Granskning av underhåll av fastigheter, gator och vägar, Arboga kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av underhåll av fastigheter, gator och vägar, Arboga kommun"

Transkript

1 Granskning av underhåll av fastigheter, gator och vägar, Arboga kommun Jönköping Lars Edgren

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning...5 Bakgrund Revisionsfrågor Metod Gränsdragning drift underhåll Politiska mål och riktlinjer Organisation, ansvar och verksamhet...9 Fastigheter...9 Gator och vägar Planeringssystem Budget och redovisning Fastigheter Gator och vägar Underhållsplanering och genomförande...13 Fastigheter...13 Gator och vägar

3 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Arboga kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers fått i uppdrag att granska kommunens hantering av underhållsbehovet mm för verksamhetsfastigheter, hyresbostäder och gator och vägar inom tekniska nämndens verksamhetsområde. Granskningen syfte är att besvara följande revisionsfrågor: Vilka principer gäller för underhållsplaneringen för Tekniska nämnden Vilka anvisningar finns för de olika anläggningstyperna Hur stort är det framtida underhållsbehovet Vilka planer finns för det framtida underhållet Hur följer nämnden planerna Mot bakgrund av revisionsfrågorna kan konstateras att speciella anvisningar för anläggningstyperna eller principer för underhållsplanering inte finns. Det finns heller inte specificerade underhållsplaner för det framtida underhållet. Den underhållsmässiga statusen på kommunens verksamhetsfastigheter är på en acceptabel nivå. Däremot indikerar inriktningen (i stort sett bara akutunderhåll) att ökande problem med eftersläpande underhåll kan förväntas. Den underhållsmässiga statusen avseende bostadsfastigheterna är av mer tveksam karaktär. Bostadsfastigheterna behöver ökade underhållsanslag för att komma ifatt den eftersläpning av underhållet som pågått under en längre tid. Omfattningen av underhållet av såväl förvaltnings- som bostadsfastigheter påverkas av driftgruppens arbete som utförare. Beslut som säkerställer underhållsnivån, som på samma sätt som för gator och vägar, bör fattas. Statusen på gator och vägar ur en underhållsaspekt är också tveksam. Här är omfattningen av underhållet av gator och vägar på väg neråt. Anledningen till detta är att vinterväghållningen (driftkostnad), under senare år prioriterats. Under 2007 har dock besluts fattats som anger att underhållet inte får påverkas av ökade driftskostnader (vinterväghållning). Gator och vägar behöver utökade underhållsanslag för att bl a öka statusen och komma ifrån dyra iståndsättningsåtgärder. Med nuvarande underhållstakt, för i första hand bostäder och gator och vägar, finns risken att underhållsskulden ökar på ett sådant sätt att kommunen inte lever upp till kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. 3

4 Omfattningen av framtida underhållsbehov styrs av ett antal faktorer. En grundlig statusbestämning av såväl fastigheter som gator och vägar är en första förutsättning. Verksamhetsfastigheterna förutsätter en lokalförsörjningsplan som på sikt visar kommunens mer långsiktiga planering/behov av lokaler och samtidigt ger underlag för underhållsplaner är en andra förutsättning. Ett internt hyressystem där nyttjarna ges incitament för lokalminskning och påverkansmöjligheter på driftskostnader en tredje förutsättning. Ett internhyressystem är en del av ägarstyrningen för lokalbeståndet. Det huvudsakliga underlaget för lokalbeståndet utgörs av verksamhetens behov. Verksamhetens behov utgör underlag för lokalförsörjningsplanen (äga, förvärva, hyra eller avyttra). För bostäderna kan utöver en bestämning av underhållsstatusen även behövas en separat ägarstrategi som på sikt visar vad kommunen vill med sitt bestånd (ägande, bolag, avveckling, uppdelad eller samordnad fastighetsförvaltning, samarbete med andra etc.). Sammantaget behöver Arboga kommun inventera och bestämma underhållsstatusen på såväl fastigheter som gator och vägar. För verksamhetsfastigheter bör upprättas en lokalförsörjningsplan och utformas ett incitamentsskapande internhyressystem. Från granskningen för övrigt kan noteras att: - Målbeskrivningar och verksamhetsmått måste utvecklas och struktureras - I verksamhetsberättelser mm har generellt påtalats vikten av ökade underhållsanslag. I anslutning till detta är det nödvändigt att beslutsfattare mm får ett mer tydligt och preciserat beslutsunderlag som visar vad framställningarna avser. - Styrning av driftgruppen insatser, avseende i första hand underhåll, bör förstärkas och förtydligas, alternativt kan ombildning till resultatenhet ske - Förvaltningen och ekonomikontoret har utarbetat ett utkast till regler/policy för investeringsprocessen för verksamhetsfastigheter. Förslaget kan lämpligt kompletteras med ekonomistyrningsregler för drift, underhåll och investeringar. - Underhåll av fastigheter och gator och vägar skall inte behöva stå tillbaka för kostnader av driftkaraktär (ex vis media- eller vinterväghållningsinsatser). Eventuellt kan driftbudgeten behöva fördelas på dels en driftdel och dels en underhållsdel. - Budget och redovisning bör förändras såtillvida att samma fördelnings- och uppföljningsprinciper tillämpas. - Under 2007 redovisas stora underskott, i relation till såväl budget som delårsrapport, i den löpande verksamheten. Prognostisering och löpande uppföljning av kostnader bör prioriteras - För att kunna bedöma om prissättningen för igenläggning efter grävande verk och företag är skälig bör underhållskostnader uppkomna mot bakgrund av bl a avgrävningar följas under en längre tid. Relevant prissättningsinformation bör inhämtas. 4

5 2. Inledning Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Arboga kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av underhåll av fastigheter, gator och vägar. Om anläggningstillgångar ska behålla sitt värde och funktionalitet krävs omfattande underhållsarbete. Planlagt underhållsarbete måste också ställas i relation till akuta reparationsåtgärder om dessa uppkommit p g a bristande underhåll. Kostnaderna för planerat underhåll och akuta reparationer är beroende av varandra. För lågt planerat underhåll ökar ofta akutreparationer till relativt höga kostnader. Det finns också risk för att lågt underhåll försämrar värdet på ägda anläggningar. Det är viktigt att hålla isär begreppen underhåll, drift och investering. Underhåll definieras som sådana åtgärder som görs på en anläggning i avsikt att vidmakthålla den tekniska, funktionella och ekonomiska statusen. Drift är åtgärder för att hålla en byggnad eller anläggning i funktion. Investering avser en åtgärd för att förbättra den tekniska, funktionella och ekonomiska statusen. Vid större projekt bör en fördelning av vad som kan betraktas som underhåll respektive investering göras. För att kunna styra underhållsinsatser fordras klara övergripande strategier och planer, eftersom insatserna i annat fall kan tendera att bli slumpmässiga. Underhåll som bör prioriteras är sådant som: ger minskade driftskostnader ger lägre framtida underhållskostnader tillfredställer brukaren bibehåller anläggningens ekonomiska värde För att få ett helhetsgrepp om i första hand anläggningarnas status måste man även diskutera avskrivningsprinciper eftersom underhållsinsatser i förhållande till gjorda investeringar och därpå följande avskrivningar, påverkar bedömningen. Begränsat underhåll men reella avskrivningar med uppbyggnad av underhållsreserver är av naturliga skäl bättre än såväl begränsat underhåll som små avskrivningar. 5

6 3. Revisionsfrågor De revisionsfrågor som ställts är följande: Vilka principer gäller för underhållsplaneringen för Tekniska nämnden Vilka anvisningar finns för de olika anläggningstyperna Hur stort är det framtida underhållsbehovet Vilka planer finns för det framtida underhållet Hur följer nämnden planerna 4. Metod Uppgifter om underhållsfrågorna har inhämtats genom intervjuer med förvaltningschef, fastighetsingenjör och gatuingenjör. Vi har också tagit del av dokumentation som beskriver de granskade områdena. Relevant jämförelsematerial har inhämtats. 5. Gränsdragning drift underhåll Gränsdragningen inom tekniska förvaltningen, mellan drift, underhåll och investering, följer i huvudsak vad som nomenklaturmässigt är vedertaget inom branschen. Med drift avses åtgärder för att hålla en anläggning i funktion och som resulterar i ekonomiska värden med kortare varaktighet än ett år. Som typiska driftkostnader inom fastighetsområdet räknas mediakostnader (el, vatten mm), gräsklippning, städning, vaktmästeritjänster mm. Som typiska driftkostnader inom gata/väg räknas vinterväghållning inklusive snöborttagning och trumtining, åtgärder avseende gatubelysning, dammbindning, komplettering/förbättring av linjemålning, sopning, spolning och sandupptagning, rengöring av skyltar och kantmarkeringsstolpar mm. Med underhåll avses åtgärder som behövs för att en anläggnings önskade egenskaper bevaras eller återställs och som resulterar i ekonomiska värden med längre varaktighet än ett år. Underhåll kan sedan delas in i olika typer. Normalt talas om akut, löpande och planerat underhåll. Andra benämningar kan förekomma när det gäller underhåll. Periodiskt underhåll är en variant av planerat underhåll. 6

7 Med akut underhåll menas sådan åtgärd som erfordras för att återställa viss funktion (byta en trasig glasruta eller att åtgärda en asfaltskada orsakad av yttre påverkan). Med löpande underhåll menas sådan åtgärd som utförs ex vis varje säsong och som oftast förutsätter uppföljning av det speciella tillståndet eller funktionen. Som exempel kan nämnas målningsbättring av vissa fönster eller lagning av potthål orsakade av tjällossning. Planerat underhåll betecknar mer omfattande underhållsinsatser med längre intervall som ex vis ommålning av fönster eller omläggning av asfaltbeläggning Som typiskt underhåll inom fastighetsområdet räknas in- och utvändiga ytskiktsåtgärder (inner- och yttertak, inner- och ytterväggar och golv) i form av målning, fasad-, tak- och golvarbeten samt motsvarande åtgärder av installationskaraktär (VVS och El). Som typiskt underhåll av gata/väg räknas ytskiktsåtgärder (oftast asfalt) av kompletterings- eller omläggningskaraktär, utbyte av kantsten, lagning av sprickbildningar, sättningar och håligheter mm. Med investering avses det som är nyanläggning och samtidigt inte är av drift- eller underhållskaraktär. All nyproduktion och nyanläggning är investering men även ex vis ombyggnadsarbeten som gäller förändrad verksamhet. I den kommunala budget- och redovisningsprocessen är det inte alltid säkert att gränsdragningen mellan drift, underhåll och investering följer vedertagen praxis. Arboga kommun följer i stort vedertagna begreppsbenämningar. Av verksamhetsberättelserna framgår dock att det förekommer investeringar som i egentlig mening är underhåll dvs inte ny- eller tillbyggnad, inte heller utgör förändrad verksamhet eller är kapacitetshöjande (renoverings- och reparationsarbeten). Kostnader för drift- och underhåll, i första hand, inom fastigheter separeras heller inte alltid. En oriktig behandling av i första hand förhållanden mellan underhåll och investering utgör inte god redovisningssed och försvårar jämförelser mellan kommuner. Tekniska förvaltningen tillsammans med ekonomikontoret har upprättat ett utkast till investeringsprocess för verksamhetsfastigheter. Lämpligt kan vara att även foga ekonomistyrningsregler för investeringar till utkastet. 7

8 6. Politiska mål och riktlinjer Nämnder och förvaltningar inom kommunen har tidigare i stort saknat mål för verksamheten. Under 2007 har kommunfullmäktige i augusti 2007 antagit Mål och strategier samt ekonomisk plan för I tidigare års verksamhetsberättelser, för den tekniska verksamheten, har bl a påtalats att målet att ej överskrida budgeten inte har kunnat uppfyllas beroende på olika orsaker. Några tydligare eller andra, mer omfattande målbeskrivningar har inte funnits. Dokumentet Mål och strategier innehåller utöver en nulägesbeskrivning, strategiska områden för den kommunala verksamheten och ekonomiska förutsättningar med plan även kommunens övergripande visioner. Tekniska nämndens mål finns angivna i separat dokument. Tekniska nämnden mål utgörs av: Arbetsmiljön skall överlag vara god Öka antalet boende genom attraktiva tomter och bostäder Säkerställa en långsiktig produktion och leverans av ett hälsosamt, godkänt och bra vatten Utveckla kontakten med näringslivet Förbättrad vinterväghållning När det gäller mål kan noteras att riksdagen tidigare under 2004 godkänt förslaget om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förändringarna avser kommunallagen och lagen om kommunal redovisning och gäller fr o m Förändringarna innebär bl a att kommuner i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska fortsättningsvis innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Av förarbetena framgår att mål och utvärdering ska omfatta såväl det finansiella som det verksamhetsmässiga perspektivet. Möjligheterna att i förvaltningsberättelsen göra meningsfulla utvärderingar av satta mål styrs av hur målen är formulerade. Vagt formulerade mål är svåra att följa upp medan motsatsen gäller för tydliga och konkreta mål. I sammanhanget finns även ett behov att konstruera mät- eller uppföljningsmetoder. Uppföljning av god ekonomisk hushållning förutsätter en genomtänkt kedja målformulering/målbeslut uppföljningsmetod/teknik utvärdering/utvärderingspresentation. 8

9 7. Organisation och ansvar Tekniska förvaltningen sorterar under tekniska nämnden. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. Tekniska förvaltningen har fyra linjeplacerade avdelningar/enheter, fastighets-, gatu- och stadsarkitektavdelning samt en enhet för kost. Administrativa resurser finns i stabsfunktion (förvaltningskansli). Fastighetsavdelningen har för sin egen del en expedition. Beträffande organisationsmodell se bilaga. Fastigheter Fastighetsavdelningen är uppdelad i två separata sektioner. En sektion svarar för skolor, daghem och fritidsfastigheter mm. Den andra sektionen svarar för omsorgsboenden och Arboga bostäder (ABO). För förvaltningen av ABO:s bestånd finns tre områdesvärdar (vaktmästare). Ledningen inom fastighetsavdelningen utgörs av fastighetsingenjören. EFP I ekonomisk flerårsplan påvisas att kostnaderna för fastighetsunderhåll av verksamhetslokaler under att antal år legat på en för låg nivå. I sammanhangen nämns akuta brister med takläckage, fönstermålning och mattbyten. Ökade anslag för underhållföreslås därför för kommunens fastigheter. I ekonomisk flerårsplan anges att nämnden haft besparingskrav under åren motsvarande ca tkr/år vilket drabbat underhållet och medfört brister i anläggningarnas status. Om det gäller fastigheter eller gator och vägar eller såväl fastigheter som gator och vägar framkommer inte. Underhållet av fastigheter föreslås därför öka med 5: -/m2. Samtidigt planeras försäljning av ett antal bostadsfastigheter för att undvika framtida underhållskostnader. I ekonomisk flerårsplan finns samma skrivning avseende besparingskrav som fanns i den tidigare flerårsplanen. Verksamhetsberättelse I förvaltningens verksamhetsberättelse för 2004 anges att investeringar i fastighetsunderhållet behöver öka för att inte riskera en framtida kapitalförstöring. I verksamhetsberättelsen för 2005 påtalas också att investeringar i fastighetsunderhållet behöver öka för att inte riskera en framtida kapitalförstöring. 9

10 Även i verksamhetsberättelsen 2006 påtalas vikten av att fastighetsunderhållet måste ökas för att undvika framtida kapitalförstöring. Fastighetsavdelningen redovisar i verksamhetsberättelsen att målet att ej överskrida budgeten inom verksamhetsområdet ABO har inte uppfyllts, till stor del på grund av ett historiskt eftersatt underhåll. Inför framtiden noteras att ett successivt överförande av ritningar till CAD-format eller skanning ger en bättre överblick av lokalytornas nyttjande, såväl när det gäller lokalvård som fastighetsdrift. Mot bakgrund av detta kan driftkostnader sänkas eller förhindras för att kunna ge ett ökat utrymme för till en ökad underhållsbudget. Här noteras även att det i verksamhetsberättelsen anges att samarbetet mellan förvaltningarna vad gäller lokalförsörjningsplanering bör intensifieras. I verksamhetsberättelsen tillhörande delårsbokslutet i juni 2007 anges att ABO:s verksamhet redovisar underskott och om nivån på underskottet inte ska stiga förutsätts åtgärder i form av senareläggning av underhållsåtgärder samt att några trapphus med tillhörande lägenheter läggs i malpåse. Gator och vägar Avdelningen består av tre fristående grupper, gatu- och parkgrupp, vatten- och renhållningsgrupp och en driftgrupp, inriktade på olika ansvarsområden. Gatu- och parkgruppen består av fyra personer och leds av gatuingenjören. Vatten och renhållningsgruppen omfattar den samlade VA-verksamheten inklusive renhållning. Driftgruppen utgörs av i första hand städpersonal (ca 35 personer). Här finns även ett antal hantverkare (6 7 personer) med ansvar för drift och underhåll av i första hand fastigheter. Här finns även en anläggningssida (6 personer) med inriktning mot drift och underhåll av gator och vägar, VA samt i viss mån även investeringsprojekt. EFP I ekonomisk flerårsplan påtalas när det gäller gator och vägar att medel fördelats om från beläggningsunderhåll till vinterväghållning vilket medfört att beläggningsunderhållet blivit eftersatt. Underhållsbehovet uppskattas till ca 600 tkr för att bibehålla nuvarande standard. I ekonomisk flerårsplan anges att nämnden haft besparingskrav under åren motsvarande ca tkr/år vilket drabbat underhållet och medfört brister i anläggningarnas status. Om det gäller fastigheter eller gator och vägar eller såväl fastigheter som gator och vägar framkommer inte. I flerårsplanen betonas vikten av ökade anslag för såväl beläggnings- som barmarksunderhåll. I ekonomisk flerårsplan finns samma skrivning avseende besparingskrav som fanns i den tidigare flerårsplanen. 10

11 Verksamhetsberättelse I verksamhetsberättelserna från 2004 och framåt påtalas, på olika sätt, att gatunätet är i stort behov av renovering och att det kommer att krävas stora insatser under många år framöver. Samtidigt kan noteras att höga kostnader för vinterväghållning eller underskott för gatubelysningens elavgifter medfört att i första hand beläggningsunderhållet fått skjutas på framtiden. Underhållet har m a o fungerat som en regleringspost för driftkostnader. Tekniska nämnden har under de senaste sex åren angående förslag till driftbudget/flerårsplan antingen begärt extra medel eller påtalat det stora behov av ökade medel för underhåll av såväl fastigheter som gator och vägar. 8. Planeringssystem Något speciellt planeringshjälpmedel för fastigheter eller gator och vägar finns inte. Information om kommunens gator och vägar, i form av längder, ytor antal belysningsstolpar mm förs dock i egenupprättat Excel-dokument. Information om fastigheterna förs på motsvarande sätt av fastighetsavdelningen. 9. Budget och redovisning 9.1 Fastigheter Underhåll budgeteras i planerat underhåll (en samlad post), internt och externt. Redovisningsmässigt fördelas underhållet sedan på planerat underhåll (internt och externt) och felavhjälpande underhåll (internt och externt). Felavhjälpande underhåll döljer sig budgetmässigt, i första hand bakom posterna för vaktmästare och driftgruppens arbete. Visst mindre budgetmässigt underhåll kan också förekomma i poster med andra benämningar. I verksamhetsberättelserna för åren anges att underhållet i det samlade fastighetsbeståndet, omfattande ca m2, uppgår till mellan 9 och 10 miljoner kronor per år. Uppgifterna inkluderar ABO. För 2006 uppgår den samlade summan för det totala underhållet avseende verksamhetsfastigheter till tkr. Mot bakgrund av lokalbeståndets samlade yta m2 ger det en underhållskostnad om ca 83 kronor per m2. 11

12 Budget och utfall underhåll verksamhetsfastigheter 2006 Underhållstyp Budget Utfall Felavhjälpande underhåll Planerat underhåll Totalt Kostnad per m2 82 kronor 83 kronor Redovisningsmässigt för 2007 uppgår motsvarande kostnad för det totala underhållet till ca tkr. Mot bakgrund av lokalbeståndets samlade yta ger det en underhållskostnad om ca 94 kronor/m2. Budget och utfall underhåll verksamhetsfastigheter 2007 Underhållstyp Budget Utfall Felavhjälpande underhåll Planerat underhåll Totalt Kostnad per m2 102 kronor 94 kronor 2006 års motsvarande underhållskostnad för ABO uppgår till ca tkr vilket mot bakgrund av lokalbeståndets omfattning, ca m2, ger en underhållskostnad per m2 om ca 120 kronor. Budget och utfall underhåll ABO 2006 Underhållstyp Budget Utfall Felavhjälpande underhåll Planerat underhåll Totalt Kostnad per m2 81 kronor 120 kronor 2007 års motsvarande underhållskostnad uppgår till tkr. Underhållskostnad per m2 uppgår till 169 kronor. Budget och utfall underhåll ABO 2007 Underhållstyp Budget Utfall Felavhjälpande underhåll Planerat underhåll Totalt Kostnad per m2 72 kronor 169 kronor 12

13 Medelvärdet för underhåll avseende landets allmännyttiga bostadsbolag låg 2006 på ca 150 kronor/m2. Motsvarande medelvärdet för små bostadsbolag (under 500 lgh) låg på 106 kronor/m2. Utfallet för 2007 finns inte tillgängligt ännu. Avskrivningarna för bostadsfastigheterna 2006 omfattade ca tkr vilket mot bakgrund av den samlade ytan, ca m2 ger en avskrivningskostnad per m2 om ca 76 kronor. Medelvärdet 2006 för riket var ca 100 kronor/m2. Medelvärdet för små bostadsbolag uppgick till ca 83 kronor. Motsvarande uppgifter för kommunen 2007 är ca tkr i avskrivning och 56 kronor i avskrivningskostnad per m2. Utfallet för 2007 finns inte tillgängligt ännu. Det rena lägenhetsunderhållet (behov) har i utredning av SABO uppskattats till ca 60:-/m2 (snittsiffra för riket enligt statistik från landets allmännyttiga bostadsbolag) och år. För Arbogas del förväntas för kommande år, utöver det rena lägenhetsunderhållet, även kostnader för andra tunga återställningsarbeten (stammar mm) av huvudsakligen underhållskaraktär. För att kunna möta detta kommer att krävas större framtida anslag för underhåll. 9.2 Gator och vägar Budget och utfall underhåll gator och vägar År Budget Redovisning Avvikelse De positiva avvikelserna från budget beror på att underhållet tidigare fungerat som regleringspost för driftkostnader. De år då vinterväghållningen tagit större resurser i anspråk än budgeterat täcks de kostnaderna med underhållsmedel (se verksamhetsberättelser). Ca 75 % av budgeten för beläggningsunderhåll ianspråktas för s k toppar (asfaltlager) Övrigt består av underhåll av grusvägar, mindre asfaltreparationer, spricklagning, akutunderhåll, omläggning gångbanor. 10. Underhållsplanering och genomförande Fastigheter Underhållsinsatserna styrs av tilldelade budgetmedel. Årlig uppräkning av drift- och underhållsanslaget sker. 13

