1. INLEDNING BAKGRUND STADENS ENERGIPOLITISKA VISION ENERGIPLAN FÖR EN GOD LIVSMILJÖ I GÖTEBORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. INLEDNING. 6 1.1 6 1.2 6 1.3 7 1.4 7 2 BAKGRUND. 8 2.1 8 2.2 9 3. STADENS ENERGIPOLITISKA VISION. 10 4. ENERGIPLAN FÖR EN GOD LIVSMILJÖ I GÖTEBORG"

Transkript

1

2 1. INLEDNING Uppdraget och arbetet Budget, planer, styrning och uppföljning Avgränsning Samverkan och dialog BAKGRUND Ändrade förutsättningar de senaste decennierna Stadens roller STADENS ENERGIPOLITISKA VISION ENERGIPLAN FÖR EN GOD LIVSMILJÖ I GÖTEBORG Energi i perspektivet göteborgarnas välfärd och behov av en god livsmiljö Övergripande inriktning: Miljöpåverkan lokalt - globalt Utvecklingen under planperioden ANVÄNDNING, TILLFÖRSEL OCH DISTRIBUTION - PROCESSER Energianvändning i stadens verksamheter Information och rådgivning Samhällsplanering, myndighetsutövning och annan styrning Elkraft Olja Gas (naturgas och biogas) Förnyelsebar energi (vind, sol, vatten, bio) Fjärrvärme UPPFÖLJNING... 19

3 1. INLEDNING 1.1 Uppdraget och arbetet Kommunen ska enligt lag (SFS 1991:738) ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen uppdraget lägga förslag till Energiplan för Göteborgs stad. Den av kommunstyrelsen tillsatta styrgruppen med representanter för de politiska partierna svarar för förslaget till Göteborgs Energiplan 2005; Ordf. Per Forsberg (s), Roland Rydin (m), Sven-Erik Andersson (kd) Lennart Alfredsson (mp), Lennart Olsson (fp) Börje Carlsson (v) Planeringsledare Lena Johansson, stadskansliets infrastrukturgrupp, har utgjort sekretariat för styrgruppen och vidare samordnat det underliggande utredningsarbetet. Det senare sammanfattas i stadskansliets PM Energi. Stadskansliet har inledningsvis haft biträde av konsultföretaget Profu (Bo Rydén och Daniel Stridsman) samt en arbetsgrupp med bred representation från stadens förvaltningar och bolag med särskilda roller i energiförsörjning och -användning. Det av Energimyndigheten, Formas, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Universitet och staden, bl a genom Göteborg Energi, samfinansierade projektet Göteborg 2050 har fortgått parallellt med stadens energiplanarbete. Tekn. dr. Johan Swahn och Hans Eek, arkitekt SAR, leder projektet som har gett värdefullt diskussionsunderlag bl a i form av framtidsbilder för ekologiskt hållbart energisystem. Stadskansliets PM Energi utgör ett samlat referens- och underlagsmaterial. Den bygger på inventeringar av basfakta samt beräkningar bl a utifrån uppgifter och redovisning från bolag och förvaltningar om pågående och planerade åtgärder. Till PM Energi har också fogats de särskilda bilagorna omvärldsbeskrivning, utarbetad med biträde av Lena Olsson Ingvarson (GEAB) och Johan Swahn samt Solstad Göteborg 2050, Johan Swahn (Göteborg 2050). Kommunfullmäktige avses inte ta särskild ställning till PM Energi. 1.2 Budget, planer, styrning och uppföljning Kommunfullmäktige styr kommunens verksamhet i första hand genom budget. Energiplanen är en avgränsad plan för sektorn energi. All sektorsplanering i staden baseras på budgetens grundläggande vision om hållbar utveckling i de ömsesidigt beroende dimensionerna socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Denna utveckling kräver en sund och stark ekonomi, mänsklig utveckling och delaktighet samt en livskraftig och hälsosam miljö. Energiplanen tar också avstamp i budgetens direkta energibeslut, sammanfattningsvis; minskad förbrukning av fossila bränslen (prioriterat mål enligt budget 2004) ökad el-effektivitet 1 (prioriterat mål enligt budget 2004) att för ett långsiktigt hållbart konsumtionsmönster är objektiv kunskap viktig för konsumenters bästa energival energilösningar baserade på sol, vind, biobränslen samt införande av bränsleceller ska uppmuntras 1 El-effektivitet = minskad användning av el genom besparing och el använt för rätt ändamål (hushållning med exergi) samt effektivt producerad energi.

4 i ett gasdrivet kraftvärmeverk kan i framtiden även biogas som t ex syntesgas från förgasad biomassa och avfall användas. Syftet med energiplanen är att vägleda verksamheterna i sitt uppdrag att inom ramen för fullmäktiges budgetbeslut, göra sina helhetsavvägningar utifrån givna roller och direktiv såsom ägardirektiv, reglementen och policies. Kvantifierade mål, tidplaner och ansvarsfördelning utarbetas inom ramen för stadens budgetprocesser. Energiplanen ska också uppfylla lagstiftarens krav på en aktuell kommunal plan för energiförsörjningen. Energiplanens strategival och den underliggande utvecklingen följs upp årligen i stadens budgetprocess. Då prövas också planens aktualitet, behov av reviderade vägningar och prioriteringar samt eventuella riktade uppdrag till verksamheterna. 1.3 Avgränsning Energiplaneringen omfattar Göteborgarnas, företags och myndigheters m fl användning av energi på alla sätt (uppvärmning, varmvattenberedning, process-, transport- och annan kraft). Stadens verksamheter är till för Göteborgaren. Energiplanen riktas till stadens verksamheter i nämnder och bolag. Staden agerar i energibranschen med omvandling 2 ( produktion ), distribution och försäljning av energi. Här är staden en betydande, men inte ensam, aktör på energimarknaden i Göteborg. Vårt agerande måste därför ses i belysningen av pågående och kommande förändringar i omvärlden och givna förutsättningar. Göteborgs stad kan också i sin myndighetsutövning påverka energianvändningen 3 i enlighet med målen. Staden kan dessutom genom stimulans, incitament och som föregångare påverka andra aktörer och medborgare för att nå målen för ett bärkraftigt Göteborg. Energifrågorna berör praktiskt taget samtliga verksamheter i staden, antingen som huvudprocess eller som stöd för annan service. I planen måste därför gränssnitten hållas mot annan planering såsom t ex övergripande miljö- och hälsoplanering samt sektorsplanering för byggande, trafik, kretslopp och avfall. Sammanfattningsvis omfattar energiplanen energiperspektivet över alla sektorer och fokuserar på energislag mm, men de samlade övergripande målen för staden, miljökvaliteter eller t ex mål och lösningar för transportsystemen i sin helhet, avgörs inte i sektorsplanen för energi. 1.4 Samverkan och dialog Planen styr den strategiska inriktningen för tillförsel, distribution och användning av energi i Göteborg. Verkställande nämnder, förvaltningar och kommunala bolag har att bryta ner mål och strategier till åtgärder inom sina respektive verksamheter. Utgångspunkten i detta arbete skall vara ett koncerntänkande där samverkan mellan stadens verksamheter är avgörande för övergripande måluppfyllelse. Gemensamt behövs samordning, uppföljning och konstruktiv dialog i syftet att flytta fram Göteborgarnas positioner i välstånds-, miljö- och hälsofrågor. För att uppnå målen krävs också samverkan med näringsliv, andra kommuner inte minst genom 2 Energiomvandling = omvandling av primär energi till nyttig energi. Exempelvis solenergis omvandling till värme eller el och vindenergis omvandling till el i vindkraftverk. Ytterligare exempel är omvandling av vattens lägesenergi till el, bränsles omvandling till el och/eller värme i pannor eller bränsles omvandling till mekanisk energi i bilmotorer. 3 Energianvändning = nyttiggörande av elektrisk energi, värme eller annan energiform. Exempelvis omvandling av el för belysning, värme för tappvarmvatten och uppvärmning, bensin mm för att driva fordon.

5 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) -, forskning/utbildning och hushållen. Forskning och näringsliv i staden gör tunga insatser i utvecklingen av energiteknik, dess användning och effektivisering, lokalt, nationellt och internationellt. Hushållens preferenser, val och konsumtion i olika avseenden har avgörande betydelse för möjligheterna att nå målen om en långsiktigt hållbar energianvändning. 2 BAKGRUND 2.1 Ändrade förutsättningar de senaste decennierna Tillgång till kraft och värme är en av de tyngsta komponenterna för välståndsutvecklingen. Sveriges ekonomiska tillväxt under efterkrigstiden har varit direkt beroende av tillgången till inhemskt producerad el med lågt pris och importerad olja. Oljekriserna under 70- och 80-talen visade tydligt på den ekonomiska sårbarheten i energiimporten. Nyckelorden inom uppvärmning blev oljebesparing och utveckling av inhemska alternativ. Parallellt härmed har också insikten ökat om oljans ändlighet liksom dess lokala miljöeffekter på hälsa, försurning av mark och vatten mm. Naturgas med mindre lokala miljökonsekvenser har introducerats. Medvetenheten om de fossila bränslenas inverkan på det globala klimatet genom växthuseffekten har också ökat. Energimarknadens planering påverkas vidare starkt av påbörjad utfasning av kärnkraften. I växande grad har staten styrt energianvändningen via den förda miljöoch skattepolitiken. För bl a energieffektivisering och minskad miljöpåverkan har fossila bränslen beskattats särskilt och förnyelsebar energi såsom t ex vindkraft subventionerats. Industrin har av näringspolitiska skäl varit befriad från elskatt. Sett över några decennier har energiförsörjningen nationellt hanterats som en gemensam fråga. Koncessioner, reglering och stordrift har varit verktygen för tillförseln. Den svenska elmarknaden har karakteriserats av god tillgång, låga elpriser och en hög elanvändning. Under senare år har en långtgående avreglering gjorts inom elmarknaden. Marknaden integreras med övriga Europa och elpriserna antas öka mot europeisk nivå. Elmarknaden i Sverige domineras av de tre stora aktörerna Fortum, Vattenfall och Sydkraft. Dessa har på senare år införlivat åtskilliga mindre elaktörer. En avreglering har påbörjats också inom naturgasmarknaden. Olika leverantörer kan nu konkurrera om försäljning av naturgas. I princip förväntas samma avreglering också inom fjärrvärmenäten. Vidare kan nämnas att staten sedan några år återigen ger bidrag till kommunal energirådgivning. Genom statligt stöd till lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning ( Lip ) samt beslut om lokalt klimatinvesteringsprogram ( Klimp ) har viss utveckling inom energiområdet kunnat ske med ökat tempo. Göteborg är den kommun i landet som har störst och mest omfattande energiverksamhet i egen regi. Verksamheten hos energiverken i Göteborg överfördes den 1 juli 1989 till bolag, Göteborg Energi AB. Fullmäktige framhöll bl a att en överföring av energirörelsen till ett helägt aktiebolag inte får medföra att den kommunala energipolitiken undandras den kommunala beslutsprocessen. Energifrågor måste även fortsättningsvis hanteras och integreras i den kommunala planeringen. Göteborg Energis huvuduppdrag är att medverka i utvecklingen av Göteborgssamhället genom att erbjuda infrastruktur och produkter inom energiområdet till konkurrenskraftiga priser. Bolaget skall satsa på utveckling av miljövänlig energiproduktion och energidistribution för att därigenom bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Effektivitet, miljöhänsyn och hög leveranssäkerhet skall gå hand i hand.

6 Det tidigare av Göteborg Energi helägda elhandelsföretaget Plusenergi är idag delägt (50 %) tillsammans med Vattenfall AB. Energiplan 2005 bygger vidare på den framgångsrika utveckling av energisystemet som Göteborg haft under och 1990-talen. Den mest framträdande förändringen är den successiva avvecklingen av olja till förmån för spillvärme från Renova, Shell och Preem under 80-talet. Under 90-talet har naturgas blivit en allt mer betydelsefull insatsvara. Omställningen från ett dominerande oljeberoende till spillvärme och naturgas avspeglas i en mycket positiv utveckling av koldioxid- kväve- och svavelutsläpp från stadens energianläggningar. Från ett ekonomiskt perspektiv visar det sig att fjärrvärme generellt sett är en mycket konkurrenskraftig uppvärmningsform i jämförelse med andra uppvärmningsalternativ. Den årliga Nils Holgersson-utredningen med prisjämförelser mellan samtliga kommuner för bland annat el och fjärrvärme visar att fjärrvärme och elnätpriserna i Göteborg ligger under medelprisnivån i Sverige. 2.2 Stadens roller Stadens roller i energifrågan är; Samhällsplanering Energitillgång, energipriser och energiförsörjningens lokala miljöeffekter är viktiga direkta faktorer för Göteborgssamhällets välfärdsutveckling. Kommunen har mark- och planmonopolet och miljöbalkens hushållningsregler tillämpas av kommunen bl a genom Plan- och bygglagen. Staden bedriver energirådgivning till hushåll och mindre företag Ur miljösynpunkt registrerar, tillståndsprövar och tillser miljönämnden energianläggningar av viss storlek enligt Miljöbalken. Staden ansvarar enligt lag för energiplanering. Planen ska vara aktuell och omfatta tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska också redovisa miljökonsekvenserna härav samt samverkan för hushållning med energi. Myndighetsutövning med energipåverkande reglering, såsom t ex för trafik (miljözon, parkeringsavgifter samt särskilda regler för miljöfordon). Produktion och distribution Staden har ägarintresse i flera företag på energimarknaden. Göteborg Energi AB har, bortsett från i Askim och Styrsö, elnätskoncessionen i kommunen. Bolaget äger 50 % av elhandelsföretaget Plusenergi. Bolaget innehar också det lokala naturgas- och fjärrvärmenätet. Ryaverket avsätter spillvärme och Renova AB producerar både el och värme från avfallsförbränning. Renova är f n den största elproducenten i regionen och täcker en fjärdedel av fjärrvärmebehovet i Göteborg. Stor energianvändare/kund Stadens förvaltningar och verksamheter är sammantaget bland de största energianvändarna i kommunen bl a genom uppvärmning och transporter.

7 3. STADENS ENERGIPOLITISKA VISION Göteborgarnas behov av värme, el- och drivmedel skall tillgodoses av ett leveranssäkert och prisvärt energisystem med minimal miljöpåverkan. Energipolitiken ska stödja stadens ambition att vara en av världens mest 4. ENERGIPLAN FÖR EN GOD LIVSMILJÖ I GÖTEBORG 4.1 Energi i perspektivet göteborgarnas välfärd och behov av en god livsmiljö Energiplanen är en kommunalpolitiskt beslutad viljeyttring om hur göteborgarnas behov av värme, kyla, el och drivmedel, ska tillgodoses inom ramen för en god livsmiljö. Vidare ska näringslivet ha goda möjligheter att utvecklas så att Göteborg blir fortsatt konkurrenskraftigt och så att göteborgarna kan tjäna sitt uppehälle även i framtiden. Energianvändningen har långsiktiga effekter och våra barn och barnbarn kommer att få hantera konsekvenserna av energipolitiken. Växthuseffekten som ger globala klimatproblem orsakas till stor del av användning av fossila bränslen. Göteborgarna drabbas lokalt genom en förväntad höjning av havsnivån med cm under ett par tre generationers perspektiv 4. Utsläppen i luften från främst drivmedel för transporter, orsakar lokala hälsoproblem för dagens göteborgare. I detta globala perspektiv med lokala konsekvenser bör Göteborg, som föregångare i miljöfrågor, gå i spetsen för att fossila bränslen fasas ut till förmån för förnybar energi, att energisystemen optimeras och energianvändningen minimeras. Den sparade kilowattimmen och kubikmetern olja är effektivast sett ur miljösynpunkt. Göteborgarnas behov av värme, kyla, el och drivmedel skall tryggas över tid och på ett sätt som inte ger överraskande prishöjningar eller att energiförsörjningen uteblir på grund av skador eller oro i världen. Ett robust energisystem skall förse göteborgarna med värme, kyla, el och drivmedel även i en orolig omvärld. En god livsmiljö och god hälsa är naturliga mål och avgörande välfärdsfrågor ur göteborgarnas perspektiv. Energiomsättningen 5 ska inte inverka negativt på människors hälsa. 4.2 Övergripande inriktning: Den globala klimatpåverkan från Göteborgarens energianvändning skall minska väsentligt Energianvändarna ska kunna göra goda val i energifrågor baserat på god service och kunskap om kort- och långsiktig utveckling. Förnyelsebar energi från sol, vind, biobränslen och införande av bränsleceller ska uppmuntras Effektiviteten ska öka i samtliga energiprocesser. El-effektiviteten ska öka Användningen av fossila bränslen ska minska 4 Baserat på svenska klimatkommitténs arbeten. 5 Energiomsättning = energiomvandling, energitillförsel och energianvändning.

8 Ett robust energisystem skall förse göteborgarna med värme, kyla, el och drivmedel även i en orolig omvärld. Vid störning av energiförsörjningen, exempelvis vid längre elavbrott, är det angeläget att det finns en planerad beredskap hos alla organisationer inom alla samhällssektorer för att upprätthålla livsnödvändig och i rimlig omfattning samhällsservice och produktion i övrigt. Stadens och dess närstående verksamheter ska vara ett föredöme i utvecklingen och ligga i framkant i tillämpningen för en energiomsättning som stödjer målet en god livsmiljö. Åtgärder på kortare sikt ska vara möjliga att förena med den långsiktigt nödvändiga omställningen för hållbarhet Energiomsättning i Göteborg ska ske utan att göteborgarnas hälsa äventyras. Energiomsättningen i stadens egen regi ska vara kostnadseffektiv och ha konkurrensmässiga priser för användarna. rätt energiform till rätt ändamål (hushållning med exergin 6 ). 4.3 Miljöpåverkan lokalt - globalt I Göteborg står sjöfarten för de största utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid medan industrin, främst raffinaderierna, står för de största utsläppen av flyktiga kolväten och koldioxid. Vägtrafik och arbetsfordon står för de näst största utsläppen av koldioxid, kväveoxid och flyktiga kolväten (VOC). Energi till och uppvärmning av lokaler och bostäder bidrar med c:a 15 % av koldioxidutsläppen, c:a 5 % av kväveoxidutsläppen och c:a 8 % av utsläppen av flyktiga kolväten. Koldioxidutsläppen från Göteborg minskade under 1980-talet. Minskningen har i stort upphört, främst till följd av ökad trafik. Utsläppen av svaveldioxid (SO2), som främst orsakar försurning av mark och vatten, har reducerats kraftigt under 80-talets övergång till olja med lågt svavelinnehåll. Utsläppen idag orsakas till drygt hälften av sjöfarten som använder olja med högt svavelinnehåll. Kväveoxider (NOx) bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten. Genom bildningen av fotokemiska oxidanter, bl a marknära ozon, uppstår skador på växter och försämring av människors hälsa (bl a skador på slemhinnor och andning). Kväveoxider bildas i huvudsak i förbränningsmotorer och det är först genom katalytisk avgasrening som utsläppen börjat minska på 90-talet. I delar av Göteborg, främst utmed de stora lederna och vid tunnelmynningar, beräknas fastställda miljökvalitetsnormer överskridas. Länsstyrelsen har mot den bakgrunden utarbetat åtgärdsprogram för att kunna uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid där människor vistas. Åtgärdsförslagen inriktas på transportsystemen och på längre sikt samhällsplaneringen i hela Göteborgsregionen. Programförslaget pekar ut ett antal nödvändiga åtgärder, bl a utbyggnad av infrastruktur för att ge kommunerna i Göteborgsregionen stabila utvecklingsförutsättningar och pekar på behovet av ett aktivt statligt agerande och finansiering. Regeringen har 2004 beslutat fastställa åtgärder där ansvaret i huvudsak vilar på regional och lokal nivå. Varken växthuseffekten från Göteborgarens energianvändning eller de faktiska koldioxidutsläppen i Göteborg har direkt lokal hälsopåverkan. Den globala 6 Exergi är ett kvalitetsmått på energi. Exergibegreppet behövs för att förklara att det inte är energi vi förbrukar utan energins kvalitet, dvs exergin. Det är en fundamental naturlag att energin varken kan skapas eller förintas, utan bara omvandlas mellan olika former. Vid varje sådan omvandling förbrukas exergi. Energins kvalitet, dvs exergin, kan vi hushålla eller slösa med.

9 växthuseffekten beräknas dock ge klimatförändringar som även påverkar Göteborg. Kraftigare svängningar i väderlek liksom höjda vattennivåer påverkar successivt Göteborg som kuststad. Sverige har antagit det nationella målet att jämfört med 1990 års nivå minska koldioxidutsläppen med 4 % som medelvärde till åren Avsikten är fortsatt minskning även därefter. 4.4 Utvecklingen under planperioden Vårt energisystem med sitt dominerande beroende av fossila resurser är inte långsiktigt ekologiskt hållbart. Framtidsbilderna i Solstad Göteborg 2050 exemplifierar ett samhällsscenario med en hållbar energianvändning i ett globalt perspektiv. Utvecklingen dit kräver förnyelsebara energikällor, effektiv energitillförsel, men också ändrad livsstil och andra konsumtionsmönster. Vi uppnår givetvis inte en sådan omställning under energiplanens kortare tidshorisont. Den långsiktiga bilden är dock viktig så att de mer närliggande stegen kan prövas däremot. I PM Energi redovisas en inventering av planer och utvecklingssträvanden från kommunens egna förvaltningar och bolag. I de allra flesta fall är dessa beslutade och har stora möjligheter att kunna förverkligas. Det är energiplanens mål att sträva efter den summerade utvecklingen som kallas lågscenariot. Dock måste en beredskap hållas för behov av kapacitetsökningar. Den mest markanta förändringen är ökad gasanvändning till följd av etableringen av Rya kraftvärmeverk. Drift- och hushållsel ökar medan eluppvärmda fastigheter kommer att minska till förmån för högre anslutning till fjärrvärmesystemet. Trots konvertering till mindre högvärdiga energikällor och kraftiga elbesparingar kommer den totala elanvändningen att öka. Biobränsleanvändningen ökar p g a konvertering från fossila bränslen till flis/pellets i fjärrvärmesystemet. Även användningen av spillvärme från raffinaderierna och från avloppsvattnet, samt avfallsförbränningen ökar. Figur GWh Tillförd energi, Göteborg År 2000 och 2010 (exkl raffinaderier) Biobränslen Gas Drift-, processoch hushållsel El för uppv. i bost o lokaler Spillvärme / Avfall Oljeprodukter

10 Expansionen av kraftvärmen i Göteborg ger ökade lokala utsläpp fram till 2010 (orange och grå fält i figuren nedan), men den globala koldioxid- och därmed växthusbelastningen från Göteborgarnas energianvändning inklusive transporter och industri minskar med långt mer än det nationella målet på 4 %. 7 Som tidigare nämnts har utsläpp av koldioxid ingen lokal direkt hälsopåverkan utan påverkar den globala växthuseffekten. Rya kraftvärmeverk orsakar utsläpp av koldioxid men medför samtidigt en eliminering av betydligt större mängder koldioxid från kolkondensanläggningar i det nordeuropeiska elproduktionssystemet. En ökad andel naturgas ger förutom andra större utsläppsminskningar också en brygga in i framtiden för användning av biogas, syntetgas och på sikt vätgas. Göteborgarnas energianvändning inklusive transporter och industri minskar med långt mer än det nationella målet på 4 % kton / år Lokala och globala CO 2 -utsläpp 4000 Nationellt mål Global reduktion ANVÄNDNING, TILLFÖRSEL OCH DISTRIBUTION - PROCESSER Nedan behandlas verksamheterna kommunens processer - med inverkan på energisystemet indelade i; Energianvändning med stödprocesserna information och rådgivning, styrning samt samhällsplanering och myndighetsutövning. Energitillförsel med distribution och produktion 8 är den andra definierade kärnprocessen 5.1. Energianvändning i stadens verksamheter Kommunen är via nämnder och bolag den enskilt största fastighetsägaren och därmed en av de större energianvändarna i Göteborg. I arbetet med energiutredningen har flera av stadens stora energianvändare ingått. Verksamheterna ansvarar ur både kostnadsbesparings- och miljösynpunkt för energibesparings- och effektiviseringsprogram, varav flera pågår. 7 Detta betraktelsesätt är i enlighet med Energimyndighetens och Naturvårdsverkets rekommendationer i MILEN. 8 Energi omvandlas, men för enkelhetens skull använder vi det vanliga, men strikt sett felaktiga begreppet produktion.

11 Strategi Den sparade kilowattimmen är den mest effektiva miljöinsatsen på energiområdet. Det är därför av avgörande betydelse att stadens stora energianvändare är goda exempel genom att fortlöpande och aktivt arbeta med energibesparings- och effektiviseringsprogram vilket också framhävs i stadens budgetbeslut. 5.2 Information och rådgivning Göteborgs energisystem påverkas i hög utsträckning av beslut som fattas av andra aktörer än stadens. Preferenser, val och konsumtion har avgörande betydelse för möjligheterna att nå en långsiktigt hållbar energianvändning i Göteborg. Medborgare, organisationer och företag får information av energimarknadens leverantörer. Energirådgivning finns etablerad i konsumentnämndens regi. Rådgivningen vänder sig främst till kommunens invånare, organisationer och småföretag. Härutöver arbetar flera av stadens verksamheter aktivt med olika former av riktad information och rådgivning inom energiområdet ( t ex Byggnadsnämnden kretsloppsanpassat byggande, Business Region Göteborg AB mot företag i regionen, Göteborg Energi AB kundinformation och samlade energitjänster, Trafiknämnden Aktivt trafikantstöd mm, Agenda 21 främst hushållsinformation, Kretsloppsnämnden, Miljönämnden, Fastighetsnämnden samt bostads- och fastighetsbolagen) Strategi Minskad och effektivare energianvändning möjliggörs av medvetna och välinformerade konsumenter. En aktiv energirådgivning är en hörnsten för att höja kunskapen och medvetenheten hos konsumenterna. Genom ett intensifierat samarbete mellan aktörer, såväl inom som utanför kommunen, kan olika kompetenser och kunskaper förmedlas inom energiområdet. Detta är även i linje med stadens budgetbeslut som särskilt betonar nödvändigheten av förbättrad kontakt mellan olika delar av Göteborgs Stads organisation. 5.3 Samhällsplanering, myndighetsutövning och annan styrning Det långsiktigt hållbara Göteborg präglar alla sektorer Kommunen tar genom byggandet av storstaden med konkurrenskraft och bärkraft aktiv del i utvecklingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart Sverige. Kommunen har markoch planmonopolet och miljöbalkens hushållningsregler tillämpas av kommunen genom Plan- och bygglagen (PBL), genom främst byggnadsnämnden och fastighetsnämnd. I Miljönämnden uppdrag ingår myndighetsutövning i form av tillståndsprövning, tillsyn av vissa energianläggningar samt miljöövervakning. Trafiknämnden har en viktig roll med ansvar för trafikreglerande åtgärder som också har miljö- och energipåverkande effekt (t ex miljözon, parkeringsplaner och framkomlighetsåtgärder mm för kollektivtrafik). Strategi Kommunfullmäktige har formulerat två prioriterade mål; Förbrukningen av fossila bränslen skall minska och el-effektiviteten ska öka. Dessa mål är gemensamma för nämnder och bolag inom Göteborg stad och hela Göteborgs energianvändning.

12 En medveten strävan till energieffektivitet i ny och befintlig bebyggelse, där de s k Lindås-husen kan utgöra exempel ( hus utan särskilt uppvärmningssystem ). Åtgärdsplanering i energisystem som utgår från kompletta livscykelbedömningar och långsiktig hållbarhetsanalys. I samverkan med kranskommunerna fortsatt planera för kompletta sammanhållna stadsdelar och orter med minskad fragmentisering av samhällsfunktioner såsom boende, arbete, service och rekreation. Stadens fysiska utveckling är inriktad på förtätning så att befintlig infrastruktur används och att rörligheten i första hand kan ske till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Med ökade energipriser och ökat fokus på att minimera energiomsättningen gynnas också på så sätt Göteborgarens ekonomi. Energianläggningar med lokal hälsopåverkan identifieras. Energiomsättningen ska inte inverka negativt på människors hälsa. 5.4 Elkraft Effektbrist, ökad användning, höjda konsumentpriser, sårbart och till delar ekologiskt ohållbart Elkraftförsörjningen är i de delar som baseras på fossila källor eller kärnkraft inte långsiktigt hållbar. Kärnkraften som står för nästan hälften av svensk eltillförsel skall enligt fastslagen inriktning i energipropositionen på sikt fasas ut. Elanvändningen i Göteborg liksom Sverige i övrigt, förväntas öka. Avregleringen av elmarknaden och sammankopplingen med europeisk elförsörjning leder sannolikt till dels prishöjningar till europeisk genomsnittsnivå, dels att den goda reservkapacitet - överskottet - Sverige tidigare haft för behovstoppar, inte kan påräknas. I Sverige importerar vi el som på marginalen är kolproducerad med ökade globala koldioxidutsläpp som följd. Den övervägande delen av elanvändningen i Göteborg är drift- och hushållsel. Den kan inte inom överskådlig tid ersättas med andra energikällor. Till en viss del värms dock lokaler och bostäder genom el. Nuvarande planer på konvertering av vattenburen el till mindre högvärdig energikälla innebär en minskning av det totala elbehovet med ca 1%. Trots detta och kraftiga elbesparingar kommer den totala elanvändningen på sikt att öka. Leveranssäkerheten är mycket hög i Göteborgs elnät. En stor del av elnätet är uppbyggt med slingmatning samt med reserv för de tyngre anläggningsdelarna. Dessutom finns inmatning till Göteborg från olika håll. De driftstörningar som inträffar medför därför normalt endast korta avbrott för kunderna. Etableringen av Rya kraftvärmeverk medför en ökad trygghet om leveranser till Göteborg fallerar och ger en brygga in i framtiden för användning av biogas, syntetgas och på sikt vätgas. Elproduktionen i Göteborg motsvarar för närvarande endast ca 10 % av Göteborgssamhällets elbehov. Med planerat kraftvärmeverk i Rya blir andelen c:a 30 %. Kommunfullmäktige fastställer elnättarifferna för hushåll och kunder med säkringstariffer inom GEAB:s koncession. Strategi Ökad lokal elproduktion skall ge en mer robust energiförsörjning och sänka Göteborgarnas bidrag till växthuseffekten.

13 Stadens verksamheter ska bli effektivare i sin elanvändning, bl a genom elbesparing i lokalbeståndet. Kommunalt påverkad prissättning ska ge incitament till elbesparingar. I dialogen med hushåll och andra aktörer ska berörda verksamheter verka för annan uppvärmningsform än direktel, bl a genom konvertering från befintlig eluppvärmning. Efterfrågan på förnybart producerad el som exempel Bra Miljöval el skall stimuleras. 5.5 Olja Osäker tillgång, stora svängningar i pris och dominerande orsak till ohållbarhet Avtagande oljeproduktion i flera områden tillsammans med ökande dominans av områden med konflikter, riskerar ge ökande och kraftiga svängningar i oljepriser. Detta ger i sin tur ökade och fluktuerande priser även för övriga bränslen. Konsumenternas oljepriser har kraftigt påverkats av ökade skatter till följd av miljö- och skattepolitiken. Det mesta talar för ytterligare skattehöjningar, inte minst genom fortsatt skatteväxling och införandet av handel med utsläppsrätter. Olja är den enskilt viktigaste energikällan (37 %) i Göteborgs energianvändning. Exkluderat raffinaderiernas egen oljeförbrukning i sina processer och sjöfarten är oljeanvändningen starkt koncentrerat till vägtrafik och arbetsfordon (75 %). Transportsektorn har därutöver den största ökningstakten av växthusgasutsläppen (14 % ) jämfört med andra sektorer. Inom industrin och för uppvärmning av småhus står oljan för c:a 21 % av det totala energibehovet. Olja har en marginell andel av den primära energianvändningen i stadens bostadsbestånd och lokaler. En större del av Nordens oljeraffinaderikapacitet finns i Göteborg och har stor del i stadens handelsutbyte och näringslivsutveckling. Göteborgs Hamn har en uttalad målsättning att minimera miljöpåverkan från sina verksamheter. Exempel på åtgärder är tillämpning av miljödifferentierade avgifter för svavelutsläpp, landansluten elförsörjning till fartyg och gasåtervinning vid fartygslastning. Spillvärmen från raffinaderierna är en betydande insatsvara i stadens fjärrvärmesystem. Strategi Oljeanvändningen skall minska till förmån för biobränslen och naturgas. På transportsidan skall alternativa bränslen och bränslesnåla fordon uppmuntras. Kollektivtrafik, sjö- och järnvägstransporter skall uppmuntras framför person- och lastbilstransporter. Direkt oljeuppvärmning skall minska till förmån för ökad fjärrvärmeanslutning. Göteborgs stad, bl a genom Göteborgs Hamn, stödjer arbetet med internationella regler för sjöfarten. 5.6 Gas (naturgas och biogas) Naturgas är jämförelsevis ren, har god tillgång under överskådlig tid men håller inte i längden. Tillgången på biogas behöver öka. Naturgasens stora förtjänst i förhållande till andra fossila bränslen är att den är betydligt renare och kan ge effektiva lösningar. Naturgasen innehåller inget svavel eller miljöfarliga tungmetaller. Vid förbränning är utsläppen av koldioxid och kväveoxid relativt låga. Naturgasen finns också i större områden i världen i jämförelse med oljetillgångarna. På den europeiska kontinenten där distributionssystemet är väl utbyggt är användningsområdena för naturgas under kraftig tillväxt. Som en övergång till det

14 långsiktigt hållbara samhället kommer naturgas att användas för kraftvärme, som fordonsbränsle och inom industrin. På grund av systemet med alternativprissättning är naturgasens pris i stort kopplat till oljans. Det svenska naturgasnätet inskränker sig f n till sydvästra Sverige. Utbyggnad planeras i syd- och mellansverige. Det lokala naturgasnätet ägs av Göteborgs stad via Göteborg Energi AB. Göteborg Energi är delägare i Fordonsgas Väst AB som verkar för utbyggnad av infrastrukturen för fordonsgas. Båda aktörerna verkar för en integrering av natur- och biogas. En mindre mängd biogas produceras i biogasanläggningen i Ryaverket. Möjligheter till framtida ökad biogasproduktion håller på att utredas av stadens berörda aktörer. I pågående utrednings- och forskningsarbete, bl a på Chalmers, studeras förutsättningarna för tillförsel av biogas, framställd genom rötning eller förgasning, i större volymer. Strategi Naturgas kommer att få en ökad betydelse i tillförseln till stadens system för energiomvandling. Den planerade satsningen på ett naturgaseldat kraftvärmeverk har ett gynnsamt läge mot bakgrund av utbyggt distributionsnät såväl till som inom Göteborg. Naturgasen kan ekonomisera en utbyggd infrastruktur som på sikt, i enlighet med stadens budgetbeslut, kan nyttjas för biogas som t ex syntetgas från förgasad biomassa och avfall. Även vätgas kan på sikt bli aktuellt. Grön gas konceptet behöver vidareutvecklas i syfte att nå en bredare kundkategori i Göteborg. 5.7 Förnyelsebar energi (vind, sol, vatten, bio) Ekologiskt hållbart men ännu inget betydande inslag på svensk energimarknad Sverige och Finland nyttjar störst mängd biobränsle i Europa. Bränslet baseras främst på skogsprodukter och de största användarna är skogs-, massa- och sågverksindustrin, fjärrvärmeverk och småhussektorn. En ökad användning för uppvärmning av småhus och fjärrvärmeverk har pressat upp priserna på inhemskt bränsle. En allt större andel importeras från Kanada och de baltiska länderna. Vindkraften svarar i dagsläget för 0,7 TWh av Sveriges totala elkonsumtion på 150 TWh. Riksdagens målsättning är att vindkraften år 2015 skall förse Sverige med 10 TWh el. Med ett inflöde av solenergi till jorden som vida överstiger den energimängd som kommer från fossila bränslen är potentialen för solenergi enorm. I takt med teknisk utveckling mot högre verkningsgrad och lägre kostnader, kan användningen av solenergi öka. För utvecklingen av det svenska energisystemet kommer solenergi dock inte vara en betydande konkurrent till dagens elproduktion, men ett växande komplement och på lång sikt en möjlig framtida ersättning. Solvärmens betydelse för uppvärmning kan växa. Bland de inhemska förnybara energikällorna för energiförsörjning är vattenkraften helt dominerande. Under ett år med normal tillrinning producerar vattenkraftverken 64 TWh el av Sveriges totala efterfrågan på c:a 150 TWh. Den tekniska

15 utbyggnadspotentialen är avsevärt högre (24 TWh) än den i energipropositionen antagna miljöanpassade utbyggnadspotentialen på 2 TWh. Utbyggnad av vattenkraften kommer i sin helhet att ske via småskaliga vattenkraftverk. Utöver vattenkraftsproducerad el är en mindre andel (ca 4 %) av Göteborgs energianvändning vind-, sol- och biobränsleproducerad. Andelen biobränslen kommer att öka i fjärrvärmesystemet efter pågående konvertering av Rya HVC och HP3 vid Sävenäsverket till biobränsleeldning. Det finns f n ett fåtal vindkraftverk i kommunen. En mindre vindkraftpark (med ett dussin aggregat) är belägen i Arendalsområdet på Hisingen. GEAB prövar möjligheten att bygga en större vindkraftspark på Fladen inom Kungsbacka och Varbergs kommuner. Andra etableringsmöjligheter utreds inom Göteborgsregionen och en ansökan om 22 verk på Hakefjorden behandlas av kommunen. Strategi Det långsiktigt hållbara samhället innehåller utbyggd sol- och vindkraft och använder biobränsle för samtidig produktion av kraft och värme. Andelen förnybart bränsle skall därför öka under planperioden. Detta skall gälla även för transportsektorn med en allt högre andel förnybara drivmedel såsom ex.vis biogas och inblandning av etanol. Möjligheten att säkerställa Natura 2000-områdets vid Fladen i syfte att skydda fiskens reproduktionslokal med hjälp av vindkraftetablering bör prövas. 5.8 Fjärrvärme Ett effektivt och flexibelt distributionssystem då underlaget är tillräckligt och ekologiskt hållbart med rätt insatsenergi Fjärrvärme är ett distributionssystem och inget primärt energislag. Cirka 40 procent av uppvärmningen av Sveriges bostäder och lokaler sker via fjärrvärme. Främst i flerbostadshus men även i villor och större byggnader som skolor, industrier, butikslokaler, kontor och sjukhus. Göteborgs fjärrvärmesystem ägs av GEAB och är Sveriges näst största. För närvarande försörjs lägenheter och villor i Göteborgs kommun med värme från fjärrvärmesystemet. Dessutom försörjer fjärrvärmesystemet ytterligare lägenheter och 6760 villor i Partille kommun. Värmeproduktionen baseras till stor del på spillvärme från industrin (framförallt raffinaderierna) samt energiåtervinningen vid avfallsförbränningen på Renova. Tillsammans utgör dessa cirka 60 procent av systemets produktion. Resterande värmeproduktion baseras på värmepumpar (16 procent), gaseldad kraftvärme (6 procent) samt hetvattenpannor som eldas med naturgas (13 procent), biobränslen (4 procent) och olja (1 procent). Priset på insatsenergi i fjärrvärmesystemen kan komma att påverkas av en avreglering av tillförselsidan till näten. Strategi Fjärrvärmen ger värdefullt värmeunderlag för kraftvärmeproduktion och är dessutom ett bränsleflexibelt system med möjligheter att ta tillvara olika bränslen. Ett fjärrvärmesystem har därmed goda förutsättningar att anpassas till enskilda energislags prisförändringar och förändringar i skatter och styrmedel. Fjärrvärmen har därför även i

16 framtiden goda möjligheter att tryggt och säkert kunna erbjudas till konkurrenskraftiga priser och produktionssätt som successivt anpassas till uppställda miljömål. Effektiv fjärrvärme är ur miljösynpunkt att föredra framför olje- och eluppvärmning. För att kunna möta framtida behov är det viktigt att nödvändig produktionskapacitet planeras och säkerställs utifrån en långsiktig planeringshorisont. Möjligheten till effektiv regionalt utökad fjärrvärmelast med minskning av regional miljöpåverkan till följd bör tillvaratas. 6 UPPFÖLJNING För att kunna följa utvecklingen och genomföra fortlöpande förbättringar krävs en kontinuerlig uppföljning av energifrågorna. Uppföljning skall ske årligen och redovisas i anslutning till kommunens årliga miljörapport och i anslutning till stadens budgetprocess. Kommunfullmäktige prövar årligen i samband med budget behovet av prioriterade mål, uppdrag och direktiv för kommunens verksamheter.

17 Förslag till Göteborgs Energiplan 2005 Respons från remissinstanser Inkomna svar BRG AB Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Fordonsgas Väst AB Framtiden AB Företagarnas Riksorganisation GR Gryaab Göteborg 2050 Göteborg Energi AB Göteborgs Spårvägar AB Göteborgs Stads Upphandlings AB HIGAB AB Hyresgästföreningen Konsumentnämnden Kretsloppsnämnden Lennart Alfredsson (styrgruppen) Lokalförsörjningsnämnden Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljönämnden Park & Naturnämnden Renova AB Roland Rydin (styrgruppen) Räddningstjänsten i Stor-Göteborg SDN Askim SDN Bergsjön SDN Torslanda Svenska Naturskyddsföreningen Trafiknämnden Va-nämnden Villaägarnas Riksförbund Västra Götalandsregionen Västtrafik AB Kommentar svarat för hela Framtidenkoncernen Meddelat att de avstår från att svara SDN Centrum

18 Vattenfall AB Ej svarat Bostadsbolaget AB Energimyndigheten Familjebostäder AB Fastighetsägarna Göteborg Första regionen Formas HSB Göteborg Naturvårdsverket Plusenergi AB Poseidon AB Preem Raffinaderier AB Riksbyggen Shell Raffinaderier AB Västsvenska Handelskammaren Kommentar svar från Förvaltnings AB Framtiden svar från Förvaltnings AB Framtiden svar från Förvaltnings AB Framtiden

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Beslutsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004 2 (13) INNEHÅLL Bakgrund 3 Målsättning, syfte och avgränsningar 3 Arbetsformer 4 Genomförande och uppföljning 4 Södertäljes

Läs mer

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Ärende 12 Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-08-10 KS 2014.0329 Handläggare Bosse Björk Projekt Lokalt framställd Förnyelsebar Energi

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer