vårdguiden Äldre & frisk Motionens mirakel Impotens så håller du dig pigg längre nr för Stockholms län världens bästa medicin

Transkript

1 vårdguiden nr för Stockholms län Motionens mirakel världens bästa medicin Äldre & frisk så håller du dig pigg längre Impotens problemet ingen talar om Vårdguiden

2 Innehåll nr Notiser 4 Tema äldre Gammal är stark 6 Rörlige Runo 8 Så slipper du ramla 10 Tacka maten för hälsan 11 Billigare hålla käften i trim 12 Låt stå! om impotens 14 Dags för feber Så tar du hand om dig i influensatider 16 Motionens mirakel Kroppen är gjord för rörelse 20 Har du fått blod? om hepatit och om att testa sig för hepatit C 22 Missa inte chansen! Gå på cellprovtagningen när du blir kallad! 23 Vårdguiden ger svaren Prenumerera på Vårdguidens nyhetsbrev TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Katarina Winell Redaktör Anna Sjökvist E-post anna.sjokvist@sll.se Frågor till redaktionen telefon Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Redaktionsassistent Petra Rinnetorp E-post vardguiden@sll.se Beställning av fler tidningar samt taltidning telefon Medicinsk granskning Inger Rising och Peter Rönnerfalk Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex Livsviktigt JAG TRÄFFADE EN väninna häromdagen och vi kom att tala om våra föräldrar. Hon hade förlorat sin pappa och hennes mamma var svårt sjuk. Du har tur du, sa hon, som har friska föräldrar. Det är något som jag nog inte har tänkt så mycket på förut, utan tagit det mer för självklart: att mina föräldrar som är i 75-årsåldern alltid ska vara lika pigga och friska. Men det är ju naturligtvis inte någon självklarhet. Att få åldras med kroppen och knoppen i behåll är en gåva som vi bör vara tacksamma för. I det här numret av tidningen skriver vi om att bli äldre, om livets sensommar och vad vi kan göra för att hjälpa till för att hålla oss pigga och friska långt upp i åren. Att få vara frisk handlar mycket om att hålla sig aktiv, både fysiskt och mentalt. Att röra på sig är inte bara viktigt det är livsviktigt. Fysisk aktivitet förlänger livet mellan sex och nio år, jämfört med att leva ett stillasittande liv. Och ändå är det så svårt att få till. På sidorna försöker vi inspirera till ett hälsosammare och rörligare liv! Det rör även på sig inom tandvården i dag. Den förut så höga prislappen på större ingrepp som kronor, bryggor och implantat har blivit betydligt billigare sedan den nya tandvårdsreformen trädde i kraft den 1 juli. Läs mer på sidan 11. Har du fått blodtransfusion under perioden ? I så fall bör du testa dig för hepatit C. I dag kan man bota de allra flesta med hepatit C och därför rekommenderas alla som misstänker att de kan vara smittade kostnadsfri provtagning och behandling. Hepatit smittar inte så lätt det gör däremot influensan. I år som förra året erbjuds alla över 65 år och hjärt- och lungsjuka gratis vaccin mot influensan. Ta chansen att vaccinera dig! Genom att göra det minskar du inte bara risken att själv bli sjuk, du minskar också risken att smitta andra! Med hopp om en skön, pigg, frisk och inte minst aktiv höst! ANNA SJÖKVIST, redaktör Vårdguiden nr

3 Donera mera! Europeiska donationsdagen infaller i år den 18 oktober. Fortfarande väntar många svenskar på ett nytt organ. Om du inte tagit ställning så gör det gärna denna dag. Det finns tre olika sätt att göra din vilja känd i frågan om organ- och vävnadsdonation, antingen genom att informera dina närstående, genom att anmäla dig till donationsregistret eller genom att fylla i ett donationskort (finns bland annat på apoteken) som du förvarar i plånboken. Läs mer på Klamydiamåndag Den 15 september är det dags för Klamydiamåndagen igen. Då håller sjukhusens Sex- och samlevnadsmottagningar (SESAM), ungdomsmottagningar och vissa vårdcentraler, barnmorske- och gynekologmottagningar samt mansmottagningar öppet hus för klamydiatestning. Det är helt gratis och just denna dag behöver du inte boka tid. Mer information hittar du på och på ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL Mobilnumret som räddar liv Delad info är dubbel glädje I framtiden ska olika vårdgivare kunna se dina journaler. Det ger en bättre och säkrare vård. Som patient får du ofta frågor som: Har du ätit den här medicinen tidigare?, vad sa läkaren du var hos förra gången? och hur länge sedan var det?. Och svaret blir lika ofta: Minns inte exakt och ingen aning. Eftersom varje sjukhus, husläkare och privatmottagning enbart har tillgång till sina egna journaler, finns det risk att viktig information går förlorad. Det innebär också risk för extraarbete, för fördröjningar av behandling och rent av för felbehandling av patienten. Men nu ska det bli bättre! Den första juli i år får vi en ny lag kring datainformation om patienter. Om du hittas akut sjuk eller skadad kan ett telefonnummer med bokstavskombination ICE i din mobiltelefons adressbok få en avgörande betydelse. ICE står för In Case of Emergency, vilket kan översättas ungefär Vid nödfall. Idén kommer från ambulanssjukvårdare i England och sprider sig snabbt över världen. Nu vill SOS Alarm att vi ska lägga in ICE som namn i mobilens telefonbok, med numret till någon nära anhörig som kan nås om vi själva råkat ut för något och inte är kontaktbar. På så vis kan räddningspersonalen snabbt nå närmast anhörig och få viktiga besked om medicinering eller om man lider av någon sjukdom. Använd utlandsprefix så att det även fungerar när du är utomlands. Det är också viktigt att man informerar den eller de personer som lagts in som kontaktpersoner. Den nya lagen Patientdatalagen ersätter både den gamla patientjournallagen och vårdregisterlagen. Syftet med den nya lagen är att ge ökad patientsäkerhet och bättre skydda känsliga uppgifter. Inom vården tar man tacksamt emot den nya lagen. Den kommer att ge möjlighet till något man önskat länge ett säkert och samtidigt lättillgängligt journalsystem där man kan dela information om patienten på ett enklare sätt. Som patient har du rätt att få upplysningar om vilka vårdenheter eller vårdgivare som har tagit del av din journal. Om det finns uppgifter i din journal som du inte vill ska vara tillgängliga för andra vårdgivare kan du begära att de ska spärras. Däremot kan du inte motsätta dig att andra vårdenheter eller vårdgivare får ta del av uppgifter om dina barn. Även om den nya lagen trädde i kraft redan nu i somras så kommer patienter som söker vård inom den närmaste framtiden knappast att märka av några förändringar. Lagen är nämligen bara första anhalten på en längre resa. Det kommer att dröja innan det nya systemet i realiteten blir tillgängligt för alla. Man kan säga att lagen ligger före både den tekniska och den juridiska utvecklingen, säger Peter Rönnerfalk, chefsläkare inom Stockholms läns landsting och tar som exempel alla vårdgivares olika journalsystem som ännu inte är kompatibla, alltså inte kan tala med varandra. Dessutom utgör privata respektive offentliga verksamheter olika juridiska enheter. För att de ska kunna ges tillgång till varandras journalsystem måste särskilda avtal skrivas. Vi kommer säkert att hitta lösningar på det här, men det kommer att ta tid, säger Peter Rönnerfalk. Läs mer om den nya patientdatalagen och hur dina personuppgifter hanteras på Vårdguiden nr

4 Gammal Vi fortsätter att leva allt längre. I dag är medellivslängden för kvinnor i Stockholms län nästan 83 år och för män 78 år. Många mår bra långt upp i åldrarna. Receptet är att hålla sig aktiv, både fysiskt och mentalt. TEXT ANITA GULLBERG FOTO ULF HUETT

5 tema: ÄLDRE är stark STUDIERNA ÄR ENTYDIGA: Många äldre i Sverige mår bra och lever ett självständigt liv. Det bekräftas av Lennart Jatéus, överläkare på Danderydsgeriatriken. På vår rehabiliteringsavdelning träffar jag äldre som är över 90 år och som mår väldigt bra. De kanske drabbas av något benbrott, och rehabiliteringen tar lite längre tid, men de kommer igen! Det är inte ovanligt att vi har hundraåringar på avdelningen. De flesta som går i pension i dag är pigga och friska. De kan se fram emot en aktiv period i livet med resor och upplevelser. Många har en hyfsat god ekonomi, en god hälsa och kanske det viktigaste av allt bra relationer med sina nära. Familjen betyder väldigt mycket för välmåendet. Vi vet att när äldres livspartner dör så ökar också dödligheten hos den som är kvar kraftigt de närmaste månaderna efter dödsfallet. Jag tror att det beror på ensamheten. Livsstilen har också stor betydelse. För att få ett bra liv långt upp i åren är det viktigt att vara aktiv. Den som regelbundet håller igång kan också lättare kompensera för kroppens naturliga förslitning när vi blir äldre. En bra fysisk kondition minskar risken att drabbas av andra sjukdomar och vi har lättare att återhämta oss om vi blir sjuka. Det är inga stora insatser som krävs för att hålla sin fysiska och psykiska hälsa igång, det viktiga är att regelbundet röra på sig, säger Lennart Jatéus och nämner några enkla råd att hålla sig till: Ät bra. En varierad och balanserad kost och att äta på regelbundna tider mår vi alla bra av. Skippa tobaken. Rökning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Fysisk aktivitet. Det hjälper till att hålla igång blodcirkulation, sänker blodfetter och blodtryck. När du rör på dig belastas också skelettet, vilket gör att risken för benskörhet minskar. Man bör röra på sig minst i 30 minuter tre, fyra gånger i veckan. Motionen anpassas utifrån ålder och fysiska förutsättningar. En promenad kan vara tillräcklig, men under ett av passen bör man om man orkar ta i så mycket att man blir svettig. Intellektuell stimulans. Låt inte hjärnan gå i pension! Korsord, sudoku, att delta i olika aktiviteter och utflykter allt som håller igång ditt intellekt är bra och har betydelse för den allmänna hälsan. När det gäller den intellektuella stimulansen har fysisk aktivitet också stor betydelse. Den som regelbundet rör på sig mår också bättre mentalt. Lev sunt och synda långsamt är ett bra förhållningssätt. Att ägna sig åt det som är roligt och äta och dricka det som är gott men det ska vara måttligt. Och det gäller allt: mat, alkohol, medicin»lev sunt och synda långsamt är ett bra förhållningssätt.«och så vidare. Det gäller att hitta en balans, säger Lennart Jatéus. Jag tror att det finns en ökad medvetenhet om vikten av att vara aktiv. Ett passivt och isolerat liv kan göra att man blir deprimerad. Eller tvärtom: Depression kan leda till inaktivitet och isolering. Vilket i sin tur kan leda till andra sjukdomar. Det blir en ond spiral. Därför finns många goda skäl till att vara aktiv! vad händer i kroppen när vi åldras? Kroppen slits med åren och även om vi inte drabbas av sjukdom så åldras vår kropp. Avlagringar i våra celler gör att de fungerar sämre. Med åren blir både syn och hörsel sämre och vi får så småningom lite svårare att röra oss. Grå starr är en åldersrelaterad sjukdom som beror på att cellerna dör och det gör att ögats lins blir grumlig. Men att operera grå starr är i dag ett ganska lätt ingrepp, säger Lennart Jatéus. Efter 65 år är det normalt att vikten går ner. Det beror på att muskelmassan minskar och att mängden vatten i kroppen blir mindre. Hos en nyfödd består kroppen av 80 procent vatten, hos en person över 65 år har den minskat till 70 procent. Det gör att äldre personer också är känsligare för uttorkning vid sjukdom eller under varma perioder på sommaren. Skelettet blir skörare och även om det går att förebygga med motion så ökar ändå risken för benbrott. Rörligheten i tarmarna kan minska och det ger problem med förstoppning. Motion, mycket frukt och grönt och att dricka ordentligt med vätska minskar risken för trög mage. Vårdguiden nr

6 tema: ÄLDRE Rörlige Runo Runo Persson lever ett aktivt liv sedan han gick i pension för nio år sedan. Bygde- och släktforskning kombineras med snickrande och mekande. Sedan hustrun Anita gick i pension blir det också dagliga morgonpromenader och en hel del resande. NÄR RUNO PERSSONS arbetsplats skulle läggas ner tvekande han inte att ta möjligheten och gå i pension ett år i förtid. Under de nio år som gått sedan dess har han aldrig haft några problem att fylla sin tid. Runo har en mängd olika projekt på gång och är noga med att hålla igång, både fysiskt och mentalt. En gemensam promenad har blivit en daglig rutin för Runo Persson och hans hustru Anita, som också är pensionär sedan några år. Och sommartid är cykeln Runos förstahandsval när han ska åka någonstans. Jag undviker att åka bil, har alltid cyklat mycket. När jag jobbade så cyklade jag till och från jobbet mellan april och oktober. Runo fyllde 73 år i våras, men tycker inte att han känner av några direkta ålderskrämpor. Jag har inga problem med kroppen och det får man vara glad för. Möjligen är jag lite stelare nu än tidigare om jag suttit stilla ett tag. En förklaring till välmåendet är helt säkert att Runo och Anita rör mycket på sig och är noga med vad de äter. Vi försöker att äta hyfsat vettigt och varierat. Det täta umgänget med barnbarnen bidrar också till att hålla kroppen i trim och sinnet alert. Runo och Anita brukar ta hand om barnbarnen någon dag i veckan. Men det är inte bara kroppen som behöver stimulans. Hjärnan behöver också sitt. Sedan fem år tillbaka är Runo en trogen korsordslösare. Men framför allt har han en mängd fritidsintressen. I kontoret på övervåningen finns en pärm med ett 50-tal olika projekt. Det som tagit allra mest tid hittills handlar om bygde- och släktforskning. I somras presenterade Runo den första versionen av sin bok om hembygden utanför Sollefteå. Bygdeforskningen startade på allvar när han gick i pension och även om det nu blivit en bok så finns mer kvar att göra. Riktigt klar blir man ju aldrig, säger han. Runo har kvar sitt barndomshem utanför Sollefteå som nu är familjens fritidshus. Där tillbringar han och Anita mycket tid. Gården med tillhörande skog kräver en hel del fysiskt arbete. Släkt- och bygdeforskningen är typiska vintersysselsättningar. När det blir varmare och skönare ute tillbringar Runo Persson gärna tid i sitt garage som han gjort om till verkstad. Där kan han både snickra och tillverka maskiner och verktyg. Sedan hustrun Anita gick i pension passar paret på att se sig om i världen. Det brukar bli ett par utlandsresor per år. 6 Vårdguiden nr

7 »Jag undviker att åka bil, har alltid cyklat mycket. När jag jobbade så cyklade jag till och från jobbet mellan april och oktober.«vårdguiden nr

8 tema: ÄLDRE gör hemmet säkrare De flesta olyckor sker i hemmet, eftersom vi tillbringar mest tid där. Med enkla medel kan du göra ditt hem till en säkrare plats. Ta helst bort alla lösa mattor. Dem kan man både snubbla och halka på. Ha annars halkskydd under mattorna. Undvik lösa sladdar längs golvet. Lägg halkskydd i trappor. Ordna bra belysning och ha gärna en nattlampa tänd om du behöver gå upp på natten. Lägg antihalkmatta i badkar/ dusch och på badrumsgolvet. Montera handtag på väggen vid badkaret. Ha de saker du ofta använder nära till hands. Flytta till exempel om i köksskåpen så att du lättare når de redskap som du behöver. Ha telefonen nära till hands. Du kan få trösklarna borttagna om det underlättar. Du kan via din husläkarmottagning få hjälpmedel hemma, till exempel högre toalettsits, klossar till sängbenen eller en dyna som höjer stolsitsen. Så slipper du ra m la Den vanligaste orsaken till att personer över 65 år skadar sig är att de ramlar. Många gånger så illa att de måste söka vård. Men risken för att falla måste inte öka när man blir äldre. Det finns förebyggande åtgärder. ATT DET ÄR LÄTTARE att falla när man blir äldre beror på flera olika saker. Balansen är sämre, synen försvagad och musklerna svagare. Det går dock att minska risken för en olycka genom att hålla sig aktiv och göra sitt hem säkrare. Att vara fysiskt aktiv efter förmåga är bra på många sätt, inte minst för att behålla styrka och balansförmåga. Promenader, någon form av gymnastik eller dans är alla bra aktiviteter. Råd om aktiviteter kan du få på husläkarmottagningen. Gångstavar kan hjälpa dig med balansen när du promenerar. Det finns också andra hjälpmedel du kan få om du känner dig ostadig. Gå igenom din medicinering med din husläkare. En del läkemedel och kanske speciellt kombinationen av olika läkemedel kan ge yrsel. Berätta i så fall det för din läkare, som kanske kan hitta ett annat läkemedel. Om du ser dåligt ökar förstås risken att ramla. Kontrollera din syn en gång om året. Ät varierat och regelbundet. Balanserad kost är viktig hela livet. Men när vi blir äldre ökar risken för benskörhet och därmed risken för frakturer. Med motion och kalkrik mat minskar risken. Dina skor ska varken vara för stora eller för små det ökar nämligen risken för att falla. Undvik smala klackar, hala sulor eller skor med öppen häl. En bra sko har en bred klack, stöd över fotvalvet och en hälkappa och sitter bra. Använd också rätt sko till rätt aktivitet. Att skaffa sig bra skor och tofflor är en billig investering och minskar risken att ramla. Använd broddar under skorna utomhus på vintern. 8 Vårdguiden nr

9 snacka om behov Alla som är 75 år blir erbjudna ett så kallat hälsosamtal med distriktssköterskan. Syftet är att främja hälsa och livskvalitet hos äldre samt att förebygga olyckor och sjukdomar. Distriktssköterskan gör hembesök där man i lugn och ro kan diskutera hur vardagen ser ut, till exempel med kost och motion, vilka läkemedel du tar, din allmänna hälsa och om du har behov av någon hjälp. Att samtalet sker i hemmet gör att distriktssköterskan bland annat kan se vilka behov som kan finnas av hjälpmedel eller kontakter med andra vårdgivare. När distriktssköterskan gör besök i hemmet finns också möjlighet att ge råd för att minska risken för fallolyckor. Det kan också kännas lättare att ta upp olika frågor med distriktssköterskan på hemmaplan än vid ett besök på mottagningen, till exempel inkontinens, sexuella problem eller existentiella frågor. Fråga doktorn FOTO: GRAFFOTO Med stigande ålder blir vi mer känsliga för olika läkemedel. Ju fler mediciner vi tar, desto besvärligare kan det bli för kroppen att hantera dem utan biverkningar. Tips: Tala med din läkare. bra att veta om läkemedel Avbryt aldrig en behandling i förtid utan att fråga din läkare. Prata med din läkare om du får besvärliga biverkningar kanske kan du byta till ett annat läkemedel. Låna aldrig ut medicin till någon annan. Den medicin som fungerar för dig kan få allvarliga konsekvenser för någon annan. Rensa gärna medicinskåpet med jämna mellanrum. Läkemedel har bäst-före-datum. Gammal medicin återlämnas till apoteket. HJÄRNAN ÄR en av de kroppsdelar som förlorar en del av sin förmåga när vi åldras, vilket innebär att den blir känsligare för läkemedel. Njurarna tappar även de sin fulla kapacitet, vilket också påverkar vår förmåga att dra nytta av läkemedlen. Faktorer som ålder, nuvarande och tidigare sjukdomar som behandlats med läkemedel, njurarnas funktion samt kroppsvikt spelar in när läkaren ordinerar läkemedel. Man bör också ta hänsyn till allergier, ärftliga faktorer och livsstil. För att läkaren eller distriktssköterskan ska kunna göra en bra bedömning underlättar det om du försöker ge en så rättvisande beskrivning som möjligt av hur du lever. Genom att kartlägga vardagen kan kanske mängden läkemedel minskas. En bättre säng i stället för sömntabletter, mer mjölk och ost i kosten i stället för kalciumtabletter, motion, rikligt med vatten och plommon i stället för medel mot förstoppning och så vidare, säger Kristina Jarl, läkare på Brommageriatriken. Berätta också för din läkare vilka läkemedel du tar, även naturläkemedel och receptfri medicin, eftersom de kan påverka annan medicinering. För att ha kontroll över vilka läkemedel du tar kan du be att få en aktuell läkemedelslista från din husläkarmottagning. Där finns de läkemedel som mottagningen skrivit ut till dig. Om du varit inlagd på sjukhus får din husläkare information om det skett någon förändring av dina läkemedel och det kommer också att finnas med i din läkemedelslista. Du kan också få en läkemedelsförteckning från ditt apotek. Där står vilka läkemedel du har hämtat ut de senaste 15 månaderna.»en bättre säng i stället för sömntabletter, mer mjölk och ost i kosten i stället för kalciumtabletter... «Tycker du att det är svårt att komma ihåg när du ska ta din medicin och hur mycket du ska ta kan du använda en dosett där du portionerar ut dina tabletter. Distriktssköterskan kan hjälpa dig att fördela medicinen i dosetten. En del läkemedel finns också i kalenderförpackningar, där veckans dagar är tryckta på förpackningen. MER INFORMATION På finns ett nytt tema med många nya artiklar för dig som vill läsa mer om hur det kan vara att bli äldre, om vilken hjälp och vilket stöd man kan få, och om äldres sjukdomar. Vårdguiden nr

10 tema: ÄLDRE Tacka maten för hälsan Maten har en avgörande betydelse för hur vi mår. Inte bara för att god mat ökar vårt välbefinnande. Att äta varierat och att få i sig tillräckligt med näring hjälper till att hålla oss friska och gör att vi orkar leva ett mer aktivt liv. NÅGRA HÅLLER KANSKE IGEN på maten för att de är rädda att gå upp i vikt. Men för den som är äldre är det helt i sin ordning med ett lite högre BMI (se förklaring här intill) än vad som generellt rekommenderas för vuxna. För en vuxen person är gränsen för normalvikt ett BMI på 25. För äldre kvinnor som män är BMI mellan 24 och 29 ingen fara, menar Karin Pilåker von Zelowitz, dietist på Centrum för allmänmedicin, CEFAM. Med ett lite högre BMI har man lite reserver att ta av om man blir sjuk. Andra tappar kanske aptiten eller tycker att det är tråkigt att laga mat och äta ensam. Men det är viktigt att se till att få i sig tillräckligt med mat och näring. Äldre som inte är överviktiga ska äta standardprodukter och undvika lättprodukter. Man kan gärna välja lite fetare livsmedel, speciellt om man har svårt att äta lika mycket som tidigare. Standardprodukter ger mer koncentrerad energi och gör att man får i sig det man behöver, även om man äter mindre. Har man problem med sjunkande vikt kan man gärna använda smör eller fett margarin på smörgåsen och ta rikligt med pålägg. Man kan också tillsätta extra fett i maten man lagar, som smör, grädde eller en äggula. bmi = body mass index BMI är ett mått som används för att avgöra om en person är normalviktig. BMI räknar man ut så här: BMI = vikten (kg) dividerat med längden x längden (m). En person som väger 75 kg och är 1,80 m lång har alltså ett BMI på 75 = 23 1,80 x 1,80 En person över 18 år ska ligga mellan 18,5 och 25 för att vara normalviktig. För äldre är gränserna snarare mellan 22 och 29. Ett BMI under 22 kan för en person i 70-årsåldern vara ett tecken på undernäring. På kan du räkna ut ditt BMI genom ett test.»för den som äter sin middag tidigt är det bra att ta en smörgås på kvällen.«foto: GRAFFOTO Däremot kan man minska lite på mängden fibrer, eftersom fibrer gör att man blir mätt snabbare. Fibrer är bra för att hålla magen igång, men då kan man välja lösliga fibrer som frukt i stället för fiberrikt hårt bröd. En varierad kost gäller för alla, oavsett ålder. Grönsaker, frukt och gärna fisk bör man äta två till tre gånger i veckan. Och där emellan gärna fågel eller kött. Kött och fisk behövs för att vi ska få i oss tillräckligt med protein. Alla behöver äta tre huvudmål om dagen: frukost, lunch och middag och dessutom två till tre mellanmål. Den som har svårt att äta en stor portion till lunch eller middag kan prova med att dela upp måltiden i mindre delar. Ta gärna en förrätt eller aptitretare i form av en soppa, avokado med räkor och majonnäs, lite sill eller ost. Efter huvudrätten passar en efterrätt bra, till exempel paj, kaka eller pudding. Det är bättre att äta lite och ofta för att orka få i sig den mat man behöver, säger Karin Pilåker von Zelowitz. Det får heller inte gå för lång tid mellan måltiderna. Den rekommenderade nattfastan är max tio, elva timmar. För den som äter sin middag tidigt är det därför bra att ta en smörgås på kvällen. Tycker man att det är svårt med maten och är orolig att man inte får i sig vad man behöver kan man vända sig till sin vårdcentral. Där kan man få remiss till en dietist som kan hjälpa till med råd och tips om kosten. Om det skulle behövas kan man också få kosttillskott. Kosten är viktig. Blir man undernärd och svag kan det leda till komplikationer som till exempel nedsatt immunförsvar och muskelsvaghet, vilket ger ökad fallrisk och nedsatt välbefinnande. 10 Vårdguiden nr

