Paul Lindquist. Kommunstyrelsens ordförande. Paul Lindquist. foto: Peter Knutson

Transkript

1 Budget 2009

2 foto: Peter Knutson De senaste årens effektiviseringar gör att staden står sig väl för att möta den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i. Nämndernas budgetramar ökar nästa år med tre procent, vilket i jämförelse med många andra grannkommuner är en relativt stor ökning. Stadens kärnverksamheter såsom utbildning för våra unga och omsorg om våra äldre är prioriterade områden där vi dessutom satsar ytterligare 50 miljoner kronor för att möta den ökade efterfrågan. Paul Lindquist Tyvärr tillåter det rådande konjunkturläget och oron på finansmarknaden däremot inte att vi även i år kan genomföra en skattesänkning. Men de tre senaste årens sänkningar på sammanlagt 51 öre visar på ambitionen att sänka skatten då ekonomin så tillåter och den sammanlagda skattesänkningen under de tre senaste åren uppgår till 51 öre vilket motsvarar ca kronor per år för en normalfamilj. De ur ett ekonomiskt perspektiv stora satsningarna de kommande åren gäller framförallt våra investeringar. För 2009 beräknas de uppgå till drygt 230 mkr och 2010 till närmare 330 mkr. Det handlar främst om behov av fler skollokaler men även upprustning av befintliga skolor, och broreparationer kräver stora insatser. Investeringar görs även för att främja lidingöbornas livsmiljö och hälsa som mycket handlar om den fysiska miljö vi lever i men även möjligheterna till fysiska aktiviteter. Vi genomför upprustning av Lidingövallens löparbanor, anlägger en ny konstgräsplan i Brevik samt höjer standarden på stadens lekplatser. Inför 2008 förstärktes även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll, parkskötsel, landskapsvård och klotter. Denna satsning fortsätter I syfte att öka valfriheten kommer kundval att införas inom äldreomsorgen vilket innebär att den som behöver ett särskilt boende själv ska kunna välja vilket boende man vill flytta till. I samverkan med privata aktörer ser vi också till att etablera nya äldreboenden med olika huvudmän för att dels möta det ökade behovet, dels säkerställa att valfriheten blir reell. Sammanfattningsvis är det en välavvägd och ansvarstagande budget som presenteras inför 2009 med såväl förbättrad kommunal service som stora investeringar för att möta behoven inom skolområdet och äldreomsorgen. Paul Lindquist Kommunstyrelsens ordförande

3 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning...1 Året som kommer...2 God ekonomisk hushållning...3 Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag...4 Förslag till övergripande mål...5 Stadens hälsoprofil...8 Befolkningsprognos...9 Omvärlden Fem år i sammandrag Stadens ekonomi Resultatbudget Balansbudget Finansbudget Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag Investeringsplan Resultatöversikt Ordförklaringar Verksamhetsplan Central politisk organisation/stadsledning Konsult- och servicekontoret Miljö- och stadsbyggnadskontoret Fastighetskontoret Utbildningsnämnden Äldre- och handikappnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Gator och natur inkl. Elfviks gård Vatten och avlopp Avfall Jord- och stentipp Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål Investeringsplan

4 Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår oförändrad kommunalskatt för Under de tre föregående åren sänktes kommunalskatten. Den samlade sänkningen under dessa tre år uppgick till 51 öre. För genomsnittshushållet på Lidingö innebär de senaste årens sänkningar cirka 4000 kronor i lägre kommunalskatt per år. Lidingö stads kommunalskatt kommer år 2009 att uppgå till 18,86 kronor. Vid en oförändrad landstingsskatt på 12,10 kronor kommer således den samlade kommunalskatten att uppgå till 30,96 kronor. Lidingö stad redovisade mycket starka resultat under åren Detta har möjliggjort skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och äldreomsorgen. Inför 2008 förstärktes även resurserna för den väg- och fastighetsunderhåll samt parkskötsel, landskapsvård och klotter. Budget 2009 kännetecknas åter av betydande volymtillskott till stadens kärnverksamheter. Inom förskolan och skolan uppgår volymtillskottet till cirka 23 mkr huvudsakligen beroende på att antalet grundskoleelever ökar. För äldre- och handikappomsorgen uppgår volymtillskottet till cirka 30 mkr. Resultatet för 2009 budgeteras till 22,4 mkr. I budget föreslås en utdelning från Lidingö Stads Tomt AB på 15 mkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med den ändringen att den minskning av arbetsgivargiften på en procent som genomförs från 2009 reducerar kommunalskattebidraget till verksamheterna med motsvarande belopp. För utbildningsnämndens pengfinansierade verksamhet blir effekten av den minskade arbetsgivaravgiften att pengbeloppen minskas med 0,5 procent från januari För åren 2010 och 2011 indikerar nuvarande prognoser positiva resultat inom ramen för nuvarande kommunalskatt. Förändringar i befolkningsstrukturen kan komma att kräva betydande resurstillskott. En särskild utmaning har staden i att möta det stora tillskottet av skolelever. Fram till år 2017 beräknas antalet grundskoleelever öka med cirka 1000 vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Vidare kräver det ökande antalet äldre lidingöbor en utbyggnad av äldreboenden under de närmaste åren. Även tillgången på gruppboenden måste tillgodoses. Investeringsverksamheten blir omfattande de kommande åren. För 2009 beräknas investeringarna uppgå till drygt 230 mkr. Det påföljande året beräknas investeringarna öka med ytterligare nära 100 mkr. Det omfattande investeringsbehovet är främst hänförligt till behovet av fler skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan. En ny grundskola kommer att byggas i samband med exploateringen av Dalenumområdet. Utbildningsnämnden ges i uppdrag att närmare utreda utbyggnadsbehovet vid befintliga enheter. Investeringsmedel för att möta utbyggnadsbehovet har preliminärt avsatts till en investeringsreserv. De omfattande investeringarna kommer att medföra en ökad låneskuld och därmed ökade finansiella kostnader vilket i sin tur begränsar utrymmet i driftbudgeten. Budget för 2009 innebär betydande satsningar på kärnverksamheterna men ställer nu, liksom tidigare år, krav på fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar inom hela den kommunala verksamheten. Förmågan att snabbt kunna anpassa organisation och verksamhet efter rådande förutsättningar är av central betydelse. 1

5 För att möta kommande kostnadsökningar har verksamheternas ekonomiska ramar räknats upp med 3 procent inför För åren är kostnaderna uppräknade med 2 procent årligen. Om skatteprognoserna försämras ytterligare kan ramuppräkningen för 2010 och 2011 komma att omprövas. Kostnadsökningar över den nivån måste mötas genom effektiviseringar och rationaliseringar i verksamheten. Året som kommer Viktiga händelser Översyn av Lidingös översiktsplan. Fortsatt arbete med exploateringsprojektet i Dalénum. Planering av skolverksamhet och skollokaler inför den stora ökningen av antalet barn de kommande åren. Ombyggnaden av Klockargårdens skola fortsätter. Första etappen bli klar och huvudbyggnaderna ska vara klara att tas i bruk höstterminen Bo skolas gymnastikbyggnad renoveras. Lejonets förskola byggs ut. Utbyggnad av särskilda boenden inom äldreomsorgen. Ett antal nya äldreboenden planeras under de närmaste åren. Valfrihetssystem införs inom äldreomsorgen. Hemtjänsten byggs ut för att möta ökad efterfrågan. LSS-verksamheten utökas. Nya Lidingöbron blir föremål för fortsatta underhållsåtgärder. Infarten till Lidingö gör mer attraktiv vad avser träd och grönytor. Insatserna för att höja standarden på stadens lekplatser ökar. Lidingövallens löparbanor rustas upp. Ny konstgräsplan anläggs vid Breviks idrottsplats. En spontanidrottsplats anläggs vid Ljungbackens skola. Kulturnatt kommer att genomföras för andra gången. Ny webbplats för staden lanseras under våren. Stadens e-tjänster utvecklas. 2

6 God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt de med mål fullmäktige beslutat om. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att de mål som fastställt i budget uppnås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet. Det finns inom staden ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare. Lidingö har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett underskott på 22 mkr. Detta återställdes påföljande år då staden kunde redovisa ett positivt resultat på 82 mkr i förhållande till balanskravet. För år 2008 indikerar prognosen i anslutning till delårsrapporten ett positivt resultat på 50 mkr mot balanskravet. Budget för 2009 utmynnar i ett förväntat resultat på 23 mkr som således uppfyller det lagstadgade kravet och stadens egna finansiella mål om att resultatet ska motsvara en procent av bruttoomslutningen. 3

7 Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag I budgetdirektiven klarläggs bland annat följande: 1. Stadens övergripande mål 2. Målstyrning Kommunallagen kräver att målstyrning tillämpas i kommunerna. Kommunstyrelsen har uttalat att staden ska förbättra styrningen och uppföljningen i detta avseende. Målstyrningskedjan redovisas nedan under egen rubrik. 3. Inriktning på stadens ekonomiska politik Kommunstyrelsen anser följande: - Lidingö ska sträva efter så låg kommunalskatt som möjligt. - Den kommunala servicen som är nödvändig för den enskilde ska finnas, men i högre utsträckning än idag ske genom kundval eller vara utlagd på entreprenad i syfte att öka valfriheten, höja kvalitén och/eller sänka kostnaderna. Stadens service och uppgifter ska ses utifrån ett medborgarperspektiv och inte ur ett producentperspektiv. Kravet på en fortsatt kvalitativt god verksamhet inom skola, förskola och social omsorg samt teknisk infrastruktur ställer krav på hög produktivitet och effektivitet. Stora insatser görs i Lidingö genom ideell verksamhet av föreningar och enskilda. Omfattningen av sådan ideell verksamhet kommer troligen att öka i framtiden. Det är angeläget att staden så långt som möjligt medverkar till att underlätta för organisationer och enskilda att ytterligare utveckla ideella och frivilliga insatser. 4. Direktiv och ramar för nämndernas budgetarbete Kommunstyrelsens målsättning var att nämndernas budget för 2009 skulle grundas på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 3 procent i förhållande till 2008 års tilldelning undantaget de tillskott som sker med anledning av ökad efterfrågan utifrån förändringar i befolkningsstrukturen. Därutöver föreslogs 7 mkr tillföras för förbättringar och särskilda insatser. För åren föreslogs en uppräkning med 2 procent årligen för samtliga nämnder. För utbildningsnämndens pengfinansierade verksamhet föreslogs höjningar av pengbeloppen ske från höstterminen. Vidare framhöll kommunstyrelsen att den kommunala sektorns löneavtal normalt medför kostnadsökningar över de nivåer med vilka nämndernas kommunalskattebidrag räknas upp och att detta ställer krav på kontinuerlig effektivisering av nämndernas verksamheter. Nämndernas budgetförslag skall således innefatta åtgärder för att kunna klara realistiska löneökningar inom respektive avtalsområde. 4

8 Målstyrning Kommunallagen kräver att målstyrning tillämpas i kommunerna. Målstyrning kräver en sammanhängande målkedja från kommunfullmäktige till verksamheten i linjen där det måste finnas en klar koppling mellan målen på de olika nivåerna. Kommunfullmäktige fastställer i budget övergripande mål för staden. Dessa har ingen organisatorisk koppling och är inte tidsbestämda. Ett enskilt övergripande mål kan således omfatta flera nämnder. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och det uppdrag som nämndens reglemente m m innebär kan eventuellt nämnden fastställa egna för nämnden övergripande mål. Utifrån stadens och nämndens övergripande mål ska verksamhetsmål formuleras. Det är av största vikt att dessa är uppföljningsbara och knyter an till kommunfullmäktiges och/eller nämndens övergripande mål och uppdrag. Utifrån nämndens verksamhetsmål bör på förvaltningsnivå produktionsmål som syftar till att uppnå nämndens verksamhetsmål utarbetas. Produktionsmålen är ett internt styrinstrument för förvaltningen och behöver inte föras vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I samband med budgeten för 2006 gjorde kommunfullmäktige en översyn av de övergripande målen. Inför arbetet med budgeten för 2009 har nämnderna fortsatt sett över sina verksamhetsmål och i förekommande fall övergripande mål. Översynen och utvecklingen av målen är en fortlöpande process där insatser för att förbättra och förenkla styrningen är nödvändig. Verksamhetsmålen ska enligt kommunallagen följas upp i årsredovisningen och delårsrapporten. Förslag till övergripande mål för Lidingö stad Kommunfullmäktige fastställer i budget övergripande mål för staden. Dessa har ingen direkt organisatorisk koppling och är inte tidsbestämda. Ett enskilt övergripande mål kan således omfatta flera nämnder. Kommunstyrelsen föreslår nedanstående övergripande mål för staden: * Målet för stadens verksamhet är att tillgodose Lidingöbornas efterfrågan av sådan service som är nödvändig för den enskilde och som inte finns tillgänglig på annat sätt. * Staden ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland Lidingös invånare. * Den service staden tillhandahåller skall präglas av kvalitet och utföras med kompetens och kostnadsmedvetande. Lidingöborna skall ha största möjliga frihet i valet av den 5

9 nödvändiga servicen. Staden skall därför inom samtliga verksamhetsområden på olika sätt sträva efter att ge utrymme åt alternativa produktionsformer. * Verksamheten inom staden skall i görligaste mån bedrivas på ett sådant sätt att en ekologisk hållbar utveckling tillgodoses. * Myndighetsutövning skall ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda och med respekt för den enskilde individen. * Den kommunala verksamhetens omfattning får inte vara större än att den kan finansieras med avgifter, statsbidrag samt en kommunalskatt grundad på en låg utdebitering. För de olika verksamhetsområdena är de övergripande målen följande: Förskola och skola * föräldrar och elever skall ha största möjliga frihet i val av förskola och skola * förskolan och skolan ska vara av god kvalitet och denna ska säkerställas genom kontinuerlig uppföljning och brukarundersökningar Äldreomsorg/handikappomsorg * stimulera äldre och funktionshindrade att kunna bo i egen bostad * tillhandahålla särskilt boende av god kvalitet * ge enskilda möjlighet att välja olika utförare av tjänster Individ- och familjeomsorg * vid behov sätta in förebyggande åtgärder för utsatta grupper, i första hand barn och ungdom * ge stöd till särskilt utsatta individer och grupper Bebyggelse- och byggnadsverksamhet * bevara Lidingös särprägel och utveckla staden genom varsam förtätning och komplettering inom befintlig bebyggelse * bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader * beakta näringslivets behov av mark, lokaler och utveckling av pågående verksamheter 6

10 Teknisk försörjning * se till att Lidingöborna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och avlopp * tillgodose behovet av trafiknät med god framkomlighet och trafiksäkerhet * ta hand om avfall på ett miljömässigt riktigt sätt. Naturvård * eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den ekologiska balansen * i allt väsentligt bevara stadens grönområden * stadens skogar ska skötas så att ett rikt djur- och växtliv främjas samtidigt som de ska kunna utnyttjas för ett varierat friluftsliv Miljö- och hälsoskydd * förebygga sjukdom, ohälsa och miljöstörande verksamhet genom rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning Kultur och fritid * ge förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv, där utbudet för barn och ungdom skall ha prioritet Räddningstjänst * förebygga brand och begränsa skador på människor och egendom vid brand och olycksfall * planera och förbereda skydd för befolkningen under beredskap och krig Finansiella mål * resultatet för respektive år ska motsvara 1 procent av bruttoomslutningen det aktuella året * förvalta stadens kapital på ett långsiktigt säkert och lönsamt sätt. * visa återhållsamhet med nya investeringar. 7

11 Stadens hälsoprofil I juni 2005 antog kommunfullmäktige Lidingö stads hälsoprofil, som utgår från en bred definition av begreppet hälsa: fysisk hälsa (att ha en kropp som fungerar), psykisk hälsa (att känna välmående) samt social hälsa (att ha bra relationer). Hälsa i alla dess former är därmed den bärande idén i varumärket Lidingö. Med den nya hälsoprofilen vill Lidingö förmedla bilden av en stad där man bryr sig om välbefinnandet hos dem som bor, arbetar och vistas på ön. Med hjälp av olika projekt och aktiviteter, som stödjer hälsoprofilen, ska publicitet skapas genom att medierna rapporterar om hälsoön. Under 2006 lanserades den nya hälsologotypen din hälsa Lidingö som är gemensam för hela ön. Staden med dess nämnder och förvaltningar ska verka för att stärka förutsättningarna för god hälsa på Lidingö, och all verksamhet i staden ska genomsyras av ett hälsotänkande. Arbetet ska ske i samverkan med föreningar, företag och landstinget. Målen för hälsoarbetet sammanfattas i elva kortfattade punkter, som varje förvaltning ska bryta ner till handlingsplaner i verksamheterna. 1) Idrotten ska leda till hälsa 2) a) Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ska minimeras b) Alkoholkonsumtionen bland vuxna högriskkonsumenter ska minska 3) Den psykiska hälsan bland ungdomar ska förbättras 4) Ätstörningar, rökning och droger bland ungdomar ska minimeras 5) Äldre ska erbjudas alternativ till ensamhet 6) Stadens anställda ska bli friskare 7) Buller på utsatta platser ska minska 8) Skolbarnens fysiska aktivitet ska stimuleras och färre bilar ska finnas kring stadens skolor 9) Övervikt bland vuxna ska minska och möjligheten till spontan fysisk aktivitet öka 10) Hälsan hos socialt utsatta grupper ska förbättras 11) Den yttre miljön ska förbättras Bland de projekt och satsningar som genomförts hittills inom ramen för Lidingö stads hälsoprofil kan nämnas obligatorisk träning på arbetstid för de anställda inom äldre- och handikappförvaltningen. Förvaltningen arrangerar också regelbundet Inspirationsdagar i stadshuset nu senast med fokus på mötet mellan människor. Lidingö stads anställda slog Guinnes rekord i stavgång Under 2008 har stadens chefer utbildats i hälsosamt ledarskap och 140 medarbetare till hälsoinspiratörer. Andra exempel är biblioteket som lånar ut både stegräknare och stavar till sina låntagare och de spontanidrottsplatser som har skapats under senare år. Lidingö stad lånar också ut ledig datorkapacitet till forskningen och har inlett ett internationellt arbete för att kunna delta i EU-samarbeten kring hälsofrågor. 8

12 Befolkningsprognos Lidingö hade invånare i januari 2008, och väntas passera strecket under året. Folkmängden har ökat de senaste åren och väntas göra det även de kommande åren, bland annat beroende på utbyggnaden av bostadsområdet Dalénum. Det är framförallt de äldre och yngre åldersgrupperna som ökar, vilket betyder att andelen i arbetsför ålder, år, minskar på sikt och att den så kallade försörjningsbördan ökar. Staden har upplevt en babyboom de senaste åren, vilket lett till många barn i förskoleåldern. Dessa kommer nu att gå över i skolåldern, medan barnkullarna i förskolan väntas bli mindre eftersom barnafödandet sjunker. Inflyttningen av barnfamiljer beräknas vara stor även i framtiden. Medellivslängden är hög på Lidingö, och kommunen har många äldre och pensionärer. De kommande åren blir pensionärerna ännu fler, framförallt de som räknas till gruppen yngre äldre, i åldrarna år. Befolkningsprognos Invånarantal samt prognos De stora barnkullarna från 2004 och framåt ger utslag på antalet skolbarn de kommande åren. Barn i åldrarna 6-11 år beräknas öka med ungefär 600 barn fram till åringarna blir däremot något färre under samma period. Ungdomarna i gymnasieålder blir något fler de närmaste åren, men minskar sedan i antal. Både andelen och antalet invånare över 65 år förväntas öka under prognosperioden. Framförallt märks ökningen bland de yngre pensionärerna, d v s invånare i åldersgruppen år, där antalet bedöms öka med nästan personer på fem års sikt. Gruppen år beräknas däremot minska lite under samma period. Bland invånarna över 85 år beräknas antalet nå uppemot år 2011, vilket är en liten ökning. 9

13 Utvecklingen i åldersklasser Sista december respektive år Prognos över antal barn 1-5 år 6-9 år Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att vara högt ytterligare några år, men minskar sedan. Istället ökar gruppen 6-9-åringar när de stora barnkullarna kommer upp i skolåldern Prognos över antal skolbarn år år år Bland skolbarnen märks framförallt att 6-11-åringarna ökar kraftigt åringarna beräknas bli något färre de kommande åren, medan gymnasieungdomarna ökar något de närmaste åren för att sedan minska i antal igen. Prognos över antal äldre år år 85- år Lidingö kommer att märka av stora förändringar när 40- talisterna går in i pensionsåldern. Det är framförallt gruppen år som ökar kraftigt de kommande åren. Även de äldre åldersgrupperna beräknas öka, men först senare i prognosperioden, efter

14 Omvärlden Världen Världsekonomin karaktäriseras av osäkerhet kring den pågående finanskrisens inverkan på ekonomin. OECD-området befinner sig redan innan finanskrisen i en markant konjunkturnedgång. USA befinner sig redan i en lågkonjunktur som fördjupas fram till första halvåret Tillväxten utanför OECD fortsätter dock att vara hög. Därför är den globala tillväxten betydligt starkare jämfört med den förra konjunkturnedgången Den internationella konjunkturen bedöms långsamt börja vända uppåt i slutet av Vändningen kommer först i USA där konjunkturuppgången blir förhållandevis snabb bland annat beroende på den expansiva ekonomiska politiken. Inflationen i OECD-området uppgår i år till närmare 4 procent, dämpas framöver när råvarupriserna inte längre ökar. Sverige Den svenska ekonomin försvagades påtagligt under 2008 och går in i en lågkonjunktur. En svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar den svenska tillväxten under 2008 och Den snabba konjunkturnedgången inom OECD-området som tar emot 80 procent av svensk export men även minskad inhemsk efterfrågan får följdverkningar. BNP-tillväxten har bromsat ner påtagligt och beräknas för 2008 och 2009 understiga 2 procent. De offentliga finanserna försvagas till följd av konjunkturavmattningen men är trots det förhållandevis starka. Detta ger möjligheter att genom finanspolitiken stimulera efterfrågan i ekonomin. Staden Lidingö stads ekonomiska ställning är stark. Soliditeten är hög och stadens samlade pensionsåtaganden täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagande är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka. Åren har staden redovisat stora överskott och prognosen för 2008 indikerar ett positivt resultat även för innevarande år. Avgörande för kommunsektorns ekonomi sysselsättningsutvecklingen då kommunalskatteintäkterna grundas på underlaget från inkomst av tjänst. Arbetslösheten bedöms öka något under det kommande året vilket inverkar menligt på kommunernas finanser. Nuvarande prognoser indikerar dock fortsatt positiva resultat under de närmast kommande åren om än på betydligt lägre nivåer än perioden

15 Fem år i sammandrag (mkr) Prognos Verksamhetens intäkter 384,6 377,1 377,7 362,8 342,9 Jämförelsestörande intäkter 5,8 17,2 27,1 28,0 16,6 Verksamhetens kostnader , , , , ,7 Jämförelsestörande kostnader - 0,0-6,3-13,1 - Avskrivningar -80,7-73,9-72,1-66,0-68,3 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 2 155, , , , ,6 Statsbidrag/utjämning netto -267,1-261,6-271,5-273,1-373,9 Mellankommunal kostnadsutj ,7 Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 0,2 0,5 0,4 8,2 Finansnetto 10,0 31,9 23,2-9,3 16,8 Omvärdering finansiella placeringar -27, ,0 21,9 Årets resultat 29,4 111,2 127,8 147,7 13,8 Avstämning mot balanskravet 50,3 82,5 99,4 60,7-21,5 Andel av nettokostnader (%)1 93,6 92,3 90,7 91,3 98,7 Investeringsutgifter 165,3 168,5 168,9 128,9 102,8 Kassalikviditet (%) Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 945,9 881,4 764,1 736,2 Låneskuld 200,0 150,0 220,0 230,0 310,0 Eget kapital 1 798, , , , ,9 Soliditet (eget kapital/ totala tillgångar) (%) Utdebitering, Lidingö stad 18:86 18:96 19:17 19:37 18:97 1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning. 2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder 12

16 Stadens ekonomi Resultatbudget Stadens resultatbudget för 2009 innebär ett positivt resultat på 22,4 mkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,86 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån Sveriges kommuner och landstings, SKLs, skatteunderlagsprognos och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos. Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 5,4 procent 2008 och 4,0 procent Lidingös skatteunderlag har dock beräknats öka med 5,7 procent respektive 4,2 procent. Sammantaget minskar generella statsbidrag och utjämning netto med 26,6 mkr. Stadens kostnadsutjämningsbidrag fortsätter att öka i omfattning, till följd av stadens befolkningsstruktur med många äldre och många små barn. Mellan 2008 och 2009 ökar bidraget med ca 30 mkr. Regleringsbidraget har beräknats till -25,9 mkr. Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mkr, vilket motsvarar skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås vinstutdelning om 15 mkr för Finansnettot har beräknats till 4 mkr. Då ingår direktavkastningen på stadens placeringar och räntekostnader för stadens lån. Balansbudget De materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 141,9 mkr och uppgår till 1 625,1 mkr vid 2008 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 233,7 mkr. De långfristiga placeringarna beräknas öka med 18 mkr till 758 mkr. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 1 820,4 mkr vid utgången av Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas öka med 3,1 mkr. Avsättningen består av pensioner intjänade på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, garantipensioner och särskilda ålderspensioner till brandmän. Staden har tecknat försäkring för ett antal personer i enlighet med gällande pensionspolicy, vilket medför att för dessa personer betalar staden en löpande premie och ingen avsättning avseende deras pensioner görs i balansräkningen. Avsättningen ökar därmed inte i samma omfattning som tidigare. Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden redovisas som ansvarsförbindelser. 13

17 Finansbudget Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i rörelsekapitalet väntas frigöra 114,7 mkr. Låneskulden beräknas vid ingången av året uppgå till 200 mkr. Genomförande av investeringsplanen på 233,7 mkr tillsammans med återinvestering av förväntad direktavkastning på stadens placeringar om 18 mkr resulterar i att anläggningstillgångarna ökar med 251,7 mkr. Finansieringsunderskottet beräknas således uppgå till 137 mkr. Med en upplåning på 110 mkr ökar låneskulden till 310 mkr och likviditeten minskar med 27 mkr. För extern upplåning föreslås en ram på 400 mkr. Driftbudget Stadens driftbudget presenteras på sidan 19. Där framgår också de anslag av kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensions- och omställningskostnader har budgeterats till 37,6 mkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 2,7 mkr. Nettokostnaden uppgår till mkr och ökar med 133,6 mkr, eller 7,3 procent från den förväntade prognosen för Investeringsplan Stadens investeringsplan innebär för 2009 att investeringar på 233,7 mkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, nya gruppboenden inom handikappomsorgen och stora investeringar i lidingöbron och utbyte av gatu- och parkbelysningsanläggningarna är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Investeringsreserven, uppgår till 88 mkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande. Det är omfattande investeringar även åren framöver beräknas 326,9 mkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och 2011, 157,8 mkr. Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering. Investeringsplanen redovisas på sidan 20. Övrigt Anslagsbindningen för resultat- och investeringsbudgeten fastställs efter ansvarsnivån nämnd. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2008 till 2009 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2008 till 2009 via överföringsbudget. 14

18 Långfristiga låneskuldens utveckling mkr , Investeringar mkr 350,0 326,9 300,0 250,0 233,7 200,0 168,9 168,5 165,3 157,8 150,0 100,0 131,0 85,5 127,5 108,7 102,8 128,9 50,0 0,

19 Stadens resultatbudget (mkr) Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter 395,3 384,6 377,1 Jämförelsestörande intäkter* - 5,8 17,2 Verksamhetens kostnader , , ,9 Avskrivningar -89,2-80,7-73,9 Verksamhetens nettokostnader , , ,5 Skatteintäkter 2 218, , ,2 Generella statsbidrag och utjämning (not 1) -240,5-267,1-261,6 Utdelning från av staden ägda bolag 15,2 0,2 0,2 Finansnetto 4,0 10,0 31,9 Omvärdering finansiella placeringar - -27,3 - Årets resultat 22,4 29,4 111,2 Justerat resultat enligt balanskravet 50,3 82,5 (not 1) Budget Prognos Bokslut Inkomstutjämning -481,2-487,4-435,7 Kostnadsutjämning 214,2 184,3 134,8 Regleringsbidrag/-avgift -25,9-19,5 38,6 Införandebidrag 0,0 0,0 2,9 LSS-utjämning -7,5-0,6-2,2 Kommunal fastighetsavgift 59,9 56,1 - Summa -240,5-267,1-261,6 * Mark-/fastighetsförsäljningar 16

20 Stadens balansbudget (mkr) Budget Prognos Bokslut Immateriella anläggningstillgångar 5,6 3,0 2,6 Materiella anläggningstillgångar 1 625, , ,0 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i av staden ägda företag 6,3 6,3 6,3 Andra aktier och andelar 29,5 29,5 25,4 Fordringar på av staden ägda företag 0,0 0,0 0,0 Andra fordringar 0,0 0,0 0,0 Placeringar 758,0 740,0 761,0 Summa anläggningstillgångar 2 424, , ,3 Lager 1,4 1,4 1,4 Fordringar på av staden ägda företag 0,4 0,4 0,4 Övriga fordringar 120,0 120,0 120,0 Kassa och bank 19,0 46,0 54,0 Summa omsättningstillgångar 140,8 167,8 175,8 SUMMA TILLGÅNGAR 2 565, , ,1 Eget kapital 1 820, , ,6 därav årets resultat 22,4 29,4 111,2 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 89,6 86,5 101,3 Summa avsättningar 89,6 86,5 101,3 Lån 310,0 200,0 150,0 Andra skulder 0 0,0 0,1 Summa långfristiga skulder 310,0 200,0 150,1 Skulder till av staden ägda företag 13,8 13,8 18,6 Övriga skulder 331,5 331,5 331,5 Summa kortfristiga skulder 345,3 345,3 350,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 565, , ,1 17

21 Stadens finansbudget (mkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Budget Prognos Årets resultat 22,4 29,4 Vinst vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter 0,0-5,8 Justering för av- och nedskrivningar 89,2 80,7 Omvärdering finansiella placeringar 0,0 27,3 Justering för gjorda avsättningar 3,1-14,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 114,7 116,8 Ökning/minskning kortfristiga lager 0,0 0,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,0 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,0-4,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 114,7 112,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -3,0-0,6 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -230,7-164,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 6,3 Investering i finansiella anläggningstillgångar -18,0-28,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 17,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -251,7-170,0 Finansieringsöver-/underskott -137,0-58,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 110,0 50,0 Amortering skuld 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 110,0 50,0 Årets kassaflöde -27,0-8,0 Likvida medel vid årets början 46,0 54,0 Likvida medel vid årets slut 19,0 46,0 18

22 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mkr) Kommunalskattebidrag Verksamhetens Intäkter Kostnader Centrala stabs- och servicefunktioner 45,4 87,1 132,5 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 19,2 14,0 33,2 Fastighetskontoret 11,3 256,8 268,1 Utbildningsnämnden 987,4 124, ,9 Äldre- och handikappnämnden 691,1 203,8 894,9 Socialnämnden 52,7 6,8 59,5 Kultur- och fritidsnämnden 74,0 35,0 109,0 Tekniska nämnden, teknik och natur mm 84,5 26,6 111,1 Tekniska nämnden, VA, renhållning mm 0,0 83,6 90,8 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 0,6 0,0 0,6 Räddningstjänsten 24,5 0,6 25,1 Övrigt* 49,1-49,1 Summa** 2 039,8 838, ,8 Avgår internränta -72,0 Verksamhetens nettokostnader ,0 Tekniska nämnden, VA, renhållning mm Tekniska nämnden, 0% teknik och natur mm 4% Kultur- och fritidsnämnden 4% Socialnämnden 3% Äldre- och handikappnämnden 34% Verksamhetens nettokostnader Räddningstjänsten 1% Övrigt* 2% Centrala stabs- och servicefunktioner 2% Fastighetskontoret 0% Miljö och stadsbyggnadskontoret 1% Utbildningsnämnden 48% * Centrala pensions- och omställningskostnader 37,6 mkr och medel till kommunstyrelsens förfogande 2,7 mkr. ** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive interränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster. 19

23 Investeringsplan (mkr) Kommunstyrelsens kontor 3,8 3,0 2,9 It-investeringar 3,1 2,6 2,6 Mätinstrument mm 0,4 0,1 Förvärv av fastigheter/markregleringar 0,3 0,3 0,3 Fastighetskontoret 58,2 63,5 22,1 Skollokaler 23,6 15,6 15,4 Förskolelokaler 2,2 3,0 0,9 Äldreomsorgslokaler 23,1 10,0 5,8 Kulturbyggnader och idrottslokaler/anl. 4,1 32,9 Räddningstjänst, brandstation 3,2 Övrigt 2,0 2,0 Utbildningsnämnden 3,4 3,4 3,4 Lokalanpassningar Inventarier Äldre- och handikappnämnden 1,2 4,3 0,8 Inventarier o utrustning 1,2 1,2 0,8 IT-stöd 3,1 Kultur- och fritidsnämnden 3,8 4,4 4,2 Hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5 Spontanidrottsplatser med konstgräs o belysn 0,5 1,0 Upprustning motionspår, ridstigar o bollplaner 1,0 0,9 0,3 Maskiner mm 0,8 2,0 1,4 Tekniska nämnden 75,3 61,3 62,4 Broar 34,0 17,5 19,0 Va 9,5 14,0 13,2 Konstbyggnader, bryggor/strandskoningar 5,0 5,0 5,0 Belysning, trafiksignaler o trafiksäkerhet mm 14,0 18,2 18,5 Landtipp för snö 5,0 Natur och parkinvesteringar 2,5 1,9 1,5 Exploateringsområden 1,8 1,5 1,5 Fordon Maskiner Övrigt 3,5 3,2 3,7 Investeringsreserv 88,0 187,0 62,0 Skolor och förskolor 50,0 150,0 40,0 Äldre- och handikapplokaler 31,0 15,0 15,0 Kultur- och fritidsanläggningar 15,0 Övrig reserv 7,0 7,0 7,0 Summa investeringar 233,7 326,9 157,8 En detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet budgetdokumentet. av 20

24 Resultatöversikt (mkr) Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter* Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning not Utdelning från av staden ägda bolag Finansnetto Omvärdering finansiella placeringar Årets resultat * Mark-/fastighetsförsäljningar Justerat resultat enligt balanskravet 50 (not 1) Prognos Budget Plan Plan Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Summa

25 Ordförklaringar Anläggningstillgångar Ansvarsförbindelser Avskrivning Avsättning Balansbudget Driftbudget Finansbudget Finansnetto Eget kapital Investeringsbudget Internränta Kortfristiga skulder Likviditet Långfristiga skulder Nettokostnad Omsättningstillgångar Resultatbudget Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, kan vara immateriella (icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm) En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller landstingets kontroll, inträffar eller uteblir. Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd. En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid budgetårets utgång. Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och externa poster, samt det kommunalskattebidrag som verksamheterna tilldelats. Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen av likvida medel. Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder. Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar. Kalkylmässigt räntekostnad för det kapital som binds i anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna. Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är hänförliga till den löpande verksamheten. Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är.visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Skulder med en löptid överstigande ett år. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga ersättningar. Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank mm. Sammanställning av årets driftverksamhet. 22

26 Central politisk organisation/stadsledningskontor Central politisk organisation/stadsledningskontor Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontoret har utöver ordinarie budgetförslag äskat 0,8 mkr utöver ram. Av beloppet avser 0,6 mkr inrättande av en tjänst för att biträda mark- och exploateringschefen samt 0,2 mkr för utrednings- och konsultinsatser. Förstärkningen av att mark- och exploateringsfunktionen bedöms medföra minst lika stora intäkter som kostnader genom ökade markförsäljningar och liknande varför kommunstyrelsen tillstyrker utökningen. Medelsbehovet för utrednings- och konsultinsatser bedöms kunna finansieras genom balanserade överskott varför inga ytterligare medel tillförs. Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att kontorets kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr. Investeringsplan Stadsledningskontorets investeringar för 2009 uppgår till 2,5 mkr. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter och anslår kommunalskattemedel om 45,7 mkr. Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 2,5 mkr. 1. Beskrivning Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd. Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande inriktningen på verksamheten inom konsult- och servicekontorets och it-kontorets funktioner för information, ekonomi, personal, it, sekretariat samt invandrar-, bostads- och arbetsmarknadsverksamhet. Stadsledningskontoret har dessutom funktioner för central samordning av stadens brottsförebyggande och internationella arbete, näringslivsfrågor samt mark- och exploateringsfrågor. Stadsledningskontoret ska arbeta med framtagande av mål, policy och strategi inom olika områden samt uppföljning och analys. 23

27 Central politisk organisation/stadsledningskontor 2. Året som kommer Utbyggnad av särskilda boenden inom äldreomsorgen, planering för utbyggnad av ca platser i grundskolan, förhandlingar med landstinget/sl om Lidingöbanan och gamla bron, vägförbindelse mellan Skärsätra och Högberga samt aktualisering av översiktsplanen är några exempel på förvaltningsövergripande frågor som är aktuella. Arbetet med att utveckla och förnya verksamhetsstyrningen inom staden fortsätter. Arbetet inbegriper framtagande av en vision för staden och dess olika verksamheter, stärka målstyrningskedjan och uppföljningen av verksamheten. Införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen. Framtagande av förslag till miljöplan. Uppföljning av stadens energiplan. Fortsatt utveckling av hälsoprofilen. Ny extern webbplats lanseras våren Fortsatt fokus inom personalområdet på hälsa i enlighet med stadens hälsoprofil. Aktivt arbeta med frågor kring kommande personal- och kompetensbehov. Aktivt deltagande i Stockholm Business Alliance och skapa kännedom om Lidingös hälsoprofil. Fortsatt fokus på det brottsförebyggande arbetet. Vissa kommunala författningar däribland ett antal delegationsordningar kommer att ses över. Fokus på utveckling och lansering av e-tjänster i olika former för att stödja stadens processer och framförallt effektivisera kommunikationen med stadens medborgare. Utredning av stadens krisledningsorganisation. Ökad tyngd läggs på internationella frågor med tonvikt på vad som händer inom EU. Under året ska ett arbete med att utveckla och kvalitetssäkra rutiner för hanteringen av genomförandefrågorna i planprocessen påbörjas. Fortsatt arbete med exploateringsprojektet i Dalénum. 24

28 Central politisk organisation/stadsledningskontor 3. Målformulering Målet är att kommunstyrelsen och dess ordförande via stadsledningskontoret ska få ett effektivt stöd i att uppfylla ålagda uppgifter enligt kommunallag och gällande reglemente. 4. Ekonomisk plan 4.1 Resultaträkning (mkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 37,7 44,2 45,7 47,0 47,7 statsbidrag 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 övriga intäkter 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 Summa intäkter 40,3 47,0 48,6 49,9 50,7 kostnader för arbetskraft 17,2 20,2 22,1 22,7 23,4 varor och material 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 entreprenader och köp av verksamhet 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3 tjänster och avgifter 18,0 20,7 20,3 20,6 20,9 hyror 2,8 2,9 3,0 3,1 3,1 bidrag 1,6 2,3 2,4 2,4 2,5 avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 internränta 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4 kommunfullmäktiges beslut -0,3-0,3-0,3 Summa kostnader -40,2-47,0-48,6-49,6-50,7 Årets resultat 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatutjämningsfond årets slut 0,4 4.2 Kommentarer till resultaträkningen I budgetförslaget som lämnades i maj äskades tillskott om 0,5 mkr. Kommunstyrelsen biföll kontorets äskande. Föreliggande förslag har dock utökats med ytterligare 0,8 mkr för inrättande av en tjänst för att biträda mark- och exploateringschefen (0,6 mkr) och för att upprätthålla anslaget för utredningar och konsulter på en sådan nivå att arbete med revideringen av översiktsplanen kan genomföras. Förstärkningen på mark- och exploateringsfunktionen bedöms medföra minst lika höga intäkter för markförsäljningar och liknande som lönekostnaderna. Planen för 2010 och 2011 förutsätter att stadsledningskontoret erhåller äskandet utöver ram på 0,5 mkr. För att klara verksamheterna inom tilldelad kostnadsram för planåren har dock anslaget för utredningar och konsulter justerats ned något. 25

29 Central politisk organisation/stadsledningskontor 5. Investeringar för planperioden Staden har haft nuvarande webbpubliceringsverktyg sedan 2002 och mycket har hänt inom teknikutvecklingen. För 2008 har stadsledningskontoret en investeringsbudget på 1,0 mkr för utbytet. Kontoret ser ett fortsatt behov av investeringsmedel under 2009 för utveckling också av intranätet och begär ytterligare 0,5 mkr för detta ändamål. För it-strategiska satsningar budgeteras 2 mkr årligen för planperioden Då utvecklingen inom it-området går med mot köp av tjänster så kan en del av utvecklingen rent redovisningsmässigt belasta resultatet direkt. När så sker får det prövas mot stadsledningskontorets totala kostnadsram. Anläggning (mkr) Webbpubliceringsverktyg 0,5 - - It-strategiska satsningar 2,0 2,0 2,0 26

30 Konsult- och servicekontoret Konsult- och servicekontoret Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Konsult- och servicekontoret är till fullo avgiftsfinansierat och erhåller inte något kommunalskattebidrag. Kostnaderna täcks genom interndebitering till verksamheterna. Kontoret har budgeterat upp sina kostnader och därmed priser ut mot förvaltningarna med 3%. Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kontorets kostnader minskar med 0,3 mkr. Kommunstyrelsen föreslag innebär att kontoret förväntas redovisa ett överskott om 0,3 mkr vid bokslut för Investeringsplan Konsult- och servicekontorets investeringar för 2009 uppgår till 0,7 mkr. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter och budgeterar ett resultat om 0,3 mkr. Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 0,7 mkr 1. Uppdraget Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av stadsledningskontoret, stadens förvaltningar och Lidingö stads Tomtaktiebolag, och ger råd, stöd och service. Inom konsultoch servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och förnyelse inom staden. Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling, löner, personal, televäxel, reception, kontorsservice, information, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av bostadssocial kö och kö till seniorboende, invandrarverksamhet, budget- och skuldrådgivning, arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av stadens måltidsservice. Kostnaderna för stadens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders verksamheter för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av konsult- och servicekontorets verksamhet som inte utgör central administration, såsom arbete som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom Vårt Lidingö och webbplatsen, utvecklingsarbete avseende nya produkter och verksamheter som ännu inte driftsatts samt extern service som inte hör till nämndernas verksamheter finansieras av stadsledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom flyktingverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder, helt eller delvis genom statsbidrag. I de fall konsult- och servicekontoret utför uppdrag som normalt tillhör annan förvaltning debiteras dessa enligt gällande timpris. 27

31 Konsult- och servicekontoret It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen. 2. Året som kommer Elektronisk handel Införandet av elektronisk handel i stadens förvaltning kommer att fortsätta under året, bland annat genom att ekonomisystemet utökas med funktioner för elektroniska beställningar. Utveckling och omgörning av stadens webbplatser Informationsenheten arbetar med att vidareutveckla webbplatserna lidingo.se och intranätet i syfte att säkra ett effektivt användande av dem som informationskanal. I april 2009 planeras lansering av det nya lidingo.se. Val till EU-parlamentet Sekretariatet kommer att bistå valnämnden med att genomföra val till EU-parlamentet Översyn av svenska för invandrare, SFI Flyktingverksamheten ska i samarbete med utbildningsförvaltningen se över SFI-undervisningen. Syftet är att förbättra undervisningen, bland annat genom införande av hela dagar, praktik kombinerat med fortsatt SFI och kontinuerliga uppföljningar. Hälsa Personalenheten ska arbeta efter stadens uppsatta mål för hälsoarbetet. I första hand genom att stödja chefer och hälsoinspiratörer i hälsoarbetet på den egna arbetsplatsen och utifrån dess förutsättningar och önskemål. Personalförsörjning Personalenheten kommer att fortsätta arbetet med personalförsörjningsprojektet, bland annat genom framtagande av en ny personalpolicy och införande av kompetensbaserad rekrytering. Enheten kommer också att utveckla stadens varumärke som arbetsgivare (Employer branding) utifrån hälsoprofilen. Breddinförande och effektivt nyttjande av Heroma Löneenheten ska arbeta med ett breddinförande av den nya versionen av det personaladministrativa systemet Heroma i stadens enheter och förvaltningar. Målet är att så många anställda som möjligt ska rapportera avvikelser via den äldre versionens Den anställdes meny eller i den nya versionens Självservice. Gemensam LöneFunktion, GLF Under året ska löneenheten genomföra en studie för att undersöka om staden ska gå in i ett lönesamarbete, GLF, med ett antal andra kommuner i stockholmsregionen. Studien ska vara genomförd så att beslut om deltagande i GLF kan tas i december. 28