FORDONS. Prestandahöjaren som gör skillnad STT Emtec renar avgaser både till land och till sjöss KOMPONENTEN. Nya marknader och sätten att nå dem

Transkript

1 ISSN "Inte Tema: Samverkan/Kluster Finansiellt stöd gav Vehco växtkraft / genomtänkt" FKG:s vd bemöter Maschkas utspel / 18 FORDONS KOMPONENTEN 4/2012 Medlemstidning för FKG branschorganisationen för Skandinaviens leverantörer till fordonsindustrin Rapport! / Prestandahöjaren som gör skillnad STT Emtec renar avgaser både till land och till sjöss GO GLOBAL: Nya marknader och sätten att nå dem

2 Fordonskomponenten 4 / SIDAHL oktober 2012 Fredrik Sidahl är vd för FKG. Nås på fredrik.sidahl@fkg.se Samverkan, men sen då? Anytecs kunder ställer tuffa krav. Det gör våra också. Anytec bygger skärgårdens kanske tuffaste båtar. I aluminium. Det är vi som levererar aluminiumplåt i stora format, och även profiler, till dem. Logistiken baseras på deras prognoser och vi ser till att materialet levereras i tid. Vad kan vi göra för dig? Det är berättigat att ställa sig frågan vad som händer efter samverkan. Vi pratar gärna om samverkan när vi möts vid olika sammankomster kring FoU, men sedan går vi hem för att fortsätta i invanda hjulspår. Hur vore det om mötena inte enbart slutade med läpparnas bekännelse, utan omvandlades till handling? Personligen är jag övertygad om att bättre samordning skulle göra alla till vinnare. nu till stora leverantörsdagen. Drygt 400 personer där visade hur viktigt det är att mötas. Årets program var omfattande och presenterade både hot och möjligheter. sura pillret 1: Självfallet Volvo Cars inköpschef Axel Maschkas utspel om krav på prissänkningar och generell översyn av leverantörsstrukturen. Mot detta ska ställas ökade volymer nybilar Visst låter det spännande med fördubblad volym, men hur realistiskt är målet för Volvo som dessutom ska tillverka allt fler modeller i Kina? Det är något som offererande leverantörer måste väga in i sina anbud och affärsvillkor. Axel Maschkas påstående att svenska leverantörer är tio procent dyrare än motsvarande tyska tror jag är nonsens. En typisk äpple-päron-jämförelse. I Tyskland torde volymer vara, just det, stora. Jag vet också att i Tyskland finns ett delvis annat synsätt, en större förståelse för varandra, avseende hur allt mer komplicerade komponenter också påverkar det slutgiltiga priset från leverantören. Min rekommendation till Volvo Cars inköp är att låta leverantörer och VCC:s konstruktörer samarbeta tidigt kring tekniska lösningar. Sena speciallösningar driver prislappen åt fel håll. sura pillret 2: Vi bjöd in Näringsdepartementet. Först försökte vi med Annie Lööf som på ett tidigt stadium var positiv, men avböjde. Nästa i rang blev statssekreterare Håkan Ekengren, som ville och kunde komma. Men strax innan vi öppnade Stora Leverantörsdagen ringde han och meddelade återbud på grund av brådskande regeringsärende. europeisk personbilsindustri, inklusive Volvo Cars, är i rejäl gungning. Som väl är finns vår största leverans på tunga sidan och entreprenad. Synd att vi inte fick med denna bransch bättre! Volvo Trucks lanserar ett helt nytt modellprogram. En skakig USA-marknad och ett blödande Sydeuropa gör att de sneglar på Tyskland, det vill säga Mercedes-Benz och MAN:s hemmamarknad. Där finns en oerhörd potential. Men innan Volvo skrider till verket borde de reflektera lite över hur mycket pengar som de båda tyskarna lagt för att köpa sig marginella marknadsandelar på Volvo och Scanias hemmamarknad. Det kommer att kosta att omvandla säljavdelningens mål till leveranser dessa ska inte betalas av svenska leverantörer. tibnor.se

3 PA R T N E R L A N D 2012: L E T T L A N D 4 Fordonskomponenten 4 / 2012 Fordonskomponenten 4 / Match-making ger affärer Det är hög tid för FKGmedlemmar att anmäla sig till match-making under Elmia Subcontractor 6 7 november i Jönköping. Enligt medarrangerande industrinätverket Enterprise Europe är redan ett fyrtiotal företag anmälda till matchmakingen. Men siffran förväntas stiga till 150 företag från 20 nationer. I fjol deltog 151 företag från 19 nationer. Det är vår målsättning, vi räknar med minst tusen möten i anslutning till mässan, säger Claes-Erik Norén, ny projektledare från FKG:s sida. Analysera behoven Som ansvarig för matchningen understryker Claes-Erik Norén hur viktigt det är att som deltagare väl definiera och begränsa sitt behov av leverantörer av enskilda komponenter, eller hela system, alternativt kompetensen som krävs. Foto: Elmia/Subcontractor Har man som deltagande företag gjort sin hemläxa blir det genast enklare och kvalitativt bättre för oss att lyckas i matchningen. Vi kan då bereda vägen fram till rätt företag och kommande affärer eller samarbeten, säger han. I arbetet med research och beredning inför match-makningen under Subcontractor deltar även Erik Karlsson, konsultkollega på ISEA, där Claes-Erik numera återfinns som seniorkonsult för industrioch fordonsfrågor. Det är Erik som handhar det tunga grundarbetet kring administationen när deltagande företags önskelistor eller kravspecifikationer ska upprättas. Ledande underleverantörsmässa Elmia Subcontractor är Europas ledande mässa för industrins underleverantörer, det vill säga rätt kanal för den som vill sälja, köpa eller söka samarbetspartners inom industrin. I fjol deltog utställare som totalt mötte besökare. Enligt mässledningen lades grunden för affärer motsvarande 18 miljarder kronor under mässdagarna i november. Göran Björklund mediaspjuth.se Produced by Gnotec Fan guard for marine engines, manufactured in a combined laser and punching machine with robotised handling. More at gnotec.com View our video Increased security Improved competitive strength Minimized total cost Improved competitive strenght With more than 240 plants over the world, Bodycote is the worldleading company within the business areas of heat treatments, material testing, metallurgical coatings and hot isostatic pressing. En gång om året samlas underleverantörer från hela världen på Elmia i Jönköping. Det handlar om fyra pulserande dagar där 1200 företag från 30 olika länder fi nns på plats. Här presenteras nyheterna. Här knyts kontakterna. Här visas innovationerna. Men framför allt görs det affärer. För miljarder. Missa inte årets marknadsplats! Bodycote in Sweden support you all the way from productdevelopment to final production. As a global partner you have local access to an international network of unique competence and capacities. By taking advantage of Bodycote s unique benefits most companies can add new possibilities into their business and improve the competitive strength. P. O. box 124 SE Angered Tel: Fax:

4 6 Fordonskomponenten 4 / 2012 Fordonskomponenten 4 / LEVERANTÖRskollegor Sundsvallsföretaget som rensar luften STT Emtec hjälper fordon att klara skärpta miljökrav med råge STT Emtec AB utvecklar produkter för att öka olika fordons konkurrenskraft. I klartext betyder det avgasrening och prestandaförbättring av främst dieselmotorer för bilar och båtar. Vi lever på innovationer, flexibilitet och snabbhet. Vårt unika motortestlaboratorium är också en viktig faktor för produktutveckling och överlevnad, säger Micael Blomquist, vd STT Emtec. Sundsvallsföretaget är innovationsdrivet och utvecklar självt alla produkter från idé till färdigt slutresultat inom emissionsteknik och motorteknik. Resan har varit turbulent både inriktnings- och resultatmässigt. Under turboeran på 80-talet började företaget arbeta med konverteringsteknik för både standard- och tävlingsfordon. Efter en nyemission i slutet av 90-talet startades avdelningen Emission & Engine Technology för att satsa på reningsteknik. Företaget växte successivt från fem tio personer till cirka 45, ungefär dubbelt så många som i dag. Verksamheten var främst inriktad på teknik för eftermarknaden på grund av att miljözoner skapades i Stockholm och Göteborg, säger Micael Blomquist. Fordon ska hela tiden klara emissionsoch miljökrav. Men oftast styr lokala krav STT Emtecs inriktning. När bussföretagen får tuffare regler att förhålla sig till kan de modifiera sina fordon med vår teknik för att bli godkända istället för att köpa nya, säger Micael Blomquist. STT Emtec arbetar ständigt för att emissionerna ska minska mer än lagkraven. För högprestandasystem utgår vi från en standardmotor som förbättras utan att kompromissa med avgasemissionerna. Det ger ofta också lägre bränsleförbrukning, säger Micael Blomquist. Få företag satsar på avgasrening om inte länder eller myndigheter kräver det eller ger bidrag. Men sektorn för materialhanteringsmaskiner arbetar ofta självmant med frågan. De gör det för att få bra arbetsmiljö. Bland annat är Cargotec en stor kund. Stabilia marknader avgörande Allmänt tar det tid för att få avgasreningsteknik certifierad och godkänd, så det gäller att hitta stabila marknader där beslut inte rivs upp eller ändras av politiker. Första åren på 2000-talet blev tuffa men tog hela verksamheten fart på nytt och STT Emtec hade några riktiga bra år med omsättningar runt 90 MSEK. Lågkonjunktur innebar sedan några mellanår lyfte dock resultatet igen. Vi fick stora framgångar med nyckelkomponenter till Hyundai Mobis. Pengarna vi tjänade investerades i den marina sektorn men ännu har det inte blivit någon stor avkastning. Största kunden här är Volvo Penta. Elektronikavdelning bar frukt En satsning som burit frukt är en egen elektronikavdelning för utveckling av både hård- och mjukvara. Sådan teknik finns i alla renings- och prestandasystem och avdelningen har varit bra för oss, säger Micael Blomquist. Han är också stolt över det gedigna motorlabbet med tre testceller, som företaget investerat mer än 25 MSEK i. Utan investeringen hade vi inte funnits kvar labbet gav trovärdighet och respekt, säger Micael Blomquist. Det mest ovanliga är att labbet kan simulera hög höjd. Och behovet av detta ökar. Från början arbetade Sundsvallföretaget mest med att utveckla och sälja komponenter. Men det visade sig lönsammare att självt sköta monteringen till kompletta system. Då kan leveransinnehållet öka genom att x antal komponenter för ett par tusenlappar vardera sättas samman till ett system värt kanske kronor. STT Emtec har en del patent, exempelvis för en lågtrycks-egr-ventil. Men allra bäst är vi nog på dieseldosering i avgaser. Bland annat köper vår största kund på styrsystemsidan, Johnson Matthey, den tekniken, säger Micael Blomquist. M mats Ekendahl FAKTA Produkter från STT Emtec Rening av fordonsavgaser A) CCT active Existerande passiva partikelfilter på marknaden har en relativt låg sotförbränningstakt vilket medför att de inte kan användas i alla applikationer. Men med STT Emtecs aktiva filtersystem kan användningsområdet nu utökas vilket ger en sotreduktion på mer än 99 procent. B) Lågtrycks EGR DNOx minskar utsläppen av kväveoxid med upp till 50 procent. Systemet för tunga dieselmotorer kan eftermonteras på äldre fordon eller installeras redan hos fordonstillverkaren. 2) Marina system för avgasrening A) Marin DNOx (motorer 1-2 MW) Kan eftermonteras eller installeras hos fordonstillverkaren. Ger procents reduktion av kväveoxider (NOx). B) Marin DNOx (motorer upp till 370 kw) Kan eftermonteras eller installeras hos fordonstillverkaren. Ger procents reduktion av kväveoxider (NOx). Mer än 90 procents reduktion av PM, HC och CO. C) Marint SCR-system (motorer upp till 650 kw) Efterbehandlingssystem för reduktion av kväveoxider (NOx). Arbetar med selektiv katalytisk reduktion med hjälp av urea. D) Marint CCT-system (motorer upp till 370 kw) Aktivt partikelfiltersystem för reduktion av partiklar, kolväten och koloxid. Filter av fullflödestyp, aktiv regenerering med katalytisk förbränning. Trimning och avgasrening. Micael Blomquist, vd STT Emtec, började som utvecklingsingengör 1989: "På 90-talet trimmade vi motorer åt flera rallystjärnor som Henning Solberg och Petter Solberg. Gunde Svan och Ingvar Karlsson är exempel på Svenska stjärnor som använt våra produkter och tjänster", säger han. Nu är Sundsvallföretaget även framstående på avgasrening för fordon, maskiner och båtar. På bilden håller Micael ett avgasgrenrör och turboladdare speciellt anpassade för en specialserie av Mitsubishi fordon i Brasilien. Foto: Jeanette Larsson Inte hembränning... Men en annan slags reningsutrustning från STT Emtec är det på bilden till vänster: Ett aktivt partikelfilter för borttagning av partiklar ur dieselavgaser. På bilden ovan syns doseringsenheten som används för den automatiska regenereringan av det aktiva partikelfiltret. STT Emtec Startades 1981 av Ingemar Eriksson. Verksamhet i Sundsvall. Har 20 medarbetare, varav cirka 15 på teknikavdelningen. Omsättningen är cirka 40 MSEK. Tre affärsområden: Emissionssystem, Motorsystem, Motorprovning/Engine Testing. Emissionssystem fokuserar på avgasrenande system för främst dieselmotorer. Motorsystem utvecklar och marknadsför högprestandasystem i huvudsak för Mitsubishis fyrhjulsdrivna fordon. Topputrustat fristående laboratorium för avancerade motorprovningar och mätning av avgasemissioner för tunga dieselmotorer och lättare bensinmotorer. Säljer kapacitet externt också. Certifierat enligt ISO/IEC Har resurser inom elektronik, mekanik, motorteknologi, projektledning, prototypframtagning, provning, teknisk support. Kunder/uppdragsgivare i Europa, Asien, Nordoch Sydamerika. Försäljning sker mest till återförsäljare som monterar produkterna i fabrik eller som eftermontage. Certifierade enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 Medlem i FKG sedan 2007.

5 8 Fordonskomponenten 4 / 2012 Ledande mässa marknad Världens ledande mässa för plåtbearbetande industri är Euro- BLECH med mässor på flera håll i världen. Den europeiska hålls i år i Hannover den oktober. Förra mässan var 2010 och då fick besökare från 98 länder se utställare från 43 länder. Mer information finns på BRANSCHNYTT Notisredaktör: Tege Tornvall Längre lastbilar testas utveckling Räknat per tonkilometer drar längre lastbilskombinationer mindre bränsle. Scania och Volvo samt svenska forskare samarbetar nu med australiensiska kollegor i programmet CLOSER för att på allmänna vägar testa övervakning av extra långa och tunga lastbilar. Redan provkörs 30 meter långa och 60 ton tunga timmersläp på svenska vägar, och på tyska vägar testas också längre lastbilar. De senare har vållat protester då en del ser dem som säkerhetsrisker och hinder i trafiken. CLOSER-programmet omfattar också projektet SENDSMART för resurs- och kostnadseffektiva godstransporter under ledning av Lindholmen Science Park. Färre nya lastbilar marknad Scania och Volvo möter köpmotstånd på flera marknader, inklusive den svenska. Under tiden jan aug i år levererade Volvo Trucks nya lastbilar, tre procent färre än i fjol. Leveranserna minskade i Västeuropa och Asien, men ökade i Östeuropa och USA samt på övriga marknader. Scanias leveranser det första halvåret minskade med 21 procent från till , och orderstocken minskade med 16 procent till Men på hemmamarknaden Sverige har Scania fått en order på 400 lastbilsekipage från Peabs dotterföretag Swerock för gruvindustrin. Den är värd cirka 1,6 miljarder kronor. Svensk tillväxtsatsning FRamtid På sikt satsar både Scania och Volvo offensivt. Under nästa konjunkturuppgång siktar Scania på fordon per år och måste då öka sin produktionskapacitet från dagens cirka Tillväxtmarknader är bland annat Ryssland och Sydamerika. Företaget räknar med att ta marknadsandelar i Tyskland, koncernbrodern MAN:s hemmamarknad. Även MAN satsar förstås på tillväxt. Volvo lanserar nu sin nya tunga lastbilsserie FH, som har kostat 11 miljarder kronor i utvecklingsarbete. Trots att både Scania och Volvo för närvarande tappar marknadsandelar i Europa, satsar även Volvo på tillväxt i Tyskland. Sämre går det dock för koncernbröderna Mack och Renault. Världsmarknaden är nu ca 2,4 miljoner tunga lastbilar och växer trots Europas och USA:s ekonomiska problem. Lättare bakaxelfjädring utveckling Bland kandidaterna till årets Svenska Stålpris var en ny bakaxelfjädring från Volvo Trucks i USA. Genom mer precis kontroll av bakhjulens rörelser uppges den kunna minska däckslitaget med 25 procent och även sänka förbrukningen, förbättra väggreppet och förkorta bromssträckan. Ett annat exempel är en 15 procent lättare skogsmaskin från Gremo. Stålpriset delas ut av SSAB och belönar vikt- och kostnadsbesparande användning av höghållfast stål. Utvecklas hela tiden. Scania forskar tungt forskning Efter Euro 6 tar sig lastbilsföretagen an Euro 7 än hårdare. Under 2011 ökade Scania och systerföretaget MAN sin samlade FoU-satsning med 25 procent till 8,5 miljarder kronor. Redan på sina Euro 6-motorer investerade Scania nära tio miljarder. Euro 7 kommer att kräva ännu mer längs flera parallella teknikspår: l SCR (efterbehandling av avgaser med urea) l EGR (avgasåterföring till förbränningsrummet) l Högtrycksinsprutning l Partikelfilter l Varierbara ventiltider l Elektronisk motorstyrning l Värmeåtervinning. Ny lastbilsteknik utveckling På IAA-salongen för tunga fordon i Hannover visade både Scania och Volvo nya motorer, som klarar de senaste Euro 6-kraven. Scania har 9-13 liters sådana motorer på hk, och Volvo har till sin nya FH-serie 13 liters på 460 hk. De har också motorer för bio-/naturgas, etanol, syntetdiesel och hybriddrift. Scania visade nio lastbilar och två bussar. Volvos FH-serie visades i flera versioner, och Volvo Bussar visade hybrid-versioner för stads- och närtrafik. Målet är att både sänka förbrukningen och minska och rena avgaserna. Därutöver visade båda företagen elektroniska system för kontroll av både fordon och hela vagnparker. Upp i USA ned i Europa marknad Den amerikanska nybilsmarknaden ökade perioden jan-aug i år med 14,7 procent till 9,7 miljoner fordon jämfört med året före. Enbart i augusti ökade den med 19,9 procent till 1,29 miljoner. Marknadsledare var som vanligt de stora pickup:erna Ford F och Chevrolet Silverado, som i Europa skulle klassas som lätta lastbilar. Bland vanliga bilar toppar Toyota Camry före Honda Accord Volvo var en av få som minskade. I Europa minskade nybilsförsäljningen under jan-juli med 4,9 procent från 8,45 till 8,04 miljoner fordon. Enbart i augusti minskade den med 8,2 procent från 1,06 till 0,97 miljoner. Alla ledande märken utom Audi och Mercedes minskade Renault och Peugeot mest. Överlägsen marknadsledare var Volkswagen. Av de stora marknaderna visade bara Storbritannien tillväxt. Nybilsförsäljning januari augusti 2012 per tillverkare i USA: l GM (Buick, Cadillac, Chevrolet, GMC) bilar + 3,7 % l Ford (Ford, Lincoln): bilar + 6,0 % l Toyota (Lexus, Scion, Toyota): bilar + 30,4 % l Chrysler (Chrysler, Dodge, Fiat, Jeep): bilar + 25,7 % l Honda (Acura, Honda): bilar + 23,2 % l Hyundai-Kia (Hyundai, Kia): bilar + 12,2 % l Nissan (Infiniti, Nissan): bilar + 13,7 % l VW-gruppen (bl a Audi, Porsche, VW): bilar + 30,7 % l Subaru bilar + 24,7% l BMW-gruppen (BMW, Mini, RR): ,6 % l Daimler (bl a Mercedes, Smart): bilar + 16,0 % l Mazda bilar + 11,8 % Nybilförsäljning januari juli 2012 per märke i Europa: l Volkswagen bilar 0,2 % l Ford bilar 7,1 % l Opel/Vauxhall bilar 12,6 % l Renault bilar 17,7 % l Peugeot bilar 14,3 % l Audi bilar + 6,6 % l Citroën bilar 11,5 % l Fiat bilar 10,0 % l BMW bilar 0,8 % l Mercedes bilar + 2,7 % Statligt intåg i Göteborg AFFÄRER Statliga Fouriertransform blir genom en nyemission på 10 Mkr 31-procentig delägare i företaget ArcCore AB i Göteborg. Företaget utvecklar Autosar-kompatibel mjukvara för styrning och samordning av elektroniska kontrollenheter i fordon. Autosar är en gemensam europeisk standard för mjukvara för fordon. GLOBAL MANUFACTURER & DISTRIBUTOR OF FASTENERS TO THE AUTOMOTIVE INDUSTRY TR Fastenings Sweden - Specialists in the supply of automotive fasteners Visit TR at Elmia Subcontractor: Stand B09:81 Advice on automotive fasteners & application engineering, technical support & solutions. T: E: sweden@trfastenings.com

6 10 Fordonskomponenten 4 / 2012 eftermarknad NITATOR - EN del Av framtidens fordonsindustri Foto: Jochen Günther Nitator är en komplett leverantör av plåtkomponenter för kunder med mycket högt ställda krav på kvalitet, miljö, leveranssäkerhet och flexibilitet. Vi erbjuder en komplett process från produktutveckling fram till ett kundanpassat logistikupplägg. Tillverkning sker i Sverige, Litauen och Kina. Nitator är idag stolt leverantör till kunder som; Volvo, Scania, Renault, Nolato och Ålö. sverige litauen kina SVETSNING < PULVERLACKERING < PLåTbEARbETNING < AUTOMATPRESSNING < MANUELL PRESSNING < MONTERING < Oro i tysk bilhandel Nitator AB Box 188 S Oskarström Sweden Phone: +46 (0) info@nitator.se Hösten har inletts med många viktiga händelser inom bileftermarknaden Automechanikamässan, ett förtydligande från EU-kommissionen och en ACEA-rapport om konkurrens. Den tyska Automechanika-mässan behåller sin särställning som den stora mässan för bileftermarknaden. I år ställde inte mindre än företag inom reservdelar, tillbehör, verkstatsutrustning och kompetens ut. Mässan lockade nästan besökare varav från Sverige. Sammantaget minskade antalet besökare med fyra procent. Intressant med Automechanika är att även de tyska biltillverkarna deltar, vilket skiljer den mot dess nordiska motsvarigheten, Automässan i Göteborg (vilken för övrigt arrangeras i januari 2014). Fördömde rabattutspel Inför Automechanika kom ett antal olika utspel. Hårdast var den tyska bilhandelns branschorganisation ZDK som i mycket hårda ordalag fördömde personbilstillverkarnas rabattutspel. Om de fortsätter kommer nybilsmarknaden att bli rutten på bilhandlarnas bekostnad, dundrade organisationens ordförande Robert Rademacher på en branschsammankomst. Konkurrensrättegång på gång Men det händer mer. Europeiska Unionens kommission har besvarat ett antal frågeställningar kring tillämpningen av EU:s antitrustregler inom fordonssektorn. Ur svensk synvinkel är särskilt intressant att EU-kommissionen säger nej till förlängda garantier av den typ som Kia valt att tillämpa på den svenska marknaden. 10 oktober är i skrivande stund utsatt som första dag för förhandlingar i Marknadsdomstolen med utgångspunkt från Sveriges Bildelsgrossisters Förenings stämning av Kia Motors. Skulle Kia Motors frias från misstankarna om brott mot EU:s konkurrensregler innebär det förmodligen att märkesmonopolet blir starkare med högre konsumentpriser och färre möjligheter för leverantörsindustrin att leverera direkt till den fria eftermarknaden som några konsekvenser. Rättegången i Marknadsdomstolen är den första i sitt slag i Europa. ACEA-rapport om bileftermarknaden Hur ser den europeiska bileftermarknaden ut och vilken inriktning kommer den att ha 2020? Den frågan har konsultföretaget Boston Consulting försökt besvara åt den europeiska bilindustriorganisationen, ACEA. Rapporten visar på en fungerande konkurrens och där de fristående verkstadskedjorna blir vinnare, medan det märkesauktoriserade nätets konkurrenskraft tyngs ner av kostnader. För bilägarna stundar ytterligare valmöjligheter, vilket kommer att påverka kundlojaliteten. För verkstäderna stundar hårdare konkurrens där storleken blir avgörande skalfördelar och effektivare inköp väntas göra allbilverkstäder (kedjor och konceptverkstäder inom snabbservice) och fria reservdelsdistributörer till vinnare. Rapportförfattarna menar att konkurrensen fungerar i de länder som återspeglas i rapporten Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Polen. Det innebär att det inte finns med någon relevant bild över den svenska bileftermarknaden specifikt. Göran Björklund din kompletta samarbetspartner små verktygsinvesteringar - stor flexibilitet Nitator Trading erbjuder mycket kostnadeffektiva produktionsupplägg i bl a Kina, Litauen, Indien o Ukraina. Är ni i behov av förädlade plåt- & stålprodukter? - kontakta oss. Vi erbjuder all verkstadsrelaterad industri ett flexibelt och stabilt flöde av produkter till attraktiva prisnivåer. Nitator Trading AB Fanérvägen 5 PO Box 188 SE Oskarström Sweden Tel Fax info@nitatortrading.se Global handel med plåtkomponenter

7 12 Fordonskomponenten 4 / 2012 Fordonskomponenten 4 / 2012 TEMA: Kluster/Samverkan Fordonsindustrin står för innovation och tillväxt Den svenska tillverkningsindustrin står inför stora utmaningar. Det beror främst på att den internationella konkurrensen ständigt ökar. Så kallad klustersamverkan är en bra metod för att stå emot trycket utifrån. Den utvecklar, sporrar och ökar konkurrenskraften. och fartyg. Det är mycket teknikintensiva produkter som kräver forskning och utveckling samt framför allt sysselsätter många människor i flera bakomvarande led. Fordonsindustrin står helt enkelt för drivkraft. I Vinnovas rapport Företag inom fordonsindustrin presenteras även en rad nationella, regionala och sektoriella klusteranalyser. Sett ur ett nuläge blir rapporten lätt haltande, då flera större förändringar skett sedan studien genomfördes. Saab Automobile gick i konkurs, det skedde sedan en viss försäljningsuppgång, som därefter följdes av en nedgång på fordonsmarknaden. K onstruktion och tillverkning av fordon (person- och lastbilar samt arbetsfordon) och fordonskomponenter är en av allra viktigaste svenska exportnäringarna. Enligt den svenska innovationsmyndigheten Vinnova stod exporten av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar år 2011för ett samlat värde av 141 miljarder kronor. Fordonsindustrin är således mycket betydelsefull för svenskt näringsliv, svarar för ekonomisk tillväxt och tjänar därmed en viktig roll för välfärdsstaten. Men vad som inte alltid framgår är fordonsindustrins betydelse för innovation och innovationskraft. I Sverige konstrueras och byggs bilar, flygplan, tåg fyra svenska kluster Sverige är unikt, sett till hur utvecklad fordonsindustrin är. I Europa är det bara Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Nederländerna som har en motsvarande fordonsindustri som Sveriges, som klarar av att föra en idé/ett koncept hela vägen till ett massproducerat fordon. I Sverige finns fyra regionala och sektoriella kluster, det vill säga förtätningar av företag: Det västra klustret med inriktning på person- och lastbilar. Det östra klustret med inriktning på lastbilar och entreprenadmaskiner. Det södra klustret med inriktning på tunga fordon och arbetsfordon. Det nordliga klustret med avancerad fordonskomponenttillverkning, arbetsfordon och skogsteknik. prar från Volvo Construction Equipment (VCE), via lastare byggda av Ljungby Maskin, till militärfordon från BAE Systems Hägglunds. Lastbilar spelar stor roll Arbetsfordon står för tio procent När man i dagligt tal pratar om svensk fordonsindustri sker i regel en stark fokusering på personbilstillverkning även om allt fler börjar förstå Volvo Trucks och Scanias betydelse. En annan del av svensk fordonsindustri som lätt glöms bort är arbetsfordon. I sig är det ett vitt begrepp som omfattar allt från välkända grävare och dum- Enligt Vinnovas rapport utgör företag som utvecklar och tillverkar arbetsfordon cirka tio procent av den svenska fordonsindustrin. I klartext betyder det 51 företag med anställda. Enligt Vinnova är VCE och BAE två företag med mycket export och egen forskning. Medan företag med mycket export och egen produktutveckling är Cargotec (Kalmar Industries och HIGAB Hydraulik), DynaPac, Parker Hannifin (hydraulik), Ljungby Maskin och Svetruck. Flest anställda på tunga sidan Teknikintensiv industri FAKTA mer med den allmänna uppfattningen. Möjligen bör begreppet motorfordonsindustri vidgas något till att även omfatta en kategori bortom arbetsfordon. Kluster. Högskolor, universitet, staten, myndigheter, tillverkare och leverantörer är några exempel på aktörer som genom samverkan och konkurrens utgör ett kluster. Illustration: Mats Ekendahl 2006 hade svensk fordonsindustri helårsanställda. 2010, efter nedgången , fanns det helårsan ställda enligt Vinnova. En nedgång med 21 procent, som därefter vägts upp något av uppgången de senaste två åren. Precis som FKG tidigare konstaterat, väger tunga fordon tillsammans med arbetsfordon tyngst för den svenska fordonsindustrin. Cirka 62 procent av de sysselsatta är verksamma inom branschen för tunga fordon. Vinnovas rapport är en generell översiktsbild som till stora delar överensstäm- Hamnar utanför Tyvärr väljer Vinnova att dra ett streck efter skogsmaskiner, som de väger in i sin rapport. Därför hamnar några stora tillverkare inom maskin, marin och flyg utanför begreppet svensk fordonsindustri. Men även verkstadsföretag som AtlasCopco, Atlet, Volvo Aero, Saab Defence & Security, Toyota-BT med flera är viktiga beställare för svensk leverantörsindustri. Göran Björk lund Kluster och konkurrens stärker leverantörerna Michael Porters begrepp "cluster" är ett populärt ord på mångas läppar i dessa tider med global konkurrens. Men vad är ett "kluster" mer än en industriell förtätning? H ade vi haft möjligt hade vi ställt frågan direkt till Harvard-professorn Michael Porter. För redan på 80-talet började Porter att beskriva konkurrensstrategier och senare utveckla teorier kring så kallade kluster, såväl rent affärsmässiga som industriella. Hans mest kända verk är The Competitive Advantage of Nations. En bibel för samhällsplanerande nationalekonomer, säg industrialister. Den är vad boken Principles of Marketing av Philip Kotler är för marknadsförare, och verket Cities for the Creative Class av Richard Florida är för många stadsplanerare. Kluster gynnar förnyelse Michael Porters resonemang och teorier är starkt tillväxtorienterade. Att Sverige har två framgångsrika tillverkare av tunga fordon beror på att de har en förmåga att arbeta med ständig förnyelse för att för- svara sina marknadspositioner under lång tid. Men vad beror denna förmåga på? Jo, svaret är kluster, menar Porter. I klustret ingår i sin tur andra konkurrerande och kompletterande företag, det vill säga rivaliteten är en viktig ingrediens i Porters teorier. Grunden för Porters olika teorier och tillhörande resonemang är den så kallade diamantmodellen. Precis som för bilar finns ett stort antal modeller och utförande av Porters diamant. Hans egen version består av fyra huvudfält: 1) Företagsstrategi, struktur, rivalitet. 2) Faktorutbud. 3) Efterfrågan på hemmamarknad. 4) Relaterade och stödjande branscher. Men vad är då ett kluster? En gängse definition är grupper av inbördes relaterade branscher som skapar tillväxt och därmed välstånd i en region genom främst export av varor och tjänster. Ett branschkluster skiljer sig från den klassiska definitionen av branscher eftersom det avser hela värdekedjan, exempelvis att fordonsindustrin kan ta ett resultat av FoU till färdig produkt. Det finns en rad stödtjänster och anpassad infrastruktur. I grunddefinitionen av ett kluster är det ett nationellt industrisystem, men denna definition har luckrats upp. Nu talas mer om geografisk koncentration med företagen tätt sammankopplade. Så nu har vi både nationella och regionala kluster! Det är något som även uppskattas och uppmuntras av myndigheter och politiska beslutsfattare eftersom kluster och rivalitet skapar konkurrenskraft. Geografiska kluster Vinnova konstaterar att det finns fyra större fordonsindustriella kluster, det Västsvenska, det östra Mälardalen (inklusive Värmland), det södra Småland/Blekinge och det nordliga Umeå/Luleå. I dessa finns fordonstillverkning, leverantörsindustri och ett samarbete med akademiska instanser. Göran Björk lund 13

8 14 Fordonskomponenten 3 / 2012 Fordonskomponenten 4 / TEMA: Kluster/Samverkan Vehco pekar ut en effektiv färdriktning men efterlyser samma långsiktighet i myndigheternas ut vecklingsstöd Framåtanda ihop med kontroll på sin verksamhet har varit a och o när Vehco vuxit till ett av Europas fyra största företag inom färddatorer de senaste tio åren. I starten sökte företaget FFI-stöd från Vinnova för att delfinansiera projekteringen av en av modulerna som de byggde sin verksamhet på, trafiksäkerhetsövervakning. Fast från myndighetshåll var det mer fokus på fina rapporter, säger Vehcos vd Magnus Orrebrant som efterlyser bättre uppföljning av vad bidragen faktiskt används till. Växer så det knakar. Tillväxtorienterade Vehco säljer till ett tiotal länder. På bilden vd Magnus Orrebrant, Johan Amoruso-Wennerby och John Pettersson. Foto: Jeanette Larsson Med en omsättning på 180 miljoner kronor 2012 och en tillväxtökning på över 50 procent de senaste åren är Vehco i Göteborg ett av Europas största bolag för fordonsdatorer inom transportnäringen. Deras datasystem Co-Driver följer upp körbeteende så att man får sänkta bränslekostnader, datoriserar orderhanteringen i fordonen och ger åkerinäringen möjlighet att effektivisera sin distribution samtidigt som energin och miljön prioriteras. Vi underlättar administrationen, effektiviserar leveranser och ger företagen en chans att köra sparsamt, påpekar vd Magnus Orrebrant. Vehco startades 2001 av tre chalmerister som lanserade en mer användarvänlig produkt än de passiva produkter som fanns på marknaden en chans för branschen att bredda incitamenten för effektiv körning. I dag arbetar Vehco för att föra över det till fler färdmedel då det bland annat är i sin linda inom busstrafiken. Från starten har vi byggt på Bill Gates vision, i vårt fall om en dator i varje lastbil, säger Johan Amoruso-Wennerby, som arbetar med teknisk produktledning av Co-Driver. Intensifierar i Frankrike Numera säljer Vehco till ett tiotal länder i Västeuropa och intensifierar sitt inträde på den franska marknaden, som har tio gånger större potential än Sverige och dessutom kan fungera som en brygga mot det ännu icke så penetrerade Sydeuropa. Även om transportmarknaden har minskat finns det snart en dator i varje lastbil. Därför arbetar vi mycket för att ta fram innovativa mjukvaror som både förenklar för föraren och för dem på kontoret, säger Magnus Orrebrant. Samtidigt var en stabil infrastruktur och företagsmiljö nödvändig för att Vehco skulle växa. För ett litet företag med potential tycker Magnus Orrebrant att det är positivt att söka stöd under introduktionen på marknaden. Därför sökte Vehco tidigt 1,5 miljoner över två år i FFI-pengar från Vinnova för fordonsstrategisk forskning och innovation. Utan den modulen så hade vår konkurrenskraft varit mycket sämre. Det var positivt för ett litet bolag, även om det kostade mycket också, säger Magnus Orrebrant. Satsade själva 1,5 miljoner För att få del av FFI-stödet gick Vehco in med 1,5 miljoner i egen satsning. De måste även uppfylla vissa forskningskriterier om att ta fram data genom forskningsinstitutet VTI till Vinnova och Vägverket. Administrationen av kraven ledde dock till förseningar och sedan dess har Vehco, som 2005 omsatte 15 miljoner, inte sökt mer statliga pengar. På senare tid har det skrivits en hel del om hur företag som söker Vinnova-stöd bluffar med sina avsikter. Det fokuseras mycket på skriftlig rapportering framför att följa upp planer i verkligheten. De varken ringde eller besökte oss för att följa upp vad vi gjorde med pengarna. Med dålig uppföljning så är det stor risk att pengarna inte används till det som är tänkt. Om företagen krävdes på konkreta bevis på vad som har gjorts så skulle det säkert bli ett bättre nyttjande av pengarna och färre felsatsningar. Mer betalning mot prestation, säger Magnus Orrebrant. Från FKG:s sida pågår en dialog med FFI:s ledningsgrupp just kring avrapportering och uppföljning. Bland annat har önskemål framförts om en enklare rapportform. Återkommande dialog, personliga möten och företagsbesök, under pågående projekt ska ge vägledning och stadga åt projektet. Särskilt viktigt är detta för små och medelstora företag som framför allt saknar personalresurser för administrera utvecklingsprojekt. Det ska vara enkelt att söka, enkelt att administrera, så att fokus läggs på innovation istället för administration, säger Fredrik Sidahl, vd för FKG. D daniel Svensson

9 16 Fordonskomponenten 4 / 2012 Dyster bild. Jean-Marc Gales, vd för Clepa, målade upp en dyster bild på Stora Leverantörsdagen. Beska piller till samlad bransch I fjol var det Saab:s haveri som överskuggade Stora Leverantörsdagen. I år serverades andra beska piller. Som strukturkris och avtagande global tillväxt. Och Volvo Cars som lovar större volymer men vill ha färre leverantörer och lägre priser. Annars var det bara glada miner med fortsatt gott orderläge för flertalet leverantörer. Trio som trivdes. Christina Holgersson, Bolennart Svensson och Bo Hedberg, VBG Group. Hallå där! Bertil Moldén, Bil Sweden, och Lars Holmqvist, seniorrådgivare. Proffsminglare. Christer Palm, före detta FKGordförande, och Gustaf Celsing, Autoliv. Årets Stora leverantörsdag hade ovissheten över sig. Tämligen hastigt har orderläget förändrats i leverantörsledet. I juni var optimismen utbredd bland FKG:s medlemmar, men hur är det i dag? Hoten är många, men möjligheterna finns. Optimismen väger ändå över om man summerar Stora Leverantörsdagen En dyster bild över utvecklingen inom europeisk fordonsindustri målades upp av Jean-Marc Gales, vd för Clepa. Han delar biltillverkarnas framtidsprognos om ingen tillväxt inom europeisk personbilstillverkning under överskådlig tid. Utan den fordonsindustriella strukturkris som är under antågande kommer att tillta. Anders Rune, chefsekonom hos Teknikföretagen, spädde på med ytterligare dystra budskap. Vill hålla i taktpinnen Volvo Cars nya inköpschef Axel Maschka dundrade på. Färre leverantörer. Lägre priser, men större volymer. Ökad internationell spridning av leverantörer för att parera upp valutafluktuationer ska Volvo Cars ha en årsvolym på bilar, var det som utlovades av Maschka. Det enda tecken på pragmatism som visades av honom var att han konstaterade att de som biltillverkare är beroende av sina leverantörer. Men snabbt kontrade han med att det är ändå de som beställare som har sista ordet och som håller i taktpinnen. Svenska leverantörer utgör 18,3 procent av Volvo CC:s samlade leverantörer. 27,2 procent tas från belgiska och 22 procent från tyska leverantörer, enligt Maschka. Affärsmöjligheter österut Men det finns också möjligheter för svensk leverantörsindustri. Bo I Andersson, koncernchef för ryska GAZ, rekommenderade att söka sig österut. I hans värld är det obegripligt att svenska företag skriver avtal med kineser och törs lita på dem, när det finns ryska företag som både är tillförlitliga och går att göra affärer med. Även inom busstillverkning finns affärsmöjligheter för svenska leverantörer. Detta när ny, hållbar teknik gör sitt breda intåg. Volvo Buses ligger långt fram berättade Edward Jobson, miljöchef på företaget. Även nya CO 2 -regler kan öppna för nya affärer för den svenska leverantörsindustrin. Det redogjorde Susanna Lindvall, tjänsteman hos EU-kommissionens miljödirektoriat, för. Testbanor en miljardaffär Ytterligare affärsmöjligheter levererades av Michael Lindeman, talesman för SPGA, sammanslutningen av svenska testbaneföretagare. Närmare en miljard omsätts i det norrländska inlandet under de fem månader som de stora biltillverkarna vintertestar sina bilar. För att forska kring och utveckla nya produkter finns medfinansiering att söka från det statliga FFI-programmet. På Stora Leverantörsdagen försökte Torbjörn Biding, projektledare för FFI, att inspirera fler leverantörsföretag att söka bidrag till egen FoU genom FFI. Även om det serverades många beska piller för de drygt 400 deltagarna på årets Stora Leverantörsdag, så var arrangemanget, sett till helhet, mycket lyckat och lärorikt. Till nästa år utlovas en större fokusering på tunga fordon och entreprenadmaskiner. Göran Björklund Foto: Jeanette Larsson Skål! Ulf Jönsson och Peter Axell, EWAB Engeneering, och Göran Björklund, Newsroom. På G. Niklas Samuelsson, IAC, Per- Ewe Wendel, Plastal och ordförande FKG, Marcus Nyman, IAC, och Stefan Ohlsson, Semcon. På plats. Raimo Karhu, Technologies Indusries of Finland, och Svenåke Berglie, seniorrådgivare. I vimlet. Karla Eklund och Lina Kåvestam från Elmiamässan. På gott humör. Tero Stjernstoft och Carl Naumburg, Vinnova.

10 18 Fordonskomponenten 4 / 2012 Utspelet från Volvo Cars inköpschef får hård kritik Talet på Stora Leverantörsdagen av Volvo Cars inköpschef Axel Maschka rörde upp känslor i det svenska leverantörsledet. Vi förstår vad han säger, men det är inte riktigt genomtänkt varken från hans eller Volvos sida. På Stora Leverantörsdagen blandades äpplen och päron vilket ger en snedvriden bild av den svenska leverantörsindustrin, säger Fredrik Sidahl, vd FKG. Isitt tal ställde Axel Maschka krav på prissänkningar och på en generell översyn av leverantörsstrukturen. Han vill ha en bättre spridning för att valutasäkra. Mot detta skulle ökade volymer nybilar 2020 ställas. Ett rejält köttben, men ännu fjärran från den verkliga dagsvolymen. Visst låter det spännande med fördubblad volym, men hur realistiskt är volymmålet för Volvo i den värld vi lever i. Dessutom har Volvo aviserat att allt fler modeller ska tillverkas i Kina, säger Fredrik Sidahl. Det sistnämnda är något som offererande leverantörer måste Utspel. Axel Maschka gav sin syn på leverantörerna. Foto: Volvo CC väga in i sina anbud och affärsvillkor. Axel Maschka och Volvo lovar att de som är med på tåget får större volymer. Det fungerar nog om frakterna mellan Skandinavien och Kina kostar noll kronor och tar noll dagar. Fredrik Sidahl menar att så som kartan är ritad äts en volymökning upp av transportkostnaden förutom att stora kapital binds på haven. Och det är förstås ingen bra ekvation. Ny leverans måste kunna betala investering För leverantörer som väljer att etablera sig i Kina innebär det också att den eventuella nya leveransen ska betala den gjorda investeringen på plats. De enda skillnaderna att producera i Kina jämfört med i Skandinavien är transport- och arbetskraftskostnaderna. Allt annat, verktyg och råmaterial, är i princip lika sett till priset. Det enda som kan innebära en ökad avkastning Ger svar på tal. Fredrik Sidahl, vd på FKG. för leverantörer, och därmed en möjlighet att sänka priset, torde vara en större volym, men inte som en summa av produktion på två kontinenter. Önskvärt med tidigt samarbete Axel Maschkas jämförelse med att Svenska leverantörer är tio procent dyrare än motsvarande i Tyskland upprör FKG. Jag tror att detta är nonsens och en typisk äpple-päronjämförelse. I Tyskland torde volymer vara, just det, stora. Jag vet också att tyska OEM och leverantörer har en större förståelse för varandra när det gäller produktkomplexitet och därmed prissättningen, säger Fredrik Sidahl. Fordonkomponentgruppens samlade rekommendation till Volvo Cars inköpsfunktion är att låta leverantörerna och VCC:s konstruktionsavdelning samarbeta tidigt kring tekniska lösningar. För om leverantörerna involveras tidigt i utvecklingsprocessen finns mycket att vinna. Många special-special-utföranden på komponenter kostar massor med pengar bara för att tillverkaren vill ha ett speciellt utseende eller någon annan knorr på konstruktionen. Tyvärr driver sådant extraarbete prislappen åt fel håll, säger Fredrik Sidahl. Göran Björklund Our passion is to save lives! Every year more than one million people perish in traffic accidents globally, and many more are seriously injured. Human suffering cannot be measured, but costs to society are estimated in the hundreds of billions of dollars every year. A progressive approach to research and highly focused product development has lead Autoliv to the position as the world s largest supplier of automotive safety systems. Annually, our products save more than 25,000 lives and prevent ten times as many severe injuries! For our testing capabilities, please visit:

11 20 Fordonskomponenten 4 / 2012 Fordonskomponenten 4 / GO GLOBAL Fyra marknader fyra möjligheter Är ert företag intresserat av att satsa på Indien, Japan, Ryssland eller Turkiet? Här ger Fordonskomponenten information och vägledning om de fyra intressanta marknaderna. Informationen utgår från en kvalitativ marknadsanalys (MSAstudie ) som Exportrådet genomförde på uppdrag av Fordonskomponentgruppen och Tillväxtverket. Exportrådets rapport identifierar relevanta marknader för svenska exportfrämjande aktiviteter så att framtida satsningar riktas rätt. Även om alla geografiska marknader synades fokuserar texten här bara på de fyra nämnda länderna. Tänk på att det inte alltid är på respektive marknad som företagsbeslut tas, respektive konkreta förhandlingar förs, utan ofta sker detta på företagens huvudkontor. Personbilar, tunga fordon, entreprenadmaskiner och sourcing granskades var för sig: Analys: Personbilar Analysen för personbilar visar att Frankrike, Japan, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland och USA har högst marknadspotential både nu och i framtiden. Japan har en hög produktion av personbilar samt en hög total produktion av motorfordon. Japan flyttar i allt större utsträckning sin bilproduktion till Indonesien, Thailand och Kina. Bland annat har BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) högst marknadspotential i dagsläget. BRIC, och Turkiet, har även en utveckling som gör dem intressanta i morgon. Bland BRIC står Kina och Indien för största bilproduktionen och den högsta tillväxten både historiskt och ur ett framtidsperspektiv. I Turkiet har flera globala biltillverkare nyligen flaggat för kommande investeringar. Landet kan också vara en väg in i Mellanöstern. Analys: Tunga fordon Frankrike, Japan, Kanada, Sydkorea, Tyskland och USA har högst marknadspotential nu och senare. Japan har en relativt hög produktion. Samtliga marknader har en positiv tillväxtsprognos (Japan dock en något lägre). BRIC-länderna är intressanta för dagens och framtidens svenska satsningar. Bland dem har Kina den största produktionen och en hög historisk produktionstillväxt av tunga fordon. Indien återfinns på en lägre nivå. Analys: Entreprenadmaskiner BRIC-länderna har högst marknadspotential om enbart nuläget beaktas. Kina har högst närvaro av globala tillverkare av entreprenadmaskiner följt av Indien och Brasilien. Dessa tre marknader visar även en positiv prognos för tillverkning av fordon närmaste åren. Ryssland har en betydligt lägre närvaro av tillverkare men en relativt hög produktionstillväxt av motorfordon vilket gör dem intressanta i framtiden. Analys: Sourcing (tjänster) Av närmarknaderna har bland annat Ryssland och Turkiet högst marknadspotential. Timkostnaden i tillverkningsindustrin är generellt högre i central- och östeuropa än på fjärrmarknaderna. Av dem lämpar sig bland andra Indien bra för sourcing (låg timkostnad jämfört med närmarknaderna).... och tre typer av lösningar för att lyckas Företagens storlek och marknadstyp har betydelse för vilka lösningar som efterfrågas och behoven skiljer sig även mellan mogna marknader och tillväxtmarknader. Vid en internationalisering måste också kulturella och geografiska avstånd beaktas. MSA-studien listar olika aktiviteter som kan föra handlingen framåt utan hänsyn till företagens eller marknadens storlek. De har sammanställts i tre grupper analys, nätverk, samarbete: 1 Analys l...genom regelbunden uppdatering av branschinformation för respektive marknad. l...genom konkurrent- och förvärvsanalys: Hur ser produktionssidan ut? Vem köper/säljer? Förvärvsobjekt? l...genom att identifiera inköpskanaler och industrikluster: Var går det att ta marknadsandelar? Vem förhandla med? Var sker inköpen? l Förstå handelshinder och öka förståelsen för dessa, speciellt i Ryssland, Brasilien. Samarbete med speditörer kan minska riskerna. 2 Nätverk l Delegationsresor som drar nytta av statsbesök och ministerbesök till olika länder. l Ha en genomtänkt plan för internationalisering. Fortsättning på nästa sida YOUR INDEPENDENT PARTNER FOR CUSTOMS COMPLIANCE KGH Customs Services har nästan 50 års erfarenhet av tullhantering och finns representerade runt om i Europa. Vi kan hjälpa er med det mesta som rör er tullhantering. Med tull och moms under ett tak erbjuder vi hjälp med bland annat: Tulldeklarationer Klassificering av produkter Ursprungsbedömning & frihandel Momshantering Utbildning Förenklingstillstånd & AEO Tullsystem AUSTRIA BELGIUM DENMARK GERMANY NETHERLANDS NORWAY SWEDEN Fordonskomponenten_KGH_Ad_189_130_mm_Sept_20_12.indd 1 Are you prepared for the unexpected? Speed. Precision. Teamwork. Versatility. We have the expertise to handle your urgent shipment in the quickest, safest way possible. Contact World Courier for a transport solution within 15 minutes. Call: ops@worldcourier.se World Courier 9/20/2012 4:41:10 PM COPENHAGEN: HELSINKI: OSLO: STOCKHOLM:

12 :32 22 Fordonskomponenten 4 / 2012 Fordonskomponenten 4 / GO GLOBAL l Syftet ska vara att göra en konkret affär, inte bara se och lära. l Formaliserade erfarenhetsutbyten, som seminarier med Forts. från stora svenska företag som lyckats med internationalisering. föreg. sida l Identifiera mässor som bäst passar ett specifikt företag. 3 Samarbete l Med lokala branschorganisationer: Hitta nyckelpersoner, utbyta erfarenheter. l Med lokal kontaktperson, förankrad i svensk och utländsk fordonskomponentindustri, på stora tillväxtmarknader (Ryssland, Indien). l FoU-samarbeten med universitet och högskolor både i Sverige och utlandet: Öka innovationsförmågan, optimera tillverkningen. Nästa steg Resultatet av studien ska ligga till grund för FKG:s marknadsval för exportfrämjande aktiviteter inom respektive segment. Ett möjliga nästa steg är att göra närmare analyser av specifika marknader med syfte att göra uppköp samt identifiera säljkanaler. Och genom gruppering och nätverk främjas erfarenhetsutbyte mellan företag, FKG kan tillsammans med lämplig partner initiera sådana. Fotonot: I nästa nummer presenteras hela MSA-studien. Mats Ekendahl VI ÄR ÅTTA KOLLEGOR som jobbar med TS-certifiering Plastic compounds for the automotive industry developed and produced in Sweden Vi ses på Henrik Eriksson R&D Manager Den ryska marknaden öppnar sig WTO-medlemskapet ger utländska företag möjligheter Efter nitton långa år av förhandlingar har Ryssland genom beslut i parlamentet (duman) bundit upp sig för medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO). Inträdet kommer att få konsekvenser för fordonsindustrin. Global kompetens med lokalt fokus Polykemi AB Box 14, Ystad, SWEDEN Phone: +46(0) Telefax: +46(0) polykemi@polykemi.se Genom anslutningen till WTO öppnar sig världens nionde största ekonomi för import- och exportförenklingar samt etablering från utländska intressenter. Medlemsskapet påverkar även fordonsindustrin där importtullarna sänks från 30 till 15 procent på sju år. Fast den ryska björnens uppvaknande tar tid. De mest märkbara skillnaderna kommer att synas i sänkningen av import- och exporttariffer, men förhoppningsvis kommer det också att leda till byråkratiska förenklingar, säger Mikael Johnsson vid Exportrådets kontor i Moskva. Ökat intresse för utlandsföretag Som marknad har Ryssland de senaste tjugo åren präglats av turbulens, hög inflation och ökat välstånd för en bredare medelklass genom en stark investeringstakt inom framförallt råvaru- och tillverkningsindustri. Protektionism har samtidigt använts för att skydda lokala intressen från globala utmaningar. Ryssland har eftersträvat hög och snabb avkastning inom framförallt olja, gas, kemi och råvaror för att få kortsiktig utdelning från satsningarna. Därför har de velat skydda förädlingsprocessen, säger Mikael Johansson. Med tiden har dock det ökade intresset för utländska investeringar och import av framförallt produktionstekniskt kunnande förändrat Rysslands inställning till omvärlden. Med större närhet och mognad vill landet försöka att dela upp marknaden på fler sektorer, inte minst för att få västerländska lastbilstillverkare och underleverantörer efter att personbilsindustrin kommit in. Är avgiften en tull? Fast allt är inte öppet för diskussion. Enligt Martin Åberg vid Sveriges ambassad i Moskva har Ryssland just infört en återvinningsavgift för importfordon. Det kan till en början innebära högre kostnader än innan WTO-inträdet, men samtidigt har man lovat att fasa ut en del av tullarna. Ryssarna har sagt att avgiften motsvarar tullsänkningen. Avgiften drabbar importörer medan det för inhemska tillverkare verkar räcka att lova att ta hand om uttjänta fordon. Om avgiften inte skulle drabba inhemska leverantörer så kan den räknas som tull enligt WTO:s regelverk och ifrågasättas av andra medlemmar i organisationen, säger Martin Åberg. Håller under armarna Om Ryssland i själva verket motverkar ny konkurrens genom exempelvis kvalificerad tillverkning och import av bland annat ingenjörstung produktion från Sverige riskerar landet att tappa i utvecklingstempo. Fast fortfarande tenderar landet att prioritera egen produktion och självförsörjning genom att hålla industrin under armarna. Utländska företag är välkomna, men det är ofta viktigt att ha en dialog med de inflytelserikaste aktörerna när man kommer in på marknaden för att inte hamna snett. Rysslands anpassning till WTO kan diskuteras och de som intresserar sig för den ryska marknaden får avvakta några år för att se hur situationen utvecklas. Daniel Svensson Hos oss jobbar idag flertalet av de i Sverige tillgängliga revisorerna som uppfyller de tuffa kvalificeringskraven för revision enligt ISO/TS Det innebär att vi ger dig effektiva revisioner baserade på flexibilitet, tillgänglighet och kompetens. Behöver ni certifiering eller periodiska revisioner? Ring oss så berättar vi mer om hur det går till, Se även våra kurser ISO/TS Grundkurs ISO/TS Core Tools ISO/TS Revisionskurs Mer info på Smart att kombinera se vårt paketpris

13 24 Fordonskomponenten 3 / 2012 Notisredaktör: Tege Tornvall Lägre CO 2 -utsläpp miljö EU-kommissionen har fram till 2015 satt gränsen för CO 2 -utsläpp från respektive tillverkares nya bilar till 130 g/km. Till 2020 sänks gränsen till 95 g/km. För vans/skåpbilar gäller 175 g/km till 2017 och 147 g/km till All förbränning av kolhaltiga bränslen alstrar CO 2 och vattenånga i proportion till förbrukning och kemisk sammansättning. CO 2 är all växtlighets livsnödvändiga näring och omvandlas genom fotosyntes till atmosfärens syre. Tidigare varmare perioder med rikare växt- och djurliv har haft mångfalt högre CO 2 - halt än dagens. Ännu lättare stål utveckling Ståljätten ArcelorMittal har utvecklat ett nytt ultrahöghållfast stål med namnet Usibor. Det skall vara ännu lättare och starkare än hittillsvarande sorter från bland annat SSAB och Rautaruukki, som i sin tur också utvecklar lättare och starkare stål. Utvecklingen gynnar lättare fordon med lägre bränsleförbrukning. Nyligen visade svenska Modul-System en lättare inredning för servicebilar med ultrahöghållfast SSAB-stål. Satsar för att överleva marknad Volym- och småbilstillverkarna Citroën, Fiat, Ford, Opel, Peugeot, Renault och Seat hämmas alla av att vara för beroende av Europa. Och för Citroën, Fiat, Peugeot, Renault och Seat även i än större grad det krisande Sydeuropa. Europeiska Ford försöker nu utveckla och lansera modeller för hela världen, medan Opel av ägaren GM hindras från att gå utanför Europa men söker räddning i Ryssland. Renault har genom koncernbrodern Nissan fotfäste även på andra marknader, och Fiat hålls under armarna av tidigare nödlidande amerikanske koncernbrodern Chrysler. Citroën och Peugeot, med 70 procent av sin försäljning i Europa, måste nu satsa ordentligt på andra marknader för att inte gå under. Men på hemmaplan väntar nedskärningar. Gott och blandat om biltillverkarna AUDI ska börja tillverka bilar för den ryska marknaden i Kaluga 19 mil söder Moskva. I Kina ökade Audi första halvåret sin försäljning med 37,8 procent till nära bilar. För den amerikanska marknaden ska Audi börja bygga bilar i lågkostnadslandet Mexiko. BMW planerar fram till 2015 mer än 20 nya modeller, medräknat dotterföretaget Mini. Tillväxten bygger på många olika versioner av varje modellserie för olika kundgrupper. En nyhet blir en framhjulsdriven rymlig kompaktbil, premiärvisad på Paris-salongen. Med stagnerande försäljning i Europa satsar BMW på Kina och ska fördubbla sin kapacitet där från till bilar per år. Däremot avslutar BMW sitt motorsamarbete med Peugeot. Ford möter den svaga marknaden i Europa med att utveckla fler nya modeller, både person- och transportbilar, för Europa och andra marknader. De får bland annat Ford nya 3-cylindriga snålmotor respektive hybriddrift samt nyutvecklad elektronik för förarassistans och kommunikation. Mazda ska samarbeta med den ryska fordonstillverkaren Sollers. Speciellt för östra Ryssland ska de gemensamt bygga en ny monteringsfabrik i Vladivostok vid Stilla Havets kust. Den får bilars kapacitet och ska främst tillverka Mazdamodellerna CX-5 och nya 6. Mazda skall också öka produktionen av den nya bränslesnåla Skyactic-motorn från till enheter per år och även öka produktionen av crossover-modellen CX-5 med till per år. Mercedes ökade under första halvåret sin försäljning med 6,9 procent till bilar men möter nu mer köpmotstånd i bland annat Kina. För att utveckla nya, mindre modeller kan Mercedes börja samarbeta med Renault-Nissan. Opel lanserar nya modeller och planerar samarbete med PSA Peugeot-Citroën trots vikande europeisk marknad. Men Opel har också infört kortare arbetstid i flera fabriker och har haft flera produktionsuppehåll. I Ungern har Opel öppnat en ny motorfabrik. Ett problem är direkt konkurrens med GM-systern Chevrolet, som får verka globalt. Renault har lanserat den helt nya modellen Scala för den indiska marknaden. Den byggs i Chennai (Madras). I Brasilien skall Renault öka sin motorproduktion med 25 procent. I Sydkorea investerar de 160 miljoner USD (ca 1 miljard SEK) för att kunna bygga ytterligare Nissan-bilar per år. Seat satsar på nya marknader som kompensation för svag Europamarknad. I Ryssland fördubblar de sitt återförsäljarnät, och de satsar också på Algeriet, Israel och Mexiko och får genom VW-gruppens offensiv flera nya modeller. SEAT Leon. Toyota har med sin tidiga satsning fått ett försprång vad gäller hybrider och planerar fram till 2015 hela 21 nya hybridbilar, både vanliga och laddhybrider. Under första kvartalet i år sålde Toyota över en kvarts miljon Prius. Därutöver kompletterar Toyota fortsatt utveckling av effektivare bensin- och dieselmotorer kompletteras med bränslecellsteknik och rena elfordon. Volkswagen-gruppen sålde globalt 4,64 miljoner bilar under första halvåret. Det är något mer än GM med 4,54 miljoner, men mindre än Toyota, som för hela år 2012 räknar med 9,58 miljoner. Mångfald stärker konkurrenskraften I globaliseringens tidevarv handlar fler och fler företag med nya länder. Enligt FKG:s kartläggning ökar sannolikheten för att kunna göra exportaffärer om man talar något språk utöver svenska på kontoret. Ett genomsnittligt företag ökar exporten med nio procent och importen med tolv procent för varje procentenhet fler utlandsfödda som man anställer, bekräftar forskaren Magnus Lodefalk vid Örebro universitet. Som del av sin avhandling presenterar han nya rön om hur industriföretag har vidgat sin handelshorisont med integrerad kunskap om utlandsmarknader. Sannolikheten att börja handla med exempelvis Kina ökar om man anställer någon med kinesisk bakgrund. Ofta är kunskaper om affärskulturer, marknadsförhållanden och regler förutsättningar för att ta steget och lyckas, påpekar Magnus Lodefalk. Vilket som är det främsta affärsspråket varierar självfallet utifrån de länder man handlar med, även om engelskan fortfarande har en särställning att försvara. Jag har använt mig av svenska, engelska, tyska och spanska i mitt arbete. Fast lika viktigt för långsiktiga relationer är att vara välinformerad och skapa förtroende. Daniel Svensson Vi gör det lätt för Dig! ProfilGruppen gör valet lätt för den internationella fordonsindustrin. Vi erbjuder automatiserad och kostnadseffektiv tillverkning med hög förädlingsgrad av små och stora serier av profiler och komponenter i aluminium. Minskad vikt, lägre bensinförbrukning och bättre miljöegenskaper är bara några av fördelarna med komponenter i aluminium. EFFECTIVE SPECIALIST IN CUSTOMISED SELF ADHESIVE TAPES Facts about Stokvis Tapes: Independent specialist Own laboratories Offices, warehousing and con - verting facilities in world 18 countries wide. 3,500 different products Q1, ISO 9001:2000, ISO14001 and ISO TS16949 certified Fordonskomponenten 4 / We are specialised in customised tape products: HEADLINING PROTECTION BONDING STOKGUARD ANTI NOISE CUSTOMISATION CARPET LAMINATION Your advantages: Independent advice All tests completed according to your specifications Local service with global approach We will find the solution for all your demanding applications Quality secured Stokvis Tapes Sverige AB, Zinkgatan 6, Box 769, Norrköping, Sweden Phone (0) , Fax (0) , info@stokvistapes.se

14 26 Fordonskomponenten 4 / 2012 Fordonskomponenten 4 / FORDONSTEKNIKERNAS INFORMATIONS- OCH DEBATTORGAN Redaktör för SVEN-sidorna: Håkan Danielsson Slåttervägen 85, Trollhättan Telefon: SVEN är medlemsorgan för Sveriges Fordonstekniska förening, SVEA, vars målsättningar är att:... göra fordonsteknikernas stämma hörd i den allt tätare samhällsdebatten om olika fordonstypers och transportmedels för- och nackdelar, såväl nationellt som globalt.... skapa ett nätverk för snabb spridning av fordonsteknisk information inom yrkeskåren.... attrahera duktiga ungdomar som arvtagare till dagens fordonstekniker. Ordförande för SVEA: Lars-Gustaf Hauptmann, Färåsvägen 14, Kållered. Tel , Mobil: E-post: lg@hauptmann.se SVEA:s kansli: Lysholmsvägen Särö Tel: E-post: info@sveafordon.com webbplats: Korporativa medlemmar i SVEA: Autoliv, BT Products, Ansys Sweden AB (Fluent Sweden AB), Müller-BBM Scandinavia AB, RT-labs, SAAB Automobile AB, Scania AB, Volvo Technology AB, Volvo Lastvagnar AB, Volvo Personvagnar AB, XDIN, Gnutti, Vicura Flexibla robotceller inom fordonsindustrin Men hur ska informationsutbytet och interaktionen ske? En stor del av bilproduktionsprocessen är automatiserad. Ett fordons alla delar passerar flera olika stationer eller celler för att justeras och installeras, och robotar och människor har olika, vanligtvis separerade, uppgifter. Ett problem med denna typ av automatiserade produktion är den tid som det tar att vidta ändringar och frånvaron av medel hos den mänskliga operatören att kommunicera och interagera med roboten på ett flexibelt vis. En uppgradering av en fordonsmodell eller introduktionen av ett nytt fordon i produktionslinjen kan ta upp till ett år eller ännu mera från planering till implementering. Målet med vårt arbete är därför att åstadkomma en snabbare process med färre steg inblandade, och produktionsceller med robotar som är enkla att ställa om och anpassa till mänsklig interaktion i syfte att minska omställningstid. För att hantera de olika problemen inom den automatiserade ihopsättningsprocessen har vi arbetat med två olika projekt vid Högskolan Väst i Trollhättan, Sverige, och byggt en produktionslina bestående av robotar för att experimentera med i vårt produktionsteknologicenter. Initiativet togs några år tillbaka i tiden när den Europeiska industrin ställde krav på kortare omställningstider eller förändring av automationsceller. Genom bättre och snabbare processer för hur ge instruktioner till robotar och konfigurera celler så kan ett första steg tas mot att korta omställningstider. Ett team har etablerats, inom ramen för FLEXA, som är ett projekt finansierat av FN för att utveckla ett verktyg för att arbeta med processutveckling. Som ett resultat har en mjukvara utvecklats, i vilket en operatör kan skapa nya scenarier eller informationsflöden genom att kombinera grafiska ikoner som representerar olika uppgifter i Bild 1. Robotceller som används för interageringsaktiviteter och forskning för flexibla lösningar. cellen. Det nya scenariot översätts till en kod och laddas ned till roboten och till PLC. Detta gjorde det möjligt att sätta ihop olika uppgifter till en robot för att utföra uppgifter med ganska kort varsel och skapa en flexibel produktion. Inom ramen för FLEXA-projektet har också utvecklats mer avancerade verktyg för simuleringsprocesser, samt även utvecklats teorier om hur bäst beskriva, modellera och simulera aktiviteter för processplanering. Just nu pågår undersökning om hur skapa och simulera sekvenser inom vilka uppgifter ska utföras och hur man kan inkludera olika begränsningar och organisatoriska parametrar för att optimera processflödet. Parallellt med detta projekt har ett andra projekt som kallas Flex Lean initierats, där frågor om säkerhet adresserats. Detta med hänvisning till säkerhetsföreskrifter (HSG43 och EN SSO ) avseende att människor inte får befinna sig i en robotcell när den är aktiv. Om en människa befinner sig i en robotcell under tiden som den är operativ, kommer censorer att aktivera säkerhetssystemet och bryta strömmen till roboten. En sådan händelse saktar ned produktionen och stänger ned en hel cell. Inom Flex Lean har dessa säkerhetsbestämmelser blivit ytterligare utredda, och olika sätt för robotar och människor att interagera har tagits hänsyn till i säkerhetsbestämmelserna. Dessa två projekt utgör grunden för vårt nuvarande arbete. Vi adderar mer funktionalitet till verktyget och antar att säkerhetsfrågorna beträffande en cell kan lösas genom samverkande lösningar för robotar som exempelvis SafeMode från ABB. Smidig samverkan Nästa steg mot att åstadkomma mer flexibel produktion består i att inkludera operatörerna i processen dvs. skapa möjligheter för människan och roboten att interagera. Detta kräver ny funktionalitet i vårt verktyg och nya sätt att tänka i robotcellen och blandar också in säkerhet, interaktion och effektivitetsfrågor. Vårt nuvarande arbete fokuserar på hur inkludera människans verksamhet och uppgifter i processverktyget och adressera frågor som hur 1) kommunicera till roboten att en del av uppgiften utförs av en mänsklig operatör, 2) ge den mänskliga operatören information om vad denne ska göra och vart och när denne ska träda in, 3) visualisera arbetsflöden, och 4) i realtid analysera konsekvenser av att en mänsklig operatör träder in och utför en uppgift. Arbetet utförs stegvis och börjar med en lösning där den mänskliga aktiviteten är förbestämd, planerad, analyserad och implementerad under en designfas och uppsättande av cellen. Som steg nummer två, ska det vara möjligt att lägga till mänskliga aktiviteter i realtid från cellen under tiden den är aktiv, och resultera i förändrade aktiviteter för roboten under tiden som den är i produktion. Som ett tredje steg syftar vi mot ett fullt anpassat system där människan, i bara farten, kan träda in i produktionsprocessen och assistera roboten enbart genom att använda andra sensorer som ger systemet feedback om vad människan gör. För närvarande arbetar vi med att implementera det första steget, dvs. lägga till de mänskliga aktiviteterna in i arbetsflödet. Bild 2. Ett exempel på sekvensiella aktiviteter i produktionslinan som skapats i vårt processplaneringsverktyg. Anpassa konfigureringsverktyget På bild 1 finns ett exempel på ett illustrerat processflöde som kommer från en av våra industriella partners. Produkten illustreras med en triangel som kommer in i processen från vänster och sedan rör sig från station till station tills den passerat genom hela flödet. Varje rektangel i detta exempel föreställer en maskin eller robot som utför en specifik uppgift. I exemplet på bild 1 är inga mänskliga aktiviteter inkluderade. Om vi nu lägger till aktiviteter som utförts av en mänsklig operator så kan det se ut som det flöde som åskådliggörs i bild 2. Aktiviteten är benämnd mänsklig aktivitet under processplaneringen och omvandlas till information till cellen. Ett formellt sätt att beskriva detaljerna i den mänskliga aktiviteten och interagerandet kan bestå i att använda BPEL4People eller något annat standardiserat modelleringsspråk. Genom att klicka på rektangeln som markerats som mänsklig aktivitet så kommer ett nytt flödesschema att bli synligt som visar varje steg i den uppgiften. Ett trädschema enligt GOMS-modellen (Goals, Operators, Methods and Selection rules) kan också adderas till schemat för att ytterligare utöka detaljnivån. I bild 2 förväntas människan att utföra en inspektion, och GOMS-dokumentationen ska då visa information över hur man ska utföra inspektionen, vilken typ av inspektion det handlar om och om det finns alternativa vägar som beror på produkten. Med utgångspunkt från mjukvaruverktyget, förefaller det som enbart en liten ändring, men i verkligheten handlar det om väsentliga konsekvenser. Utkomsten av den mänskliga aktiviteten måste kommuniceras med roboten så att nästa robot i flödet vet hur den ska agera. Kommunikationen kan ske genom en radiosignal eller ett meddelande som skickats från PLC systemet. Meddelandet måste också synliggöras för operatörerna. Det övergripande PLC kontroll systemet kommer att vara ansvarigt för att koordinera arbetet och hålla ordning på delarna. För att lösa kommunikationsproblemet måste vi vända blicken mot robotcellen. Det är där som interagerandet pågår och också där som signalerna behöver skickas. På bild 3 ser vi en typisk robotcell och en operatör som väntar utanför för att Bild 3. Ett exempel på hur en människa har tagit över en aktivitet i processflödet. vidta en åtgärd (vänstra sidan). Därefter ser vi hur operatören går in i cellen (högra sidan) för att utföra en uppgift. Ett gränssnitt för kommunikation mellan aktörerna För att kommunicera med operatören har det konstaterats att vi behöver någon slags screen i cellen. Enligt uppgift från våra industriella partners ska en sådan screen ha flera syften och kommunicera olika typer av information till operatören. En sådan screen

15 28 Fordonskomponenten 4 / ska förse operatören med information till stöd för de uppgifter som ska utföras men också visa det övergripande flödet så att operatören vet vart i flödet som han befinner sig i och varför. Det är fördelaktigt att använda symboler som operatörer är vana vid och det gäller även sätt att agera på och som används i den industri som berörs. Genom att använda ett gränssnitt med olika informationsnivåer kan operatören få information om processen i allt från övergripande till detaljerad nivå om material och ihopsättningsinstruktioner. Gränssnittet ska visa processflödet så att operatören kan se vad som pågår i cellen framför honom eller henne. På bild 4 illustreras nuvarande förslag till utformning. När en aktivitet i flödesschemat klickas, visas ett antal ikoner i en meny och operatören kan välja vad han vill göra genom att klicka på ikonerna. På bild 4 har operatören valt funktionen dokument, och en grupp av dokument, som finns i anslutning till den valda aktiviteten, som visas i den nedre delen av screen. Det ska då vara möjligt Bild 4. En robotcell där en operatör först väntar på order att gå in (vänster) och sedan går in i cellen (höger) för att utföra en serie uppgifter. att öppna dokumentation för den aktuella aktiviteten och få detaljerade beskrivningar över de olika stegen. Enligt våra bakgrundsstudier ska en screen ge tillgång till information för processens genomförande med tidsangivelser. Den ska också kunna signalera till en operatör när det är dags för en människas aktivitet inne i cellen och när det är dags att gå in (se bild 5). När operatören har trätt in i cellen ska en annan screen ge information om uppgiften i fråga samt kunna ge vägledning till Bild 5. Ett exempel på vad en cells screen kan innehålla för interagerande och processinformation. operatören i dennes utförande genom att visa text och bildbeskrivningar. En mer avancerad lösning skulle vara att addera en förstärkt verklighetskänsla genom att operatören tar på sig ett par glasögon och får instruktioner för vad som ska utföras genom en semitransparent visualisering som projiceras tillsammans med objekten i verkligheten. Skapa system för feedback för interagerande aktörer När robotar har utfört en uppgift signalerar de till PLC att ett objekt kan hämtas och flyttas till nästa station. Den screen som beskrivits i föregående kapitel ska inte bara fungera som en informationskälla utan även anpassas och ge möjlighet till aktörerna att interagera. En screen ska ha förmåga att förmedla olika scenarier till operatören men också kunna användas för att ge feedback till en robot och till PLC. Om operatören identifierar ett problem i en cell ska han kunna få till tillgång till kommunikationsrutiner genom en screen och meddela roboten att han eller hon kommer att bryta in och stiga in i cellen för att lösa problemet eller hjälpa roboten genom interagerande. Diskussion och fortsatt arbete Nästa steg av vårt arbete är att testa gränssnittet operationellt och låta operatörer utvärdera de olika delarna. Senare ska operatören kunna ändra processflödet under operationell drift genom tillgång till verktyg från cellen, ändra en maskinellt skapad aktivitet till en som utförs av operatören. Enligt uppgift från industrin skulle det vara bra om en sensor kunde identifiera vad operatören gör och automatiskt ändra aktiviteterna i processflödet och instruera roboten om hur den ska interagera. Det skulle vara möjligt att signalera till systemet och roboten för hand eller genom kameraidentifiering när ett objekt, till exempel, har blivit korrekt ihopsatt och därefter uppdatera status i verktyget. Undersökningar har skett på denna typ av interagerande mellan människa-robot och ska vara möjligt att integrera i vår lösning. Processplaneringsverktyg ska uppskatta konsekvenser Vi har också konstaterat att verktyget för processplanering i realtid måste kunna analysera en ändring i proceduren och uppskatta olika konsekvenser samt producera en riskanalys till operatören. Tanken är att verktyget ska kunna fokusera på processflödet och uppskatta konsekvenser av olika scenarier. Det ska ha möjlighet att informera operatören om det är fördelaktigt att gå in i robotcellen vid tillfället eller om operatören ska vänta lite beroende på hur ett avbrott påverkar roboten vid tillfället. Verktyget ska också kunna kalla på hjälp när en robot blir överbelastad och kommer efter i processflödet, så att en operatör kan stiga in och, om möjligt, assistera roboten eller låta en annan robot i linjen ta över för att hjälpa till. Motsvarande problem har hanterats i forskning på holonic tillverkningssystem. Här är varje robot, maskin eller operatör försedd med autonoma och samverkande rättigheter och deras aktiviteter bestäms genom samverkan istället för centraliserade system. En stor andel av arbetet som sker inom holonic system inriktar sig emellertid mot den teknologiska sidan, och vårt arbete med, inkluderande operatören, kan kanske tillföra kunskap till detta område. Nuvarande arbete på närliggande projekt med artificiell intelligens kan också ge vägledning i denna fråga. Men detta är verkligen inte okomplicerat och kommer att kräva omfattande forskning. L linn Gustavsson NÄR VARJE DETALJ RÄKNAS. VI GÖR DET LÄTTARE. Vårt mål är att göra ditt arbete smidigare så att du som konstruktör kan ta fram en lätt och säker lastbil med hög produktsäkerhet och lägre bränsleförbrukning. Att vi på Ruukki levererar rätt stål i rätt utförande för både hytter och chassikonstruktioner det kan du lita på. Läs mer på ruukki.se/automotive Så nästa gång du vill prata stål, prata med oss. För med oss är det lättare.

16 30 Fordonskomponenten 4 / 2012 Per-Ewe Wendel, styrelseordförande FKG Sista Sista ordet Branschen är viktig för Skandinavien F rån den 13 september är jag ny ordförande i FKG. Efter 35 år i branschen känns uppdraget att få leda en branschorganisation som växt sig allt starkare tack vare sina medlemmar mycket spännande och hedrande. Jag vill börja med att tacka avgående ordföranden Christer Palm för ett fint och dedikerat arbete de senaste nio åren. Tack Christer! FKG har successivt lyckats ta ett stort steg mot att bli den speaking partner som vi har eftersträvat och vi ser ju nu nästan dagligen hur vi medverkar i debatten runt fordons- och industrirelaterade frågor. Det kan vara ett debattinlägg, medverkan på ett seminarium eller svar på en myndighetsremiss. själv upprätthåller jag, sen 1 september 2009, koncernchefsjobbet på Plastal Industri AB. Under alla de år som jag har verkat inom fordonsindustrin har jag innehaft olika befattningar i bolag som Perstorp Komponenter, Lear Corporation, Plastal Group, Kongsberg Automotive och nu Plastal Industri AB. Som sagt, 35 års erfarenhet och med dem även 35 år av ständiga och utvecklande förändringar av leverantörsrollen. Som branschorganisation ska vi arbeta för att ge våra medlemmar rätt affärsförutsättningar, vara dess talesperson, svara för mötesplatser samt arbeta med kunskap och kompetenstillförsel. inom fkg kommer vi att fortsätta sträva efter att bibehålla och även förstärka vår position i det offentliga samtalet med målsättningen att försöka skapa en ännu större förståelse för hur viktig den här branschen är för Skandinavien. Då vi bland våra medlemsföretag har såväl det lilla företaget som den stora globala koncernen är det ytterst viktigt att driva frågor som är betydelsefulla för samtliga medlemmar. Detta är naturligtvis inte alltid så lätt. "Vi kommer också att fortsätta att driva på ansvariga politiker" Men ett sådant exempel är att få till en lagstiftning om kredittider och betalningsvillkor. En annan är möjligheten att tillämpa kortarbetstid istället för att tvingas till uppsägningar vid tillfälliga konjunktursvängningar. Många håller säkert med mig i min bedömning att de närmsta ett till två åren kommer fortsätta vara turbulenta och att vi med all sannolikhet kommer att se en volymminskning. Vi vet alla att volymnedgångar innebär en stor ansträngning på likviditeten och det gamla uttrycket cash is king gäller i allra högsta grad. vi kommer också att fortsätta driva på ansvariga politiker, så att det finns medel att söka för exportaktiviteter och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Nyckeln för vår industris framgång är att vara innovativa samt att ta hem order även från andra marknader än Sverige. Syns du inte så finns du inte. Nästa nummer utkommer 7 december. Temat är internationell utblick/bokslut 2012 Prata med vår säljare Daniel Skoglund på telefon Annonsstopp? 26 oktober. Annonsera i Fordonskomponenten! FORDONS KOMPONENTEN Fordonskomponenten ges ut av FKG, branschorganisationen för Skandinaviens underleverantörer inom fordonsindustrin. Tidningen utkommer i år med fem nummer. För utgivningsplan, se och länken "Annonsera i FKGs tidning" Huvudkontor: FKG Bror Nilssons gata 4, Göteborg. Tel: Webbplats: E-post: info@fkg.se Ansvarig utgivare Fredrik Sidahl, VD, FKG Tel: Mobil: E-post: fredrik.sidahl@fkg.se Chefredaktör Göran Björklund, Newsroom, Mässans gata 8, Göteborg. Tel: , Mobil: Fax: E-post: goran.bjorklund@newsroom.se Projektledare LEIF SIMONSSON, Newsroom, Mässans gata 8, Göteborg. Tel: Mobil: E-post: leif.simonsson@newsroom.se Annonser Daniel Skoglund Ad 4 You Media Krukmakargatan 22, Stockholm Tel: Fax: E-post: daniel@ad4you.se Reporter/redigering: MATS EKENDAHL, Newsroom Tel: E-post: mats.ekendahl@ newsroom.se Notisredaktör och senior-reporter: TEGE TORNVALL, E-post: tege.tornvall@telia.com Fotograf: JEANETTE LARSSON, Newsroom Tel: E-post: jeanette.larsson@newsroom.se Layout/redigering: Tommy Apelqvist, Newsroom Tel: E-post: tommy.apelqvist@ newsroom.se Tryck: Billes, Box 304, Mölndal Copyright: CFKG 2010 Upplaga: (svensk), 500 (engelsk) TS-kontrollerad upplaga: 3 700

17 PosttidningB Port payé Economique B Avsändare/Returadress: FordonsKomponentGruppen AB Bror Nilssons gata 4, SE Göteborg. Sweden There is no such thing as a minor detail. Not in automotive, anyway. As specialists in the handling and shaping of aluminium extrusions for the automotive industry, we are used to finding solutions for most parts of modern cars and trucks. Light, strong and corrosion resistant aluminium can be used for structural parts, powertrain and driveline, interior components as well as trim parts and accessories. As a bonus, you get the environmental advantages. More than 90 % of the aluminium content of cars is recycled, without loss of quality and with just a fraction of the original energy input. From strong structural parts to components with high surface finish demands; we have the capacity. Sapa Automotive, Main office, SE Vetlanda, Sweden. Tel Fax