DHR - FÖRBUNDET FÖR ETT SAMHÄLLE UTAN RÖRELSEHINDER Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Redaktör: Fredrik Granath DHR - FÖRBUNDET FÖR ETT SAMHÄLLE UTAN RÖRELSEHINDER Verksamhetsberättelse 2014 DHR FÖRBUNDET FÖR ETT SAMHÄLLE UTAN RÖRELSEHINDER

2 2014 var året då... Torsdagsaktionen nådde sitt mål. Den 20 mars lade Kulturdepartementet fram en proposition som föreslog en lagändring som innebar att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.... FNs övervakningskommitté gav Sverige hård kritik för att på många punkter inte följa konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bland annat är kommittén oroad över att många människor har mist sin personliga assistans sedan DHRs Verksamhetsberättelse 2014

3 Innehåll Förord 4 Rättighetspolitiskt arbete 6 Svensk Handikapptidskrift 15 Förbundskansliet 16 Förbundsstyrelsen, AU, revisorer, valberedning, arbetsgrupper och nätverk 18 Förbundets representation 19 Förvaltningsberättelse 20 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Redovisnings- och värderingsprinciper samt not 1 och 2 24 Not Not Not Not Underskrifter 29 Revisionsberättelse 30 DHRs Verksamhetsberättelse

4 Förord 2014 var ett år av spännande påverkansarbete där jag känner att vi långsamt rört oss framåt. Vi har bland annat genom Torsdags- och Tisdagsaktionen drivit fram ett tillägg i diskrimineringslagstiftningen som nu även omfattar bristande tillgänglighet. Nästa steg är att uppmuntra till att lagen används så att vi kan se en förändring vad gäller tillgängligheten i samhället. Vi anser dock att lagen innehåller för många undantag och vi hoppas därför att regeringen för en dialog med oss i funktionshinderrörelsen om hur lagen ska stärkas. Positivt var också en del indikatorer på arbetsmarknaden. Fler personer med funktionsnedsättning har fått ett arbete det senaste året och fler får tillgång till arbetshjälpmedel, arbetsbiträde och andra stöd. Dock är utanförskapet på arbetsmarknaden bland personer med funktionsnedsättning fortfarande högre än för övriga befolkningen. Själv reagerade jag kraftigt på uppgiften om att personer med funktionsnedsättning i snitt har tio gånger sämre hälsa än den genomsnittliga befolkningen i Sverige. Så här har det varit mer eller mindre konstant under några års tid men fortfarande är det alldeles för tyst om det i media och även inom funktionshinderrörelsen. Ur ett rättighetsperspektiv ser jag hälsan som navet i ett hjul av olika livsområden som samspelar med varandra. Allt utgår från hälsan. Det är en tydlig värdemätare för hur samhället fungerar för personer med funktionsnedsättning. Svårigheter att få ett arbete ger dålig ekonomi, och dålig ekonomi ger ofta dålig hälsa. Det finns även en koppling mellan tillgänglighet och hälsa. I en rapport från Folkhälsoinstitutet drar man slutsatsen att en god tillgång till naturområden ger bättre hälsa. I valet lyfte vi fram tre av våra prioriterade frågor: arbetsmarknad, personlig assistans/service och hjälpmedel. Givetvis finns alltid tillgänglighetsfrågorna 4 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

5 också med oss i allt vi gör. Trots ett hårt arbete tycktes det vara svårt att föra fram några funktionshinderpolitiska frågor i valrörelsen. Den mediala tystnaden kring personer med funktionsnedsättning är något som jag känner behöver ändras på. Här föreslår jag bland annat bättre samarbete mellan de olika förbunden inom funktionshinderrörelsen och att vi tillsammans skaffar oss kunskap om hur vi bättre kan nå ut i media. Under 2014 fick vi igång de nya nätverk som det beslutades om på vårt förbundsmöte Meningen är att nätverken ska underlätta för medlemmarna att engagera sig efter sina egna förutsättningar. Nätverken är ett stort bidrag till DHRs påverkansarbete. Vi har under året också drivit en kampanj som vi kallade Jag bär på rättigheter! i Almedalen. Vi gav ut blå tygpåsar med texten Jag bär på rättigheter! som innehöll en liten skrift om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vår egen skrift Spridda skurar av välfärd - vardagsberättelser om hur insatser i vardagslivet påverkar livskvaliteten samt några profilprodukter. kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Vi måste visa att vi är ett förbund med betydande samlade erfarenheter och ett personligt engagemang att vilja påverka i frågor som handlar om oss själva. Detta är utgångspunkter som framförallt visat sig viktiga när LSS intentioner ifrågasätts och där individens personliga integritet riskerar att komma i andra hand. Det är vad vi gör som räknas! Tack medlemmar, förbundsstyrelse, avdelnings- och distriktsstyrelser och övriga förtroendevalda, kanslipersonal och ni som stöder oss i sociala medier. Alla är vi viktiga i kampen för Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet. Rasmus Isaksson, förbundsordförande Min uppfattning har sedan länge varit att vi måste samverka med andra förbund som jobbar med mänskliga rättigheter. Diskriminering beror i grunden på att den rådande normen inte är välkomnande för människors olikheter, eller inte tar fasta på människors olikheter som resurser. Därför måste vi reagera mot diskriminering oavsett vem den drabbar. För att visa detta går DHR i Pridetåget varje år. Under 2014 deltog vi även under Falu Pride där de skulle ha ett större fokus på funktionshinderfrågor. För mig är det tydligt att vårt fortsatta arbete behövs. Det som också behövs är en kombination av samarbete, stolthet, engagemang, DHRs Verksamhetsberättelse

6 RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Rättighetpolitiskt arbete Tisdagsaktionen den 25 mars DHRs förbundsordförande pratar med Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare. Torsdagsaktionen blev Tisdagsaktionen Precis som vi gjort de senaste två åren anordnade DHR Torsdagsaktionen varje torsdagsmorgon utanför Rosenbad. Den 3 mars 2014 presenterade regeringen lagrådsremissen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering för riksdagen. Detta var vad Torsdagsaktionen jobbat för under drygt två år. Det betydde att det var dags för att låta Torsdagsaktionen gå i graven och ta ett nytt kliv. Det visade sig att propositionen inte var vad funktionshinderrörelsen förväntat sig - utan istället full av undantag och villkor. Vi accepterar inga undantag! Bristande tillgänglighet ska bli en ny form av diskrimineringsgrund i lagen. Med alltför många undantag legitimerar lagförslaget diskriminering. FN har kritiserat lagförslaget. Sverige måste ta det på stort allvar. Undantagen måste bort! Bara så får vi ett samhälle där alla kan vara delaktiga. Torsdagsaktionen bytte därför skepnad och blev Tisdagsaktionen, som stöddes av samma förbund och organisationer som Torsdagsaktionen. Tisdagsaktionen stod utanför riksdagen varje tisdagsmorgon under våren 2014 för att möta riksdagsledamöterna på väg till sina utskottssammanträden och att informera dem om lagförslagets tandlöshet. Tisdagsaktionen genomförde en sista gemensam aktion måndagen den 23 juni i samband med debatten om diskrimineringslagen i riksdagen. DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Vi står också bakom Tisdagsaktionen: Det ska synas att det är vi Vår gra ska pro l SDUF 6 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

7 Manifestation på Farsta torg tillsammans med STIL under Independent Living-dagen. Personlig assistans, hemtjänst/personlig service Inom assistansområdet gjorde vi ett större utspel när vi protesterade mot signaler om att 65-årsgränsen åter var uppe till diskussion. Internt gjorde förbundsstyrelsen ett uttalande kring att DHR som organisation i alla led bör avstå samarbeten som finansieras via assistansersättningen. Förbundet vill att DHR ska stå fria i förhållande till vinstdrivande verksamheter. Budskapet till avdelningar och distrikt var Vi har inga fingrar i den syltburken! Vi har inget egenintresse eller särskilda band till något assistansföretag. Till oss kan du vända dig utan att riskera att vårt stöd har ett dolt motiv. I samband med Independent Living-dagen den 5 maj genomförde förbundet en manifestation på Farsta torg mot neddragningar i personliga assistansen. Liknande manifestationer genomfördes samtidigt i städer över hela Europa. Inom området hemtjänst/personlig service reviderades ett studiematerial, tänkt att kunna användas av framför allt avdelningarna i deras studieverksamhet. Bilstöd/parkeringstillstånd Inom bilstödsområdet pågår en utredning i vars referensgrupp DHR har varit representerad. En förändrad modell för insatsen bilstöd beräknas att komma under Bilstödsfrågorna drivs ofta i nära samarbete med Personskadeförbundet RTP i synnerhet men även de andra rörelsehinderförbunden involveras då och då beroende på frågans art. Inom parkeringstillståndområdet skrev vi ett yttrande över det PM som blev resultatet av hela 2013 års arbete i en arbetsgrupp på Näringsdepartementet. Arbetsgruppen, i vilken DHR hade en representant, kom inte till de slutsatser som vi från användarsidan ville ha upp och förslagen till förändringar gick inte alls i linje med våra krav och önskemål. Inte heller hade vi så mycket stöd i den remissammanställning som levererades i september. Vi laddar nu för nya tag år DHRs Verksamhetsberättelse

8 Deltagare i paneldebatten under vår arbetsmarknadsdag Lika villkor till arbete. Arbetsmarknad Lika villkor till arbete DHR anordnade den 28 augusti i Stockholm Lika villkor till arbete, ett arbetsmarknadsseminarium som av strategiska skäl placerades innan riksdagsvalet. På plats fanns politiker, sakkunniga och representanter från näringslivet, blandat med DHR-medlemmar. Under dagen diskuterades arbetsmarknadsfrågan både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Dagen avslutades med en debatt mellan politiker och representanter för funktionshinderrörelsen. Bland annat deltog Cristina Husmark Pehrsson, som var ansvarig utredare för Funkautredningen. Idéboken Vi har under året samlat idéer för en förbättrad arbetsmarknad för personer med nedsatt rörelseförmåga i en idébok som kommer att överlämnas till Arbetsmarknadsdepartementet. Vi lade även upp ett formulär på vår webbplats för möjlighet att skicka in bidrag. Inskickade idéer skrivs sedan in i Idéboken. Nätverksträff för arbetsmarknadsnätverket Medlemmar i DHRs nätverk för arbetsmarknadsfrågor träffades dagen efter Lika villkor till arbete och diskuterade möjligheterna för DHR att vidareutveckla sitt arbete i arbetsmarknadsfrågan och använda vår kompetens inom förbundet för att stötta personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen. DHR gjorde tidigare tillsammans med Filmateljén filmen Att se bortom hindren. Under året visades denna på Sveriges Kommuner och Landstings Arbetsmarknads- och näringslivsdagar. Under året deltog DHR också som utställare under MISAs seminarium Mångfald och företagande. 8 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

9 Förbundsstyrelseledamot Ritva Korva Thuresson pratar med besökare på politikerveckan i Almedalen. Almedalen Vårt budskap till politikerveckan i Almedalen - att det är viktigt för Sverige att följa FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD). Vi packade femhundra tygkassar med en pocketversion av konventionen, och informationsmaterial från oss och delade ut dem till besökare på politikerveckan. Under veckan besökte vi seminarier om bland annat utbildning, arbetsmarknad och LSS. Förbundsordförande Rasmus Isaksson deltog också i ett panelsamtal om förutsättningarna på arbetsmarknaden för ungdomar med funktionsnedsättning vilket anordnades av Bräcke diakoni. I januari 2011 lämnade Sverige sin första rapport till FNs övervakningskommitté om hur landet lever upp till de olika rättigheterna i konventionen. På baksidan av det här vykortet, som vi delade ut under veckan, tog vi upp några av de punkter som FNs övervakningskommitté kritiserat. Tillgänglighet är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och delta fullt ut och jämlikt i samhället. - FN:s övervakningskommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning DHRs förbundsstyrelseledamot Lars-Göran Wadéns blogg utnämndes till tredje bästa Almedalsbloggen av Almega. Det visar på att det finns ett intresse för våra frågor, även om det kan vara svårt att bli sedda och hörda. Vi är trots allt först och främst på politikerveckan för att nå ut med våra krav på full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar, men det är också viktigt att DHR bevakar vad som händer i Almedalen i övrigt. DHRs Verksamhetsberättelse

10 Ritva Korva Thuresson och Lars-Göran Wadén från DHRs förbundsstyrelse i DHRs monter på Hjultorget Hjultorget I april ställde vi ut på mässan Hjultorget i Kista. Vi hade just kommit ut med en ny Idéskrift, fastställd under förbundsmötet 2013, som vi ville sprida. Även SHT var med och delade ut tidningar. I mässan byggde vi upp en studentlägenhet på runt åtta kvadratmeter - samma mått som användes för att bygga de nya experimentstudentlägenheter som vi kritiserade för att vara otillgängliga. Vi använde enkla material som pappskivor och kartonger för att visa hur löjligt litet det blev med 8,5 kvadratmeter. Att få plats med en person som använde rullstol där inne var nästan helt omöjligt - än värre blev det när vi försökte få in två eller tre personer som använde någon typ av hjälpmedel. Vi höll också i ett seminarium om habilitering och rehabilitering, arbetsmarknad och tillgänglighet. Hjälpmedel I mars startades det nationella nätverket för hjälpmedel upp i Gävle med ett 20-talet deltagare och Ritva Korva Thuresson som ansvarig från förbundsstyrelsen. Fokus på första träffen var en föreläsning om ny teknik och hur olika regelverket ser ut för hjälpmedel beroende på var i landet du bor. Nätverket är öppet för alla medlemmar som är intresserade av hjälpmedel och påverkansarbete. Rådgivare i samhällsfrågor DHR erbjuder medlemmar rådgivning i frågor som rör funktionshinder och samhälle. Detta är ett exklusivt stöd för medlemmar allt för att sätta medlemmen i fokus. Förutom att stötta och rådgiva medlemmar har rådgivaren skrivit faktablad om grundläggande behov i LSS och uppdaterat faktablad om handikappersättning och om att deklarera arbetsresor. Rådgivaren i samhällsfrågor har också under året deltagit på lokala medlemsmöten från Skåne i söder till Umeå i norr. 10 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

11 En experimentstudentlägenhet som utnyttjar höjden visades upp i Almedalen - helt ofunktionell för någon som till exempel använder rullstol. Tillgänglighet Under 2014 stod Torsdags- och Tisdagsaktionen i centrum för vårt arbete med tillgänglighetsfrågan. Vi kommenterade också regeringens beslut att utreda behovet av författningsändringar för ett generellt undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet vid uppförande av studentbostäder vid tidsbegränsat bygglov. DHR kommenterade också lagändringen som innebar att kommuner inte längre kunde söka dispens för att använda sig av otillgängliga röstnings- och vallokaler, och hänvisade till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där står det att konventionsstaterna måste garantera att personer med funktionsnedsättning fritt ska kunna uttrycka sin vilja som väljare. utfaller är minst lika viktigt som hur lagen är utformad i sig. Det var nyttigt att få en bild av hur olika länder arbetar med tillgänglighet och användbarhet och vilka ambitioner som finns. Det stod också tydligt att Sverige måste bli betydligt bättre på att visa goda exempel på att tillgänglighet och användbarhet håller en hög nivå internationellt sett. DHR deltog även vid Zero Conference i Wien, som fokuserade på användbarhet och tillgänglighet. Lärdomar som vi tog med oss i vårt eget arbete var bland annat att hur nya lagar implementeras och DHRs Verksamhetsberättelse

12 DHRs ombudsmän Fredrik Canerstam och Wenche Willumsen, till höger i bild, under UWORDs årsmöte. Internationellt Nordiskt samarbete NHFs vårmöte hölls i Oslo. På dagordningen stod diskussion kring det fortsatta, framtida samarbetet, skulle NHF försöka hitta nya former för det? Vidare utbyttes erfarenheter kring tillgänglighetskrav inom bostadsområdet. Diskussionstema för styrelsemötet var Presentation av rådet och arbetet med utvecklingen av Nordisk handlingsplan för funktionshinderområdet. Seminariet behandlade hur människor med funktionsnedsättningar framställs av media. Höstmötet hölls i Köpenhamn i de nya lokaler som den samlade funktionshinderrörelsen har byggt i Taastrup utanför Köpenhamn. Styrelsen fick en rundvandring och visning av huset som är ett framsynt tillgänglighetsprojekt där det är tänkt på att allt ska fungera från daglig vistelse i kontorslokalerna till utrymning vid brand. Styrelsen behandlade ett förslag från en arbetsgrupp kring de framtida formerna för det nordiska samarbetet. Förslaget gick ut på att arbeta mer likt ett nätverk än med de formaliserade arbetsformer som hittills praktiserats. Det uppdrogs åt en grupp att ta fram stadgar för detta nätverksliknande samarbete. Diskussionstema för styrelsemötet var Människosynen är avgörande för vårt arbete Funktionshinderorganisationerna sett med nya ögon. MyRight Tanzania och Sri Lanka Inom de internationella samarbetena under MyRights vingar har det blåst under året som gick. Tidigt stod det klart att MyRight skulle mista sin status som så kallad ramorganisation efter att Sida gett uttryck för att inte vara nöjda med MyRights resultat. Dock blev det senare under året klart att MyRight skulle få ett omställningsbidrag under den kommande treårsperioden. Arbetet under 2014 har därför präglats av att få ihop ansökningar för perioden för fortsatt arbete i Tanzania med Tekla och i Sri Lanka med SLFRD och UWORD. 12 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

13 Vid UWORDs Wayawallaavdelnings medlemsmöte. Inför den nya ramperioden gjorde Tekla ett besök hos DHR i oktober. Först träffade de DHR Linköping för att ta del av hur arbetet fungerar lokalt, sedan reste de vidare till Stockholm för att presentera sitt projekt och utbyta erfarenheter tillsammans med förbundsstyrelsen. Under november månad besöktes organisationerna i Sri Lanka av två representanter från DHRs förbundskansli. Två självskattningar i form av Oktagoner genomfördes av organisationerna med stöd från DHR, följt av planering inför kommande treårsarbete. Dessutom gjordes flera studiebesök i verksamheter, hos medlemmar och möten med tjänstemän som arbetar med funktionshinderfrågor för lankesiska staten. UWORDs årsmöte genomfördes också vid tiden för besöket, så våra representanter var med på det. EU Inför Europaparlamentsvalet i maj skickade DHR en enkät till samtliga kandidater som bedömdes stå på valbar plats och representerade ett parti som redan satt i parlamentet. Frågorna berörde ett eventuellt tillgänglighetsdirektiv, hur de ser på den fria rörligheten inom EU för personer med funktionsnedsättning och hur de ser på frågan om aktiv dödshjälp. Responsen var bra och cirka hälften av kandidaterna som tillfrågades svarade. Resultatet redovisades på förbundets webbplats. DHRs Verksamhetsberättelse

14 Lokala kurser i avdelningar och distrikt finansierade av förbundsmedel Förbundet fördelade nästan kronor till sex avdelningar och distrikt som hade ansökt om att arrangera verksamhet in områdena hemtjänst/ personlig service och personlig assistans. Utöver detta fördelades också medel för avdelningsoch distriktsverksamhet inom följande områden: Arbetsmarknad Tillgänglighet och användbarhet Hjälpmedel, inklusive ortoser och proteser samt habilitering/rehabilitering Nordiskt samarbete Smärtfrågor Totalt beviljades kronor av sökta kronor. De beviljade medlen kommer från av förbundet sökta medel från SVCR och DHRs Bidragsstiftelse. Övrigt Nätverket för Lokal påverkan startade upp med Lars-Göran Wadén i förbundsstyrelsen. Under första träffen fokuserades det på användandet av sociala medier, att bedriva påverkansarbete utan stor budget och en diskussion om resultatet i valet som precis hade varit. DHR deltog i Skandinaviens största hjälpmedelsmässa och konferens om välfärdsteknologi i september. Mässan hölls i Köpenhamn och det var tydligt att Danmark har kommit längre än Sverige när det gäller välfärdsteknologi. DHR var en av de få organisationerna på konferensen som representerade personer med egen erfarenhet. Under hela året, undantaget röda dagar och semestermånader, har man som medlem kunnat ringa någon i förbundsstyrelsen måndagar mellan och Inför valrörelsen 2014 tog vi fram ett antal kortfattade foldrar där vi på ett enkelt sätt beskrev hur DHR ser på arbetsmarknad, hjälpmedel och rehabilitering samt personlig assistans. Vi tog också fram ett nytt faktablad där vi berättade om vad de grundläggande behoven av assistans är när man söker assistansersättning från Försäkringskassan. Ny webbplats I februari lanserades DHRs nya webbplats. Det var inte bara förbundets webbplats som fick nytt utseende och utformning även många avdelningar och distrikt fick en ny närvaro på webben. Under året har arbete pågått med att stödja avdelningar, regioner och distrikt att lägga upp och använda nya webbplatser, något som även kommer fortsätta under Årets aprilskämt - varaktighetskortet Varje år skriver vi på DHR ett aprilskämt, ofta relaterat till någon av våra prioriterade frågor. I år föll det sig naturligt att på något sätt driva med propositionen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Så vi hittade på ett varaktighetskort. Vårt aprilskämt kom med i Svenska Dagbladets lista över tio lyckade aprilskämt. Så här skrev vi: Snart är det här DHRs varaktighetskort! Vi har tagit fram ett kort som ska göra det enklare för enskilda personer att skapa och upprätthålla en varaktig relation med verksamhetsutövare som till exempel affärsinnehavare, vårdinrättningar och caféer. VARAKTIGHETSKORT Vi gick med i Pridetågen i Falun och Stockholm. Nya trycksaker Under 2014 gav vi ut Spridda skurar av välfärd villkor och vardag 2014, en skrift där tretton personer berättar om vikten av att få rätt insatser, som till exempel personlig assistans och hjälpmedel. 14 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

15 Svensk Handikapptidskrift Under 2014 utkom Svensk handikapptidskrift med sex nummer á 44 sidor. Utgivningstakten var därmed något lägre än året innan (7 nummer 2013). Detta kompenserades dock med något matigare utgåvor. Den redaktionella produktionen var således oförändrad. Nytt inför året var att redaktionen bara består av en person. En följd av de nedskärningar som DHR tvingades sjösätta vid årsskiftet. Upplagan har rört sig runt exemplar. Sex nummer Året inleddes med en återblick på assistansreformen som fyllde 20 år i början av januari. I nummer ett intervjuades bland andra Adolf Ratzka och Wenche Willumsen som både på olika sätt deltog i arbetet med att förverkliga reformen I numret granskades även de sidoverksamheter som många assistansbolag ägnar sig åt för att på olika sätt locka och hålla kvar kunder. Dessutom intervjuades barn- och äldreministern Maria Larsson och tillgängligheten till evenemang under Umeås år som kulturhuvudstad granskades. I nummer två låg fokus på det stundande valet till Europaparlamentet. SHT vände och vred på unionens roll i den funktionshinderpolitiska utvecklingen. Vi intervjuade ledamöter och redogjorde för några av de viktigaste frågorna på unionens agenda. Därutöver handlade numret om allt från arbetsmarknadsfrågor till reaktioner på regeringens förslag till hur bristande tillgänglighet ska täckas av diskrimineringslagstiftningen. Sista numret innan sommaren ägandes bland annat åt att utreda tankarna och idéerna bakom begreppet universell design. Forskaren Per-Olof Hedvall intervjuades inför den internationella konferens som hölls i ämnet i juni. Därtill handlade det om möjligheten att engagera sig partipolitiskt och så granskade vi det statliga praktikprogrammet för personer med funktionsnedsättning. Höstens första nummer hade naturligtvis ett visst fokus på det stundande valet till riksdag, landsting och kommuner. Dessutom fördjupade vi oss i samhällets brister i stödet till föräldrar med nedsatt rörelseförmåga och granskade naturen hos fördomsfulla människor. Nummer fem blev en resa i skog och mark. Vi granskade byråkratiska hinder för jägare med nedsatt rörelseförmåga, vi inspirerades av årets näräventyrare och guidade till kajak- och skridskoäventyr. I en intervju med Magnus Berglund sökte vi svaret på hur ett stort internationellt företag som Scandic Hotels gör tillgänglighet till en profilfråga som dessutom är lönsam. Årets sista nummer, och det sista SHT-numret i historien, ägnades till stora delar åt diskussionen om hållbarhet och hur Sverige möter utmaningarna från den globala uppvärmningen. Vi bekantade oss även närmare med de ideella antidiskrimineringsbyrårerna som finns runt om i landet. Och så granskade vi åter hur den svenska flyktingmottagningen fungerar för personer med funktionsnedsättning. Nytt namn 2014 blev det sista året med Svensk handikapptidskrift, SHT. Tidens kvarnar har malt ned namnet till en belastning och det var dags att ta nya tag. Redan när DHR 2009 bytte namn från De handikappades riksförbund väcktes frågan om inte även SHT borde överge det obsoleta handikapp-begreppet blev året då vi gick från ord till handling. Från och med 2015 gör vi tidningen Funktionshinderpolitik. Det blir en i många avseenden ny tidning som aktivt försöker bredda diskussionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det förberedande arbetet har pågått under hela hösten Bland annat har en extern formgivare tagits in för att se över tidningens grafiska uttryck. Ambitionen är att möta framtiden med en modern och tilltalande tidning som inte bara riktar sig till DHRs medlemmar utan strävar efter att nå engagerade och medvetna funktionshindermotståndare utanför DHRs hägn till en gemensam diskussion om hur vi skapar ett inkluderande samhälle där allas rättigheter respekteras. DHRs Verksamhetsberättelse

16 Förbundskansliet Förbundskansliets viktigaste uppgift är att verkställa beslut som fattas av förbundsmöte, förbundsstyrelse, arbetsutskott, förbundsordförande och övriga förtroendemannaorgan. Kansliet håller också den löpande dagliga verksamheten igång. Det innebär service och stöd till distrikt, avdelningar och enskilda medlemmar men också åt förbundsordföranden och styrelsen i det intressepolitiska arbetet; som att skriva underlag till remissyttranden, debattartiklar och pressinformation. Att man på hemsidan kan hämta allt mer information om DHRs verksamhet gör inte att antalet förfrågningar från allmänheten minskar. Till förbundskansliets uppgifter hör att besvara dessa frågor och guida dem vidare inom organisationen. Vi har även varit aktiva på sociala medier som Facebook och Twitter. Vi ökar med i genomsnitt en följare per dag. Facebook och Twitter administreras främst av förbundskansliet, men även av förbundsordföranden. All löpande ekonomisk hantering - bokföring, budget- och bokslutsarbete på förbundsnivå - sköts av förbundskansliets ekonomiavdelning. Den interna information som förut gick ut i pappersform går nu främst ut digitalt genom ett nyhetsbrevsprogram. Sedan i juni går det så kalllade medlemsbrevet ut till samtliga avdelningar, regioner och distrikt varje månad, samt till intresserade enskilda medlemmar. När det gäller den sistnämnda kategorin skickas detta enbart i digital form. Det månatliga medlemsbrevet kompletteras av diverse andra digitala utskick, som till exempel inbjudningar till seminarier och kurser eller annan information. Vi har under valåret 2014 tagit fram ett antal broschyrer som baserar sig på vår Idéskrift. DHR har stor omsättning av medlemmar. Varje år är det tusentals personer som kommer nya, avlider eller avslutar sitt medlemskap eller ändrar kontaktinformation - uppgifter som administreras av medlemsregistret. På samma sätt har den årliga värvningskampanjen engagerat delar av kansliet när det gäller administration av värvningsfoldrar, uppföljning av avdelningarnas tävlingar, distribution av Sverigelotter och andra aktiviteter. Under 2014 tilldelades samtliga avdelningar och distrikt gratis en e-postadress under domännamnet dhr.se. De nya adresserna innebär att alla nivåer i organisationen nu har samma e-postsystem. Fördelarna är att det finns en gemensam adressbok, möjlighet att ha gemensamma kalendrar och att lagringsutrymmet för e-posten är ordentligt tilltaget. Avdelningar och distrikt har även möjligheten att köpa till Office-paketet till ett kraftigt rabatterat pris jämfört med vad det kostar i handeln. Under hösten påbörjades arbetet med att förbereda valet av ombud till förbundsmötet. I november beslutade förbundsstyrelsen om att investera i ett nytt medlemsregister. Själva implementeringen av registret kommer genomföras under större delen av 2015 och planen är att det ska börja användas i oktober Förbundskansliets ombudsmän deltar också i planering och genomförande av många av de kurser som genomförs av distrikt och avdelningar. 16 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

17 Berit Lindqvist, ekonomiassistent, gick i pension sista juni 2014, efter tolv år inom DHR. Rådgivaren i samhällsfrågor Pedro Landfors, slutade på DHR på egen begäran och efterträddes av Kristian Cornell. Tjänsten är en projektanställning finansierad av Bidragsstiftelsen. I tjänsten ingår att ge rådgivning till DHRs medlemmar i olika frågor som rör livssituationen för personer med nedsatt rörelseförmåga. En enkätundersökning om psykosocial arbetsmiljö genomfördes bland kansliets personal i december månad. Kansliets Miljöpolicy reviderades under året och ny handlingsplan för arbetsmiljöarbetet togs fram. Repetitionsutbildning i Hjärt-lungräddning med hjärtstartare hölls i juni och Grundläggande brandutbildning, med teori och praktik, hölls i samband med planeringsdagarna på Bosön i december. att uppsägningar har trätt i kraft. Riskanalys, handlingsplan och uppföljning av åtgärder har genomförts med anledning av den nya organisationen. Sedan juni 2012 finns det inte någon lokal fackklubb vid DHRs förbundskansli. Fackklubben upplöstes eftersom det inte fanns en fulltalig styrelse. På arbetsplatsen finns två arbetsplatsombud (fram till december, därefter enbart ett ombud) och ett arbetsmiljöombud som är utsedda av Unionens medlemmar vid DHRs förbundskansli. Avtal om företagshälsovård finns med Globenhälsan. Förbundskansliets nya organisation trädde i kraft vid årsskiftet 2013/14. Befattningarna har under året successivt ändrats i och med Förbundssekreterare Ken Gammelgård Administration Administratör: Angelica Engmarker, även ekonomiadministratör fr o m 1/7 Ekonom: Frank Lembcke Ekonomiassistent: Berit Lindqvist, t o m 30/6 Medlemsregistret: Erik Wernström Vaktmästeri/reception/växel: Vincent Ljungqvist Personalhandläggare/administratör: Susanne Wettby Rättighetspolitik Ombudsmän: Fredrik Canerstam Karolina Celinska Kristian Cornell, t o m 30/11 Wenche Willumsen Kommunikatör: Fredrik Granath Rådgivare i samhällsfrågor: Pedro Landfors t o m 30/11, Kristian Cornell, fr o m 1/12 SHT - Svensk Handikapptidskrift Ansvarig utgivare och redaktör: Albert Martinsson DHRs Verksamhetsberättelse

18 Förtroendevalda Förbundsstyrelsen (FS) Förbundsordförande Rasmus Isaksson, Nynäshamn Ledamöter Nils Duwähl, Stockholm, 2:e vice ordförande Mohammed Jaber, Uddevalla Ritva Korva Thuresson, Karlskoga, 1:e vice ordförande Åsa Lindqvist, Boden Lars-Göran Wadén, Gävle Bengt Östling, Timrå, kassaförvaltare Adjungerade Förbundet Unga Rörelsehindrade Mikael Berghman, Stockholm Björn Hell-Kellerman, Stockholm Adjungerad Föreningen För Kortvuxna, FKV Ulrika Eriksson, Värnamo Henrik Lindberg, Söderhamn Under året genomfördes sju protokollförda sammanträden Arbetsutskottet (AU) Rasmus Isaksson, Nynäshamn Ritva Korva Thuresson, Karlskoga Bengt Östling, Timrå AU sammanträdde en gång under året. Arbetsgruppen för stadge- och organisationsfrågor Elsy Fjellborg-Malaska, Kiruna, sammankallande Karl-Gustav Rosborg, Hisings Kärra Gunder Wåhlberg, Nacka Valkommitté Eivor Eriksson, Boden, sammankallande Jonny Persson, Halmstad Marie-Louise Sandberg, Hammarö Fredrik Sahlsten, Malmö, ersättare Revisorspool Alija Bahtijaragic, Karlskrona Anders Berglund, Nynäshamn Bengt Silfverstrand, Viken Inger Sjöbom Persson, Sundsvall Våra nätverk och grupper har varit Nätverket för hjälpmedel och habilitering/ rehabilitering Nätverket för arbetsmarknad, sysselsättning och försörjning Nätverket för ekonomiskt nytänkande Nätverket för internationellt samarbete Nätverket för anställda i DHRs avdelningar och distrikt Nätverket för lokal påverkan i kommunal- och landstingsfrågor Revisorer Ordinarie Stefan Martinson, Karlskoga Arne Prembäck, Bromma Suppleanter Leif Jonsson, Hudiksvall Inger Sjöbom Persson, Sundsvall Auktoriserad revisor Monica Hedberg, PWC Valberedning Amir Amirriazi, Stockholm, sammankallande Maria Johansson, Stockholm Jaan Kaur, Stockholm Suppleanter Marianne Fjellborg, Kiruna Jonny Persson, Halmstad 18 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

19 Förbundets representation Förbundet är medlem i Arbetarnas Bildningsförbund, ABF* Arbetsgivarföreningen KFO Design for all Sverige - nationell medlemsorganisation i EIDD Folkrörelsernas Arkivförbund Folkrörelsernas Samarbetsorgan i Lotterifrågor, FSL Folkspel Forum Kvinnor och Funktionshinder Handikapphistoriska Föreningen, HHF MyRight Nordiska Handikappförbundet, NHF* SIS Swedish Standards Institute Svenska FN-förbundet Svenska Kommittén för Rehabilitation International, SVERI (I organisationer markerade med * ingår representant från DHR i styrelsen) Förbundet är delägare i Bostadscenter.se Bygg Klokt Mobilitetscenter DHR representeras i styrelsen för Sophia Nilssons Minnesfond Anna-Stina och John Matssons Minnesfond för sonen Johan Norrbacka-Eugeniastiftelsen Stiftelsen för bistånd åt rörelsehindrade i Skåne Stiftelsen Fokus Stiftelsen Harry Thulins Minne SVCR, Svenska Kommittén för Rehabilitering Unik Försäkring SIS/TK 453 Referensgrupp tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö SIS/TK 536 Samordningsgrupp tillgänglighet SJs Handikappråd Socialdepartementets utredning om handikappersättning och bilstödet Socialstyrelsens referensgrupp om hjälpmedel Socialstyrelsens rådgivande nämnd i funktionshinderfrågor Svenska FN-förbundets MR-nätverk Svenska Jägareförbundet, projektsamarbete Jakt för alla Trafikverkets tillgänglighetsråd Transportstyrelsen Flyg för alla Arbets-, samråds- och referensgrupper Arbetsförmedlingens samverkansorgan för arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsmiljöverkets handikappolitiska samråd Boverkets byggråd Boverkets samrådsorgan med handikappförbunden Bygg Klokts ledningsgrupp EJA en jour för alla, projektets referensgrupp Friluftsliv, projektets referensgrupp Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Brukarråd Försäkringskassans Assistansforum Näringsdepartementets översyn av regelverket inom parkeringstillståndsområdet Post- och telestyrelsens (PTS) samråd Riksantikvarieämbetet/Kulturrådets samråd Statistik Antal medlemmar : Antal avdelningar: 159, varav tolv med begränsad verksamhet Antal distrikt: 21 Riksförening: Föreningen För Kortvuxna, FKV Under 2014 utdelades 50 stycken hederstecken fördelade på 14 avdelningar. DHRs Verksamhetsberättelse

20 Förvaltningsberättelse 2014 Vilka är vi? DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder är en idéburen demokratisk organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga. Vi är politiskt och religiöst obundna och verkar över hela Sverige i 160 avdelningar och 21 distrikt och regioner. Vi bedriver opinionsbildning och information kring frågor som berör situationen för personer med nedsatt rörelseförmåga. Verksamheten är kamratstödjande och i lokalavdelningarna bedrivs socialt inriktad verksamhet för medlemmarna. Syfte och ändamål DHR arbetar för att personer med nedsatt rörelseförmåga ska bli fullt jämställda, jämlika och delaktiga i samhället. Vi nöjer oss inte med att enbart erkänna principen om alla människors lika värde, vi arbetar för att förverkliga den. Genom att skapa opinion och påverka de politiska besluten vill vi förändra samhället. Vi kallar det för rättighetspolitik. En av utgångspunkterna i vårt arbete är FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter med fokus på ändamålet Under de första dagarna av mars kom regeringen äntligen med det förslag som vi så länge kämpat för. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skulle införas som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Den aktion som DHR tagit initiativ till och tillsammans med ett tjugotal andra organisationer genomfört varje torsdagsmorgon utanför Rosenbad i över två års tid under namnet Torsdagsaktionen hade äntligen gett resultat. Vår glädje byttes tyvärr snabbt ut till en besvikelse när vi insåg att regeringens lagförslag innehöll många undantag och villkor. För att uppmärksamma den lagstiftande församlingen i riksdagen om lagförslagets brister publicerade vi tillsammans med organisationerna bakom Torsdagsaktionen en stor debattartikel med rubriken Undantagen gör Ullenhags förslag tandlöst på Svenska Dagbladets Brännpunkt i mitten på mars. Vi lanserade även Tisdagsaktionen genom att stå utanför riksdagen varje tisdagsmorgon för att möta riksdagsledamöterna på väg till sina utskottssammanträden inför omröstningen om lagförslaget den 24 juni. För övrigt präglades vårt år av de fyra valen som hölls under året. Inför valet till europaparlamentet i maj genomförde vi en enkät till toppkandidaterna på partilistorna om bland annat deras syn på ett tillgänglighetsdirektiv inom EU. Inför de tre valen i september lyfte vi våra argument inom områdena arbetsmarknad, hjälpmedel samt personlig assistans och personlig service i tre små foldrar. Vi tog även fram en skrift med titeln Spridda skurar av välfärd, för att visa på betydelsen av samhällets insatser för att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Under Almedalsveckan satsade vi på att synliggöra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning med sloganen Jag bär på rättigheter. Vår satsning på valåret avslutade vi den 28 augusti med ett större seminarium - Lika villkor till arbete. Seminariet samlade cirka 80 deltagare, såväl DHRmedlemmar, politiker som ämnessakkunniga, fackförbundsrepresentanter, arbetsgivare och representanter från kommunerna. Seminariet gav deltagarna en djupare bild av arbetsmarknaden med utgångspunkt i mångfald och avslutades med en stor paneldebatt. Tack vare den externa finansieringen från DHRs Bidragsstiftelse har vi under året fortsatt vår projektanställning av en rådgivare i samhällsfrågor. Rådgivaren har gett medlemmarna information, stöd och service i sociala frågor, som har sin utgångspunkt i att leva med nedsatt rörelseförmåga. Rådgivarens tjänster har blivit allt mer efterfrågade under året och han har fått mycket god respons av medlemmarna. Han har även åkt ut till några avdelningar och distrikt för att informera om sitt arbete. 20 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

21 Tre nya nationella nätverk startade under året. Det är nätverket för lokal påverkan i kommunal- och landstingsfrågor, nätverk för hjälpmedel och habilitering/rehabilitering samt nätverket för anställda i DHRs avdelningar och distrikt. Nätverket för arbetsmarknad, sysselsättning och försörjning gjorde också en nystart. DHR svarade på sju remisser under 2014 inom områdena aktiva åtgärder mot diskriminering, framtidens assistansersättning, apoteksombud, nya regler för bostadsanpassningsbidraget, parkeringstillstånd, framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten samt nya regler om upphandling. 29 lokala kurser om arbetsmarknad, tillgänglighet och användbarhet, hemtjänst, personlig service- och assistansinsatser, hjälpmedel, inklusive ortoser och proteser samt habilitering/ rehabilitering, nordiskt samarbete samt smärtfrågor ordnades av distrikt och avdelningar under året för våra medlemmar med stöd av medel från DHRs Bidragsstiftelse och SVCR. Inom det internationella partnerskapssamarbetet via MyRight besökte DHR i november sin partner i Sri Lanka. Medlemmar Antalet medlemmar var vid årets slut , vilket är 427 färre än året innan. Samtidigt genererade den värvningskampanj som inleddes i mars 2013 och avslutades i mars 2014 totalt 969 nya medlemmar till DHR. De tre vinnande avdelningarna, som vann i varsin klass, var DHR Malmö-avdelningen (ökade 16,84 procent), DHR Umeåavdelningen (ökade 64,20 procent) och DHR Vellingeavdelningen (ökade 38,71 procent). Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet mellan förbundsmötena. Förbundsstyrelsen består av sex ledamöter samt förbundsordförande Rasmus Isaksson. Förbundsstyrelsen hade under året sju protokollförda sammanträden. Förbundsstyrelsens arbetsutskott hade ett sammanträde. Förbundskansliet Förbundskansliet har verkställt beslut som fattats av förbundsmöte, förbundsstyrelse, arbetsutskott, förbundsordförande och övriga förtroendemannaorgan samt ansvarat för den löpande dagliga verksamheten genom att ge service och stöd till distrikt, avdelningar och enskilda medlemmar. Den under 2013 fastställda nya kansliorganisationen trädde i kraft 1 januari Beslutade förändringar av befattningar har successivt börjat gälla i och med att fastslagna uppsägningar har trätt i kraft. Till följd av den nya kansliorganisationen bestod kansliets bemanning vid årets slut av 11,8 heltidstjänster fördelat på 12 personer. Förutom dessa var en halv ombudsmannatjänst inte bemannad. Ekonomi Årets resultat blev kronor. Tack vare inkomna arv har förbundets verksamhetsnivå kunnat upprätthållas och finansieras under 2014, med ett positivt resultat som följd. På så sätt har också det egna kapitalet kunnat stärkas. DHR Organisationsnummer Årsredovisning Styrelsen för DHR får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret DHRs Verksamhetsberättelse

22 DHR Org. Nr RESULTATRÄKNING (Tkr) Not Rörelsens intäkter: Statsbidrag Rekreationsbidrag Medlemsavgifter Övriga intäkter Arv Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader: Personalkostnader Rekreationskostnader Övriga förbundskostnader Avskrivningar Summa rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Ändamålsbestämnda medel: 9 Förändring av ändamålsbestämnda medel Resultat före finansnetto Finansiella intäkter och kostnader 10 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella intäkter och kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER REDOVISAT RESULTAT DHRs Verksamhetsberättelse 2014

23 DHR Org. Nr BALANSRÄKNING (Tkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Fastighet och Bostadsrätt Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och uppl intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital Summa eget kapital Ändamålsbestämnda medel Ändamålsbestämnda medel Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Skuld till kreditinstitut Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser DHRs Verksamhetsberättelse

24 DHR Org. Nr Redovisnings- och värderingsprinciper Tilllämpade redovisningsprinciper oförändrade i förhållande till föregående år. Redovisnings- och värderingsprinciper överenstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Med hänvisning till Årsredovisningslagen 7 kap. 3 behöver DHR ej upprätta någon koncernredovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges nedan. Fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Bidrag, arv och gåvor redovisas enligt kontantprincipen och intäktsförs när gåvan är sakrättsligt genomförd. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna bidrag från organisationer intäktsförs dessa. Bidrag periodiseras till dess att de utgifter för ändamålet som bidraget skall täcka uppkommer. Arv och gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid arvskiftes- respektive gåvotillfället. Övriga redovisningsprinciper framgår av noter till resultat- och balansräkningarna. Noter Not 1 Statsbidrag Organisationsstöd Stöd till rekreationsanläggningar Stödet till rekreationsanläggningarna har fördelats enligt följande: Stiftelsen Sommarsol DHR:s administrationsbidrag Medlemsavgifter Not 2 Medlemsavgifter periodiseras per kalenderår. 24 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

25 DHR Org. Nr Not 3 Övriga intäkter Erhållna bidrag Hyresintäkter Annonsintäkter Övriga intäkter Summa övriga intäkter Not 4 Arv V. Björnestam db 635 E. Wingård db 885 M. Andersson db M. Olofsson db 99 A. Magnusson db 344 G. Åkerberg db 20 Övriga Summa arv Not 5 Personal Medeltalet anställda har under året varit 14,1 (14,61), varav 4,5 (6,05) kvinnor. Personalkostnader Löner och arvoden ledning Löner och arvoden övriga * Sociala kostnader Pensionskostnader ledning Pensionskostnader övriga * Övriga personalkostnader Summa personalkostnader * Inklusive avvecklingskostnader Not 6 Stöd till rekreationsanläggningar Verksamhetsbidrag Stiftelsen Sommarsol Summa rekreationskostnader DHRs Verksamhetsberättelse

26 DHR Org. Nr Not 7 Övriga förbundskostnader Lokalkostnader Förbundsmöte exkl. pers. kostn Svensk Handikapptidskrift (SHT) Distrikts-och avdelningsandel Verksamhetsbidrag Avgifter samarbetsorgan Trycksaker Datakostnader inkl medlemsregister Rese- och hotellkostnader Konsultkostnader Övrigt (Tel,Port,Revis,Försä,Kontorsm,Bygg K,Focus ) Summa förbundskostnader Not 8 Avskrivningar Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Korrigeringar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Korrigeringar/utrangeringar Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt värde 0 0 Avskrivning sker ej på bostadsrätternas anskaffningsvärde. Värdering sker individuellt och nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Not 9 Ändamålsbestämnda medel Ingående värde Förändring ändamålsbestämnda medel Utgående värde Not 10 Finansiella intäkter och kostnader Utdelningar Räntor 2 6 Realisationsvinster vid försäljning av värdepapper Realisationsvinster vid likvidering av bolag Summa finansiella intäkter Räntekostnader Bankkostnader Realisationsförluster vid försäljning av värdepapper Summa finansiella kostnader DHRs Verksamhetsberättelse 2014

27 DHR Org. Nr Not 11 Aktier och andelar Bokfört Marknadsvärde värde Marknadsnoterade aktier, bokfört värde Aktier och andelar i intresseföretag* 0 0 Summa aktier och andelar *DHR Förvaltnings AB och De Rörelsehindrades Riksförbund AB likviderade under året Not 12 Bostadsrätt och fastigheter Bokfört värde Bokfört värde Los Christianos, Teneriffa Trehörningen, Nynäshamn Åre 0 - Summa bostadsrätt och fastighet Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga interimsfordringar * Summa * I huvudsak förutbetald hyra 322 tkr samt utdelning frånhumanfonden 214 tkr. Not 14 Kassa och bank Kassa och bank består endast av likvida medel. DHRs Verksamhetsberättelse

28 DHR Org. Nr Not 15 Eget Kapital 2014 Årets resultat om :- Disposition Ianspråk- Total disponeras enligt nedan i kronor: tagande/ omfördelning U-landfonden U-landfonden Överföring till eget kapital Förändring av eget kapital enligt nedan i tkr: Ing saldo Disp Utg saldo Eget kapital Solidaritetsfonden (f.d Invalidfonden) U-landsfonden Internationellt arbete Kerstin Denkerts fond Sommargårdsfonden Summa eget kapital Not 16 Ändamålsbestämnda medel Ing saldo Disp Utg saldo DHR Klerkestam ändamålsbestämnt Org. Nr S:a ändamålsbestämnda medel Not 17 Skuld kreditinstitut Lån Stiftelsen Erik Pålssons fond Lån SHB Förbundet unga Rörelsehindrade - 16 Summa Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppl sem löner Övr interimsskulder Summa Not 19 Ställda säkerheter Ställd säkerhet för lån av Stiftelsen Erik Pålssons fond på tkr (utnyttjad tkr) Not 20 Ansvarsförbindelser Avser borgen för Stiftelsen Sommarsols checkräkningskredit om tkr i Sparbanken Gripen 28 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

29 DHRs Verksamhetsberättelse

30 30 DHRs Verksamhetsberättelse 2014

31 Idéboken som användes under seminariedagen Lika villkor till arbete. När vi inte kunde deltaga på ett arrangemang under politikerveckan i Almedalen delade vi ut detta blad till arrangören. Avgående förbundsordförande Maria Johansson (t h) tar en bild av tillträdande förbundsordförande Rasmus Isaksson. DHRs Verksamhetsberättelse