Övergripande tema: Hur företag och organisationer försöker hantera den tekniska framtiden ( teknisk framtidshantering ).

Transkript

1 Delkurs 3: Tekniska framtidsbedömningar och teknisk omvärldsbevakning Introduktion Jens Sörvik Forskningspolitiska Institutet

2 Övergripande tema: Hur företag och organisationer försöker hantera den tekniska framtiden ( teknisk framtidshantering ). Inriktning: En metodinriktad kurs som kompletteras av en praktisk tillämpningsövning. Några utgångspunkter för kursen Den tekniska (eller vetenskaplig tekniska) omvärlden utgör en allt viktigare del av den omvärld som företag och organisationer har att förhålla sig till. Man kan närma sig omvärlden med sikte på (a) nuet och det förflutna: omvärldsbevakning, omvärldsanalys; (b) framtiden: framtidsbedömning, framtidshantering. Omvärldsbevakning och framtidsbedömning hänger nära samman och betingar varandra: omvärldsbevakning vägleds av framtidsbedömningar och framtidsbedömningar bygger på omvärldsbevakning.

3 Kursens syfte Ge överblick, struktur och sammanhang Introducera de viktigaste metoderna och ansatserna. Fyra områden fokuseras: 1. Teknisk prognosverksamhet (TP) 2. Teknisk Framsyn (TF) 3. Technology Roadmapping (TR) 4. Teknisk Omvärlds bevakning (TO) Ge viss praktisk bekantskap med ett av områdena: TO

4 Grundläggande antaganden Verkligheten förändras inte på ett helt slumpmässigt sätt. Det finns mönster och regelbundenheter som är tillräckligt stabila för att möjliggöra åtminstone vissa typer av framtidsbedömningar. Framtiden är delvis formbar och därmed planerbar ( att planera framtiden ) även om man aldrig helt kan gardera sig mot uppdykande hinder. En viss beredskap kan dock skapas med stöd av plausibla framtidsbedömningar ( att planera för framtiden ). Framtidsbedömningar av något slag är ofrånkomliga. Frågan är om det är värt besväret att formalisera verksamheten.

5 Tre överlappande verksamhetsområden PLANERING OMVÄRLDSBEVAKNING FRAMTIDSBEDÖMNING

6 Starten & förhistorien Planering av tekniska projekt eller större FoU satsningar? Informell teknisk planering Dock ingen tydlig specialisering & professionalisering, med en distinkt expertis, metodutveckling, litteratur etc. Teknisk framtidsbedömning? Informella framtidsbedömningar (inkl. personliga spekulationer, visioner, utopier mm): Fex.. Bacons New Atlantis (1627); Jules Verne; och A.C. Clarke s framsynta artikel Extraterrestrial Relays (1945). Tidiga, mera formella & metodmedvetna exempel: S.C. Gilfillan (viss metodutveckling från 1907); W.F. Ogburns projekt Technological Trends and National Policy (1937). Teknisk omvärldsbevakning? Snävare former ( technological intelligence, scouting ) långt tillbaka i historien., men mera organiserade o breda former av TO under 1900 talets första del (storföretag, militära organisationer) Efterkrigstiden: Grunden läggs för en fortlöpande utveckling Krigets betydelse: De stora tekniska projekten och erfarenheterna av storskalig FoU organisation & management (Manhattan, radar mm) ger grund för en allmänt positiv & optimistisk syn på vetenskapligteknisk forskning och dess möjligheter. Från 1945: Ett växande statligt militärt engagemang i organiserade former av framtidshantering, f.a. SP & TP, som också slår igenom i företagssektorn, f.a. större teknikintensiva företag. Utvecklingen är mest påtaglig o mest väldokumenterad vad gäller USA. Specialisering & professionalisering av verksamheten sker, med stark betoning på metodutveckling, under talet: Lenz s metodbok, 1958; Harvard Business Schools TP kurs, Allt sedan dess: En kontinuerlig utveckling av FH metoder o ansatser. Obs: Kontinuerlig men inte rätlinjig!

7 Allmänna drivkrafter bakom utvecklingen (50 årspersp.) Grundläggande: Den ökade medvetenheten inom stat och näringsliv om forskningens och teknikfaktorns betydelse för nationell säkerhet, ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling. Synen på FoU som nationell resurs och styrkefaktor leder till försök att tidigt identifiera, och reagera på, nya framväxande teknologier av strategisk betydelse. Den fortlöpande expansionen av FoU verksamheter, FoU organisationer och FoU politiska organ medför ett växande behov av aktuell information, överblick och analys som underlag för planering och beslutsfattande. På en rad områden leder produktutvecklingens ökande teknikintensitet, teknikutvecklingens ökande forskningsberoende, teknologiernas ökande komplexitet och förändringstakt till ett ökat behov av bevakning och framförhållning. FoU kostnadernas ökande tyngd inom många branscher och verksamhetsområden (privata & offentliga, civila & militära) ökar också behovet av en genomtänkt framsyns och planeringsverksamhet som kan ge effektivitet och riskreducering.

8 Schematisk översikt över utvecklingen av metoder & ansatser för teknisk framtidshantering

9 Förändrade förutsättningar under utvecklingens gång En förskjutning i de teknikdrivande tillämpningarna: Från tunga applikationer inom försvarrymd flyg energi, med starkt statligt engagemang, mot mera marknadsnära civila tillämpningar och produkter. Mot bakgrund av det föregående: Förändrade företagsstrategier och organisationsformer, med kortare planeringshorisonter och decentraliserad FoU som mest påtagliga uttryck. Den statliga FoU finansieringens utplaning i många länder under 1980/90 talet medför ett starkare prioriteringstryck ( science policy in the steady state ) och ett ökat behov av prioriteringsunderlag. Den statliga politikens förskjutning från traditionell forskningspolitik och industripolitik mot innovationsfrämjande och förstärkning av nationella & regionala innovationssystem och kluster stärker också intresset för brett upplagda framsynsövningar. Globaliseringens genomslag under periodens senare del innebär att teknikbevakning och framsyn i högre grad formas av internationellt teknikberoende, FoU samverkan och nätverkande. IT utvecklingen, inklusive utvecklingen av databaser, sökmetoder och allmän datorkraft förändrar förutsättningarna för vetenskaplig & teknisk omvärldsbevakning, identifiering och analys av trender och mönster, mm. Bioteknikutvecklingen (inklusive den förväntade BT IT Nano integrationen) och de utmaningar för framtidshanteringen som ligger i en mera upptäcktsdriven eller vetenskapsberoende teknisk utveckling.

10 Allmänna drag i den skisserade utvecklingen Det finns en utbredd och bestående känsla att någon form av organiserad verksamhet är motiverad, samtidigt som det finns en utbredd och bestående osäkerhet om hur, exakt, man bör gå till väga Således: En fortlöpande experimentell verksamhet, där ingen sitter inne med någon patentlösning och där metoder och ansatser måste anpassas till organisationens behov. Verksamheten präglas av metodologisk eklekticism. Dessutom: En fortlöpande balansgång mellan å ena sidan behovet av systematik, struktur och organisation och å andra sidan en önskan att ge utrymme för fantasi, kreativitet och avvikande åsikter. Inom planering & framtidsbedömning: En förskjutning i värderingen av verksamheterna, från en betoning av de formella resultatens (planeringsdokumentens o prognosrapporternas innehåll) värde mot en betoning av processernas värde (deltagande, kommunikation, lärande). Integrationstendens: De tre verksamhetssfärerna går alltmer in i varandra (Planering Framtidsbedömning Omvärldsbevakning)

11 3/2 Översikt och historisk bakgrund Linstone, H.: Corporate Planning, Forecasting, and the Long Wave [PDF via ELIN] 10/2 Teknisk prognosmetodik Martin, M.: Technology Forecasting [Papper] 17/2 Teknisk framsyn och technology roadmapping Grupp, H. & Linstone, H.: National Technology Foresight Activi ties Around the Globe Resurrection and New Paradigms [PDF via ELIN] IVA m.fl.: Vägval för Sverige Syntesrapport från Teknisk Framsyn [PDF via Groenveld, P.: Roadmapping Integrates Business and Technology [PDF via ELIN] 24/2 Teknisk omvärldsbevakning i ett IT och indikatorperspektiv Ashton, W., Kinzey, B. & Gunn, M.: A Structured Approach for Monitoring Science and Technology Development [Papper] Porter, A. & Detampel, M.: Technology Opportunity Analysis [PDF via ELIN] Lichtenthaler, E.: Third Generation Management of Technology Intelligence Processes [PDF via ELIN] 3/3 Tillämpning: Teknisk rekognoscering med hjälp av patentdata Archibugi, D.: Patenting as an Indicator of Technological Inno vation: A Review [Papper] Webadresser: adv.htm 24/3: Presentation av grupparbetet

12 Uppgift Grupparbete Analys av patentdata Jämförelse av Indiens och Kinas biotekniksatsningar: en patentbaserad sondering av verksamhetsfälten, Uppgiften består i att genom lämpliga sökningar i USPTO databasen samt bearbetningar och tolkningar ta fram åtminstone en grov, preliminär bild av relevanta förhållanden och trender.