BAKGRUNDSDOKUMENT, UPPDATERING ELKRITERIER

Transkript

1 Miljöstyrningsrådet Rapport 2014:11, UPPDATERING ELKRITERIER My Laurell

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Befintliga kriterier... 3 Bakgrundsdokument... 3 Kriterier... 4 Avgränsningar för fortsatt kriteriearbete... 6 Lagstiftning... 6 Ändring av ellagen... 7 Lag om ursprungsgarantier... 8 Lag om hållbarhetskriterier... 9 Andra styrmedel nnat kriteriearbete med anknytning till el Standarder och märkningssystem Marknadsutveckling Elproduktion Svensk förnybar elproduktion Förväntad utveckling Forskning och utveckling Analys av Förfrågningsunderlag El-upphandlingar inom offentlig sektor Frågor till helpdesk Telefonintervju Slutsatser och förslag Bilaga 1: Livscykelanalyser för solel

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (33) INLEDNING Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd till offentliga upphandlare att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. Verksamheten ska underlätta för organisationer i såväl privat som offentlig sektor att ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling. Ambitionen är att gynna en utveckling där produkter och tjänster med en bättre miljöprestanda successivt tar allt större marknadsandelar. Miljöpåverkan från energisektorn är omfattande, inte minst vad gäller utsläpp av växthusgaser och förbrukning av ändliga resurser. Det finns därför goda skäl att arbeta med energirelaterade miljökriterier. Arbetet kan drivas på flera fronter. Att minska energianvändningen är i sig en viktig väg att minska miljöpåverkan från energisektorn. MSR:s kriteriebibliotek innehåller produktkriterier som lyfter fram varor med hög energiprestanda, exempelvis för belysning, vitvaror och datorer. MSR har också kriterier för upphandling av energitjänster för energibesparingar med prestandagaranti. Det finns även energirelaterade kriterier för drivmedel, fordon samt person- och godstransporter. El svarar som energibärare för 33 % av energitillförseln i Sverige. Miljöstyrningsrådet inledde 2007 ett arbete med att ta fram kriterier för att lyfta fram elproduktion från förnybara energikällor. Ett kriteriedokument antogs Den här rapporten har tagits fram som underlag för beslut om en uppdatering av elkriterierna, ett inslag i MSR:s aktiva kriterieförvaltning. Arbetet har bedrivits enligt Miljöstyrningsrådets riktlinjer för kriteriearbete. BEFINTLIGA KRITERIER Arbetet med att ta fram elkriterier inleddes med en genomgång av vilka miljöaspekter som kan vara relevanta vid upphandling av elektricitet. Bland annat gjordes då en kartläggning av tillgängliga livscykelanalyser för elproduktion. Syftet var att med likvärdiga utgångspunkter jämföra elproduktion från kommersiellt tillgängliga källor. Rapporten Miljöaspekter vid upphandling av elektricitet ger förslag till tolv olika miljöaspekter att beakta vid kriteriearbetet, bland annat klimatpåverkan, försurning, övergödningspotential, markanvändning och förbrukning av särskilt knappa material. Med dessa miljöaspekter i ett livscykelperspektiv dras i rapporten slutsatsen att vindkraft och vattenkraft uppvisar förhållandevis låga miljöbelastningar, medan både torvbaserad och biomassebaserad elproduktion har ett sämre utfall vid miljömässiga jämförelser. 1 I ett uppföljande arbete gjordes en genomgång av energipolitik och lagstiftning inom EU, av relevanta frivilliga standarder och märkningssystem och en analys av elmarknad samt genomförda elupphandlingar. En intressentanalys gjordes också. 1 Miljöaspekter vid upphandling av elektricitet. Miljöstyrningsrådet Rapport 2007:1. 3

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (33) Målsättningen med kriteriearbetet avgränsades till att gälla upphandling av el från förnybara energikällor enligt EU:s definitioner. Detta med motiven att förnybara energikällor har låg miljöpåverkan och ger väsentligt lägre utsläpp av växthusgaser än till exempel kol och olja. Vidare avgränsades kriteriearbetet till att gälla kommersiellt tillgänglig elkraftsproduktion i Sverige: vattenkraft, vindkraft och biokraft. Förslaget till relevanta miljöaspekter reviderades och de som gällde markanvändning och markklassificering hanterades i stället under rubriken biologisk mångfald. Denna aspekt analyserades i relation till de svenska miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag för vattenkraft och Levade skogar och Ett rikt växt och djurliv för biokraft. För biobränsleproduktionen behandlades därutöver behovet av markskydd, skydd av regnskogsområden, grödor med genetiskt modifierade organismer (GMO) och energibalanser vid framställning av biobränslen. 2 KRITERIER Kriterieprocessen resulterade i kriterier för elektricitet från förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv 2001/77/EG artikel 2a, vilket utesluter el producerad med torv, ett energislag som i Sverige definieras som ett långsamt förnybart biobränsle. Aktuella elkriterier innehåller tre nivåer: baskrav, avancerade krav och spjutspetskrav. Baskravet är att elen ska komma från förnybara energikällor enligt EU:s definition. Figur 1. Skillnad i elmix utan och med baskrav (med beräknad residualmix 2012 för Norden som nollalternativ) 71,6 % icke förnybar el 28,4 % förnybar el BASKRAV förnybar el 100 % förnybar el från vattenkraft, biokraft och vindkraft För att kvala in som leverantör av förnybar el (kvalificering) krävs att organisationen har ett kvalitetsledningssystem, eftersom det i leveransen av fysisk el inte går att göra någon åtskillnad mellan olika produktionsformer. I stället krävs värdebevis eller verifikationer som garanterar att leverantören för kundens räkning köpt in en viss volym el med specificerat ursprung och kända miljökvaliteter. Elhandelsföretaget måste visa att de har system och kompetens för att hantera och dokumentera elleveransernas ursprung. Som avancerat krav finns möjligheten att välja om elen ska komma från vindkraft, vattenkraft eller biokraft, eller bestå av en specificerad mix av elektricitet från dessa källor. Figur 2. Skillnad i elmix utan och med avancerade krav (med beräknad residualmix 2012 för Norden som nollalternativ) 71,6 % icke förnybar el 28,4 % förnybar el AVANCERADE KRAV 100 % förnybar el i föredragen mix, t ex 100 % vindkraft 2 Bakgrundsdokument miljömässiga förutsättningar vid upphandling av elektricitet från förnybara energikällor. Miljöstyrningsrådet

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (33) Motiv för denna konstruktion är att dessa tre förnybara energikällor har olika miljöpåverkan. Med hjälp av det avancerade kravet vill MSR erbjuda den upphandlande organisationen möjlighet att välja en elmix som exempelvis är i samklang med egna miljömål. Som spjutspetskrav finns möjligheten att välja vad som beskrivs som miljöbästa produktsegment inom vattenkraft och biokraft. Spjutspetskraven ansluter till flera av de kriterier som ingår i kraven för märkningen Bra Miljöval el. Figur 3. Skillnad i elmix utan och med spjutspetskrav (med beräknad residualmix 2012 för Norden som nollalternativ) 71,6 % icke förnybar el 28,4 % förnybar el SPJUTSPETSKRAV 100 % förnybar el från miljöbästa segment av vatten- och/eller biokraft För vattenkraften handlar det om krav på att särskild hänsyn tagits till miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag i vattenkraftverket, till exempel genom att det finns regler om minimitappning, fiskvägar och dylikt (egenskapskrav och tilldelningskriterium) och/eller krav på att genomföra åtgärder för att minska vattenkraftverkets skador på miljön under kontraktstiden (särskilda kontraktsvillkor), och/eller krav på att elen inte får komma från kraftverk som etableras eller tas i drift i särskilt värdefulla vattendrag (särskilda kontraktsvillkor). För biokraften handlar det om krav på kännedom om ursprung för och krav på tagen miljöhänsyn vid utvinning av de skogsbränslen som använts (egenskapskrav), och/eller krav på att askan från förbränningen ska ha en sådan sammansättning att den kan återföras till skogen (egenskapskrav), och/eller krav på att övriga biobränslen åkerbränslen, biprodukter och importerade biobränslen från plantager inte ska leda till utarmning av jorden, eller kommer från plantager anlagda i regnskogsområden eller på torvmark (egenskapskrav), och/eller krav på att biobränslet inte härstammar från genmodifierade organismer (egenskapskrav), och/eller krav på att energiåtgången för att utvinna, transportera och förädla biobränslet inte får vara större än tio procent av elproduktionen omräknat per kwh producerad el, (tilldelningskriterium), och/eller krav på återföring av en viss andel aska (tilldelningskriterium). Ett vägledningsmaterial vid val av förnybara energikällor 3, information om verifikationer vid upphandling av elektricitet 4 och svarsformulär för baskrav och avancerade krav har tagits 3 Vägledning vid val av förnybara energikällor stöd för kravformulering i nivå 2, avancerade krav, MSR Upphandlingskriterier för elektricitet: Information om verifikationer/bevismedel, MSR

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 6 (33) fram för att underlätta användningen av kriterierna. Som bilaga finns även definitioner av begrepp som används i beskrivningen av spjutspetskriterier för vatten- och biokraft. 5 AVGRÄNSNINGAR FÖR FORTSATT KRITERIEARBETE I detta arbete görs samma avgränsning som i tidigare kriteriearbete: granskningen ska avse el från förnybara energikällor enligt EU:s definition och vara kommersiellt tillgängliga. Bakgrundsmaterialet ska innehålla en uppdatering av relevant lagstiftning samt relevanta, frivilliga standarder och märkningssystem inom EU och Sverige. Den ska också beskriva aktuell marknadssituation och undersöka om senare års forsknings- och utvecklingsarbete resulterat i att nya produktionsmetoder kan kommersialiseras eller skapat förutsättningar för att förbättra den förnybara elproduktionens miljöprestanda. I uppdraget ingick också att undersöka i vilken utsträckning miljökriterier, och då särskilt MSR:s miljökriterier, används vid offentliga upphandlingar av el. LAGSTIFTNING EU:s direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ersatte direktiven 2001/77/EG och 2003/30 EG år Det nya direktivet ger en gemensam ram för att främja energi från förnybara energikällor inom unionen. Definitionen av förnybara energikällor är oförändrad, men nya mål och krav på åtgärder har kommit till: 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast För transportsektorn är målet att andelen energi från förnybara energikällor ska uppgå till minst 10 procent år Det senare målet gäller lika för alla medlemsstater, medan målen varierar vad gäller bruttoenergianvändning från förnybara energikällor. Det för Sverige tilldelade målet är att 49 procent av bruttoenergianvändningen ska tillgodoses med hjälp av förnybara energikällor år Förnybarhetsdirektivets regler har på olika sätt införlivats i svensk energipolitik och svensk lagstiftning. Riksdagen antog i juni 2009 nya mål och riktlinjer för energipolitiken ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektor ska vara minst 10 procent. En nationell planeringsram för vindkraft, med en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020 antogs, liksom ett nytt mål om 20 procent effektivare energianvändning till samma år redovisade Sverige till EU att de nationella målen för 2020 redan har uppnåtts, med 51 procent förnybar energi av den totala energianvändningen och 12 procent förnybar energi i transportsektorn. 7 5 Definitioner för vatten- och biokraft, bilaga till Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för elektricitet, MSR Betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken och Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/200809/NU25/ 7 Sveriges andra rapport om utvecklingen av förnybar energi enligt artikel 22 i Direktiv 2009/28/EG. Regeringskansliet

7 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 7 (33) Ellagen har justerats och två nya lagar har antagits: lag om ursprungsgarantier för el 8 och lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen 9. Lagen om ursprungsgarantier har ersatt lagen om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme el och förnybar el. En EU-standard (CEN/CENELEC) för ursprungsgarantier finns sedan ÄNDRING AV ELLAGEN Ellagen har ändrats i flera olika delar sedan En väsentlig förändring är nya krav på att elens ursprung ska redovisas (8 kap, ). Förändring trädde i kraft och innebär att all el ska ursprungsmärkas. 10 Alla elhandlare/leverantörer är skyldiga att visa varifrån elen kommer och vilken miljöpåverkan produktionen haft. Den här informationen ska finnas på alla fakturor, i reklam och på elleverantörens hemsida. Anvisningar för hur redovisningen ska göras finns i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ursprungsmärkning av el (EIFS 2013:6). Grundkravet är att ursprunget ska redovisas i kategorierna kärnkraft, förnybar energi eller fossila energikällor. Ytterligare indelning kan göras (till exempel i vindkraft, vattenkraft etcetera), men det är inget lagkrav. Elproducenter är skyldiga att offentliggöra de uppgifter elleverantörer behöver enligt lagkravet för ursprungsmärkning. Syftet med lagändringen är att göra det möjligt för konsumenten att välja produktionsform, trots att det inte går att styra vilken el som levereras i kontakten. Kravet på ursprungsmärkning innebär en garanti för att elhandlaren har köpt in den mängd el av det ursprung som kunden beställt. Praktiskt innebär detta att en elhandlare som levererar förnybar el också måste köpa in ursprungsgarantier för förnybar el i motsvarande kvantitet (se lag om ursprungsgarantier). Elhandlare som avstår från att köpa ursprungsgarantier måste också redovisa elens ursprung. De får använda sig av en beräknad elmix kallad residualmix. Residualmixen räknas fram på årsbasis, med utgångspunkt från de elleveranser som gjorts från olika produktionskällor, med avdrag för de andelar som sålts med ursprungsgarantier. Eftersom huvuddelen av all el som säljs i Sverige handlas på en nordisk marknad är det i normalfallet residualmixen för de årliga elvolymerna som sålts i Norden som ska anges. Andelen förnybar energi i mixen sänks i relation till försäljningen av ursprungsgarantier för förnybar el, både inom och utom Norden Lag om ursprungsgarantier för el, SFS 2010: Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, prop. 2009/10: Ellag (1987:857). 11 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ursprungsmärkning av el; EIFS 2013:6. 7

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 8 (33) Figur 4. Beräkning av residualmix i Norden 2012 Residualmix 38,2 % 28,4 % 33,4 % 25,9 % 30,3 % 18,8 % 25,0 % Kärnkraft Fossil Förnybart UG Förnybart LAG OM URSPRUNGSGARANTIER Den nya lagen om ursprungsgarantier ger alla elproducenter möjlighet att registrera och få bevis för vilka kvantiteter el som produceras vid olika anläggningar och med olika energislag. En ursprungsgaranti är ett elektroniskt certifikat som innehåller uppgifter om var och hur en viss mängd el har producerats. Syftet är att skapa ett tillförlitligt system för ursprungsgarantier som också kan fungera som underlag för en tillförlitlig ursprungsmärkning av el. Garantierna ska kunna användas för att sälja ett miljömervärde på marknaden. 8 I Sverige administreras ursprungsgarantierna för närvarande av Svenska kraftnät, systemet övervakas av Energimyndigheten. Lagen reglerar systemets funktion, deltagandet är frivilligt. Ursprungsgarantierna utfärdas efter ansökan, anläggningar som deltar måste godkännas av Energimyndigheten. 16 europeiska länder, däribland Sverige, upprättar sina ursprungsgarantier med utgångspunkt från den gemensamma standarden EECS, European Energy Certificate. System är harmoniserat med EU:s förnybarhetsdirektiv från 2009 och EU:s elmarknadsdirektiv från samma år 12. Garantin annulleras vid försäljning. Icke använda garantier annulleras automatiskt efter 12 månader 13. Den här konstruktionen gör att handel med ursprungsgarantier kan ske inom och mellan länder i Europa. Systemen för annulering är sammankopplade. Ursprungsgarantier förkortas UG på svenska och GO (Guarantee of Origin) på engelska. I Sverige kan garantierna utfärdas för alla typer av elproduktion, och samma gäller för den Europeiska standarden för ursprungsgarantier som antogs Målsättningen är att systemet framöver ska ge underlag för all ursprungsmärkning. Ellagen kräver att elleverantörer ska ange sammansättningen av de energikällor som används vid 12 (130823) 13 Statens energimyndighets föreskrifter om ursprungsgarantier för el, STEM 2010:3. 8

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 9 (33) elproduktionen. Ännu så länge finns möjligheten att redovisa ursprung som residualmix, för de leverantörer som inte använder sig av ursprungsgarantier (se ovan). LAG OM HÅLLBARHETSKRITERIER Lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen innehåller hållbarhetskriterier som måste uppfyllas för att dessa energibärare ska få räknas som förnybara. Hållbarhetskriterierna sätter upp gränsvärden för koldioxidutsläpp och regler för hur råvaran ska framställas. Reglerna innebär i sammanfattning att biodrivmedel och flytande biobränslen, för att betraktas som hållbara, måste ge en påtaglig minskning av växthusgasutsläppen vid jämförelse med de utsläpp som skulle ha uppkommit om fossila bränslen i stället hade använts. Råvaran som används för att framställa biodrivmedel får inte komma från mark som har ett stort värde för den biologiska mångfalden, den får inte heller komma från mark med stora kollager. Exempel på områden med stora värden för mångfalden är områden med urskogs/naturskogskaraktär, naturskyddade områden eller områden som i internationella avtal eller mellanstatliga överenskommelser pekats ut som viktiga för att skydda sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter. (Såvida det inte finns belägg för att produktionen av råvarorna inte påverkar dessa naturskyddssyften.) områden där uttaget resulterat i att skog eller trädbevuxna gräs- stäpp och savannområden konverterats till annan markanvändning. Exempel på mark med stora kollager är: torvmarker och våtmarker som en betydande del av året är täckt eller genomdränkt av vatten. (Detta under förutsättning att uttagen påverkar markens status) 9 En diskussion om att även ta fram hållbarhetskriterier för fasta biobränslen pågår inom EU, men processen kommer sannolikt inte ge några resultat i närtid. En del EU-länder har på eget initiativ antagit hållbarhetsregler för fasta biobränslen. Sveriges regering och ytterligare EU-länder är mindre positiva till ansatsen. EU:s timmerförordning (Förordning 995/2010) som trädde i kraft under 2013 skapar i viss mån ett regelverk som berör fasta biobränslen. Syftet med timmerförordningen är att förhindra att virke eller trävaror från olagliga avverkningar hamnar på EU:s inre marknad. Virket får inte vara avverkat i strid med ursprungslandets miljö- och skogslagstiftning, eller internationella överenskommelser (till exempel CITES) och inte heller komma från skyddade områden. Den som placerar trävaror på EU:s inre marknad ska ha system som utesluter att råvaran kommer från illegala källor. Det ska finnas dokumentation som visar varifrån råvaran kommer. Förordningen kräver även att den som placerar virket på marknaden ska ha system för att bedöma den dokumentation som finns, för att begränsa risken för förekomst av felaktiga eller vilseledande redovisningar. Kravet på spårbarhet är en viktig poäng och gäller inte bara importör utan även i handelsledet. Utöver detta har ett antal andra EU-direktiv och svenska lagar betydelse och en gränssättande verkan för miljöpåverkan vid elproduktion. Exempelvis EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv, och vad gäller svensk lagstiftning miljöbalken som innehåller 9

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 10 (33) allmänna hänsynsregler och regler för miljöfarlig verksamhet. Skogsvårdslagens regler och tillämpningsanvisningar har betydelse för miljöeffekterna vid utvinning av skogsbränslen. 14 ANDRA STYRMEDEL Skatter Koldioxidskatt och energiskatt tas inte ut för framställning av skattepliktig el. Uttaget av energiskatt sker i användarledet och gäller lika för alla energislag. Däremot finns en industriell fastighetsskatt för alla energiproduktionsanläggningar. Den är differentierad och räknas som en procentsats av taxeringsvärdet. Det finns också en särskild effektskatt för kärnkraft och avgifter som ska finansiera framtida kostnader för förvaring av använt kärnbränsle. 15 För närvarande pågår en diskussion om fastighetsskatten för vattenkraften som beskattas med en högre andel av taxeringsvärdet än övriga produktionsanläggningar (2,8 procent jämfört med 0,2 0,5 procent). I proposition 2013/14:151 föreslår regeringen skatteavdrag för mikroproduktion av förnybar el. Syftet är att göra det mer lönsamt att i liten skala producera förnybar el, exempelvis solel och vindkraft. Enligt förslaget ska mikroproducenter av förnybar el få göra skatteavdrag i inkomstdeklarationen för upp till kwh/år. Föreslagen skattereduktion är 0,6 kr/kwh, vilket ger ett maxbelopp på kronor/år. 16 Synpunkter från EUkommissionen kan leda till förändringar. Regeringens målsättning är för närvarande att ett justerat förslag ska kunna träda i kraft senast den 1 januari Handel med utsläppsrätter Förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20 MW, det vill säga de flesta el- och fjärrvärmeanläggningar, omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Verksamheterna begränsas av ett förutbestämt utsläppstak och verksamhetsutövarna inom systemet ska överlämna utsläppsrätter motsvarande sina koldioxidutsläpp. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid. För att täcka sina utsläpp kan ett företag antingen köpa de utsläppsrätter det behöver, eller vidta åtgärder för att minska utsläppen vid anläggningen. Priset på utsläppsrätterna avgör vad som är mest kostnadseffektivt. Utsläppstaket sänks successivt, vilket innebär att antalet utsläppsrätter minskar successivt. Branscher som är utsatta för internationell konkurrens får fri tilldelning av utsläppsrätter Produktion av värme är berättigad till gratis tilldelning från och med Tilldelningen görs utifrån särskilda riktmärken 29. Handeln med utsläppsrätter påverkar elprissättningen, bland annat genom en tillämpad tumregel att ett utsläppsrättspris på 10 /ton medför en höjning på knappt 8 öre/kwh på elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Sedan utsläppsrätterna introducerades 14 Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar. DS 2009:63, Miljödepartementet. 15 Svensk Energi: Skatter och avgifter på produktion. 16 Regeringens proposition 2013:14/151. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. 17 Pressmeddelande från Finansdepartementet , 10

11 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 11 (33) har priset varierat, med 30 /ton som högsta pris. 15 Under 2013 sjönk priserna till rekordlåga nivåer, och låg som lägst under 3 /ton. 18 Elcertifikat Elcertifikatssystemet 19 ska främja utbyggnad av förnybar elproduktion. Systemet introducerades i Sverige år 2003, med målsättningen att öka produktionen av el från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till Från och med 2012 deltar även Norge och marknaden för elcertifikat är gemensam. I samband med att Norge kom med tillfördes ambitionen att öka tillförseln av förnybar el från Sverige och Norge tillsammans med ytterligare 26,4 TWh mellan åren 2012 till 2020 Elproducenter som producerar el från vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk kan få ett elektroniskt elcertifikat av staten för varje producerad MWh el per ett år. Producenter med nya eller ombyggda anläggningar kan ansöka om att få delta. Rätten till årlig tilldelning av elcertifikat kvarstår som regel i 15 år eller längst till Tanken är att elproducenterna ska kunna sälja elcertifikaten och få en extra intäkt. Alla som levererar el och vissa stora användare av el är skyldiga att årligen köpa in elcertifikat. Vilket antal - kvotpliktens storlek - regleras i Lag om elcertifikat 20. Priset på elcertifikaten sätts på en öppen marknad. Kvotplikten ökade successivt från 2003 för att nå kvotkravet 0,179 elcertifikat per såld eller använd MWh el åren Kvotplikten sänks 2013 för att successivt stiga till en ny maxnivå 2020 på 0,195. Därefter sjunker kvotplikten ner till 0,008 fram till slutåret Beslut om justering av kvotnivåerna fattades år Att storleken på kvotplikten varierar är en anpassning till förväntade förändringar i antalet giltiga elcertifikat och ett sätt att styra priset. Ett antal anläggningar förlorade rätten till elcertifikat i slutet av Elcertifikaten ska årligen lämnas in till staten för annullering. Den som inte köpt tillräckligt med kvoter får betala en särskild kvotpliktsavgift motsvarande 150 procent av det volymavvägda medelvärdet av elcertifikatspriset under perioden. Det finns för närvarande ett ackumulerat överskott av elcerifikat. Det beror enligt Energimyndigheten på att den kvotpliktiga elanvändningen varit lägre än de bedömningar som låg till grund för kvotbesluten och att utbyggnadstakten varit snabbare än förväntat. Ett förslag till att höja kvoterna perioden presenterades i början av Investeringsstöd Sedan 2009 och fram till finns ett särskilt investeringsstöd för elnätanslutna solceller, från 2013 med möjlighet att få stöd för 35 procent av investeringskostnaden eller maximalt 1,2 Mkr. Stödet är rambegränsat till 210 Mkr perioden fram till nedladdat Elcertifikatsystemet ET 2012: Lag (2011:1200) om elcertifikat. 21 Förslag till nationell lägesrapport om utvecklingen av förnybar energi, ER 2011: Kontrollstation för elcertifikat Energimyndigheten, ER 2014: (130627) 11

12 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 12 (33) Perioden finns också möjlighet att ansöka om EU-stöd för investeringsprojekt i kraftvärme med hög energieffektivitet, inklusive mikrokraftvärme och för investeringar i hållbar energi med potential för innovation och tillväxt. 24 Betydelse för en kriterieuppdatering Dessa förändringar har betydelse för möjligheterna att verifiera den förnybara elens ursprung. Tillkomsten av hållbarhetsdirektivet för flytande biobränslen ger verktyg för att utesluta icke hållbart producerade biooljor, till exempel palmolja. Tillkomsten av timmerförordningen ger verktyg för att utesluta skogsbränslen från illegala källor. Investeringsstödet till solceller och förslaget till skattebefrielse för mikroproduktion av kan bidra till ett marknadsgenombrott för solel, om än i liten skala, vilket motiverar att även solel ingår i kriteriearbetet. Om solel ska ingå behövs en sammanhållen genomgång av miljöaspekter i ett livscykelperspektiv. ANNAT KRITERIEARBETE MED ANKNYTNING TILL EL Miljöstyrningsrådet publicerade 2011 upphandlingskriterier för skogsråvara. Det rör sig om baskriterier som ska säkra att skogsråvaran kommer från legala och icke kontroversiella källor. Det finns möjlighet att koppla dessa kriterier till kriterierna för elproduktion baserad på skogsbränslen. EU kommissionen publicerade 2012 förslag till upphandlingskriterier för el. Här finns två kriterienivåer: baskriterier (Core criteria) och mer omfattande kriterier (Comprehensive criteria). Baskravet är att minst 50 procent av den levererade elen ska komma från förnybara energikällor (enligt EU-definition) och/eller högeffektiv kraftvärme. I nivå två krävs att all el ska komma från förnybara energikällor. Som grund för kriteriearbetet finns ett tekniskt bakgrundsdokument som bland annat klargör tillgången till olika verifikat på europanivå (130627) 25 EU GPP Criteria for Electricity, GPP Electricity, Technical Background Report, 12

13 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 13 (33) Betydelse för en kriterieuppdatering: Det kan finnas skäl att analysera möjligheter och konsekvenser av att koppla samman elkriterier med skogskriterier i samband med en uppdatering av elkriterierna. EU-kommissionens sammanställning och utvärdering av verifikat för förnybar el på europamarknaden är ett användbart underlag vid en uppdatering av MSR:s elkriterier. STANDARDER OCH MÄRKNINGSSYSTEM Den i Europa etablerade standarden för tillförlitlig ursprungsmärkning av el heter EECS (the European Energy Certificate System). Det är ett frivilligt certifieringssystem som initierades av och samordnas av organisationen RECS International Association i samarbete med Association of Issuing Bodies, AIS. 16 av 25 europeiska länder är för närvarande aktiva i AIB och varje deltagarland har godkänt att en oberoende nationell organisation ska sköta systemet. Denna organisation är i sin tur medlem i AIB, syftet är att certifikat ska kunna utbytas enligt samma principer mellan deltagande länder. Ett certifikat kan utfärdas för varje producerad MWh förnybar el. Sveriges företrädare i AIB är CMO.grexel, vilket är organisationen Grexlels centrala registerservice för ursprungsgarantier enligt EECS. Praktiskt hanteras svenska ursprungsgarantier av Svenska Kraftnät, i systemet Cesar. De certifikat som utfärdas enligt EECS har gått under olika benämningar, men kallas numera for Guaranties of Origin, GO, i Sverige för Ursprungsgarantier. Tidigare benämningar på certifikat utfärdade enligt EECS standarden har varit RECS-certifikat och RES-GO. Det finns också mer specifika miljömärkningssystem för grön el. Skillnaden är att de, utöver krav på ursprungsmärkning, också innehåller andra, mer specifika krav, exempelvis på miljöprestanda eller särskilt ursprung. På europeisk nivå finns ett antal olika miljömärkningssystem för grön el. Gemensam utgångspunkt är ett klimat- och miljöperspektiv, men kriterierna skiljer sig åt och de olika märkena har egna definitioner av vad som ska betraktas som förnybar el. Detta framgår av rapporten GPP Electricity, Technical Background Report som innehåller teknisk bakgrundsinformation om EU-kommissionens elkriterier. 25 Definitionerna är inte alltid i överensstämmelse med EU:s förnybarhetsdirekt. De kan både vara mer eller mindre strikta. Rapporten föreslår att märkena kan användas som bevis för att elen kommer från förnybara källor i de fall märkena minst ligger i nivå med förnybarhetsdirektivet. En del av märkena har flera nivåer, exempelvis det tyska systemet Grünen strom label som tillåter fossila bränslen i högeffektiva kraftvärmeverk på silvernivå, men däremot inte på guldnivå. Ett index över globala miljömärken för energi finns på Märkningssystem och kriterier förändras löpande, vilket gör det lämpligt att granska aktuella kriterier för märkningssystem som åberopas i samband med en upphandling. Exempel på ett omnämnt svenskt märke är Bra miljöval el. Bra miljöval har inte förändrats sedan förra kriterieprocessen. Bra miljöval planerar att inleda en uppdatering av 13

14 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 14 (33) elkriterierna under 2014 eller Bra miljöval märker el från framförallt Sverige och Norge. EKOenergi är ett finskt miljömärkningssystem för förnybar el. EKOenergi märken även energi utanför Finlands gränser. I bakgrundsdokumentet för förra kriterieprocessen 2 hänvisas till Eugene Green Energy Standard som ett ackrediteringssystem för gröna miljömärken. Enligt Wikipedia avvecklades standarden 2009, efter beslut av organisationens generalförsamling 27. EPD/Miljövarudeklarationer typ III är en annan typ av märkningssystem som i ett livscykelperspektiv redovisa miljöeffekter av olika produktionssystem, bland annat el. EPD ger jämförbar information om exempelvis koldioxidekvivalenter i ett biobaserat produktionssystem, vilket kan vara ett användbart underlag för att skapa kriterier för de miljöbästa segmenten av biokraft. Betydelse för en kriterieuppdatering: Dessa förändringar har betydelse för beskrivningen av tillgängliga möjligheter att verifiera elens ursprung och också möjligheten att välja och verifiera de miljöbästa segmenten. Det kan i detta perspektiv vara av intresse att analysera relevansen i kriterierna för Bra miljöval biobränslen och också söka efter referensvärden för miljöbästa segment med hjälp av EPD för elproduktion i biokraftverk som eldas med förnybara bränslen. MARKNADSUTVECKLING Den svenska råkraftsmarknaden avreglerades 1996 och är en del av en integrerad nordisk elmarknad som i sin tur är en del av en växande europeisk marknad för el. För närvarande finns överföringsförbindelser mellan Sverige och Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Polen. En kabel till Litauen (Nordbalt) kommer troligen kunna tas i drift kring årsskiftet 2015/2016. Sydlänken är en annan, pågående nätförstärkning som ska åtgärda begränsningar i överföringskapaciteten till södra Sverige. Den största delen producerad el handlas på Nord Pools fysiska marknad Elspot 28. Råkraftspriset på el sätts på Nord Pools spotmarknad. Spotpriset gäller lika för alla elleveranser, oavsett ursprung. Priset styrs av aktuell efterfrågan. Under 2012 omsattes 77 procent av den el som användes i de nordiska länderna på Nord Pool Elspot. Resterande fysisk el handlades direkt mellan säljare och köpare eller internt inom elbolagen. Handelsströmmarna mellan Sverige och grannländerna varierar mellan åren och under året. Utbytet är en följd av prisskillnader mellan olika prisområden/länder. År 2010 fanns 121 elhandlare på den svenska marknaden. Av dessa sålde cirka 100 företag el till kunder i hela landet. Mer än hälften av alla elhandelsföretag ingår i koncerner med elproduktion. De tre största elproducenterna i Sverige är Vattenfall, E.ON och Fortum. Deras gemensamma marknadsandel var 80 procent av den totala mängd el som 26 Mailuppgift från Jeper Peterson, Bra Miljöval (130823) 28 Energiläget

15 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 15 (33) producerades i Sverige år Vattenfall så väl som E.ON och Fortum har produktionsanläggningar både inom och utanför Sverige. Även om råkraftsmarknaden avreglerats är den svenska slutkundsmarknaden fortfarande nationell, med nära fyra miljoner hushållskunder 29. Det finns planer på att åstadkomma en nordisk slutkundsmarknad till 2015, men där är vi ännu inte. Den slutliga användningen av elenergi i Sverige (exklusive förluster) är för närvarande cirka 130 TWh, med vissa årsvariationer. Offentlig sektor svarar för sju till åtta procent av elförbrukningen. Tabell 1. Årlig slutanvändning av el 2012 Användarkategori TWh Procent Jordbruk, skogsbruk, fiske 3,2 2,4 % Industri o byggverksamhet 54,9 41,3 % Offentlig verksamhet 9,7 7,3 % Transporter 2,7 2 % Bostäder (småhus, flerbostadshus, fritidshus) 35,0 26 % Övriga tjänster 27,3 21 % Totalt 132,8 TWh 100 % Källa: Statistiska Centralbyråns databas, uttag , sorterat på förbrukarkategori och bränsletyp. Elförbrukande industri och många offentliga verksamheter handlar upp sin el på Nord Pools spotmarknad. Leverantören förväntas stå för handelsstrategier, balansansvar och hanteringen av elcertifikat. Tills vidare handlar hushållen upp sin el på den nationella marknaden, från någon av de 121 leverantörer som är aktiva på den svenska marknaden. Såväl stora som små elleverantörer erbjuder el med olika typer av miljömervärden. På webbplatsen elpriskollen ( som drivs av Energimarknadsinspektionen möjlighet att söka på olika avtalserbjudanden inom olika elprisområden. Det går att begränsa sökningen till avtals som endast innehåller miljöel, det vill säga el från förnybara produktionskällor. Eftersom det i den fysiska leveransen inte går att skilja på el med olika ursprung fordras någon typ av specifikation. Erbjudandena är utformade på många olika sätt. Som regel finns en koppling till ursprungsgarantier eller Bra miljöval licens. I några fall hänvisas till vattenkraft med miljövarudeklaration EPD. En studie genomförd av SCB 2004 redovisar en merkostnad på 1,88 öre/kwh för Bra miljöval till hushållskund 30. I analys av förfrågningsunderlag 2013 redovisas merkostnader på 0,2 0,4 öre/kwh för förnybar el och på 0,7 0,9 öre/kwh för Bra miljöval. 29 Färdplan Prisjämförelse för el märkt Bra miljöval och dess icke miljömärkta motsvarighet. SCB

16 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 16 (33) En snabbjämförelse av merpris för hushållskund på siten (maj 2014, rörligt pris, elprisområde 3, årsförbrukning kwh) visar att ospecificerad miljöel levereras utan pristillägg av många leverantörer. Merpriset för Bra miljöval ligger i spannet från noll till 2,0 öre/kwh och merpriset för vindel i ett spann från noll till 2,5 öre/kwh. ELPRODUKTION Ur ett försörjningsperspektiv motsvarar den svenska nettoproduktionen av el med råge den svenska konsumtionen. Sverige har kapacitet att exportera el. Genom att marknaden avreglerats och huvuddelen av elen handlas på Nord Pools spotmarknad styrs leveranserna av utbudet på den nordiska marknaden. Den nordiska produktionsmixen på Nord Pools spotmarknad varierar mellan åren. Mixen påverkas bland annat av att tillgången till vattenkraft varierar med vattentillgång, men också genom att kärnreaktorernas tillgänglighet varierar. 31 Trenden för fossil elproduktion är nedåtgående sedan Andelen förnybar energi, där vattenkraft är den dominerande källan, har sedan 2007 varierat mellan 61 till drygt 64 procent. En toppnotering gjordes 2012 då andelen förnybar el var närmare 70 procent. Leveransen av vattenkraft var hög detta år. Tillgången till vindkraft ökar successivt. Den snabbaste utbyggnaden sker för närvarande i Sverige, följt av Danmark. 31 I ett Europaperspektiv har Tyskland, följt av Spanien och Italien störst installerad vindkraftskapacitet 32. Kapaciteten för solbaserad elkraft är störst i Tyskland och Italien, där produktionskapaciteten motsvarar 5,6 respektive 5,8 procent av den årliga elförbrukningen. Totalt sett har dessa länder ändå en relativt låg andel förnybar elproduktion 33 Sett till total andel förnybar elproduktion ligger Norge i topp, följt av Österrike och Sverige, alla med en andel av förnybar produktion på över 50 procent. Även i Österrike är vattenkraften en viktig förnybar energikälla. Belgien, Cypern, Litauen, Ungern, Nederländerna, Polen och Storbritannien är exempel på länder med en mycket låg andel förnybar elproduktion (mindre än tio procent) Nordic production split Nord pool spot nedladdat A Snapshot of Global PV Preliminary information from the IEA PVPS Programme. Report IEA- PVPS T1-22: Eurostat, nerladdat

17 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 17 (33) Tabell 2. Elmix Sverige och Nord Pool 2012 Energikälla % av Sveriges elmix TWh % av Nordpools elmix TWh Kärnkraft 37,8 % 61,4 20,0 83,3 Vattenkraft 48,0 % 78,4 57,0 237,3 Konv. värmekraft, förnybar 6.5 % 10,5 8,1 33,8 Konv. värmekraft, fossil + torv 3,0 % 4,9 10,0 41,5 Vindkraft 4,4 % 7,2 4,7 19,5 Ospec 0,3 0,2 0,2 0,9 Nettoproduktion 100 % 162,6 100 % 416,3 Förnybar andel 58,9 % 69,8% Förnybar andel markerad med grönt. Källa: Statistiska meddelanden EN11 SM1303, tabell 7 A, 12 A och 12 B, Nordic Production split , tabell 1. Produktionskostnaderna för fossilbaserad el är höga, både till följd av råvarukostnaden, men också på grund av systemet med utsläppsrätter. Svensk produktion av fossilbaserad el aktiveras huvudsakligen vid elbrist, det vill säga när elpriserna är höga. Svensk fossilproduktion fungerar därmed främst som reservkraft. 35 Tabell 3. Elproduktion i Nord Pools leveransområde 2012, TWh Energikälla Danmark Finland Norge Sverige Total Vindkraft 10,3 0,5 1,6 7,1 19,5 Annat förnybart 12,5 10,4 0,0 10,8 33,8 Vattenkraft 0,0 16,7 142,9 77,7 237,3 Fossilkraft 16,4 17,1 3,4 4,6 41,5 Kärnkraft 0,0 22,1 0,0 61,2 83,3 Okänd 0,0 0,9 0,0 0,0 0,9 Produktion 39,2 67,7 147,8 161,6 416,3 Förnybar andel markerad med grönt. Källa: Nordic production split , tabell 1. Närmare 60 procent av den svenska elen producerades med hjälp av förnyelsebara energikällor år Motsvarande siffra är för Norge nästan 100 %, medan andelen är betydligt lägre i övriga nordiska länder och ännu lägre i länder som Polen och Tyskland Energiindikatorer Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål. ER 2013: Statistiska meddelanden, EN 11 SM 1303, El-, gas- och värmeförsörjningen

18 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 18 (33) SVENSK FÖRNYBAR ELPRODUKTION Vattenkraft Huvuddelen av den svenska vattenkraftselen, cirka 96 procent, kommer från storskaliga anläggningar, det vill säga anläggningar med en effekt större än 10 MW. Sammantaget finns det drygt 200 större vattenkraftverk, varav ungefär 50 har en effekt över 100 MW. Harsprånget i Lule älv, med en effekt på 940 MW, är det största vattenkraftverket i Sverige. Harprånget producerar varje år cirka 2 TWh el 37. Därutöver finns ungefär småskaliga vattenkraftverk som genererar cirka 4,3 TWh el per år. Flest små vattenkraftverk finns i Västergötland, Småland och Värmland. Där är de flesta forsar för småskalig vattenkraft utbyggda. Det finns också många nedlagda små vattenkraftverk i dessa områden. En del av de mindre vattenkraftverken saknar reglerdammar. De kallas strömkraftverk och tar tillvara vattenflöden som naturligt varierande rinner genom vattendraget 38. Biokraft Produktion av el med biobränslen sker främst i konventionella värmekraftverk. Kraftvärmeverk i fjärrvärmen och mottrycksproduktion i industrin genererar huvuddelen av den biobaserade elen levererade de svenska, konventionella värmekraftverken cirka 15,5 TWh el, motsvarande cirka 9,5 procent av den svenska nettoproduktionen av el. Närmare 70 procent av denna el producerades med hjälp av förnybara bränslen, där oförädlade trädbränslen, svartlutar och sopor är de dominerande bränsleslagen. Huvuddelen av elen från de konventionella värmekraftverken produceras i kraftvärmeverk som utvinner både el och värme och i industriella mottrycksanläggningar, vilket ger en hög verkningsgrad (70 90 procent) fanns 183 produktionsanläggningar för biokraft och ytterligare ett 40-tal i planeringseller byggfas. Av de befintliga anläggningarna var 83 kraftvärmeverk och 40 industriella mottrycksanläggningar, där värmen uppkommer eller utnyttjas i industriella processer. Merparten av elen produceras i kraftvärmeverk med en effekt på över 20 MW (totalt 29 anläggningar) och med en årsproduktion på 6,5 TWh (130819) 38 (130819)

19 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 19 (33) Tabell 4. Använda bränslen för elproduktionen i svenska värmekraftverk (2012) Energibärare TWh andel % Fossilt bränsle ink torv o naturgas Förädlade trädbränslen (pellets etc) Annat trädbränsle (bark, spån, flis) Svartlutar, tall o beckolja 4,5 21 % 0,6 3 % 6,0 3 % 5,0 24 % Sopor* 3,0 14 % Återvunnen flis och trädbränsleavfall Övrigt** (biprocessgas, gummiavfall, bioolja, lignin mm) 0,6 3 % 0,4 2 % Bruttoinsats 21,0 100 % Nettoproduktion och verkningsgrad 15,5 74 % Förnybar andel markerad med grönt. Källa: EN11 SM 1303 Tabell 4A:1, 12A OCH 12 B * Ungefär 60 procent av de sopor som förbränns för energiproduktion klassificeras som förnybara, det vill säga innehåller avfall som är biologiskt nedbrytbart eller förnybart. ** I kategorin Övrigt är förbränning av biprocessgas, gummiavfall och farligt avfall de enskilt största posterna. Marginella mängder förnybara bränslen, exempelvis biooljor, olivkärnor samt lignin och hartser ingår. Åkerbränslen spelar ännu så länge ingen större roll för elproduktion i värmekraftverk. Vindkraft Vid utgången av 2013 fanns totalt vindkraftverk i Sverige, med en installerad effekt på sammanlagt MW. Produktionen uppgick till 9,9 TWh, en ökning med 38 procent jämfört med Vindkraftverk finns i samtliga av landets 21 län. Västra Götaland, följt av Skåne och Västerbotten är de tre län som har mest installerad effekt. Huvuddelen av vindkraftverken står på land; 2012 var 97 procent av det totala antalet vindkraftverk landbaserade. 71 vindkraftverk var havsbaserade, den största parken ligger i Öresund med 48 verk. Den aktuella trenden är att nyare vindkraftverk ofta har högre effekt än äldre. De största verk 40 Vindkraftsstatistik kvartal 4, Svensk Vindenergi samt produktionsstatistik från Energimyndigheten, Eltillförsel netto efter produktionsslag och månad

20 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 20 (33) som är i drift i Sverige idag har en effekt på 3 MW, med 108 meter höga torn och en rotordiameter på 100 m. 41 Solkraft Elproduktion med solceller har i liten skala gjort sitt intåg på den svenska marknaden. Installationstakten fortsatte att öka under I början av 2013 fanns en total solelskapacitet på 16,8 MW inkopplad på de svenska elnäten. Totalt installerades under MW. Den totala solcellskapaciteten i Sverige uppskattades till 43,1 MW i slutet av 2013 (inklusive fristående system), med en uppskattad produktionskapacitet på 38,8 GWh per år. 42 Viktiga skäl för att produktionen av solel ökar är sjunkande priser för solceller och att det för närvarande finns möjlighet att ansöka om särskilda investeringsstöd. I Sveriges nationella handlingsplan för främjande av förnybar energi är det förväntade bidraget av el från solkraft 0,004 TWh år 2020, vilket enligt uppskattningen ovan redan har förverkligats. Nya, marknadsstärkande initiativ, eller förslag på sådana, har tillkommit efter att planen skrevs 43. Solel kan nu betraktas som kommersiellt tillgänglig på den nordiska elmarknaden. En sammanställning av livscykeldata för solel redovisas i bilaga 1. Vågkraft Det finns ännu inte någon kommersiellt tillgänglig teknik för att utvinna el ur vågkraft. Här i Sverige pågår sedan några år ett forsknings- och demonstrationsprojekt utanför Lysekils kust med vågaktiverade kraftverk. Anläggningen innehåller tio generatorer sammankopplade i grupper under havsytan. Den alstrade växelströmmen omvandlas till likström, som förs in till land genom kablar. Vattenfall har planer på en pilotanläggning för vågkraft på 10 MW utanför Shetlandsöarna, med planerat startdatum Enligt Energimyndigheten är potentialen för olika havsenergisystem ännu mycket osäker. FÖRVÄNTAD UTVECKLING I referensbanan för Energimyndighetens långtidsprognos 44 förutspås en ökad elproduktion i Sverige, genom att kraftproduktionen ökar, medan den totala elanvändningen förväntas öka måttligt. Produktionskapaciteten uppskattas gå från 145 TWh år 2007 till 175 TWh per år I detta scenario väntas vindkraftsbaserad produktion öka från 1,4 TWh (2007) till 12 TWh år 2030 och el från biobaserad kraftvärme öka från 7,8 TWh (2007) till en årsproduktion på 14,6 TWh I prognosen antas att målet inom elcertifikatsystemet ska vara uppnått till Planerade effekthöjningar i kärnkraftsproduktionen beräknas också ge ett väsentligt tillskott i den svenska elproduktionen. Industrin förväntas öka sin elanvändning eftersom referensbanan utgår från förväntningar om en relativt stark ekonomisk tillväxt och därmed ökad industriproduktion. Elanvändningen förväntas minska i andra sektorer, bland annat genom 41 Vindkraftsstatistik ES 2013: nedladdat Sveriges nationella handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt direktiv 2009/28/EG. Bilaga till regeringsbeslut Långtidsprognos ER 2013:03. 20