Gamla Plan- och bygglagen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gamla Plan- och bygglagen"

Transkript

1 Gamla Plan- och bygglagen (1987:10) Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas jurister eller behörig firmatecknare för Villaägarna är strängt förbjudet. Informationsmaterialet är endast avsett att fungera som generell vägledning. För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. Postadress Besöksdress Telefon E-post Hemsida Box 7118, Sollentuna Johan Berndes väg

2 2 (21) Innehåll 1. Inledning Planläggning Planmonopol De olika plantyperna Översiktsplan Områdesbestämmelser Detaljplan Fastighetsplan Detaljplan Detaljplanekravet Obligatoriskt innehåll Genomförandetid Planprocessen Program Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Utställning Antagande Överklagande Laga kraft Enkelt planförfarande Opinionsbildning Bygglov Åtgärder som kräver bygglov, generella bestämmelser Åtgärder som kräver bygglov, särskilda bestämmelser för områden med detaljplan Åtgärder sin inte kräver bygglov, särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader Marklov eller rivningslov Förhandsbesked Bygganmälan Innehåll i bygglovsansökan... 14

3 3 (21) 13. Handläggning av en ansökan Grannehörande Giltighetstid för lov Motivering av beslut Anstånd med avgörandet Slutbevis Avgifter Byggnadsavgift Särskild avgift Tilläggsavgift Överklagande Överklagande av bygglov... 19

4 4 (21) 1. Inledning Informationen i denna informationsskrift gäller för ärenden om lov och detaljplaner som har påbörjats före den 2 maj 2011, då nya plan- och bygglagen trädde i kraft. För ärenden som påbörjats den 2 maj 2011 eller senare hänvisas till informationsskrifterna Bygglov och Detaljplaner. 2. Planläggning Beslut om hur marken och vattnet ska användas och hur bebyggelsen ska utformas är något som berör många människor och som ska gälla under lång tid. För att vi som medborgare ska få insyn och inflytande över dessa frågor finns regler om planläggning. Denna informationsskrift handlar främst om detaljplanläggning. 2.1 Planmonopol Planläggning är en kommunal angelägenhet. Kommunen har så kallat planmonopol. Det innebär att det är kommunen som bestämmer om och när planläggning ska ske. Det innebär dock inte att den kommunala planeringen för den skull kan ske helt fristående från planeringen på regional och central nivå. Den påverkas t.ex. av kommunövergripande infrastruktur som vägar, järnvägar och kraftledningar. Hänsyn måste också tas till bestämmelser i andra lagar än plan- och bygglagen, t.ex. bestämmelser om strandskydd och naturreservat. Planmonopolet innebär att en villaägare som vill att kommunen ska göra en planändring som berör hans fastighet, t.ex. så att byggrätten för hans fastighet utvidgas, inte kan tvinga kommunen att göra det. Om kommunen däremot är villig att göra en planändring eller att anta en ny detaljplan måste den förfara på ett speciellt sätt. Planprocessen beskrivs längre fram i informationsmaterialet. 3. De olika plantyperna Planläggning av mark för bebyggelse har skett under lång tid, i flera hundra år. Den lag som reglerar planläggningen idag är plan- och bygglagen (PBL) från Det finns flera olika typer av planer: 3.1 Översiktsplan Alla kommuner ska ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen anger grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Den ska också redovisa vilka miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenområden samt hur vissa riksintressen ska tillgodoses.

5 5 (21) Översiktsplanen ska hållas aktuell. Det innebär att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden måste ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Översiktsplanen är endast vägledande. 3.2 Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan ses som en djupdykning i en översiktsplan inom ett område som inte har detaljplan. De är inte lika detaljerade som detaljplaner utan reglerar endast ett begränsat antal frågor. Ändamålet med områdesbestämmelserna kan vara att säkerställa översiktsplanens syfte eller att tillgodose ett eller flera riksintressen enligt miljöbalken. Områdesbestämmelser ska omfatta ett avgränsat område av en kommun och är bindande. En viktig skillnad mellan detaljplan och områdesbestämmelser är att områdesbestämmelser inte ger någon direkt rätt att förvärva mark eller rätt att på annat sätt använda mark för ett bestämt ändamål. 3.3 Detaljplan Detaljplaner görs framför allt vid större förändringar eller för att säkerställa en viss fortsatt markanvändning. En detaljplan omfattar endast en mindre del av en kommun och ska begränsas till just det område som berörs av de planerade åtgärderna. Detaljplanen är bindande. Den har vissa rättsverkningar för kommunen och enskilda. Under planens genomförandetid har fastighetsägarna en garanterad byggrätt i enlighet med planen. 3.4 Fastighetsplan En fastighetsplan upprättas vid behov i områden med detaljplan. Den kan omfatta hela eller delar av detaljplaneområdet. Fastighetsplaner kan innehålla bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande rättigheter samt om gemensamhetsanläggningar. Fastighetsplanens redovisning av fastighetsgränser är bindande vid kommande fastighetsbildning, till skillnad från de fastighetsgränser inom kvartersmark som ibland illustreras i detaljplaner. 4. Detaljplan I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och av hur miljön avses förändras eller bevaras. Detaljplanen är ett instrument för kommunen att förverkliga den lokala bebyggelsepolitiken och de sociala ambitionerna samt att främja en ekonomisk och rationell byggproduktion. Vid detaljplanläggningen tas hänsyn till de allmänna intressen som beskrivs i PBL och miljöbalken. Därigenom blir lämpligheten att bygga i enlighet med planen prövad och planen ger sedan byggrätt. Exempel: Om en villaägare vill få bygglov för ett garage krävs det att åtgärden stämmer överens med planen. Om så inte är fallet måste planen ändras för att ett bygglov ska kunna ges.

6 6 (21) Möjligheten till dispens från planen är numera borttagen, däremot får kommunen medge mindre avvikelser som är förenliga med planens syfte. I en känslig miljö kan även mycket små avsteg rörande placering och utformning vara otillåtna därför att de strider mot syftet med planen. I en annan miljö kan kommunen kanske medge större avsteg. Förutsättningen är dock att de inte innebär någon större omgivningspåverkan. Vägledning kan fås i planbeskrivningen. Beroende på hur detaljerad detaljplanen är och med vilken noggrannhet plankartan är utformad kan det också finnas ett visst tolkningsutrymme av planen. Mindre avvikelse är en åtgärd kommunen har möjlighet att besluta om, ingenting de är tvungna att medge. 4.1 Detaljplanekravet I PBL finns bestämmelser om i vilka situationer detaljplan ska göras innan lov får ges. Kommunen avgör när och var detaljplan ska göras (det kommunala planmonopolet). I följande situationer krävs att detaljplan upprättas: Ny sammanhållen bebyggelse Ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked Befintlig bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. Med sammanhållen bebyggelse avses sådan bebyggelse som ställer krav på gemensamma anordningar och/eller behöver få flera frågor lösta i ett sammanhang. Gemensamma anordningar kan t.ex. vara gator eller vatten- och avloppsanläggningar. Med bebyggelse eller byggnad jämställs här även vissa andra anläggningar. En enstaka byggnad som kan få konsekvenser för omgivande bebyggelse, kan vara en byggnad vars användning leder till störningar av olika slag. Det kan också vara verksamheter som kan få konsekvenser för serviceutbudet eller trafiken i ett större område. 4.2 Obligatoriskt innehåll PBL anger ett visst obligatoriskt innehåll för detaljplaner. Det är: Allmänna platser, t.ex. gator, vägar, torg och parker Kvartersmark för bebyggelse eller olika typer av anläggningar, t.ex. fritidsanläggningar, VA-anläggningar och energianläggningar Vattenområden, t.ex. båthamn och friluftsbad Kommunen är alltid huvudman, d.v.s. ansvarig för iordningställandet av gator och andra allmänna platser om inget annat anges i planen. Utöver detta minimiinnehåll får detaljplanen reglera t.ex. exploateringsgrad, byggnaders och anläggningars användning, placering, utformning och utförande, vegetation, höjdlägen, utfart, parkeringsplatser och skyddsanordningar.

7 7 (21) 4.3 Genomförandetid En detaljplan ska alltid ha en bestämd genomförandetid. Den ska vara minst fem och högst femton år och är den tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras. Detaljplanen är bindande för både fastighetsägare och kommun. Under detaljplanens genomförandetid är fastighetsägaren garanterad att få bygga i enlighet med planen. Områdets lämplighet har ju redan prövats i planprocessen. Under genomförandetiden får kommunen bara i undantagsfall ändra planen, om inte berörda fastighetsägare går med på att så får ske. En fastighetsägare har t.o.m. rätt till ersättning eller kan kräva att hans fastighet löses in om detaljplanen ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång och skada uppkommer till följd av detta, t.ex. i form av att en byggrätt enligt planen begränsas eller upphävs. Tanken är att genomförandetiden ska innebära en slags garantitid för fastighetsägare, en garanti att så länge genomförandetiden löper få bebygga sin fastighet i enlighet med vad planen tillåter. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men får då ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. 5. Planprocessen För att förbättra beslutsunderlaget till en detaljplan, och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda intressenter, finns regler om hur man ska förfara vid framtagandet av en detaljplan. Den så kallade planprocessen ska följa ett visst schema. Samma förfaranderegler gäller vare sig kommunen upprättar nya, ersätter, ändrar eller upphäver detaljplaner eller områdesbestämmelser. 5.1 Program Detaljplanen ska grundas på ett program om det inte är onödigt (exempelvis vid enkelt planförfarande). Tanken är att programmet ska ange utgångspunkter och mål för planen. Ett program är det första stadiet i planprocessen. Då är också möjligheterna att påverka som störst. Vi rekommenderar därför att villaägare och föreningar är aktiva så tidigt som möjligt i planprocessen om de har synpunkter på vad som föreslås. 5.2 Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs för detaljplaner som medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. En MKB ska möjliggöra en samlad och allsidig bedömning av den inverkan planens genomförande får på de angivna intressena.

8 8 (21) 5.3 Samråd När kommunen har upprättat ett förslag till detaljplan ska samråd ske med olika intressenter. Kommunen är skyldig att samråda med länsstyrelsen, lantmäteriet och kommuner som berörs av förslaget. Tanken är att länsstyrelsen i samrådet bland annat ska ta till vara statliga intressen. Kommunen ska också bereda sakägare, bland annat villaägare, som berörs av förslaget tillfälle till samråd. Även myndigheter, hyresgäst- och miljöorganisationer samt vissa andra sammanslutningar och boende ska inbjudas till samråd. När samrådet berör många personer bör det ordnas ett offentligt möte eller en samrådsutställning. Om endast få personer är berörda kan det räcka med ett utskick av förslaget och telefonkontakt eller personligt möte på platsen. Samrådet är en fortlöpande process för utbyte av information och synpunkter. I ett inledningsskede är syftet även att få till stånd en debatt om planområdet vid en tidpunkt när det fortfarande finns möjlighet att påverka planarbetet. Genom samrådet ska kommunen få bästa möjliga beslutsunderlag, samtidigt som sakägarna och övriga berörda inte ska behöva rikta invändningar mot planen till följd av missförstånd om planens innehåll eller innebörd. Avsikten är naturligtvis att man så långt som möjligt ska komma överens om en lämplig utformning av planen, särskilt i sådana avseenden där synpunkter kan tillgodoses utan några olägenheter av betydelse. Det är dock viktigt att betona att samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Kommunen måste alltså inte tillgodose alla de synpunkter som kommer fram under samrådet. Observera att endast skriftliga synpunkter kan ligga till grund för rätten att överklaga efter det att planen är antagen, om synpunkterna inte blivit tillgodosedda. Resultatet av samråden kring program och planförslag ska redovisas i en samrådsredogörelse. Den ska innehålla de förslag och synpunkter som kommit fram under samrådet samt kommunens motiverade ställningstagande till dessa. Tyngdpunkten bör ligga på de synpunkter som inte tillgodosetts. 5.4 Utställning Kommunen ska ställa ut planförslaget till granskning under minst tre veckor innan det antas. Innan förslaget ställs ut ska en kungörelse anslås på kommunens anslagstavla och föras in i ortstidningen. Innehållet i kungörelsen ska även meddelas kända sakägare med flera. Denna underrättelse får skickas i brev men om det är ett stort antal personer som berörs räcker kungörelse i ortstidning och anslag på kommunens anslagstavla. Utställningen är särskilt viktig för den som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda tidigare under planprocessen. För att kunna överklaga måste man ha lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget senast under utställningstiden. Skriftliga synpunkter som kommit in till kommunen redan under samrådsskedet, behöver inte upprepas under utställningen för att ge rätt att överklaga. I vissa fall kan kommunen tillämpa så kallat enkelt planförfarande. Det innebär att utställningen ersätts av ett skriftligt förfarande.

9 9 (21) Efter utställningstiden ska kommunen sammanställa de synpunkter som senast under utställningen har framförts skriftligen och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtande. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen ska det ställas ut på nytt. 5.5 Antagande Detaljplaner ska antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige får dock delegera rätten att anta planer till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. Det kan ske för planer som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt, bland annat sådana planer som handläggs med enkelt planförfarande. När planen är antagen och beslutsprotokollet är justerat ska ett tillkännagivande anslås på kommunens anslagstavla. Meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt besvärshänvisning ska skickas till bland annat länsstyrelsen och sakägare. 5.6 Överklagande Beslutet att anta planen får överklagas hos länsstyrelsen. Överklagandet ska sändas till den instans i kommunen som har tagit beslutet. Det ska vara kommunen tillhanda inom tre veckor från den dag då ett justerat protokoll med antagandebeslutet har satts upp på kommunens anslagstavla. Kommunen prövar om överklagandet skett inom föreskriven tid. I så fall överlämnas ärendet till länsstyrelsen för prövning. Observera att det endast är de som senast under utställningstiden framfört skriftliga invändningar mot planförslaget eller de som fått besvärshänvisning som har rätt att överklaga. I överklagandet ska minst anges vilket beslut som överklagas, vilken ändring av beslutet som begärs samt vara undertecknat. Skrivelsen bör dock även innehålla synpunkter på själva sakfrågan (gärna konstruktiv kritik) samt den klagandes adress. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den klagande till del. 5.7 Laga kraft Beslutet om att anta en detaljplan vinner laga kraft när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat det eller när länsstyrelsen har beslutat att inte överpröva planbeslutet enligt 12 kap PBL (riksintressen). 6. Enkelt planförfarande Enkelt planförfarande kan användas vid upprättande (ersättning, ändring eller upphävande) av detaljplan och områdesbestämmelser. Förutsättningarna är att förslaget 1. är av begränsad betydelse, 2. saknar intresse för allmänheten, 3. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 4 kap 9 PBL (bl a riksintressen).

10 10 (21) Med begränsad betydelse menas planer av rutinkaraktär. Förslag som kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta. Samrådskretsen bör också vara begränsad. Saknar intresse för allmänheten får tolkas så att frågan saknar intresse för den allmänhet som inte ingår i samrådskretsen till förslaget. Vid handläggning av ett planförslag kan man övergå från enkelt planförfarande till det normala förfarandet eller vice versa. Skillnaden från normalt planförfarande är att vanligen behövs inte program, samrådskretsen är begränsad, särskild samrådsredogörelse behövs inte (ingår i utlåtandet), utställningen ersätts med en underrättelse direkt till samrådskretsen (skriftliga synpunkter ska lämnas till kommunen inom två veckor), kungörelseförfarandet begränsas. 7. Opinionsbildning Den villaägare och förening som har synpunkter på ett planförslag ska naturligtvis ta tillvara de möjligheter som finns att påverka. Man ska alltså framföra synpunkter på samrådet och yttra sig skriftligt senast under utställningstiden för att senare kunna överklaga beslutet. Det är dock viktigt att framhålla att föreningen inte har någon självständig besvärsrätt om det inte är så att föreningen äger mark eller har en rättighet som berörs. Vid sidan av den formella vägen finns också möjligheter att påverka på annat sätt, genom uppvaktningar av kommunens politiker, genom protestlistor, genom kontakter med lokalpress och så vidare. I många fall kan det vara ett mer effektivt sätt att få en förändring till stånd. För att få gehör för sina synpunkter och krav bör man vara ute så tidigt som möjligt. Det kan också vara klokt att inte bara säga nej till vad som föreslås i planen, utan också föra fram alternativa förslag. 8. Bygglov Det är åtskilligt som villaägaren har att beakta vid ny-, om- eller tillbyggnadsarbeten på fastigheten. Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur bygglovplikten är utformad och i det följande lämnas en redogörelse över detta. Bygglovprövningen avser i första hand frågor om byggnadens lokalisering, yttre utformning, anpassning till stads- och landskapsbilden, anpassning till natur- och kulturvärden samt hänsynen till grannar m.m. Att de tekniska kraven på byggnadsverken uppfylls ska garanteras genom byggherrens egenkontroll.

11 11 (21) De tekniska kraven på byggnaderna regleras i lagen och förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL och BVF). Dessa krav konkretiseras ytterligare i Boverkets tillämpningsföreskrifter och Boverkets bygg- och konstruktionsregler. De sistnämnda har karaktär av dels bindande föreskrifter dels allmänna råd. Därutöver ska beaktas de bestämmelser som finns i de detaljplaner eller områdesbestämmelser som gäller för fastigheten. Av planen kan t.ex. framgå hur stort och högt ett hus får vara, var på fastigheten det får placeras samt vad det får användas till. De planer som gäller för fastigheten finns hos kommunen. Skriftligt tillstånd för att bygga, riva eller vidta vissa markåtgärder i enlighet med PBL lämnas av byggnadsnämnden i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Oavsett om en åtgärd kräver bygglov eller ej krävs i vissa fall att en bygganmälan lämnas till byggnadsnämnden minst tre veckor innan ett byggnadsarbete påbörjas. Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten benämns i PBL för byggherre. Det är oftast fastighetsägaren. Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser. PBL innehåller en katalog med bestämmelser över dels de åtgärder som kräver bygglov och/eller bygganmälan dels de åtgärder som är befriade från bygglov. 8.1 Åtgärder som kräver bygglov, generella bestämmelser Bygglov krävs bl.a. för att: Uppföra byggnader (undantag finns för friggebodar se nedan). Göra tillbyggnader. Med tillbyggnad avses åtgärd som utökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker. Exempelvis gräva ut och göra en källare eller bygga in balkong så att man får ytterligare ett rum. Ändra användning genom att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller delvis för väsentligt annat ändamål. Exempelvis när rum för bostad inreds som kontor eller när garage görs om till verkstad. Ändring av byggnad så att ytterligare bostadslägenhet eller ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri inreds. Andra anläggningar än byggnader som t.ex. småbåtshamnar, upplag, radio- eller telemaster, vindkraftverk, murar eller plank (undantag, se nedan) och parkeringsplatser utomhus. För ekonomibyggnader inom jordbruk, skogsbruk eller liknande näring som inte omfattas av detaljplan, krävs bygglov endast om man använder eller inreder byggnaden för väsentligen annat ändamål. 8.2 Åtgärder som kräver bygglov, särskilda bestämmelser för områden med detaljplan Inom område med detaljplan krävs dessutom bygglov för att:

12 12 (21) Ändra byggnaders yttre utseende genom att färga om byggnader, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller på annat sätt avsevärt påverka utseendet t.ex. ta upp nya fönster i fasad eller tak. Sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Uppföra, bygga till eller ändra ekonomibyggnader för jord- eller skogsbruk eller liknande näring. 8.3 Åtgärder sin inte kräver bygglov, särskilda bestämmelser för enoch tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader Det krävs inte bygglov för att: Med mur eller plank anordna skyddade uteplatser inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Anordna skärmtak över sådana uteplatser som ovan eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaken totalt inte täcker en större area än 15,0 m² och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. I omedelbar närhet av bostadshuset uppföra komplementbyggnader (friggebodar) som totalt inte har en större byggnadsarea än 15,0 m², har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Kommunen får dock i detaljplan bestämma att åtgärden kräver bygglov. För att få placera mur, plank, skärmtak eller friggebod närmare tomtgräns än 4,5 meter utan bygglov krävs att berörda grannar lämnar sitt medgivande. Ett sådant medgivande bör dokumenteras skriftligt. För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom detaljplanelagt område krävs inte heller bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte ändrar byggnadens eller områdets karaktär väsentligt. Kommunen får dock i detaljplan bestämma att åtgärden kräver bygglov. Utanför detaljplan och samlad bebyggelse får man utan bygglov färga om byggnad, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och dessutom göra mindre tillbyggnader. Tillbyggnaden får inte bli så stor att den dominerar över det ursprungliga huset. Komplementbyggnader, murar och plank i omedelbar närhet av bostadshuset kräver inte heller lov. Bygger man närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs dock grannemedgivande. Saknas grannemedgivande krävs bygglov. Med samlad bebyggelse menas en bebyggelsegrupp av cirka hus på tomter som gränsar till varandra eller till en gemensam väg. 9. Marklov eller rivningslov Inom detaljplanelagt område krävs rivningslov för att riva byggnader eller del av byggnader, om inte annat anges i planen. För byggnader som inte kräver bygglov (se ovan)

13 13 (21) krävs inte heller rivningslov om inte krav på sådant införts. Rivningslov gäller normalt heller inte andra anläggningar som t.ex. mur eller plank Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat anges i planen, marklov för schaktning eller fyllning som medför att höjdläget för tomter eller allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst höjdläge anges i planen krävs dock inte marklov för att höja eller sänka marken till angiven nivå. I en detaljplan är det också möjligt att ta in bestämmelser som innebär att marklov krävs för trädfällning eller skogsplantering. Byggnadsnämnden kan dessutom i detaljplan eller områdesbestämmelser utöka eller minska kraven på bygglov, rivningslov och marklov. För att exakt få veta vad som gäller för din fastighet måste du därför vända dig till kommunens byggnadsnämnd. 10. Förhandsbesked Byggnadsnämnden kan, om man vill veta om man får lov att bygga på en speciell plats, ge förhandsbesked om detta. Vanligen gäller det åtgärder utanför detaljplan men det kan även vara ändamålsenligt inom detaljplan, t.ex. för att tryggt kunna projektera bygget om detaljplanens genomförandetid gått ut eller om detaljplanen inte är tillräckligt tydlig. När byggnadsnämnden behandlar en sådan ansökan kan detta ske med enklare underlag. Ett positivt förhandsbesked är bindande i två år och innebär att byggnadsnämnden bedömt att en lovpliktig åtgärd kan tillåtas på den avsedda platsen. Även om man fått positivt förhandsbesked måste bygglov sökas. 11. Bygganmälan Innan ett byggnadsarbete får påbörjas ska en bygganmälan göras till byggnadsnämnden. Bygganmälan kan även lämnas in samtidigt med bygglovansökan och det är oftast en fördel att anmälan inkommer så tidigt som möjligt. En bygganmälan ska normalt vara skriftlig. Till anmälan ska bifogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Bygganmälan ska göras för alla åtgärder som kräver bygglov och för vissa lovfria åtgärder. Byggnadsarbetena får normalt inte påbörjas förrän tidigast tre veckor efter det att bygganmälan inkommit till byggnadsnämnden. Bygganmälan upphör att gälla, om arbetena inte påbörjats inom två år från dagen för anmälan. När byggnadsnämnden erhållit bygganmälan ska de, om det inte är uppenbart obehövligt, kalla byggherren till ett byggsamråd. Vid byggsamrådet går man igenom vilka åtgärder för tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att man ska försäkra sig om att byggnaden kommer att uppfylla samhällets krav. Byggnadsnämndens beslut om åtgärder för tillsyn och kontroll redovisas i en kontrollplan. Vilka tekniska krav som byggnader ska uppfylla framgår av BVL. Som en garanti för att byggherren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att se till att de gällande tekniska egenskapskraven uppfylls ska byggherren normalt utse

14 14 (21) en kvalitetsansvarig. Den kvalitetsansvarige ska biträda byggherren, delta i byggsamråd och närvara vid kontroller och besiktningar. Han ska för byggherrens räkning övervaka kontrollen av att samhällskraven uppfylls. Den kvalitetsansvarige ska ha riksbehörighet eller särskilt godkännande av byggnadsnämnden. Vid enklare arbeten av begränsad omfattning kan byggnadsnämnden godkänna att byggherren själv är kvalitetsansvarig. Det är inte att rekommendera att själv vara kvalitetsansvarig för annat än små projekt och det är inte heller lämpligt att eventuell byggentreprenör utses som kvalitetsansvarig för det projekt han själv är delaktig i. Bygganmälan fordras för lovpliktiga åtgärder och för följande åtgärder som inte kräver bygglov: Uppförande eller tillbyggnad av byggnad, t.ex. utanför detaljplanelagt område Anläggningar som normalt omfattas av krav på bygglov Ändringar av byggnads bärande konstruktionsdelar eller som avsevärt påverkar dess planlösning Installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler eller ventilationsanordningar Installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter Underhåll av bebyggelse med särskilt bevarandevärde Rivning som omfattas av krav på rivningslov. Vissa åtgärder är dock undantagna. Åtgärder som alltid är bygglovbefriade är också alltid undantagna från kravet på att göra en bygganmälan. Exempel på detta är friggebodar och ekonomibyggnader för jord- och skogsbrukets behov som ligger utanför detaljplanelagt område. 12. Innehåll i bygglovsansökan Ansökningar om bygglov, rivningslov och marklov ska göras till byggnadsnämnden i kommunen. Kommunen brukar tillhandahålla ansökningsformulär. Huvudregeln är att ansökan ska vara skriftlig men om åtgärden är av enklare slag kan det räcka med en muntlig ansökan. Vid muntlig ansökan är det viktigt att sökanden får en bekräftelse på att ansökningen finns registrerad hos nämnden. Exempelvis ett lämnat bygglov eller en underrättelse om att byggnadsnämnden mottagit ansökningen och vad denna enligt nämnden avser. Om ansökningshandlingarna är ofullständiga, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs inte föreläggandet, får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen avvisas. Byggnadsnämnden ska dock enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer ge sökanden rimlig vägledning, om ansökningshandlingarna är ofullständiga. Bygglovsansökan ska åtföljas av de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt som behövs för prövningen. Denna allmänt hållna bestämmelse innebär att byggnadsnämnden allt efter åtgärdens art kan bestämma att vissa handlingar, t.ex. nybyggnadskarta, kan

15 15 (21) undvaras. Ta därför kontakt med byggnadsnämnden i kommunen för att få veta exakt vilka handlingar som behövs. För att uppföra ett ordinärt småhus behövs normalt, förutom ansökan med uppgift om ändamål, antal våningar och val av utvändigt material (och eventuellt kulör), en situationsplan med markplanering och fasadritningar. Planritning krävs inte för bygglov men underlättar arbetet vid bygganmälan. Situationsplanen anger de planerade och befintliga byggnadernas höjd- och planläge, totalmått, avstånd till fastighetsgräns och till eventuell angränsande allmän väg och tomtmarkens utformning i övrigt. Situationsplanen är grundad på en nybyggnadskarta. Detta är viktigt för att bl.a. VA-anläggningar, kraftledningar, fornlämningar, servitut och nyttjanderätter ska kunna redovisas. Det är också nödvändigt för att ge besked om vilka sakägare, t.ex. grannar som berörs av åtgärden. Dessa ska i vissa fall, se nedan, ges tillfälle att yttra sig över ansökningen. 13. Handläggning av en ansökan Ansökan skickas till byggnadsnämnden där ärendet registreras, får diarienummer och handläggare utses. När detta är gjort skickas en bekräftelse till den sökande. I bekräftelsen meddelas om ansökan behöver kompletteras eller om ärendet måste granskas av andra instanser, t.ex. gatukontoret eller miljönämnden. Om handläggaren redan på detta stadium gjort bedömningen att bygglov inte kan beviljas meddelas detta och anledningen därtill. Den sökande kan då dra tillbaka ärendet, föreslå ändringar så att bygglov kan beviljas eller begära att beslut i saken fattas av byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd. Nämnden beslutar i frågor om enskilda bygglov och andra frågor av mer principiell betydelse. Det är vanligt att byggnadsnämnden delegerar beslutanderätten i vissa enklare lovärenden till tjänstemännen på kommunen. När handläggaren inhämtat all information som behövs för att kunna fatta beslut, beviljas lov, eller så hänskjuts ärendet till byggnadsnämnden Grannehörande Innan bygglov lämnas ska byggnadsnämnden bereda de som bor i närheten och berörs tillfälle att yttra sig över ansökningen om åtgärden innebär avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller reglerad i områdesbestämmelser. Så kan vara fallet om en byggnad t.ex. kommer att överskrida tillåten höjd eller area eller om den ska placeras närmare tomtgräns än vad som är tillåtet. Avviker den sökta åtgärden mer än vad som kan anses som mindre avvikelse ska bygglov inte beviljas utan att detaljplanen först ändras. Det är inget som hindrar att sökanden inhämtar yttrande från grannar och andra sakägare redan innan bygglovsansökan görs och bifogar yttrandena till ansökningen. Ansvaret för att grannar hörs och ges tillfredsställande information är dock byggnadsnämndens. Om en

16 16 (21) granne har invändningar mot bygglovsförslaget måste byggnadsnämnden bereda grannen tillfälle att yttra sig direkt till nämnden. Bygglovsärenden får som regel inte avgöras utan att den som ansökt om lovet underrättas om det material som tillförts ärendet genom andra än honom själv. Sökanden ska därvid beredas tillfälle att yttra sig över det tillförda. Det kan vara klokt att ta kontakt med någon bygglovhandläggare redan på planeringsstadiet, på så sätt kan framtida problem undvikas. Den professionelle handläggaren kan komma med värdefulla upplysningar och användbara tips. Samtidigt kan förutsättningar för mindre avvikelser från detaljplan diskuteras Giltighetstid för lov I ett beviljat bygglov ska anges lovets giltighetstid samt de övriga villkor och upplysningar som behövs. Den som får bygglov beviljat måste påbörja byggandet inom två år och avsluta arbetet inom fem år, annars förfaller lovet och nytt lov måste sökas Motivering av beslut Enligt förvaltningslagen ska beslut, som avser myndighetsutövning mot någon enskild, innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet. Skälen får utelämnas om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen Anstånd med avgörandet Om kommunen påbörjar ett arbete i syfte att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov tills dess att planarbetet avslutats. Har kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökan kom in till byggnadsnämnden ska dock ansökningen avgöras utan dröjsmål. Motsvarande gäller för områdesbestämmelser, fastighetsplan eller expropriation. 14. Slutbevis När byggherren har fullgjort vad som ankommer på honom enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden godkänt detta ska nämnden utfärda ett slutbevis. Om byggnadsnämnden finner brister kan nämnden besluta om användningsförbud av byggnaden. En förändring mot äldre lagstiftning är att byggnadsnämnden inte längre är skyldig att utföra någon slutbesiktning. Däremot är det i byggherrens eget intresse att slutbesiktiga byggnationen. Slutbesiktningen syftar till att kontrollera att byggnationen verkligen uppfyller vad som överenskommits enligt kontrakt och bygglovshandlingar och utgör startpunkten för entreprenörens garantitid.

17 17 (21) 15. Avgifter 15.1 Byggnadsavgift Om någon utan lov utför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov ska byggnadsavgift tas ut. Byggnadsavgiften ska bestämmas till ett belopp som motsvarar fyra gånger bygglovavgiften, dock minst ett tjugondels prisbasbelopp. Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt efterges. Om rättelse sker ska byggnadsavgift inte tas ut. Rättelse måste dock ha skett innan frågan om påföljd eller ingripande tas upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden. Enligt övergångsbestämmelserna till 2008 års lagändring ska äldre bestämmelser tillämpas på överträdelser som ägt rum före den 1 januari För sådana överträdelser är minimibeloppet således 500 SEK Särskild avgift I andra fall än när bestämmelserna om lov har åsidosatts ska särskild avgift tas ut. Detta gäller när arbete utförts utan att det finns någon kvalitetsansvarig, någon underlåter att göra bygganmälan eller rivningsanmälan eller arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har meddelat. Avgiften ska bestämmas till minst ett tjugondels prisbasbelopp och högst ett halvt prisbasbelopp. Enligt övergångsbestämmelserna till 2008 års lagändring ska äldre bestämmelser tillämpas på överträdelser som ägt rum före den 1 januari För sådana överträdelser är minimibeloppet således 200 SEK och maximibeloppet SEK Tilläggsavgift Om byggnad uppförs, tillbyggnad görs, byggnad rivs eller om byggnad helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål utan lov ska även tilläggsavgift tas ut. I de fall byggnadsavgift med anledning av rättelse m.m. inte ska tas ut eller om bruttoarean på det olovliga utrymmet inte är större än 10 m² ska inte heller tilläggsavgift tas ut. Avgiften är 500 SEK/ m² bruttoarea. 10 m² ska dock alltid frånräknas. 16. Överklagande Om ett beslut om bygglov (marklov, rivningslov och förhandsbesked) har gått någon emot, helt eller delvis, har denne rätt att överklaga beslutet till länsstyrelsen. Detta gäller både den sökande och de berörda grannarna. En besvärshänvisning ska lämnas av kommunen. Ett överklagande får inte avse frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestämmelse eller förhandsbesked. I dessa frågor måste synpunkter och besvär anföras i planärendet. Beslut om byggsamråd kan inte heller överklagas.

18 18 (21) Överklagandetiden är tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Det är därför bra att delge eventuella grannar sitt beviljade bygglovsbeslut eftersom ni då vet inom vilken tid grannarna har rätt att överklaga. Överklagandeskrivelsen ska vara ställd till länsstyrelsen men ges in till den myndighet som meddelat beslutet, d v s till kommunen. Kommunen prövar om överklagandeskrivelsen inkommit i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent ska den normalt avvisas. Om skrivelsen inte avvisas ska kommunen överlämna denna och övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen. Besvärsskrivelsen ska innehålla uppgifter om vilket beslut som överklagas, vilken ändring av beslutet som yrkas samt varför beslutet ska ändras med angivande av allt som den klagande vill åberopa till stöd för yrkandet. Skrivelsen ska dessutom innehålla nödvändiga personuppgifter om den klagande. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till länsrätten och efter prövningstillstånd vidare till kammarrätten och regeringsrätten. Litteratur: Didòn m fl, Plan- och bygglagen Boverkets allmänna råd, Boken om lov, tillsyn och kontroll

19 19 (21) Överklagande av bygglov (ärendenummer) Härmed överklagar jag ovanstående beslut avseende Beslutsdatum Beslutet fattades av Jag överklagar beslutet med följande motivering Jag begär vidare utsträckt tid för att inom veckor utveckla skälen för överklagandet ytterligare. Undertecknad äger/bor på/fastigheten Namn Personnummer Adress Kontakt Underskrift

20 20 (21) Du som är medlem i Villaägarnas Riksförbund har tillgång till kostnadsfri rådgivning. Villaägarnas experter svarar på dina frågor inom en rad områden som rör husägande och boende: Fastighetsrätt Bygglov Familjerätt Köprätt Boendeekonomi Samfällighetsföreningar Trädgård Fastighetsmäklare Byggnadsteknik Arkitektur Energi Plan- och byggfrågor Geoteknik Byggnadsskador VVS Eldstäder och sotning Brandsäkerhet Inredning Kontakta rådgivningen på tel eller på Villaägarnas Juristbyrå - experten på privatjuridik Villaägarnas Juristbyrå erbjuder mot betalning kvalificerad juridisk hjälp med juridiska processer. Juristerna på byrån är specialister på juridik för privatpersoner, bland annat fastighetsrätt. Villaägarnas Juristbyrå ägs helt av Villaägarnas Riksförbund. Juristbyrån kan vara ditt ombud i juridiska processer mot företag, myndigheter och personer som inte är medlemmar i Villaägarna. Som medlem i Villaägarna har du medlemsrabatt på 25 procent. Kontakta Juristbyrån på tel eller via e-post: Vill du bli medlem? Läs mer på nästa sida i detta dokument eller bli medlem på

21 (21) Villaägarnas Riksförbund är organisationen för dig med eget hus. Vi drivs utan eget vinstintresse och är partipolitiskt obundna. Villaägarna har ca medlemshushåll. Allt detta får du som medlem: Kostnadsfri rådgivning från våra experter En stark organisation som driver dina frågor Rabatter på det mesta som rör ditt boende och lite till Magasinet Villaägaren, 5 nr/år Medlem blir du genom att skicka in svarskortet nedan. Du får då ett brev med inbetalningskort skickat till dig. Dina medlemsförmåner kan du börja nyttja så fort vi har mottagit din betalning. Du kan också bli medlem på eller tel Välkommen som medlem! Ja tack, jag vill bli medlem i Villaägarnas Riksförbund! Namn: Frankeras ej Villaägarna betalar portot Adress: Postnr: Ort: Tel: Svarspost Sollentuna E-post: Genom att uppge e-postadress godkänner du att Villaägarna förser dig med information och erbjudanden.

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan... Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan 2016 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa

Läs mer

Plan- och bygglag (1987:10)

Plan- och bygglag (1987:10) Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. Bygglov Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden

Läs mer

Plan- och bygglagen Med förändringarna 2011-05-02

Plan- och bygglagen Med förändringarna 2011-05-02 Plan- och bygglagen Med förändringarna 2011-05-02 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller

Läs mer

Delegationsordning för bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun

Delegationsordning för bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun Delegationsordning för bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun Fastställd av bygg- och trafiknämnden den 25 januari 2011, 21 1 INLEDNING 1.1 Rättslig reglering Enligt kommunallagen 6 kap. 34 får ärenden

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.

Regeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Prop.

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

Att bygga på prickad mark

Att bygga på prickad mark Att bygga på prickad mark Önskemål om att placera Friggebod eller Attefallshus etc närmare tomtgräns än 4,5 m kommer upp med jämna mellanrum. När det gäller att inkräkta på avståndet 4,5 m mot väg, gata,

Läs mer

Handlingar till myndigheter

Handlingar till myndigheter Handlingar till myndigheter Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden 2015-02-05 11

Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden 2015-02-05 11 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll 2015-02-05 11 Bn 9 Dnr 2013/845 Delegationsrätt Beslut beslutar att med stöd av 6 kap 33 kommunallagen och 12 kap 6 plan- och bygglagen uppdra beslutanderätten enligt

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om

Rådgivningsavdelningen informerar om Rådgivningsavdelningen informerar om Kompletterande klausuler till köpekontrakt Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

Läs mer

Information om bygglovshandlingar mm

Information om bygglovshandlingar mm 1 2010-05-07 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BYGG Information om bygglovshandlingar mm Bygglov Behöver du bygglov? Vi på byggavdelningen svarar gärna på dina frågor om vad som kräver bygglov. Du kan också

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Information till dig som ska söka lämna in en anmälan

Stadsbyggnadskontoret Information till dig som ska söka lämna in en anmälan Information till dig som ska söka lämna in en anmälan Du behöver lämna in en anmälan när du ska: göra ändringar som berör konstruktioner, göra ändringar som påverkar planlösning väsentlig ändra hissar,

Läs mer

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Blir det några ändringar kring byggherrens ansvar?...

Läs mer

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar 2014-12-18 1 (13) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för Juridik Germund Persson Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar Underlaget avser gällande regler

Läs mer

Promemoria. Vissa plan- och byggfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Vissa plan- och byggfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll S2013/4714/PBB Promemoria Vissa plan- och byggfrågor Promemorians huvudsakliga innehåll Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft 2011 och ersatte då den tidigare lagen (1987:10) med samma namn. Boverket

Läs mer

ANSÖKAN. bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov. Datum. Postadress (utdelningsadress, postnummer och postort) Fritidshus. Kontorshus.

ANSÖKAN. bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov. Datum. Postadress (utdelningsadress, postnummer och postort) Fritidshus. Kontorshus. Inkom Diarienr ANSÖKAN bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov Obs! Obligatoriska fält Fastighet och sökande Fastighetsbeteckning Datum Fastighetsägare om annan än sökanden Fastighetens adress Telefon:

Läs mer

I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02

I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 Sammanfattning av ändringar I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 1 1 KAP. Nya definitioner, exempel Sammanhållen bebyggelse Ändring Tillbyggnad Ombyggnad Kommunens planmonopol kvar! 2 2 KAP. Allmänna och enskilda

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR 2008 Del 2, Boverkets byggregler, BBR

Regelsamling för byggande, BBR 2008 Del 2, Boverkets byggregler, BBR 232 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Del 2, Boverkets byggregler, BBR Utdrag ur plan- och bygglagen (1987:10), PBL Plan- och byggförordning (1987:383), PBF Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på

Läs mer

PBL kunskapsbanken 2013-06-25

PBL kunskapsbanken 2013-06-25 PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbanken enbart om detaljplaner Nerladdat av TUNAFORSNYTT tunaforsnytt.se från Boverket http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/skapa-pdf/ 2013-06-25 Innehåll

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael Karlsson,S 31-41

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael Karlsson,S 31-41 1 (19) Plats och tid 08.00-12.00, i Ansätten (i kommunhuset i Krokom) Beslutande Jan Runsten, MP, ordf 31-41 Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael

Läs mer

Delegationsordning Byggnadsnämnden

Delegationsordning Byggnadsnämnden Delegationsordning Byggnadsnämnden Antagen av Byggnadsnämnden 2015-03-24 40 Reviderad 2015-08-25 108 Gäller fr.o.m. 2015-09-01 1 Innehållsförteckning Syfte... 3 Delegation... 3 Delegationsförbud... 4 Anmälan

Läs mer

Författningssamling. Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger. Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden 2013-04-09, SBN0074/13

Författningssamling. Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger. Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden 2013-04-09, SBN0074/13 Författningssamling Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden 2013-04-09, SBN0074/13 RIKTLINJER FÖR ALTANER, UTEPLATSER OCH BALKONGER Ibland kan det vara svårt

Läs mer

Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring, förråd och murar.

Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring, förråd och murar. TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-02-01 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2012BNS0136 Byggnadsnämnden Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring,

Läs mer

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande Sid 1 (9) Ansökan om bygglov Datum Box 503, 386 25 Torsås.... Innan du börjar fylla i din ansökan om bygglov så läs igenom instruktioner och information i bilaga 1-3 till blanketten. Detta underlättar

Läs mer

Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten

Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten FÖRFATTNING 1.3.4.1 Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 59/14 Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten

Läs mer

Byggnadsnämndens beslut om delegering

Byggnadsnämndens beslut om delegering DANDERYDS KOMMUN Miljö- och stadsbyggnadskontoret Douglas Lindström Miljö- och stadsbyggnadschef 2012-01-11 Dnr 2012-0009 1 Byggnadsnämndens beslut om delegering Med stöd av 6 kap 33 och 34 kommunallagen

Läs mer

Ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad och takresning Dnr 2009/23

Ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad och takresning Dnr 2009/23 1 (20) Plats och tid Kommunförvaltningens sessionssal Karpen, kl 15.00 16.30 Beslutande Marie-Louise Andersson (v) ordförande Patrik Ströbeck (m) viceordförande Ulla-Britt Brandin (kd) ledamot Edvard Galia

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Plan- och bygglagen i din vardag Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Som medborgare

Läs mer

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Boverkets informationspaket 2014-2016 Andreas Lidholm Länsarkitekt/funktionschef

Läs mer

Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015

Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015 2015 Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015 Knivsta Kommun 2015-03-12 Handläggare: Christofer Mattsson BMN 2015/19 Bygg- och miljönämndens tillsynsplan enligt plan- och bygglagen för 2015 Tillsyn

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning träder i kraft 2 maj Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL 1987:10 + BVL 1994:847 PBF 1987:383 + BVF 1994:1215 +

Läs mer

Delegeringsordning för Miljö- och byggnämnden

Delegeringsordning för Miljö- och byggnämnden 2013-12-02 1 (13) Delegeringsordning för iljö- och byggnämnden Gäller från och med 2014-01-01. Antagen av miljö- och byggnämnden 2013-12-09, 125. 2013-12-02 2 Allmänna bestämmelser kring delegering öjligheten

Läs mer

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna

Läs mer

Berör avgifter för bygglovshantering som hanteras av myndighetsnämnden. Taxan är fastställd i Kommunfullmäktige 2014-12-15-197

Berör avgifter för bygglovshantering som hanteras av myndighetsnämnden. Taxan är fastställd i Kommunfullmäktige 2014-12-15-197 205-0-08 BYGGLOVSTAXA 205 Berör avgifter för bygglovshantering som hanteras av myndighetsnämnden. Taxan är fastställd i Kommunfullmäktige 204-2-5-97 För år 205 är milliprisbasbeloppet 44,5 kr och justeringsfaktorn

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Plan- och bygglagen 2010:900

Plan- och bygglagen 2010:900 Plan- och bygglagen 2010:900 Nancy Mattsson 2011-11-29 CV Nancy Mattsson M2 Arkitekter AB (1990 ) Lidingö stad (1999 2008) Structor Projektutveckling AB (2008 2011) Skanska Nya Hem AB (2011 ) Bakgrund

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Författning Ärende Delegat Anteckningar

DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Författning Ärende Delegat Anteckningar DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Plan- och byggnadsnämnden Fastställd av PBN 2011-10-04 113 Författning Ärende Delegat Anteckningar PBL 5 kap. PBL 5 kap. 2 och 5 Beslut om planbesked (om

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Jävsnämnden 2013-10-22 1 (24)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Jävsnämnden 2013-10-22 1 (24) Jävsnämnden 2013-10-22 1 (24) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga klockan 14.00-15.40 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ove Karlesand (M), ordförande Gudrun Mo ( C ), ledamot, ordförande

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning

Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck

Läs mer

Innehållsförteckning. Stadsbyggnadsnämnden 2015-04-27

Innehållsförteckning. Stadsbyggnadsnämnden 2015-04-27 2(36) Innehållsförteckning 15 Justering av protokoll och fastställande av föredragningslista 3 17 Ekonomiuppföljning mars prognos 2015 4 18 Förelägganden, uppföljning 5 19 Anmälan av delegeringsbeslut

Läs mer

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Anna Lyhagen 21 /2009 2014-05-28 1(6) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Bygglov avseende 1 vindkraftverk på fastigheten Skibaröd 1:1, Eslövs kommun. Ärendebeskrivning Ansökan avser ett vindkraftverk med

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Nya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén

Nya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén Nya PBL Vindkraftsstödet Anette Löfgren, Emma Franzén Proposition 2009/10:170 En ny lag utifrån förslag från: PBL-kommittén (Får jag lov?) - 2005 Byggprocessutredningen (Bygg helt enkelt!) - 2008 Klimat-

Läs mer

Sjukhuset 5, Danderyds sjukhus, Danderyd Ansökan om bygglov för nybyggnad av akutsjukhus

Sjukhuset 5, Danderyds sjukhus, Danderyd Ansökan om bygglov för nybyggnad av akutsjukhus 1 Jamal Esfahani Dnr 2014-0826 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Sjukhuset 5, Danderyds sjukhus, Danderyd Ansökan om bygglov för nybyggnad av akutsjukhus Förslag till beslut föreslår

Läs mer

Delårsrapport, maj 2008, och ekonomisk uppföljning, januari maj 2008, föredras och läggs till handlingarna.

Delårsrapport, maj 2008, och ekonomisk uppföljning, januari maj 2008, föredras och läggs till handlingarna. s beredning Bn 94 BUDGET Delårsrapport, maj 2008, och ekonomisk uppföljning, januari maj 2008, föredras och läggs till handlingarna. s beredning Bn 95 DELEGATIONER Ärenden beviljade med delegation nr 53

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening

Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening Sundbybergs Koloniträdgårdsförening Box 1071 Januari 2010 172 22 Sundbyberg Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening Bygga nytt, ändra, bygga om. Generellt krävs tillstånd från styrelsen för

Läs mer

Lathund för fribyggartomter. i Helsingborgs stad. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen

Lathund för fribyggartomter. i Helsingborgs stad. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen Lathund för fribyggartomter i Helsingborgs stad Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen Lathund för FRIBYGGARTOMTER Innehåll 3 Kort om fribyggartomter 4 Fastighetsbildning

Läs mer

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010 Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010 Sidan 3 av 44 Ärende 1 Sidan 4 av 44 Samhällsbyggnadsförvaltningen Sidan 5 av 44 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning

Läs mer

Bo Svensson (C), ordf. Lars-Inge Green (S, vice ordf. Håkan Carlsson (M) Anders Sundberg (S) Jaroslav Sranka (KD)

Bo Svensson (C), ordf. Lars-Inge Green (S, vice ordf. Håkan Carlsson (M) Anders Sundberg (S) Jaroslav Sranka (KD) 2012-04-18 1 (22) Plats och sammanträdestid Tunasalen, onsdagen den 18 april 2012, kl. 08.30-11.05 Beslutare Bo Svensson (C), ordf. Lars-Inge Green (S, vice ordf. Håkan Carlsson (M) Anders Sundberg (S)

Läs mer

DOM 2015-03-27 Stockholm

DOM 2015-03-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2015-03-27 Stockholm Mål nr P 2854-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-03 i mål nr P 6957-13, se bilaga KLAGANDE 1. J M 2. T

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl. 09.00 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl. 09.00 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Stora sammanträdesrummet, Heby kommun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(m), ordförande Olof Nilsson(s), vice ordförande Margaretha Quistberg(s) Anne Öman

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag miljönämnden 2012-04-11 1(11) Plats och tid Gemaket, Furuhällshuset, Kungsängen, kl 15.00-16.10 Beslutande Ledamöter Lars Brofalk (C), ordf Kenneth Åkerblom (M) Börje Wredén (FP) Jarl Teljstedt (KD) Jan

Läs mer

Miljö- och Byggnadsnämnden

Miljö- och Byggnadsnämnden Miljö- och Byggnadsnämnden Tid Onsdagen den 2 september 2009, kl 18.30 Plats Kommunhuset sammanträdesrum 1 n Justering Allmänna 1 Budgetuppföljning/Delårsbokslut 2009-08-31 2 Ändring av delegeringsordning

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060205 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr P 8918-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-27 i mål nr P 6001-11, se bilaga KLAGANDE 1. I C

Läs mer

2009-05-26 M2009/2171/R

2009-05-26 M2009/2171/R Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny

Läs mer

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Datum 2015-06-12

Tjänsteutlåtande. Datum 2015-06-12 Tjänsteutlåtande Datum 2015-06-12 Sida 1 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Stadsarkitekt Tomas Johnsson 0280-181 69 Dnr: KS/2016:34 Detaljplan för Olarsgården annex Byggnadsnämndens beslut: det i januari

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden 2015-08-25 1(23)

Miljö- och byggnadsnämnden 2015-08-25 1(23) Miljö- och byggnadsnämnden 2015-08-25 1(23) Plats och tid Kommunhuset, Nämndrummet kl. 13.00-15.10 Beslutande Agneta Staaf (S), tjänstgörande ordförande Dan Eriksson (C) Louise Warnqvist (M) Sten-Ove Jönsson

Läs mer

2010-11-17 1 (1) Miljö- och byggnämnden

2010-11-17 1 (1) Miljö- och byggnämnden 2010-11-17 1 (1) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, onsdagen den 17 november, kl 13.00-15.00. ande Nils Erik Falk (C), ordförande Tord Berbres (KD) Allan Elfstrand (C) Hans Rostock (FPL)

Läs mer

Miljö- och Byggnadsnämnden

Miljö- och Byggnadsnämnden 1 (3) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Miljö- och Byggnadsnämnden Tid Onsdagen den 7 oktober 2009 kl.18.30 Plats Kommunhuset, sammanträdesrum 1 1 Justering Allmänna 2 Delårsbokslut 3 Riktlinjer för gäststugor 4

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2007 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor i plan- och bygglagstiftningen.

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2013 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (27)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (27) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (27) 2010-09-14 Plats och tid Sammanträdesrum 1, kl. 13.30-14.30 ande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Utses att justera Arne Elowson (C),

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef Plats och tid Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2319-2331 Sekreterare Ann-Charlotte

Läs mer

Monica Magnusson, sekreterare. Ulla-Britt Brandin. Kommunhusets byggnadskontor klockan 18.00 Paragrafer 31-38

Monica Magnusson, sekreterare. Ulla-Britt Brandin. Kommunhusets byggnadskontor klockan 18.00 Paragrafer 31-38 1 (10) Plats och tid Kommunförvaltningens sammanträdesrum, Boken kl. 15:45 17:00 Beslutande Marie-Louise Andersson (V) ordförande Patrik Ströbeck (M) vice ordförande Edward Galia (SD) ledamot Christian

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

DP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02. Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås

DP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02. Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås DP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02 Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde

Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde 2013-08-13, kl 8.00 i Särörummet. Kontakta Ulrika Mild senast 2013-08-12 om du inte kan justera. 1 (8) Datum 2013-07-30 Ärende Bil. Beslutsförslag

Läs mer

Ändring av detaljplan P 182, granskningsbeslut

Ändring av detaljplan P 182, granskningsbeslut 1 (2) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-12-21 Dnr Sbn 2012-262 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Saga Wingård Samhällsbyggnadsnämnden Ändring av detaljplan P 182, granskningsbeslut FÖRSLAG

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING Detaljplan för Kebal 1:33, Strömstads Kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2009-01-29 6 att genomföra en utställning gällande rubricerat ärende.

Läs mer

DOM 2014-05-16 Stockholm

DOM 2014-05-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060210 DOM 2014-05-16 Stockholm Mål nr P 8833-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-06 i mål nr P 1304-13, se bilaga KLAGANDE P S MOTPART Gällivare

Läs mer

Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr 2014.410

Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr 2014.410 2015-05-20 1 Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr 2014.410 Samhällsbyggnadskontorets beredning Inledning Solenergianläggningar tas inte särskilt

Läs mer

Detaljplan för Härnö-Solum1:13

Detaljplan för Härnö-Solum1:13 PLANBESKRIVNING SAMRÅD DNR: SAM15-2624-214 2016-05-13 Detaljplan för Härnö-Solum1:13 Härnösands kommun, Västernorrlands län ALLMÄNT Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets

Läs mer

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll. Promemoria 2016-06-21 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sammanfattning av regeringens förslag Innehåll Mer byggklar mark... 1 Sänkta byggkostnader... 2 Kortare ledtider... 3 Förändrade uppskovsregler

Läs mer

Information om bygglovavgift i Strängnäs kommun

Information om bygglovavgift i Strängnäs kommun Infoblad bygglovavgift Exempel enligt gällande plan- och byggtaxa inklusive kart- och mättaxa, antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, baserat på prisbasbelopp för 2016 (44 300 kr). Information om bygglovavgift

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens beredning. Bn 284 BUDGET. Budgetuppföljningsrapport för november 2007. Föredras och läggs till handlingarna.

Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens beredning. Bn 284 BUDGET. Budgetuppföljningsrapport för november 2007. Föredras och läggs till handlingarna. s beredning Bn 284 BUDGET Budgetuppföljningsrapport för november 2007. Föredras och läggs till handlingarna. s beredning Bn 285 DELEGATIONER Ärenden beviljade med delegation, nr 160 192, föredras och läggs

Läs mer

Föredragningslista Bygg- och plannämnden

Föredragningslista Bygg- och plannämnden Föredragningslista Bygg- och plannämnden Plats och tid för sammanträdet Åre, tisdagen den 27 juni 2006 Gruppmöten Föredragande Ärenden 1 Justering 2 Fränsta 13:1, tillbyggnad 3 Gäle 1:8, nybyggnad kraftstation

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden 2009-12-16 1 (15)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden 2009-12-16 1 (15) FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Blad Miljö- och Byggnadsnämnden 2009-12-16 1 (15) Plats och tid: Nämndhuset rum 385, kl 09.00 kl 10.30 Beslutande: Övriga deltagande: Justeringsman: Bengt-Olov Persson,

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet. Stefan Karlsson. November 2015. Halmstads kommun

Revisionsrapport. Granskning av byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet. Stefan Karlsson. November 2015. Halmstads kommun Revisionsrapport Stefan Karlsson Granskning av byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund och syfte... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Antagandehandling Antagen av Tekniska nämnden 2007-03-27, vunnit laga kraft 2007-07-10

Antagandehandling Antagen av Tekniska nämnden 2007-03-27, vunnit laga kraft 2007-07-10 Ändring av detaljplan för Hästnäs 1:1 m fl. HÄSTNÄS FRITIDSOMRÅDE i Arboga kommun, Västmanlands län Antagandehandling Antagen av Tekniska nämnden 2007-03-27, vunnit laga kraft 2007-07-10 ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

TAXA nya PBL 2011. Delar av. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Planering, byggande och strandskydd. i Trosa

TAXA nya PBL 2011. Delar av. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Planering, byggande och strandskydd. i Trosa TAXA nya PBL 211 Delar av Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet Planering, byggande och strandskydd i Trosa Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 211-3-23 Godkänd av kommunstyrelsen 211-6-8 Fastställd av

Läs mer

Ulla-Britt Brandin (KD) ersättare Jim Johansson (MP) ersättare Sten Sandström (M) ersättare

Ulla-Britt Brandin (KD) ersättare Jim Johansson (MP) ersättare Sten Sandström (M) ersättare 1 (25).Plats och tid Kommunförvaltningens sammanträdesrum, Sessionssalen kl 15:15-17:30 Beslutande Helene Norrback (S) vice ordförande Patrik Ströbeck (M) ledamot Nils-Börje Jönsson (C) ledamot Boel Rosdahl

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2012-1059 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredningsområde. Detaljplan för Montören 9 Stuvsta-Snättringe

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD

DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD Upprättad den 24-09-2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1404/2010 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

DOM 2014-10-27 Stockholm

DOM 2014-10-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2014-10-27 Stockholm Mål nr P 3455-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-20 i mål nr P 6585-13, se

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling Antagandehandling Samrådsredogörelse Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2015-02-17 till 2015-03-24 Kungörelse

Läs mer