Flygolyckor och reaktioner på aktiemarknaden
|
|
- Rune Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 < Flygolyckor och reaktioner på aktiemarknaden Joakim Mäkinen Institutionen för Finansiell ekonomi Svenska handelshögskolan Helsingfors 2012
2 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution: Arbetets art: Avhandling Finansiell ekonomi Författare: Joakim Mäkinen Datum: Avhandlingens rubrik: Flygolyckor och reaktioner på aktiemarknaden Sammandrag: Enligt klassisk finansiell teori bestäms ett företags värde rationellt utgående från de förväntade framtida kassaströmmarna. Dock kan det noteras att olika känsloladdade händelser kan förorsaka förändringar i människors humörtillstånd, vilket kan leda till förändringar i investerarbeteendet. Syftet med denna avhandling är att utreda om och i så fall hur börsmarknaden reagerar efter större flygolyckor. Det huvudsakliga datamaterialet består av logaritmiska dagliga avkastningar för 13 länders marknadsvägda aktieindex och flygolyckor med minst 75 dödsfall, från tidsperioden Huvudmetoden, som används för att utreda marknadsreaktionerna efter flygolyckorna, består av linjära regressioner som estimeras med minstakvadratmetoden. Dessa regressioner beaktar även olika välkända kalenderrelaterade anomalier och problem på grund av möjlig seriekorrelation. Resultaten visar att ett av indexen (Förenta staterna) reagerar signifikant negativt till flygolyckorna. Dock saknas en tydligt positiv motreaktion, som kunde förväntas efter denna typ av negativa överreaktioner till nyheter som saknar betydande ekonomiska konsekvenser för ett lands aktiemarknad. Nyckelord: Psykologiska effekter, humör, känslor, sentiment, flygolyckor, anomalier
3 1 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION Syfte Avgränsningar Kontribution Arbetets fortsatta uppläggning VERKLIGA KOSTNADER AV EN FLYGOLYCKA Kostnader för flygbolaget Kostnader för flygplanstillverkaren Kostnader för försäkringsbolaget Kostnader för övriga parter på aktiemarknaden Estimering av de totala kostnaderna BEHAVIOURAL FINANCE Överreaktionshypotesen Home bias Förväntad nyttoteori Nyttoteorin, riskaversion och flygolyckor Sentiment Begränsat arbitrage Indikatorer för sentiment Finansiella indikatorer för sentiment Utomstående indikatorer för sentiment Nyheter, humör och känslotillstånd Humör, känslotillstånd och viljan att ta risker TIDIGARE FORSKNING Kaplanski & Levy (2010) Edmans, Garcia & Norli (2007) Drakos (2010) Hirshleifer & Shumway (2003) Cao & Wei (2005) Yuan, Zheng & Zhu (2006) Frieder & Subrahmanyam (2004) Sammanfattning av den tidigare forskningen... 36
4 2 5 DATA Aktiedata Data över flygolyckorna Händelsetidpunkt och tidskorrigering Deskriptiv statistik METOD Kalenderanomalier Veckodagseffekten och helgdagseffekten Årsskifteseffekten och månadsskifteseffekten Variablernas längd Längden av flygolyckseffekten Längden av månadsskiftes- och årsskifteseffekten Antalet eftersläpningar Regressionsmodellerna RESULTAT Resultat för flygolyckseffekten Resultat för flygolyckseffekten med en tidstrend Resultat för flygolyckseffekten enligt flygbolagens ursprung Kritik, modelldiagnostik och robusthet Resultatdiskussion Flygolyckseffekten Flygolyckseffekten med tiden Flygolyckseffekten enligt flygbolagens ursprung Möjliga orsaker till resultaten och förslag till fortsatt forskning SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING ELEKTRONISKA KÄLLOR BILAGOR Appendix 1 Lista över flygolyckorna (år , minst 75 dödsoffer) Appendix 2 De kumulativa medelresidualavkastningarna efter flygolyckorna, t- värden för om medelvärdet avviker från 0 ( )... 89
5 3 Appendix 3 Resultat för 9-1 dag före månadsskiftet ( ) Appendix 4 Resultat för 9-1 dag före månadsskiftet ( ), t-värden Appendix 5 Resultat för 1-9 dagar efter månadsskiftet ( )...92 Appendix 6 Resultat för 1-9 dagar efter månadsskiftet ( ), t-värden Appendix 7 Resultat för 9-1 dag före årsskiftet ( ) Appendix 8 Resultat för 9-1 dag före årsskiftet ( ), t-värden Appendix 9 Resultat för 1-9 dagar efter årsskiftet ( ) Appendix 10 Resultat för 1-9 dagar efter årsskiftet ( ), t-värden Appendix 11 L & B test, chi 2 -värden (6 eftersläpningar) Appendix 12 Resultat för kontrollvariablerna 1/2 ( ) Appendix 13 Resultat för kontrollvariablerna 2/2 ( ) Appendix 14 Resultat för kontrollvariablerna 1/2 ( ), t-värden Appendix 15 Resultat för kontrollvariablerna 2/2 ( ), t-värden Appendix 16 Resultat för flygolyckseffekten ( ), t-värden Appendix 17 Resultat för flygolyckorna indelade i subperioder ( , , ), kontrollvariabler 1/2 104 Appendix 18 Resultat för flygolyckorna indelade i subperioder ( , , ), kontrollvariabler 2/2 105 Appendix 19 Resultat för flygolyckorna indelade i subperioder ( , , ), kontrollvariabler 1/2, t-värden Appendix 20 Resultat för flygolyckorna indelade i subperioder ( , , ), kontrollvariabler 2/2, t-värden
6 4 Appendix 21 Resultat för flygolyckorna indelade i subperioder, flygolyckseffekt, t- värden Appendix 22 Resultat för flygolyckor enligt flygbolagens ursprung, kontrollvariabler 1/2 ( ) Appendix 23 Resultat för flygolyckor enligt flygbolagens ursprung, kontrollvariabler 2/2 ( ) Appendix 24 Resultat för flygolyckorna enligt flygbolagens ursprung, kontrollvariabler 1/2, t-värden ( ) Appendix 25 Resultat för flygolyckorna enligt flygbolagens ursprung, kontrollvariabler 2/2, t-värden ( ) Appendix 26 Resultat för flygolyckorna enligt flygbolagens ursprung, flygolyckseffekten, t-värden ( ) Appendix 27 Resultat för modell utan eftersläpningar, kontrollvariabler 1/2 ( ) Appendix 28 Resultat för modell utan eftersläpningar, kontrollvariabler 2/2 och flygolyckseffekten ( ) Appendix 29 Resultat för modell utan eftersläpningar, kontrollvariabler 1/2, t- värden ( ) Appendix 30 Resultat för modell utan eftersläpningar, Kontrollvaribler 2/2 och flygolyckseffekten, t-värden ( ) Appendix 31 Resultat för modell utan alla kontrollvariabler Appendix 32 Resultat för modell utan alla kontrollvariabler, t-värden ( ) Appendix 33 Världsrankning enligt flest flygpassagerare per capita i ett land ( ) TABELLER Tabell 1 Maximikostnader för en större flygolycka, med 300 dödsoffer... 9 Tabell 2 Sammanfattning av den presenterade tidigare forskningen Tabell 3 Deskriptiv statistik för huvudindex ( )...42
7 5 Tabell 4 De kumulativa medelresidualavkastningarna (1-6 dagar efter flygolyckorna, ) Tabell 5 Resultaten från grundmodellen, flygolyckor Tabell 6 Flygolyckor indelat i tre lika långa subperioder...62 Tabell 7 Flygolyckor enligt flygbolagens ursprung Tabell 8 Jarque-Bera test FIGURER Figur 1 Antal flygolyckor enligt flygbolagets ursprung ( indelat i tre lika långa perioder, minst 75 dödsfall)... 43
8 1 1 INTRODUKTION Vi påverkas alla av dramatiska nyheter om olyckor, speciellt om de sker i närheten eller om någon man känner drabbats av olyckan. Fastän allmänna medier såsom dagstidningar, TV och Internet visar chockerande bilder efter en större flygolycka, med upp till hundratals dödsfall, torde detta påverka aktiemarknaden i en mycket begränsad utsträckning, om det alls påverkar. Enligt klassiskt finansiellt tänkande prissätts tillgångar på marknaden av investerarna utgående från olika prissättningsmodeller, som inte har utrymme för förändringar i människornas humör eller känslotillstånd. Utgående från rationellt ekonomiskt tänkande påverkar större flygolyckor lönsamheten av de direkt eller indirekt inblandade företagen. Man har estimerat att kostnaderna för dessa parter, som består främst av det inblandade flygbolaget, försäkringsbolaget och flygplanstillverkaren, uppgår till ca 1 miljard amerikanska dollar per olycka. Samtidigt som dessa kostnader kan antas uppstiga till omkring 1 miljard $, är den kortsiktiga negativa reaktionen på den amerikanska aktiemarknaden ca 60 gånger så stor som de verkliga kostnaderna för de inblandade parterna. 1 Motsvarande starka negativa börsmarknadsreaktioner som följs av positiva motreaktioner, vilka kan vara svåra att motivera utgående från ett finansiellt rationellt ramverk, har funnits för terrordåd 2 och när oförväntade sportresultat har publicerats 3. Gemensamt för dessa undersökningar och den starka negativa effekten som funnits på den amerikanska börsmarknaden efter större flygolyckor, är de teoretiska motiveringarnas utgångspunkt från mänskligt beteende, såsom förändringar i humör och känslotillstånd. Utgående från psykologiska forskningar kan man notera att chockerande nyheter kan påverka människornas humör och känslotillstånd negativt, vilket kan leda till pessimism samt påverka viljan att ta risker. Detta beteende kan leda till att efterfrågan av riskfyllda investeringar sjunker tillfälligt och därmed uppkommer den kortsiktiga negativa reaktionen som funnits på den amerikanska aktiemarknaden. 1 Kaplanski et al. (2010) 2 Drakos (2010) 3 Edmans et al. (2007)
9 Syfte Syftet med denna avhandling är att utreda om och i så fall hur börsmarknaden reagerar efter större flygolyckor Avgränsningar Avhandlingens fokus ligger på de reaktioner som uppkommer på aktiemarknaden efter en större flygolycka, utgående från investerarbeteende som i en betydande grad anses vara relaterat till psykologiskt beteende. Undersökningen begränsas till följande länders aktieindex: Australien, Belgien, Frankrike, Förenta staterna, Hong Kong 4, Italien, Irland, Japan, Kanada, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Tyskland. Tidsperioden för undersökningen är God datatillgänglighet har legat som grund för val av dessa aktieindex. Bredare aktieindex, som världsindex, har inte använts i undersökningen. Detta på grund av att det inte går att definiera en exakt tidpunkt för när informationen över en flygolycka kan antas nå börsaktörer, som inte finns inom en och samma tidszon. Som definition på en större flygolycka används flygolyckor med minst 75 dödsoffer, som inträffat på grund av svåra flygförhållanden, mänskliga och/eller tekniska fel. Därmed har det från flygolycksmaterialet exkluderats alla olyckor som berott på att flygplanet skjutits ner, saboterats, använts som redskap för självmord eller kapats Kontribution Inom behavioural finance har man diskuterat situationer då investeringsbeslut påverkas av mänskligt beteende, som inte nödvändigtvis har någon finansiellt rationell bakgrund. Detta arbete bidrar till att öka förståelsen för hur psykologiskt beteende kan påverka investerarbeteendet. Mer specifikt kontribuerar arbetet till att öka förståelsen över hur media kan påverka investerarbeteendet med informationsflöde bestående av plötsliga chockerande nyheter, i form av större flygolyckor, som kan antas sakna direkta betydande ekonomiska konsekvenser för aktiemarknaden. Arbetet är motiverat i och med att någon motsvarande undersökning med flygolyckor med ett lika brett datamaterial, inte har såvitt jag vet utförts tidigare. Arbetet motsvarar till en viss grad undersökningen Sentiment and Stock Prices: The Case of Aviation 4 Dessa index blir refererade som landsindex i arbetet fastän Hong Kong inte uppfyller definitionen för ett land
10 3 Disasters av Kaplanski & Levy 5, som använt amerikansk aktiedata, och därmed kontribuerar detta arbete till internationell undersökning av den möjliga effektens karaktär Arbetets fortsatta uppläggning Denna avhandling följer följande upplägg. I kapitel 2 presenteras en estimering av de kostnader som kan uppkomma för de olika parterna på aktiemarknaden som är inblandade i en större flygolycka. Detta görs för att man skall kunna forma sig en uppfattning av storleksklassen för den negativa marknadsreaktion som kan antas uppkomma för de inblandade parterna på en effektiv marknad efter en större flygolycka. I därpå följande kapitel presenteras den centrala teoriramen för avhandlingen. I de två första underkapitlen presenteras teorier gällande överreaktion och home bias, som kunde hjälpa till att förklara de uppkommande aktiemarknadsreaktionerna utgående från förändringar i investerarbeteendet. I kapitel 3.3 diskuteras hur en reaktion på aktiemarknaden kan uppkomma utgående från förändringar i investerarnas vilja att ta risker, som stöder på den klassiska nyttoteorin. Kapitlen 3.4 och 3.5 presenterar konceptet för sentiment 6 samt olika indikatorer för sentiment. I kapitel 3.6 diskuteras hur nyheter om chockerande händelser kan tänkas påverka investerarnas humör och känslotillstånd. Följande kapitel 3.7 presenterar hur dessa förändringar i humör och känslotillståndet kan påverka investerarbeteendet, med utgångspunkt i förändringar i investerarsentimentet och viljan att ta risker. I kapitel 4 presenteras den för arbetet relevanta tidigare forskningen, undersökningar som studerar förändringar i investerarbeteendet utgående från olika humör och känslorelaterade variabler. I kapitel 5 presenteras det data som används i den empiriska undersökningen det vill säga index- och flygolycksdata, samt deskriptiv statistik över egenskaperna för dessa data. Kapitel 6 behandlar de kontrollvariabler som används i regressionerna samt val av lämpliga längder för de olika effekterna som beaktas i undersökningen. Kapitlet avslutas med en genomgång av regressionsmodellerna som används för undersökningen. I kapitel 7 presenteras och diskuteras resultaten. Detta kapitel behandlar även de problem som uppkom med undersökningen och hur dessa har åtgärdats. Avhandlingen avslutas med en sammanfattning i kapitel 8. 5 Kaplanski & Levy (2010) 6 ett fenomen som snedvrider framtida förväntningar gällande företagens prestation
11 4 2 VERKLIGA KOSTNADER AV EN FLYGOLYCKA Till det följande presenteras de direkta och indirekta kostnaderna av en flygolycka som utgående från ett ekonomiskt rationellt tänkande kan påverka företagen på aktiemarknaden. Syftet med detta kapitel är att skapa en förståelse för vad som rationellt kan påverka aktiemarknaden när en flygolycka sker samt storleksklassen av den uppkommande reaktionen. Om man antar att den mellanstarka marknadseffektiviteten 7 håller, kan man anta att allvarliga flygolyckor endast påverkar företag som påverkas direkt eller indirekt av olyckan. Företag som påverkas kan till exempel vara flygbolag, flygplanstillverkare, tillverkare av flygplanskomponenter som orsakat olyckan, försäkringsbolag och övriga företag vars personal omkommer på grund av olyckan. Då information om olyckan kommer till marknaden och det framkommer hur de inblandade företagens lönsamhet kan antas bli påverkad av olyckan, justeras företagens aktiemarknadspriser enligt den nya informationen. Om aktiemarknaden antas vara effektiv 8 skall marknadsreaktionen vara i samma storleksklass som de verkliga kostnaderna för de i en flygolycka inblandade företagen, givet att dessa kostnader påverkar företagens framtida kassaströmmar. Kaplanski & Levy 9 menar att följande aktörer på aktiemarknaden får bära de verkliga kostnaderna av en flygolycka: flygbolaget, flygplanstillverkaren och försäkringsbolaget. Kostnaderna för dessa aktörer diskuteras i kapitel 2.1, 2.2 och 2.3. I kapitel 2.4 presenteras övriga aktörer på aktiemarknaden vars framtidsutsikter kan förändras till följd av en flygolycka. En estimering av de totala kostnaderna som antas uppkomma av en större flygolycka presenteras i kapitel Kostnader för flygbolaget Flygbolagets kostnader efter en större flygolycka är följande: det förstörda flygplanet, personskador, ökade försäkringspremium, försämrat rykte samt övriga kostnader såsom olycksutredning, förstörda markområden, baggage, förseningar i planerade flygrutter och förlorat intellektuellt kapital 10. Flygbolag har allmänt taget nästan 7 Famas(1970) definition av effektiva marknader 8 investerarna omvärderar aktierna rationellt utgående från ny tillgänglig information 9 Kaplanski & Levy (2010) 10 Čokorilo et al. (2010)
12 5 heltäckande försäkringar mot flygolyckor. De har försäkringar som täcker nuvärdet av det förstörda flygplanet samt personförsäkringar, som täcker kostnaderna för de skadade och avlidna. Därmed är de största kostnaderna som flygbolaget blir tvunget att stå för de höjda försäkringspremierna och de ekonomiska påverkningar som flygbolagets försämrade rykte förorsakar. 11 Flygbolagets försämrade rykte leder till att efterfrågan på flygbolagets tjänster sjunker om den uppfattade kvaliteten av flygbolagets tjänster försämras, vilket i slutändan kan påverka flygbolagets lönsamhet negativt. Man har kunnat påvisa att flygolyckor har en negativ inverkan på flygbolagets aktiepriser, så väl på kort- som långsikt (upp till 6 månader efter olyckan) 12. Enligt Nancy L. Rose skall marknaden bestraffa flygbolag som slarvar med säkerheten, eftersom denna typ av likgiltighet från flygbolagets sida kan leda till olyckor. Denna mekanism förväntas hjälpa flygbolagen att upprätthålla en tillräcklig nivå av flygsäkerhet. Rose finner det dock svårt att påvisa att flygbolag som slarvar med säkerheten skulle bestraffas av negativa marknadsreaktioner riktade mot flygbolaget. 13 Man kan förvänta sig att efterfrågan på tjänsterna hos de flygbolag som inte varit iblandade i olyckan ökar och därmed stiger aktiepriserna för dessa bolag efter en flygolycka. Men detta har inte fått stöd av tidigare forskning utförd av Borenstein & Zimmerman 14. Detta kunde vara ett tecken på att de som avstår från att flyga efter en flygolycka, avstår från att flyga helt och hållet och undviker inte enbart det olycksdrabbade flygbolaget Kostnader för flygplanstillverkaren För flygplanstillverkaren uppkommer direkta kostnader från olycksutredningen 16 och indirekta kostnader i form av försämrat rykte 17. Flygplanstillverkarens försämrade rykte utgår ifrån motsvarande argument som för flygbolaget i kapitel 2.1. Om uppfattningen gällande kvaliteten på tillverkarens produkter försämras och de förväntade kassaströmmarnas storlek minskar på grund av lägre efterfrågan, kan det leda till en negativ aktieprisreaktion. 11 Rose (1992) 12 Walker et al. (2005) och Chance & Ferris (1987) 13 Rose (1992) 14 Borenstein & Zimmerman (1988) 15 Rose (1992) 16 Čokorilo et al. (2010) 17 Rose (1992)
13 6 Tidigare forskning är inte enhetlig gällande flygplanstillverkares aktiekursreaktioner efter flygolyckor. Chance & Ferris 18 kunde exempelvis inte finna någon reaktion med en modell som baserar sig på oförväntade kumulativa medelavkastningar för flygplanstillverkarnas aktiekurser efter olyckorna i Förenta staterna mellan åren Däremot fann Walker, Thiengtham och Lin 19 en signifikant negativ reaktion för tillverkarnas aktiekurser som varar upp till en månad efter större olyckor som skett under tidsperioden Denna effekt som funnits är dock svagare för flygplanstillverkarna än för flygbolagen Kostnader för försäkringsbolaget Kostnaderna för försäkringsbolaget efter en större flygolycka begränsas till de direkta utbetalningar för att ersätta det förstörda flygplanet, personskador samt övriga skador som försäkringskontrakten täcker. Kaplanski & Levy 20 hävdar att dessa direkt uppkommande utbetalningar överestimerar de långsiktiga kostnaderna. Detta på grund av att flygolyckor skapar en efterfrågan av försäkringsbolagets produkter, vilket i sin tur avsätter kostnaderna Kostnader för övriga parter på aktiemarknaden För att kunna anta att övriga företag än flygbolag, försäkringsbolag och flygplanstillverkare påverkas negativt av flygolyckor skall företagens förväntade kassaflöden sjunka på grund av olyckan. Till de övriga företagen som kan påverkas av flygolyckor hör komponenttillverkare åt flygplanstillverkare och företag vars tillgångar eller personal transporteras med flyg. För att en komponenttillverkares lönsamhet skall försämras på grund av en flygolycka skall tillverkarens produkt betraktas som en betydande orsak eller delorsak till olyckans uppkomst. Om det framkommer vid olycksutredningen att till exempel en motor hade ett konstruktionsfel och därför orsakade olyckan, kan motortillverkaren tvingas lägga ner sin produktion av den motortypen ifall det visade sig att samtliga motorer av den typen hade samma fel. Detta kan leda till en försämrad finansiell situation för motortillverkaren i form av att efterfrågan på produkterna sjunker på grund av försämrad uppfattning av företaget, nerläggningskostnader av produktionen av den 18 Chance & Ferris (1987) 19 Walker et al. (2005) 20 Kaplanski & Levy (2010)
14 7 felaktiga motortypen och direkta kostnader i form av utvecklingskostnader av en förbättrad motortyp för att ersätta den felaktiga motortypen 21. Kostnaderna för ett företag vars tillgångar såsom råvaror och produkter, transporterats i ett flygplan som totalförstörs kan antas vara små och därmed av liten betydelse för den totala kostnaden av en flygolycka. Om företaget däremot går miste om intellektuellt kapital i form av att företagets nyckelpersoner dör i en flygolycka, kan dessa kostnader antas vara stora. Dessa kostnader kan vara svåra att estimera och variera starkt från fall till fall. Avslutningsvis kan noteras att de verkliga kostnaderna för en flygolycka som antas påverka aktiemarknaden, främst uppstår för företagen som är direkt eller indirekt involverade i olyckan, som det inblandade flygbolaget, flygplanstillverkaren, försäkringsbolagen, komponenttillverkarna och företagen vars betydande nyckelpersoner dött i olyckan. Utgående från detta kan man förvänta sig att flygolyckseffekten 22 är en företags- eller branschspecifik effekt. Endast i mycket extrema fall kan man tänka sig att ett helt lands ekonomi kan direkt påverkas av en flygolycka. Som exempel på detta kan flygolyckan i Polen våren 2010 nämnas. Denna flygolycka ledde till att flera inflytelserika personer omkom som bland annat Polens president och riksbankschef Estimering av de totala kostnaderna Följande estimeringar av totalkostnader presenteras för att bilda en uppfattning över hur stor en reaktion på aktiemarknaden kunde vara efter en flygolycka. Estimeringen finns till för att skapa en ungefärlig bild av de maximala kostnaderna som direkt eller indirekt kan uppstå för de inblandade börslistade parterna. Estimeringen utgår ifrån att flygplanet totalförstörs och att ingen i flygplanet överlever. Den förhöjda försäkringspremien som nämns i kapitel 2.1 kommer inte att beaktas i uträkningarna då den är en penningöverföring från flygbolaget till försäkringsbolaget. Därmed blir effekten av denna betalning noll för de totala kostnaderna på marknaden. 21 se Wilson (2010) för en artikel om motortillverkaren Rolls Royce, vars marknadsvärde sjönk med 1 miljard engelska pund efter att man funnit tecken på fel i motorerna under en olycksutredning 22 en aktiemarknadsreaktion på grund av en flygolycka 23 se Nordberg (2010) för en artikel om olyckan i Hufvudstadsbladet
15 8 Då en flygolycka inträffar går flygbolaget i allmänhet miste om 20 % av de försäkringsrabatter som blivit insamlade under årens lopp 24. I tabell 1 på s.9 redogörs för kostnadssort, ett maximibelopp för kostnaden och källan för estimeringarna. Siffrorna i tabell 1 har beräknats för att motsvara ett större flygplan tillverkat av Boeing, med 300 passagerare. Den totala kostnaden för en större flygolycka beräknas till 694 miljoner euro. Alla presenterade värden i tabell 1 är i miljoner euro. De kostnadssorter som har Kaplanski & Levy som sekundärkälla i tabell 1 har beräknats av dem så att den estimerade kostnaden motsvarar värdet av den amerikanska dollarn år 2010 och i tabell 1 presenteras värden som har överförts till euro. De uträkningar som har gjorts av Čokorilo et al. 25 har haft som utgångspunkt en Airbus 320, med 96 passagerare. Dessa tal antas vara i samma storleksklass för en Boeing med 300 passagerare, förutom för bagagets del. Bagagekostnaderna för det mindre Airbus planet har använts som bas för att beräkna de möjliga bagagekostnaderna för en olycka med ett större Boeing plan med 300 passagerare. Denna beräkning har utförts enligt följande: bagagekostnaderna för Airbus har multiplicerats med förhållandet mellan antalet passagerare för Boeing och Airbus (Boeing: 300 passagerare, Airbus: 96 passagerare, 300/96 = 3,125). Kostnadsberäkningarna som Čokorilo et al. utfört är i euro, motsvarande värdet av euron år Čokorilo et al. (2010) 25 Čokorilo et al. (2010)
16 9 Tabell 1 Maximikostnader för en större flygolycka, med 300 dödsoffer Kostnadstyp Estimerad Källa Noteringar kostnad (M ) Flygplan 220 Kaplanski & Levy (2010) Större flygplan, Boeing, år 2007 Personskador 177 Rose (1992), Kaplanski & Levy 300 dödsoffer, 0,59 M per offer (2010) Bagage 0,48 Čokorilo et al. (2010) Airbus: (0,045 M passagerarutrymme + 0,11 M lastutrymme) * 3,125* Rykte, flygbolag 147 Borenstein & Zimmerman(1988), Kaplanski & Levy (2010) Rykte flygplanstillverkare 147 Chalk (1987), Kaplanski & Levy (2010) 1 Čokorilo et al. (2010) Olycksutredning, Flygbolag Olycksutredning, 1 Čokorilo et al. (2010) flygplanstillverkare Human kapital, 0,09 Čokorilo et al. (2010) 0,045 M per pilot, flygbolag antar 2 piloter Försenat flyg 0,007/h Čokorilo et al. (2010) (22 M per plats * 300 platser)/h Totalt (exkluderar 694 kostnad för försenat flyg) Alla tal i miljoner euro, 1 = *antar att bagage beroende av antal passagerare (antal passagerare Boeing/antal passagerare Airbus):300/96=3,125 Hittills har detta kapitel enbart behandlat kostnader som uppstår för de direkt involverade parterna i en flygolycka; flygbolaget, försäkringsbolaget och flygplanstillverkaren. Som tidigare nämnts i kapitel 2.4, berörs även övriga parter på aktiemarknaden av en flygolycka, som komponenttillverkare om dessa är ansvariga för olyckans uppkomst, samt företag som mister nyckelpersoner i en olycka. Kostnaderna för dessa två parter kan vara svåra att estimera. Man kan anta att kostnaden för komponenttillverkare kan i allvarliga fall vara nära samma storleksklass som för flygplanstillverkare. Kostnaden för företag vars nyckelpersoner dör i en flygolycka kunde förväntas variera mycket starkt från fall till fall, möjligtvis beroende på hur betydande den ifrågavarande personen är för företaget samt hur starkt personens intellektuella kapital är bundet till företaget. Man kan förvänta sig att börslistade företag försöker vara så oberoende av en enskild person som
17 10 möjligt i sin verksamhet och att de möjligen försöker transportera sina nyckelpersoner med flera flyg och på så sätt diversifiera risken. Fastän inga estimat har presenterats här över kostnaden för företaget då företagets nyckelpersoner dör i en flygolycka, kunde dessa kostnader öka betydligt på den totala kostnaden för en större flygolycka, som utan dessa kostnader är ca 700 miljoner euro. En kostnad av denna storleksklass kan inte ensam förorsaka en signifikant betydande negativ reaktion för de landsindex som används i detta arbete för att representera de olika ländernas aktiemarknader. Exempelvis en aktiemarknadsnedgång i Storbritannien av storleksklassen 700 miljoner euro motsvarar en procentuell nedgång av % beräknat med marknadsvärdet av UK Datastream Market Index år 2010
18 11 3 BEHAVIOURAL FINANCE I detta kapitel presenteras de relevanta teorierna för avhandlingen. Kapitlet presenterar teorier för hur marknadsreaktioner kan uppkomma på grund av att investerarbeteendet påverkas av förändringar i humör, känslotillstånd och sentiment Överreaktionshypotesen Enligt överreaktionshypotesen överreagerar investerarna under en viss period, vilket syns i marknadsavkastningarna och efter en tid återvänder marknaden till dess fundamentala värde. Ofta förknippas överreaktionen med publicering av ny oförväntad information eller oförväntade nyheter. Denna överreaktion bryter på kortsikt mot den svaga formen av marknadseffektivitet 27. De Bondt och Thaler var år 1985 bland de första som undersökte överreaktionshypotesen. Denna reaktion antas bli synlig på aktiemarknaderna. De utgår ifrån att marknaderna har en tendens att överreagera, vilket konstaterades av Keynes redan år De Bondt och Thaler menar att överreaktionen existerar bland de individuella samt institutionella investerarna. De finner att portföljer bestående av förloraraktier producerar överavkastningar gentemot portföljer bestående av tidigare vinnaraktier, under en period på 36 månader. Enligt dem är detta fenomen i linje med deras överreaktionshypotes, på grund av den starkt motsatta reaktionen som uppkommer (förloraraktier producerar i det långa loppet större avkastningar än vinnaraktierna, efter att överreaktionen avtar). 29 På denna typ av överreaktion kunde en motsatt 30 investeringsstrategi användas för att göra arbitrage på effekten, genom att blanka vinnaraktier och köpa förloraraktier 31. Det bör noteras att De Bondt och Thalers resultat påverkas av januarieffekten, eftersom portföljbildningen sker i januari. Överreaktionshypotesen har även undersökts med hjälp av publiceringar av företagens resultat, som ansetts vara oförväntat bra eller dåliga. Detta har gjorts genom att forma portföljer bestående av aktier från företag som har presterat oförväntat bra resultat gentemot oförväntat dåliga resultat. Man har kunnat påvisa att portföljerna med 27 Famas (1970) definition på svag marknadseffektivitet 28 Keynes (1964) 29 De Bondt & Thaler (1985) 30 contrarian eng. 31 se Antoniou & Galariotis (2005) för en av de senaste undersökningarna om hur en motsatt investeringsstrategi kan användas för att utnyttja överreaktionseffekten
19 12 företagen som presterat oförväntat dåliga resultat har bättre aktieavkastning på en 36 månader lång tidsperiod än de företag som påvisat oförväntat bra resultat. När man kontrollerat för företagsstorlek avtar överreaktionseffekten. Det visar sig att de goda avkastningarna för företagen med de oförväntat dåliga resultaten drivits av de mindre företagen. 32 Man har kunnat påvisa att investerarna överreagerar starkare på dåliga nyheter under goda ekonomiska tider (marknadsuppgång) än på goda nyheter under dåliga ekonomiska tider (marknadsnedgång). Detta beteende antas ha ett samband med investerarnas osäkerhet om framtiden. 33 Överreaktion har undersökts även på kortsikt (dagsnivå) med valutakurser. Det verkar som om en underreaktion till ny oförväntad information sker i valutakurserna för de industrialiserade länderna (definierat som US dollar gentemot valuta i i-land), medan utvecklingsländernas valutakurser (definierat som US dollar gentemot valuta i u-land) överreagerar till ny oförväntad information. Reaktionerna är starkare till politiska nyheter än till ekonomiska nyheter, på grund av den osäkerhet som förknippas med de politiska nyheterna. Det kan även noteras att om orsakerna till nyheten inte kan förklaras i Wall Street Journal är reaktionen starkare än om den kan förklaras. Detta ger ytterligare stöd till antagandet att reaktionen är starkare då den förknippas med osäkerhet. 34 Det kan noteras att de olika hypoteserna för överreaktion inte är enhetliga. Kaplanski & Levy 35 anser att aktiemarknaden överreagerar på större flygolyckor, och att överreaktionen kunde förorsakas av motiveringar utgående från forskningen av Lee, Shleifer och Thaler från år De hävdar att alla individuella investerare inte är rationella samt att deras investerarbeteende påverkas av dåligt humör. Detta leder till pessimism, vilket syns starkast i mindre aktier, som domineras av de individuella investerarna. Dessa irrationella investerare kunde enligt Kaplanski & Levy vara en delorsak till den negativa effekt som uppkommer efter större flygolyckor. En återhämtning av effekten kunde, enligt dem, antas ske efter att pessimismen avtar (två 32 Zarowin (1989), se även Clare & Thomas (1995) för stöd att överreaktionshypotesen kunde drivas av företagsstorlek 33 Veronesi (1999) 34 Larson & Madura (2001) 35 Kaplanski & Levy (2010) 36 Lee et al.(1991)
20 13 dagar efter olyckan) eller/och på grund av att de rationella investerarna gör arbitrage på den felaktiga prissättningen Home bias Enligt den så kallade home bias hypotesen innehar de lokala investerarna en större proportion av de lokala aktierna än vad som vore optimalt enligt grundläggande diversifieringsteori. De tidigaste hypoteserna för denna effekt utgick ifrån institutionella begränsningar, som beskattningsskillnader mellan utländska och lokala investerare, transaktionskostnader och begränsningar på hur stor del av en portfölj som får innehålla utländska investeringar. Fastän begränsningar av denna typ i varierande grad existerar, kan dessa inte anses som tillräckligt starka för att kunna vara den enda orsaken som kunde leda till en home bias effekt. Därmed kan man anta att det även finns andra orsaker till att investerarna prefererar den inhemska marknaden framöver de utländska marknaderna. 37 En möjlig orsak till home bias kunde vara skillnader i informationsasymmetrin bland investerarna. Man kan anta att de lokala investerarna har en informationsfördel gentemot de övriga investerarna. Detta stöds av att effekten är starkast för små företag med hög skuldsättningsgrad som dessutom producerar icke-handlade varor. 38 I tidiga studier inom home bias har man antagit att effekten följer en nations gränser. Senare har man kunnat påvisa tecken på att effektens styrka avtar med växande geografiskt avstånd och följer inte nödvändigtvis bestämda gränser 39. Man har ytterligare kunnat påvisa att home bias effekten är enhetlig inom områden med samma språk och att effektens styrka varierar beroende på olika kulturella faktorer 40. En enhetlig home bias effekt har påvisats även existera inom betydligt större områden än länder eller områden med ett gemensamt språk. Inom EU-området existerar en home bias effekt på den finansiella marknaden. Home bias effekten inom EU verkar ha vuxit fram efter den finansiella integrationen som följde efter att euron togs i bruk som valuta år Som betydande orsaker till att en så kallad Euro bias effekt, det vill säga 37 French & Poterba (1991) 38 Coval & Moskowitz (1999) 39 Coval & Moskowitz (1999) 40 Anderson et al. (2011)
21 14 home bias inom EU området, uppkommit kan anses elimineringen av växelkursrisken och enhetligare ekonomisk- och finanspolitik EU-länderna emellan. 41 Om man utgår från att en home bias effekt existerar, kunde en händelse som påverkar humöret negativt hos befolkningen inom ett specifikt område synas starkast på den lokala aktiemarknaden som en negativ kursreaktion 42. Utgående från detta kunde man förvänta sig att en flygolycka med exempelvis ett europeiskt flygbolag skulle förorsaka en starkare kursreaktion på en europeisk börsmarknad än på en asiatisk Förväntad nyttoteori I detta kapitel presenteras teorier gällande nyttoteori samt hur förändringar i investerares uppfattning om risk kan ha en betydelse för den möjligen uppkommande effekten på aktiemarknaden efter förändringar i investerarnas humörtillstånd. I detta kapitel presenteras inga ingående härledningar för de olika antaganden som används för nyttoteorin och risk aversionen. Detta eftersom att dessa används endast som bakgrundsinformation för sambandet mellan flygolyckor och nyttoteorin som presenteras i kapitel Enligt den förväntade nyttoteorin försöker investerarna under osäkerhet maximera sin förväntade nytta, i stället för att maximera den förväntade avkastningen. Två allmänna antaganden ställs inför nyttoteorin. Det första antagandet är att investerarna skall preferera mera över mindre. Det andra antagandet har ett samband med investerarnas förhållande till risk. En investerare kan vara riskaversiv, riskneutral eller risksökande. Ofta brukar man anta ett riskaversivt beteende. En riskaversiv person kan definieras som någon som deltar i ett spel med givna sannolikheter och utfall endast om den estimerade nyttan överstiger den nytta av att låta bli att delta. 43 Allmänt antas det att penningsumman man är villig att sätta på en riskfylld investering ökar då ens förmögenhet ökar, samtidigt som procentenheten av ens förmögenhet man är villig att investera hålls oförändrad Balli et al. (2010) 42 Edmans et al. (2007) utgår ifrån home bias då de använder sportresultat som humörvariabler för att undersöka en möjligen uppkommande aktiemarknadsreaktion 43 Elton & Gruber (1995) 44 Danthine & Donaldson (2005)
22 Nyttoteorin, riskaversion och flygolyckor Utgående från den förväntade nyttoteorin är det möjligt att motivera de reaktioner som uppkommer på aktiemarknaden efter en chockerande händelse, som antas påverka investerarnas känslotillstånd negativt. Denna motivering följer den som framställts av Kaplanski & Levy 45. Motiveringen utgår ifrån att investerarna har en tillståndsberoende nyttofunktion, som följer de basantaganden som presenterats i kapitel 3.3. Ytterligare måste man anta att nyheterna om flygolyckorna förorsakar rädsla och orolighet bland investerarna, vilket leder till ökad riskaversion. Givet dessa antaganden, leder nyheterna om en flygolycka till att riskfyllda investeringsbeslut blir oförverkligade då villigheten att investera i riskfyllda objekt försvagas efter en chockerande händelse. Detta kunde leda till en kortsiktig negativ börsmarknadsreaktion, som sedan korrigeras mot det fundamentala värdet. I kapitel 3.6 diskuteras på vilket sätt nyheter kan påverka humöret och i kapitel 3.7 redogörs bland annat för sambandet mellan humöret och viljan att ta risker, som utgår ifrån diskussionen i detta kapitel. Före detta presenteras konceptet för sentiment i kapitel 3.4 och olika mått för sentiment i kapitel 3.5. Sambandet mellan humör och viljan att ta risker kan ses som ett specialfall av sentiment Sentiment Forskningen inom sentiment, som hör till de behavioristiska finansiella teorierna, har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Betydelsen av ordet sentiment har definierats på flera olika sätt, beroende på forskningen i fråga, vilket återspeglar det att forskningsområdet kan beskrivas som brett och med flera olika utgångspunkter gällande hur sentiment kan påverka investerarbeteendet. En allmän definition av investerarsentiment är antaganden om framtida kassaflöden och risk som inte kan motiveras utgående från informationen som finns till hands 46. Med information avses här information som är betydande ur ett finansiellt rationellt tänkande. En mer flexibel och bredare definition av investerarsentiment är ett fenomen som snedvrider framtida förväntningar gällande företagens prestation Kaplanski & Levy (2010) 46 Baker & Wurgler (2007) 47 Bergman & Roychowdhury (2008), i avhandlingen följs denna definition
23 16 Det finns olika orsaker som kan leda till dessa snedvridna förväntningar. Ofta antas att humörförändringar kan fungera som bakomliggande orsaker till detta sentiment. Beteendet där man felaktigt hänför exempelvis gott eller dåligt humör till finansiella beslut kallas för missattribution bias 48. Orden sentiment, investerarsentiment, småinvesterarsentiment och marknadssentiment används ofta parallellt med varandra, fastän det finns vissa nyansskillnader beroende på forskningen i fråga. Man brukar till exempel tala om småinvesterarsentiment då man antar att de individuella investerarnas handlingar ligger bakom det ur ett rationellt ekonomiskt ramverk oförklarliga handelsbeteendet 49. Sentimentet är högt då investerarna har goda framtida (optimistiska) förväntningar gällande marknadens eller ett givet företags prestanda. Då sentimentet är lågt (pessimism) förväntar investerarna sig att marknaden eller ett bestämt företag kommer att prestera dåligt i framtiden. När dessa investerare har hög respektive låg sentiment, som beror på omotiverade snedvridningar gällande riskpremien eller förväntade kassaströmmarna jämfört med det fundamentala värdet, är marknaden som helhet övervärderad respektive undervärderad. 50 Utgående från denna skillnad i värdering mellan de sentiment påverkade investerarnas förväntningar och det observerbara priset på marknaden uppstår ett köptryck respektive säljtryck bland dessa investerare då sentimentet är högt respektive lågt. Om man antar att sentimentet påverkar en betydande del av investerarna, kan detta sentiment baserade köpbeteende (säljbeteende) förorsaka positiva (negativa) prisreaktioner på marknaden. Denna effekt antas vara kortvarig på grund av arbitragörer 51, vars handelsbeteende korrigerar priserna mot det fundamentala värdet. Man kan även förvänta sig att priserna korrigeras av sig själva efter att sentimentet avtagit bland investerarna, och man kan återigen anta att handelsbeteendet utgår ifrån finansiellt rationella beslut. Denna återhämtningsreaktion, tack vare arbitrage och avtagande sentiment, kan ses som ett av basantagandena för undersökningen inom sentiment. 52 Det att den sentiment baserade initialreaktionen över huvud taget 48 se Ross (1977) för missattribution biasen 49 se Lee et al. (1991) för en av de tidigare studierna som utgår ifrån att småinvesterarnas sentiment kan påverka marknadspriserna 50 se Yu & Yuan (2011) för en av de senaste forskningarna som använder denna definition för hög (låg) sentiment och antar ett samband med övervärdering (undervärdering) 51 rationella investerare, som antas bestå främst av institutionella investerare 52 Kaplanski & Levy (2010)
24 17 förväntas bli synlig på marknaderna, utgår från att möjligheterna till perfekt arbitrage kan vara begränsade Begränsat arbitrage Shleifer och Vishny 54 påvisar att kostnads- och riskfritt arbitrage sällan existerar i verkligheten. De utgår ifrån att problemet ligger i ovetskapen om när ett prissättningsfel börjar återvända mot det fundamentala värdet. De kommer fram till att professionella arbitragörer, som ofta förvaltar andra investerares kapital, undviker volatila arbitrage positioner i rädsla om att de vars kapital förvaltas vill likvidera sina investeringar i förtid, på grund av informationsasymmetri mellan arbitragören och de vars kapital används för arbitrage positionen och för rädsla av förluster. Detta leder till att potentiella arbitragörer inte alltid lyckas korrigera priserna mot det fundamentala värdet, speciellt vid extrema prisavvikelser. Sentiment påverkar företag starkast vars aktier är svåra att värdera och vars felaktiga prissättningar är svåra att utnyttja med hjälp av arbitrage positioner. En aktie som är svår att värdera ger utrymme för irrationella investerare, som antas vara påverkade av sentiment, att spekulera kring dess värdering. Ofta är det frågan om samma aktier som samtidigt är svåra att värdera och tjäna på via arbitrage. Dessa aktier karaktäriseras av att höra till företag som är små, unga, volatila, olönsamma, icke dividend betalande, i finansiellt trångmål och/eller har aggressiva tillväxtmöjligheter Indikatorer för sentiment Sentiment har undersökts med flera olika indikatorer. Dessa indikatorer kan indelas i två brett definierade grupper: finansiella och utomstående mått 56. Med finansiella mått menas det mått på sentimentet bland investerarna som går att uträkna från historisk finansiell data, som ofta är direkt observerbar på de finansiella marknaderna. Med utomstående faktorer avses olika faktorer som saknar direkt finansiellt samband, men som antas påverka investerarnas humör eller känslotillstånd. Detta kunde i sin tur leda till förändringar i investerarbeteendet. 53 se Tetlock (2007) för en studie inom området för investerarsentiment, som antar ett icke perfekt arbitrage förhållande mellan investerarna utgående från DeLong et al. (1990) 54 Shleifer & Vishny (1997) 55 Baker & Wurgler (2007) 56 I kapitel 4 presenteras tidigare forskning som utgår i från dessa humör relaterade utomstående variabler
25 Finansiella indikatorer för sentiment Som exempel på finansiella indikatorer för sentiment kan nämnas rabatter/premier på slutna investeringsfonder, nyemissions avkastningar, tidpunkt för nyemissioners genomförande och mått på den implicita volatiliteten för optioner. Slutna investeringsfonder handlas ofta för en rabatt jämfört med värdet av de underliggande aktierna. Allmänna förklarningar till denna rabatt baserar sig på agentkostnader, dålig likviditet och regler för kapital beskattning. Dessa kan enligt Lee, Shleifer och Thaler 57 inte förklara den rabatt som kan observeras i slutna investeringsfonder. De utgår ifrån att de individuella investerarna är den största gruppen investerare i slutna investeringsfonder. Lee, Shleifer och Thaler visar att då dessa investerare är pessimistiska gällande framtiden ökar rabatten på slutna fonder och när de är optimistiska angående framtiden minskar denna rabatt, som i vissa fall kan vända om till ett premium. De visar även att den i medeltal observerbara rabatten på slutna investeringsfonder, beror delvis på ökad risk (fluktuationer i priser på grund av sentiment) som de sentiment påverkade investerarna medför. Förutom detta visar Lee, Shleifer och Thaler att antalet nyemissioner av aktieserier korrelerar negativt med rabatten för slutna investeringsfonder. Detta stöder det allmänna antagandet att nyemissionsaktiviteten är som högst då investerarna är optimistiska. Nyemissionsaktivitet kan betraktas som ett användbart mått för att beskriva det rådande investerarsentimentet. Som ett mått för investerarsentiment har man använt det handelsbeteende som kan påvisas på den gråa marknaden 58 i Europa för företag som ämnar göra en nyemission. Den största delen av investerarna som ställer köpanbud på den gråa marknaden för nyemissions aktier är individuella investerare eller små institutionella investerare, som antas vara lättpåverkade av sentiment. Om dessa investerare är överoptimistiska (högt sentiment) är de villiga att betala ett överpris i jämförelse med det fundamentala värdet för nyemissions aktier, vilket leder till att bookbuilding (eng.) investerarna är villiga att sälja. Man antar att bookbuilding investerarna har den bästa uppfattningen om det fundamentala värdet av nyemissionsaktier. Om de sentiment påverkade investerarna är pessimistiska är bookbuilding investerarna inte villiga att sälja nyemissionsaktier till dessa investerare. Man har funnit att då priserna varit höga på den gråa marknaden, på grund av högt sentiment bland de irrationella investerarna, tenderar 57 Lee et al. (1991) 58 inofficiell handel förrän handeln på den öppna marknaden påbörjas, grey market (eng.)
26 19 långtidsavkastningarna att vara negativa på den öppna marknaden efter att den egentliga nyemissionen har ägt rum. Detta ger stöd för att nyemissionsaktiernas priser på den gråa marknaden kan användas som en indikator för de individuella och små institutionella investerarnas nivå av sentiment. 59 Mått på den implicita volatiliteten kan även användas som hjälpmedel för att mäta det rådande marknadssentimentet. Som ett mått på implicit volatilitet kan nämnas VIX indexet som beräknas på köp- och säljoptioner som är skrivna på S & P 100 indexet (från och med år 2003: S & P 500). VIX indexet anses beskriva förväntad aktiemarknadsrisk. VIX indexet kallas för fear index, tack vare det osymmetriska sambandet man funnit mellan indexet och framtida förväntningar gällande aktiemarknadens utveckling. Då VIX indexet ökar reagerar aktiemarknaden negativt, men då VIX indexet sjunker är den positiva aktiemarknadsreaktionen svagare Utomstående indikatorer för sentiment De utomstående variablerna består av utomstående chocker som antas påverka investerarnas humör, vilket kan leda till förändringar i investerarbeteendet. Dessa variabler avviker dessutom från de tidigare presenterade finansiella indikatorerna för sentiment, i och med att dessa ofta kan användas för att undersöka förändringar i investerarsentimentet med hjälp av händelsestudier, med bestämda händelsetidpunkter. En fördel med händelsestudier är att man får bättre signal/störning förhållande då man har bestämda händelser som inträffar vid givna tidpunkter, än vad man får med kontinuerliga variabler 61 för sentiment 62. Som exempel på utomstående humörvariabler kan olika väderrelaterade, sportrelaterade, olycksrelaterade och terrordådrelaterade humörvariabler nämnas. Väderrelaterade humörvariabler har använts för att undersöka hur skillnader i människornas humör kan påverka investerarbeteendet, beroende på om det är bra (soligt) eller dåligt väder (molnigt) 63. De sportrelaterade variablerna har på motsvarande sätt använts för att utreda investerarnas beteendemönster efter vinster 59 Cornelli (2006) 60 Whaley (2000) 61 som till exempel rabatter/premier för slutna investeringsfonder 62 Edmans et al. (2007) 63 Hirshleifer & Shumway (2003)
27 20 och förluster i betydande matcher 64. Variabler för olyckor 65 och terrordåd 66 har använts för att utreda om det sker en förändring i investerarbeteendet efter dramatiska händelser. Variablerna terrordåd och olyckor avviker från de övriga utomstående variablerna som nämnts hittills (väder och sport). De skiljer sig på grund av att de även kan påverka investerarbeteendet utgående från ökad rädsla och orolighet, utöver gott (optimism) och dåligt (pessimism) humör, som de övriga variablerna utgår ifrån. Fastän terror- och olycksvariabler kan ses som varandras substitut, kan det noteras att allvarliga terrordåd kan tänkas ha mer långtbärande ekonomiska och politiska effekter än vad rena olyckshändelser. Som exempel kan nämnas att efter terrordåden den 11:e september 2001 återvände de kumulativa medelresidualavkastningarna för NYSE till det läget som rådde före attackerna först efter 37 handelsdagar 67. Medan det tog endast 10 dagar för de kumulativa medelresidualavkastningarna av NYSE CI att återvända till normalläget efter flygolyckor med minst 75 dödsoffer som inträffat under tidsperioden Övriga utomstående variabler som saknar direkt ekonomiska samband och som har använts för att undersöka sentimenteffekten är övergång från vinter- till sommartid och tvärtom. Detta kan påverka investerarbeteendet genom störningar i sovrytmen. Man har funnit tecken på att dessa störningar i sovrytmen leder till negativa marknadsreaktioner 69, men detta har dock senare kritiserats av Gerlach 70 och Gregory- Allen & Jacobsen 71. Som en ytterligare utomstående humörrelaterad variabel för sentiment kan nämnas ett mått på SAD 72 (seasonal affective disorder, eng). Man har funnit signifikanta negativa marknadsreaktioner för länderna på norra halvklotet, under de mörkaste årstiderna Edmans et al. (2007) 65 Kaplanski & Levy (2010) 66 Drakos (2010) och Nikkinen & Vähämaa (2010) 67 Chen & Siems (2004) 68 Kaplanski & Levy (2010) 69 Kamstra et al. (2000) 70 Gerlach (2010) 71 Gregory Allen & Jacobsen (2010) 72 en psykologisk störning i människornas humörtillstånd som kan uppkomma på grund av variationer i längden på ljusa tiden på dagen, som varierar enligt årstid 73 Kamstra et al. (2003)
Månadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merValutacertifikat KINAE Bull B S
För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger
Läs merMINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING
FEBRUARI 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION INNEHÅLL Vem bör investera? Mini Futures är lämpade för svenska sofistikerade icke-professionella
Läs merDel 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission
Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.
Läs merPlain Capital ArdenX 515602-5388
Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs mer8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL
8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre
Läs merMånadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag
Månadsbrev Maj 2011 Strategi under maj Andhämtningspaus gav korrektion Vi varnade i förra månadsbrevet för en andhämtningspaus på aktiemarknaderna efter de starka resultatrapporterna. Vilket skulle kunna
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merMarknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest
Marknadsobligation 643 EN PRODUKT FRÅN HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Möjlighet till hög avkastning Kapitalskyddad placering Mycket bra riskspridning En helhetslösning Du får den korg som stiger mest Marknadsobligation
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs merFondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel
Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
Läs merMÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska
Läs merFondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel
Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Investeringsfondens namn är Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden. Fonden är en specialfond enligt lagen (2004:46) om
Läs merProduktinformation Achieving more together
Mini Futures & Mini Futures BEST Produktinformation Achieving more together Innehåll I 3 Innehåll Mini Futures 04 Varifrån kommer Mini Futurens hävstång? Daglig Finansieringskostnad Stop loss-nivån och
Läs merLivförsäkring och avkastning av kapital
Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,
Läs merBNP PARIBAS EDUCATED TRADING
UNLIMITED TURBOS En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Unlimited turbos är högriskplaceringar och det är därför
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs mer26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN
26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade
Läs merBra förutsättningar för den svenska aktiemarknaden
www.handelsbanken.se/mega Premiumcertifikat Sverige Bra förutsättningar för den svenska aktiemarknaden Hög avkastningspotential Minst 25 procents avkastning så länge Stockholmsbörsen inte faller 35 procent
Läs merBasfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.
Basfonden Basfonden Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Marknadsföringsbroschyr Grunden för all framgångsrik förvaltning
Läs merMarknadsföringsmaterial mars 2016. Bull & Bear. En placering med klös
Marknadsföringsmaterial mars 2016 Bull & Bear En placering med klös Bull & Bear en placering med klös Bull & Bear ger dig möjlighet att tjäna pengar på aktier, aktieindex och råvaror, i både uppgång och
Läs merEtt företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.
Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns
Läs merRäntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR
Räntekommentar Räntemarknaden Denna höst har varit turbulent men vi tycker att det finns stora skillnader jämfört med korrektionen under 2011. Redan under våren och tidig höst har obligationsmarknaden
Läs merENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN
PRESSMEDDELANDE, Stockholm, 24 november 2010 ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN Eniro AB (publ) ( Eniro eller Bolaget ) offentliggjorde den 28 oktober 2010 en företrädesemission på cirka
Läs merFörändringar i determinanterna för fondflöden Övergång till effektivare marknader
Förändringar i determinanterna för fondflöden Övergång till effektivare marknader Ronnie Hyvärinen Institutionen för finansiell ekonomi och statistik Svenska handelshögskolan Helsingfors 2015 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning
Läs merTentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00
Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet
Läs merRåvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier
VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE
Läs merEtt nytt sätt att placera i Kina & Ryssland
www.handelsbanken.se/certifikat KupongcERtifikat Kina & RYSSLanD Ett nytt sätt att placera i Kina & Ryssland Sista dag för köp är den 17 Maj 2009 Marknadsläget just nu De enorma stimulanspaket som Kina
Läs merLäs mer om hur du kan dra nytta av Deutsche Asset & Wealth Management s SEK-valutasäkrade andelsklasser.
Marknadsföringsmaterial En del produkter från Deutsche AWM är inte tillgängliga i vissa områden och regioner beroende på lokala regulatoriska restriktioner och krav. Gateway to SEK. Läs mer om hur du kan
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs merAktiebevis Alpinist Sverige
Aktiebevis Alpinist Sverige Aktiebevis Alpinist Sverige är en placering med 5 års löptid som följer det svenska aktieindexet OMXS3. Vid positiv börsutveckling får du ta del av hela uppgången. Aktiebeviset
Läs merSVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:
Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida
Läs merUtländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar
Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser
Läs merHyresfastigheter Holding III AB
O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Hyresfastigheter Holding III AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling
Läs merAncoria Sverige Prestanda Fond SEK
Ancoria Sverige Prestanda Fond SEK Fonden Ancoria Sverige Prestanda Fond SEK erbjuder försäkringstagare möjligheten att delta 100% i en positiv utveckling av OMX Stockholm 30 Index, en förtida inlösen
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merAktiebevis Svenska Storbolag Kupong
Icke kapitalskyddad Bevis är en placering med 1,5 års löptid kopplad till utvecklingen för en likaviktad aktiekorg bestående av de åtta svenska aktierna AstraZeneca, Ericsson, H&M, Nordea, SEB, Skanska,
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merDen successiva vinstavräkningen
Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen
Läs merFondens beteckning är Alfred Berg Ryssland, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.
FONDBESTÄMMELSER Alfred Berg RYSSLAND 1 Fondens rättsliga ställning Fondens beteckning är Alfred Berg Ryssland, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merBokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31
Stävrullen Finans AB (publ) org. nr. 556125-5851 1 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Handel med värdepapper Bolagets verksamhetsidé är att genom en långsiktig kapitalförvaltning
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merInnehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer.
v.40 15 november 2009 Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Råvaruindex 8 Råvarukanalen 9 Graföversikt 11 Ansvarsfriskrivning
Läs merNärmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7
Närmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7 Fastställd av kommunstyrelsen 2011-06-21, 181 Gäller från och med 2011-10-18 Förord Detta dokument
Läs merI n f o r m a t i o n o m v a l u t a o p t i o n s k o n t r a k t
I n f o r m a t i o n o m v a l u t a o p t i o n s k o n t r a k t Här hittar du allmän information om valutaoptionskontrakt som handlas hos Danske Bank. Valutaoptioner kan handlas OTC med oss som motpart.
Läs merI n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteswappar som kan handlas hos Danske Bank. Ränteswappar och swaptioner kan handlas OTC
Läs merVärdepappersbelåning och säkerhetskrav
Värdepappersbelåning och säkerhetskrav Securities VÄRDEPAPPERSBELÅNING KREDIT Med värdepappersbelåning kan du som investerare få en flexibel finansiering av din handel, och möjligheten att frigöra likviditet
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merEkonomisk styrning Delkurs Finansiering
Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 10 Optioner BMA: Kap. 20 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Vad är en option? Köp- och säljoptioner Olika typer av optioner
Läs merRisker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merVad innebär en uppskjutandeproblematik?
Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man
Läs merEDMOND DE ROTHSCHILD EUROPE CONVERTIBLES (EdR Europe Convertibles) Andel: A ISIN-kod: FR0010204552
BASFAKTA FÖR INVESTERARE Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna UCITS-fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig
Läs merFondbestämmelser Lannebo Sverige 130/30
1 Fondens rättsliga ställning Fondbestämmelser Lannebo Sverige 130/30 Investeringsfondens namn är Lannebo Sverige 130/30, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder,
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merMånadsbrev september 2013
Månadsbrev september 2013 Fortsatta Stödköp Glädje i marknaden Den amerikanska centralbanken FED meddelade i september att man fortsätter stimulera ekonomin genom stödköp av obligationer. I maj flaggade
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 2 2016
Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Läs merFondbestämmelser för Lannebo Sverige
1 Fondens rättsliga ställning Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Lannebo Sverige, nedan kallad fonden, är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, nedan kallad LVF. Verksamheten
Läs merVärdeaktier. Brev till fondspararna Q2 14. Innehåll. Värdeinvesteringar återhämtar sig. Värdeinvesteringar återhämtar sig
Brev till fondspararna Q2 14 Värdeaktier Innehåll Värdeinvesteringar återhämtar sig Ineffektivitet liknar potential Japan ökat fokus på kapitalstruktur Bra avkastning när potentialen utnyttjas Långsiktig
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merAlternativa Investeringsfonder
Alternativa Investeringsfonder ett underlag för beslutsfattare i investeringsfonder Inledning Sedan lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) trädde i kraft står betydligt
Läs merSpelar storleken roll?
Spelar storleken roll? En studie på ETF:er och dess underliggande kapitalvärde. Magisteruppsats - Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Författare: Douglas Lindahl och Anders Wallstedt
Läs merRåvaruobligation Mat och bränsle
www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande
Läs merDet har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror
www.handelsbanken.se/certifikat RÅVARUCERTIFIKAT INDEX Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror SISTA DAG FÖR KÖP ÄR DEN 15 NOVEMBER 2009 Marknadsläget just nu Låg skuldsättning gör att tillväxtekonomierna
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merMÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en
Läs merTentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00
Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad OBS! Endast formler som står med på formelbladet
Läs merHur har svenska investerares möjligheter till diversifiering inom Europa förändrats sedan euron infördes?
Hur har svenska investerares möjligheter till diversifiering inom Europa förändrats sedan euron infördes? - En kvantitativ studie Seminariearbete, D-nivå i Företagsekonomi Industriell och Finansiell Ekonomi
Läs mer2.9 Disintegration och monetär autonomi genom reglering
Innehåll, Kapitel 1 Svenska finansmarknadens internationella beroende 17 1.1 Många tecken på ökad integration mellan världens marknader 17 1.2 Tidigare integrationsstudier visar på mät- och tolkningssvårigheter
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs merMarknadsföringsmaterial mars 2016. Följer index till punkt och pricka
Marknadsföringsmaterial mars 2016 Följer index till punkt och pricka Strikt följer marknaden till punkt och pricka Nordeas SmartBeta-index Nordea har lanserat en helt ny placering Strikt. Alla våra Strikt
Läs merSFEI tema - ucits iv. Korta fakta om UCITS IV. Svenskt Fondexpertindex (SFEI) Maj 2011-21
Korta fakta om UCITS IV Vad är UCITS IV? UCITS IV, som behandlas i denna rapports temakapitel, är ett regelverk/eu-direktiv som syftar till att göra den europeiska fondmarknaden mer enhetlig. Den svenska
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merFASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN
FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14
Läs merMarknadsföringsmaterial juni 2015. STRIKT Följer index till punkt och pricka
Marknadsföringsmaterial juni 2015 STRIKT Följer index till punkt och pricka Strikt följer marknaden till punkt och pricka Nordea har lanserat en helt ny placering Strikt. Alla våra Strikt utvecklas likadant
Läs merI n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteoptioner som handlas hos Danske Bank. När du köper ränteoptioner får du antingen en rättighet eller en skyldighet
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merDet har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden
Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering.
Läs merSnabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt
Pressmeddelande 27 maj, 2016 Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Styrelsen och ägarna av B3IT Management AB (publ) ( B3IT eller Bolaget ) har,
Läs merHugin & Munin. information från odin fonder september 2005. Goda resultat ger en ökad optimism
Hugin & Munin information från odin fonder september 25 Goda resultat ger en ökad optimism Företagen på Oslo Børs redovisade riktigt bra siffror för andra kvartalet, och högre resultatförväntningar motiverar
Läs merOffentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013
Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar
Läs merZmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB den 28 november 2013.
Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB den 28 november 2013. Sida 1 av 9 1 INNEHÅLL 1 Innehåll... 2 2 Definitioner... 3 3 Inledning... 4 4 Policyns målgrupp...
Läs merVärderingseffekter från annullerade köpeanbud
Värderingseffekter från annullerade köpeanbud bevis från Europa Avhandling Våren 2009 Institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk statistik Referent: Matias Knip Handledare: Timo Korkeamäki Institution
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merDagligt handlade absolutavkastande fonder. Ränte- och kreditmarknadstankar oktober 2013
Dagligt handlade absolutavkastande fonder Ränte- och kreditmarknadstankar oktober 213 OKTOBER 213 Våra tankar nu en dipp men sälj inte in i det! Amerikanska skuldtaket kommer höjas men oroligt in i sista
Läs merHandelsbanken Capital Markets
Handelsbanken köpwarrant TeliaSonera AB aktie Lösenpris: EUR 5 Slutdag: 29.5.2006 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 19.8.2004 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs mer1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.
1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens
Läs merFörändringar i Handelsbanken Nordenfond Aggressiv
22/04/2015 Förändringar i Handelsbanken Nordenfond Aggressiv Vi vill med detta brev informera dig om att Handelsbanken Fonder kommer att sammanlägga Handelsbanken Nordenfond Aggressiv med Handelsbanken
Läs merQuick FX Update. Konsumentförtroende driver upp dollarn köp USDSEK. Valutaanalys. Swedbank Markets. Sammanfattning och slutsatser.
Quick FX Update Konsumentförtroende driver upp dollarn köp USDSEK Valutaanalys Swedbank Markets 6 augusti 2008 Sammanfattning och slutsatser Konjunkturen i EMU har försvagats påtagligt under sommaren Samtidigt
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs mer