KÄRRA DRAGSFJÄRD KIMITOÖNS KOMMUN. Basutredning för BIO-fjärrvärme Januari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÄRRA DRAGSFJÄRD KIMITOÖNS KOMMUN. Basutredning för BIO-fjärrvärme Januari 2012"

Transkript

1 KIMITOÖNS KOMMUN 1(19) KÄRRA DRAGSFJÄRD KIMITOÖNS KOMMUN Basutredning för BIO-fjärrvärme Januari 2012 Adress: Tel/fax PLANORA Oy Åbo PB ÅBO (02)

2 2(19) Innehållsförteckning: 1. INLEDNING ALLMÄNT OM FJÄRRVÄRME Fjärrvärme och lågtemperatursystem Fjärrvärme Lågtemperatursystem / Närvärme Fjärrvärme eller Närvärme Panntyper Oljepannor Biopanntyper Biobränslelager FJÄRRVÄRME i KÄRRA, DRAGSFJÄRD Nuvarande uppvärmningsformer Fjärrvärmenät Synergieffekter Värmeproduktion BIO-värmecentral Reserv- och topplasteffekt Miljöaspekter Bränslelager INVESTERING OCH FINANSIERING Fjärrvärmeanslutarens investering Värmeväxlare Anslutningsavgift Brukskostnader Värmebolagets investeringar Fjärrvärmenätet Värmecentral Finansiering Offentliga investeringsstöd Återbäring av mervärdesskatter Anslutningsavgifter Byggnadsskedets finansiering BRÄNSLEUNDERHÅLL Bränslenas prisutveckling Brännoljorna Fasta bränslen Bränslebehov FJÄRRVÄRMEVERKSAMHETENS LÖNSAMHET Allmänt Jämförelsepris och lönsamhet Felmarginaler REALISERING BILAGOR: BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: BILAGA 5: ANSLUTARLISTA PANNEFFEKTER, BRÄNSLEN OCH FÖRRÅD INVESTERINGSPLAN ENERGIPRISKALKYL PRISJÄMFÖRELSER FÖR FASTIGHETERNA

3 3(19) 1. INLEDNING Meningen med en basutredning för fjärrvärme är att fastställa ifall fjärrvärmeverksamhet kan påbörjas i området på en sund teknisk-ekonomisk grund. I utredningen kartläggs de fastigheter i området som kan anslutas till ett gemensamt fjärrvärmenät. Först kartläggs alla fastigheter i området, varefter man på basen av flödestekniska och ekonomiska kalkyler bestämmer vilken omfattning som är realistisk att förverkliga. I detta ingår en preliminär dimensionering och ruttplan för ett fjärrvärmenät Efter detta beräknas optimala panneffekter för en värmecentral på basen av de valda fastigheternas effektbehov och årliga värmeförbrukning. I samband med utredningen undersöks också bränsleunderhållet för att fastställa alternativa bränslen för värmeproduktionen, samt deras prisnivå. Beroende på vilka bränslen som finns tillgängliga planeras typ och utrustningsnivå för en värmecentral samt bränslelagrets storlek. På basen av förplaneringen gör man upp investeringsplaner för både värmecentral och nätverk, beaktande eventuella olika alternativ, tillgängliga offentliga stöd, kapital- och underhållskostnader samt driftkostnader. Då det tekniska utförandet samt investeringar och driftkostnader är fastställda uppgörs lönsamhetsberäkningar för verksamheten. Detta sker med hjälp av självkostnadskalkyler för fjärrvärmen, vilka jämförs med de potentiella anslutarnas nuvarande uppvärmningskostnader. I slutrapporten tar konsulten ställning till projektets lönsamhet och lägger upp preliminära rekommendationer om eventuellt förverkligande av planerna samt åtgärder för detta. Basutredningens uppgift är att ge uppdragsgivaren ett verktyg för fortsatta beslut om eventuell realisering av planerna. I implementeringsskedet fungerar basutredningen likväl kontinuerligt som vägledare framåt i projektet. Vartefter som uppgifterna och beräkningsgrunderna i kalkylerna blir bekräftade och nogrannare, då projektetet framskrider, uppdateras beräkningarna kontinuerligt för att ge grund för följande beslut.

4 4(19) 2. ALLMÄNT OM FJÄRRVÄRME 2.1. Fjärrvärme och lågtemperatursystem Värmen till kunden produceras i en värmecentral, där det kan finnas en eller flera pannor. Pannorna kan brukas med fast bränsle (BIO) eller med olja; tung brännolja (TBO) eller lätt brännolja (LBO). I vissa fall brukas även gas eller kol som bränsle. Värmedistributionen till kunden kan göra på tre sätt: fjärrvärmenät lågtemperaturnät Casaflex-nät Fjärrvärme I fjärrvärme cirkulerar hett vatten ( C) i ett fjärrvärmenät från pannorna i värmecentralen till fastigheternas värmeväxlare och återvänder avkylt (ca 50 C) till värmecentralen för att värmas upp på nytt. Fjärrvärmevattnet kan cirkuleras i två olika typer av nätverk, antingen i isolerade stålrör (allmänt fjärrvärmenät ) eller i sk. Casaflex-rör, som är isolerade rostfria rör.

5 5(19) I isolerat stålrör är fjärrvärmenätets tryck max 16 bar och temperaturfallet över 50 o C. I Casaflex-nätet är maxtrycket 25 bar, temperaturfallet över 50 o C. Casaflex finns att få i dimensioner DN20 DN100, vilket innebär att nätet kan överföra max 1400 kw effek. Casaflex levereras på rulle Lågtemperatursystem / Närvärme I ett lågtemperatursystem cirkulerar hett vatten (max 90 o C) i isolerat plaströr, sk. lågtemperaturnät, från värmecentralens pannor till fastigheternas radiatorer utan värmeväxlare. Fastigheternas varma bruksvatten produceras dock med värmeväxlare.

6 6(19) Temperaturfallet i ett lågtemperaturnät är ca 30 o C och maxtrycket 6 bar. Det största tillgängliga lågtemperaturnätet är 110 mm, vilket innebär max 800 kw överföringskapacitet Fjärrvärme eller Närvärme Den huvudsakliga skillnaden mellan fjärr- och närvärme är temperaturen på vattnet som pumpas ut i nätverket. Nätverket och anslutarnas värmeväxlare dimensioneras enligt denna. I ett fjärrvärmenät är max. temperaturen 115 C, i närvärmenätet <100 C. Detta innebär att samma mängd energi kan förflyttas med mindre vattenmängd/ pumpningsstyrka och i mindre rör till kunderna än i ett närvärmesystem. Dessutom är kundernas värmeväxlare fördelaktigare (ca %) i ett fjärrvärmesystem, och värmeförlusterna i nätet mindre. Därför appliceras Närvärme oftast i små lokala system såsom t.ex. bondgårdar, handelsträdgårdar och, i vissa fall, enskilda husbolag. I sådana sammanhang har fjärrvärmens fördelar oftast ringa betydelse för helheten Panntyper Oljepannor Oljepannor finns i många utföranden, som var och en passar till olika användningsändamål, från små pannor till enskilda fastigheter till större helheter. Typisk panntyp i fjärrvärmebranschen är sk. tubpanna, utrustad med en oljebrännare

7 7(19) Biopanntyper De olika typerna av bioförbränning är roster-, fluidbädd- och förgasningsförbränning. De typiska effektklasserna för de olika typerna: Förbränning Minsta effekt, MW Typisk effekt, MW Fasta roster 0,01 0,05 0,5 Mekaniska roster 0,5 0,5-10 Svävbädd 1 > 10 Cirkulerande fluidbädd 7 > 20 Förgasningsförbränning 0, Rosterförbränning Rosterpannorna i dagens läge är till sin effekt typiskt under 10 MW. Rosterförbränning representerar traditionell förbränningsteknik. Rosterkonstruktionen beror på pannans storlek och typ av bränsle. Rosterkonstruktionerna kan indelas enligt följande: - fasta planroster - fasta lutande roster - mekaniska lutande roster - kedjeroster - specialroster, såsom avfallsförbränningsroster o.dyl. Fasta roster lämpar sig endast för förbränning av flis av god kvalitet. Stokers (skruvar) används endast i småskala pannor (under 0,5 MW), större enheter har dock byggts med flera paralella stokers. Trenden går emot att bruka mekaniska roster i allt mindre pannor. I rosterpannor avskiljs största delen av askan i form av bottenaska, varvid man i rökgasreningen kan använda multicykloner. Fluidbäddsförbränning Fluidbäddar har större egen elförbrukning än rosterpannor pga större fläktar. I processen avgår största delen av askan i form av flygaska, varvid rökgasreningen kräver effektivare, och dyrare, anläggningar. Fluidbäddsförbränning anpassar sig bra till mångbränslebruk. Problem har närmast varit murningarnas hållbarhet samt sintring av bäddmaterialet i samband med vissa träbaserade bränslen.

8 8(19) Förgasningsförbränning Kräver styckebränsle av jämn kvalitet. I Finland finns endast några få förgasningsanläggningar, ty tillgången till bränsle av så jämn kvalitet är problematisk Biobränslelager De två allmännaste typerna av bränslelager är sk. stångskraplager och elevatorbottenlager. Teknologin för bränslelagret bestäms individuellt enligt värmecentralens placering och jordmån. Stångskraplager Stångskraplager kan delvis sänkas in i marken, varvid bränsleleveranserna sker med tippning eller med självavlastande släp. Om grundvattnet är nära ytan, är stångskraplager dock en dyr lösning. Ett annat sätt att bygga stångskraplager är att bygga det på ytan varvid bränslefordonet, utrustat med tipp eller självavlastare, backar in över stångskraporna. Då lagret sänks ner i marken kräver det inte så stor byggnad ovanpå markytan, då bränslebädden kan göras tjockare. Då man bygger på ytan måste lagrets areal, och därmed byggnadens storlek, vara betydligt större pga en lägre bränslebädd. Lagervolymen i ett stångskraplager är typiskt från 30 m 3 uppåt. Elevatorbottenlager Nedsänkt stångskraplager under byggnad (Kimito 2003) Sk. elevatorbotten byggs på markytan och deras minimivolym är 150 m 3. Denna lösning används då man av någon orsak inte vill gräva ner i marken, t.ex. då grundvattennivån är nära markytan, och då man behöver 150 m 3 eller större lagervolym. Elevatorbottenlager byggs på markytan (Bjärnå 2002) n

