tall kan innehålla 7 8 kilo foder, medan en ung tall innehåller gram. Under ett vinterdygn behöver en vuxen älg få i sig 5 kilo kvistar. Placera gärna toppen på bra beteshöjd så att älgen inte behöver böja sig. Det gillar den inte. Och det ska inte vara några klena toppar. Älgen repar ju av från kvistarna och då är det bra med lite motstånd, tipsar Mattias Svensson. Han säger också att man ska undvika att köra med maskin över groten. Älgen gillar inte när groten blir sönderdelad och täckt med jord och smuts. Fällda aspar och sälgar är också bra vinterföda. Älgarna både skalar bark och äter upp till lillfingertjocka kvistar. Skogscentralen ersätter Enligt den färskaste statistiken betalade Finlands skogscentral år 2012 ut 1,2 miljoner euro som ersättning för älgskador. Skogsägare kan ansöka om ersättning från Skogscentralen när skadornas värde överstiger 170 euro. Ersättningarna betalas från jaktlicensavgifterna. De verkliga skadorna är dock större. Många skogsägare anmäler inte skador och många är inte ens medvetna om att de har betesskador i sina skogar. Dessutom kan bolag, staten, kommuner och församlingar inte få ersättning för älgskador. Därför syns dessa skador inte heller i statistiken. Älgtätheten är för närvarande cirka tre älgar per tusen hektar, men de regionala skillnaderna är relativt stora. Jord- och skogsbruksministeriets rekommendation är 2 4 älgar per tusen hektar i södra Finland och 0,5 3 älgar per tusen hektar i mellersta och norra Finland. Viltcentralen fattar beslut om antalet jaktlicenser för höstens älgjakt på försommaren. Under våren får representanter för bland annat jägare, skogsägare och jordbrukare framföra sina önskemål gällande antalet jaktlicenser. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku

19 Hjortron innehåller en form av polyfenoler, s.k. ellagitanniner, och forskare anser det vara möjligt att ellagitanninerna ensamma eller tillsammans med andra komponenter kan förhindra cancercellernas delning. Bär håller dig frisk FOTO: PIXMAC Nya forskningrön visar att bär är viktiga i kampen mot cancer. Av våra finländska bär har speciellt hjortron en dämpande effekt på tumörernas tillväxt. Länge har fokus legat på grönsakernas och frukternas positiva hälsoeffekter, men nu börjar forskare allt mer rikta blickarna mot bären, säger Anne-Maria Pajari, docent i näringslära vid Helsingfors universitet. Hon har studerat sambandet mellan cancer i tjocktarmen och inhemska skogsbär. Foto: Aila Vanhatalo Det man äter, eller inte äter, och förekomsten av sjukdomar börjar få ett allt tydligare samband, säger Anne-Maria Pajari, docent i näringslära vid Helsingfors universitet. Försöksdjuren, mössen i hennes undersökning, bar en genetiskt mutation som leder till cancer i tjocktarmen. Det är den näst allmännaste cancerformen i Finland för såväl män som kvinnor. Möss, som var på hjortrondiet, utvecklade både mindre och färre tumörer jämfört med testgruppen som var på en mycket fet och fiberfri diet. Hon tillägger att bakgrunden till intresset för bär inte har att göra med aktuella mattrender. Det man äter, eller inte äter, och förekomsten av sjukdomar börjar få ett allt tydligare samband. Skyddar mot cancer Bär innehåller rikligt med vitaminer, mineral- och spårämnen samt polyfenoler. Polyfenoler är antioxidanter som påverkar bland annat celldelning och skyddar mot cancer. Anne-Maria Pajari berättar att hjortron innehåller en form av polyfenoler, så kalllade ellagitanniner, som också förekommer exempelvis i hallon, jordgubbar och åkerbär. Det är möjligt att ellagitanninerna ensamma eller tillsammans med andra komponenter, kan förhindra delningen av cancercellerna. Att föra forskningen från djurförsök till människor är en utmaning. Förutom etiska aspekter är forskningen dyr och kräver en hel del organisering. Även internationella studier stöder Anne- Maria Pajaris resultat. Cancerforskare i Kina har i bär hittat flera beståndsdelar som förebygger cancer och bromsar utvecklingen av cancertumörer. Enligt en amerikansk undersökning kan bär bidra till att öka patienternas tolerans mot att utveckla cancer. Professor Gary Stoner vid Medical College of Wisconsin konstaterade under en föreläsning på expertorganisationen VTT att det redan finns flera studier som visar på fördelarna med att äta bär. Han sade att man genom att äta bär kan minska risken för cancer i munnen, matstrupen och tjocktarmen. Men fortfarande vet vi för lite om hur växtriket kan hjälpa oss att förebygga och behandla cancer, säger Anne-Maria Pajari. Bär från skogen Blåbär, hallon och lingon finns i överflöd av i våra skogar. Hur mycket bär borde man äta i förebyggande syfte? Ät två deciliter bär om dagen, säger vd Simo Moisio på Arktiska Aromer rf. Han talar för att äta blåbär därför att de har antioxidativa egenskaper. Blåbär, som växer i skogen, innehåller fyra gånger mera antocyaner än odlade blåbär. Hälsoeffekterna försvinner inte om bären fryses ner eller används i pulverform. Bäst är att äta inhemska bär. Exempelvis utländska hallon måste kokas på grund av risken för norovirus och därmed förvinner också en del av hälsoeffekten. Simo Moisio tillägger att finska bär är ekologiska produkter då bara ungefär fem procent av skogarna gödslas. Hur man än vänder på steken påverkar det du äter, direkt hur du mår. Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 2/

20 Han vill göra PEFC bekant för allmänheten Jan-Erik Enestam är från och med årsskiftet ordförande för PEFC i Finland. Han ser framför sig ett lag arbete som resulterar i att PEFC blir ett känt begrepp. Det är få finländare som vet vad det innebär att över 90 procent av de finländska skogarna är certifierade enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Jan-Erik Enestam hoppas att han kan bidra till att fler blir bekanta med vad certifieringen innebär och på så sätt göra PEFC mer synligt. Bland skogsägarna finns det många som önskar få ut ett högre pris då de anslutit sig till certifieringen, men så är sällan eller aldrig fallet. Prisbildningen är en uppgörelse mellan skogsägaren och virkesköparen. Skogscertifieringsföreningen förhandlar inte om virkespriser, men det vore väl naturligt att certifieringen syns i prissättningen. Faktum kvarstår dock att certifieringen är ett måste för att de finländska skogsprodukterna ska kunna säljas, säger Jan-Erik Enestam. Jan-Erik Enestam är från årsskiftet ordförande för PEFC i Finland. Mycket jobb Eftersom de flesta skogsägare är certifierade genom sin skogsvårdsförening kommer PEFC:s styrelse att få jobba mycket med att sprida information, då medlemskapet i skogsvårdsföreningen inte längre är obligatoriskt. Vi inom PEFC måste se till att skogsägaren även i framtiden ser fördelarna med certifieringen och på så sätt fortsätter att följa kriterierna. Jan-Erik Enestam hoppas att man kan undvika krav på ett system där både PEFC:s och FSC:s (Forest Stewardship Council) kriterier måste följas. PEFC och FSC har olika bakgrund. FSC har ursprungligen byggts upp utgående från tropiska förhållanden, medan man inom PEFC beaktat de nordeuropeiska förhållanden där största delen av skogen ägs privat. De båda certifieringssystemen har dock samma mål; ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt skogsbruk. Jan-Erik Enestam önskar en öppen dialog mellan de olika parterna. Det är beklagligt att det finns motsättningar mellan de olika systemen och jag tror att de är konstruerade. PEFC och FSC i Tyskland Även i Tyskland är det vanligast att skogarna är certifierade enligt PEFC, men FSC räknar med att med sin neutralitet vinna allt fler kunder. Daniel Fritz jobbar inom PEFC Tyskland. Han säger att det allmänt taget är svårt att få ett högre pris för PEFC-certifierat virke, eftersom utbudet är så stort. Däremot finns det köpare som inte köper någonting annat än certifierat virke. Skogsägarna har dock förväntat sig att certifieringen skulle ge ett extra klirr i kassan. Den förväntade prisökningen har inte infunnit sig, men efterfrågan på PEFC-virke stiger hela tiden, säger Martin Schmitt, som är ansvarig för bland annat statsskogarna i Brandenburg. Han anser att certifieringen inte ger så stor nytta åt de tyska skogsägarna, men en stor fördel hittar han i varje fall. Certifieringen sätter ett större tryck på jägarna, eftersom ett av kriterierna är att skogsägarna ska kunna förnya utan stängsel. För att detta skall lyckas måste viltstammarna hållas nere. På FSC Tyskland är man stolt över att alla självständiga och kritiska miljöorganisationer är med och jobbar för att FSC skall växa. De skogsägare som väljer att vara certifierade enligt FSC uppskattar att alla har rätt till talan inom gruppen. Jag ser inte PEFC och FSC som två kompletterande system, eftersom de inte kan jämföras. PEFC styrs av privata intressen, medan det bakom FSC står en bredare grund, säger Lars Hoffman på FSC i Tyskland. Han berättar att antalet medlemmar ökar snabbt och för tillfället är det främst kommunala och statliga skogar som är certifierade enligt FSC. Många större och mindre skogsägare ansluter sig också till FSC. FSC ger sällan ett högre virkespris, men det beror främst på att vi inte velat förhandla med industrin. För oss är det viktigast att vi är neutrala, fortsätter Lars Hoffman, som är ansvarig för att allmänheten lär känna vad FSC står för. Text: Siv Karlsson 20 Skogsbruket 2/2014

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Vindkraft - markägaraspekter Tyskland, Danmark och Sverige är långt före Finland i utbyggnaden av vindkraft Markägarorganisationerna har hämtat erfarenheter

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. FOTO: Tore Snickars

Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. FOTO: Tore Snickars FOTO: Tore Snickars Vindkraft Landsbygdens möjlighet Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Vindkraften och markägarna Klimatdebatten och frågan om hur klimatförändringen kan motverkas

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade.

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. Skogsnöten 2008 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 70 p 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. a) Vilka av de arter

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 1(5) Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 Sammanfattning Detta var ett extrainsatt möte för att diskutera krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet. KOM inför

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer