sjuksköterskeutbildningen 50 år

Transkript

1 sjuksköterskeutbildningen 50 år

2 Intro malmö sjuksköterskeskola var färdig att starta 4 december 1959, i år är det 50 år sedan. Det är en kort tid i sjuksköterskans historia, men det är betydelsefulla år för sjuksköterskeyrkets utveckling och utbildning i Malmö. Med denna skrift vill vi uppmärksamma Malmö sjuksköterskeskola under dessa 50 år och göra några nedslag i dess historia. Charlotte Stölten har tagit initiativ till boken och bidragit med sitt kunnande om skolans historia dels genom att skriva ner och dels genom att sammanställa tillgängligt material som bland annat minnesanteckningar från skolans första rektor Brita Granlund. Framtiden och historien är beroende av varandra utan historia, ingen framtid. Först och främst vill jag tacka Charlotte Stölten för allt det arbete som lagts ner på den text som varit underlag till denna bok, utan din insats hade vi inte haft en sammanhållande historiebeskrivning idag. Jag vill också rikta mitt tack till alla er andra som på något sätt bidragit till att denna bok kommit till stånd. Särskilt vill jag tacka Margareta Östman för allt stöd så att detta blivit genomförbart vidare Marianne Holst och Mikael Matteson för ert aldrig sinande engagemang. marianne ahlner elmqvist 2 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 3

3 Lärarkollegiet samlat inför avslutning år Då

4 Eleverna fick bo på det nybyggda elevhemmet utan kostnad. Receptionen var bemannad dygnet runt och därifrån kontrollerades bland annat att alla följde de hårda reglerna som gällde i huset. Historien om sjuksköterskeutbildningen Starten 1959 Mot slutet av 1800-talet gjordes stora framsteg inom läkekonsten, främst inom medicin och kirurgi. Samtidigt ökade kraven på sjukvården och allt fler sökte vård på sjukhus. Den dynamiske överläkaren och kirurgen Fritz Bauer fick 1898 pengar av Malmö stadsfullmäktige till den allra första sjuksköterskeutbildningen i staden. Den 1 maj 1899 började fyra elever en ettårig utbildning vid Malmö Allmänna sjukhus (mas). Lärarna var en underläkare och en operationssjuksköterska som utbildats vid Sophia-hemmet i Stockholm. Några år senare startade Södra Sveriges Sjuksköterskehem (sssh) en längre utbildning i Lund och 1905 flyttades malmöeleverna över dit. Inte förrän 1959 startades skolan i Malmö igen. Sjuksköterskebrist efter andra världskrigets slut Det enda sjukhus som invigdes i Sverige på 1940-talet var Södersjukhuset i Stockholm, därför fanns på 1950-talet ett stort uppdämt behov av nybyggnad och modernisering av hälso- och sjukvården. Efterfrågan på sjuksköterskor ökade samtidigt till både öppna och slutna vårdformer, men skolan i Lund kunde inte utvidga sin sjuksköterskeutbildning mer. mas hade flera år tidigare fått tillstånd av inrikesministern att uppföra en provisorisk skola med högst 48 elever. Rektor på skolan blev Brita Granlund. Skolpaviljongen kostade kronor att bygga och stod kvar i drygt 40 år, tills Hälsa och samhälles hus byggdes. Eleverna fick bo i fräscha nymålade och nyinredda rum i tre olika byggnader på sjukhuset. Nystart december 1959 En råkall vinterdag den 4 december 1959 hälsades 25 blivande sjuksköterskeelever välkomna till Malmö sjuksköterskeskola. En journalist kallade utbildningen»den minsta skolan med de största förväntningarna«. Antagningskraven som gällde för eleverna var att de skulle vara minst 19 år, friska och fria från lyten och ha en tillfredsställande allmänbildning. Utbildningen var tre år lång, med specialisering sista året. Skola, boende, hälso- och sjukvård, mat och tvätt av arbetsdräkterna var kostnadsfritt. 6 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 7

5 Ann-Mari Olow Hansson Lärare 1955 års utbildning Sjuksköterskeelever i arbetsdräkter till vänster och privat från elevhemmet till höger. Eleverna fick ett studiebidrag på 150 kronor i månaden, men uniform och kurslitteratur fick de bekosta själva. Varje år var de lediga i totalt tre veckor och då fick de ett bidrag på fem kronor om dagen. Första året antogs 25 elever, sedan 25 elever två gånger per år. Alla var kvinnor, de flesta mellan 19 och 21 år. Mycket strikta regler fastställde tydligt vad de fick och inte fick göra, när de fick ägna sig åt fritidsaktiviteter eller ha gäster i huset. Inga andra skolor i landet hade så hårda regler som sjuksköterskeskolorna. På elevhemmet utvecklades en speciell kultur, där eleverna umgicks mycket med varandra, ofta med lekar och musik. Det dröjde till våren 1965 innan de två första manliga eleverna började på skolan. De första tio åren stod sjukdomarna i centrum för undervisningen och läkarna hade ett betydande inflytande. Undervisningen bedrevs efter en utförlig och detaljerad plan från Medicinalstyrelsen som också slog fast vilken yrkesgrupp som skulle undervisa inom respektive område. Sjuttio procent var praktik, resten teori. Eleverna organiserade sig i Sveriges sjuksköterskeelevers förbund (ssef), men hade inga formella kanaler för att påverka. Utbildningen inleddes med en 2 3 månaders provelevtid för att prova deras lämplighet för yrket. Den praktiska utbildningen var förlagd till stadens sjukhus och praktiken i öppenvård ordnades vid barnavårds-, hemvårdscentraler och inom skolhälsovården. Högst 6 timmar per dag deltog eleverna i sjukvårdsarbetet, i början genom att utföra sjukvårdsbiträdenas och undersköterskornas arbetsuppgifter. De lärde sig på så sätt mycket av rutinarbetet på avdelningarna. Teorin utgjordes främst av föreläsningar, de flesta ledda av läkare och nästan alla läroböcker» Eleverna bodde ihop och höll ihop på ett helt annat sätt än idag och det var en annan stämning på avdelningarna också. Sjuksköterskan var drottningen, ofta var det hon som beordrade att man skulle niga för läkarna. Idag tror jag det är de studerande som klagar, men det gjorde man inte då. Det är så mycket som har ändrats, som att patienterna är mycket mer medvetna nu. Då var de underdåniga och stod nästan givakt i sängarna och så skulle man ha ordnat till sängarna innan ronden kom. Det var en väldig hierarki. Man vågade knappt prata med läkaren och man hade en väldig respekt för varandra.«8 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 9

6 Från 1966 års sjuksköterskeutbildning räknades eleverna inte längre som arbetskraft, utan fick studerandestatus. Här är vårkursen 1968 inför avslutning. 10 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 11

7 Kerstin Sjöström Elev 1955 års utbildning» På läskurserna var det föreläsningar dagen lång, många ledda av läkare. Mycket skulle läras utantill och rabblas upp, ibland var det rena korvstoppningen. Även under praktikperioden var det föreläsningar. En vanlig dag började man arbeta på avdelningen kl 7. Kl 12 rusade man till matsalen, en timme senare skulle man vara på skolan för föreläsning till kl 3 och ofta fick man gå tillbaka till avdelningen efteråt, för att avsluta sitt arbete.vi ingick i schemat och vårdpersonalen räknade med att vi alltid skulle vara tillgängliga. Förtjänsten var att vi verkligen fick inblick i de olika specialiteterna.«var skrivna av läkare. En mycket liten del av innehållet handlade om omvårdnadsarbete. De kursansvariga lärarna kallades ofta»kursmammor«. Höga förväntningar Åren kännetecknas av jäkt och hårt arbete. Rektor Brita Granlund skriver:»jag hade en känsla av att aldrig hinna med mina arbetsuppgifter. En äldre kollega från en av landets äldsta sjuksköterskeskolor gav mig föga uppmuntran med sina ord på vägen: Jag förstår inte att ni vågar starta en sjuksköterskeskola under så kort tid. Du kommer aldrig att hinna ifatt. Du skulle behöva minst ett halvår för planering. Under hela året 1960 planerade vi, informerade och besökte mas alla vårdavdelningar och sökte att på bästa sätt etablera samarbete för att skapa våra blivande utbildningsplatser Vi kände att skolan var välkommen och att man hade stora förväntningar på sjuksköterske eleverna.«den 23 november invigdes den nya sjuksköterskeskolan som kostat drygt fem miljoner kronor att bygga och inreda. Alla de 210 elevrummen hade balkong med utsikt, antingen över Pildammsparken eller över sjukhusparken. På varje våning fanns ett gemensamt samlingsrum med kök, men också dusch, bad och strykrum. Bottenvåningen bestod bland annat av ett större samlingsrum, reception och kök. En glasöverbyggd entré band samman elevhemmet med undervisningslokalerna. Skolan som ritades av arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelsson representerade en helt ny typ av byggnadsstil inom sjukhusområdet. Stort behov i Malmö Utbyggnaden av hälso- och sjukvården i Malmö ledde till en mycket stor brist på sjuksköterskor och 1962 utökades antalet platser till 60 om året. Mot slutet av utbildningen vikarierade många elever som sjuksköterskor och därför slog Medicinalstyrelsen fast att vikariaten skulle vara mellan två veckor och två månader långa och förläggas inom deras specialutbildningsområde. Det fanns vissa restriktioner: eleverna fick inte självständigt ge intravenösa injektioner eller infusioner års sjuksköterskeutbildning Under 1960-talet gjordes stora förändringar för att anpassa utbildningen till en växande vårdsektor. Bristen på läkare innebar att sjuksköterskor fick ta över en del av läkarnas 12 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 13

8 Den 22 februari 1973 strejkade eleverna för att visa sitt missnöje med den sjugradiga betygskalan som de menade var orättvis och skapade hård konkurrens. arbetsuppgifter. Det rådde underskott på sjuksköterskor i allmänhet och det utökade ansvaret krävde dessutom fler sjuksköterskor med större tekniskt kunnande eller arbetsledande kompetens. För att snabbare få ut nya sjuksköterskor kortades utbildningen till fem terminer från och med 1967, med möjlighet till specialisering genom vidareutbildning efter examen. Två tredjedelar av utbildningen var praktik och de medicinska ämnena kompletterades med samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen som psykologi, sociologi och arbetsledning. Läkare stod för hälften av undervisningen och skrev de flesta böckerna, men det tillkom nya böcker skrivna av sjuksköterskor på flera områden, som hälso- och sjukvårdslära och medicinsk och kirurgisk sjukvård. Läroplanen var ett utförligt dokument på 113 sidor med detaljerade anvisningar om hur undervisning och prov skulle utformas. Skolan växer ur lokalerna För första gången fick eleverna formell möjlighet att påverka sin utbildning genom att via elevrådet delta i en samarbetsnämnd. Förmånerna togs bort och istället fick de rätt att söka statliga studiemedel. För 125 kronor i månaden kunde de bo på elevhemmet och de hårda reglerna försvann. Genomsnittsåldern var år och högst fem procent var män. Den nya sjuksköterskeutbildningen hade hela landet som upptagningsområde och antalet ansökningar ökade för varje termin, då många blivande elever sökte till flera skolor. Detta ökade belastningen på kanslipersonalen, som skötte antagningarna lokalt och därför fick den södra sjukvårdsregionen en gemensam antagningsenhet i början på 70-talet. I Malmö räckte klassrummen inte längre till och delar av skolans verksamhet flyttades till Johannesskolan. 14 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 15 Vårdläraren Kerstin Neckmar.

9 Elisabeth Dejin Karlsson Lärare 1966 års utbildning Genom Brita Granlunds insatser startade sjuksköterskeutbildningen i Malmö. Doris Lidén sörjde sedan för en väl fungerande praktisk utbildning både på Universitetssjukhuset MAS (UMAS) och inom kommunen och hon arbetade också med förändringarna i samband med högskolereformen Den långa striden om betygen I början på 1970-talet ville elevorganisationen ssef avskaffa den sjugradiga betygsskalan och ersätta den med två steg, godkänt och underkänt. Diskussionerna pågick i flera år och engagerade både skolöverstyrelsen (sö) och utbildningsdepartementet. När elevorganisationen uppmanade till strejk 1973 kontrade sö med en skrivelse:»de sjuksköterskeelever som lyder uppmaningen från ssef och inte deltar i utbildningen på torsdag får i sina avgångsbetyg antecknat att de utan giltigt skäl har uteblivit från undervisningen. Samma anteckning görs om elev genom sittstrejk eller liknande inte deltar i undervisningen.«strejken genomfördes och eleverna fick en anteckning i sina betyg. Hösten 1975 infördes en tregradig betygsskala, men det dämpade inte missnöjet helt och konflikten präglade under en period verksamheten i Malmö. Högskolereformens nya krav och möjligheter Reformen 1977 innebar stora förändringar, när många utbildningar skulle göras om till högskoleutbildningar och uppfylla de allmänna målen för all högskoleutbildning. Sjuksköterskeskolan blev en kommunal högskola och ansvaret för driften fördes 1979 över till stadens skolförvaltning. För att uppfylla de allmänna målen för en högskoleutbildning krävdes nya arbetssätt. I samband med reformen fick eleverna den tvågradiga betygskala de kämpat länge för och» Jag tycker att 1966 års utbildning var mycket tydlig. Vi lärare var specialister inom våra områden och hade små grupper med 30 studenter per termin, som vi delade upp så vi hade ungefär 15 elever varje gång. Jag kände alla, visste att vad jag undervisade om stämde i praktiken och kände att jag som lärare var respekterad bland de jag arbetade med. Vi hade väldigt många läkare inne i utbildningen och en del av dem var som skådespelare. Jag hade några som jag kände spelade upp hela sitt register för eleverna, som såg upp till dem och det gillade de här läkarna. De höll sin föreställning och tyckte det var jätteroligt.«16 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 17

10 Marianne Lundberg Elev 1966 års utbildning nya kurser för utexaminerade sjuksköterskor tillkom som innebar klart förbättrade förutsättningar för en akademisk karriär. Skolan som hade sina rötter i en praktisk kunskapstradition måste knytas mycket hårdare till forskning och i stor utsträckning utgå från vetenskapliga rön. Därför började forskning bedrivas inom omvårdnad. Tidigare hade få sjuksköterskor doktorerat eftersom de varit hänvisade till universitetens traditionella ämnen. Genom högskolereformen började omvårdnad utvecklas till ett vetenskapligt ämne. Lärarna saknade vetenskaplig skolning och 1979 startades därför en omfattande kompetensutveckling, där de deltog i en 20-poängskurs i vetenskaplig metodik. Efterhand integrerades både laboratorieassistentutbildning, social omsorgsutbildning och tandhygienistutbildning i organisationen på skolan Patientens roll betonas Under 1970-talet hade vården kritiserats för ett alltför stort fokus på den medicinska behandlingen där patienterna blev ett nummer eller en diagnos och inte en individ. I den nya hälso- och sjukvårdslagen fick patienten en starkare ställning och mer delaktighet i vård och behandling. Den nya tvååriga sjuksköterskeutbildningen var en påbyggnad på gymnasieskolans vårdlinje, med möjlighet till vidareutbildning mellan en och tre terminer efter examen. Eleverna kunde påverka genom sitt elevråd, men de kunde också delta i samverkansnämnden och och ha representanter i linjenämnden.» Jag var rätt nöjd med föreläsningarna, att någon berättade vad man skulle göra och kunna. Sedan hade vi mycket praktik jämfört med idag, jag tror vi var rätt väl rustade. Termin fyra var jobbigast. Man var på många olika ställen och tyckte att man inte gjorde annat än presentera sig. Hej jag heter Marianne Cassel är sjuksköterskeelev och ska vara här i fyra dagar. Och så skulle man gärna bjuda på någonting när man slutade. På slutet pratade man om att utbildningen skulle ändras så att att man skulle söka sin egen kunskap mycket mer och leta litteratur själv. Det tyckte vi lät jättekonstigt.«under 80-talet fick eleverna större inflytande över sin utbildning. Både genom sitt elevråd och genom egna representanter i olika nämnder. 18 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 19

11 Avslutning under 80-talet med smörgåstårta och den traditionsenliga hallontårtan. Elevhemmen försvann Detaljstyrningen av utbildningen minskade och hade inte längre någon fast ämnes indelning, utan innehöll istället allmänna riktlinjer och överlät åt den lokala linjenämnden att ta fram utbildningsplan och kursplaner. Elevhemmet hyrde inte längre ut rum till studenterna och därmed försvann den speciella elevhemskulturen. Studenterna rekryterades från gymnasieskolans vårdlinje eller från äldre undersköterske-/skötarutbildning och hade en medelålder kring 24 år. Mellan fem och tio procent var män. Utbildning med vetenskaplig grund Enligt de nya kriterierna skulle undervisningen baseras på vetenskapliga rön, hjälpa studenten att utveckla sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av skilda slag och främja studentens personliga utveckling. Teorin fick en större andel av utbildningen än tidigare, totalt 45 procent. Traditionella föreläsningar minskade till förmån för moment där studenterna var mer aktiva. Mycket ny kurslitteratur kom till. Dels fanns det ett stort behov av böcker inom samhällsoch beteendevetenskapliga områden, dels började sjuksköterskor i allt större omfattning skriva läroböcker inom omvårdnad. Värderingar, människosyn och etik Den nya inriktningen märktes tydligt redan från början, där målet för den inledande kursen var att lära studenterna att se samband mellan hälsa, sjukdom och sociala förhållanden och miljö, förstå hur värderingar, människosyn och etiska normer påverkar vårdarbetet och utveckla sin förmåga till kommunikation och arbete i grupp. Eftersom studenternas personliga utveckling var ett viktigt mål valde vårdlärarna i Malmö att följa sina studenter från första till sista kurs. I början antogs 40 studenter varje termin, mot periodens slut hade antagningen ökat till 60 per termin. Under Hans Perssons period skapades en kommunal högskola som också involverade biomedicinsk analytiker-, tandhygienist- och social omsorgsutbildning. När Leif Hellström tog vid fortsatte byggandet av vårdhögskolan och han inledde arbetet med en akademisering av hela vårdhögskolan. 20 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 21

12 Marianne Ahlner Elmqvist Lärare 1982 års utbildning Under Lena Derbrings ledning började processen med att knyta an utbildningen till forskning. Parallellt verkade hon också för att forma området Hälsa och samhälle i samband med övergången till Malmö högskola. Lärarroll i förändring I takt med lärarnas fortbildning och kompetensutveckling och starten av den nya sjuksköterskeutbildningen började en ny högskolelärarroll ta form. Den lärargrupp som skulle starta den nya utbildningen höstterminen 1982 anmälde själva sitt intresse för att undervisa den första gruppen. En lärarorganisation som innebar att lärare arbetade i lärarlag tog form, där två lärare hade ansvaret för all teori- och praktikutbildning i en studentgrupp under hela utbildningen och de över tog mycket av undervisningen från läkarna. Nya moment i undervisningen Traditionella föreläsningar kompletterades med moment där studenterna utifrån en fallbeskrivning skulle identifiera problemställningar och tillsammans komma fram till tänkbara lösningar. Ett policyprogram om synen på människa, studerande, omvårdnad och kunskap togs fram. Rektor Doris Lidén pensionerades Hon ersattes av Hans Persson, skolans första rektor utan erfarenhet av vårdområdet, och de olika utbildningarna fick varsin biträdande skolledare. Omdiskuterad milstolpe Kursen»Medicinska och kirurgiska sjukvårdstillstånd utifrån omvårdnadsprocessen«blev en milstolpe. Kursen gavs första gången 1984 och visar påtagligt hur utbildningens inriktning ändrades så att omvårdnadsprocessen mycket tydligare hamnade i fokus. Denna och andra kurser på temat omvårdnad fick mycket uppmärksamhet och många sökande, några gavs också på distans. En annan nyhet var att engelskspråkig litteratur infördes. De stora förändringarna ledde till kraftiga protester bland de handledande sjuksköterskorna, som inte längre kände igen varken inriktningen och utformningen av sjuksköterskeutbildningen, eller lärarnas roll i den kliniska utbildningen. Efter en omfattande informationsverksamhet där ungefär 300 sjuksköterskor och avdelningsföreståndare fick gå en tvådagarskurs om den nya utbildningen dämpades de kritiska rösterna. Forskningsanknytningen stärks Utvecklingen mot en mer forskningsinriktad utbildning blev tydlig på olika sätt. Landets» Det var ett rent pionjärarbete. Ett nytt synsätt där sjuksköterskeyrket och omvårdnad fick en egen status. Utbildningen präglades av att vi utbildade generalister. Vi sa att omvårdnaden var till 70 procent lika oberoende av vilken vårdavdelning man var på. Det innebar att lärarna i grundutbildningen skulle kunna undervisa på vilken avdelning som helst. Det var inte så populärt i kollegiet att vi i pionjärgruppen trampade in på andras revir. Jag minns att en lärare på barnkliniken tyckte det var otroligt svårt att jag plötsligt skulle ta hennes plats där. Hon ville egentligen inte introducera mig, jag hade inte där att göra.«22 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 23

13 Dirk Michel Student 1982 års utbildning» Man teoretiserade vården på ett sätt man inte har gjort tidigare. Men vi var fixerade vid det tekniska, när ska vi sätta Venflon, lära oss farmakologi Sånt som man sett och visste att det var en färdighet som krävs. Inte läsa omvårdnadsteorier. Vi ville backa banden och ha katedrala föreläsningarna, fast lärarlaget hävdade att det var överskattat. Vi skulle söka egen information och observera. Vi bildade basgrupper på fem personer som gjorde det mesta tillsammans, pluggade och redovisade. Det var faktiskt väldigt givande och vårt gäng har kontakt än idag. Med facit i hand var det nog inte dumt, men det såg man inte då.«sjuksköterskor som disputerat fick berätta om sin forskning, skolan ordnade omvårdnadsseminarier som hölls av forskande sjuksköterskor, lärarna kompetensutvecklades och fou-lärartjänster inrättades. Mot slutet av 1980-talet började ett samarbete med vårdhögskolorna i Lund och Kristianstad för att bättre utnyttja de gemensamma resurserna och stärka skåneskolorna, ett samarbete som intensifierades med åren. När Lena Derbring blev biträdande skolledare för sjuksköterskeutbildningen 1989 intensifierades arbetet med att knyta utbildningen till forskningen. Året därefter blev Leif Hellström ny rektor. Trots visst motstånd införde han datorer i undervisningen på allvar. Skolan bytte namn igen, till Vårdhögskolan i Malmö. Forskningsstipendier och premier En disputationspresent 1992 blev grundplåten till Derbrings och Stöltens forsknings- och utvecklingsfond för sjuksköterskor utbildade i Malmö. mss-föreningen för sjuksköterskor utbildade i Malmö bildades för att bland annat administrera denna fond, dela ut både forskningsstipendier och pris för bästa examensarbete till varje avgångsklass års sjuksköterskeutbildning Mot slutet av 1980-talet kritiserades utbildningen, dels för att vara otidsenlig, dels för att ha alltför snäva behörighetskrav. Eftersom det rådde brist på sjuksköterskor behövde den vara öppen för fler än enbart för dem som gått gymnasieskolans vårdlinje. Charlotte Stölten var den som tillsammans med Lena Derbring arbetade med den fortsatta akademiseringen och forskningsanknytningen. De organiserade också den kliniska utbildningen och präglade de särdrag som vuxit fram under åren. Dessutom behövde den bli treårig för att ge behörighet att arbeta som sjuksköterska inom eu. Hösten 1993 startade en sex terminer lång sjuksköterskeutbildning med 1 3 terminers vidareutbildning för utexaminerade. Den omfattar lika delar teori och praktik med en stor andel kurser i omvårdnad. Den schemabundna studietiden i de teoretiska ämnena har minskat till timmar i veckan, istället får studenterna arbeta mer med självstudier. Ibland på egen hand, ibland i grupp. En av tredje årets kurser ges också på engelska. De flesta lärarna har antingen magistereller doktorsexamen. 24 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 25

14 De nyutexaminerades stolthet, broschen i blå emalj och silver delades ut på examensdagen. Ingrid Lidén Lärare 1993 års utbildning Studentkår med större inflytande Det regionala samarbetet intensifierades med gemensam utbildningsplan och gemensamma kursplaner för att underlätta byte av studieort. Studenternas sociala situation hade förändrats genom åren, genomsnittsåldern hade stigit till år och andelen manliga studenter ökat till ca 15 procent. Många hade familj och barn att försörja och kombinerade därför sina heltidsstudier med arbete. Vid övergången till Malmö högskola ökade kraven på studentinflytande. Studentorganisationen ssef ersattes av en studentkår som fick representanter i alla beslutande och beredande organ, i biblioteksråd, internationaliseringsråd och programråd. Den centrala styrningen minskar ytterligare och den lokala utbildningsplanen som fastställs av fakultetsstyrelsen baseras på en författning som kortfattat beskriver utbildningens mål genom att ange vad en sjuksköterska skall göra. Många omvårdnadsforskare medverkar i arbetet med att ta fram nya läromedel. Studenterna tränas också i att kritiskt söka, läsa och granska internationell forskningslitteratur i omvårdnad. Kurslitteraturen består av böcker och artiklar både på svenska och engelska. I början antas 40 studenter varje termin, antalet ökar sedan kontinuerligt. Specialistsjuksköterskeutbildningar Ända sedan tidigt 1960-tal har det funnits en mycket populär specialistutbildning för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Behovet av utbildade barnsjuksköterskor har varit omättligt stort, men den stora begränsningen har varit tillgången på praktikplatser i Skåne inom främst neonatalvård och barnpsykiatri. Flera gånger under 80- och 90-talen anordnades också specialistutbildningar i psykiatri för sjuksköterskor och några år i slutet på 1980-talet även inom operationssjukvård, då i samarbete med Vårdhögskolan i Lund. Idag erbjuds specialistutbildningar med inriktningarna barn och ungdom, psykiatri och äldre.» Omvårdnaden fick en annan status och vi gick från sjukdomssyn till hälsosyn. Teori och akademisering byggdes upp starkt på Södervärn, kanske på bekostnad av sjukvårdslära eller sjuksköterskeri. Alltså handlaget, görandet. Tidigare hade vi berättat om andras forskning, nu plötsligt skulle de levande forskarna in i undervisningen. För första gången krävdes det studentexamen, det skulle heta seminarier och studenten skulle vara aktiv. Vi brottades med detta, för studenterna var inte aktiva. En stor förändring var att vi krävde att de skulle skriva på datorer, men då hade man inte datorer i varje hem. Så arga de var på oss!«26 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 27

15 Maria Burton Student 1993 års utbildning» En av styrkorna är nog just det att det har varit väldigt välstrukturerat. Man vet vad kurserna ska innehålla och det känns väl inarbetat. Den som börjar på sjuk sköterskeutbildningen och tror att man ska få uppleva själva studentlivet blir kanske lite besviken. För det är inte lika starkt. Många har redan varit ute i arbetslivet och har familj och annat och är väldigt fokuserade bara på studierna. Jag var själv med att försöka dra igång flera grejer via kåren, men det var väldigt tungrott. Malmö högskola är ju inte Lund, tack och lov. Det är bra att man har sin egen grej, tycker jag och inte försöker efterapa.«högskoleverkets kvalitetsgranskning När Högskoleverket 1996 granskade landets sjuksköterskeutbildningar för första gången någonsin fick utbildningen i Malmö gott omdöme och rankades som sjunde bäst i landet, betydligt högre än de skånska»systerutbildningarna«i Lund och Kristianstad, trots att utbildningsplaner och kursplaner var identiska. Resultatet ledde till att det regionala samarbetet upphörde. Unika möjligheter med Malmö högskola Diskussionerna om en högskola i Malmö tog fart 1995 och redan året efter började förberedelserna för att göra verklighet av planerna. Flera av de anställda på Vårdhögskolan blev tidigt inblandade i arbetet med att utforma området för Hälsa och samhälle (hs). Den första juli 1998 skedde övergången till Malmö högskola, där området hs delades in i tre enheter, en för socialt arbete, en för biomedicinsk laboratorievetenskap och en för omvårdnad och folkhälsovetenskap. Byggandet av en ny högskola var en stor utmaning och en unik möjlighet för sjuksköterskeutbildningen att lämna den kommunala organisationen för att bli en del av en statlig högskola. Antalet utbildningar inom Hälsa och samhälle ökade och 1999 byggdes en barack med arbetsrum för ett 50-tal lärare i väntan på en helt ny byggnad på umas område. I väntan på en ny era. Omorganisation vid Hälsa och samhälle Under ledning av dekanus Lena Derbring genomfördes 2002 en omorganisation som innebar att de tre tidigare enheterna för utbildning och forskning slogs samman till två enheter. Hälsa och samhälles nya hus tar form På samma plats som sjuksköterskeskolans första provisoriska byggnad uppfördes 1959 skulle Hälsa och samhälles nya hus byggas. Fem arkitektkontor lämnade förslag till utformning av bygget i en tävling där ledorden var att huset skulle inbjuda till kreativa möten och fungera som en naturlig mötesplats för utbildning, forskning och annan verksamhet. Byggnaden skulle också vara miljöanpassad med hälsosamma, resurssnåla och kretsloppsanpassade tekniska lösningar. Det vinnande förslaget kom från de danska arkitekterna Boje Lundgaard och Lene Tranberg. Ungefär sextonhundra helårsstudenter och drygt hundra anställda flyttade höstterminen 2003 in i de vackra, luftiga och tekniskt välutrustade lokalerna. För första gången var alla utbildningar vid Hälsa och samhälle samlade i ett hus, dock med begränsade möjligheter till expansion. För sjuksköterskeutbildningens del blev det tydligt att det var betydelsefullt med närheten till kliniken, där den verksamhetsförlagda utbildningen äger rum. Denna närhet har också stor betydelse för de handledande 28 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 29

16 Den 25 oktober 2001 tog studenter de första spadtagen till Hälsa och samhälles nya hus, på samma plats som skolans allra första provisoriska byggnad tidigare stått. 30 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 31

17 Bygget av Malmö högskolas nya hus för Hälsa och samhälle pågick fram till hösten sjuksköterskorna på umas och gynnar i hög grad mötet mellan lärare, studenter och handledare. Under de senaste åren har verksamheten vuxit mycket snabbt och expanderat, främst inom forskning och utbildning på avancerad nivå. Lokalernas begränsade utrymmen gör därför att en del undervisning har utlokaliserats till andra delar av Malmö högskola. Sjuksköterskeutbildningens särdrag Sedan starten av den senaste sjuksköterskeutbildningen har kollegiet lagt ner mycket arbete på utveckling av utbildningen, både vad gäller arbetsformer, innehåll och genomförande. Under hela 2000-talet har trenden varit att skapa sin egen profil och utnyttja de lokala förutsättningarna och resurserna. En av styrkorna i Malmö är det nära samarbetet med umas, med goda förutsättningar för nya och otraditionella samverkansformer för den kliniska utbildningen. Här redovisas några exempel. Omvårdnadshandledning Sjuksköterskor arbetar med andra människor och med sig själva som verktyg. Studenterna tränas därför i kritiskt, empatiskt och etiskt förhållningssätt för att kunna utveckla ett professionellt förhållningssätt. En av profilerna i Malmö är vägledning i yrkesrollen som sjuksköterska. Den genomförs fortlöpande i grupp under studietiden, med en lärare eller erfaren sjuksköterska som gruppledare. En metod, som hittills använts med gott resultat är omvårdnadshandledning, där studenterna får möjlighet att kunna diskutera sina upplevelser i vårdarbetet både vad gäller etiska dilemman, känslor och reaktioner. I Malmö infördes omvårdnadshandledning redan 1993 och det är något som få studieorter i landet kan erbjuda sina studenter genom större delen av utbildningen. Kliniska lärarpar Malmös organisation med kliniska lärarpar är unik i Sverige. Två gånger under slutet på 90-talet riktade högskoleverket generell kritik mot kvaliteten på den kliniska utbildningen av sjuksköterskor i landet. Detta ledde till ett intensivt arbete med kvalitetshöjande insatser och ungefär samtidigt beslutades att lärosätena i fortsättningen skulle betala för praktikplatserna. Eftersom detta innebar en kostnad på 1150 kronor per student varje vecka blev umas mer intresserade av att satsa på kvaliteten i den kliniska utbildningen. Man fastnade för en modell med så kallade kliniska lärarpar som varit framgångsrik i England där syftet var att föra ut forskningsresultat i praktiskt omvårdnadsarbete. Ett lärarpar består av två personer med olika bakgrund, den ena med utgångspunkt i teori och den andra med utgångspunkt i klinisk verksamhet och patientnära omvårdnadsarbete. Tillsammans har paret mycket goda förutsättningar att leda lärandet i både klinisk utbildning och i verksamheten. En lärarparstjänst delas av en sjuksköterska från umas som är klinisk lärare på halvtid och en universitetsadjunkt från Malmö högskola som är klinisk adjunkt på halvtid. De kliniska lärarparen leds i sin tur av en lektor från sjuksköterskeutbildningen och chefsjuksköterskan på umas. Gruppen har gemensamma möten om organisationen av 32 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 33

18 Giggi Udén, den första professorn i omvårdnad, initierade forskarutbildning inom ämnet omvårdnad. Den organisatoriska strukturen inom forskningen har sedan utvecklats under Margareta Östmans ledning. arbetet, bedömningen av studenter och andra aktuella frågor. De har också gemensam fortbildning, bland annat inom området casemetodik. De kliniska adjunkterna finns inom de medicinska, kirurgiska och psykiatriska specialiteter där studenterna genomför klinisk utbildning. Med denna modell kan exempel från den kliniska utbildningen ligga till grund för den teoretiska undervisningen tvärtom. Arbetssättet har utvärderats regelbundet och visar på mycket positiva resultat och omdömen från både studenter och kliniska handledare. Kliniskt träningscenter KTC I det nya huset finns ett kliniskt träningscentrum, ktc, där studenterna kan träna moment i grundläggande omvårdnad och omvårdnadsmetodiker som bäddning, personlig hygien, blodtrycksmätning och hjärt-lungräddning. Vissa moment måste ha examinerats med godkänt resultat innan den första kliniska kursen påbörjas. Andra mer avancerade moment ska ha examinerats inför den avslutande kliniska kursen. Simulatorövningar CRC I den senare delen av undervisningen i medicinsk vetenskap ingår numera simulatorövningar i samverkan med Clinical Research Center, crc på umas. Studenter får träna simulerade akuta och svåra situationer på en docka som kallas Simon. Dockan kan tala och reagera fysiologiskt i till exempel en akut situation. Klinisk utbildningsavdelning KUA Två veckor under den avslutande terminen får sjuksköterske-, läkar-, arbetsterapeutoch sjukgymnaststudenter tillsammans med umas-personal driva den kliniska utbildningsavdelningen kua. Det är en vårdavdelning med patienter utvalda för att passa studenternas kunskapsnivå. På så sätt får studenterna träning i att arbeta ur ett tvärprofessionellt perspektiv och samarbeta kring människors behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering. Praktiken på den kliniska utbildningsavdelningen har fått mycket beröm för att det är en lärorik och stimulerande period som hjälper eleverna att få ett bättre helhetsgrepp om sitt blivande yrke, så att de stärks i sina roller och tränas i att ta egna beslut och initiativ. Samtidigt skapar det förutsättningar för att integrera lärande, forskning och utveckling och ger möjlighet att utveckla nya strategier för klinisk handledning av studenter. Den fortsatta akademiseringen Alla lärarna på sjuksköterskeutbildningen har idag minst magisterexamen och en tredjedel har avlagt licentiat- eller doktorsexamen. Giggi Udén var den första professorn i omvårdnad Hösten 2003 kunde 34 sjuksköterskeutbildningen 50 år alla utbildningarna på sjuksköterskeutbildningen 50 år 35 Hälsa och samhälle samlas under ett tak.

19 Studenter samlade för arbete i Hälsa och samhälles entréhall. och hon anställdes vid Hälsa och samhälle Hennes två stora arbetsuppgifter var att initiera omvårdnadsforskning och få till stånd en forskarutbildning i ämnet. Den förste doktorn i omvårdnad examinerades Bolognadeklarationens inverkan på sjuksköterskeutbildningen Bolognadeklarationen som undertecknades 1999 är ett europeiskt samarbete som går ut på att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. Över fyrtio länder är anslutna. På sjuksköterskeutbildningen började 2006 ett intensivt arbete med anpassning till en ny utbildnings- och examensstruktur med tre nivåer. Alla utbildnings- och kursplaner anpassades till den nya strukturen med ny poängberäkning och formuleringar som fastställer studentens förväntade kunskaps- och färdighetsnivå vid slutet av olika studieperioder. Omorganisation på Hälsa och samhälle 2007 När Lena Derbring pensionerades 2005 efterträddes hon som dekanus av Margareta Östman, som numera är professor i Hälsa och samhälle. De tidigare enheterna hade då blivit för stora och tungrodda, därför delades omvårdnad upp i tre mindre enheter. Sjuksköterskeutbildningen leds numera av två enhetschefer direkt underställda dekanus. De ansvarar för pedagogik, utbildning, personal och studenter inom sina respektive områden. I uppdraget ligger också att expandera och utveckla nya program och kurser i samarbete med det omgivande samhället, utifrån dess behov. Nya specialistutbildningar, ett psykiatriskt omvårdnadsprogram och ett antal nya fristående kurser har startats. Den utmaning som ligger framför fakulteten är att utveckla program på masternivå i vårdvetenskap och utbildning och kurser som leder till och förbereder för forskarutbildning. 36 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 37

20 Nu och framåt 38 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 39

21 På kliniskt träningscenter får studenterna öva på olika moment i grundläggande omvårdnad och omvårdnadsmetodik. Utbildningen idag och framåt Hur ser sjuksköterskeutbildningen i Malmö ut idag och hur kommer den att se ut i framtiden? Vilka behov finns och vad är det som styr? dekanus, nya professorn i vårdvetenskap, tre enhetschefer, några studenter och en yrkesverksam sjuksköterska ger alla sina bilder av dagens och morgondagens utbildning. Det framgår att några saker är särskilt viktiga i verksamheten nu och framöver: att rekrytera fler män till utbildningen, internationaliseringen, att öka den kliniska förankringen och att i större utsträckning integrera forskningen i utbildningen. Projekt Respekt, en särskild och innovativ satsning för att få fler män intresserade av sjuksköterskeutbildningen presenteras. Internationaliseringen som är en grundsten i verksamheten beskrivs och finns tydligt med i de intervjuade studenternas tankar. Malmö och övriga landet blir mer och mer mångkulturellt vilket ställer nya krav på sjuksköterskeutbildningen. Det finns stora möjligheter att förlägga en del av studierna utomlands och att arbeta internationellt efter examen. Både dekanus och professorn i vårdvetenskap fokuserar på två saker: att öka den kliniska förankringen i utbildning och forskning samt att få in mer forskning i utbildningen. Enhetscheferna beskriver olika möjligheter och utmaningar när det gäller sjuksköterskeutbildningen idag och i framtiden. ett är säkert: morgondagens sjuksköterska kommer inte att se ut som dagens eller gårdagens. Och hon eller han hade inte heller sett ut på detta sätt utan allt det som hänt under sjuksköterskeutbildningens i Malmö 50-åriga historia. Sjuksköterskan kommer alltid att ha sin givna och viktiga plats i ett föränderligt samhälle och i en allt öppnare och mer tillgänglig värld. 40 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 41

22 Margareta Östman Dekanus sjuksköterskeprogrammet är en av fakultetens basverksamheter. Samhället behöver och kommer att behöva professionen sjuksköterskor. Vi kan därför lugnt vila i sjuksköterskeprogrammets bestående värde. Att vi har ett uppdrag från staten att utbilda sjuksköterskor ger ännu mer trygghet. I framtiden hoppas jag att sjuksköterskeprogrammet i större mån kan vara en inspirationskälla för övriga program på fakulteten och också kan låta sig inspireras av dessa. Förhoppningsvis kan sjuksköterskeprogrammet på detta sätt utgöra en del i en plattform för utvecklingen av nya professioner, till exempel inom områdena kriminologi, sexologi och psykisk ohälsa och kanske också för ännu inte påtänkta yrkesutbildningar. Specialistutbildningar som svarar mot samhällets behov De senaste åren har vi också fokuserat på utbildningar på avancerad nivå och där är specialistutbildningarna för sjuksköterskor (barn, äldre och psykiatri) värdefulla. Vi har idag en kompetens bland personalen som gör det möjligt att bedriva specialistutbildningar vilket är glädjande. Vi har startat med specialistutbildningarna eftersom behovet av specialistsjuksköterskor är stort i samhället. I framtiden kommer vi med stor sannolikhet att erbjuda fler program specialiserade mot funktioner och patientgrupper. Jag vill särskilt framhålla att Hälsa och samhälles placering på umas:s område betyder mycket för sjuksköterskeprogrammets fortsatta utveckling. Jag tror också att det påverkar våra möjligheter att utveckla ännu effektivare förhållningssätt i den kliniska kopplingen i våra utbildningar. Därmed påverkas även utvecklingen inom hälso- och sjukvården i Malmö. Spännande avhandlings - projekt fick pris Under de senaste åren har det vid Hälsa och samhälle funnits en egen forskarutbildning i omvårdnad/vårdvetenskap. Det har hittills visat att det finns en god potential både inom lärarkollegiet och hos forskande medarbetare att inspirera till spännande avhandlingsprojekt. Samtidigt måste man vara medveten om att omvårdnadsforskningen haft kort tid på sig i Malmö. De tidigaste disputerade hämtade mycket inspiration från sociologi och pedagogik. Vår egen forskarutbildning hör hemma inom det medicinska vetenskapsområdet. Jag tog tillfället i akt och gick igenom de avhandlingsprojekt som producerats i omvårdnadsämnet. Den sammanställningen visar några fokus: hjärt- och kärlsjukdomar, palliativ vård, multietniska aspekter av olika livsperspektiv och personer med psykisk ohälsa. Det finns också avhandlingar som inte var knutna 42 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 43

23 Simulatordockor som både kan tala och reagera fysiologiskt används vid undervisningen i medicinsk vetenskap och gör övningar av akuta situationer mer verklighetstrogna. till något av dessa fokus och det pågår nu spännande avhandlingsarbeten inom flera andra områden också. Första egna doktorn i omvårdnad var Peter Stoltz som disputerade våren 2006, Hälsa och samhälles andra egna disputation. Avhandlingen handlade om anhöriga i palliativ vård och fick pris för bästa avhandling vid Malmö högskola det året. Det är glädjande att mål och inriktning i denna avhandling fortfarande är så kliniskt relevanta. Om tio år har vi en ännu attraktivare forskningsmiljö Jag ser fram emot att vi på fakulteten deltar i den nationella dialogen vad gäller omvårdnad/ vårdvetenskap och att vi också för en levande dialog kring våra egna forskningsstrategier. För tillfället arbetar vi utifrån forskningsprofiler och omvårdnadsforskningen passar utmärkt in i profilen Hälsa och sociala villkor i ett livsförloppsperspektiv. Svensk sjuksköterskeförenings arbetande konferens definierar ämnet omvårdnad som inriktat på att främja människans hälsa i ett livscykelperspektiv, och om detta inte går, främja ett så gott liv som möjligt och en värdig död. Med den definitionen är ämnets bas en viktig hörnsten i profilen. Om tio år ser jag en väl samlad och kliniskt förankrad vårdvetenskaplig forskning båda relaterat till Region Skåne och Malmö stad med tydligt fokus på livsförlopps- och livsperspektiv. Jag ser flera seniora forskare i kliniskt samarbete med sjukvård, både i landsting och kommun, där man tillsammans bidrar med kunskap ur ett samhälleligt perspektiv och där fokus är kliniskt förankrade aspekter. Antalet externt finansierade forskningsprojekt har ökat, det har också projekten med forskare i tvärprofessionella nätverk kring olika gruppers behov i samhället. Jag ser en attraktiv miljö som gör att duktiga forskare rekryteras. Forskningen påverkar både sjuksköterskeutbildning och samhälle Kliniskt relevant förankrad forskning i samverkan med samhället i övrigt ger en naturlig koppling till sjuksköterskeutbildningen. Det blir naturligt att integrera forskningen i utbildningens pedagogiska perspektiv. Hälsa och samhälle som fakultet ges en enastående möjlighet att omsätta forskningsresultat till nyutbildade professionella. Genom utbildningen sker implementering inom sjukvården i landsting och kommuner. Om vi snabbt integrerar forskningsresultat i utbildningen, möjliggörs en snabbare implementering. Aktiva, kritiskt tänkande studenter Varje patient är unik. Vi måste fortsätta utveckla förmågan att tänka kritiskt och att reflektera. Framtidens frågor handlar inte bara om kunskap utan också om bemötande. Det gäller att avlasta lärarna och hos studenterna skapa ett större ansvarstagande och deltagande i vår verksamhet. Autonomiutredningen pekar på att både lärare och studenter ska integreras i utbildningssituationen. 44 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 45

24 Vi är stolta män med starka känslor sjunger kören i musikvideon som är en mycket uppmärksammad del av Projekt Respekt. Varför så viktigt att locka fler killar? I Malmö är ungefär 15 procent av sjuksköterskestudenterna män. Även om det är den högsta siffran i landet är den alldeles för låg. Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar och erbjuder mycket varierande arbetsuppgifter av olika karaktär och med många karriär möjligheter. Den snabba teknikutvecklingen och samhällsutvecklingen innebär nya utmaningar för sjuksköterskorna. Att i sitt yrke kombinera teknik och omvårdnad. Att möta patienter som ställer nya krav. För att de har en mer skiftande bakgrund, men också för att många är mer pålästa och därför ifrågasätter och kan mer. Det behövs fler män inom yrket för att få en bättre balans och fler perspektiv på sjuksköterskornas arbete och yrkesroll, men det finns fortfarande traditioner och fördomar som får en del män att tveka. I Projekt Respekt används moderna medier och okonventionell marknadsföring för att få fler män intresserade av att söka sig till sjuksköterskeutbildningen. Ett exempel är en musikvideo där en kör med manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter framför en låt om behovet av fler killar inom vården. Kören leds av den populäre rapartisten och programledaren Gonza. Filmen har visats både på bio och på internet och fått stor uppmärksamhet i media. 46 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 47

25 André Sandström Student på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola Om 5 år Jag tänker arbeta på en kirurgisk eller somatisk avdelning i några år. Sedan skulle jag vilja resa och arbeta som sjuksköterska utomlands. Det är möjligt att jag kommer att gå en specialistutbildning, kanske till barnsjuksköterska eller psykiatrisjuksköterska. Om sjuksköterskeutbildningens anpassning till dagens och morgondagens samhälle I början av utbildningen undrade jag vad jag skulle med vissa kunskaper men det mesta faller på plats under utbildningens gång. Mer psykiatri behövs, som sjuksköterska stöter man på psykisk ohälsa överallt. Det vore bra med en mentor under utbildningen, många studenter tycker inte att det finns utrymme för djupare samtal under praktiken. Annars tycker jag t.ex. att de valmöjligheter man erbjuds som student under utbildningen, som praktikplatser och studier utomlands, känns tidsenliga. Om hur man ska få fler killar att utbilda sig till sjuksköterska Man borde berätta mer för unga killar om sjuksköterskeyrkets bredd och möjligheter. Det är bra om någon från högskolan ger sig ut i skolorna och informerar tillsammans med en manlig sjuksköterskestudent. Att vara sjuksköterska är att göra ett meningsfullt arbete som gör skillnad. Själv insåg jag att jag skulle passa för yrket när jag var personlig assistent åt en släkting. 48 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 49

26 Benjamin Bekele Student på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola Om 5 år Jag har skaffat mig erfarenheter så jag kan specialisera mig som ambulanssjuksköterska. Kanske arbetar jag utomlands för en hjälporganisation. Om sjuksköterskeutbildningens anpassning till dagens och morgondagens samhälle Kopplingen mellan teori och praktik är positiv. Det som saknas är mer och djupare kontakt med yrkesverksamma, kanske genom någon form av mentorskap. Jag tycker att det är lite tjatigt att man försöker få in genus och etnicitet i varje utbildningsmoment, men det är nog för att jag är man med invandrarbakgrund. Det bästa med utbildningen är att det är så mycket praktik och mötena med patienter. Sammanhållningen mellan studenterna är bra. Även om vi är i olika åldrar är vi alla samma typ av personer. Om hur man ska få fler killar att utbilda sig till sjuksköterska Det behövs förebilder, unga killar som man kan relatera till. Det är därför som jag tänker bli mentor för ett barn inom Näktergalen. Det är bättre att försöka påverka killar redan när de är år gamla. Sedan är det svårare när de hunnit skaffa sig bestämda uppfattningar och influerats av media och filmer. 50 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 51

27 Hjärt- lungräddning är ett av de moment som studenterna övar på kliniskt träningscenter. Internationalisering sjuksköterskeyrket är internationellt och svenska sjuksköterskor kan arbeta över hela världen. Sjuksköterskestudenterna vid Malmö högskola har stora möjligheter att studera utomlands under sin utbildning. Sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola har kontinuerligt lärar- och studentutbyten med flera partneruniversitet i Norden, övriga Europa, Asien, Australien och Amerika. Studenterna får också möjlighet att inhämta kunskaper om sjuksköterskeyrket genom möten, intensiva pedagogiska program och kongresser i flera yrkesinriktade internationella nätverk. Bland annat ett nätverk som heter Florence Network där 37 lärosäten i olika länder samarbetar pedagogiskt och forskningsmässigt kring omvårdnadsfrågor och omvårdnadskompetens i det nya samhället. Utbytet och kunskapsinhämtningen handlar då både om teoretiska kunskaper och utbyte kulturellt och socialt. Ett annat framgångsrikt exempel är Nordplus Högre utbildning, nätverket för nordiskt universitetssamarbete där sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola fått de största skandinaviska utbytesmedlen. Det ger våra studenter möjlighet att studera 8 respektive 12 veckor i våra grannländer och Baltikum. Sjuksköterskestudenterna kan förlägga en del av studierna utomlands, till exempel i Australien. 52 sjuksköterskeutbildningen 50 år sjuksköterskeutbildningen 50 år 53