14 Underhållsplaneringen utgår från förvaltarnas (ABO), driftpersonalens och fastighetsingenjörens uppfattning om var behoven är störst. Underhållsanslaget räcker i stort sett bara till för s k akutunderhåll. I den mån det förekommer planerat underhåll så genomförs sådant inom kommunens skolor, i form av renovering av en korridor med tillhörande klassrum per år. Planen rullas mellan kommunens skolenheter och mellan åren. På utbildningssidan kan mot bakgrund av korridorupplägget sägas att viss underhållsplanering trots allt sker. Inom omsorgssidan styrs underhållsplaneringen, i den mån det kan sägas vara planerat, i första hand av de varierande inoch utflyttningar som sker i boendena. Några mer direkta principer eller anvisningar för planering eller utförande av underhåll finns inte. Något långtidsplanerat underhåll f ö finns inte. Långsiktig fastighetsplanering sker i investeringsprocessen. Ungefär hälften av akutunderhållet ombesörjes av kommunens egen driftgrupp (se organisationsmodell byggavdelningen). I det som kan betecknas som akutunderhåll kan även förekomma åtgärder av driftkaraktär. Kostnadsfördelningen mellan drift och underhåll har p g a möjligheten att tillägna sig redovisningsinformation varit osäker. Utfallet av underhållskostnaderna förs per fastighet. Budgeten följer enligt uppgift inte samma princip. I sammanhanget kan göras den noteringen att budgeten inte är styrande för driftgruppens sätt att arbeta. Gruppen kan även genomföra åtgärder efter direkta önskemål från verksamheten. Ansvariga inom fastighetsavdelningen uppger att de har dålig eller lite insyn i driftgruppens redovisning av tid, och vad som utförarmässigt, i första hand driftmässigt, görs. Övrigt underhåll upphandlas separat. Upphandling av ramavtalsentreprenörer för byggoch installationstjänster är just avslutat. Tanken är att alla behov över 5 basbelopp kommer att formellt upphandlas genom en ny konkurrensutsättning. Allt under 5 basbelopp kommer även fortsättningsvis att direktupphandlas. Externa påpekanden (OVK-besiktningar, AMI eller elsäkerhetsåtgärder) om åtgärder av underhållskaraktär behandlas alltid som akutunderhåll. Omfattningen är enligt uppgift inte på något sätt anmärkningsvärd utan normal i ett bestånd med motsvarande status. Sammanfattningsvis kan sägas när det gäller statusen på kommunens förvaltningsfastigheter att den, trots allt, är på en acceptabel nivå. Omsorgslokaler uppges t o m vara av hyfsad beskaffenhet. Nivån på underhållsinsatserna (i stort sett bara akutunderhåll) indikerar dock att ökande problem med eftersläpande underhåll kan förväntas. 14

15 Delar av ABO:s bostadsbestånd har eller är på väg mot en mer tveksam status. Enligt ansvariga inom tekniska förvaltningen behövs ökade underhållsanslag för att komma ifatt den eftersläpning av underhållet som här pågått under en längre tid. De samlade driftkostnaderna är på ungefär samma nivå som motsvarande allmännyttiga bostadsbolag eller stiftelser. Gator och vägar Underhållsinsatserna styrs av tilldelade budgetmedel. Årlig uppräkning av drift- och underhållsanslaget sker. Underhållsplaneringen har sin grund i en omfattande besiktning för ca 5 år sedan, då gator och vägar statusbestämdes. Beståndet klassificerades då efter en 5-gradig skala där 5 står för nyanlagt, 4 för acceptabelt, 3 för behov av omläggning, 2 halv akut och 1 för byte av överbyggnad. Snittet blev runt 3 på den 5-gradiga skalan där egentligen bara de två högsta nivåerna är acceptabla. 3 motsvarar ett förhållande som är under ett tänkt medelvärde. Statusbestämningen uppdateras varje år. Varje vår, efter genomfört barmarksunderhåll (sopning) görs en okulärbesiktning av hela gatu/vägnätet. Rent praktiskt planeras och då i första hand beläggningsunderhållet först efter genomfört barmarksunderhåll. Underhållsplaneringen är på årsbasis och omfattar perioden fram till nästa vinter. Reviderad statusbestämning tillsammans med okulärbesiktningen ger en förteckning över prioriterade objekt som utmynnar i ett beläggningsprogram för innevarande år. Beläggningsprogrammet ställs sedan mot gällande budget. När budgeterade medel är helt ianspråktagna kapas programmet. Tekniska nämnden beslutar årligen formellt om beläggningsprogrammet. Planerat underhåll omfattar ca % av allt underhåll och utgörs i första hand av toppar. I andra hand är det fråga om grusning och sladdning av grusvägar, stora potthål och sådant som uppstått som komplikationer efter avgrävningar utförda av grävande verk och företag. Det planerade underhållet utförs av upphandlad beläggningsentreprenör. Akutunderhåll omfattar resterande del av det samlade underhållet (5 6 %) och utgörs i första hand av lagning av mer normala potthål, skador orsakade av yttre påverkan och s k sprickbildningar. Driftgruppens insatser inskränker sig till den senare delen och då i första hand potthålslagningar. Driftgruppen fakturerar även internt (ca 150 tkr) i form av påslag på de kostnader upphandlad beläggningsentreprenör fakturerar kommunen för toppar. 15

16 De tekniska verksamheterna inom KAK-kommunerna har för sin del fastställt en prislista för igenläggningsarbeten efter grävande verk och företag. Igenläggningsarbeten ska normalt vara prissatta på en nivå som motverkar att kommunen drabbas av negativa överraskningar, av ekonomisk karaktär, beroende på ökat framtida underhåll. Prissättningen av igenläggningsarbeten, efter avgrävning av ytskikt, ska m a o vara väl tilltagen. En ytlig jämförelse med andra kommuner visar att KAK-kommunernas prissättning kanske är i underkant. Det är inte ovanligt att större kommuner regelbundet skickar, till dem som normalt gräver i gatubeståndet, utöver den rena prisinformationen, även information om vilka sträckor som är aktuella för beläggning de närmaste åren. Detta för effektivisering och samordning av grävande och beläggning. Ofta ges rabatt på grävning där beläggning är inplanerad under perioden. Motsatt förhållande (grävning i nyanlagd beläggning) brukar medföra % -påslag på fastställda priser. Tekniska förvaltningen har löst behovet av att ge information genom att grävande verk och företag kallas till samordningsträffar med kommunen en gång per kvartal. För att kunna bedöma om prissättningen för igenläggning efter grävande verk och företag är skälig bör kostnader uppkomna mot bakgrund av avgrävningar mm, följas under en längre tid. Prisjämförelser bör inhämtas från andra kommuner. Väg och gatunätet är av tveksam status och inslag av kapitalförstöring finns. Asfaltens normala åldrande tillsammans med normalt slitage ger en ungefärlig genomsnittlig livslängd mellan 20 och 25 år. Ersätts därefter inte ytskiktet med ny topp (alternativt fräsning med nytt bindemedel) ökar risken för skador på vägens överbyggnad. Kostnaden för reparation av sådana skador överstiger kostnaden för toppning tre till fyra gånger. I de fall där oxidering av asfaltens bindemedel och/eller slitage av ytskiktet, mot bakgrund av tung eller frekvent trafik, orsakar skador på vägkroppen som kräver omfattande och kostnadskrävande återställningsarbeten, kan sägas att kapitalförstöring sker. I investeringsbudgeten finns anslaget tkr årligen för iståndsättningsåtgärder av gator och vägar där förfallet gått så långt det inte anses meningsfullt att lägga ner underhållspengar. Fem till sex procents ytskiktsbeläggning av kommunens samlade gatu- och vägbestånd, GC-vägar (gång och cykel) mm är en nedre årlig gräns för acceptabelt skydd mot kapitalförstöring samtidigt som trafikmiljön och säkerheten påverkas positivt års beläggningsprogram omfattade ca m2 toppbeläggningar (motsvarande siffror för 2005 var m2 och för m2) års toppbeläggningar utgör ca 2 % av den samlade ytan för kommunens gator och vägar vilket motsvarar en omloppstid för nyanläggning om 50 år. Med hänsyn tagen till vad som årligt budgeterats, i förhållande 16

17 till förändringen av prisnivån för asfalt kommer, om inga förändringar sker, en omfattande underhållsskuld att uppstå. Beläggningsprogrammet för 2005 ger med motsvarande beräkning som grund en omloppstid för nyanläggning om 76 år. För 2006 är omloppstiden 103 år. Kostnadsindex på beläggningsarbeten (E84 beläggning) har mellan april och september 2007 ökat med 7 %. Mellan september 2005 och september 2007 är förändringen ca 11 % och mellan april 2004 och samma månad 2007 är förändringen drygt 30 %. Mot bakgrund av den samlade ytan för gata/vägbestånd, borde för att klara en omloppstid om år, mellan och m2 toppas varje år. Kvadratmeterpriset för asfalt kan i dagsläget översiktligt beräknas till ca 110:- (REPAB; asfalt körbar, omläggning m2 anger kostnaden till 103:-) vilket motsvarar mellan tkr årligen för nya beläggningar (toppar). Planeringen för kommande tre år, baserad på nuvarande budgetnivå, visar på toppningar omfattande ca m2/år. Förvaltningen har själva räknat ut ett årligt behov omfattande ca tkr. Beräkningen är baserad på dels en m2-kostnad om 110:- dels en fördelning mellan genomfartsgator ( m2/10 år), lokalgator ( m2/25 år) och GC-vägar och gångbanor ( m2/40 år). I beräkningen är inte stensatta gator och vägar medtagna. 17

Granskning av underhåll fastigheter och gator och vägar, Oxelösunds kommun

Granskning av underhåll fastigheter och gator och vägar, Oxelösunds kommun Granskning av underhåll fastigheter och gator och vägar, Oxelösunds kommun Jönköping Maj 2007 Lars Edgren Komrev (1) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport Gatuunderhåll Hallstahammars kommun

Revisionsrapport Gatuunderhåll Hallstahammars kommun Revisionsrapport Gatuunderhåll Hallstahammars kommun Lars Edgren 2013-09-30 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål...2 2.3. Metod

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Revisionsrapport Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Eslövs kommun December 2008 Mattias Haraldsson Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...4 2 Kartläggning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll Härjedalens Kommun 30 augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Stefan Karlsson. December Mönsterås kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Stefan Karlsson. December Mönsterås kommun Revisionsrapport Stefan Karlsson Granskning av kommunens fastighetsunderhåll Mönsterås kommun Mönsterås kommun 1 av 16 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund och syfte 4 2.1 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av Trelleborgs kommuns styrning och kontroll avseende gatuunderhåll

Granskning av Trelleborgs kommuns styrning och kontroll avseende gatuunderhåll Trelleborgs kornmun Revisorerna leknislca Nämnden in!;, d...5s!./... (\ Dnr. AQ&ntä Dol 2013-11-19 Kommunfullmäktiges presidium Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Granskning av Trelleborgs kommuns styrning

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

Definitioner och strategi drift och underhåll

Definitioner och strategi drift och underhåll Malin Löfsjögård Stadsmiljö 08-508 266 41 malin.lofsjogard@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-10-23 Michael Åhström Teknik och Trafiktjänst 08-508 266 41 michael.ahstrom@tk.stockholm.se

Läs mer

Rapporten översänds till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen för kännedom och till servicenämnden för åtgärder.

Rapporten översänds till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen för kännedom och till servicenämnden för åtgärder. Kommunrevisionen 2009-01-14 Servicenämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Granskning av underhåll av kommunens fastigheter På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008

Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Hultsfreds kommun Revisionsrapport 24 mars 2011 Elisabeth Rye Andersson Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Underhållsplanering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt!

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Byggningabalk (1736: 0123 1) Grundläggande 2015-01-29. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Byggningabalk (1736: 0123 1) Grundläggande 2015-01-29. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Byggningabalk (1736: 0123 1) 3 Nu haver bonde byggt hus, efter ty, som sagt är; då äger han dem vid makt hålla. Brister något i hävd eller byggnad; bättre och böte, som

Läs mer

Underhåll och förnyelse av gator och vägar samt VA-ledningssystem

Underhåll och förnyelse av gator och vägar samt VA-ledningssystem Revisionsrapport* Underhåll och förnyelse av gator och vägar samt VA-ledningssystem Eslövs kommun Februari 2008 Mattias Haraldsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Revisionsrapport Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Alf Wahlgren, uppdragsledare Bengt-Åke Hägg, projektledare Fredrik Anderberg, projektmedarbetare Klippans kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Fastighetsunderhåll. Överkalix kommun. Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor. Robert Öberg, revisionskonsult

Revisionsrapport. Fastighetsunderhåll. Överkalix kommun. Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor. Robert Öberg, revisionskonsult Revisionsrapport Fastighetsunderhåll Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor Robert Öberg, revisionskonsult Mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Underhåll av fastigheter

Underhåll av fastigheter Revisionsrapport Underhåll av fastigheter Mjölby kommun Lennart Elfving April 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Granskning av underhåll av gator och vägar

Granskning av underhåll av gator och vägar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-01-08 KS 2012/0735 Kommunstyrelsen Granskning av underhåll av gator och vägar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Stefan Karlsson. Januari Lomma kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Stefan Karlsson. Januari Lomma kommun Revisionsrapport Stefan Karlsson Granskning av kommunens fastighetsunderhåll Lomma kommun Lomma kommun 1 av 18 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund och syfte 4 2.1 Revisionsfråga och kontrollfrågor

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Underhållsplan. År 2015 till BRF Sanbacka nr 1. BRF Sandbacka nr 1. Datum för utskrift:

Underhållsplan. År 2015 till BRF Sanbacka nr 1. BRF Sandbacka nr 1. Datum för utskrift: Underhållsplan År 2015 till 2044 BRF Sanbacka nr 1 Datum för utskrift: 2015-12-04 Översikt Grundläggande information om underhållsplanen. Sida 1 / 20 Underhållsplanens inställningar Benämning på underhållsplan

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Byggningabalk (1736: 0123 1) Grundläggande 2013-10-03. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Byggningabalk (1736: 0123 1) Grundläggande 2013-10-03. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Byggningabalk (1736: 0123 1) 3 Nu haver bonde byggt hus, efter ty, som sagt är; då äger han dem vid makt hålla. Brister något i hävd eller byggnad; bättre och böte, som

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport Fastighetsunderhåll. Ragunda kommun

Revisionsrapport Fastighetsunderhåll. Ragunda kommun Revisionsrapport Fastighetsunderhåll Ragunda kommun 2 december 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Resultat... 4 3. Revisionell bedömning... 7 1 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund Underhåll

Läs mer

Granskning av fastighetsunderhåll

Granskning av fastighetsunderhåll Revisionsrapport Datum 2010-08-26 Erik Palmgren, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...4 2.2 Metod och avgränsning...4 3 Kommunens

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD?

SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD? SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD? Vad vet vi om åldersfördelningen av lekredskapen? Lekredskaps livslängd. Ett lekredskap i trä beräknas ha en livslängd vid normalt slitage på 15 år. Nästan 30% eller 108 lekredskap

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av Fastighetsunderhåll

Granskning av Fastighetsunderhåll Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vetlanda kommun Granskning av Fastighetsunderhåll Vetlanda kommun Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL 11.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 10 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst Ledning för grävning i Tyresö (LÄNK) 2010-03-30,

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Granskning av underhåll av gator

Granskning av underhåll av gator Revisionsrapport Granskning av underhåll av gator Halmstads kommun Stefan Karlsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund och syfte 2 2.1 Revisionsfråga och kontrollfrågor 2 2.2 Metod 2 3 Dokumentation

Läs mer

3 Redovisning från kommunens bolag

3 Redovisning från kommunens bolag 3 Redovisning från kommunens bolag 54 www.munkedal.se Koncernen Munkedals kommun KONCERNEN MUNKEDALS KOMMUN Kommunala bolag Förutom kommunen omfatts koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Kommunens investeringsverksamhet

Kommunens investeringsverksamhet www.pwc.se Revisionsrapport Clas-Bertil Söderlund Cert. kommunal revisor Maj 2013 Kommunens investeringsverksamhet Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28 Gator och vägar Södertörns nyckeltal 29 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21-9-28 2 1. INLEDNING... 4 2. DEFINITIONER... 4 3. VÄGYTOR... 5 4. BELÄGGNING... 7 5. VINTERVÄGHÅLLNING... 9 6. GATUBELYSNING...

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Linköping 2007-11-21 Kommunens revisorer Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Inledning och bakgrund Om anläggningstillgångar ska bibehålla sitt värde och funktionalitet krävs omfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

Vännäs kommun. Gator och vägar. Revisionsrapport. Advisory/offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 9

Vännäs kommun. Gator och vägar. Revisionsrapport. Advisory/offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 9 Revisionsrapport Advisory/offentlig sektor KPMG AB 20160204 Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7.

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

UNDERHÅLLSPLAN OCH PLANERAT UNDERHÅLL (PU) Mjölby kommun

UNDERHÅLLSPLAN OCH PLANERAT UNDERHÅLL (PU) Mjölby kommun UNDERHÅLLSPLAN OCH PLANERAT UNDERHÅLL (PU) Mjölby kommun Efter ett långt uppehåll med PU har man beslutat att upprätta en PU-plan. Man kan konstatera att K behöver 62 miljoner första året. Realistisk är

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Smedjebacken kommun. Underhåll av gator och vägar. Leif Karlsson Rolf Hammar, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Smedjebacken kommun. Underhåll av gator och vägar. Leif Karlsson Rolf Hammar, certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Underhåll av gator och vägar Smedjebacken kommun Leif Karlsson Rolf Hammar, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendation 1 1. Inledning

Läs mer

Förslag till investeringsprocess

Förslag till investeringsprocess PM Tyresö kommun 2013-05-14 1 (8) Sigbrith Martinsson Kommunstyrelsen Dnr 2013/KS 0177 10 Förslag till investeringsprocess Investeringsprocessen inom Tyresö Kommun har varit föremål för översyn. En utgångspunkt

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

UNDERHÅLLSPLAN. Underhållsplanen sträcker sig fram till 2050. Perioden är vald med tanke på att denna period täcker in husens renoveringscykel.

UNDERHÅLLSPLAN. Underhållsplanen sträcker sig fram till 2050. Perioden är vald med tanke på att denna period täcker in husens renoveringscykel. UNDERHÅLLSPLAN för HSB:s Brf Berglandet Underhållsplanen är utarbetad av styrelsen i brf Berglandet. Syftet med underhållsplanen är i första hand att visa när i tiden det är dags för föreningen att påbörja

Läs mer

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-06 Kommunstyrelsen Anders Sloma Utredare Telefon 08 555 010 10 anders.sloma@nykvarn.se Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 Styrelsen för Nykvarns Kommunkoncern ABs

Läs mer

Handledning till informationsmöte om underhållsplan och underhållsfond för Sff Kremlan

Handledning till informationsmöte om underhållsplan och underhållsfond för Sff Kremlan Handledning till informationsmöte om underhållsplan och underhållsfond för Sff Kremlan 1. Inledning Övergripande om vad mötet ska handla om, information och möjlighet att ställa frågor (och eventuellt

Läs mer

Revisionsrapport. Kalmar kommun. Underhåll av gator och vägar. Åsa Bejvall Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Kalmar kommun. Underhåll av gator och vägar. Åsa Bejvall Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Underhåll av gator och vägar Kalmar kommun Åsa Bejvall Caroline Liljebjörn 8 november 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.1.1 Revisionskriterier 1 1.2 Metod

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kap 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

Kap 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL Kap 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL 11.1 LEDANDE DOKUMENT 11.2 GATA 11.2.1 Beläggning 11.2.2 Vägmarkering 11.2.3 Vägmärken och gatunamnsskyltar 11.2.4 Städning 11.2.5 Dagvatten 11.3 VINTER 11.3.1 Snöröjning och

Läs mer

Teknisk fastighetsförvaltning. Grundbegrepp drift och underhåll

Teknisk fastighetsförvaltning. Grundbegrepp drift och underhåll Teknisk fastighetsförvaltning Grundbegrepp drift och underhåll Förvaltningsföretag: bolag vars verksamhet består i att äga och förvalta fast eller lös egendom, t.ex. fastigheter eller värdepapper. Förvaltning:

Läs mer

JS Besiktningstjänst AB BRF HOLMGÅRD 1 2015-03-11

JS Besiktningstjänst AB BRF HOLMGÅRD 1 2015-03-11 BYGGNADSFÖRTECKNING Byggnadsförteckningen beskriver hur underhållsplanen är strukturerad. Vanligen sker uppdelningen efter befintlig situationsplan och numreras på liknande sätt. Byggår BOA LOA UBA Anger

Läs mer

Byggnadsdel Skick Anmärkning Bör Uppskattad åtgärdas kostnad exklusive moms

Byggnadsdel Skick Anmärkning Bör Uppskattad åtgärdas kostnad exklusive moms 1 (8) Tak Se separat besiktningsprotokoll på taken avser samtliga tak. 2013 Akuta lagningar 12 000 2014 Bättringsmålning 20 000 gård och gata 63-65 Tak Lilla huset Inga synliga skador Separat syn i samband

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

Förslag till finansiering av underhållsplan för Rydebäck III - Fröholmen Samfällighetsförening år 2011-2027

Förslag till finansiering av underhållsplan för Rydebäck III - Fröholmen Samfällighetsförening år 2011-2027 Förslag till finansiering av underhållsplan för Rydebäck III - Fröholmen Samfällighetsförening år 2011-2027 Gränsdragningar mellan Samfälligheten och kommunen Vad är GA1 och GA2 GA1 avser de som har en

Läs mer

Revisionsrapport. Målstyrning mål för ekonomi, produktivitet och kvalitet Väg- och trafiksektionen inom Tekniska nämnden.

Revisionsrapport. Målstyrning mål för ekonomi, produktivitet och kvalitet Väg- och trafiksektionen inom Tekniska nämnden. Revisionsrapport September 2009 Peter Sundström Målstyrning mål för ekonomi, produktivitet och kvalitet Väg- och trafiksektionen inom Tekniska nämnden Järfälla kommun Sammanfattning Väg- och trafiksektionens

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Underhåll av gator, vägar och cykelvägar

Underhåll av gator, vägar och cykelvägar Revisionsrapport Underhåll av gator, vägar och cykelvägar Sölvesborgs kommun Nils Fredholm 2014-03-21 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Mål 1 3 Organisation och verksamhet 2 4 SEVAB:s

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

1 Inledning Kommunrevisionen i Vadstena kommun har beslutat genomföra en revision av frågor kring fastighetsunderhållet i kommunen.

1 Inledning Kommunrevisionen i Vadstena kommun har beslutat genomföra en revision av frågor kring fastighetsunderhållet i kommunen. Räkenskapsår 2013 Datum 17 februari 2014 Från R Wallin 1 Inledning Kommunrevisionen i har beslutat genomföra en revision av frågor kring fastighetsunderhållet i kommunen. Fastigheter representerar sammantaget

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av klassificering drift/investering

Granskning av klassificering drift/investering Revisionsrapport Granskning av klassificering drift/investering Botkyrka kommun 2010-05-31 Anders Petersson Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Bakgrund/syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Gränsdragning drift/investering

Gränsdragning drift/investering Revisionsrapport* Gränsdragning drift/investering Hylte kommun 9 september 2008 Inger Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...3

Läs mer