9 9(19) 3. FJÄRRVÄRME I KÄRRA, DRAGSFJÄRD Byggnadsomfattningen, som beaktades i Kärra, omfattar i huvudsak höghusområdet (ett höghus tyvärr elvärmt), församlingshuset och skolbyggnaderna i östra ändan av området samt däremellan belägna möjliga anslutare. Furulund innefattades också i utredningens första skede, men diskvalificerades senare då anslutningsintresse inte fanns. Utöver dessa beaktades en reservation för ett planerat radhusområde. De slutliga beaktade fastigheterna är presenterade i bilaga 1 Preliminär anslutarlista. De återstående 13 potentiella anslutarfastigheterna omfattar enligt uppgifter ca b-m³ uppvärmd volym. Av dessa är Gamla Skolhuset-Ytterkulla skola samt Biblioteket-Daghemmet i dagens läge inkopplade i gemensamma nät Nuvarande uppvärmningsformer Uppvärmningen av fastigheterna sker i dagens läge med lätt brännolja. Det totala toppeffektbehovet för anslutarna är 0,6 MW. Inga direkta utbyggningsplaner, utöver det planerade radhusområdet, stod att finna. Det totala värme-energibehovet för anslutarna är enligt beräkningarna, på basen av meddelade medeloljeförbrukningar i dagens läge, cirka MWh/a motsvarande totalt, verkningsgrader beaktat, ca l/a lätt brännolja Fjärrvärmenät Placeringen av värmecentralen är, enligt beställarens önskemål, preliminärt vid det gamla sandtaget västerom höghusområdet. Läget är inte så bra med tanke på gällande vindriktningar samt höjdläget, men är planlagt som ET-område, vilket underlättar behandlingen av ett eventuellt byggnadslov. Det kanske aningen kontroversiella läget västerom byns kärna kan dock resultera i klagomål från allmänheten. Inkopplande av de nu tilltänkta anslutarna till ett gemensamt nätverk förutsätter en rörlinje på totalt ca ka-m. Detta specifieras noggrannare i samband med detaljplaneringen. Det preliminärt planerade nätverket är presenterat i den bifogade Ruttkartan (i ruttkartan framgår även de fastigheter som diskvalificerades under utredningen gång).enligt normal kutym har man i den preliminära dimensioneringen gjort en ca 20 % tillväxtreservering i rördimensioneringen, för eventuella framtida behov Synergieffekter Då man bygger fjärrvärmenät, kan man ibland kombinera det med andra liknande jobb. I dagens läge installeras t.ex. fiberkablar allmänt i samband med fjärrvärmerören. Också telefon- och elkablar förekommer mycket. Samarbete gagnar alla parter, då kostnader kan delas, och bör därför utredas i implementeringsskedet. Synergieffekt: Fjärrvärmenätet åtföljs av el-, telefon- och två internetbolag (Kimito 2003)

10 10(19) 3.3. Värmeproduktion Det totala panneffektbehovet för den beräknade omfattningen i Kärra är: Granskningsomfattning Toppeffektbehov Sommareffekt NULÄGET 0,6 MW 0,09 MW Specifika uppgifter om effekter och fördelning i bilaga 2 Fjärrvärmens panneffekter BIO-värmecentral Utgående från effektbehovsprofilen dimensioneras bio-pannans effekt så, att möjligast stor andel av hela årets externa energiförbrukning kan täckas med biobränslen. Effekttopparna är korta och har en sekundär betydelse, de kan skötas med hjälp av reservpannan vid behov. Detta innebär att en 0,6 MW BIO-panna utgångsmässigt är optimal. I detta fall är en panna av typ mekanisk rost bäst. Pannan kan bra köras ned till ca 10 % effekt, alltså ca 0,06 MW, sommartid. Pannstorleken är i denna klass aningen högre i förhållande till toppeffektbehovet, då dagens teknik ger möjlighet att köra på betydligt lägre effekter än med större pannor. I större pannor används i dimensioneringen normalt % av toppeffektbehovet, men i mindre pannor kan man applicera t.o.m. 100 %, som i detta fall. Detta i sin tur ger bra utgångsläge för eventuella utvidgningar i framtiden, och möjlighet att köra BIO året om. Man måste dock beakta, att verkningsgraden är sämre på låga effekter. Den driftansvariga värmecentralskötaren behöver i denna storleksklass inte inneha någon officiell kompetens. En konstaterad erfarenhet av dylika pannor räcker Begrepp: Värmecentral Värmekraftverk Kraftverk är en anläggning som producerar endast värme-energi innebär kombinerad produktion av el- och värme-energi (eng. CHP = combined heat and power) producerar enbart el-energi Reserv- och topplasteffekt Värmecentralen utrustas med en parallell oljepanna (lätt brännolja) på 0,6 MW. Denna reservpanna kan överta hela belastningen vid eventuella fel- eller servicesituationer. Oljepanna täcker också automatiskt normala effekttoppar vid behov. Silverringens och Brandstationens pannor kunde vara bra att bibehålla för eventuella krissituationer.

11 11(19) Miljöaspekter Vid placering av värmecentralen bör man beakta bl.a. - Avståndet till närmaste bosättning bör vara minst 50 m - Bränsletransporterna skall helst ske längs huvudstråk, och i mån av möjlighet utom själva bycentrum - Topografin och gällande vindriktningar, skorstenens höjd. - Effektfördelningen i nätet, placering nära de största förbrukningsmassorna I övrigt är en anläggning av denna klass inte ett miljöproblem. Utsläppen är marginella med nutida förbränningsteknik och rökgasrensning. Skorstenens höjd måste kontrolleras före implementering. I den preliminära investeringskalkylen har en 12 m hög stagad skorsten beaktats, då den oftast ingår i sk. konttileveranser. Placeringen av värmecentralen ligger höjdmässigt lågt och ofördelaktigt med tanke på gällande vindriktningar i förhållande till omgivande bosättning. En högre skorsten innebär också ökade investeringskostnader Bränslelager Bränslelagret dimensioneras normalt så, att volymen motsvarar minst fem (5) dygns behov vid toppeffekttider, för att räcka till även över t.ex. långa helger (jfr julhelgerna). Dessutom följer man normala standard volymklasser. I detta fall har bränslelagret dock dimensionerats bara för 3 dygn, då skötarna med största sannolikhet kommer att fungera lokalt. Ett 45 m³ bränslelager med tillhörande matningsteknik ingår i den tilltänkta sk. kontti-leveransen. Specifika uppgifter om bränsle behov och lager i bil. 2 Fjärrvärmens panneffekter INVESTERING OCH FINANSIERING Övergång till fjärrvärme innebär investeringar både för producenten och förbrukarna. I utredning granskades två olika förverkningsalternativ, fjärrvärme och lågtemperatursystem (sk. närvärme ), men beräkningarna påvisar att fjärrvärme är det teknisk-ekonomiskt bästa alternativet. Den egentliga skillnaden mellan dessa system är temperaturen, fjärrvärme körs upp till 115 C, medan närvärmen hålls under 100 C. Den högre trycknivån i fjärrvärmesystemet förutsätter kompletta värmeväxlare i anslutarfastigheterna. I ett närvärmenät kretsar fjärrvärmevattnet direkt i fastigheternas radiatornät, och endast en värmeväxlare för varma bruksvattnet behöver anskaffas. Dock måste även en shuntkrets för uppvärmningen installeras, vilket i praktiken gör investeringen lika stor för fastigheten i fråga, t.o.m. högre. Från värmeproducentens perspektiv blir panninvesteringen i medeltal billigare, då tryck- och temperaturklassen på pannan sjunker. Denna skillnad är dock marginell i denna storleksklass.

12 12(19) Närvärmenätet kan byggas med plaströr, vilket tidigare var billigare. I dagens läge har dock prisnivån för fjärrvärmerören sjunkit, som en följd av konkurrensen, vilket innebär att det inte är någon ide att bygga med plaströr längre. Fjärrvärmerör har bättre isolering och längre livstid. Dessutom innebär direkt inkoppling i de gamla fastigheternas radiatornät en risk för såväl producenten som för alla anslutarna, då en läcka i ett radiatornät innebär en krissituation för hela nätverket avbrott i värmeleveranserna. Man måste komma ihåg att en värmecentral, som skall garantera avbrottsfri värmekapacitet till kunderna i alla lägen, måste utrustas lika omfattande och tryggt, oberoende av själva pannans tekniska egenskaper. Detta är en sak som många gånger glöms bort i anskaffningsskedet. Att köpa en panncentral vilken dimensionerats för högre temperaturer (130 C) är mycket tryggare med tanke på kvalitet, då dessa tillverkas under övervakning av myndigheterna. Sk. lågtemperaturpannor lyder inte under samma normer, och kräver därför inte övervakad framställning. I denna utredning beaktas en 130 C / 6 bar panna Fjärrvärmeanslutarens investering Värmeväxlare Fjärrvärmeanslutaren måste investera i en värmeväxlare (se bilden nedan) för att kunna nyttja fjärrvärme. Värmeväxlaren fungerar som ett gränssnitt mellan fjärrvärmesystemet och fastighetens interna system, vilket inte tål fjärrvärmens höga temperaturer och tryck, och samtidigt som en distributionscentral vilken doserar värme-energi från nätet till fastigheten exakt så mycket som fastigheten behöver. Kostnaderna för värmeväxlarna är individuella. De måttbeställs enligt en uppgjord VVS-plan för varje specifik anslutare i fråga. Kostnadsnivån fluktuerar 10 25%, beroende på när (årsskiftet förmånligast) och i hur stora partier de levereras (samköp) Anslutningsavgift Den andra delen av anslutarnas investeringskostnader utgör anslutningsavgiften. Anslutningsavgiften baserar sig på en preliminär tariff och kundens effektbehov (vattenflöde).

13 13(19) Anslutningsavgifternas mervärdesskattepliktighet har dispyterats om i åratal. Enligt högsta domstolens beslut kan värmebolaget själv inverka på detta enligt följande: 1. Om anslutningsavgiften är återbäringsbar, behöver ingen mervärdesskatt påläggas. I detta fall måste de inburna anslutningsavgifterna bokföras som långvarig skuld i bolaget. 2. Om anslutningsavgiften inte är återbäringsbar, måste den påläggas mervärdesskatt i normal ordning. I de flesta fall har bolagen gått in för att avgiften är återbäringsbar, och därmed mervärdesskattefri. Detta beror på att normala kunder i ett fjärrvärmenät är bostadsaktiebolag o.dyl. som inte kan avdra betalda mervärdesskatter. Motsvarande har man i leveransvillkoren infört en klausul om att avkopplingskostnaderna, som uppstår då en kund säger upp sitt avtal, debiteras av ifrågavarande kund. I denna utredning har man dock beaktat anslutningsavgifterna inklusive mervärdesskatt, då projektet antagligen kommer att realiseras av ett litet företag, som kan ha problem med att ha en långtida skuld hängande i sin bokföring. Specifika uppgifter om respektive anslutares preliminära anslutningsavgifter i bilaga 1: Preliminär anslutarlista Brukskostnader Energiavgiften baserar sig på fjärrvärmeverksamhetens produktions- och underhållskostnader. Den är oavhängig av förbrukarens effektbehov. Energiavgiften fluktuerar i huvudsak enligt bränslekostnaderna. Energiavgiften bindes gentemot kunden normalt till olika index, beroende på bränsletyp. Det huvudsakliga bränslets pris (i detta fall biobränslen) skall ha den mest styrande verkan på energipriset, och reservbränslet en mindre inverkan. En typisk fördelning brukar vara 90/10 %. Grundavgiften är en fast, tariffbaserad årlig avgift, vilken baserar sig på kundens effektbehov. Grundavgiften faktureras normalt månadsvis i samband med energifaktureringen. Meningen med grundavgiften är att säkra värmeleverantörens ekonomi i alla lägen, samt fördela intäkterna jämnare över året. En större akut minskning av värmeförsäljningen kan i värsta fall orsaka stora ekonomiska problem för värmeleverantören, då fasta avgifterna kvarstår oberoende av den sålda värmemängden. Grundavgifttariffen binds normalt till räntenivån, levnadskostnadsindex, skattekniska och andra fasta kostnader för verksamheten, samt eventuella ändringar t.ex. i lagstiftningen Specifika uppgifter om kundernas grundavgifter i bilaga 1 Preliminär anslutarlista och om energiavgiften i bilaga 4 Energipriskalkyl.

14 14(19) 4.2. Värmebolagets investeringar Fjärrvärmenätet Fjärrvärmenätets investeringskostnader baserar sig på förverkligad prisnivå detta år. I investeringskostnaderna ingår allt material, montering och jordbyggnadsarbeten för fjärrvärmenätet samt energimätningscentralerna till respektive förbrukare. Fjärrvärmenätet byggs med svetsade, pre-isolerade fjärrvärmerör. Då investeringsstöd för fjärrvärmenätverk senaste tider har varit svåra att få, har vi inte beaktat några offentliga stöd i nätverksinvesteringen. Den preliminära nätverksinvesteringen för fjärrvärme är i detta fall ca mvs 0 %. Av denna investering täcks med anslutningsavgifterna , varvid nettoinvesteringen är ca mvs 0 %. Specifika uppgifter om nätverksinvesteringen i bilaga 3: Fjärrvärmeverksamhetens investeringar Värmecentral Värmecentralernas investeringskostnader baserar sig på en budgetoffertförfrågan från en av marknadsledarna i denna storleksklass. I kostnadsförslaget ingår en fullständig, fungerande värmecentral, inklusive grund- och byggnadskostnader. I investeringen beaktas 20 % offentligt bioenergi-investeringsstöd. BIO-VÄRMECENTRALENS INVESTERING Investering, mvs 0% NTM-stöd, 20 % Nettoinvestering (främmande kapital) Specifika uppgifter om investeringarna i bilagor 3: Investeringsplan för värmecentral och fjärrvärmenätverk Finansiering I Finland byggs fjärrvärme utgångsvis alltid på en sund ekonomisk grund, vilket är en av förutsättningarna för att kunna få offentligt investeringsstöd. Detta innebär att verksamheten skall bära sig själv ekonomiskt, inklusive kapitalkostnader och amorteringar, och ändå kunna erbjuda sina kunder värme-energi till ett konkurrenskraftigt pris. Fjärrvärmeprojekt är typiskt investeringsbetonade, framför allt bio-energiprojekt. Det finns dock vissa mekanismer som avhjälper en del av problemen med höga investeringskostnader.

15 15(19) Offentliga investeringsstöd NTM-centralens Företagsavdelning kan mot ansökan bevilja bioenergi-investeringsstöd, åt kommuner och aktiebolag, för byggande av en biovärmecentral som utnyttjar inhemsk energi. Stödet kan enligt gällande stadgar vara upp till 40 % av de godkända kostnaderna, men i praktiken för denna typ av projekt %. Stödet kan enligt uppgifter fås ännu, men ingen klarhet råder angående stödmöjligheterna i framtiden. NTM-centralens Arbetskraftavdelning kan i princip bevilja investeringsstöd för byggande av ett distributionsnät för distribution av inhemsk energi. Stödets storlek har varit ca % av de godkända kostnaderna, och förutsätter att projektet föder nya arbetsplatser. Stödet beviljas utgångsmässigt endast till kommunägda och byggda fjärrvärmenät, men i vissa fall har privata aktörer också beviljats stöd. Detta har dock varit mycket geografiskt betonat Återbäring av mervärdesskatter Betalda mervärdesskatter, som relaterar till anläggnings- och nätverksinvesteringar för skattepliktig verksamhet, återbäres. De måste dock beaktas i den byggtida finansieringen (kassaflödet) Anslutningsavgifter Med anslutningsavgifterna, som debiteras av anslutarna till fjärrvärmen, täcks normalt cirka % av fjärrvärmenätets investeringskostnader, i detta fall 36 % Byggnadsskedets finansiering Trots eventuella investeringsstöd och skatteåterbäringar måste man i byggnadsskedet i första hand själv finansiera kostnaderna, då återbäringar och stöd alltid betalas i efterhand. Före man startar projektet gör man upp en kassaflödesplan för att fastställa när och hur mycket finansiering behövs tidsmässigt. I investeringsstödsansökan förutsätts att en realistisk finansieringsplan finns. Då en privat lokal småaktör, som i detta fall, förverkligar denna typ av infrastrukturellt byggande, är det allmänt att ifrågavarande kommun agerar som borgensman för lånen. Detta kräver ett kommunfullmäktigebeslut. 5. BRÄNSLEUNDERHÅLL Ingen egentlig bränsleutredning gjordes i detta sammanhang, då man ungefär vet såväl tillgängligheten som prisnivån för de olika bio-bränslena i området. Som beräkningsgrund användes gällande marknadsprisnivå i januari 2012: 22,00 /MWh för skogsflis samt 0,93 /l för lätt brännolja. Priset för biobränslen kan dock fluktuera starkt i olika regioner, så färdig upphandling ger ett tryggare utgångsläge att implementera projektet.

16 16(19) 5.1. Bränslenas prisutveckling Brännoljorna Brännoljornas pris har fluktuerat starkt redan en längre tid pga den världspolitiska situationen. Prisen för brännoljor har stigit kraftigt under det senaste året, men även på ett längre perspektiv. Prisutvecklingen på längre sikt är dock omöjlig att förutspå exakt, då många faktorer inverkar på den. Redan en ytlig analys av prisutvecklingen under de senaste 4 åren påvisar dock en ständig ökning. Och de dagliga nyheterna från oljeområdena i världen indikerar samma Fasta bränslen Prisutvecklingen för de fasta inhemska bränslena har traditionellt varit mycket moderat, men under de senaste åren aningen orolig. Detta har i dagens läge att göra med såväl utsläppshandeln som besvärliga vinterförhållanden. Gröna certifikat beviljas endast för träbaserade bränslen, inte för torv. Dessutom kräver torvförbränning inhandlande av utsläppsrättigheter om den totala produktionseffekten i ett och samma nät överstiger 20 MW. Detta innebar i Finland att de stora torvkraftverken började skaffa sig utsläppsrättigheter genom att åtminstone delvis övergå till träbränslen. Enligt normal tillgång / efterfrågan princip orsakade detta en prisstegring för träbränslen, framför allt i de områdena var det fanns torvkraftverk. Motsvarande innebar det å andra sidan också en liten prissänkning på torvsidan. Då det visat sig, att vinstförväntningarna i utsläppshandeln varit alltför stora, väntas en normalisering av såväl prisnivån som förhållandet mellan torv- och träbränslena ske under de följande åren förutsatt att inga dramatiska förändringar i t.ex. lagstiftningen sker. Vinterförhållandena har vissa år markant inverkat på prisnivån för träbränslen. Mycket snö har inverkat på hyggesmängderna, och framför allt på uppsamlingen av hyggesavfall. Dessutom har den befintliga bränslereserven ute i skogarna inte alltid kunnat kommas åt pga omöjliga vägförhållanden. Dessutom har den stora snömängden inverkat dramatiskt på kvaliteten (snön orsakar frysning och klimpbildning). Detta har resulterat i att många leverantörer bygger åt sig intäckta terminaler till vilka bränslet lagras redan under sommaren, vilket underlättar åtkomligheten på vintern. Denna trend ökar hela tiden, då staten beviljar investeringsstöd för detta. Men detta har också en höjande effekt på bränsleprisen för att leverantörerna skall kunna täcka sin tilläggsinvestering. Typiskt för fasta bränslen är dock relativt stora regionala prisfluktuationer Bränslebehov Enligt beräkningarna är det årliga bränslebehovet i form av träflis ca l-m³, vilket motsvarar ca 80 traktorlass a 25 m³ årligen. Denna mängd bränsle finns tillgänglig i regionen.

17 17(19) 6. FJÄRRVÄRMEVERKSAMHETENS LÖNSAMHET 6.1. Allmänt Lönsamheten för fjärrvärmeverksamhet granskas med hjälp av självkostnadspriskalkyler. Självkostnadspriset jämföres mot nuvarade uppvärmningskostnader för att fastställa fjärrvärmeverksamhetens konkurrenskraft. Självkostnadspriskalkylerna strävar till att beakta alla kostnader av verksamheten: - Kapitalkostnaderna beaktas enligt 5% räntenivå och återbetalningstider: 30 år för nätverket 15 år för värmecentralen - Driftkostnaderna baserar sig på motsvarande anläggningars erfarenhet samt erhållna prisuppgifter för bränslen och el. - Administrationskostnader avser närmast fakturerings- och bokföringskostnader - Underhållskostnader täcker servicekostnader i form av material och köpservice. De estimerade kostnaderna baserar sig på långtida erfarenhet från motsvarande verksamheter. Fastän underhållskostnaderna i början av verksamheten är nästan obefintliga (garantitid) måste man beakta dem på längre sikt, och göra behövliga reservationer för framtiden. Typiskt för denna bransch är, att reparationerna är kostsamma då de kommer. Då måste det finnas ekonomiska resurser att tillgå. - Diverse kostnader avser bl.a. försäkringskostnader - Vinst. Enligt erfarenheter från motsvarande verksamhet, måste en liten vinst appliceras på priset för täckande av diverse kostnader på lång sikt. I detta fall brukades 5 %. Självkostnadspriset bildar tillsammans med vinsten ett minimi försäljningspris, vilket i det följande används som fjärrvärmens jämförelsepris Jämförelsepris och lönsamhet Vid fastställandet av anslutarnas nuvarande uppvärmningskostnader, som ett jämförelsepris mot fjärrvärmepriset, beaktas inga investeringskostnader för det nuvarande systemen. Jämförelsen sker i form av nuvarande direkta driftkostnader gentemot fjärrvärmepriset. Jämförelsen beaktar statistiska referenspriser för lätt brännolja i januari 2012 (114,2 c/l, mvs 23 %) enligt Olje- och Gasbranschens Centralförbund och uppskattad marknadsprisnivå (22,00 /MWh mvs 0%) för träbränslen. I jämförelsepriset beaktas en genomsnittlig verkningsgrad 80% för det nuvarande systemet, vilket eventuellt är för mycket. Gamla oljepannor har t.o.m. bara 50 % verkningsgrad, framför allt om de är dåligt omskötta. Dessutom beaktas av branschen överenskommen genomsnittlig driftkostnad för fastigheternas oljeuppvärmning, 1,92 /MWh mvs 0%

1(18) Basutredning för BIO-fjärrvärme. Juni 2010. www.planora.fi

1(18) Basutredning för BIO-fjärrvärme. Juni 2010. www.planora.fi KIMITOÖNS KOMMUN 1(18) LAMMALA VÄSTANFJÄRD Basutredning för BIO-fjärrvärme Juni 2010 PLANORA Oy Åbo www.planora.fi Adress: PB 42 20321 ÅBO Tel/fax 040-900 6902 (02) 2531 293 email: johan.nase@planora.fi

Läs mer

VÄRMETARIFF 1.1.2015 PARAISTEN KAUKOLÄMPÖ OY

VÄRMETARIFF 1.1.2015 PARAISTEN KAUKOLÄMPÖ OY 21600 PARGAS 1(6) ALLMÄNT Pargas Fjärrvärme AB:s prissättning baseras på tre tariffenliga avgifter: Anslutningsavgift Engångsavgift, vilken kunden betalar då fastigheten kopplas till fjärrvärmen. Med avgiften

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

PARGAS FJÄRRVÄRME AB ÅRSBERÄTTELSE 2009

PARGAS FJÄRRVÄRME AB ÅRSBERÄTTELSE 2009 PARGAS FJÄRRVÄRME AB ÅRSBERÄTTELSE 2009 PARAISTEN KAUKOLÄMPÖ OY VUOSIKERTOMUS 2009 3 PARGAS FJÄRRVÄRME AB PARAISTEN KAUKOLÄMPÖ OY VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2009 ÖVERSIKT Det gångna året var det 27:e

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Prisdialogen ENA Energi AB

Prisdialogen ENA Energi AB Prisdialogen ENA Energi AB Prispolicy Prissättningsprincip ENA Energi använder sig av en kostnadsbaserad prissättning vilket innebär att vi tar betalt för de kostnader vi har för att leverera säker och

Läs mer

Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt

Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme går som ett blodomlopp under stadens gator och förser hem, företag och lokaler med energi i form av hetvatten. Fjärrvärmen distribueras

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

MEGAMODULE MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA MEGASILO. GSM 0500 666 867 tel (06) 487 4700. Hellanmaantie 601 62130 Hellanmaa

MEGAMODULE MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA MEGASILO. GSM 0500 666 867 tel (06) 487 4700. Hellanmaantie 601 62130 Hellanmaa AGRICONT POWER MAXICONT MEGAMODULE MEGASILO MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA AGRICONT POWER Den moderna bondens val! Effektklass: 120, 150, 200, 250, 300 kw Yttre mått: 3 x 5 m (EW-modell 3,5 x 5

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Fjärrvärme positiv energi

Fjärrvärme positiv energi FJÄRRVÄRME Anslutningsinformation och priser 2012 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning. Med de

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Fjärrvärmepriset är uppdelat i tre delar; energi-, effekt och flödespris. Priset för fjärrvärmen bestäms dels av kostnaderna för att driva,

Fjärrvärmepriset är uppdelat i tre delar; energi-, effekt och flödespris. Priset för fjärrvärmen bestäms dels av kostnaderna för att driva, Fjärrvärmepriset är uppdelat i tre delar; energi-, effekt och flödespris. Priset för fjärrvärmen bestäms dels av kostnaderna för att driva, underhålla och utveckla produktionsanläggningar och nät, dels

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Till dig som är företagskund ny prismodell FJÄRRVÄRME 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Först och främst, stort tack! Genom att du har fjärrvärme är du med och bidrar till ett hållbart samhälle

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors 2015 DoA Fjärrvärme Bengtsfors kommun Brandstationen Bengtsfors 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 PC Brandstationen Bengtsfors Ort/orter FVD20012 Bengtsfors Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Biobränslepanna 130-2000kW

Biobränslepanna 130-2000kW Februari 2014 Biobränslepanna 130-2000kW Rörlig roster Automatisk askutmatning Träflis eller liknande bränsle Keramisk brännkammare Sotblåsning Steglös effektreglering PLC med webserver D Alessandro CSA

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Moliden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Moliden Ort/orter FVD20012 Moliden Prisområdesnamn FVD20013 Yttre nät Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.

Läs mer

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL ENERGIAMARKKINAVIRASTO BESLUT Dnr 352/01/2001 ENERGIMARKNADSVERKET 14.11.2001 OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL Energimarknadsverket har idag beslutat med stöd av 2 kap. 7 2 mom.

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB 2015 DoA Fjärrvärme Finspångs Tekniska Verk AB 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Finspång Ort/orter FVD20012 Finspång Prisområdesnamn FVD20013 Finspång Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB Inger Christensen Inger Christensen Grön kompetens AB Energi för att få en bra produktion Temperatur utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 bättre utnyttjande av ljus och

Läs mer

MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa Puh. (06) 487 4700 Fax (06) 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@luoma.net.

MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa Puh. (06) 487 4700 Fax (06) 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@luoma.net. MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa Puh. (06) 487 4700 Fax (06) 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@luoma.net Värmecentraler Lantbruksföretagarens val! Större produktionsutrymmen betyder ofta

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Bälinge

2015 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Bälinge 2015 DoA Fjärrvärme Bionär Närvärme AB Bälinge 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Bälinge Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 3 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö 2015 DoA Fjärrvärme Eskilstuna Energi & Miljö AB Eskilstuna Energi & Miljö 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Eskilstuna-Torshälla-Hällby-Kvicksund-Ärla Ort/orter FVD20012 Eskilstuna-Kvicksund

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Mjölby-Svartådalen Energi AB Prisområde 1 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Mjölbynätet, Väderstadnätet Ort/orter FVD20012 Mjölby Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla 2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

OBM NORDEN Generatorgatan 5 195 60 Arlandastad Tel:08-591 211 80 www.obm.se

OBM NORDEN Generatorgatan 5 195 60 Arlandastad Tel:08-591 211 80 www.obm.se UTHYRNING Airco 2 Vatten (27kW) Airco 2 Vatten (35kW) Airco 4 Vatten (42kW) Airco 4 Vatten (50kW) Airco 3,7 El (18 kw) Airco 5 El (18 kw) Airco 2/3 Kombi (El/Vatten) 27/18 alt. 45 kw Airco 4/5 Kombi (El/Vatten)

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby 2015 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg 2015 DoA Fjärrvärme Linde Energi AB Lindesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lindesberg Ort/orter FVD20012 Lindesberg Prisområdesnamn FVD20013 Lindesberg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Norberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Norberg Ort/orter FVD20012 Norberg Prisområdesnamn FVD20013 Norberg Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Centrum 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Örnsköldsvik Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Ludvika 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Ludvika Ort/orter FVD20012 Ludvika Prisområdesnamn FVD20013 Ludvika Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Fagersta 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fagersta Ort/orter FVD20012 Fagersta Prisområdesnamn FVD20013 Fagersta

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene 2015 DoA Fjärrvärme Götene Vatten & Värme AB Götene 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Götene Ort/orter FVD20012 Götene Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm 2015 DoA Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping AB Katrineholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Katrineholm Ort/orter FVD20012 Katrineholm Prisområdesnamn FVD20013 Katrineholm

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Grängesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Grängesberg Ort/orter FVD20012 Grängesberg Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Göteborg Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Göteborg Energi Ort/orter FVD20012 Göteborg Prisområdesnamn FVD20013 Göteborg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet 2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Nyköping 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Nyköping Ort/orter FVD20012 Nyköping Prisområdesnamn FVD20013 Nyköping Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Liden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidennätet Ort/orter FVD20012 Liden Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga 2015 DoA Fjärrvärme Forshaga Energi AB Forshaga 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Forshaga Energi Ort/orter FVD20012 Forshaga Deje Prisområdesnamn FVD20013 Forshaga Energi Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Hallstahammar

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Hallstahammar 2015 DoA Fjärrvärme Mälarenergi AB Hallstahammar 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Hallstahammar Ort/orter FVD20012 Hallstahammar Prisområdesnamn FVD20013 Hallstahammar Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund 2015 DoA Fjärrvärme Jämtkraft AB Östersund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Östersund Ort/orter FVD20012 Östersund Prisområdesnamn FVD20013 Östersund Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden 2015 DoA Fjärrvärme Mörbylånga kommun Nät Färjestaden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Färjestaden Ort/orter FVD20012 Färjestaden Prisområdesnamn FVD20013 Färjestaden

Läs mer