11 Billigare tandvård för nästan alla det är målet med den reform som trädde i kraft den 1 juli. Den innehåller en tandvårdscheck och ett nytt rabattsystem som gör avancerad tandvård som till exempel kronor och bryggor betydligt billigare. TEXT JOHAN ÖBERG Billigare hålla käften i trim VI HAR GENERELLT SETT en god tandhälsa i Sverige. Men ganska många människor avstår från att gå på regelbundna kontroller för att de inte har råd. Det finns också de som undviker riktigt dyr tandvård, som bryggor, implantat och liknande, på grund av prislappen. Sådana större åtgärder kan dra i väg till mellan och kronor. Med den nya tandvårdsreformen som trädde i kraft den 1 juli får patienten ibland betala hela kronor mindre för avancerade ingrepp (se exempel här intill). Minst prissänkning med det nya systemet får pensionärerna. Deras högkostnadsskydd (max kronor exklusive material) för den som fyllt 65 år tas nu bort. Även försäkringskassans subventionering av tandvård försvinner. Tidigare stod försäkringskassan för cirka 20 procent av kostnaden för tandvård i åldern år och cirka 30 procent av kostnaden för äldre. I stället omfattas nu alla som fyllt 20 år av ett helt nytt rabattsystem, där staten subventionerar kostnader mellan och kronor med 50 procent och allt över kronor med 85 procent. Upp till kronor får patienten stå för hela beloppet själv. Alla mellan 30 och 75 får dessutom en personlig tandvårdscheck på 300 kronor vartannat år och alla mellan 20 och 29 eller över 75 år får en check på 600 kronor vartannat år. Den kan man använda som delbetalning för de flesta typer av behandling. Checken är elektronisk och pengarna dras automatiskt av från kostnaden för tandläkarbesöket. Är man under 20 år förblir tandvården kostnadsfri. Det ska dessutom snabbt byggas en webbportal för prisjämförelser på internet, där tandläkarna måste lägga in sina priser för olika behandlingar. Därmed ska det bli enklare att jämföra priser, något som lagstiftarna hoppas ska leda till prispress. Portalen ska vara klar vid årsskiftet. Den får förmodligen en egen hemsida, vilken adressen blir är inte bestämt än, men det kommer att finnas en länk på Vårdguiden kommer att skriva om portalen när den är klar. FOTO: MIKAEL DUBOIS/JOHNÉR Prisexempel Priserna har tagits fram för Vårdguiden av Socialdepartementet och baseras på de priser som gällde våren 2008 hos Folktandvården i Stockholms län. Undersökningochett lagat hål vartannatår Kostadeförr: 858 kr (20 29år) kr (30 64 år) 942 kr (65+) Kostar nu: 455 kr (20 29år) 885 kr (30 64 år) 585 kr (65+) Helkäksimplantat, cirkapris med normal materialkostnad Kostadeförr: kr (20 29år) kr (30 64 år) kr (65+) Kostar nu: kr (20 29 och 75+) kr (30 64 år) Vårdguiden nr

12 Trots att de flesta män någon gång drabbas och att det kan vara tecken på begynnande sjukdom, är det inget man gärna pratar om. Inte ens med sin läkare. Erektionsproblem är tyvärr ett skamfyllt fenomen för det finns bot. TEXT EVELYN PESIKAN ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL REKLAM FÖR allsköns olika läkemedel som ska motverka problem med potensen översvämmar dagligen e-postkorgar världen över. Fenomenet med de så kallade Viagra-mejlen säger mycket om mäns attityd till impotens, eller erektil dysfunktion, som den något mindre laddade medicinska benämningen lyder. För detta är ett minst sagt tabubelagt område, menar Stefan Arver, överläkare på Centrum för andrologi och sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Många män väljer att dölja erektionsproblem även för sig själva och brukar hitta på väldigt många olika bortförklaringar om den sexuella förmågan sviktar. Om de söker hjälp på nätet får de behålla sin anonymitet och slipper bli avslöjade av en läkare. Det är ju tyvärr ganska vanligt att män överhuvudtaget drar sig för att gå till läkare, även för långt mindre känsliga besvär. Impotens betyder ordagrant utan förmåga/kraft, att vilja men inte kunna. Ett svaghetstecken och ett tillstånd som är raka motsatsen till det som traditionellt brukar förknippas med manlighet. Det som anses vara det främsta tecknet på virilitet, förmågan att få stånd och därmed kunna genomföra samlag, är dock en mycket känslig process som kräver att kropp och själ samarbetar ordentligt. Rätt balans och perfekt samspel mellan nervsystem, hormoner, blodkärl och psyke är nödvändigt för att svällkropparna i penis ska kunna fyllas med blod och leda till en erektion som varar tillräckligt länge för ett samlag. 12 Vårdguiden nr

13 » Övervikt, med ett BMI-mått över 30, är en mycket stark riskfaktor.«trötthet, stress och psykiska svårigheter kan ligga bakom plötslig och tillfällig impotens, men vid smygande och upprepade erektionsproblem bör man söka läkare. Det kan vara ett första symtom på till exempel högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes, hormonstörningar, depression eller neurologiska sjukdomar, säger Stefan Arver. Potensstörningar har med andra ord ofta en nära koppling till det som brukar kallas välfärdssjukdomar. Övervikt, rökning och alkohol Övervikt, med ett BMI-mått över 30, är en mycket stark riskfaktor. Impotens är betydligt vanligare i USA, där en stor andel av befolkningen lider av fetma, än i till exempel medelhavsländerna. Statistiken visar att dubbelt så många amerikaner än till exempel fransmän har erektionsproblem, 25 procent mot 13. Siffran för Sverige är 18 procent, säger Stefan Arver och tillägger att rökning är en annan känd riskfaktor. Rökning får blodkärlen att dra ihop sig, vilket har en mycket negativ effekt på förmågan att få erektion. Hög alkoholkonsumtion leder till samma sak. Vissa läkemedel, bland annat sömnmedel och psykofarmaka, kan också leda till nedsatt sexuell förmåga. Erektil dysfunktion kan också vara ett symtom på prostatainflammation eller för låg testosteronhalt, så det finns verkligen all anledning att göra en hälsoundersökning när problemet uppkommer. Det är också viktigt att klargöra att erektionsstörningar är något som alla män kan råka ut för någon gång och att det finns väldigt mycket hjälp att få, säger Stefan Arver och varnar för att de läkemedel som säljs på nätet kan innehålla precis vad som helst. Undvik nätet Det kan vara rena rävgiftet, ingen vet. Det är mycket säkrare och bättre att få godkända och kontrollerade preparat utskrivna av en läkare. I Kloka listan finns ett flertal olika erektionsläkemedel med god effekt. Dessa preparat förstärker effekten av de nervsignaler som krävs för att få erektion och ger en kärlvidgning som gör att blodflödet in i svällkropparna ökar, förklarar Stefan Arver. De vanligaste biverkningarna är huvudvärk, nästäppa, sura uppstötningar, ansiktsrodnad och muskelvärk. Däremot finns det inga vetenskapliga belägg för att erektionspreparat kan orsaka hjärtproblem. Mycket omfattande studier, särskilt av Viagra, visar att det inte finns några risker för hjärtat vid användning av dessa läkemedel, betonar Stefan Arver. Däremot ska man inte använda dem om man samtidigt behandlas med nitroglycerin eller andra liknande läkemedel mot kärlkramp eller hjärtsvikt. Ett annat effektivt hjälpmedel som männen själva eller deras partner kan lära sig att använda, är engångsinjektioner direkt i penis med det kroppsegna ämnet prostaglandin 1. Samma substans finns också som ett gelstift som förs in i urinröret. Vacuumpump och penisprotes är andra metoder. Att erektionsproblem är en självklar del av ett naturligt åldrande är en myt, enligt Stefan Arver. Ungefär 70 procent av 70-åriga män har regelbunden sexuell aktivitet och kan få stånd. Och jag har till och med skrivit ut erektionsläkemedel till 90-åringar. Vi människor lever mycket längre i dag och med det följer att vi också är sexuellt aktiva långt upp i åldrarna. Men för den som vill behålla sin sexuella förmåga länge gäller det att leva så sunt som möjligt: motionera, äta nyttigt, sova ordentligt, låta bli att röka, vara måttlig med alkohol och försöka minimera negativ stress. FAKTA Här kan du få hjälp Centrum för andrologi och sexualmedicin svarar på frågor och kan ge råd vid potensproblem och andra sexuella problem. Telefon , klockan vardagar eller via e-post, sexualmedicinskfraga@karolinska.se Vårdguiden, telefon , kan ge råd vid potensproblem och hänvisa till rätt vårdinstans. Karolinska universitetssjukhuset har en särskild mottagning för sexualmedicinska problem, dit man kan vända sig antingen via remiss från sin läkare eller genom att själv skriva ett brev som fungerar som en egen remiss. MER INFORMATION Läs mer om impotens på Här finns också information om de läkemedel som rekommenderas och länkar till mottagningar som specialiserar sig på mäns sexualitet. Vårdguiden nr

14 Dags för feber, huvudvärk & ont i hela kroppen Den är väldigt jobbig att få, men sällan farlig. Utom för äldre och hjärtoch lungsjuka, som därför erbjuds gratis influensavaccin. TEXT JOHAN ÖBERG FOTO ULF ISACSON VANLIGA INFLUENSAEPIDEMIER hör vinterhalvåret till. Varje år dyker en ny upp, normalt med början i Asien och efter en tid har den nått oss. Så också denna vinter. Numera erbjuds pensionärer och hjärt- och lungsjuka de grupper där risken för allvarliga följder av influensan är som störst gratis vaccin. De här grupperna bör absolut gå och vaccinera sig i god tid. Det gör att många av dem slipper allvarlig sjukdom. Risken är inte bara influensan i sig utan följdsjukdomarna den kan ge till exempel lunginflammation som skördar många liv. Vården belastas dessutom mindre om influensan skulle bli extra intensiv, säger Bo Svenungsson, biträdande smittskyddsläkare i Stockholms län. Men för de allra flesta av oss är vanlig influensa inte något farligt. Vi blir sjuka några dagar, ibland över en vecka, med hög feber, huvudvärk, halsont och ont i kroppen. Det enda man kan göra är att vila, och dricka rikligt om febern är hög. Plus naturligtvis att försöka undvika att smitta fler. FAKTA Influensaskydd Tvätta händerna oftare. Undvik att umgås i stora folksamlingar under en influensaepidemi. Stanna hemma om du blir sjuk, så att du inte smittar andra. Vaccinera dig om du tillhör riskgruppen. Vaccinationskampanjen pågår mellan 13 oktober och 21 november. På hittar du mottagningar där du kan vaccinera dig. Vänd dig till Vårdguiden, telefon , eller Smittskyddsenheten, telefon , om du vill veta mer eller om du inte har Internet för att ta reda på var närmaste vaccinationsmottagning finns. Du kan även läsa mer om influensa på 14 Vårdguiden nr

15 FOTO: BETTMANN/CORBIS Spanska sjukan var en mycket allvarlig pandemi och hade en dödlighet på två procent. Bilden är från Globala epidemier Hela två procent av dem som fick Spanska sjukan dog. Därför tar forskarna världsomspännande epidemier, så kallade pandemier, på största allvar. Stockholm har en utarbetad plan. I SAMBAND MED den så kallade fågelinfluensans härjningar har det skrivits mycket om risken för en pandemi, en världsomspännande epidemi. Där är risken hög att man inte hinner få fram vaccin i tid innan den fått stor spridning. Spanska sjukan, Asiaten och Hong Kong-influensan var globala pandemier under 1900-talet och förr eller senare lär det komma en ny. En influensapandemi av det slaget kommer att innebära en ökad påfrestning på hela samhället, men riskerna överdrivs ofta, säger biträdande smittskyddsläkare Bo Svenungsson. Jag tycker inte man ska vara orolig. I Stockholms län har vi en plan utarbetad för hur vi ska ta hand om ett stort antal vårdsökande. Spanska sjukan var en mycket allvarlig pandemi och hade en dödlighet på två procent, Hong Kong-influensan hade betydligt lägre. Det finns inte anledning att tro att nästa pandemi skulle drabba oss värre, säger Bo Svenungsson. Fågelinfluensan är ett virus som i stort sett bara har drabbat fåglar och bara undantagsvis människor. Skulle fågelinfluensaviruset ändra sig genetiskt så att det också smittar mellan människor behöver den inte alls ha samma höga dödlighet som den har i dag, menar han. Vårdguiden nr

16 Så påverkas du av motion Motion är en fantastisk medicin. Både för kroppen och hjärnan. Blodtrycket normaliseras, blodsockret hamnar på en lägre och stabilare nivå, nedbrytningen av blodfetter ökar. Nybildningen av hjärnceller ökar och minne, inlärning och koncentrationsförmåga växer, samtidigt som halterna av stresshormoner sänks. Fantastiskt eller hur? 16 Vårdguiden nr

17 Motionens mirakel Mår du bra och vill fortsätta att göra det? Eller börjar du bli lite rund om magen? Motion inte bara hjälper dig att hålla formen, utan kan både förebygga och behandla sjukdomar. Den kan till och med förlänga livet med flera år! TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO ULF HUETT TROTS ATT DE FLESTA vet att det är nyttigt att röra på sig saknas ibland motivationen. Mai-Lis Hellénius, professor och överläkare vid den nyöppnade livsstilsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, tror att en anledning är att många visserligen vet att motion är bra, men inte hur otroligt hälsosamt det faktiskt är. Man vet inte att det är lika farligt att leva ett stillasittande liv som att röka ett paket cigaretter om dagen, eller att man kan förhindra diabetes genom att träna. Kroppen är helt enkelt gjord för skapligt hög fysisk aktivitet, säger hon. De senaste tio åren har kunskapen om motionens betydelse för hälsan vuxit. I dag vet forskarna att fysisk aktivitet förlänger livet med mellan sex och nio år, jämfört med att leva ett stillasittande liv. Det beror framför allt på att motion halverar risken för hjärtinfarkt, som är den vanligaste dödsorsaken. Fysisk aktivitet påverkar både kroppsliga sjukdomar som diabetes, övervikt och högt blodtryck, och hjärnan med sjukdomar som Alzheimers och depression. Dessutom ökar välbefinnandet humöret och sömnen förbättras och stresshormonerna blir färre. Motion påverkar alltså många riskfaktorer, medan läkemedel bara riktar in sig på en. Om jag har en patient med högt blodtryck och ger medicin så sänks trycket. Om jag i stället ordinerar motion så påverkas även bukfettet, vikten, blodfetterna, insulinkänsligheten och risken för blodproppar, säger Mai-Lis Hellénius. Träningen ska vara måttligt ansträngande, vilket innebär att pulsen går upp, andhämtningen ökar och att du blir varm eller lite svettig. En kombination av kondition och styrka är det bästa. Helst ska du röra på dig en halvtimme om dagen, men varje ökning är värdefull. Eftersom många av effekterna är kortvariga måste aktiviteten vara regelbunden. Motion är en färskvara, men det är också därför man får så snabba effekter. Redan efter ungefär sex veckor brukar de flesta märka att midjemåttet minskar, att de känner sig gladare och sover bättre, säger Mai-Lis Hellénius. Men fysisk aktivitet handlar inte enbart om träning. Det är minst lika viktigt att inte sitta still för mycket. En viktig förklaring till att vi går upp i vikt är nämligen att vi spenderar så mycket tid framför teven, datorn eller i bilen. På lång sikt betyder små rörelser i vardagen mycket för hälsan. Det kan handla om att stå när man pratar i telefon och ta trappan i stället för hissen. Motion är lätt att använda som egenvård, eftersom det inte finns några negativa bieffekter. Mai-Lis Hellénius har några tips för att komma igång: Sätt upp rimliga mål. Välj en aktivitet som du tycker är rolig och som fungerar i vardagen, stegräknare är till exempel ett enkelt sätt för att bli medveten om hur mycket du rör dig. På vårdcentralen kan du få fysisk aktivitet som är anpassad till dina individuella förutsättningar på recept och bli uppföljd genom att regelbundet mäta midjemått och blodtryck. Hur får du in rörelse och motion i vardagen? Helena Tallhed, 39 år, Sundbyberg Jag är faktiskt ute och motionsgår just nu. Jag kände mig mosig när jag kom hem från jobbet och funderade på att strunta i det, men jag vet att jag blir pigg när jag kommer ut. Det gäller att bestämma sig! Ungefär fyra gånger i veckan försöker jag gå eller springa, alltid samma runda. Ibland går jag på gympapass, men det är mycket svårare när man måste passa en tid och det är tråkigt att vara inomhus när det är fint väder. På sommaren cyklar jag alltid till bussen till Arlanda, där jag jobbar, men jag är dålig på annan rörelse i vardagen. Motionen gör att jag mår bättre både fysiskt och mentalt och så hinner jag lösa saker under tiden just nu håller jag till exempel på att planera en fest! Vårdguiden nr

18 Katarina Eriksson, 65 år, Upplands Väsby, Marianne Sjöbeck, 66 år, Birkastan Vi har just cyklat drygt en och en halv mil. Det gör vi ofta. En vecka varje sommar åker vi på cykelsemester tillsammans. Och så dansar vi gammaldans och Balboa. Katarina promenerar innan frukost och Marianne styrketränar två gånger i veckan. Totalt blir det tre fyra dagar i veckan. Om jag inte rörde på mig skulle jag rulla fram, säger Katarina. Och så blir man piggare och gladare, det är ju socialt, tillägger Marianne. Katarina tar cykeln året runt till affären och barnen, och går hellre i trappor än tar hissen. Marianne väljer att promenera i stället för att ta t-banan. Vi har cykelmätare och stegräknare för att se hur långt det blir, det är kul att veta, säger Katarina. Pär Ohlsson, 45 år, Skogås Min son är och simmar så jag passar på att springa en runda medan jag väntar. Jag tränar sex dagar i veckan. För jag mår bra av det och för att det bor en tävlingsjäkel i mig! Mest löpning och rullskidor, och så cyklar jag till jobbet, totalt fyra mil varje dag. Moroten är Lidingöloppet, Midnattsloppet och Vasaloppet. Och att jag blir lugnare, mer stresstålig och orkar mer i vardagen. Visst kan det vara svårt att hinna träna så mycket, det krävs planering. Jag passar på medan jag väntar på barnen, efter att jag tränat ungdomar i friidrott på kvällen, och utnyttjar friskvårdstimmen på jobbet. Jag tycker att jag motionerar lagom mycket, men min fru tycker nog att det är aningen för mycket. Det gäller att hitta en balans mellan rörelse och vila. Sebastian Falk, 32 år, Sundbyberg Jag passar på att gå en timme medan min ettåriga dotter Lo sover i vagnen. Det är bra för mig, för jag blir piggare och väger mindre, och hon sover bättre. Och så spelar jag baseball en gång i veckan i ungefär tre timmar. Jag skulle gärna röra mig mer, men det är svårt med både jobb och familj. Innan vi fick barn motionerade jag oftare ihop med min sambo, men det fungerar inte nu. Hur får du in rörelse och motion i vardagen? 18 Vårdguiden nr

19 Rörelse på recept Om en patient har för högt blodtryck försöker distriktssköterskan Susanne Hellström på Viksjö vårdcentral att motivera till motion antingen i kombination med eller i stället för medicin. Mikael Svensson, 27 år, Solna Förr simmade jag i en klubb. Numera brukar jag bara simma några längder ibland, men jag har ganska bra grundkondition sedan simtiden, så jag styrketränar oftare. Det behöver jag mer. Jag mår så mycket bättre blir piggare, sover bättre och är mer avslappnad av motion. Jag brukar passa på att träna direkt efter jobbet, innan middagen, så att det inte blir för sent. Ett pass får vara högst minuter. Om det tar för lång tid blir det tråkigt. Det ska vara smidigt och lätt att träna. I vardagen väljer jag att gå i stället för att ta bussen. Det är skönare och går ofta lika fort. PATIENTEN FÅR ett recept på en fysisk aktivitet som är anpassad till egna förutsättningar och önskemål. På baksidan av receptet för patienten dagbok över träningen, som sedan följs upp på vårdcentralen. Susanne Hellström har även livsstilsgrupper för överviktiga och feta, med tio timmar teori om bland annat fysisk aktivitet och hälsa, och tio timmar stavgång. Vid varje tillfälle får patienterna själva väga sig, mäta midjemått och blodtryck och fylla i uppgifterna i en bok. Varje grupp följs i två år. Många går ner i vikt, får förbättrat blodtryck och blodsocker, blir mindre deprimerade och mer sociala. En kvinna har berättat att hon visserligen bara gick ner ett par kilo, men genom stavgångsgruppen bröt hon sitt inaktiva liv och sin sociala isolering, säger Susanne Hellström. Sedan 2007 ska vårdcentraler och sjukhus skriva ut fysisk aktivitet på recept, både för att förebygga och behandla sjukdom. Till hjälp har personalen boken Fyss, som är en vetenskaplig sammanställning över vilka sjukdomar som kan behandlas med motion. I dag jobbar upp till hälften av vårdcentralerna aktivt med detta. Vi håller på att utbilda personal så att det sprider sig ytterligare, berättar Lena Svantesson, projektledare för Fysisk aktivitet på recept på Stockholms läns landsting. På flera vårdcentraler finns också livsstilsbehandling för överviktiga vuxna och barn där motion är en del av behandlingen. På några ställen jobbar sjukgymnaster inom rehabiliteringen mycket med fysisk aktivitet på recept. På andra utbildas idrottsledare för att ta emot patienter med recept och hjälpa dem att komma igång och ge stöd i träningen. Landstinget finansierar inte motionen, men vissa friskvårdsaktörer ger rabatt om man har ett recept, säger Lena Svantesson. MER INFORMATION På Vårdguiden på internet kan du läsa mer om motion och om fysisk aktivitet på recept. Här finns även länkar och telefonnummer till föreningar, motionsstigar och vandringsleder: Fyss för alla är patientversionen av Fyss och kan köpas på Apoteket. Vårdguiden nr

20 Har du fått blod? Har du fått en blodtransfusion någon gång mellan 1965 och 1991? Då bör du testa dig för hepatit C. I dag finns det goda möjligheter till behandling. Både testet och behandlingen är gratis. TEXT EVELYN PESIKAN ILLUSTRATION ROBERT HILMERSSON HEPATIT ÄR DEN medicinska benämningen på leverinflammation, i folkmun kallad gulsot. De mest kända formerna av denna sjukdom är hepatit A och B, som man sedan länge har kunnat vaccinera sig mot. Den vanligaste smittkällan för hepatit A är förorenad mat och dricksvatten. Hepatit B är mindre vanlig och smittar i huvudsak genom blod och sexuellt umgänge. Främsta riskgruppen är narkomaner, men man kan också smittas om man får blodtransfusion i länder som inte testar blodgivare för hepatit B. Smitta från mor till barn i samband med förlossning är vanlig i stora delar av Asien. Den som smittas som barn löper stor risk att bli en kronisk bärare av sjukdomen, vilket leder till ökad risk för skrumplever och levercancer. Hepatit C är en mindre känd, men betydligt allvarligare, form av hepatit som på sikt också kan orsaka skrumplever eller levercancer. Hepatit C, som främst smittar via blod och blodkontakter, tros ha kommit till Sverige i mitten av 1960-talet via missbrukare. Först 1989 kunde viruset isoleras och från och med 1992 testas alla blodgivare i Sverige för hepatit C. Det innebär att den som har fått en blodtransfusion i Sverige under åren 1965 till 1991 kan ha smittats av hepatit C, säger Ingegerd Hökeberg, biträdande smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting. Risken är inte särskilt stor. Av de personer i Stockholm som man tror har fått blod under denna tidsperiod har uppskattningsvis mellan 1 och 5 procent blivit smittade. När man smittats av hepatit C känner man sig sällan sjuk, symtomen är oftast så vaga att man inte märker av dem alls. Runt procent av dem som smittats blir dock kroniska bärare av viruset, som kan orsaka en pyrande infektion som långsamt leder till ärrbildning i levern (skrumplever). Det kan ta upp till år innan symtom som till exempel oförklarlig trötthet börjar visa sig, säger Ingegerd Hökeberg. 20 Vårdguiden nr