Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Foto: Husqvarnas bildarkiv. Nr Årgång 78

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Foto: Husqvarnas bildarkiv. Nr 2 2008. Årgång 78"

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr Årgång Skogsmaskinsförare bristvara på arbetsmarknaden Bolagen har startat egna utbildningar. Geografiska informationssystem Ny teknik lärs ut i skogsskolorna. Utbildning i container Skogsmaskinssimulator i klassrum på hjul. Skogens utseende är till salu MTK har lanserat handel med vackra utsikter. El och värme av flis Mariehamn får fjärrvärme av skogsavfallet. Renare och bränslesnålare sågar Handeln med motorsågar går bra. Skogsharen och fältharen Jakttiden är över dags att tänka på viltvård. Ska elva skogsvårdsföreningar bli en? Beslut om framtiden i Österbotten tas i april. Sydkustens plantskogar inventerades Plantering eller sådd valet beror på växtplatsen. På omslaget: Motorsågsaffärerna går bra Foto: Husqvarnas bildarkiv

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn ISSN Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 Enhetligare spelregler vid mätning av skogsbränslen Skogbränslen spelar en mycket viktig roll vid produktionen av förnybar energi i vårt land. Den nuvarande användningen av grenar och toppar (GROT), stubbar och klenvirke från gallringar är ca 3,5 miljoner kubikmeter per år. Tillväxttakten är mycket kraftig. Enligt Nationella skogsprogrammet kommer användningen av skogsbränslen att vara 8 12 miljoner kubikmeter år Handeln med skogsbränslen är en sektor med snabb teknisk utveckling som är förknippad med flera utmaningar. Virkesmätningslagen omfattar inte skogsbränslen och det har inte funnits enhetliga förfaranden för mätningen. Detta försvåras ytterligare av att mätning av skogsbränsle tekniskt sett är svårt. Mätningen är också inexakt jämfört med mätning av timmer och massaved. Grundproblemet är att säljarna av skogsbränslen vill ha betalt enligt volymen som de säljer. Användarna i sin tur vill betala för den mängd energi som kan produceras med det köpta skogsbränslet, dvs. för energiinnehållet. Nu har alla betydande aktörer, bl.a. skogsägarnas, köparnas och transportföretagarnas organisationer slutit ett avtal som ger ramar för ett enhetligt mätnings- och avtalssystem. Det här är ett viktigt steg i rätt riktning. Ur skogsägarnas synvinkel är det mycket viktigt att mätningen av skogsbränslen är enhetlig och entydig. Det är en förutsättning för att man ska kunna göra prisjämförelser. Också köparna och transportföretagarna drar nytta av enhetliga spelregler. Prisbildningen är en fråga som bestäms utgående från utbud och efterfrågan. Vid styrning med hjälp av olika stödformer borde förnybarheten väga tungt. Satsa på inhemska skogsbränslen som ger en gynnsam effekt på sysselsättningen och nationalekonomin. m

4 Metso II i startgropen Statsrådet ska göra ett principbeslut om Metso II (handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland ) i slutet av februari. Staten kommer att besluta om finansieringen av handlingsplanen i medlet av mars. De nya frivilliga metoderna för skogsskydd kan tas i bruk tidigast våren METSO II går ut på att skogsskyddet i södra Finlands skogar i framtiden huvudsakligen ska tryggas med frivilliga metoder. Metoderna testades under det femåriga pilotskedet. I handlingsplanen uppskattas att den totala skyddsarealen i södra Finland ska öka med hektar. Det betyder att den nuvarande skyddsarealen i maximialternativet skulle fördubblas. Dessutom ingår det i handlingsplanen en stor satsning på naturvården i ekonomiskogar. Den uppskattas omfatta upp till hektar. Handeln med naturvärden har ur skogsägarnas synvinkel varit den intressantaste nya metoden som har testats under pilotskedet. Det nya i METSO II är att man frångår det areal- och procentbaserade skyddet. I stället erbjuder man skogsägarna möjlighet till olika typer av frivilliga avtal för områden som uppfyller de naturvetenskapliga kriterierna. Det här ställer nya utmaningar för skogsoch miljömyndigheterna och rådgivningsorganisationerna. Den fortsatta verksamheten förutsätter att alla inkopplade parter för en aktiv rådgivning och kommunikation. För att METSO II ska komma i gång i full skala behövs tillräckligt med pengar. Dessutom måste skogsmyndigheterna klara av att få igenom de föreslagna lagändringarna i KEMERA (Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk). Miljö- och skogsmyndigheterna måste också ännu tillsammans utarbeta regelverk och planera rådgivningen för att de högt ställda målen ska uppnås. m Text: Klaus Yrjönen Foto: Gerd Mattsson-Turku Metso-programmet ligger just nu och trycker som bildens tjäder.

5 Utbildning Skogssektorn behöver folk Foto: Skogsindustrin rf. Om avverkningsmängderna ska öka till 74 milj. m 3 per år visar färska beräkningar att det behövs ca 800 nya förare per år fram till år 2015 för att få virket ut till skogsbilväg. Nu behövs det yrkeskunnigt folk i skogen. Virkes- köparna ropar efter skogsmaskinförare. Stora Enso har gått så långt att de utlovar belöning, flera hundra euro, åt personer som ger tips som leder till nyanställningar. Metsäliitto påbörjar utbildning av skogsmaskinförare i egen regi. I nyhetsmedia har vi kunnat läsa om att Metsäliitto, Stora Enso och UPM stänger fabriker eller enskilda pappersmaskiner. Men vår skogsindustri investerar också i hemlandet. Det är trots allt inte så dystert som det ibland låter. Skogsindustrin stänger fabriker men investerar också i hemlandet I fjol var skogsindustrins investeringar i hemlandet omkring 0,9 miljarder euro och år 2006 ungefär lika mycket. Det utgör drygt fyrtio procent av det totala investeringsbeloppet. Investeringar betyder utökad tillverkningskapacitet i redan befintliga fabriker i form av större eller flera pappersmaskiner. Behovet av råvirke minskar inte. Ett stort orosmoln utgör de ryska tullarna. Om förhandlingarna med Ryssland inte leder något vart, upphör importen av ryskt virke år 2009 på grund av att det blir för dyrt. Det betyder att vi ska hitta mellan 10 och 15 milj. m 3 virke på annat håll. I första hand i hemlandet, men skogsindustrin blickar också utanför landets gränser. Exempelvis UPM har klart sagt att bolaget går in för att öka sin virkesanskaffning i Sverige. Det behövs hundratals nya skogsmaskinförare Stora Ensos skogsdirektör, Matti Karjula, säger i en intervju i Turun Sanomat att förhoppningarna om att kunna öka avverkningsmängderna med miljoner kubik går i stöpet om vi inte får våra ungdomar intresserade av skogsjobb. På årsnivå behöver vi hundratals nya förare för skogsavverkningsjobb och virkestransporter. De senaste åren har trenden varit den rakt motsatta. Antalet sökande till skogsläroanstalter har minskat och många unga som har fått skogsmaskinförarutbildning lämnar skogen för bättre betalda jobb i hamnar och jordbyggnadsbranschen. Karjula uppger att Stora Enso år 2007 ökade sina inköpsmängder i hemlandet med tre miljoner kubikmeter. Enligt Karjula blir situationen kritisk om vi inte har klarar av att upparbeta virket och få det transporterat till fabrikerna. Utbildningen till skogsmaskinförare räcker tre år med nuvarande undervisningsplan. Utbildningen hör till de dyraste. En elev kostar samhället euro under de här tre åren. Stora Enso satsar på individuell utbildning Skogsindustrin vill omstrukturera utbildningen så att den blir kortare och mera får karaktär av läroavtalsutbildning. Stora Enso erbjuder läroavtalsutbildning, som ger de unga både arbete och utbildning genast. Den studerande och Stora Enso ingår ett tidsbundet arbets- och utbildningsavtal. Varje studerande får ett eget utbildningsprogram, där det är inskrivet hur utbildningen ska genomföras i praktiken och hur länge den räcker. Två år är en normal längd på studierna.

6 Foto: Gerd Mattsson-Turku Kate, Inka och Tom ingick i en grupp på trettio personer från södra Polen, som Nordic Forest Plants hade rekryterat för vårplanteringar. Praktiskt arbete varvas med närstudier på en skogsläroanstalt. Under perioder med praktiskt arbete får den studerande lön. Metsäliitto behöver förare i Österbotten Både Metsäliitto och Stora Enso försöker rekrytera nya skogsmaskinförare genom att annonsera i dagstidningar och på webben. Krister Bäckström på Metsäliittos distriktskontor i Vasa uppger att de korta vintrar som vi vant oss med de senaste åren kräver omställningar inom virkesanskaffningen. Under två till tre vintermånader, när marken är frusen och snöstäckt, blir det en otrolig fart på avverkningarna. Många avverkningsytor, speciellt gallringar, kräver frusen mark och det samma gäller för vattensjuka marker, säger Krister Bäckström. Under den här perioden behöver maskinföretagarna mera förare, enbart i svenska Österbotten 5 6 stycken. Vintertid behöver vi också flera gallringsmaskiner. I Österbotten är behovet tre mindre drivningskedjor, som betyder sex maskiner, tre avverkningsmaskiner och tre skogstraktorer. Dessa maskiner ska också ha förare och med två skiftes arbete behövs det 12 förare för att hålla maskinerna i gång. Skogsmaskinförare på åtta månader Bäckström uppger att satsningen på nyrekrytering har burit frukt. Närmare tio personer har visat intresse för förarjobb och några skogsmaskinföretagare bjuder ut sina tjänster. Bland de personer som svarat på våra annonser om förarjobb finns skogsarbetare som vill sadla om, f.d. skogsmaskinförare som vill tillbaka till branschen och personer som helt vill byta yrke, säger Bäckström. Bland maskinföretagarna finns sådana som vill byta uppdragsgivare, men det finns också personer som vill starta eget företag. Vårt mål är att få minst tolv nya förare, vilket är minimum för att det ska bli en kurs. Målet är att kunna starta en kurs i vinter. Det blir antingen en s.k. distanskurs eller en åtta månaders kurs på skolbänken. I båda kursformerna kommer vi att baka in läroavtalsutbildning. Det innebär att de blivande förarna får lön under den tid de jobbar åt någon maskinföretagarna inom ramen för sin utbildning. Svenska Österbotten behöver skogsfackmän För skogsbruksingenjörerna är arbetssituation bra. Det säger Håkan Nystrand som är ordförande för METO Skogsbranschens Experter rf. Arbetslöshetsgraden har gått långsamt men säkert neråt i flera år. I hela landet har vi 250 personer i arbetslöshetsregistret, men av dem är över hälften sådana som är i pensionsslussen (fi. eläkeputki), säger Håkan Nystrand. Det betyder att den egentliga arbetslöshetsgraden är ca 2,5 procent. Stora Ensos etablering i västra Finland, den livliga virkeshandeln och den ökade användningen av bioenergi har skapat helt nya arbetsplatser.

7 Skogsarbetsgivarna har uppgett att de i jämn takt behöver svenskspråkiga och tvåspråkiga skogsbruksingenjörer för jobb, inte minst i svenska Österbotten. Som marknaden ser ut nu, vågar jag till och med uppmana ungdomar att utbilda sig till skogsbruksingenjör. Arbetsgivarna är i dag intresserade av nyutbildade fackmän med färska praktiska kunskaper och forskningsrön inom skogsvård, virkeshandel, drivning och bioenergi. Virkesproduktion och virkesanskaffning Skogsindustrin och deras virkesanskaffning samt skogsvårdsföreningarna nyrekryterar aktivast idag, säger Nystrand. Det innebär att virkesproduktion, drivning och virkesinköp är de kunskapsområden som arbetsgivarna sätter stor vikt på vid nyrekrytering och anställningsintervjuer, säger Nystrand. Skogsskydd, mångfald och naturbruk sysselsätter fortfarande endast en liten del av våra medlemmar. Metsäliitto har trainee-program för nyutbildade skogsfackmän. Företaget uppger på sina webbsidor att det söker unga personer som har potential för förmansarbete. Arbetsuppgifterna är virkesköp, drivning, transport och skogsvård. Introduktionsprogrammet räcker ett år. Personer som antas till utbildningen får lön under hela studietiden. De personer som lyckas bra i sina studier garanteras ett stadigvarande arbete i Metsäliitto till exempel som inköps- eller drivningsförman. Foto: Södra Det första trainee-programmet startar in februari Nästa planeras att sättas i gång i oktober Rekrytering från Estland och Polen För skogsvårdsarbeten, röjningar och planteringar, behöver vi skogsarbetare. På skogsindustrihåll anser många, bl.a. med Skogsindustrin rf. i spetsen, att vi kommer att vara tvungna arr ty oss till import av skogsarbetskraft. Det finns redan utlänningar som jobbar i våra skogar, bl.a. polacker och estländare. För personer från Estland är det lätt att söka jobb i Finland. Lönerna är avsevärt än i Estland och språket är inte heller helt omöjligt att lära sig. Vardagar i Finland och med båt hem till Estland för veckoslut och familjen är redan verklighet för byggnadsarbetare. m Text: Gerd Mattsson-Turku Virkesanskaffning och virkesproduktion är två saker som arbetsgivarna sätter stor vikt på vid nyrekrytering. Metsäliitto startade i höstas trainee-program för nyutbildade skogsfackmän för att snabbare få personal med förmanskompetens.

8 Utbildning Geografiska informationssystem i Sydväst Skogsbruket var ett av de områden där GIS, dvs. geografiska informationssystem, togs i bruk mycket tidigt. GIS erbjuder nämligen just det skogsbruket behöver: en flexibel karthantering där kartan är kopplad till datatabeller med information om de objekt som förekommer på kartan. Datorproducerade skogsbruksplaner med sina temakartor och tabeller har varit väl kända GISprodukter inom skogsbruket ända sedan 1970-talet. Under de senaste åren har det hänt mycket inom ITteknologin som gjort att GIS-tillämpningarna blivit vardagligare och allt mer lättanvända. De vädertåliga handdatorerna har sjunkit i pris och fått mera datorkraft och GPS-mottagarna har blivit mindre och billigare. Det här har gjort att GIS kunnat flytta från kontoret ut i fält. Google Earth har fått många av oss att kasta den traditionella kartboken för att i stället flyga runt ett virtuellt jordklot och zooma in på stranden på Las Palmas vi besökte förra månaden eller kraftverksbygget i Olkiluoto. En och annan fick säkert också en bilnavigator till julklapp senaste jul, också den en GIS/ GPS-tillämpning. Skolan testar GIS-tillämpningar av mera omfattande projekt. Tack vare finansiering från Svenska småbruk och egnahem Ab:s jord- och undervisningsfonder har utvecklingsverksamheten kunnat ske på längre sikt. Olika EU-projekt som behövt GIS-tillämpningar har också kunnat skjuta till en del resurser. Yrkeshögskola med eget GIS-center Då Yrkeshögskolan Sydvästs nya enhet i Ekenäs stod färdig för några år sedan hade verksamheten fått en sådan omfattning att ett eget litet GIScenter grundades i anslutning till Forsknings- och utvecklingscentret Aronia. GIS-centret i Ekenäs har ett GIS-laboratorium med tre datorer där studerande, lärare och projektanställda självständigt eller under handledning kan arbeta med de senaste GISprogrammen och digitalt kartmaterial från trakten i form av bl.a. terrängdatabasen (den digitala grundkartan), flygbilder och skogsbruksplaner. GIS har redan använts i ett tiotal examensarbeten på skogs- och miljösidan, och saker som undersökts är bl.a. hur tillförlitlig en GPS i praktiken är vid inventering och hur man kan göra jämförelser av skogbruksplaner från olika tidpunkter med hjälp av GIS. Information och utveckling viktiga Till GIS-centrets verksamhet har hört att informera om GIS inom och utanför högskolan, men också i hög grad att utveckla och testa praktiska metoder att använda GIS inom både naturbruket och andra samhällssektorer. En tyngdpunkt här har varit fält-gis dvs. användning av GIS/GPS i handdatorer i fält, och under det senaste året har geofotografering och webbgis stått i fokus. Digitala bilder får koordinater Geofotografering innebär att man geokodar fotografier tagna med en vanlig digitalkamera, dvs. i själva bildfilen lägger till koordinaterna för det ställe där fotografiet tagits. Det här är en enkel och Lärare, studerande och projektanställda vid Yrkeshögskolan Sydvästs enhet i Ekenäs har under ett antal år aktivt utvecklat och testat olika tillämpningar för GIS inom främst skogsbruk och naturinventering. Utvecklingsarbetet har först gjorts i mindre skala i samband med undervisningen, men senare också i form Vädertåliga handdatorer möjliggör arbete med GIS ute i fält. Foto: Maria Lindén

9 välfungerande teknik som har en stor potential inom många sektorer, inte minst skogsbruket. Ett av problemen med digitala bilder är ju att det inte går att skriva på baksidan vad bilden handlar om och var den är tagen. Visst skulle det väl vara trevligt att veta exakt var det skogsfotot togs som hittas på någon dammig CD om 20 år? Kartinformationen nås via webben Den viktigaste produkten GIS-centret tagit fram är den webbaserade GIS-tillämpning som byggts upp under det senaste året och som genomgått grundliga tester med olika sorters material och av olika användare. Den lämpar sig för att sprida många sorters kartinformation via webben och omfattar nu bl.a. företagare, bildpanoraman, en geografisk evenemangskalender, badstränder och deras vattenkvalitet samt skolans skogar i västra Nyland. Genom att klicka på en punkt kommer mera information eller en bild fram. Det som gör tilllämpningen speciellt användbar är att användare kan ges tillstånd att själv föra in och uppdatera information via webbläsaren, man behöver alltså inte ett GIS-program. Martin Wikström visar för Daniela Hellgren den senaste versionen av webbgis-tillämpningen. Båda arbetar vid GIS-centret och har studerat vid YH Sydväst, Martin är skogsbruksingenjör och Daniela miljöplanerare. Kartapplikationen hittas på GIS är framtidens vardagsredskap Framtiden för GIS-centret ser ljus ut. Medvetenheten i samhället om GIS/GPS och dess användningsmöjligheter ökar snabbt. Internt ökar efterfrågan också i och med att den engelskspråkiga miljöutbildning som inleds vid Ekenäsenheten hösten 2008 tar i bruk GIS som ett vardagligt arbetsredskap i stil med Excel eller Word. Samtidigt byggs enhetens miljöforskarkollegium upp och det faller sig mycket naturligt att GIS blir ett viktigt stöd också för den verksamheten i framtiden. Ny yrkeshögskola föds i augusti På skogssidan kommer de nya skogsbruksplaneringssystemen att innebära intressanta utmaningar inom digital hantering av geografisk skogsinformation. Där har skolan god beredskap att medverka både i utvecklingsarbete och i utbildning. Yrkeshögskolan Sydväst kommer från början av augusti 2008 att slås ihop med Svenska Yrkeshögskolan i Österbotten och bilda den nya Yrkeshögskolan Novia. Ur GIS-centrets synvinkel är det här lyckat, eftersom Svenska yrkeshögskolan via sin lantmäteriutbildning för med sig i boet en sådan typ av GIS-kunskap som Sydväst inte har. En gemensam fortbildningskurs inom GIS är redan i planeringsskedet. m Text och foto: Romi Rancken Romi Rancken är lektor och projektledare vid Yrkeshögskolan Sydväst. Digitala fotografier innehåller s.k. EXIF-data som kameran automatiskt skriver in i bildfilen. Här har också GPS-data och ett par sökord lagts till.

10 Utbildning Skogens framtida hopp utbildas i simulatorer Skogsskolan i St. Michel valde för fem år sedan att förnya sina utbildningssimulatorer i samarbete med skogsskolorna i Nyslott och Pieksämäki. Istället för att lyfta av och an på utrustningen mellan klassrum och skåpbilar beslöt man att inreda utbildningsutrymmen i en container som kan flyttas med lastbil. Den populära skogsskolan utbildar årligen ett fyrtiotal skogsmaskinsförare. Ville Orti som studerar för andra året vid Etelä-Savon ammattiopisto har valt att specialisera sig till skogsmaskinsförare. Halva klassen eller 15 elever årligen blir skogsmaskinförare medan andra hälften utbildas till skotarchaufförer, berättar lektor Asko Tolvanen som är lärare i skolan. Skogsmaskinsförarutbildningen vid skolan i St. Michel är treårig för den som går grundutbildningslinjen. Här fortbildas också vuxenstuderanden och sammanlagt utbildas årligen ungefär 40 skogsmaskinförare i skolan. Av dem kommer 30 från grundutbildningen och 10 från vuxenutbildningarna. Utbildning både i simulator och i skogen Efter förmiddagens pass i simulatorträning vid skolan är vuxenutbildningsklassen nu ute i skogen med skolans maskiner. Det blöta vädret ställer till med problem också här och skogsskolans lärare är oroliga för att maskinerna ska sjunka i skogen. Totalt har skolan 12 maskiner som de utför hyggen med på privatägda närliggande skogsskiften. Mest är det unga män som studerar vid skolan men för närvarande finns också en dam med på vuxenlinjen. Vi har ett gott rykte här säger läraren, de privata skogsägarna ber bolagen att de ska anlita oss för att sköta hyggena i deras skogar. Skogsmaskinerna pop bland eleverna Villes favorit band simulatorerna i träningsklassen, som är inrymd i en container, är Ville Orti handskas vant med Valmets skördare i utbildningssimulatorn vid St. Michels skogsskola. Ponsse. Han kör ändå med van hand också Valmets version. Lärarens råd haglar tätt och ibland frågar Ville om råd. En god stämning verkar råda mellan läraren och eleverna. Ville sommarjobbade på närliggande Versowood som hjullastarchaufför men tycker att det ska bli roligare att jobba i skogen. Där får man sin egen ro säger han. Specialiseringen inleds för skogsmaskinsförarna under det andra läsåret. I november fick Ville och de andra tvåorna veta vem som valts till specialiseringen för skogsmaskiner och vem som får koncentrera sig på skotarutbildningen. Det är populärare att välja skogsmaskinlinjen så lärarna blir tvungna att välja bland elever beroende på vilket jobb de lämpar sig bättre för. Ville ska specialisera sig på skogsmaskinssidan. Specialisering också märkesvis Någon tävling är det ändå inte i klassrummet understryker läraren. Det bara behövs av både dem som hugger och dem som kör ut. Specialiseringen på skogsmaskinerna görs också märkesvis. En del av eleverna väljer Valmet, andra Ponsse och en del John Deere. Det är bättre att man är bra på ett märke än dålig på alla säger läraren karikerat. Rutinen och yrkeskunskapen befästs ändå först efter en tid i arbetslivet. Villes klara favorit är Ponsse, men det är ännu inte klart vilket märke han får satsa på. 10

11 Han säger att det nog finns tydliga skillnader mellan märkena. Både reglagen och programvaran är märkesspecifik. Efter simulatorträning och grundutbildning under de två första studieåren bär det av till skogen på riktigt direkt på hösten när det sista studieåret börjar. För Villes del betyder det här hösten Ännu har han inte kört skogsmaskinerna i terrängen. Branschen behöver både erfarenhet och färska kunskaper Ville Orti hoppas på att få jobb som skogsmaskinsförare, men just nu spänner han för körkortet som han ska avlägga om ett par veckor. Ville som snart fyller 18 har precis fått sin BMW att snurra i skolans servicehall. Efter byte av kannringar är den klar, nu återstår bara körkortet. Teknisk kunskap och intresse för både skog och verkstadsarbetet gjorde att Ville valde skogsskolan. Det var ett lätt val säger han. Lektor Asko Tolvanen har utbildat skogsmaskinsförare i 7 år vid skogsskolan. Simulatorträningen är oumbärlig anser han. Skogarna behöver många ungdomar som Ville Orti just nu. Ivern och intresset för skogen går det inte att ta miste på. På frågan om hur vi ska få de kunniga chaufförerna att hållas som skogsmaskinsförare svara läraren lugnt att dem som jobbet passar för nog stannar i branschen. Läraren Asko Tolvanen har också funderat rätt mycket på hur hans elever ska klara sig i det hårda arbetslivet. Han har märkt att det finns bra synergier vid företag med flera skogsma- Ville Orti hoppas på att få jobb som skogsmaskinsförare Undervisningsutrymmena finns inrymda i en container. Simulatorerna används gemensamt av tre skogsskolor. Ville hade klart för sig att han skulle komma till skogsskolan efter nian. Han hade deltagit i skogsvårdsföreningens och skolans läger för högskinsförare. De nyutexaminerade är fingerfärdiga och kan uppdatera programvaran i maskinerna medan de äldre har mera rutin med själva hyggesarbetet och kan med sitt exempel hjälpa de yngre till exempel med att planera körstråken. Skolan har förstått vikten av marknadsföring I simulatorcontainern på skogsskolans gårdsplan finns maskiner av tre olika märken inrymda. En fjärde simulator utan harvester finns också i containern. I skolans korridor finns dessutom en simulator av märket John Deere som eleverna när som helst kan träna på. En lämplig sysselsättning för kvällar och pauser i internatskolan. stadieelever och bekantade sig redan då med skogssimulatorerna. Lektor Tolvanen konstaterar att man hittills har haft tillräckligt med elever vid utbildningarna men att man kontinuerligt är tvungen att jobba för det. Container med simulatorerna turnerar regelbundet på mässor och tillställningar för att göra reklam dels för arbetet men också för hela branschen. Läraren får god hjälp av sina elever på marknadsföringsrundorna. Det är ju också en del av utbildningen konstaterar Tolvanen, eleverna lär sig att diskutera med folk och kan göra reklam för branschen. m Text och foto: Maria Lindén 11

12 Handel med vackra utsikter Foto: Skogsindustrin. MTK lanserade i fjol ett koncept för handel med rekreationsvärden. Enligt MTK finns det en efterfrågan på den här typen av tjänster. Men en överenskommelse måste grunda sig på markägarens frivillighet. Det är utgångspunkten. Markägarna har nu en färdig modell att ta till den dag då sommarstugegrannen frågar om det går att skjuta fram en planerad avverkning eller att inte avverka ända fram till tomtgränsen. Vi tror att det med den här modellens hjälp är möjligt att hitta en lösning som ekonomiskt tillfredsställer även markägarens krav, säger utvecklingsdirektör Markus Lassheikki på MTK. Tyvärr är det ofta så att den som fått nju- ta av en vacker utsikt eller haft ett bra svampställe oftast tar förlorade rekreationsvärden till tals först efter att avverkningen är utförd. I framtiden blir det kanske vanligare att i samband med virkeshandeln få ett konkurrerande anbud av sommarstugegrannen. Utvidgad allemansrätt mot ersättning Största delen av våra skogar, åkrar och vatten är i privatpersoners ägo. Allemansrätten ger oss finländare rätt att Både markägaren och tomtägaren kan vara intitiativtagare till handel med rekreationsvärden. röra oss i naturen oberoende av vem som äger marken. Det ökade intresset för friluftsaktiviteter, naturturism och stugliv har skapat ett behov av handlingsramar för att vi smidigare ska kunna sammanjämka olika användningsformer av skog och andra områden. Målet är att hitta en lösning som tillfredsställer berörda parter och som inte innebär ekonomiska förluster för skogsägaren. Handel med rekreationsvärden innebär att markägaren frivilligt avstår från vissa rättigheter gällande användningen av sin egendom. Alternativt utlovar han att han sköter ett markområde så att t.ex. en utsikt bibehålls. Markägaren kan också ge köparen vissa rättigheter som t.ex. att köparen får hålla utsikten öppen genom att röja ner undervegetation som växer upp i en äldre skog. Men inga ingrepp får stå i strid med skogsvårdsrekommendationerna och skogslagen. Vad kan markägaren handla med? Handel med rekrationsvärden kan omfatta att: slutavverkning av ett skogsområde framflyttas med t.ex. tio år ett visst trädslag eller blandbestånd bibehålls på ett skogsområde ett område hålls öppet eller att det bibehålls som äng utsikten från t.ex. ett backkrön till stranden hålls öppen kantskogen intill en friluftsled eller ett ridstråk sköts annorlunda än en ekonomiskog. Handel med rekreationsvärden faller in sin helhet ytterom om allemansrätten. Tomtägaren kan vara den aktiva parten Både markägaren och t.ex. sommarstugeägaren kan vara initiativtagare till handel med rekreationsvärden. Exempelvis en sommarstugeägare som vill förvissa sig om att utsikten från stugan inte förändras bör själv vara den aktiva parten och ta kontakt med markägaren. En skogsägare är inte skyldig att ta kontakt med sin rågranne inför en skogsavverkning. Om skogen finns på ett s.k. planeområde ska skogsägaren ha tillstånd av kommunen för avverkning. Hur fastställs priset? Priset som köparen ska betala bör utgå från marknadsvärdet, men i sista hand är det säljaren som avgör till vilket pris han är villig att ingå ett avtal. Priset på det virke som markägaren låter bli att avverka bör fastställas antingen utgående från rotpriserna eller leveranspriserna. Markägaren kan kräva att få ersättning utgående från leveranspriset om han vanligen avverkar själv och säljer sitt virke på levernas. Då går han också miste om arbetsinkomster. Säljaren har ingen skyldighet att sälja rekreationsvärden utan det bör ses som en frivillig gest från hans sida. Att fastställa priset kommer 12

13 Foto: in att markägaren fråntas alla ersättningskrav om träden faller in över tomten. De facto är markägaren inte skyldig att ersätta skador på annans egendom om han inte uppsåtligen har medverkat till att de har uppkommit. När träd faller in över tomten och eventuellt skadar byggander på tomten är det hemförsäkringen som ersätter skadorna under förutsättningen att husägaren har en sådan. Tomtägaren har ingen rätt till de träd som eventuellt faller in över hans tomt. Markägaren är inga skyldigheter utöver normala normer för skötsel av ekonomiskogar att iståndsätta det skadedrabbade område som avtalet gäller. m När en smal skogsremsa intill en tomtgräns lämnas orörd när resten av beståndet kalhuggs är risken stor att en storm fäller träden. Text: Gerd Mattsson-Turku inte att vara lätt. MTK har räknat upp några saker som inverkar på prisbilden: avtalsperiodens längd markägarens ekonomiska förluster risken för att trädbeståndets värde minskar t.ex. på grund av att rotrötan breder ut sig i granstammar köparens nytta, t.ex. att utsikten bibehålls. Tidbundet avtal Avtalet ingås för en viss tid, som skrivs in i avtalet. Om marken som omfattas av avtalet säljs, binder inte avtalet den nya markägaren. I avtalet kan parterna dock skriva in att vid ett eventuellt ägarbyte förbinder sig den nya markägaren att uppfylla avtalskriterierna under den tid som är kvar av avtalsperioden. Vid annat ägobyte som t.ex. när äganderätten övergår genom arv, testamente, gåva eller delning, binder avtalet den nya ägaren om inte lagen anger annat. Säljaren är alltid markägaren. Köparen är t.ex. en privatperson med en sommarstuga som inte vill ha en förnyelseyta intill tomtgränsen eller att ett skogsskifte mellan den egna tomten och stranden avverkas. Köparen kan också vara en företagare som har naturturism eller en kommun som har ett friluftsområde. Ett avtal ger inte köparen någon äganderätt eller hyresrätt till det område som omfattas av avtalet och inte heller till marken, trädbeståndet eller annan växtlighet på området. När kan avtalet sägas upp? Avtalet kan sägas upp om de rekreationsvärden som avtalet gäller har minskat exempelvis som en följd av stormskador eller annan naturskada. Då finns det inga grunder för att fortsätta avtalet. Om avta- let sägs upp ska markägaren återbetala den del av priset som gäller återstoden av avtalsperioden. Markägaren kan omedelbart säga upp avtalet om köparen inte betalar överenskommen ersättning eller om han bryter mot andra avtalsvillkor. På motsvarande sätt kan köparen omdelbart säga upp avtalet om markägaren medvetet har t.ex. förstört en utsikt. Värt att notera För markägaren är det värt att notera att om en smal skogsremsa intill en tomtgräns lämnas orörd när resten av beståndet kalhuggs blåser träden ofta omkull. Då kan träden falla in över tomten och i värsta fall även på stugan. Risken är verkligt stor om det är en gammal granskog. Innan avtalet ingås är det skäl att parterna diskuterar risker av den här typen. Det kan vara bra att i avtalet skriva MTK har på sin webbsajt en blankett för avtal om handel med rekreationsvärden. Blanketten är på finska. Du hittar den enligt följande: > Metsä > Monikayttö > Monimuotoisuus > Virkistyskaupasta ratkaisu > Mallisopimus virkistyskaupasta (pdf) 13

14 Bioenergi Flis värmer i Oravais Äntligen! Det kan Oravais energiandelslag och alla som köper värme av dem utbrista. Värmecentralen som debatterats med både större och mindre bokstäver är nu i full gång. Den en megawatt stora pannan förser sammanlagt 22 fastigheter med värme. Så blev den då verklighet, värmecentralen i Oravais centrum. Energiandelslaget kunde bygga på arrenderad mark, med ett bageri som värd. Härifrån går fjärrvärmenätet i tre förgreningar ut till de anslutna fastigheterna. Vi förser både kommunala och privata fastigheter med värme. Bland värmemottagarna finns flera våningshus och några radhus. Det säger Bengt Stenback, ordförande för energiandelslaget i Oravais. Han berättar vidare att energiandelslaget äger såväl värmecentralen som fjärrvärmenätet. Nätet är sammanlagt meter långt, fyller Harry Holm i. Han är en av energiandelslagets medlemmar. Båda hör till den fyra personer starka skaran som turas om med att dejourera. Sedan starten på sensommaren har larmet gått allt emellanåt. Problem uppstår så länge inställningarna inte är som de ska, konstaterar båda. Inga nybörjare Medlemmarna är många, närmare bestämt 31 stycken. Alla utom en är skogsägare, och de allra flesta är aktiva leverantörer av energived. Några nybörjare i sammanhanget är de inte. Energiandelslaget har nämligen nästan fyra års erfarenhet av såväl energivedshantering som skötsel av eldning och värmecentral. Sedan februari 2004 sköter andelslaget eldningen vid Centrumskolan i Oravais. Här går mellan 800 och kubikmeter flis åt per år. Flera av de engagerade har även värmeföretagarutbildning. Utan den utbildningen tror jag knappast vi hade vågat oss på att handha hela kedjan, inklusive skötseln av värmecentralen, säger Bengt Stenback. Själva energiandelslaget startade hösten Ett informationsmöte anordnades, och uppslutningen var stor. Holm berättar att tanken på en flisvärmecentral ursprungligen lades fram inom dåvarande Oravais skogsvårdsförening. Ved finns på lager Den beräknade åtgången vid den nya värmecentralen är kubikmeter flis per år. Enligt beräkningarna, ja. Men mängden kan naturligt- Lagringsplatsen är direkt avgörande för torkningen av energiveden, påpekar Harry Holm. vis variera beroende på vinterkylan. Den stora ökningen av energivedsbehovet innebär inga större problem. Energiandelslaget är väl förberett. Energived finns på lager åtminstone inför den kommande vintern. Men vi utesluter inte möjligheten att köpa energived också från andra än medlemmar framöver, säger Bengt Stenback. Han räknar med att betalningsproceduren i så fall behöver ses över. Medlemmarna får betalt när veden är flisad. Men andra säljare kan behöva ett förskott, åtminstone om utomstående arbetskraft skött avverkning och närtransport av veden. Det är Stenback som ko- Flis fylls på i rask takt och lagret riskerar inte att stå tomt, konstaterar Harry Holm och Bengt Stenback. 14

15 Den idealiska lagerplatsen är solig och blåsig. Tillräckligt utrymme måste finnas för en lastbil. ordinerar leveranserna till värmecentralen. Påfyllnaden görs i god tid, och lagret av flis vid värmecentralen är aldrig tomt. 150 kubikmeter flis åt gången kippas av i lagret. Men utrymmet kan ta emot det dubbla. Lastbilen måste komma åt Kvaliteten på flis beror till stor del på lagringen. Lagringsplatsen är direkt avgörande för torkningen av energiveden, påpekar Harry Holm. På energiandelslagets stämmor kommer frågan upp, för att alla ska vara medvetna om vikten av att välja bästa tänkbara lagringsplats. Lagring på en södersluttning, med fritt tillträde för sol och vind är idealet, säger Bengt Stenback. Båda konstaterar dock att det i praktiken inte är alldeles lätt att hitta just en sådan plats. Men huvudsaken är ändå att energiveden lagras så att lastbilen kommer åt. Att täcka över travarna är också viktigt med tanke på vedens kvalitet. Flisningsentreprenören har åtagit sig att hålla ett lager av lättpresenningar, som medlemmarna får köpa av. Fukt = slöseri Det lönar sig för medlemmarna, det vill säga leverantörerna av energived, att gå in för så torr ved som möjligt. Leverantören får nämligen betalt enligt fliskubik och enligt fukthalt. Det är som det ska. Utbytet av värmeenergi har ett direkt samband med flisens kvalitet. Rent praktiskt får vi nog även tämligen våt flis att brinna. I en så här pass stor panna går det an, men i mindre värmeanläggningar betyder våt flis stora bekymmer, säger Harry Holm. Någon större vits är det dock inte att ösa våt flis i värmepannan. Det är slöseri med energived, om den är för fuktig. Våt flis brinner nog, men ger ingen värme, understryker Bengt Stenback. Här finns råvara för både industri och värmecentral. Den ökade flisanvändningen gynnar skogsvården. Egna krafter räcker långt Bland de 31 medlemmarna finns ett brett kunnande, något som hela andelslaget mår bra av. En av medlemmarna är flisningsentreprenör, en annan sköter transporten till värmeanläggningen. Dessutom finns några skogsmaskinentreprenörer. Men självverksamheten ligger också på en hög nivå. De flesta medlemmarna är självverksamma skogsägare. Hittills har nog största delen av energiveden tagits ut i samband med gallringar, främst i unga bestånd. Bengt Stenback säger vidare att även lite grövre bitar forslas från skog till flisning. Det handlar då ofta om lumpade bitar som lämnats kvar i skogen vid maskinella avverkningar. Kort sagt: det är så kallat nollvirke vi eldar. Verksamheten kan också breddas till att gälla virkeshandel med andra sortiment än energived. Det finns inskrivet i energiandelslagets stadgar. m Text och foto: Anne Manner 15

16 Bioenergi Skogsavfall värmer allt fler i Mariehamn Ett nytt biokraftvärmeverk för 10 miljoner euro har byggts i Mariehamn och när verket är i gång eldas kubikmeter bränsleflis och bark i dygnet. Anläggningen på 11 megawatt förser en stor del av både hushåll och offentliga fastigheter i Mariehamn med skogsvärme. Mariehamns Bioenergi AB, som ägs av Mariehamns Energi och de båda skogsbolagen Carl Rundberg AB och Ålands Skogsägarförbund, grundades 1994 och året därpå togs bolagets första värmepanna i bruk. Det var en så kallad hetvattenpanna på 5 megawatt och den värme som producerades gick ut i stadens fjärrvärmenät. I dag har satsningen på biobränsle flerdubblats. Ett nytt biokraftvärmeverk med en kapacitet på 11 megawatt varav 2 megawatt går till en elturbin som producerar el stod klart i december. Nu har man intrimningen på tusen timmar bakom sig och i mitten av februari inleddes provdriften då man kontrollerar att verket håller sig inom givna ramar för bland annat prestanda, utsläpp och buller. Ungefär hälften av alla bostäder i Mariehamn värms med skogsvärme, konstaterar Henning Lindström, vd för Mariehamns Bioenergi AB. Mer skogsvärme Henning Lindström, vd för Ålands Energi AB och tillika vd för Mariehamns Bioenergi, säger att stadens fjärrvärmenät hädanefter får 65 procent av sin värme av biobränsle och resterande 35 procent av olja. Tidigare var förhållandet det omvända. Relationen mellan skogsvärme och olja anses därmed ligga på en vettig nivå. Att komma upp till 100 procent skogsvärme är inte ekonomiskt hållbart eftersom det skulle kräva en betydligt större anläggning enbart för att klara Den datastyrda gripklon är en självständig medarbetare i lagret för bränsleflis vid det nya biokraftvärmeverket i Mariehamn. kortvariga belastningstoppar. Fjärrvärmenätet i Mariehamn växer hela tiden i snitt med 3 procent per år och Lindström uppskattar att drygt hälften av alla bostäder i staden värms med fjärrvärme. I några av stadens nya bostadsområden måste husägarna ansluta sig till nätet och stora projekt som stadens badhus och kultur- och kongresshuset, som byggs som bäst, har anslutits. Planering i många år En nysatsning inom Mariehamns Bioenergi stöttes och blöttes i flera år och man studerade bland annat möjligheterna att elda avfall antingen som sådant eller uppblandat med bark och flis. De planerna måste dock skrinläggas eftersom det inte finns bra tek- 16

17 niska lösningar för att bränna avfall i så liten skala som blir fallet på Åland. Den anläggning, som man slutligen valde och som drivs enbart med bränsle från skogen, levererades enligt nyckeln-i-handen-principen av det svenska företaget KMW Energi AB med huvudkontor i Norrtälje. En satsning på biobränsle ligger rätt i tiden då man vill minska behovet av fossila energikällor, säger Lindström. Eftersom man valde en anläggning som även producerar el kunde bolaget få ett landskapsstöd på 2,6 miljoner euro. Resten av satsningen har finansierats med lån. Driften är i det närmaste självgående och kräver inte personal på plats dygnet runt. Helglager på tusen kubik Bränslet köps uteslutande av de båda skogsbolagen. Inga enskilda skogsägare levererar till anläggningen. Bark och sågspån från bolagens sågar blandas med både grot-avfall och gallringsvirke och körs till anläggningen i önskad form. De båda biopannorna beräknas förbruka kubikmeter per år, den nya pannan slukar tio lastbilslass eller kubikmeter per dygn. Något egentligt lager för bränsle finns inte vid anläggningen men man har plats för cirka 1000 kubikmeter. Det räcker från fredag kväll till måndag morgon och innebär att chaufförerna kan ta helgledigt. Betalt enligt energivärde Mariehamns Bioenergi har tillämpat ett eget ersättningssystem sedan starten och ser ingen anledning till att ändra på det. Kubikmeterpriset räknas ut utgående från det energivärde som man fått ut av bränslet. Det betyder att man slipper väga eller mäta varje lass och man slipper även kubikmeter skogsavfall eller tio lastbilslass eldas varje dygn vid den nya anläggningen i Mariehamn. En satsning på biobränsle ligger rätt i tiden då man vill minska behovet av fossila energikällor Det nya biokraftvärmeverket i Mariehamn stod klart i december och ligger på ett gammalt industriområde som i dag är omgivet av bostadshus. 17 provtagningen för att fastställa bränslets kvalitet. På så vis sparar man både tid och administration. Systemet bygger på att bränsle levereras från endast ett skogsbolag åt gången, exempelvis för en period på sex veckor. När perioden är över räknas medeltalet av energivärdet ut till ett kubikmeterpris. Vi är nöjda med systemet och det gynnar oss alla. Skogsbolagen är måna om att leverera bra bränsle eftersom de då kan få ut ett bättre pris, säger Henning Lindström. Tillgången på lokalt skogsbränsle räcker till för de biopannor som i dag är i gång på Åland. Någon import behövs inte förutsatt att avverkningarna i de åländska skogarna hålls på normal nivå. Restprodukten av förbränningen, askan, tar en lokal entreprenör hand om mot en ersättning. Askan blandas in i jord som säljs till olika trädgårdsanläggningar. Få reaktioner Den nya anläggningen har byggts på ett gammalt industriområde som i dag ligger nära bostadsbebyggelsen i Mariehamn. Enligt det miljötillstånd, som beviljats, måste anläggningen med jämna mellanrum mäta utsläppshalterna och redovisa dem. Vid stadens miljökontor säger man att stadsborna knappt reagerat alls på att ytterligare ett kraftverk byggts så nära stadens centrum. Vid den övervakande myndigheten, Ålands hälsooch miljöskyddsmyndighet, säger man att man kan agera om det kommer in många klagomål över dålig luft. Men generellt har vi bra luftkvalitet i Mariehamn, mycket tack vare att det blåser mycket, säger man vid stadens miljökontor. m Text och foto: Helena Forsgård

18 Bioenergi Biobränsle till 100 i Närpes Nu är fjärrvärme verklighet i Närpes. Värmeverket kan använda olika fasta bränslen, men under de närmaste åren är det torv som gäller. Driftchefen hoppas på flis i framtiden. Närpes Fjärrvärme Ab gick in för biobränsle av två orsaker. Den mest betydande orsaken är nog ekonomin. Men också miljöaspekter vägde tungt när beslutet om biobränsle fattades. Närpes Fjärrvärmes driftchef Christoffer Sund berättar att intresset för uppvärmning med biobränslen stigit klart i takt med att olja och el blivit allt dyrare. Dessutom uppskattar många de fördelar som fjärrvärme erbjuder. Det märks på mängden anslutna till fjärrvärmeverket. Under det dryga år som bygget pågått har allt fler hört sig för om möjligheten att ansluta sig. Investeringen har kostat drygt sju miljoner euro. Närpes stad är den största ägaren. Snart 100 fastigheter När fjärrvärmeverket togs i bruk i början av oktober var drygt 70 fastigheter anslutna, men antalet stiger och torde närma sig hundra innan året är slut. Då är nätet närapå 20 kilometer långt. Givetvis är staden Närpes egna fastigheter i centrum anslutna. I övrigt är det främst företag som anslutit sig, men också ett tiotal egnahemshus finns med. Det gäller hus som står så nära fjärrvärmenätet att kostnaden för anslutningen inte blir avskräckande. Christoffer Sund berättar att Närpes Fjärrvärme uppbär en tilläggsavgift, om en fastighet Jag hoppas verkligen att flis ska komma med i bilden framöver, säger Christoffer Sund driftchef vid Närpes Fjärrvärme. som ansluter sig finns på längre avstånd än 15 meter från nätet. Därefter kostar dragningen 80 euro per löpmeter. Anslutningen kostar euro, medan värmeväxlarpaketet kostar minst euro. Det priset gäller när en lokal entreprenör installerar paketet. Nio megawatt plus olja Den sammanlagda kapaciteten är 19,5 megawatt. Av den totala mängden kan biobränslepannan producera nio megawatt. Oljepannan vid värmeverket har en kapacitet på 2,5 megawatt. Som tillhjälp finns två oljepannor, placerade i Närpes centrum. Christoffer Sund berättar att Närpes Fjärrvärme utrett olika alternativa bränslen. Till slut föll valet på torv, av såväl praktiska som ekonomiska orsaker. Vi har ett treårigt avtal med en leverantör av torv, och vi använder torv till 95 procent. För oss är det viktigt med en leverantör som kan garantera fortlöpande leveranser till ett konkurrenskraftig pris. Sund berättar att torv är tre gånger billigare i användning än olja. Men flis står högt på önskelisten inför framtiden. Jag hoppas verkligen att flis ska kunna komma med i bilden framöver. Här produceras värme till närmare ett hundratal fastigheter. Skorstenen är 30 meter hög. 18

19 Pumpen ser till att värmen går ut till kunderna, berättar Christoffer Sund. områdesansvariga inom Söderskogs Närpesområde cirka kubikmeter flis per år till värmeanläggningar. Jag skulle gärna se att någon entreprenör i träenergibranschen skulle åta sig rollen som huvudman, och samordna anskaffningen av flis till Närpes Fjärrvärme. Ser allt på dataskärm Hittills har fjärrvärmenätet fungerat utan större bekymmer. Och de som uppstått har kunnat avhjälpas så snabbt att kunderna inte behövt märka någonting. Snabbhet är A och O. Därför har vi larm och det finns ständigt någon som dejourerar, säger Christoffer Sund. Driftchefen har tre dejourer till sin hjälp. Felsökningen underlättas enormt tack vare att hela värmeverkets alla funktioner, liksom nätet, kan betraktas på dataskärmen. Datorn hjälper dessutom till med en kontroll av tänkbara problem i viktighetsordning. Att pumpen går är det första jag kontrollerar. Stannar pumpen går ingen värme ut till kunderna. Att cirkulationen i blandpumpen är som den ska är nästa i viktighetsordning. Tillslagen nödstopp kan också vara orsaken till att larmet gått, och då får jag nysta fram varför det hela har stannat. Rökgasfläkten är ytterligare en viktig detalj. Fungerar inte den, fylls hela huset med rök och brandlarmet går. m Text och foto: Anne Manner Alldeles i början, när värmeverket togs i bruk och anläggningen måste torka, användes flis. Gigantiska mängder Brage Råstu på Skogsvårdsföreningen Söderskog, med ansvarsområde i Närpes, bekräftar att alternativet flis beaktats av fjärrvärmeverket. Vi fick offertfrågan, men det hela stupade på den stora mängden det handlar om. Råstu berättar att den årliga mängden till Närpes Fjärrvärme skulle vara kubikmeter flis. Det är inte alldeles enkelt att ta fram en så stor mängd. Även om mängden finns i skogen, är det inte bara att hämta den. En verksamhet av den här omfattningen kräver många engagerade skogsägare, som vill sälja sin energived. Lämpliga bestånd ska sökas fram, och hela proceduren är i verkligheten en annan än att göra upp planer vid skrivbordet. Skogsvårdsföreningen har uttryckligen koncentrerat sig på att ta tillvara energived ur unga bestånd i behov av skötsel. Efterlyser entreprenör Också det praktiska arbetet från skog till värmeverk kräver stora insatser. Avverkning, transport och flisning kräver tillräcklig tillgång på entreprenörer. För att klara så stora mängder som kubikmeter flis per år måste kapaciteten höjas inom hela drivningskedjan, säger Råstu. Inom skogsvårdsföreningens finns inte kapacitet att öka energivedsuttaget med så här stora mängder per år. För tillfället kanaliserar de Närpes Fjärrvärme använder sig till 95 procent av torv, berättar driftchef Christoffer Sund. 19

20 Teknik Husqvarnas nya sågar Jag hade redan smått börjat tro att motorsågarna är färdigt utvecklade men detta visade sig dock vara fel. Tillverkarna jobbar hela tiden med produktutveckling. Ny teknik ger bränslesnålare sågar samtidigt som avgaserna blir renare. Motorsågarnas effekt ökar men vikten tillåts inte att bli större. Trots avverkningsmaskiner och ett minskande antal yrkesskogsarbetare säljer motorsågsaffärerna fortfarande bra med sågar. Marknaden utgörs idag i allt högre grad av icke proffs användare av motorsågar som vill ha en lättstartad och driftsäker såg till ett rimligt pris. Rådgivning, service och reservdelar bör också finnas att tillgå på lämpligt avstånd. De stora motorsågsmärkena har ett så omfattande utbud av sågar att det t.o.m. kan vara svårt att välja bland sortimentet. Husqvarna, t.ex. har några intressanta modeller för den krävande leveransavverkaren, fritidshuggaren eller vedhuggaren. Husqvarna 346 XP-ETECH, Husqvarna 450 e och Husqvarna 339 XP är kvalitetssågar som täcker ett brett användningsområde. Benämningen ETECH står för gröna värderingar medan beteckningen e (easy) visar på att sågen t.ex. är lätt att starta och underhålla. Husqvarna 346 XP-ETECH Husqvarna 346 XP-ETECH är en storebror till den gamla Så här ser kedjejusteringen ut, på Husqvarna 450e, som inte kräver några verktyg. 346 XPG: an som länge varit en omtyckt proffssåg. Den nya sågen har dock mera muskler och är betydligt tuffare med sin cylindervolym på 50,1 mot 46.0 i den gamla versionen. Då jag provsågade märktes skillnaden inte direkt vid avverkning i första gallringsbestånd men då det gällde timmerdimensioner kom styrkan hos Tre upplagor av Husqvarna, främst den förnyade 339XP, i mitten den nya 450e som marknadsförs i februari i år och längst bort 346XP som kom ut förra hösten.

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet 1 AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet Version 24.8.2016: Produktutveckling av ekosystemtjänster utvecklingsprojekt (Tapio Oy, Jordoch skogsbruksministeriet) Avtalsmodellen

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM och Biofore UPM är en ansvarsfull föregångare i skogsbranschen. Bolaget sammanför bioindustrin och skogsindustrin och bygger en ny, hållbar och innovationsdriven

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8 F lisan Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8 En fjärrvärmecentral, förstås! Faktum är att en fjärrvärmecentral med sina få rörliga

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD VI TALAR AV ERFARENHET Flishuggarna från Junkkari är av typen skivhuggar. Företaget har redan över 30 års erfarenhet av tillverkning och en totalproduktion på

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsen Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar drygt 12 miljoner

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog.

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. HURDAN SKOG VILL DU HA? Skogen växer och utvecklas från generation till generation. Därför har du som skogsägare möjlighet till och med skyldighet

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Fordons- och transportteknik

Fordons- och transportteknik Fordons- och transportteknik 105 Användning av skogsmaskin Kuva: Skills Finland / Harri Toikkanen Grenansvarig Mikko Pulkkinen Etelä-Savon ammattiopisto mikko.pulkkinen(at)esedu.fi 1 / 16 tel. 044 711

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

Bad Boy MTV. Över stock och sten eller ljudlöst i trädgården

Bad Boy MTV. Över stock och sten eller ljudlöst i trädgården Bad Boy MTV Över stock och sten eller ljudlöst i trädgården 5 starka skäl för Bad Boy Marknadens starkaste stål i svetsad konstruktion 4-punkts fjädring och stelbakaxel Rå motorstyrka el eller bensin Körkomfort

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015 Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor Bandrift Möjligheter och fördelar med extern entreprenad Proffs på gröna sportytor Golfsverige i förändring kräver smarta lösningar för bandrift Golfsverige befinner sig i en förändringsprocess som innebär

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer