Tänk globalt odla lokalt. Carl Flint. Malmö först. Skolmat blir till biogas s4. Seved lyfter i ny satsning s12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänk globalt odla lokalt. Carl Flint. Malmö först. Skolmat blir till biogas s4. Seved lyfter i ny satsning s12"

Transkript

1 Carl Flint Ny tecknare i Grön Stad s18 Vardagens val är viktiga s2 nr 3/2005 bygga & bo Malmö först med svanmärkt hus s5 mat & miljö Skolmat blir till biogas s4 demokrati Seved lyfter i ny satsning s12 porträttet Tunnelchefen i stor intervju s14 15 Tänk globalt odla lokalt s10 Många av de kryddor och grönsaker vi har börjat importera på senare år går utmärkt att odla i svenskt klimat. Grön Stad har besökt några av stadens koloniområden för att få tips. Lokal odling är ett exempel på hållbar konsumtion, ett tema som vi ägnar flera sidor åt i det här numret.

2 Välkommen till ett nytt nummer av Grön Stad! Som du ser så har tidningen fått ett annat utseende denna gång men vi hoppas att du som läsare ändå kommer att känna igen dig. Under årens lopp (första numret av tidningen Grön Stad kom ut hösten 1996) så har tidningen förändrats lite då och då. Innehållets karaktär har dock inte ändrats. Grön Stad är fortfarande en lokal tidning som bryr sig om hållbarhetsfrågor utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Ibland reagerar läsare över namnet Grön Stad. Malmö är väl inte så himla grönt? Naturligtvis kan man diskutera hur grönt det är i Malmö men grönt får i det här fallet stå för hållbar utveckling som helhet. Det pågår flera intressanta projekt och verksamheter i Malmö som ska bidra till en hållbar utveckling och naturligtvis vill vi att du som läsare ska få kännedom om dessa. Det kan handla om allt från nya busslinjer i Malmö och ekologisk mat på Djupadalsskolan till frågor om rättvis handel och Malmöbornas möjlighet till inflytande. Högaktuella frågor som berör klimat och hållbar konsumtion ska vi bevaka extra mycket i kommande nummer. Just hållbar konsumtion är ett begrepp som Vi som gör tidningen vi hör allt mer om och förhoppningsvis lär vi oss också att förstå vad det verkligen innebär i praktiken. Det har väl heller inte undgått någon att klimatfrågorna just nu ligger högt på dagordningen i världen. Dagligen rapporteras det i massmedia om olika katastrofer, bland annat orkaner, översvämningar och torka. Ser vi på både klimat- och konsumtionsfrågorna ur ett vidare perspektiv så handlar det om vår livsstil och vilka konsekvenser som den för med sig. Även de val som vi gör i vår egen vardag här i Malmö har betydelse. Vad som känns extra viktigt, är att få veta vad du som Malmöbo tycker om det som händer, eller kanske inte händer, när det gäller hållbar utveckling. Din röst är viktig och ditt engagemang kan bidra till att sätta fokus på frågor som är mycket angelägna. Hör gärna av dig med frågor och synpunkter till oss! Birgitta Gisby Agenda 21-informatör Miljöförvaltningen i Malmö Grön Stad är utgiven av Malmö stad Ansvarig utgivare är direktör Kent Holmgren, miljöförvaltningen Redaktionen består av Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Tor Fossum, Mikael Ringman Grafisk form av Adressen är Grön Stad, Miljöförvaltningen, Malmö Telefon Fax E-post gron.stad@malmo.se Debattinlägg, boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse För annonser ring Katarina Persson, Mickomedia på telefon Tidningen är tryckt i exemplar hos Skånska Dagbladet i Malmö Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. Grön Stad 3/2005 s4 Skånsk kalops blir biogas s5 Malmö först med svanmärkt hus s6 Kockums fritid nytt miljöföredöme s7 Ny bullerundersökning klar tema hållbar konsumtion s8 Kokbok och verktygslåda s9 Tips från regeringsutredaren s10 Odlingar från hela världen s11 CO 2 -bantare är i mål s12 Satsning på Seved s13 Så städar du svanmärkt s14 15 Porträttet: Citytunnelchefen s16 17 Alnarp listar parker med karaktär s18 The Tales of the Recylist: Ny serie s19 Naturguiden, från Malmö Naturskola s20 I vår rullar bussar till naturen s20 Fransmän inspireras av Malmös miljö 16 onsdag Viveca 23 onsdag Klemens 24 torsdag Gudrun 29 tisdag Sune 5 måndag Sven 7 onsdag Angela 10 lördag Malin 13 tisdag Lucia November 2005 December 2005 Godaste vattnet a Den 16 november utses landets godaste vatten och det kan bli Malmös. Malmö tog hem regionfinalen tillsammans med Höganäs, när en expertjury testade sig igenom skånska kommuners dricksvatten. Malmö segrade med motiveringen: Ett rent vatten i härlig balans mellan kalk, järn, mjukhet och strävhet. Neutralt i fin skåneländsk profil. Riksfinalen avgörs i Stockholm. För oss som arbetar med vårt dricksvatten är det här ett fantastiskt erkännande, säger Erling Midlöv, chef på dricksvattenavdelningen på Malmö stads VA-verk. Vattentältet hade målet att nå personer fram till sommaren När säsongen 2005 nu är över har det redan haft besökare. Av dem skedde besök under den vecka Vattentältet flyttade till Malmöfestivalen. Det har varit en fantastisk succé. Nu vill vi gå vidare och göra Vattentältet till en permanent verksamhet, säger Michael Palmgren, en av upplevelsepedagogerna bakom Vattentältet, som drivs med stöd av bl a Malmö stads miljöanslag. Upplevelsepedagogerna har utrustat skolelever med snorklar, cyklop, dykardräkter och vadarstövlat. Barnen har sedan håvat och simmat runt, långt fram i oktober, helt unikt att sista dagarna oktober se barn snorkla i 10 gradigt vatten. En fantastisk kylslagen upplevelse. Till våren sätts tältet upp igen på Ribersborg nära handikappbadet. Närheten till handikappbadet har utvecklat verksamheten i en riktning man inte hade tänkt från början. Det har blivit flera sköna möten mellan skolbarn med olika förutsättningar, där vi t.ex. har haft barn som varit ute och snorklat i rullstol. Upplevelsepedagogernas förhoppning är att förstärka kopplingen ytterligare och låta Vattentältet få en fast plats vid Handikappbadet. Idéer och planer finns, nu återstår att hitta en ekonomisk lösning. Den 22 september är en bilfri dag i många städer världen runt. Dagen uppmärksammades även i Malmö. Miljöförvaltningen samordnade insatserna som bland annat bestod i att cyklister på olika platser i staden uppmuntrades med en liten fruktpåse. På cykelstråket utmed Kaptensgatan fanns cykelreparatörer på plats för att hjälpa förbipasserande med enklare reparationer. Mest livat var det på Möllevångstorget där Den tidning du håller i handen, Grön Stad, var en av fem som nominerades till Fastighets AB Briggens miljöpris, ett av Skånes största. Priset delas ut till insatser inom miljöområdet som lett till en påtaglig och positiv förändring. Priset ingår i Briggens kampanj Rena idéer som syftar till att öka källsorteringen i bolagets fastigheter. Hyresgästerna i den fastighet som källsorterat mest korade vinnaren av miljöpriset. Det blev Sustainable Business Hub, som arbetar för att stärka företag med miljöprofil att få en bättre tillväxt. Prissumman var kronor. Sedan i början av hösten säljer Coop och Ica rättvisemärkta bananer. Det är garanterat schysta bananer som har framställts på ett sätt som respekterar sociala och mänskliga rättigheter. Och att de som arbetar på bananplantagerna får en skälig lön och inte arbetar med giftiga bekämpningsmedel. Carl Flint, etablerad och skicklig illustratör från London, är ny medarbetare i Grön Stad. Läs första avsnittet om the Recyclist på sidan 18. Hur hamnade du i Malmö? Jag flyttade till Emma, min flickvän, som egentligen är från Göteborg men som flyttade hit för att studera. Vad tycker du om staden? Jag gillar att bo i Malmö. Staden har en skön känsla och energi. Mycket är på gång och jag tycker att det finns en stark stolthet över staden. Berätta lite om din bakgrund. Jag kommer från en liten stad som heter Chesterfield i Derbyshire i UK. Efter college i Leeds flyttade jag till London Där jobbade jag som illustratör och storyboard artist till jag flyttade hit. Vad jobbade du med? I många år frilansade jag för musiktidningar i UK, framför allt för New Musical Express. Jag har gjort en hel del för the Guardian, bland annat en daglig spalt under OS förra året. Jag har arbetat för ett antal serietidningar, den mest kända torde vara Sonic the Comic. Där tecknade jag runt 50 omslag förutom stripparna. Jag har också illustrerat böcker om James Joyce och Margaret Thatcher. Och så har jag varit medförfattare och illustratör till en barnbok som kommer ut nästa år. De senaste åren har jag övergått allt mera till att göra bildmanus (storyboard) för stadsdelsförvaltningen i Södra Innerstaden erbjöd cyklister en extreme bike makeover eller att pimpa sina cyklar. Gardinfransar, glitter, lim och paljetter fanns i lådor liksom ett antal burkar med sprejfärg. Cykelinsatsen avslutades med en konsert där ett gäng cyklister bakom sina uppfräschade fordon spelade meddelst på ringklockesnurr, pakethållarbank och hjulsnurr. Låten? Ring, ring med Abba. Stadsdelschefen Eva Ahlgren valde att låta sin hoj blomma. a I det populära barn- och ungdomsprogrammet Hjärnkontoret har det pågått ett experiment för att få ner mängden obehörigt skräp till reningsverken. Rätt skit-experimentet startade den 7 september och under de fyra veckor det pågick såg rätt skit-spanare i hela landet till att det bara spolades ner kiss, bajs och toapapper i toaletterna. Mängden blötskräp från tolv reningsverk i Christina Thunbjers välskötta röda cykel fick läcker ny lackning av framskärmen. Och spetsar på pakethållaren. Sammy Ström och Allan Ages sprejade sina trickcyklar med stor inlevelse. Patrik Vågehed på Lugnet äger tre cyklar. En mountainbike, en BMX och så den här som han använder när han drar ut på stan eller till Malmö högskola. I offentliga sammanhang använder man billigast möjliga cykel, för att minska skadan om den blir stulen. Nu har han dessutom gjort cykeln alldeles unik och lättidentifierbar. Rätt skit-experiment i Hjärnkontoret film, TV och reklam. Nyligen arbetade jag med skisser till Lost och Desperate Housewives. Varför blev du tecknare? Jag har tecknat så länge jag kan minnas, faktiskt längre än jag kan minnas. Jag har alltid varit mer intresserad av bilder än ord och jag har rätt bra fantasi. Det här är vad jag alltid velat göra. Hur miljömedveten är du? Well, utan tvekan återvinner jag mycket mer här än jag brukade göra. Och jag cyklar i stort sett vart jag än ska jag som inte suttit på en cykel sedan jag var tretton eller nåt. Nu skulle jag inte vilja vara utan den. Läs mer om Carl på Sverige vägdes före och efter experimentet. På Malmös reningsverk Sjölunda blev minskningen 0,9 ton på en vecka. Resultatet för hela Sverige blev en minskning med totalt 14,26 ton i veckan. Med en sådan minskning av felaktigt skräp till våra reningsverk besparar vi våra sjöar och hav med hela 741,52 ton per vecka. Dessutom har det varit färre driftstörningar än tidigare på reningsverken. Carl Flint enligt Carl Flint. 2 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 3

3 Eva Persson häller ner överbliven skolmat i Sofielundsskolans avfallskvarn. Om några veckor är dagens skånska kalops elenergi. Skånsk kalops blir biogas mat & miljö Eva Persson häller ner resterna från dagens skollunch på Sofielundsskolan. Ett starkt sug hörs. Maten mals i kvarnen och sugs sedan ner i en behållare i källaren. Det här är kanonbra, säger Eva Persson, skolmåltidsbiträde på Sofielundskolan och förklarar att arbetsmiljön blivit betydligt mycket bättre sedan avfallskvarnen kom i januari. Tidigare bars avfallet i säckar och lyftes i soptunnor. Fast det var inte främst för arbetsmiljön som avfallskvarnen kom på plats. Den är ett pilotprojekt inom miljösatsningar och ska minska sopberget. Avfallskvarnen i Sofielundsskolans kök är ett ettårigt försök. Det ska i vinter utvärderas och kan bli ett föredöme för fler skolkök. År 2010 ska 35 procent av allt matavfall behandlas biologiskt, därför är detta högintressant, säger Ingela Svare-Olsen som är områdesansvarig på Malmö Skolrestauranger. Det är ett nationellt mål som gäller avfall från skolkök, restauranger och hushåll, vilket gör att skolkökskvarnen väcker intresse även utanför kommungränsen. Nu sparas istället den malda skolmaten i en nybyggd behållare i källaren. I sju veckor fylls den fyra kubikliter stora tanken, sedan kommer en slamsugbil och tömmer. Därefter går det till rötning och blir till biogas. Som kan omvandlas till elenergi. Att det blev just Sofielundsskolan som fick Malmös första matavfallskvarn i skolkök beror på att den passade bra: Här lagar man 5000 portioner mat varje dag och här har man haft problem att hantera allt avfall. Det vi maler ner är restprodukter från grönsaksrenseri och överbliven, tillagad mat som plockats fram men inte ätits av matgästerna, säger Ingela Svare-Olsen som är områdesansvarig på Malmö Skolrestauranger. Bakom Malmöförsöket står Malmö Skolrestauranger, VA-verket och serviceförvaltningen. Även Sysav är delaktigt. De fick kronor till pilotprojekt: dels kronor från Malmös miljöanslag och dels kronor från Sysav Utveckling. Pengarna har gått till kvarn, tank och installation. Försöket har nu varit igång ett drygt halvår. Det fungerar suveränt! Vi skulle kunna göra det ännu bättre genom att placera kvarnen i eget utrymme. Då kan vi mala Överbliven, förstörd mat hälls i kvarnen. Bearbetas med vatten för rätt konsistens. Sugs ner i en stor rostfri tank i källaren. Var sjunde vecka töms tanken med slamsugbil. Körs till Sjölunda reningsverk och blir till biogas. Biogas blir till elenergi. Om det blir restprodukter från rötningen kan skolmaten också bli till gödsel. Avfallskvarn kan bli föredöme för landets skolkök även den mat som varit på barnens tallrikar. Det får vi inte i dag av hygieniska skäl eftersom kvarnen ligger i tillagningsköket, säger Ingela Svare-Olsen. Jag tror säkert vår kvarn blir kvar. Nu har vi fått initialkostnaden finansierad och förhoppningsvis är det inte dyrare att sedan driva anläggningen än att slänga i soporna. Men det beror helt och hållet på hur många kärl vi måste spara till annat avfall, säger Ingela Svare-Olsen. För VA-verkets del är avfallshanteringen intressant. Ingela Svare-Olsen på Malmö Skolrestauranger säger att avfallskvarnen på Sofielundsskolan förbättrar såväl arbets- som naturmiljön. Det är våra entreprenörer som tömmer, arbetsmiljön även för dem blir bättre. Dessutom blir det mindre transporter på det här sättet, säger Ebba Sellberg på VAverket. Det man lärt hittills är att även ett stort skolkök som Sofielund kräver mindre tank. Om tanken får stå tills den är helt full blir nämligen sörjan allt för kompakt och svår att tömma. Tyvärr är det svårt att få ekonomi i det. Det är en dyr apparat inledningsvis, men intresset finns, säger Ebba Sellberg. Text: Maria Sehlin Landets första svanmärkta hus klart bygga & bo Landets första svanmärkta hus byggs i Malmö. I slutet av november står huset klart på Nya Bellevue. Skanska bygger huset, som blir det allra första i sitt slag. Men inte det enda. Skanskas koncept är varumärkesskyddat och ska mångfaldigas. Ytterligare ett trettiotal svanmärkta hus är redan på gång, de flesta i Skåne. Miljömärkning har varit en viktig faktor när det gäller försäljning av kaffefilter och en mängd andra produkter. Det borde vara det också när det gäller småhus. Alla har intresse av att veta vad som finns i huset man bor i, säger Helena Parker, utvecklingschef på Skanska Sveriges miljöstab. Skanska har utgått från sitt Uniqhus, som har varit i produktion sedan Uniqhus är energieffektiva hus, som byggs med naturliga material. Det konceptet har vi nu förfinat för att leva upp till SIS krav på svanmärkning. Vi har gått igenom alla material och ersatt dem som inte håller måttet med andra produkter. Bland annat har vi sett till att allt trä kommer från miljöcertifierade skogar. Vi har också bytt ut en del färger, berättar Göran Linder, affärschef på Skanska och ansvarig för Uniqhus. Husen har upp till 30 procent lägre energiförbrukning än ett standardhus och Krogar som utmärker sig I juni delades den första Smileydekalen ut i Malmö. Sedan dess har livsmedelsinspektörerna hunnit inspektera cirka 100 Malmökrogars hygien. Fjorton av dessa har premierats med en Smiley. Att vara en av de få som tilldelats en Smiley känns naturligtvis roligt. För oss betyder det att vi redan på dörren kan tala om för våra gäster att vi är en seriös krog som kan våra saker, säger Rikard Lundborg, köksmästare på Steakhouse. Rikard Lundborg är positiv till premieringssystemet men kritisk till den extra administrativa arbetsbördan som rutinerna innebär. Man ska komma ihåg att kockar är kreativa hantverkare. Det är få av oss som gillar pappersarbete, konstaterar han. är ett hållbart hus, som i stort sett är underhållsfritt. Varje underleverantör förbinder sig genom avtal att bara använda vissa utvalda produkter, maskiner och metoder. Det är ett omfattande åtagande och därför kan svanmärkningen bara ges till byggföretag med totalentreprenad. Köparna har mycket att vinna på svanmärkningen: man får en kontroll av kemiska byggprodukter, låg energianvändning, bra innemiljö och mindre risk för byggfel, säger Jacob Paulsen, projektledare på SIS Miljömärkning. Han förväntar sig fler svanmärkta hus framöver. SIS bedömning är att det skulle vara möjligt att vart tredje nytt småhus är miljömärkt. Lars Persson, produktionschef för bygget på Nya Bellevue säger att det svanmärkta huset byggs som husen byggdes förr, utan några konstigheter. Stommen är tung, med murade innerväggar, och kräver sina hantverkare. Lars Persson berättar att arbetslaget på Uniqhus varit detsamma i tio år. De trivs med sina jobb. Här får de arbeta med riktiga material och göra ett gediget hantverk, säger Lars Persson. Byggföretag som vill ha en licens för svanmärkta småhus måste bland annat erbjuda totalentreprenad och ha ett väl fungerande kvalitetssystem. Svanmärket innebär bland annat att företaget både har uppfyllt ett antal materialkrav, energikrav och krav på byggprocessen. Det första svanmärkta huset står snart färdigt på Nya Bellevue. Flera andra är redan på gång. Tanken bakom märkningen är att ge konsumenten information om de krogar som har en extra god livsmedelshygienisk hantering. För att få en dekal ska krogarna uppfylla en rad krav, bland annat en god- FAGAN S Per Weijersgatan 4 KNIV & GAFFEL Östergatan 12 MELLO YELLO Lilla Torg 1 NORMANS DELI Malmborgsgatan 6 O LEARYS Centralplan På dörren till Steakhouse. Foto: Gregory PADDY S Kalendegatan 7 RESTAURANG AMBIANCE Engelbrektsgatan 17 känd inspektion helt utan avvikelser och RESTAURANG ELYSEE Malmborgsgatan 7 ett godkänt egenkontrollprogram enligt RESTAURANG SKEPPSBRON 2 Skeppsbron 2 checklista. RESTAURANG STEAKHOUSE Lilla Torg 7 Miljöförvaltningen har under våren och sommaren inspekterat krogar från Lilla RESTAURANG TARGET Isak Slaktaregatan 6-8 Torg och Stortorget upp till Gustav Adolfs STADSHUSETS RESTAURANG torg. För närvarande inspekteras krogar August Palm plats 1 upp mot Triangeln samt Möllevången. VEGEGÅRDEN Rörsjögården 23 ÅRSTIDERNA I KOCKSKA HUSET Text: Charlotte Löndahl Frans Suellsgatan 3 Text: Mikael Ringman Ursprunget kontrolleras PRO i Malmö håller på att förbereda kontroller av märkning av livsmedel den här gången med Konsument Malmö som samarbetspartner. Kontrollen gäller ursprungsmärkning. Sedan flera år genomför PRO, Pensionärernas Riksorganisation uppmärksammade prisjämförelser av livsmedel. Sedan en tid för PRO diskussioner med Konsument Malmö och avdelningen för livsmedelskontroll på miljöförvaltningen om att utveckla arbetet. Karin Hård, avdelningschef på Konsument Malmö, berättar att man har kommit fram till att satsa på kontroller av ursprungsmärkning. Idag finns bestämmelser om att det ska finnas märkning av ursprungsland när det gäller nötkött, fisk, ägg samt frukt och grönt. Produkter som är beredda, det vill säga på något sätt tillagade eller marinerade, är undantagna från bestämmelsen. Projekt Ursprungsmärkning väntas komma igång i början av Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 5

4 Energibov blev energisnål fritid Kockum Fritid har gått från att ha varit en riktig energislukare till att bli en energieffektiv anläggning. Det har varit en omfattande satsning i flera steg som lett till att Kockum Fritid blivit först i Malmö med att få statliga miljöpengar till offentliga byggnader. Kockum Fritid har blivit ett bra föredöme, säger Per-Arne Nilsson, projektchef på miljöförvaltningen. När Kockum Fritid byggdes på 70-talet fördes inga diskussioner om energiåtgång. Energipriserna var låga och man bekymrade sig inte om isolering, energiförbrukning och så vidare. Här byggde man en fin anläggning som krävde energi till såväl baduppvärmning som ishallskyla. Snart efter att anläggningen var invigd kom dock oljekrisen och sedan har energipriset skjutit i höjden samtidigt som man börjat fundera över miljöpåverkan. Vi slösade våldsamt med energi! Det värsta exemplet var väl att vi tömde överskottsnön i ett garage och smälte den med varmt vatten! säger Bengt Nielsen som är föreståndare och har arbetat på anläggningen sedan starten. Redan på 80-talet började man effektivisera energiåtgången genom att använda värmeöverskott från ishallen till att värma badvattnet. Det gav en stor nedgång i energiförbrukningen. Ytterligare några år senare, i samband med bomässan 2001, sattes solfångare upp på fasaden. Detta är nu Malmös största solfångaranläggning och den är integrerad i fasaden. Energin därifrån används inte av Kockum Fritid utan går rakt in i fjärrvärmesystemet. Genom åren har man genomfört ännu fler energieffektiviseringar som gjort fritidsanläggningen till ett riktigt föredöme. Vi har minskat energiförbrukningen från 1900 megawattimmar till 700 och ska ner ännu lägre, säger Bengt Nielsen. De arbetar målmedvetet för att sänka energiförbrukningen. Vi har bytt styr- och reglerteknik, bytt fläktar, satt in närvarostyrd belysning och så vidare, berättar Bengt Nielsen. Han tror inte att besökarna har märkt av förändringen. Förutom möjligen den mätare som finns vid entrén som visar hur mycket energi som kommer ur solfångarna. Numera använder vi överskottsvärmen från ishallen för att värma badvattnet till 29 grader. Den satsningen lönade sig på tre år, säger föreståndare Bengt Nielsen (th). Driftschef Krister Steen (tv) ser till att det fungerar rent tekniskt. Solfångarna är integrerade i fasaden, jag tycker det ser snyggt ut, säger anläggningschef Bengt Nielsen. Just den publika biten var viktig när vi skulle få statligt bidrag. Däremot har arbetet blivit annorlunda för den tekniska personalen. Det viktigaste är att få med sig den tekniska personalen, så att de känner sig delaktiga. De är ju de som sköter anläggningen. Jobbet har blivit intressantare för dem. Nu kan de knappa in exakt värme i alla rum. Nu går inga lampor och fläktar i onödan. Allt sammantaget har lett till rejäl minskning av energiförbrukningen. Och med det även en rejäl ekonomisk vinst. Hur stor är svår att Malmö kanske blir något av Sveriges Solstad i framtiden. Redan nästa år kan tekniska museet och Kajplats 305 ha fått solceller. Stadsfastigheters plan är att den närmaste tiden bygga 1000 kvadratmeter solceller, vilket med svenska mått är en stor satsning, säger Martin Nilsson på stadsfastigheter. Sverige ligger långt framme när det gäller forskning och utveckling på solceller. Trots detta finns endast ett fåtal anläggningar. Genom ett nytt rot-avdrag hoppas regeringen ändra detta. Malmö stad är intresserad och stadsfastigheter har tillsammans med Lunds tekniska högskola gjort en förundersökning för att hitta lämpliga objekt. Tolv olika objekt är nu framtagna som framför allt innebär integrering av solceller på offentliga byggnader. Med det nuvarande rot-avdraget, och de långa driftskostnader solcellsanläggningar beräkna då energipriset ökat rejält. Men enbart investeringen att ta värmen från isen till badvattnet lönade sig på tre år, säger Bengt Nielsen. Som statligt stöd har de fått 7,25 miljoner kronor, vilket är hälften av det man investerat för att förvandla miljöboven till miljöföredöme. Nu kommer långväga studiebesök för att titta på anläggningen. Och miljöboven, som en gång låg i ett nedläggningsområde, har förvandlats till ett föredöme placerat mitt i stadens hetaste område. Malmö Sveriges solstad? har, beräknas sådana anläggningar vara betalda på 20 år. Två projekt i Malmö är redan klara: På tekniska museet ska solceller installeras på fasaden och exponeras tydligt från entrésidan. Dessutom blir det en större anläggning på taket. Att vi valt tekniska museet beror på att det just är ett tekniskt museum och att solcellerna kan bli en del av utställningen, säger Martin Nilsson. Även på Kajplats 305 kommer det att bli solceller som installeras på fasaden och en del på taket. Solcellerna kommer bland annat att fungera som solskydd för att nyttja den dubbla effekten. Att Kajplats valts ut beror på att fasaden kommer att ligga tydligt exponerat när den nya citytunnelstationen står färdig, samt att högskolan håller till i lokalerna och solcellerna också kan få ett pedagogiskt värde. Text: Maria Sehlin Rebecka Eriksson-Russell Agenda 21-samordnare på miljöförvaltningen i Malmö. Du har gått en utbildning som demokratikonsulent? Hur kom det sig? Vi var 24 personer, tolv från Skåne och tolv från Själland, som fick erbjudande att gå utbildningen Demokrati på tvärs på Vuxenpedagogisk center utanför Köpenhamn. Det var en pilotutbildning, så vi var försökskaniner kan man säga. Demokratikonsulent, vad betyder det? Det var upp till oss att fylla titeln med ett innehåll. Vi kom fram till att en demokratikonsulent kan ses som en tolk som länkar samman politiker, medborgare och tjänstemän. Vad har du lärt dig? Väldigt mycket. Jag trodde att demokrati var ganska självklart men det är mer komplext än man tror. Vi tittade på allt från att rösta vart fjärde år till att se sina vardagshandlingar som aktioner för ökad demokrati. Hur kan demokratin i kommunen bli bättre då? Det finns flera vägar att gå. Dels handlar det om att man på kommunen måste vara lyhörd när medborgare hör av sig. Den nya skejtparken i Västra Hamnen är ett bra exempel på när det fungerar. Idén kom från skejtarna själva och kommunen nappade på den. Dels handlar det om att kommunen å sin sida anstränger sig för att nå invånarna på nya sätt. Vad betydde det att ni var både danskar och svenskar på kursen? Nya infallsvinklar. Och så fick vi ett bra kontaktnät på köpet. Har du ett exempel på ett bra demokratiprojekt i Malmö? Jag gillar det som sker på Seved i Södra Sofielundssatsningen. Jag är imponerad av det arbete och engagemang som finns där. Läs mer på Text och foto: Mikael Ringman Genomgående ger en tyst lägenhet bygga & bo En genomgående lägenhet är det tystaste boendet. Har du en sådan klarar du förmodligen av att bo även i närheten av mycket trafik. Detta är resultatet av en bullerundersökning som miljöförvaltningen i Malmö nyligen avslutat. Undersökningen har gett svar på vad boende tycker är viktigt rörande buller och är tänkt som ett planeringsunderlag för framtida byggande. Studien är egentligen tvådelad, där en konsultfirma, WSP, har gjort bullermätningar och miljöförvaltningen har skickat ut en enkät till boende på tio olika gårdar runt om i Malmö. De tillfrågade fick gradera ett antal frågor, som Hur uppfattar du miljön på din innergård?, med betyg från tyst till mycket bullrigt. Buller från såväl, tåg, bilar och flyg som grannar och hissar har tagits upp. Flest störs av bilar och grannar. Men trots att alla tio undersökta gårdar ligger vid ganska hårt trafikerade vägar tycker ändå 82 % att de hade ett tyst boende, 12,5 % uppfattar sin omgivning som bullrig och 5,5 % som mycket bullrig. Det som klart visat sig är att de som har tillgång till en tyst sida, en sida in mot en gård, upplever sig som mindre störda än de som inte har det. Hållbarhetshuset ligger i hamnområdet, alldeles bakom den nya byggnaden för lärarutbildningen, vid entrén till Västra Hamnen. Arbetet är redan i full gång. Huset får flera funktioner. Dels ska det tjänstgöra som ett kunskaps- och informationscentrum för Malmös många miljösatsningar. Det blir en given startpunkt för alla nationella och internationella studiebesök som intresserar sig för Västra Hamnen och Malmös arbete för långsiktigt hållbar stadsutveckling. Huset blir också en samlingspunkt för organisationer och verksamheter som arbetar med dessa frågor. När de hamnar under samma tak ökar möjligheterna att samarbeta och uppnå goda resultat. I hållbarhetshuset ska följande organisationer finnas: a EMC Ekologiskt marknadscentrum arbetar för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen av livsmedel. a SmartLife Ett EU-projekt för miljöanpassat byggande där Malmö deltar tillsammans med Hamburg och Cambridge. Här skapas ett Business centre för projektet, vilket också blir en utställning över Malmös hållbarhetssatsningar. På takvåningen Trafiken bullrar. Men inte lika mycket hos den som har minst ett tyst rum i lägenheten. Ulf Imander på miljöförvaltningen i Malmö bekräftar att klagomål är förhållandevis sällsynta. Antalet anmälningar som gäller buller vid bostäder ligger runt 20 om året och gäller främst fläktbuller och ljud från musikanläggningar. Ute hos fastighetsägarna verkar problemet med anmälande hyresgäster inte heller särskilt vanligt. På Jyma säger man att det i stort sett aldrig kommer in några klagomål, och detsamma gäller för Limhamns hus. Det är viktigt att ha svaren från undersökningen på papper inför planeringen av nya lägenheter, säger Emil Persson som är projektanställd för undersökningen. Genomgående är helt enkelt det minst bullriga boendet. Vi kommer nu att publicera resultatet för allmänheten och sedan använda det i kommande förhandlingar. Malmö får ett hållbarhetshus Skiss över hållbart hus. visas integrerade solenergilösningar. I centret skall man genomföra kurser och utbildningar om hållbart byggande och förnybar energi. a Ekoforum En mötesplats för ideella organisationer som exempelvis Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. a Stadsbyggnadsforum Stadsbyggnadskontorets plats för utvecklingsfrågor i Västra Hamnen. a Milöre Centre Arbetar med miljöanpassade transporter i Öresundsregionen. a Sustainable Business Hub Arbetar för hållbar affärsutveckling. a Hut Skåne Hållbar utveckling, en ideell förening som arbetar för att främja dialogen mellan olika aktörer. a IVL Ett halvstatlig miljöinstitut som arbetar med forskning och uppdrag inom miljöområdet. a Miljöinnovation En ny inriktning i Malmö Incubators verksamhet. Minc är en kläckningsanläggning för idéer och företag. Miljöinnovation ska arbeta särskilt med nya företagsidéer inom miljöområdet. a Nästan 1 miljon vuxna svenskar säger att de besväras av buller i bostaden. Mest irritation väcker grannar och vägtrafik. a Buller har ingen enhetlig definition. Istället beskrivs det som allt icke önskvärt ljud. Ljudets karaktär, omständigheterna runt det och personliga faktorer avgör om det upplevs som buller. a Buller i vardagen påverkar oss negativt, vanliga symptom är koncentrationssvårigheter och sömnstörningar. a Ljudnivån inomhus får inte vara högre än 30 dba, höga tonlägen får inte överskrida 25 dba, medan 45 dba är maxvärde för ljud som återkommer enstaka gånger per natt. Text: Mikael Ringman Utsläpp ökar vid tunnelbygge Trots att trafiken på 20 år har ökat med nästan 40 procent kring Triangeln, har utsläppen minskat. Det visar en luftmätning som miljöförvaltningen har gjort vid fem mätpunkter på Föreningsgatan och Södra Förstadsgatan, samtliga kring Triangeln. En liknande mätning gjordes på samma plats Renare bussar och bilar har sedan dess sänkt kväveoxidhalterna med 25 procent och kolmonoxidhalterna med 80 procent. Miljöförvaltningen har även gjort en simulering av trafikutvecklingen under de närmaste åren. Trafiken dras om när Citytunneln byggs och då ser vi att det under några år finns risk för att kvävedioxidhalterna kommer att överskrida Naturvårdsverkets miljökvalitets-normer, säger Henric Nilsson på miljöförvaltningen. Eftersom överskridandet är relativt litet och detta bara gäller under en begränsad tid, räknar Henric Nilsson inte med att Naturvårdsverket kräver ett åtgärdsprogram i det här fallet. 6 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 7

5 tema hållbar konsumtion tema hållbar konsumtion Det är inte lätt att vara ung i dag. Vi har träffat tre unga tjejer som väljer träning, rättvisemärkt mat och fria tankar för att må bra. Det finns så många måsten och det är så motsägelsefullt: du ska vara smal och hälsosam samtidigt som det dräller av snabbmat omkring oss i en stressig värld, säger 20-åriga Lisa-Linnea Söderberg. Hon studerar till lärare, är aktiv i Röda Korset, brinner för rättvisemärkta produkter och är en av de ungdomar som medverkar i den nya boken Pang på Rödbetan. I boken kan man läsa intervjuer om hur bland annat Lisa-Linnea Söderberg, Lovisa Jansson och Julia Korning lever för att må bra. Men också recept på vegetarisk mat och allmänna hälsotips. För mig är det viktigt att leva så att jag mår bra: det jag äter påverkar någon annans hälsa. Därför väljer jag i första hand rättvisemärkta produkter, säger Lisa-Linnea Söderberg. Rättvisemärkta produkter garanterar att producenterna får vettigt betalt och att man tar hänsyn till miljön under tillverkningen förklarar hon. Jag har varit vegetarian i fem år. Om man tittar på hållbar utveckling så tar det mer resurser att producera kött än vegetariskt och fisk, säger Lisa-Linnea. Det är viktigt för våra kroppar hur vår värld mår. Vi har ganska många år kvar att leva, jag vill leva de åren i en bra värld utan att bli förgiftad, säger Lisa- Linnea Söderberg. Många tror inte att vi har makt att påverka, men det har vi! Om vi väljer bort produkter och efterfrågar andra så förändras marknaden, så fungerar det, säger hon. Själv har hon lyckats med konststycket att få Växjö kommun att gå över till rättvisemärkt kaffe efter att ha hållit ett brandtal på ett av deras fullmäktigmöten. Jag sa till fullmäktigeledamöterna att de faktiskt har mer makt än de tror! Allt fler ungdomar blir vegetarianer. Cirka elva procent i åldern 15 till 29 år i Sverige är vegetarianer. För vegetarianer, och särskilt veganer, kan det vara svårt att få i sig allt man behöver. För 15-åriga basketspelaren Lovisa Jansson, som just börjat basketgymnasiet i Malmö, är träning och vettig mat en förutsättning för att må bra. För mig är det viktigt att träna för att må bra, annars blir jag rastlös! Jag har varit vegetarian så länge jag Boken Pang på rödbetan är gjord av malmöborna Catarina Rolfsdotter- Jansson, skribent och Karin Oddner, fotograf. Vi har båda tonårsbarn och många ungdomar omkring oss och såg att den här boken behövs! Det är många som slarvar med maten och som inte mår så bra, säger Catarina Rolfsdotter-Jansson. En stor del av boken upptas av vegetariska recept och boken är tänkt att kunna fungera Hållbar konsumtion är något som nämns allt oftare. I det här numret av Grön Stad tittar vi närmare på detta. Vad innebär det? Hur gör man? Var ska man börja? De frågorna och en hel del andra får du svar på i artiklarna på de kommande sidorna. Träning, bra mat och Från vänster: Lisa-Linnea Söderberg, Julia Korning och Lovisa Jansson. kan minnas eftersom mamma är det och jag äter multivitamintabletter och kapslar med omega-3-fetter varje frukost för att få i mig allt jag behöver, säger Lovisa Jansson. Det här med att äta rätt och må bra är ingenting som de tre tjejerna pratar så mycket om med sina kompisar. Men de är överens om att många slarvar med maten och hälsan av olika anledningar. Och det är ingen lösning som gör att man mår bra i längden. Det är många som slarvar med skolmaten. Det håller inte i längden, säger Julia Korning. Hon är 19 år och har just gått ut IB programmet på Borgarskolan, av många ansedd som den tuffaste linjen. När du får en vegeterian i familjen som en grund för de familjer som fått en vegetarian i familjen. Det är många ungdomar som blir vegetarianer och det kan vara svårt med matlagningen hemma då. Man kan utgå från de här recepten som är näringsrika och sedan lägga till kött till de familjemedlemmar som vill ha det, i stället för att som i dag ofta dra ifrån köttet från huvudmenyn, säger Catarina Rolfsdotter-Jansson. Hon har arbetat mycket med ungdomar, som basketcoach och som skribent för ungdomar. Hon är journalist med hälsa och miljö som specialämne. Jag har sett många unga som mår dåligt och ville bidra med några tankeställare, säger Catarina Rolfsdotter-Jansson. Hon kallar boken en verktygslåda som hon hoppas ska fungera som en inspirationsbok. Många ungdomar är passiva konsumenter. Vi vill väcka lusten att hitta sitt eget sätt att må bra, säger Catarina Rolfsdotter- Jansson. Innan dess gick hon balettskolan på Dammfri i fyra år. Det är viktigt att må bra och äta rätt. Om man slarvar blir man bara trött och irriterad, säger Julia Korning. Själv tränar hon nu capoeria, en slags kampsport från Brasilien som är besläktad med dans, för att må bra. Jag kan gå till träningen stressad men när jag går därifrån är jag glad och full av energi! Även yoga står på hennes må bra-lista. Där blir jag skönt avslappnad och fokuserar inåt på mig själv. Det är skönt eftersom man när man pluggar hårt knappt har tid att tänka på det man själv vill tänka på. De är tre av nio unga som berättar om sin väg till att må bra i boken Pang på röbetan som just kommit ut. En bok och en verktygslåda. Bilen, och bostaden Den som konsumerar hållbart är frisk och har råd att sätta guldkant på tillvaron. Samtidigt som miljöförstöringen och orättvisorna minskar. Stefan Edman, som tagit fram ett åtgärdsprogram åt regeringen, berättar hur du gör. Hur konsumerar jag hållbart? Du väljer krav- och rättvisemärkta livsmedel. Köper svensk basmat, byter ut din törstiga bil mot en mindre, bensinsnålare variant, väljer ett energisnålt kylskåp och värmer din bostad på ett effektivt vis. För pengarna du sparar förgyller du din tillvaro med resurssnåla tjänster. Du går oftare på bio, unnar dig massage och en kurs. Har du mycket att stå i köper du hushållsnära tjänster och spenderar mer tid med dina barn och vänner. Väljer du smart kommer både miljön och du själv att må bra. Dessutom kommer framväxten av nya företag att gynnas, jobb att skapas och tillväxten att stimuleras. Köper du själv alltid kravmärkt? Så mycket jag kan. Kravmärkt garanterar att inga kemiska bekämpningsmedel har använts, vilket i sin tur innebär att vi slipper läckage och negativa miljöeffekter. Jag försöker alltid köpa svensk basmat eftersom jag vet att Stefan Edman har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan med ett 60-tal åtgärder för hur en ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås. Edman har valt att fokusera på tre områden resor, livsmedel och boende. Det är i dessa tre vardagssektorer som vi spenderar det mesta av våra pengar, närmare bestämt 90 procent av våra disponibla inkomster. Edmans åtgärdsförslag följer två huvudspår. Det första handlar om att kon- djuren på svenska gårdar tas väl om hand. Det är också ett sätt att säkra det öppna landskapet, den biologiska mångfalden och jobben i glesbygden. Priset då? Priset är viktigt! Alla undersökningar visar att människor, när de går in i butiken, kan ha som avsikt att köpa ekologiskt. Men när de väl står vid hyllan och ser priset ändrar de sig. Ett av mina förslag är att 25 procent av all mat som köps in av stat, kommun och landsting år 2010 ska vara ekologiskt certifierad. Ökar vi på så vis volymen kommer priserna på butikshyllorna ute i landet att bli lägre. Vilken roll spelar tekniken för en hållbar utveckling? De teknologiska framstegen är oerhört viktiga. Vi har samma energiförbrukning idag som för 35 år sedan trots att vi idag är 1,5 miljoner fler invånare. Hade vi inte ökat vår bostadsyta under samma period så hade vi använt mindre energi än för 35 år sedan. Ny teknik innebär att vi använder resurserna mer effektivt. Att utveckla till exempel bränslesnåla bilar och smarta värmesystem till våra bostäder är oerhört viktigt. Handlingsplan för hållbar konsumtion sumera grönt, det vill säga att välja så resurseffektiva, miljövänliga och solidariska produkter som möjligt. Det kan till exempel vara kravmärkt mjölk, rättvisemärkt kaffe, svenskproducerat kött, en bil som drar tre deciliter mindre bränsle än den gamla, mer cyklande och ett effektivt värmesystem i bostaden. För att öka den gröna konsumtionen föreslår Edman en rad åtgärder som påverkar såväl producenter och handlare som konsumenter. Det andra spåret handlar om att minska andelen varor i hushållsbudgeten till förmån för konsumtion av tjänster. Att spendera pengarna på resurssnåla tjänster inom utbildning och kultur, hälsa och vård gynnar såväl miljön som den egna hälsan. Edman poängterar i sin utredning att de två spåren måste kombineras för att vi ska få bestående förändringar. Det räcker således inte att köpa en bränslesnålare bil. Med en bil som drar mindre kommer vi Ett av mina förslag är att 25 procent av all mat som köps in av stat, kommun och landsting år 2010 ska vara ekologiskt certifierad. Bor: Ljungskile i Bohuslän Titel: Biolog och författare Aktuell med: Bilen, biffen, bostaden hållbara laster, smartare konsumtion (SOU 2005:51). Är det inte bara ett fåtal miljömedvetna som investerar i den typen av produkter? Inte om du faktiskt tjänar på det, också ekonomiskt. Mina förslag gynnar dem som väljer att konsumera hållbart. Jag vill se skattelättnader och bonus för dem som väljer energisnåla bilar. Villaägare som värmer sina hus med direktverkande el ska få göra rot-avdrag för att byta värmesystem, ett förslag som regeringen förövrigt nappat på och avsatt medel för. El- och varmvattenförbrukningen ska kunna mätas så att du får mer pengar i plånboken om du använder mindre energi. Samma resonemang gäller tjänster. Medan priset på prylar har sjunkit är tjänster fortfarande dyra. Mitt förslag är att minska arbetsgivaravgifterna på resurssnåla tjänster så att priserna kan hållas nere. Du var emot Öresundsbron till förmån för en tågtunnel, vad anser du idag? Det har visat sig att våra farhågor inte slog in. Samtidigt menar jag att det var väldigt viktigt att vi var emot. Det faktum att vi tryckte på så hårt bidrog, med stor sannolikhet, att minimera de negativa miljöeffekterna. Till exempel ändrade man utformningen av den konstgjorda ön så att vatten- och saltgenomströmningen inte störs. att spara tusentals kronor om året på lägre bränslekostnader. Hur vi använder dessa pengar är avgörande för utvecklingen. Använder vi sparpengarna till att köpa ännu en bil, kommer vi med stor sannolikhet inte att göra någon miljövinst alls. Väljer vi istället att använda pengarna till att förgylla tillvaron med tjänster som teaterbesök, massage och en matlagningskurs så bidrar vi till en hållbar utveckling. Text: Maria Sehlin Text: Charlotte Löndahl Foto: Scanpix 8 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 9

6 Odling från hela Efterfrågan på odlingslotter i Malmö är större än på många år. De nya kolonisterna består till stor del av invandrare. Något som också syns i trädgårdslanden. Grön Stad har besökt Rosengårdsfältet och Fosie koloniområde. Båda områdena består av odlingslotter, här finns inga stugor. Kolonisterna kommer från världens alla hörn, liksom det de odlar. Trevor Graham, projektledare på miljöförvaltningen, tycker att utvecklingen är spännande och kan tänka sig att stödja den ytterligare. Namn: Mustafa El Mughrabi och hustrun Fatija El Kassem Född: Libanon Odlingsplats: Rosengårdsfältet Odlar: Sådant vi behöver hemma. Det som växer här nu är krasse, koriander, mynta, mangold, rättika och stark paprika. Koriandern och paprikan kommer från Libanon, det andra är svenska frön. Tidigare har vi haft lök och vitlök och sådant också, men det är slut nu. Det är första året vi odlar. Jag hyr av en man i andra hand, men jag vill ha en egen koloni. Det är svårt. Jag har stått i kö i flera år. Det här är intressant också ur ett hållbarhetsperspektiv. Många odlar grönsaker som annars måste flygas över halva jordklotet. Väldigt många växter som vi importerar fungerar bra att odla i Sverige. Asiatiska kålsorter som bok choy till exempel, den är köldtålig. Den odlar jag själv hemma i min trädgård och den växer jättebra. Tänk om man kunde kombinera detta med ett småföretagande och skapa en lokal marknad för kolonisterna, säger Trevor Graham som tror att man måste börja med att hitta köparna, lokala restauranger och butiker, innan en sådan verksamhet kan komma igång. Namn: Hajrudin Saranovic Född: Bosnien Odlingsplats: Fosie koloniområde Odlar: Pumpa, potatis och andra vanliga grönsaker. Och så har vi en del blommor. Dahliorna tog vi över från en svensk dam som lämnade sin lott. Det mesta vi odlar kommer från svenska fröer men när vi var i Bosnien förra sommaren köpte jag bönor som vi har planterat. Det är så dyrt att köpa bönor i Sverige, kronor kilot på Allfrukt. Och så har vi en palsternacka som är svart, den är också från Bosnien. Utomjordingar utbildar femteklassare Unga el-agenter har börjat skymtas i Malmö. Och fler är på gång. Envisa rykten säger att de utbildas av två utomjordingar. Grön Stad gav sig ut för att undersöka ryktena. Och det förefaller som om de stämmer. På Kulturkompaniet fann vi två varelser vid namn XX7 och XY7 som deltog i föreställningen El-Agent Javisst!. Föreställningen ges till femteklassare och handlar om hur ogenomtänkt och slösaktig många, framför allt vuxna, beter sig när det gäller miljö- och energifrågor. Varelserna XX7 och XY7 heter egentligen Eva Söderquist och Ulf Berg och är skådespelare på Nya klassiska teatern i Malmö. Skådespelarna uppträder i föreställningen i olika skepnader och skildrar i en serie drastiska scener lättja och okunskap när det gäller människors energiförbrukning. Föreställningen avslutas med att femteklassarna i publiken erbjuds att bli el-agenter, vilket alla glatt accepterar. Som bevis får de ett gult agentarmband av modernt snitt. Teaterföreställningen är en del av projektet Projekt El-Agent, som drivs av serviceförvaltningen. Tanken är att Malmös femteklassare ska bli El-Agenter: att de slår larm så fort de ser eller hör talas om onödig energiförbrukning i skolan eller hemma. I förlängningen hoppas vi att barnen kan hjälpa till att få ner energiförbrukningen i skolorna, som utgör en stor andel av kommunens fastigheter, berättar miljöpedagogen Åsa Hellström som leder en annan del av projektet där hon åker ut till skolor och leder lektioner och experiment kring klimat och miljö. Det är något som 5K på Bulltoftaskolan har nappat på. De tittade på föreställningen och har också bokat ett besök från Åsa Hellström. Tanken är att eleverna sedan ska komma på förslag på hur energiförbrukningen i skolan ska minska, berättar läraren Anders Jönsson. Projekt El-Agent finansieras till hälften av statliga pengar från Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp, som syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Projektet pågår i tre år och riktar sig till femteklassarna. tema hållbar konsumtion Det rör sig än så länge om lösa planer. Men utbudet finns redan. Grön Stad har talat med några av odlarna som tänker globalt och odlar lokalt. Namn: Mohamad Aseen Yasini Född: Afghanistan Odlingsplats: Rosengårdsfältet Odlar: Allt man kan ha användning av: mangold, purjo, kål, mynta, smörgåskrasse, koriander, lök, selleri, rädisor. I år är det första gången jag odlar asiatiska grönsaker men det har fungerat mycket bra. Det svenska klimatet är bra för dem. Jag har en sorts lök här som påminner om gräslök men har en annan smak. Och så har jag denna krasse som blir större än den svenska, det är gott att ha i soppa. Eller på smörgås eller kebab. Jag har tre bröder och min mamma kvar i Afghanistan. Jag kan beställa fröer av dem. I Afghanistan studerade jag ekonomi och arbetade på bank. Men min familj ägde en vingård med stockar, jag lärde mig en del av bönderna som arbetade där. Ulf Berg i rollen som utomjording som rekryterar el-agenter. Foto: Mikael Ringman Namn: Nelin Jeltekin och sonen Emre Född: Bulgarien Odlingsplats: Rosengårdsfältet Odlar: Mest blommor. Jag känner mig bättre när jag har blommor omkring mig. I Bulgarien hade vi ett hus med stor trädgård. I Malmö bor jag i lägenhet och det är skönt att ha kolonin att gå till. Kolonin blir min trädgård. Jag odlar också en del sallad, lök, kål och mangold. Idag har jag plockat mangold. Jag använder det när jag gör dolma, det blir så mjuk smak när man gör dem på mangold. Idag blir det en stor sats, men blir det för mycket ger jag bort till vänner och grannar. Ät smart följ formeln Ät smart är en enkel modell för hur man äter bättre och samtidigt sparar pengar och miljö. Ett utbildningsprogram ska genomföras i Malmö stad. Du kan lära dig grunderna här och nu. Ät S.MA.R.T har utvecklats av Centrum för tillämpad näringslära i Stockholms landsting och har fått snabb spridning. Det handlar om att äta bättre och billigare och i samklang med miljö och etik. Formeln är denna: Större andel vegetabilier Att ersätta en del av köttet med linser och bönor sparar pengar. Och miljö. Det går åt 10 kilo spannmål för att få fram ett kilo kött. 75 procent av all Sveriges spannmål används till djurfoder! Mindre utrymme för tomma kalorier Nästan halva matkostnaden lägger vi på sådant vi inte behöver: chips, läsk, vin. Näringsmässigt ger det ingenting. Halvera intaget och du har tagit ett stort steg. Andelen ekologiskt ökas Kravmärkt mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. En del av pengarna man sparar på att äta bättre och billigare kan man lägga på ekologisk och giftfri mat. Rätt köttval, rätt grönsaksval Ät djur som betar i Sverige, det bevarar vackra betmarker. Öka mängden lamm och nöt, minska kyckling och gris. Grönsaker Välj grövre grönsaker (broccoli, kål, rödbetor, morötter) som ger mer näring, är Namn: Bertil Celander Född: Sverige Odlingsplats: Fosie koloniområde Odlar: Vindruvorna kommer från en odlingsgranne som är från Makedonien. De växer riktigt bra. Jag är inte själv så förtjust, men andra tar tacksamt emot dem. Häromåret försökte jag göra vin men det gick rakt åt helvete. Det har ändrat sig mycket härute. När jag kom hit för 15 år sedan var bara hälften av odlingslotterna uthyrda. Med invandrarna har det blivit ett helt annat liv här, nu står 15 personer i kö för att få hyra. billigare och sliter mindre på miljön. Svenska tomater som odlas i växthus kräver lika mycket energi som 30 kilo morötter. Transportsnålt Välj närproducerat. Att köpa ett danskt bröd i Malmö är bättre än att handla ett norrländskt som har färdats 200 mil. Säsongsanpassa inköpen då blir de automatiskt smarta. Miljöförvaltningen kommer i vinter att sprida utbildningsmaterialet till stadsdelarnas miljösamordnare och till skolköken. Fakta från: och tema hållbar konsumtion CO 2 -lättnad bland bantare Sveriges, förmodligen världens, första koldioxidbantare, har fått sina diplom. 15 personer i Augustenborg har blivit avsevärt CO 2 -lättare. Projekledaren Sanja Culjak berättar att målet var att varje deltagare skulle minska sina koldioxidutsläpp med fyra procent, ett mål som flera har överträffat. Vi bestämde oss för fyra procent för det är ju Sveriges mål. Koldioxidbantning inspireras av traditionella viktminskargrupper en grupp personer väger in sig, får veta hur de kan bli CO 2 -lättare och sedan gör de enkla förändringar av sin livsstil för att sänka sina CO 2 -utsläpp. Avslutningsvis väger man in sig igen för att se om målet är uppnått. Idén kläcktes på miljöförvaltningen och MKB blev först att nappa. 32 personer på Augustenborg, de allra flesta hyresgäster och några anställda på MKB, anmälde sig. Safija Imsirovic Hälften gick i mål i slutet av september. Den andra hälften håller ännu på. En av deltagarna var Safija Imsirovic, som säger att hon har lärt sig mycket som var nyttigt och lärorikt. Som hur viktigt det är att diska med propp och stänga av vattnet medan man borstar tänderna. Och att inte duscha mer än tio minuter om dagen. Jag har också börjat använda redan uppkokat vatten till buljong istället för att slänga och koka upp nytt. Sanja Culjak är anställd året ut och håller på att ställa samman en instruktionsfilm som framtida CO 2 -bantare ska kunna använda. Och så sätter jag samman ett entimmesprogram där man ska kunna bli koldioxid-smal på sex veckor. Det här är ju inte så komplicerat. Tanken är at det ska vara lätt och lönsamt sänker man sin energiförbrukning, sänker man samtidigt sina kostnader, säger Sanja Culjak. FN-jam på gång I början av december har du möjlighet att diskutera städernas viktiga framtidsfrågor med vetenskapsmän, politiker och helt vanliga människor. Den 1 3 december arrangeras Habitat JAM, som ett stort chattforum, öppet för alla som har tillgång till en dator med Internetuppkoppling. Målet är att människor ska delta i diskussionerna som sedan sammanställs och tas upp på World Urban Forum i sommar. Habitat JAM består av sju olika forum som tar upp viktiga frågor. Bland annat människor i slumområden, vattenfrågor, finansiering av städer, hållbar miljö och demokratisering. Text: Mikael Ringman Text: Mikael Ringman 10 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 11

7 Modiga kvinnor på två hjul demokrati Ett tiotal kvinnor cyklar, eller försöker cykla, bakom Kompassens öppna förskola vid Rasmusgatan. Någon i träningsoverall, en annan i kjol och slöja, men alla med cykelhjälm. Två dagar i veckan hålls cykelkurs för kvinnor. En kurs som riktar sig till vuxna kvinnor med deltagare från jordens alla hörn. De flesta med det gemensamt att i kulturen där de växte upp, var det inte naturligt för flickor att lära sig cykla. Kursen finansieras av gatukontoret och arrangeras av Studiefrämjandet Rädslan är det som skiljer vuxna från barn när det gäller att lära sig cykla, konstaterar Kim Arehn-Berg, som leder kursen. Sandra Andersson, iklädd blå träningsoverall och vita gymnastikskor, är född i västindiska Trinidad och Tobago. Det svåraste är att starta, slår hon fast. Det är tredje gången Sandra Andersson är här. Hon är aktiv, inte bara med att cykla själv, utan även med att hjälpa andra att hålla i cykeln. Eftersom vuxna är så mycket tyngre än barn är det ett mödosamt och svettigt jobb att hjälpa andra att hålla balansen. Man måste nästan vara två personer som håller fast i en pakethållare. I Sverige har jag flyttat runt. Tanken har liksom inte slagit mig att jag skulle kunna lära mig cykla. Men sen flyttade jag till Malmö. En väninna hade gått cykelkurs här. Då började jag också. Tyvärr blev jag sjuk och kunde inte fortsätta den gången, men nu gör jag ett nytt försök, säger Sandra Andersson. Elvira vill inte säga sitt efternamn eftersom hon skäms över att hon inte kan cykla. Sandra Andersson protesterar. Det är inget att skämmas över. Snarare ska du vara stolt över att du vågar lära dig något nytt. Att cykla är inte bara praktiskt utan också miljövänligt, säger Elvira och konstaterar att det svåraste är att hålla balansen. Barlin Abdullah från Somalia siktar på att bli sjuksköterska. Hon cyklar med ett leende på sina läppar. Det är tredje gången hon är här. Hon har haft lätt för att lära sig cykla. Med sina 23 år tillhör hon de yngre på kursen, kanske är det anledningen till att det går lättare. Att cykla är ett bra sätt att ta sig fram på: till skolan, eller när man ska handla, förklarar hon och cyklar på. Barlin Adbullahs landsmannina Farhia Ahmed känner av att det nu är åttonde dagen av ramadan. Jag är törstig och kan inte dricka än på ett par timmar, jag får ta det lite lugnt idag. Första gången jag skulle cykla var jag rädd och ramlade. Men jag vill lära mig cykla, det är bra för att hinna till jobbet. Det är bättre än att stå och vänta på bussen. Kursledaren Kim Arehn-Berg uppmanar deltagarna att hålla högertrafik ute på bakgården till Kompassens öppna förskola. Det är tredje gången jag håller i en cykelkurs. Hittills har alla lärt sig cykla, även de som varit väldigt rädda i början. Men de flesta deltagarna är inte redo att ge sig ut i trafiken direkt efter kursen, utan måste fortsätta öva. Naijiba från Afghanistan har velat lära sig cykla i flera år. Men det är svårt att få tiden att räcka till. För det flesta är målet med cyklingen att göra vardagen enklare. Men Naijiba har ett mål till. Att göra utflykter till sommaren med hela familjen. Brobyggare byter frustration mot dialog Rose-Marie Mazzoni och Ibrahim Al-Khamiesi skapar dialoger mellan myndigheterna och de boende vid Sevedsplan. Populärt kallas de för brobyggare. Vi behövs i det här området eftersom många är nya invandrare som inte hunnit lära sig svenska och har svårt att förstå hur det svenska samhället fungerar, säger Ibrahim Al-Khamiesi. Sevedsplan ligger i Södra Sofielund, ett område där många står lite utanför det svenska samhället, vilket bland annat visar sig i hög arbetslöshet. På mötesplatsen på Sevedsplan kan de boende träffa Rose-Marie Mazzoni och Ibrahim Al-Khamiesi, som är två av sex Det är svårare att lära sig cykla som vuxen. brobyggare. Våra arbetsuppgifter är breda. Vi fungerar lite som arbetsförmedling, informationscentrum och medborgarkontor, säger Ibrahim Al-Khamiesi. I allt vad som görs, så bygger det på att fånga upp vad de boende själva vill göra. Brobyggarna förmedlar sen önskemålet till rätt adress, som kan vara ett studieförbund eller en kommunal förvaltning. Önskemålen kan röra närmiljön, som att rusta upp Sevedsplan med en lekplats eller sätta upp farthinder. Det kan också vara att starta kurser. I området hålls bland annat en kurs i syfte att kvinnor ska våga tala inför grupp och på svenska. En annan aktivitet är en mansgrupp som drivs av boende i området. Där talar man om mansrollen Cykelkurs innebär koncentration, men också en hel del skratt och möten med andra kulturer. Västindiska Sandra Andersson får hjälp av Fatima Ademi från Kosovo. och hur man lever som man i det svenska samhället. Ett lyckat exempel på förslag från de boende som har blivit verklighet är den familjecentral som nu finns på Kompassens öppna förskola på Rasmusgatan. Genom att familjecentralen finns på den öppna förskolan fångas många upp som inte annars skulle komma dit. Det gäller att människor här får en känsla av sammanhang, att man har både rättigheter och skyldigheter. säger Rose- Marie Mazzoni som tycker att det bästa med jobbet är mötena med människor. Kunde man mäta stolthet så kunde vi visa vilket bra resultat vårt arbete ger, säger Rose-Marie Mazzoni. Vi ser oss själva som verktyg, säger Rose- Marie Mazzoni och Ibrahim Al-Khamiesi. Text: Åsa Ohlsson Satsning för ökad demokrati Förr höll politiker öppet hus på Sevedsplan en gång i veckan. Ibland kom många besökare, ibland ett fåtal. Men väldigt ofta kom fel politiker som inte kunde svara på det besökaren ville prata om. Det skapade frustration. Nu arbetar stadsdelen på ett helt annat sätt. Vi arbetar aktivt med att skapa partnerskap mellan förvaltning, föreningar, organisationer och de boende i området. Målet är att öka invånarnas demokratiska inflytande, förklarar Svenjohan Davidson, enhetschef för satsningen som är döpt till Södra Sofielundssatsningen. Det nya arbetssättet går till på följande sätt: När en särskild fråga är aktuell bjuder så kallade brobyggare in ansvariga politiker, tjänstemän samt boende i området som visat särskilt intresse för frågan. De bildar då en grupp på max tio personer som diskuterar och tar fram en handlingsplan på hur man ska gå vidare. Sådana möten har utmynnat i till exempel cykelkurser och upprustning av lekplatser. Ett särskilt aktuellt ämne kring Sevedsplan är boendemiljön. Hyresrådgivare från miljöförvaltningen har varit med på boendemöten med förvaltare och hyresgäster. Vi för hela tiden en dialog med miljöförvaltningen kring boendesituationen vid Sevedsplan. Nästa år ska förvaltningen avsätta tid och handläggare som tillsammans med brobyggarna ser över boendesituationen, säger Svenjohan Davidson. Satsningen ska bli en reguljär verksamhet och finansieras inom stadsdelen Södra Innerstadens ordinarie budget. a Södra Sofielund/Seved är ett område i Södra Innerstaden som omgärdas av stora vägar: Ystadsvägen, Lönngatan, Nobelvägen och Lantmannagatan. a Mitt i Södra Sofielund ligger Sevedsplan, som rustats upp på senare år och blivit en mötesplats för de boende. a I Södra Sofielund/Seved bor människor, cirka 13 procent av stadsdelens totala befolkning. En fjärdedel av invånarna är under 18 år a 44 procent av befolkningen i området är födda i utlandet. 14 procent är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. a Omsättningen av hyresgäster är stor. Ungefär en femtedel av invånarna flyttar varje år från Södra Sofielund/Seved. Fakta ur Malmö stads kartläggning, 2003 Boza Pericevic använder inte något putsmedel när han putsar fönster. Någon droppe diskmedel bara, svanmärkt förstås, och så vatten. Städa svanmärkt hemma! Aldrig har det varit så lätt att städa miljömärkt som nu. Med nya metoder och material blir det renare än med kemikalier och man undviker att utsätta sig själv och miljön för skadliga ämnen. I ett vanligt hem hittar man inte sällan de farligaste produkterna i städskåpet. För att få det rent är många beredda att använda skarpa medel. En vanlig uppfattning är det inte bara ska se rent ut. Det ska lukta rent också. Stig Olsson på Sydsvenska Städ AB, som i augusti blev den andra svenska städfirman att svanmärkas, tycker att det är bättre att verkligen göra rent än att dränka huset i parfym. Det finns doftsprej för dem som är ute efter lukten. Det viktiga är att se till resultatet. Och då vet vi att det är torra metoder som fungerar bäst. Våttorkade golv låter renare än det är. Stig Olsson säger att vattnet i hinken blir smutsigt när man sköljer den använda svabben. Så länge vattnet inte är bytt drar man ytterligare ett tunt lager smuts över golvet. Ett redskap med mopp av microfiber är mycket bättre, säger Stig Olsson som här ger råd om hur du städar på ett miljöklokt vis. En huvudregel att börja med: Överdosera inte! - Det gör alla, vad man än säger. Först tar de alldeles för mycket. Sedan lika mycket till. Men det behöver inte löddra en massa för att bli rent. a Diska: Tänker man på att spara miljön är det bäst att handdiska. Det finns nämligen gott om miljömärkta handdiskmedel. Och det behövs inte mer än det som står på förpackningen. Däremot saknas miljövänliga produkter bland maskindiskmedel, där krävs mer kemikalier för att det ska bli rent. a Städa golv: Det är i stort sett bara torra metoder som gäller. Det bästa är att använda ett redskap med ställbart skaft och ett moppgarn i microfiber. Det drar med sig dammet i stället för att sprida ut det. Det använder jag hemma också. Och man behöver inte köra med dammsugaren först. Dammsugaren använder man till mattor och textilier och på ställen där det är svårt att komma till, där det ligger mycket sladdar till exempel. a Damma: Använd microduk, den får med sig dammet. På tavlor och annat som är högre upp kan man använda en vanlig dammvippa, en sådan i många färger. De är riktigt bra. Hemma använder jag ibland redskapet med moppgarn i microfiber för tak och högt upp på väggar. Det är perfekt. a Städa toalett och badrum: Det är egentligen bara här man behöver våttorka. Moppar i microfiber och microdukar är bra. Ett miljömärkt rengöringsmedel klarar det mesta. Ett alkaliskt medel kan vara bra för ytor som kakelväggar med fett och tvålrester. Ett surt medel med lågt PH ska användas mot kalkrester. Men det ska användas med försiktighet. a Fönsterputs: Specialmedel är inte nödvändiga. Vatten med några droppar diskmedel är fullt tillräckligt. Tvätta med tvättpäls. Torka med en fönsterskrapa. Gå sedan över med en frottétrasa om det blir något fukt kvar i kanterna. Text och foto: Mikael Ringman 12 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 13

8 Vad gör en projektchef? Jag har många uppgifter. En viktig uppgift är att skapa en organisation där människor fungerar tillsammans och får det stora jobbet gjort. I det tidiga skedet har mycket handlat om tillstånd och miljöfrågor. Nu kretsar mycket kring entreprenader. Ni har ett annat arbetssätt. Hur då? Vanligen är man som motparter, där var och en slåss för sin del i projektet. Till exempel om det dyker upp ett tekniskt problem. Det man brukar göra är att sätta igång att diskutera vem som ska ta ansvaret och kostnaden. Vi fokuserar på den bästa lösningen för projektet. Då sparar vi tid och pengar. I efterhand kan vi alltid lösa ansvarsfrågan. Du har tidigare varit projektchef för Öresundsbron. Hur är det att jobba med två sådana jätteprojekt? Det är egentligen helt sanslöst att få sådana möjligheter och att få dem på hemmaplan. Hur skiljer de sig åt? Tekniskt skiljer de sig mycket åt, men som ledningsprojekt är de lika. Det handlar mycket om mjuka frågor, mycket mer än teknik. Underjordsjobb är annorlunda i och med att man aldrig har full kunskap. Så tunneln är väl ett mer komplext jobb. Att bygga i stadsmiljö gör det oerhört mycket svårare. Miljöfrågorna var stora på Öresund, men har växt ännu mer på de tio åren som har gått. Finns det något som oroar dig? När stora projekt går snett beror det oftast inte på tekniska svårigheter utan organisatoriska. Att man motarbetar varandra. Det är därför vi lägger så stor vikt vid dem. Tekniska frågor är lättare att lösa. Det betyder inte att det inte kan gå snett, det finns okändheter i undergrunden, det finns många exempel på tunnelprojekt som råkat i svårigheter. Vad är knepigast att lösa? Det kritiska är att hantera grundvatten och att lyckas med bergrumsuttaget i borrningen. Vi har ufört förundersökningar i en omfattning som sällan eller aldrig har gjorts tidigare. Men oavsett hur mycket du provborrar är det ändå bara punktinsatser. Vad som också är positivt i vårt TBM-projekt är att det är likadana bergförhållanden över hela sträckan. Det är svårare om förhållandena är olika. porträttet örjan larsson Underjordisk möjlighet för trafiken Örjan Larsson berättar om hur det är att vara projektchef för byggandet av Citytunneln. Miljöförvaltningen informerar: Dags att söka miljöpengar Har ni ett bra miljöprojekt på gång? Goda idéer som leder till en bättre miljö i Malmö? Föreningar, organisationer och kommunala verksamheter kan nu söka pengar från Malmö stads miljöanslag. Syftet med miljöanslaget är att ge stöd åt åtgärder och insatser som bidrar till en hållbar utveckling och leder till en bättre miljö i Malmö. Sista datum för ansökan om bidrag för 2006 är den 15 december Ansökningsblankett och regler för miljöanslaget finns på Det går också bra att kontakta miljöförvaltningen: Rebecka Eriksson-Russell, tel rebecka.eriksson-russell@malmo.se Foto: Miljöförvaltningen, Birgitta Gisby. Bilderna är från vattentältet vid Ribersborg, ett projekt som fick bidrag från miljöanslaget Man har diskuterat Citytunneln väldigt länge. Varför har den dröjt? Det dröjde tills 1997 innan de politiska besluten togs och till 1998 innan en projektorganisation sattes upp. Man missbedömde fullständigt tiden för tillståndsprövningen. Jag menar att det har fastnat på departementen i Stockholm onödigt länge. På departementen har det funnits brist på handläggare. Man har helt enkelt inte hunnit med. Citytunneln har sju ändamål varav tre är kopplade till miljöfrågor. Bland annat så ska ni öka konkurrenskraften för spårburen kollektivtrafik. Klarar ni det? Ja, absolut. I och med att man ökar kapaciteten på järnvägsnätet så öppnar man för trafik till orter som idag inte har persontågstrafik som Lomma, Staffanstorp, Dalby, Trelleborg. Och Öresundstågen går knökfulla just nu. Där krävs också Citytunneln för att man ska kunna öka kapaciteten. Vill Du sänka dina driftskostnader? Värmeinstallatören AB erbjuder en kvalificerad och trygg helhetslösning med solfångare, värmepumpar och pellets i kombination eller var för sig. Kontakta oss för ett kostnadsfritt kundbesök och prisförslag. Ring och certifierad installatör Kent Larsson Utbildad installatör SVEP & SEAS Örjan Larsson har varit projektchef på Öresundsbron. Nu är han högsta chef för Citytunneln. Fantastiskt att få vara inblandad i två sådana här stora projekt, säger han. Ett annat mål är att Citytunneln ska bidra till att minska miljöproblemen längs Kontinentalbanan? Ja, antalet tågrörelser blir förstås färre när persontågen försvinner från Kontinentalbanan. Godstågen blir kvar men man kan låta dem rulla i jämnare hastighet, med färre stopp, vilket ytterligare minskar bullerpåverkan. Malmö stad har väckt tanken på att använda en del av den lediga kapaciteten på Kontinentalbanan för en lokal ringlinje? Det motverkar naturligtvis miljömålen. Men det är en spännande idé med stationer längs Kontinentalbanan. Kanske kan man minska störningarna med lättare tågsätt. Målet är också att Citytunneln ska vara ett steg mot ett långsiktigt hållbart samhälle? Det är den absolut genom att vi flyttar resande över till spårburen trafik från vägarna. Nu väntar några år då tunneln grävs. Hur kommer Malmöborna att märka detta? Det blir påtagligt. Trafikomläggningar och en hel del störningar. Jag tror också att det blir spännande att följa det. Vi ska jobba lite med det. Vi ska sätta upp utsiktsplattformar så att man kan följa arbetet. Vad gör ni för de människor som bor närmast, de som blir mest störda? Det viktigaste är hålla dem informerade. Det är lättare att hantera störningar om man är informerad i god tid. Vi försöker ta så stor hänsyn som möjligt. Vi har exempelvis veckomöten med Johanneskyrkan så vi försöker ta hänsyn till varandras program. Är det känsliga aktiviteter i kyrkan drar vi ned på byggandet under några timmar. Vårt omfattande miljöprogram gör att vi begränsar störningarna på ett sätt som aldrig annars gör i byggprojekt idag. Gå till en arbetsplats och du ser bullerdämpande containrar som står uppställda, alla maskiner har katalysatorer som är bättre än bilparken i stan. När vi väljer maskiner tar vi hela tiden miljöhänsyn, spontmaskinerna slår inte utan vibrerar ned spontbräderna. Det sägs att miljöprövningen är den mest omfattande som har gjorts för ett projekt i det här landet? Det är riktigt. Det har aldrig gjorts tidigare. Normalt prövar inte miljödomstolen den störande påverkan som ett bygge har. Det man prövar är grundvattensänkning och hur man hanterar det. Inte det vi kallar miljöfarlig verksamhet. Vilka andra exempel har du på vad miljöprövningen har lett till? På alla arbetsplatser etableras fordonstvättar. Hjulen tvättas av innan de kör ut på gatunätet, det ser du inte någon annanstans. Alla miljöfrågor är på det här sättet genomtänkta, värderade och åtgärdade för att minska belastningen. Det är en stor investering. Lönar den sig egentligen? Det har gjorts ett par, tre utredningar som väl visar att det är svagt lönsamt till olönsamt.. Personligen är jag tveksam till hur de plockas fram. I slutändan är det ändå politikerna som fattar beslut. Och de tar ju också helt andra hänsyn. Norrbottniabanan var rätt omöjlig att räkna hem den fattade man ändå beslut om. Bor: Limhamn Familj: Hustru, tre utflugna barn Ålder: 59 år Så tar jag mig till jobbet: Kör bil. Delvis av bekvämlighet, men när vi är i byggfas är det också ett praktiskt sätt att ta mig till byggplatserna. Fritid: Jag tycker om uteaktiviteter: att åka skidor om vintern, att jaga. Om sommaren åker jag en del motorcykel. Något inte många vet om mig: När min första son föddes försökte jag som inbiten AIK-are virka en gulsvart halsduk åt honom. Det slutade med att jag köpte en halsduk i stället. Läser just nu: Reselitteratur om Antarktis. Jag har köpt en resa och åker dit i januari. Jag tycker om att resa och det är den sista kontinenten jag har kvar att besöka. porträttet örjan larsson a Bara en dryg tredjedel av Citytunneln byggs som en tunnel. a Järnvägen som byggs är 17 kilometer lång. a Delen mellan Malmö C och Öresundsbanan till Trelleborg och Ystad blir sex kilometer och byggs som enkelspår ovan jord. a Två sex kilometer långa tunnlar med ett spår vardera blir det mellan Malmö C och Holma där järnvägen går upp i öppen dager. Sedan blir det dubbelspår fram till Öresundsbron. a Citytunneln ska stå klar Text: Mikael Ringman 14 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 15

9 Parker med karaktärer gator & parker Vi människor är mycket mer beroende av grönområden i vår närhet än vi kanske är medvetna om. Parker och skogdungar, stränder och gröna torg, alla påverkar oss på olika sätt. Vissa är undergörare mot stress och utbrändhet medan andra uppmuntrar till social samvaro, underhållning eller motion. Just hur människan påverkas av olika typer av grönområden har Patrik Grahn, landskaparkitekt på Alnarp, arbetat med under många år. Allt började då han jobbade på Lunds stadsarkitektskontor som skulle utvärdera om det gick att bygga mer i Lunds centrum. Patrik och en kollega, Gunnar Sorte, kände att grönområdena i staden var viktiga och började därför gå igenom undersökningar från all världens hörn om parker och deras funktion. Vi såg en intressant spridning, berättar Patrik. Det verkade finnas ett antal kvalitéer som hörde ihop och som gick att knyta till vissa ytor. Utifrån dessa kvalitéer bildade vi något som vi kom att kalla de åtta parkkaraktärerna. Något senare gick de ut med formulär där människor fick svara på vad det var som lockade i grönområden. Och det visade sig alltså handla om allt ifrån fest och kultur till avslappning och rekreation. Detta nyanserade de åtta ytterligare, gav dem mer tyngd och styrka. Nu jobbar vi vidare med att knyta ihop allt det material som vi har kvar, dagboksanteckningar, bilder och foton, säger Patrik. Ulrika Stigsdotter arbetar också på Alnarp och har precis disputerat på de åtta karaktärerna Det märks att hon verkligen brinner för dem. Som landskapsarkitekt söker man alltid metoder, förklarar hon. De åtta karaktärerna är verkligen ett bra system, och dessutom går de att knyta till hälsa mycket tydligt. Patrik och Ulrika beskriver de åtta mer ingående; VILD En karaktär där man inte ser så mycket av människan. Det ska finnas djur och vindlande, upptrampade stigar. Mossa och lavar på stenarna. Nästan alla människor verkar vilja ha denna karaktär i sin närhet som har en lugnande inverkan RYMD Yta är nyckelordet här, det viktigaste är att inte se slutet på området. Det ska vara möjligt att gå i sin egen, meditativa lunk utan att behöva svänga av för någon sorts hinder. Denna karaktär är strakt knuten till Stress är egentligen något naturligt och så länge människan får tillfälle till vaken vila kan de flesta hantera att det är mycket på gång. Vaken vila kan ses som en sorts meditation. I försök har det upptäckts att den vakna vilan är ett slags intryck via synen. Genom att hålla en pendel framför ögonen på en försöksperson uppnåddes ett meditativt tillstånd. Denna effekt är den samma som man får när man promenerar länge i naturen. Lästips: Johan Ottoson Naturens betydelse i livskris hälsa och har visat sig effektiv i att hjälpa människor med stressjukdomar. (se vaken vila ) ROFYLLDHET Karaktären betyder en total avsaknad av buller, både visuellt och audioellt. Visuellt buller är exempelvis skräp och skyltar, medan många upplever mobiltelefoner och privatflyg som de mest störande ljuden. ARTRIKEDOM Många olika djur och växter får plats här, utan att för den skull vara knutna till planteringar. Det är vanligt att karaktären upplevs särskilt intensivt på våren då mycket nytt kommer fram. Ofta finns artrikedom där marken är våt eller i skogsbryn. KULTUR Kan vara allt ifrån en staty eller en fontän till en gammal stenmur eller ett torp. Den gemensamma nämnaren är något som någon under historiens gång lagt möda och kärlek på. En plats att känna sina rötter. ALLMÄNNINGEN Här kan folk träffas för att aktivera sig, spela fotboll, gå på cirkus eller ha picknick. Området ska vara uppbyggt som en glänta där människor kan sitta i kanten och ha utsikt, utan att själva synas. LUSTGÅRD En plats att prata med en vän eller umgås med familjen. Föräldrar ska känna sig trygga att släppa sina barn. Tydliga väggar som omgärdar är viktigt. FEST Scen, underhållning och sociala sammankomster är det centrala här. Karaktären kan också vara kopplad till mat, kanske en restaurang eller kafé. Grön Stad valde ut tre områden i Malmö för Ulrika och Patrik att bedöma utifrån de åtta karaktärerna. De tre blev: Pildammsparken, Folkets Park och Ribersborg. - Intressant att poängtera är att alla dessa är konstruerade av människan, påpekar Patrik. Här är det främst allmänningen och rymd som dominerar. Rymden utgörs av havet, och allmänningen finns högre upp mot Limhamn där det går att spela amerikansk fotboll, golf och bågskytte. Men på området finns även andra karaktärer. Artrikedom i de grunda lagunerna och vildhet i de små stigarna och truliga vassbuskarna på dynerna. I Kallbadhuset finns också fest och kultur. Några dungar uppe vid Ön där många har grillfester är ett bra exempel på lustgård. När de flesta badgästerna dragit upp mot Bo01 går det också att finna rofylldhet på Ribersborg, som därmed innehåller alla åtta karaktärerna. Har många karaktärer. Tallriken är ett typiskt exempel på allmänningen och träden runt ger även den öppna ytan rymd. Fest finns vid Margaretapaviljongen och rofylldhet runt dammarna med små skyddade platser där man kan sitta på en bänk. Vid boulebanan och lekplatsen finns lustgården. Här finns höga häckar som skyddar och ger trygghet. Kultur är representerat i Drottning Kristinas trädgård med sina gamla odlingar. De karaktärer som saknas runt dammarna är vildhet och artrikedom, det alltigenom naturliga som människan inte skapar. Vid Ribersborg finner du ljus och rymd. Pildammsparken erbjuder bland annat lustgården och rofylldhet. Här verkar inte direkt finnas rofylldhet. Tivolit och särskilt det nya Fritt fall gör att området var femte minut skakas av ett illvrål. De karaktärer som dominerar är fest och aktivitet. Rymd, artrikedom får knappast plats alls. Ulrika och Patrik tycker att det är lite synd. Parken är ett av få grönområden runt Möllan och fler karaktärer som rofylldhet, lustgård och artrikedom borde gå att få till. a I december invigs miljöförvaltningens nya fasta luftmätningsstation på Dalaplan i Malmö. Det är den före detta offentlig toaletten med ett rum under jord som byggs om till en mätstation för luftutsläpp i gaturummet. Det är något som varje stad över invånare är tvungna till att ha, enligt nya EU-krav. Stationen ska mäta utsläpp av partiklar (PM 10, PM 2,5), kvävedioxid, kväveoxider, ozon, bensen, toluen och xylen. Sedan tidigare finns en mätstation på Rådhusets tak och en optisk station i Rosengård/Fosie. Malmö har också en rörlig mätvagn som kan placeras vid särskilt intressanta mätpunkter. a Malmö går av allt att döma in i Köpenhamns Dogme-arbete. Köpenhamn och kranskommunerna Albertslund, Bollerup, Herning och Fredericia har sedan några år ett samarbete som styrs av tre övergripande Dogmer. Köpenhamns borgmästare Lars Engberg har i ett brev till kommunalrådet Ilmar Reepalu bjudit in Malmö att delta. Miljönämnden tillstyrker. Nu återstår bara kommunstyrelsens beslut. Tjänstemän på miljöförvaltningen är också positiva. Sedan tidigare finns ett samarbete med Köpenhamn. Nu blir det formaliserat. De tre dogmerna eller reglerna är: a Människans påverkan på miljön ska mätas a Det ska utarbetas en agenda 21- plan för förbättring av miljön a Miljöarbetet ska förankras lokalt Marta Lewandovska med sonen Kacper, trivs i Folkets park som lockar många familjer. Ekologiskt Marknadscentrum från Skåne har bildat ett nationellt nätverk för ekologisk mat. Målet är att fördubbla konsumtionen av ekologiska livsmedel på tre år. Ekologiskt marknadscentrum, EMC var en av de organisationer som fick pengar när Jordbruksverket delade ut ett antal miljoner för att stärka marknadsinsatserna av ekologiska livsmedel. Vilket bereder vägen för EMC:s största kraftsamling hittills. EMC fick 1,5 miljoner kronor, pengar som man främst ska använda för att bilda det nationella nätverket. Men varför ska en skånsk organisation ställa sig i spetsen för något som angår hela landet? Någon måste ta initiativet. Det här är något som har saknats länge. Vi är många som arbetar för fler ekologiska varor, men vi gör det var och en på sitt håll. I ett nätverk kan vi skapa mer kraft i arbetet, säger Kerstin Andersson, ordförande i EMC. Efter flera år av kraftig försäljningsökning, har eko-försäljningen de senaste åren drabbats av en tydlig avmattning. Försäljningen stiger ännu, men betydligt långsammare. Ingemar Hjelm på Coop Norden, styrelseledamot i EMC, tror att det beror på att den starka lågpristrenden. När allt handlar om pris hamnar det ekologiska och hälsosamma i skymundan. Text: Mikael Ringman Ekologiskt marknadscentrum vill se större bredd Vi vet att många kunder kommer till butiken och kan tänka sig att köpa ekologiskt. Men när de står framför hyllan väljer de ett billigare alternativ, säger Ingemar Hjelm som menar att lösningen är att bredda det ekologiska utbudet. I dag finns oftast bara en enda ekologisk produkt av varje vara. Vi vill se en större bredd. Om det finns tio olika varor av en produkt bör tio vara ekologiska. Och av dem ska en vara en lågprisprodukt, säger Ingemar Hjelm. Nätverket höll sitt startmöte i Vellinge i september och ska nu fortsätta att träffas. Det räcker inte med en enda ekologisk produkt av varje vara utbudet måste breddas, menar Gunilla Andersson och Ingemar Hjelm. 16 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 17

10 din väg ut i naturen Dansbanestigen. Även på hösten är det fint att stitta ute i Bokskogen och grilla. Bortom staden finns en skog Bokskogen Som en ståtlig kuliss bortom de vida fälten reser sig Bokskogen. Välkänd för vissa okänd för andra. Alla Malmöbors skog. Här finns mycket att hämta för både den natur- och kulturintresserade. Bokalléer välkomnar dig in i Torups by. Den spännande slottsmiljön lockar till promenad i vackra slottsparken. Slottet i rött tegel är från 1500-talet och en av Nordens bäst bevarade renässansborgar. Alldeles i närheten, intill parkeringen vid dammarna, ligger andra fina byggnader: jaktpaviljongen och det gamla magasinet, som numera är friluftsgård. Blir du fikasugen kan du ta en kopp kaffe på friluftsgårdens café. Bokskogen har länge varit ett givet utflyktsmål för Malmöbor. Bokskogens storhetstid som utflyktsmål inleddes 1894 då järnvägen mellan Malmö och Genarp invigdes. En stilig restaurang byggdes i skogen. Under pingsten kunde Bokskogen locka upp till besökare. På 1800-talet och fram till 1970 ägdes Torups slott och Bokskogen av familjen Coyet. Numera är Malmö stad ägare. Det är lätt att fastna vid friluftsgården och parkeringsplatsen men Bokskogen har mer att ge. Dansbanestigen och Lyckestigen är två fina vandringsstråk. Hösten och vintern är årstider då Bokskogen skiftar färg. Skogen är stilla och förbereder sig för vila. Det är ganska lätt att få se djur som fasan, rådjur och dovhjortar. Vill du upptäcka mer och kanske förhöja naturupplevelsen så passa på att gå av stigen. Om du går ut i hagmarken norr om slottet möter du grupper av vidkroniga ekar. Längst i norr övergår hagmarken i en öppen betesmark med fuktängar, dammar, en slingrande bäck och våtmarker som har ett rikt fågelliv. Ett fågeltorn finns uppsatt i skogsbrynet och gör det lätt att överblicka ängarna. Fågeltornet kommer du också till om du följer Dansbanestigen. Troligtvis får du se gladan, en rovfågel som bygger bo i höga träd. Gladan häckar i Bokskogen, vilket gör att man kan se den året runt. En annan fin och lite undanskymd plats att grilla på finns om du letar dig fram till vackra skogstjärnen Enebackakärr. Enebackakärr ligger i nordöstra delen av Bokskogen. Fortsätter du stigen in i skogen så möts du av en lite vildare del som lämnats fri från skogsbruk. Är du ute efter exklusiva biologiska upplevelser är det de gamla grova ädellövträden du ska söka dig till. Sällsyntheter som oxtungsvamp, ädelguldbagge och gammelekslav skvallrar om att här finns en lång skogshistoria. Alla arterna är knutna till gamla träd vilket betyder att det funnits just gamla träd i Bokskogen i flera hundra år. Detta är ovanligt i alla fall för södra Sverige. Bokskogen har alltså mycket att ge så vänta inte med en utflykt dit. Statarmuseet Museet presenterar statarnas och lantarbetarnas arbete och vardag. Här finns ett mysigt café och en lanthandel. Torups slott Ett av Skånes bäst bevarade 1500-tals byggnader. Slottsparken Öppen för allmänheten året runt. Friluftsgården Gamla magasinet omgjort till motionsanläggning och café. Start för motionsslingor. Skolmuseet Välbevarad gammal skola som öppnades Statarmuseet lånar ut nyckel. Fågeltornet Ligger i norra delen av Dansbanestigen. Några hundra meter från friluftsgården intill grillplatsen inne i skogen ligger den nybyggda skogslekplatsen. Den är stor och utrustad med en spännande hinderbana gjord av stockar. Skogslekplatsen lockar både vuxna och barn att klättra, hoppa och leka. Cykel - ta cykelvägen som börjar vid Husie Kyrkoväg. Cykelvägen är cirka 10 kilometer och tar ungefär en timma. Buss från Malmö till Bara tar en halvtimma. Därefter får du cirka två kilometers promenad. Sväng av vid Statarmuseet och följ stigen in i skogen. Bil kör du via Bara eller Skabesjö. Det är 15 kilometer och tar cirka 20 minuter. Malmö Naturskola har delar av sin verksamhet för Malmös pedagoger och utedagar för elever förlagt i Bokskogen. Läs om oss Text och bild: Josefine Gustafsson/Malmö Naturskola 18 Grön Stad nummer 3/2005 nummer 3/2005 Grön Stad 19

11 Naturbussen rullar nästa år Nästa år börjar naturbussen att rulla. Varje helg går flera turer från Malmö ut till naturen. Det här rör sig om en större satsning som också involverar Region Skåne och kommunerna Lund, Staffanstorp och Lomma. Det här är alltså inte någon fortsättning på den buss som under 2002 och 2003 gratis körde skolbarn i Malmö ut i naturen. Upplägget bygger på Lunds lyckade erfarenhet av en fast linje som stannar utmed flera naturområden. Om veckorna kan bussarna bokas två gånger dagligen av alla kommunala verksamheter. Om helgerna är det allmänhetens turer. Två gånger i vardera riktningen kör bussarna en linje på fasta tider, då och då med guidningar av ett naturområde. Naturbussen har ända sedan starten varit en stor succé. Jag var själv ute förra helgen och man får bara höra positiva reaktioner. Det här är det bästa kommunen har gjort på länge, säger en del som åker, berättar Lena Ingvad, utvecklingssamordnare på tekniska förvaltningen på Lunds kommun. I Lund var utnyttjandegraden 2004 i veckorna så hög som 98 procent. De flesta som åker är skolklasser, men också äldreomsorgen är aktiv med att boka turer. Ibland kombineras intressena. Om en skolklass har bokat sig kan det samtidigt gå att få in en grupp pensionärer i bussen. Och så åker de ut i naturen tillsammans, vilket ger en extra dimension till utflykten. Om helgerna utnyttjats bussarna ofta av studenter. Det var när projekttiden skulle förlängas som politikerna i Lund såg sig om efter en smartare lösning än att bara köra egna bussar. Malmö, Lomma och Staffanstorp nappade. En gemensam ansökan skickades in till regionala utvecklingsnämnden på Region Skåne. I början av hösten sade nämnden ja. En projektorganisation ska nu skapas. Först då beslutar man exakt vilken rutt Malmöbussen ska köra. Det blir en eller ett par linjer som passerar flera naturområden och som sannolikt ansluter till Lunds linjer. På så sätt kan man från Malmö centrum inte bara ta sig till platser som Bokskogen i Torup, Kvarnby eller Gyllins trädgård utan också till områden som Häckeberga eller Vomb. Mikael Ringman Fransmän inspireras av Malmös miljö Malmös arbete med hållbar stadsutveckling är ett föredöme för den franska miljörörelsen. Under en vecka har Emanuel Prinet och Benoit Théau besökt staden för att spela in en film med Malmö som positivt exempel. Vad har ni lärt er? Generellt har ni i Sverige kommit mycket längre när det gäller miljöfrågor än Frankrike. Där började man för ett par år sedan tala om att arbeta med Agenda 21 på lokal nivå. Här har ni hållit på med det i tio år. Franska kommunpolitiker är i regel ganska trångsynta. Min uppfattning är att svenska beslutsfattare är mer vidsynta och respekterar globala överenskommelser, säger Benoît Theáu, som arbetar som journalist och konsult med inriktning på globala hållbarhetsfrågor. Vad har ni uppskattat mest i Malmö? Augustenborg, jag blev väldigt imponerad över arbetet som har gjorts där. Det är ett bra exempel på hur man kan rehabilitera ett område som tidigare haft en del problem. Och att göra det genom att sätta miljöfrågorna i förgrunden. Det känns som om man lagt detta på en bra nivå att man genom en mängd stora och små förändringar faktiskt förbättrat invånarnas livskvalitet, berättar Emmanuel Pinet, aktiv i miljöorganisationen Association 4D. Filmen om Malmö, var visas den? Överallt. Två tidigar filmer har gått på konferenser, på departement, på seminarier. Vi distribuerar filmerna till så många som möjligt. Det finns massor att göra i Frankrike, säger Benoît Théau. Benoît Théau och Emmanuel Pinet hoppas att Malmös stadsmiljöinsatser ska inspirera franska politiker. 20 Grön Stad nummer 3/2005

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN.

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN. Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ För Jobben, miljön och skolan MalmocenterN www.malmocentern.se ETT grönt maktskifte För ett hållbart malmö Malmö ska vara en hållbar stad. Därför måste politiken

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt 1000 varma tack för den informativa, kunskapsfyllda, lättillgängliga boken Glutenfritt gott och enkelt! Alla lättbakade, goda och säkra recept kommer

Läs mer

Earth Week mars

Earth Week mars Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Exklusivt 2* intervju i detta nummer År: 2011 Nummer: 1 I det här numret: I detta nummer hedrar vi vår kära Barbro Ljungholm som snart går

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta Klimatsmart mat Fatta en platta! Not08Inde B Tullâ ngsskolan rebro T änk dig: Ett rum i hemmet som är livsviktigt för ditt energiintag, dock slukar rummet mer energi än nödvändigt. Ett rum där du umgås

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöredovisning 2018

Miljöredovisning 2018 Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. E-Control Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. Vår produkt E-Control ska hjälpa människor som känner att de vill minska energiförbrukningen i hemmet. Vi har tänkt att den ska sitta

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc. HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN Lektion 1 Vi ser på en film om matindustrin (Food inc) och konsekvenser av vad vi äter. Läxa tills nästa gång: Du får frågor utifrån den film vi sett, som ska besvaras i grupp.

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

GRO TILLSAMMANS. Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk

GRO TILLSAMMANS. Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk GRO TILLSAMMANS Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk användarresa positionering stakeholders map tidigare projekt bakgrund moodboard gro tillsammans syfte gro tillsammans syfte

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vi har valt att kalla vår stad för Pelo Veluso. Pelo betyder hjärta på Sesotho och vi ser navet som hjärtat i vår stad. Veluso är en egen tolkning av ordet

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Medborgarförslag om maten i Sala kommun

Medborgarförslag om maten i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTVRtcSEJir 24 (39) Sammanträdesdatum 2013-05-13 135 Medborgarförslag om maten i Sala kommun Dnr 2012/406 INLEDNING Medborgarförslag från Sarah Svensson. Förslagsställaren tar

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer