För verksamhetsknutna frågor är du välkommen att kontakta KTH:s Lokalserviceavdelningen (LSA)

Transkript

1 KTH Huset Kortfakta Adress: Brinellvägen 8 Anläggninsnummer: A Byggår: 0 Arkitekt: saknas Allmänt Husansvar Byggnad 43:23 ägs och förvaltas av Akademiska Hus med KTH som hyresgäst. Vi hoppas att ni med hjälp av denna husguide ska finna god information och trivas i era lokaler. Är det något du vill fråga om är du alltid välkommen att kontakta Akademiska Hus husansvarig eller förvaltare, se informationstavla i huvudentré och kontakt till höger på webbsidan. Akademiska Hus lokalkontor finns på Drottning Kristinas väg 25. För verksamhetsknutna frågor är du välkommen att kontakta KTH:s Lokalserviceavdelningen (LSA) Vid önskemål att bygga om eller förändra byggnadens installationer måste godkännande först erhålls av Akademiska Hus och KTH:s Miljö- och byggnadsavdelnngen (MBA) Felanmälan Felanmälan avseende fastigheten så som värme, ventilation, vatten, kyla, el, ytterbelysning, hissar, brandanläggningar m.m. görs i första hand på där du klickar på Felanmälan. Akuta fel kan dygnet runt anmälas på telefon Se även informationstavla i huvudentrén. Sida 1

2 Vid felanmälan ska rumsnumret anges, se utsida dörrkarm. Felanmälan avseende verksamheten som lås, larm och säkerhetsfrågor anmäls på telefon Information finns på Parkering För bilburen personal och besökare finns avgiftsbelagda parkeringsplatser inom KTH Campus. För mer information se parkeringsinformation för hyresgäster och besökare. Parkeringsplats avsedd för fordon med handikapptillstånd finns i anslutning till byggnaden. Se gärna campuskartan på sidan för KTH Campus. Cykelställ finns i anslutning till byggnaden. Cykelservicestationer finns utanför byggnad 43:4, 43:8 och 43:35 med möjlighet att fylla på luft till däcken. Avfallshantering Returpapper sorteras lokalt på varje våningsplan. Viss källsortering sker i pentry och lunchrum. Byggnadens avfallsrum finns på plan 2 där avfall sorteras i olika fraktioner. Akademiska Hus ansvarar för hantering av hushållsavfall och KTH för övriga avfallsfraktioner. Brukaren ansvarar själv för bortforsling av lastpallar och emballage. Information till funktionsnedsatta Bilparkering Parkeringsplats avsedd för fordon med handikapptillstånd finns i anslutning till byggnaden. Se gärna campuskartan på sidan för KTH Campus.. Entré Entrén vid Brinellvägen 6 är tillgänglighetsanpassad och försedd med automatisk dörröppning. Sida 2

3 Hiss Samtliga verksamhetsplan kan nås med hiss. I kollegiesalen finns en plattformshiss pga. nivåskillnad. RWC och vilrum Toalett anpassad för funktionsnedsatta finns på varje våningsplan och är utrustade med trygghetslarm. I vilrum och på toaletter anpassade till funktionsnedsatta finns trygghetslarm med röda tryckknappar för nödsignal. Larm indikeras lokalt genom ljud och röd blinkande lampa utanför respektive rum. Det är viktigt att du som ser och hör detta larm tar kontakt med vederbörande som behöver hjälp, då larmet inte vidarekopplas. Larm återställs inne i respektive rum genom att trycka på den gröna återställningsknappen. Utrymningsplats vid brand I det södra trapphuset med hiss 1 finns utrymningsplatser där personer med funktionsnedsättning kan invänta hjälp med evakuering, om annan hjälp ej går att få. Se utrymningsplaner där dessa utrymningsplatser är utmärkta. Sida 3

4 Entréer och tillträde Adress och Telefon Huvudentré: Brinellvägen 8 Tillgänglighetsanpassad entré: Brinellvägen 6 Avfallsrum/Lastinfart: Brinellvägen 10 Postadress: KTH, Stockholm Telefon växel: Varutransporter Samtliga transporter ska ske via lastinfarten vid Brinellvägen 10. Brukaren ansvarar själv för bortforsling av lastpallar och emballage. Passerkontroll Huvudentréerna är olåst under ordinarie kontorstid. Övriga tider och entréer kräver passerkort och/eller kod. Kort och nycklar administreras av Lokalserviceavdelningen på telefon Förlust av passerkort och nycklar ska omgående anmälas. Gröna nödhandtag får endast användas vid nödutrymning eftersom larm aktiveras vid passage. Sida 4

5 Porttelefon Vid porttelefon i huvudentré och godsmottagning kan telefonanknytningar ringas upp. Öppning sker genom att uppringd person går och öppnar. Tänk på att följa besökaren till utgången efter avslutat besök. Bevakning och inbrottslarm Bevakning och rondering utförs av vaktbolag. Vidarekoppling av inbrottslarm sker till vaktbolag som gör en omedelbar utryckning. Byggnaden Allmänt Byggnaden har 2012 anpassats för en ny verksamhet, från sjukhem till kontorsverksamhet. Den totala yta är ca kvm och består av en huskropp med 11 våningar. Plan 1 inrymmer teknik- och installationsutrymmen. På plan 2 finns teknikutrymmen, lastinfart, lager, förråd och avfallsrum. Plan 4 är entréplan med reception och kollegiesal. Plan 3-10 är kontorsplan med gästmatsal, personalmatsal, reception, mötesrum, omklädningsrum, bastu och teknikutrymmen. På plan 11 finns bl.a. utbildningssal, styrelserum, gästmatsal, kök och en terrass värd att nämna. En takterrass finns även på plan 5 som nås via pausrummet. Rumsnummer Byggnadens samtliga rum är försedda med nummer. Rumsnumret är placerat på utsida dörrkarm och är uppbyggt enligt följande princip: Sida 5

6 4115 första siffran avser våningsplan 4115 andra siffran avser våningsdel 4115 tredje och fjärde siffran avser rummets placering på planet Stomme Byggnaden är uppförd med bärande väggar av murverk eller betong. Bjälklaget utgörs i huvudsak av betong alternativt fyllnadsbjälklag av betong. Byggnaden tål generellt en belastning av 300 kg/kvm vid en jämnt fördelad last. Förhållningsregler För att skapa och upprätthålla en bra arbetsmiljö med hög säkerhet krävs att vissa regler tillämpas och respekteras. Det är t.ex. inte tillåtet att: - röka inomhus - ha med sig husdjur - parkera cyklar inomhus - blockera dörrar till driftutrymmen och installationsschakt eller brandutrymningsdörrar - bygga om eller förändra byggnadens installationer utan godkännande av Akademiska Hus och KTH - transportera, flytta eller placera tyngre utrustning utan godkännande av Akademiska Hus Brukarna ansvarar själva för mottagande av gods och borttransportering av emballage. De ansvarar även för fönsterputsning och byte av ljuskällor. Vid frågor kontakta gärna KTH:s Lokalserviceavdelning. Tänk på! - att hålla utrymningsvägarna fria - att kontrollera att fönster och dörrar är stängda vid arbetsdagens slut - att inte släppa in obehöriga Sida 6

7 Hissar Egen rubrik Byggnaden har tre hissar. Talande information anger ankomst till respektive våningsplan och meddelande vid utrymning. En plattformshiss för funktionsnedsatta finns i kollegiesalen pga. nivåskillnad. Hiss 1 är en person- och transporthiss och tar en last om 1000 kg motsvarande 13 personer. Dörrmåttet är B900 x H2100 mm och korgmåttet B1200 x D1900 x H2100 mm. Hiss 2 är en person- och transporthiss och tar en last om 800 kg motsvarande 10 personer. Dörrmåttet är B1100 x H2000 mm och korgmåttet B1350 x D1500 x H2200 mm. Hiss3 är en person- och transporthiss och tar en last om 1000 kg motsvarande 13 personer. Dörrmåttet är B900 x H2000 mm och korgmåttet B1100 x D2100 x H2100 mm. Plattformshissen tar en last om 375 kg motsvarande 4 personer. Vid brand Hissar får inte användas vid brand. Vid brand går hissarna till entréplanet och stannar där med öppna dörrar. Vid brand på entréplanet styrs hissarna till annat våningsplan. Nödsignal hissar Om en hiss stannar mellan våningarna ska knappen för nödsignal hållas intryckt i minst 10 sekunder. Utanför larmande hiss ljuder en larmsignal och nödlarm går till Akademiska Hus med talkommunikation till bemannad hissjour dygnet runt. Utryckning sker för att undsätta nödställd Sida 7

8 person. Brandskydd och säkerhet Utrymningslarm vid brand Byggnaden har rökdetektorer som vid brandrök automatiskt utlöser ett utrymningslarm. Signal till utrymning ges via siren i hela byggnaden. Vid konstaterad brand ring 112, då utrymningslarmet inte är vidarekopplat till Räddningstjänsten. Ring också KTH:s larmnummer Du kan själv utlösa larmet manuellt med hjälp av tryckknappar i utrymningsvägar. Begränsa brandhärden genom att stänga fönster och dörrar. Hissar får inte användas vid brand. Brandceller Sida 8

9 Byggnaden är indelad i ett antal brandceller för att förhindra att brand och rök sprids. Varje brandcell avgränsas av brandklassade bjälklag, väggar och dörrar. I huvudsak är våningsplan, fläktrum, teknikutrymmen, installationsschakt, trapphus, hisschakt och soprum egna brandceller. Vissa dörrar i brandcellsgränser har magnetuppställning och kan stängas manuellt med tryckknapp märkt ᴀ 戀 爀 愀 渀 搀 搀 爀 爀 猀 琀 渀 最 渀 椀 渀 朠 ᴀ Vid utlöst utrymningslarm stängs dessa dörrar automatiskt i hela byggnaden. Dörrar i brandcellsgränser får absolut inte spärras genom kilar eller dylikt. Utrymning Egen rubrik Från varje arbetsplats kan man nå två av varandra oberoende utrymningsvägar och dessa får inte blockeras. Utrymningsvägarna är markerade med gröna utrymningsskyltar. Utrymningsplaner är uppsatta på varje våningsplan och visar utrymningsvägar och utplacerade handbrandsläckare och återsamlingsplats. Återsamlingsplatsen är vid Triangelparken. Vid utlöst utrymningslarm ska all personal stänga fönster och dörrarna efter sig, lämna byggnaden och samlas vid återsamlingsplatsen. Hissarna får inte användas vid brand. Naturligtvis är ingen brand den andra lik och det beror på omständigheterna hur du ska handla i varje enskilt fall. Lär dig ändå grundregeln: RÄDDA - VARNA - LARMA SLÄCK rädda dig själv och andra i din närhet, men ta inte själv för stora risker Sida 9

10 varna andra som kan vara i fara larma räddningstjänsten genom att ringa 112 släck branden om det är möjligt Utrymningsplats vid brand I det södra trapphuset med hiss 1 finns utrymningsplatser där personer med funktionsnedsättning kan invänta hjälp med evakuering, om annan hjälp ej går att få. Se utrymningsplaner där dessa utrymningsplatser är utmärkta. Belysning Allmänt Belysning i allmänna utrymmen så som korridor, trapphus och utomhus styrs av ett överordnat styrsystem för campusområdet. Efter att korridorer och trappor har släckts eller reglerats till låg belysningsnivå kan tryckknappar användas för att erhålla full belysning under inställd tid. Belysning i korridor- och trapphus styrs automatiskt via tidkanal. Efter inställd tid tänds belysningen via tryckknapp. Viss korridorbelysning kan även ljusregleras via återfjädrande tryckknapp. Dygnet runt lyser några armaturer per plan i trapphus och korridorer, s.k. ledbelysning. Belysning i förråd, WC, RWC m.m. tänds och släcks automatiskt via närvarodetektorer. Kontor I kontor tänds och släcks belysningen med tryckknapp innanför dörr. Om ingen varit i rummet under en viss tid släcks belysningen automatiskt via en närvarodetektor. För att ljusreglera eller släcka enstaka takarmaturer kan dragströmställaren på armaturen användas. Tänd och släck med ett kort drag och ljusreglera med ett långt. Tänk på att släckt takarmatur måste tändas manuellt igen när belysning åter önskas. Sida 10

11 Mötesrum och storkontor I mötesrum tänds och släcks belysningen med tryckknapp innanför dörr. Om ingen varit i rummet under en viss tid släcks belysningen automatiskt via en närvarodetektor. Belysningen kan ljusregleras via återfjädrande tryckknappar. Tänd och släck med ett kort tryck och ljusreglera med ett långt tryck. Rumsklimat Allmänt För att få bra luftkvalitet i lokalerna är ventilationen anpassad efter det antal personer och den utrustning som planerats för rummen. Under mycket varma sommardagar tillåts innetemperaturen stiga något. I byggnaden finns radiatorer för värme och att motverka kallras. Förlängd drifttid Efter ordinarie kontorstid är ventilationen avstängd för att spara energi. Sida 11

12 Vid kvällsarbete kan ventilationen startas manuellt via en tryckknapp i anslutning till korridor. Ventilationen fortsätter då under inställd tid. Denna funktion finns även i kollegiesalen. Ventilation I kontor går normaltemperaturen att påverka något via en rumsregulator innanför dörr. Vrids omställaren mot plus blir det varmare och vrids den mot minus blir det kallare. Tänk på: att en manuell förändring av temperaturen kan ta lång tid på grund av byggnadens värmetröghet att fönster inte ska öppnas eftersom det skapar obalans i ventilationen Mötesrum I mötesrum, matsal, pausrum etc. finns en tryckknapp på vägg för påverka tilluftstemperatur och ventilation. Tryckknapparna för plus och minus ökar respektive sänker temperaturen. När lysdioden är röd "hämtas" temperaturen och när dioden är släckt har önskad temperatur erhållits. Vid tryck på fläktsymbol anges aktuell temperatur. För att forcera ventilationen trycks hussymbolen in och "F" tänds i displayen. Luftflödet ökar då under inställd tid. Sida 12

13 Kollegiesalen I kollegiesalen i södra flygeln styrs ventilationen via koldioxid- och närvarogivare. Det innebär att temperaturen anpassas automatisk efter antalet personer som vistas i lokalen. Vid aktivitet efter ordinarie arbetstid kan ventilationen startas igen, se förlängd drifttid ovan. Energi och miljö Grönklassad byggnad Byggnaden är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum med kravet att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Byggnadens karaktär får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till byggnaden och omgivningens karaktär. Energi För ett bra inneklimat och en låg energianvändning i byggnaden: stängs ventilationen efter kontorstid styrs ventilationen automatiskt efter dimensionerad person- och värmebelastning återvinns värme i ventilationsluften har byggnaden en tung fasad som motverkar snabba klimatväxlingar styrs belysningen via närvarosensorer är byggnadens ljuskällor energieffektiva. ärfasad tilläggsisolerad i väggar och på vinden. Övrigt Materialvalen är miljösäkrade och bedömda enligt systemet Byggnadsbedömningen (BVB). Sida 13

14 Transporter av avfall samordnas på KTH Campus för att minimera miljöbelastningen. Historik Bakgrund Röda Korsets Sjukhem Redan 1914 var planerna etablerade på att kombinera sjukhem och elevutbildning på norra Djurgårdens tomt som donerats av H. M. Konungen, men första världskriget och bistra ekonomiska tider i dess kölvatten kom emellan. Bygget av sjukhemmet fick vänta och sjuksköterskeskolan hann under tiden instället uppföras på Sabbatsbergs sjukhusområde. Kostnaderna för sjukhemmet sköt under tiden i höjden men tack vare stora insamlingar från Röda Korset fick man så småningom ihop hela kapitalet; strax över två miljoner kronor, motsvarande ca 50 miljoner kronor idag. Arkitekt Carl Westman (1866 ጀ 㤀 アハ ート 㘀 anlitades 1922 för att rita det nya sjukhemmet och 1927 invigdes byggnaden av dåvarande ordföranden i Svenska Röda Korsets, Prins Carl. Röda Korsets Sjukhem kom att bli vårt första sjukhus i s.k. vertikaltyp, inspirerat av amerikansk blockstil. Med all tänkbar utrustning som dåtida modern sjukvård kunde erbjuda blev patienterna behandlade i en exklusiv hemlik miljö med en mycket hög servicenivå. Det som kanske imponerade mest var hur genomtänkt, praktiskt och lättarbetat allt var. Två stora hissar, handfat på varje rum och en särskild ekonomiavdelning som tillhörde varje avdelning. Inget annat svenskt sjukhus hade på den tiden något liknande. Här fanns ett avdelningskök med hiss ned till sjukhemsköket i källarplanet. Det fanns laboratorium, sköljrum, torkskåp och till och med ett personalrum. Att inte lägga denna typ av utrymme längst ned och längst bort i byggnaden, var riktigt nyskapande. Verksamheten Sjukhemmets sex avdelningar hade plats för tio, ofta mycket krävande, patienter per avdelning. Patienterna som själva valde att bli behandlade på privatsjukhuset var beredda att betala för den extra komforten och kvaliteten på vården. Det stora flertalet tillhörde alltså det övre skiktet i samhället, bland andra medlemmar ur kungafamiljen. Dessutom fanns s.k. frisängsfonder, som genom donationer bekostade vården för patienter utan medel. Sjukhemmet var huvudsakligen ett kirurgiskt sjukhus och det bästa Stockholm kunde uppbringa vad gällde behandlande läkare och eftervård med bl.a. namn som Gustav Giertz, kirurgen och landets första professor i urologi vid KI, thoraxkirurgen Clarence Crafoord som utförde åtskilliga Sida 14

15 både hjärt- och lungoperationer på sjukhuset under en 20-årsperiod samt neurokirurgen Herbert Olivecrona, den svenska hjärnkirurgins fader. Olivecronas internationella renommé gjorde honom eftersökt också bland utländska patienter och många av dessa opererades på Röda Korsets sjukhem. Kapellbyggnaden Sjuksköterskekåren önskade ett kyrkorum och genom medel som insamlades av sjuksköterskorna kunde kapellbygget finansieras och invigas samtidigt som sjukhuset. Kapellet är byggt som en flygel till sjukhusbyggnaden och har endast söderfönster. Till det yttre är kapellet en del av sjukhusbyggnaden, en pampig byggnad i klassicerande stil med putsad fasad med fot av mäktiga granitblock sten som återanvändes från byggsprängningarna. Byggnaderna har imponerande torn- och skorstensformer och är dekorerade med för jugendstilen typiska fantasifulla former i burspråk och trappentréer. Det stiliga kyrkorummet präglas av en blandning av formspråk från medeltid, renässans och jugend. Kapellet var en rogivande samlingspunkt för sjukhusets patienter, deras anhöriga och personal, hade fantastisk akustik och användes regelbundet till gudstjänster och andakter men också konserter av olika slag. Konst Kyrkorummet Kyrkorummet täcks av ett kraftigt kassettak utsmyckat med målningar av konstnären Filip Månsson (1864 ጀ 㤀 アハ ートアハ ート och har troligen utförts av elever från hans konstskola. Samme Månsson har dekorerat väggarnas fresker där korväggen har motiv från Jesu födelse i Betlehem, Golgata och den öppnade graven. Månsson har utfört kalkmålningar i en rad byggnader i Stockholm, Engelbrektskyrkan, Rådhuset, Rådssalen i Stadshuset m.fl. Altaret och långväggarnas träskulpturer är utförda av Gustav Sandberg (1876 ጀ 㤀 㔀 㠀 Bröderna Aron och Gustaf Sandberg var mycket anlitade bildhuggare vid denna tid och deras skulpturer, kapitäl och annan utsmyckning återfinns på bl.a Stockholms stadshus, Kungl. Dramatiska teatern, Riddarholmskyrkan och Stockholms stadshus. Sida 15