INLEDNING TILL. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, Bd Täckningsår: Årg med fransk parallelltitel i varje månadshäfte: Aperçu mensuel des chemins de fer suédois. - Årg även med innehållsförteckning på franska i varje månadshäfte. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, Täckningsår: Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, Statens järnvägar. Statistisk ekonomisk översikt. Stockholm, Järnvägsstatistiska meddelanden. Årg (Statistiska meddelanden. Ser. D ; Bd 3). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-smsrd-03

3 STATISTISKA MEDDELANDEN. Ser. D. Band III. JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN ÅRG HÄFTEN STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1915.

4

5 INNEHÅLL. Sid. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för januari Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för februari Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för mars Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för april Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för maj Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars Preliminär statistik för Sverges enskilda järnvägar år Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för juni Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för juli Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för aug Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods april juni Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för september Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för oktober Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för november Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods juli sept Statens järnvägar 1914: Summarisk redovisning 261. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för december Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för år

6

7 SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR JANUARI STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914

8 2 Trafikrapporter

9 januari

10 4 Trafikrapporter

11 januari 1914 (forts.). 5

12 6 Trafikrapporter

13 januari 1914 (forts.). 7

14 8 Trafikrapporter

15 januari 1914 (forts.) 9

16 10 Trafikrapporter

17 januari 1914 (forts.). 11

18 12 Trafikrapporter

19 januari 1914 (forts.). 13

20 14 Anmärkning och noter. Då resande och gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var för sig självständigförvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året; undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Röfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för januari 1914 antalet trafikdagar 7. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. StafsjÖ järnväg har under månaden ej varit upplåten för trafik. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kuugl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ammebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Halma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser for nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. v ) I statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 09 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli Bandelen Järn a Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec ; Innefattar Bergslagernas (496 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunnc (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades for allmän trafik den 2 augusti i Ages av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4 ; Innefattar Gäfle Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falun Västerdalarne (70 km\ 5 : Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6! Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari Innefattar Lund Trälleborg (43 ktii) och Lund Käfiinge (11 km). è ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni e : Innefattar Mora Vänern (257 kmj och Malung Limedsforsen (31 km). 10 ) Bandelon Igelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den Ii augusti II "i Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (44S km), Klackbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (i km). 12 i Ages av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13 ; Innefattar Södra Dalarnes (ti7 km) och Siljans (37 km). u ) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor Öppnades for allmän trafik den 10 januari I5 ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 191o. 36 ) Innefattar Norsholm Risten (32 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (80 km), Hultsfred Västervik (66 km; och Vimmerby Spångenäs (18 km;. 17 ; Innefattar Stockholm Rimbo k102 km) och Kimbo Sund (39 km). 18 ) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg Öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913.

21 SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR FEBRUARI STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.

22 16 Trafikrapporter

23 februari

24 18 Trafikrapporter

25 februari 1914 (forts.). 19

26 20 Trafikrapporter

27 februari 1914 (forts). 21

28 22 Trafikrapporter

29 februari 1914 (forts.) 23

30 24 Trafikrapporter

31 februari 1914 (forts). 25

32 26 Trafikrapporter 1) 1 statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö' Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec ) Innefattar Bergslagernas (496 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelcn Kil Sunnc (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti ) Äges av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4 Innefattar Gäfte Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falun Västerd&larne (70 km). 5) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Isheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari ) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10) Bandelen lgelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti ) Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klackbergs (5 kra), Korbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). 12 ) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13) Innefattar Södra Dalames (67 km) och Siljans (37 km). 14) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni ) Innefattar Norsholm Risten (32 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Holtsfred Västervik (66 km) och Vimmerby Spångenäs (18 km). 17) Innefattar Stockholm Rimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) ar Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913.

33 27 februari 1914 (forts). Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över tvä eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Eöfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bångliammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. febr antalet trafikdagar 13. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Stafsjö järnväg har under månaden ej varit upplåten för trafik. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik ;t> km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ammebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Malma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik.

34 28 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år (Preliminära uppgifter.) l ) Minskningen beroende därpå att i 1912 års transporter deltis ingå styckegodssändningar.

35 29 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år (forts.).

36 30 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år (forts.).

37 SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR MARS STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.

38 32 Trafikrapporter

39 mars

40 34 Trafikrapporter

41 mars 1914 (forts.). 35

42 36 Trafikrapporter

43 mars 1914 (forts.). 37

44 38 Trafikrapporter

45 mars 1914 (forts.). 39

46 40 Trafikrapporter

47 mars 1914 (forts.). 41

48 42 Trafikrapporter

49 mars 1914 (forts.). 43

50 44 Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var for sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året: undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laiå Bofors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. mars 1914 antalet trafikdagar 19. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Stafsjö järnväg har under månaden ej varit upplåten för trafik. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegärden (5 km), Aminebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), ilalma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. 1) 1 statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec ) Innefattar Bergslagernas (49ö km), Lödöse Lilla lidets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades for allmän trafik den 2 augusti ) Äges av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4) Innefattar Gäfie Dala (9- km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfd&len) (145 km) samt Falun Yästerdalarne (70 km). 5) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Åshcda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari ) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10) Bandelen Igelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti ) Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klaekbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta ((i km). 12) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13) Innefattar Södra Dalarnes (07 km) och Siljans (37 km). 14) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud. (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni ) Innefattar Norsholm ltisten (3'2 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Hultsfred Västervik (66 km) och Vinimerby Spångenäs (18 km\ 17) Innefattar Stockholm Rimbo (102 km) och Rimbo Sund (39 km). 18) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913.

51 SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR APRIL STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.

52 46 Trafikrapporter

53 april

54 48 Trafikrapporter

55 april 1914 (forts). 49

56 50 Trafikrapporter

57 april 1914 (forts.). 51

58 52 Trafikrapporter

59 april 1914 (forts.). 53

60 54 Trafikrapporter

61 april 1914 (forts.). 55

62 56 Trafikrapporter

63 april 1914 (forts.). 57

64 58 Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året: undantag härifrån göra emellertid Kumla Yihult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Eöfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. april 1914 antalet trafikdagar 23. Inkomsten pr dag och bankm avseiför dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. }'rån följande huvudsakligen för godstraiik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kimgl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ammebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), llalma Haggården (2 km) och Jinnkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. 1 ) 1 statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 09 km. Bandelen Lappträsk Karungi 21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec ) Innefattar Bergslagernas (490 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti ) Äges av staten, men trafikeras av Frövi -Ludvika järnväg. 4) Innefattar Gäflo Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falnn Västerilalarnc (70 km). 5 ) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari ) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10) Bandelen Igclboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti ) innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (44S km), Klackbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). 12) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13) Innefattar Södra Dalarnes (67 km) och Siljans (37 km). 14) Bandclcn Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades for allmän trafik den 10 januari ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni ) Innefattar Norsholm ltisten (M km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Hultsfred Västervik (66 km) och Vimmerby Spångenäs (18 km\ 17) Innefattar Stockholm Itimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18 ) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober ) I inkomstsumman jan. april ingå även trafikinkomsterna under jan.- mars för vilka månader trafikrapporter först nu inkommit. År 1913 upptogs trafiken för året under mars månad.

65 SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR MAJ STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.

66 60 Trafikrapporter

67 maj

68 62 Trafikrapporter

69 maj 1914 (forts.). 63

70 64 Trafikrapporter

71 maj 1914 (forts). 65

72 66 Trafikrapporter

73 maj 1914 (forts.). 67

74 68 Trafikrapporter

75 maj 1914 (forts.). 69

76 70 Trafikrapporter 1) I statens järnvägars banlängd ingå ångfarjesträekorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec ) Innefattar Bergslagernas (496 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti ) Ages av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4) Innefattar Gäfle Dala (92 km), Falun Kättvik Mora (inkl. Mora ilfdalen) (145 km) samt Falun Västerdalarne (70 km). 5 ) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6 ) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades for allmän trafik den 16 januari ) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10 ) Bandelen lgelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti ) Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klaekbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). 12 ) Ages av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13 ) Innefattar Södra Dalarnes (67 km) och Siljans (37 km). ") Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni ) Innefattar Norsholm Histen (32 km), Västervik Åtvidaberg Bcrsbo (86 km), Hultsfred Västervik (66 km) och Vimmerby SpångenäB (IS km). 17) Innefattar Stockholm Bimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913 och bandelen Väderstad Hygnestad (3 km.) den 5 maj ) Trafiken upptogs år 1913 i mars månad och har sedermera fortgått oavbrutet.

77 71 maj 1914 (forts). Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över två elier flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i Tar och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året: undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Eöfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. maj 1914 antalet trafikdagar 28. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Åmmebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Malma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik.

78 72 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars (Preliminära uppgifter.)

79 73 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars (forts.).

80 74 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars (forts.).

81 PRELIMINÄR STATISTIK FÖR SVERGES ENSKILDA JÄRNVÄGAR ÅR STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.

82 76 Anmälan. För Statens järnvägars verksamhet kommer en summarisk redovisning till synes i 12:te häftet av de Järnvägsstatistiska meddelandena, utgivet omkring den 1 mars året efter redogörelseåret. Här redogöres kortfattat för banlängd, disponerat kapital, tågrörelse och trafik samt mera utförligt för inkomster och utgifter. Rörande de enskilda järnvägarnas trafik och inkomster föreligga preliminära uppgifter jämväl i 12:te häftet av de järnvägsstatistiska meddelandena, varemot preliminära uppgifter rörande byggnadskostnader, rullande materiel och utgifter m. m. icke finnas sammanställda. Allmän järnvägsstatistik, i vilken dessa förhållanden först redovisas, har under senare år utkommit mer än två år efter redogörelseårets utgång och kan, även sedan tiden för dess utgivande i görlig mån framskjutits, med sin nuvarande uppställning icke väntas utkomma tidigare än på våren andra året efter redogörelseåret. Emellertid föreligger ett känt behov av tidigare publicerande av viktigare statistiska uppgifter för enskilda järnvägar, och har Kungl. Järnvägsstyrelsen på grund härav och för tillmötesgående av inom Svenska Järnvägsföreningen uttalade önskemål om en tidigare statistik beslutit utgivandet av en preliminär statistik för de enskilda järnvägarna, För år 1913 publiceras uppgifterna i 6:te häftet av Järnvägsstatistiska meddelanden; för följande år torde offentliggörandet kunna framskjutas 1 à 2 månader. Rörande uppställningen av denna preliminära statistik har statistiska kontoret samrått med dåvarande verkställande direktören i Svenska Järnvägsföreningen, förre överdirektören M. Hahr, verkställande direktören kaptenen H. Fogelberg, verkställande direktören B. Hagberg och kamreraren K. Ricknau. Till av nämnda herrar gjorda erinringar har vid förslagets utarbetande i de flesta fall hänsyn tagits. Statistikens uppställning ansluter sig ej helt till uppställningen i Allmän järnvägsstatistik. De viktigaste skiljaktigheterna äro, dels att utgifterna utförligt specificeras, dels att driftkostnader, nettoinkomst och disponibel inkomst beräknas efter något avvikande grunder, dels ock slutligen att personalen enligt»allmänna bestämmelser för personal vid Sverges enskilda järnvägar» uppdelas i ordinarie, extra ordinarie och tillfällig personal. Vid tiden för uppställningen av Allmän järnvägsstatistik i dess nuvarande skick förelågo inga normerande bestämmelser för redovisning av inkomster och utgifter. Sådana hava numera (år 1910) på föranstaltande av Svenska Järnvägsföreningen utfärdats, utan att dock särskilda enskilda järnvägar äro skyldiga att följa desamma. Då det stora flertalet järnvägar

83 dock tillämpa Svenska Järnvägsföreningens littereringstabell, har härmed vunnits ett underlag för utgifternas fördelning efter särskilda slag av kostnader. Den preliminära statistikens syfte är att i främsta rummet tjäna till vägledning vid skötseln av järnvägarnas ekonomi, varför utgifternas specificerande ansetts viktigt. Då någon motsvarande specifikation icke föreligger i publikationen Allmän järnvägsstatistik, har i den preliminära statistiken utgiftsfördelningen genomförts längre an vad i annat fall behövt ifrågakomma. Utgifterna ha i den preliminära statistiken uppdelats på tre huvudslag, nämligen driftkostnader, övriga med järnvägsdriften sammanhängande utgifter och till järnvägsdriften ej hörande utgifter. Under den första gruppen redovisas samtliga de vid Statens järnvägar under egentliga driftkostnader bokförda utgifter och dessutom utgifter för pensionsväsendet. Till den andra gruppen räknas dels järnvägsarrenden och skatter, dels avskrivningar och avsättningar till reparations- och förnyelsefond, vare sig dessa utgifter av styrelsen bokförts som sådana eller genom bolsgsstämmans beslut disponerats för ifrågavarande ändamål. Som till järnvägsdriften ej hörande utgifter räknas slutligen räntor m. m. Enligt Allmän järnvägsstatistik t. o. m. år 1912 räknades till driftkostnader såväl utgifter för pensionsväsendet som skatter, varemot avskrivningar icke alls räknats till utgifter, utan, även i de fall då de bokförts som sådana, i statistiken räknats såsom disponibel vinst. Med ledning av nämnda huvudslag av utgifter uttages i den preliminära statistiken dels driftöverskottet eller skillnaden mellan trafikinkomster och driftkostnader, dels nettoinkomsten av järnvägsdrift, varmed förstås skillnaden mellan summan av trafikinkomst och övriga med järnvägsdriften sammanhängande inkomster och summan av driftkostnader samt med järnvägsdriften sammanhängande utgifter, dels slutligen den disponibla inkomsten eller skillnaden mellan bruttoinkomster och totalutgifter, vare sig dessa sammanhänga med järnvägsdriften eller ej. I Allmän järnvägsstatistik har hittills för»diverse med järnvägsdriften ej sammanhängande inkomster och utgifter» redovisats endast nettobelopp, t. ex. skillnaden mellan influtna och utbetalda räntor. I denna föreliggande statistik har dock i ett stort antal fall, där bruttobeloppen blivit redovisade, dessa ock upptagits i statistiken. I anledning härav visa dessa inkomstoch utgiftsbelopp en avsevärt stor ökning i jämförelse med motsvarande belopp för år De för den preliminära statistiken utsända uppgiftsformulären hava med få undantag inkommit på begärda tider. Utgiftsredovisningen har för de allra flesta järnvägar kunnat genomföras. Detta första år, som den preliminära statistiken utgives, har uppgiftsgranskning m. m. varit förbunden med rätt väsentligt arbete, varför utgivandet blivit något fördröjt. Stockholm i september Sven Norrman. 77

84 78 Banlängd Byggnadskostnad Rullande Anm. och noter: ge sid

85 79 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1 28: 1:sta uppslaget.)

86 80 Banlängd Byggnadskostnad Rullande

87 81 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 2:dra uppslaget.)

88 82 Banlängd Byggnadskostnad Rullande

89 83 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 3:dje uppslaget.)

90 84 Banlängd Byggnadskostnad Rullande

91 85 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1 23: 4:de uppslaget.)

92 86 Banlängd Byggnadskostnad Rullande

93 87 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 5:te uppslaget.)

94 88 Banlängd Byggnadskostnad Rullande

95 89 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 6:te uppslaget.)

96 90 Banlängd Byggnadskostnad Rullande Kol. 3. Kol Anm. och noter till kol Den i kol. 3 angivna trafikmedellängden har i regel legat till grund vid uträkning av de i kol förekommande relationstalen. Undantag härifrån hava gjorts i de fall, där viss handel varit upplåten enbart för person- eller enbart för godstrafik. I»sammandragets» summor hava dubbelräknade hansträckor borteliminerats. I fråga om betydelsen»avkomstberättigad» och»bokförd» byggnadskostnad hänvisas till vad som härom säges i texten till Allmän järnvägsstatistik år 1911 spalt 44. I den i kol. 6 redovisade bokförda byggnadskostnaden har i regel icke inräknats förrådet, vilket däremot är fallet med den i kol. 105 angivna bokförda byggnadskostnaden. Kol Här redovisad rullande materiel avser den under året å järnvägarna använda egna materielen. Under året oanvänd ävensom främmande inregistrerad materiel har icke medräknats. Kol Varje resa över två eller flera järnvägar har räknats som lika många resor som antal befarna banor. Fribiljetter hava icke medräknats.

97 91 materiel Tågrörelse Trafik 1) De angivna beloppen avse den för år 1906 redovisade byggnadskostnaden; närmare uppgifter hava ej kunnat erhållas från järnvägens ägare»the Swedish Central Railway Comp. Ltd». 2 ) öppnad för trafik den 2 augusti ) Häri ingå även kostnader för den ej färdiga delen Sunne^ Torsby, vilka icke kunnat angivas särskilt. 4 ) Ny ägare 1 juli 1913, varav förklaras det sänkta bokföringsvärdet. 6 ) Öppnad för trafik den 15 juni ) Järnvägen avträdde sin egendom till konkurs den 1 februari 1913; Övertogs den 17 november samma år av Mjölby Hästholmens nya järnvägsaktiebolag. 7 ) Bandelen Igelboda Solsidan (2-8 km) öppnad för trafik den 14 augusti ) Innefattar även Hör Hörby järnväg. e ) Den ekonomiska ställningen för linjen Skyllberg Lerbäck kan ej anges, enar räkenskaperna härfor ingå i Skyllbergs bruks bokföring. 10 ) Linjen Kråksmåla Grönskåra (9'6 km) öppnades för trafik den 4 juni u ) Linjen Hygnestad Bränninge (40'4 km) öppnades för trafik den 19 oktober (Kol. 1-23: 7:de uppslaget.) 2

98 92 Trafik (forts.) In- Anm. och noter: se sid

99 93 komster (Kol : l:sta uppslaget.)

100 94 Trafik (forts.) In-

101 95 k o m s t e r (Kol : 2:dra uppslaget.)

102 96 Trafik (forts.) In-

103 97 k o m s t e r (Kol : 8:<lje uppslaget.)

104 98 Trafik (forts.) In-

105 99 komster (Kol : 4:de uppslaget.)

106 100 Trafik (forts.) In-

107 101 komster (Kol : 5:te uppslaget.)

108 102 Trafik (forts.) In-

109 103 komster (Kol : 6:te uppslaget.)

110 104 Trafik (forts.) In- Kol Kol. 32. Kol. A2. Anm. och noter till kol Då gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptages i var och en av de resp. järnvägarnes redovisningar, ingå i de i sammandraget utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av gods. Vid flertalet enskilda järnvägar redovisas inkomst av hundtransporter tillsammans med inkomst av»levande djur» (kol. 89). Lok- och vagnhyresaldo inräknades år 1912 i»diverse med järnvägsdriften sammanhängande inkomster» (kol. 43).

111 105 komster 1) Utgör utdelning dels från Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfio utöver Bergslagernas järnvägs egen nettobehållning av trafiken, kr., dels å aktier kr. Jfr sid. 133 not ) Utgör utdelning dels från Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfle utöver Gäfle Dala järnvägs egen nettobehållning av trafiken, kr., dels å aktier kr. Jfr sid. 133 not 12. s ) Bergslagernas järnvägs förlust å trafikeringen av järnvägen. 4) Järnvägen övertogs den 1 juli 1913 av Trafikaktiebolaget Kjefiinge Barsebäckshamn. Ifrågavarande belopp avser under l:a halvåret uppkommen förlust, som jämte det gamla bolagets från föregående år balanserade brist eller sammanlagt kr. avförts ur räkenskaperna. Jfr sid. 91 not 4. 5 ) Härav kr. trafiköverskott från Dalkarlsbergs järnväg; återstoden, kr., utgör inkomst av sjötrafik. 8 ) Redovisningen avser endast i slakthusets räkenskaper bokförda inkomster och utgifter; således ej Statens järnvägars inkomster och driftkostnader för trafikeringen av järnvägen. 7 ) Häri även inräknat Hör Hörby järnväg. 8 ) Häri ingå ersättning för trafikskötsel vid Lidköpings station med kr. samt för traflkeringen av linjen Tummleberg Håkantorp kr. 8 ) Häri inräknat anslutningsbidrag (5 000 kr.) och bidrag till nya anläggningar (11773 kr.).,0 ) Härav kr. för trafikeringen av Annefors Neva järnväg. (Kol : 7:de uppslaget.)

112 106 Ut- Anm. och noter: se sid

113 107 g i f t e r (Kol : lista uppslaget.) 3

114 108 Ut-

115 109 g i f t e r (Kol : 2:dra uppslaget.)

116 110 Ut-

117 111 g i f t e r (Kol : 3:dje uppslaget.)

118 112 Ut-

119 113 g i f t e r (Kol : 4:de uppslaget.)

120 114 Ut-

121 115 g i f t e r (Kol : 5:te uppslaget.)

122 116 Ut-

123 117 g i f t e r (Kol : 6:te uppalnget.)

124 118 Ut-

125 119 g i f t e r (Kol : 7:de uppslaget.)

126 120 Ut- Anrn. och noter: se sid

127 121 g i f t e r (forts.). (Kol : l:sta uppslaget.)

128 122 Ut-

129 123 g i f t e r (forts.). (Kol : 2:dra uppslaget.) 4

130 124 Ut-

131 125 g i f t e r (forts.) (Kol. 70 S6: 3:<lje uppslaget.)

132 126 Ut-

133 127 g i f t e r (forts.). (Kol : 4:de uppslaget.)

134 128 Ut-

135 129 g i f t e r (forts.) (Kol : 5:te uppslaget.)

136 130 Ut-

137 131 g i f t e r (forts.) (Kol : 6:te uppslaget.)

138 132 Ut- Anm. och noter till kol (Utgifter). Anm. 1. Utgifter för år 1913 hava redovisats efter formulär, upprättade i nära överenbstämstämmelse med den av svenska järnvägsförenmgen fasttsällda tabellen for litterering av inkomster och utgifter. Då emellertid 1912 års driftkostnader redovisats enligt väsentligt avvikande formulär, hava korresponderande uppgifter för sistnämnda år icke annat än i enstaka fall kunnat lämnas. Anm. 2. I kolumnerna»härav avlöning» ingå i regel ej avlöning, som i bokföringen redovisas på sakliga kostnader (banunderhåll, rullande materielens underhåll m. m.), vadan angivna avlöningsbelopp icke utan vidare få sammanställas med den i kol redovisade personalen. Kol. 79. Ar 1912 inräknades lok- och vagnhyressaldon (beloppen ej kända) i maskin- resp. trafikavdelningarnas kostnader. Kol. 80 och 83. Järnvägsarrenden ingå år 1912 i»övriga driftkostnader» (kol. 80). Kol. 84. Häri ingå avskrivningar och avsättningar till reparations- och fömyelsefonder, vare sig desamma under året bokförts som utgifter eller av vederbörande bolagsstämmor beslutats utgå av redogörelseårets vinstmedel eller bolagens fonder.

139 133 g i f t e r (forts.) 1) Driftkostnaderna för de samtrafikerade järnvägarna Uppsala Gäfie och Gäfle Ockelbo specificerade enligt littereringstabellen, hava upptagits under förstnämnda järnväg, varemot för Gäfle Ockelbo järnväg endast angivits järnvägens kostnad för resp. avdelningar. Gäfle Ockelbo järnvägs andel i driftkostnaderna, tusen kronor, angiven med kursiverad stil under Uppsala Gäile järnväg. a ) Utgör skillnaden mellan Uppsala Gäfles arrendeavgift, 76'1 kr., och trafiköverskottet, 67'0 kr., av trafikeringen av Gäfle ockelbo järnväg. s ) Siffrorna utgöra endast i Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse räkenskaper bokförda utgifter: således ej Statens järnvägars utgifter för driften. 4 ) Bokförda tillsammans med järnvägsbolagets övriga verksamhet. Jfr sid. 147 not ) Härav kr. utgörande skillnaden mellan inkomster enligt Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfles räkenskaper för S. V. B. järnväg och den S. "V. B. nya järnvägsaktiebolag tillkommande andelen av Trafikförvaltningen'" hela nettobehållning. Jfr sid. 105 not 1 och 2. a ) Inräknat utgifter ( kr.) för elektrisk kraft- och omformarestation. ') Härav utgjorde kr. avlöning för personal å elektriska kraft- och omformarestation. a \ Trafiköverskott, överfört till Nora bergslags räkenskaper. ') Innefattar samtliga utgifter för driften. (Kol : 7:de uppslaget.)

140 134 Utgifter (forts). Driftöverskott, nettoinkomst samt Anm. och noter till kol 87 89; se sid Anm. och noter till kol ; se sid Anm. och noter till kol ; se sid

141 135 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol : l:sta uppslaget.)

142 136 Utgifter (forts.). Driftöverskott, nettoinkomst samt

143 137 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol : 2:dra uppslaget.)

144 138 Utgifter (forts.). Driftöverskott, nettoinkomst samt

145 139 disponibla inkomstens användning. Tillgångar (Kol : 3;e uppslaget.) 5

146 140 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt

147 141 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol : 4:de uppslaget.)

148 142 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt

149 143 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol : 5:te uppslaget.)

150 144 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt

151 145 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol : 6:te uppslaget.)

152 146 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt Kol. 91. Kol. 99. Anm. och noter till kol Den här angivna»nettoinkomsten av järnvägsdriften» får icke utan vidare sammanställas med den i tidigare statistik redovisade nettoinkomsten (tab. 10 c kol. 2 i 1911 års Allmän järnvägsstatistik). Den väsentliga olikheten ligger däruti att avskrivningar och avsättningar till reparations- och förnyelsefonder (år 1913 och 1912 för samtliga enskilda järnvägar uppgående till sammanlagt 6'03 resp. 5-4o mill. kr.), i Allmän järnvägsstatistik ej redovisade som utgifter, inräknats i den i kol. 86 angivna»summa driftkostnader och med järnvägsdriften sammanhängande utgifter». Här angiven utdelningsprocent avser den som erhålles, om utdelningen sättes i relation till hela det i kol. 111 redovisade aktiekapitalet. I de fall där olika slag av aktier förekomma eller endast delar av en järnvägs aktiekapital bekommit utdelning, finnes i noter nedan detta förhållande särskilt angivet. 1) Arets traflkfdrlubt å järnvägen, som täckts av stateverkets skogsmedel. 2) Arets disponibla inkomst, kr., har använts till avskrivningar och avsättning till rep. och förnyelsefond. 3) Järnvägsbolagets arrendeinkomst. Närmare nppgifter om dennas användning hava icke lämnats. I kol. 88 ingår Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösunds vinst å arrende av järnvägen med kr. 4) 1 Gäfle Dala järnvägsaktiebolags aktiekapital, kr., 18 % utdelning; S Falun Rättvik Mora järnvägsaktiebolags aktiekapital, kr. samt & Falun Västerdalarnes järnvägsaktiebolags aktiekapital, kr., ingen utdelning. 6 ) A stamaktiekapitalet, kr., 4 % utdelning; & preferensaktiekapitalet, kr., 6 % utdelning. e ) A Landskrona Eslöfs järnvägsaktiebolags aktiekapital, kr., 4 % utdelning samt â Hälsingborg Landskrona Eslöfs järnvägsaktiebolags aktiekapital, kr., 8 % utdelning.

153 147 disponibla inkomstens användning Tillgångrar ') 6 kr. pr aktie å noniinelt 90 kr. 8 ) "Förlust under tiden 17 nov. till årets slut. Jfr sid. 91 not 6. 6 ) A preferensaktiekapitalet, kr,, 5 % utdelning; å stamaktiekapitalet, kr., ingen utdelning. 10 ) 5 % utdelning å såväl stamaktier som preferensaktier. u ) Yid årets början balanserad brist, kr., har vid bolagets rekonstruktion avförts ur räkenskaperna. 18 ) Utdelning och avsättning till fonder skor i samband med bolagets övriga verksamhet. 13 ) 5 % utdelning å stamaktiekapitalet, kr. ; å preferensaktiekapitalet, kr., ingen utdelning. ") Av hela aktiekapitalet, kr., innehar bolaget självt kr. aktier vara utdelning ej ägt rum; utdelningen har alltså uppgått till 3 %. 16 ) Järnvägens huvudtrafikant och ägare,»la société des mines et fonderies de zinc de la Vieille Montagne», balanserar järnvägens bokförda inkomster och utgifter med enahanda belopp. ">) 6 % utdelning å kr. av stamaktiekapitalet; å nytecknade aktier, kr., ingen utdelning. ") Utdelningen utgjorde 2 % å stamaktiekapitalet, kr., samt 6 % l preferensaktierna, kr. 18 ) Utdelningen utgjorde ii % i kr. av aktiekapitalet; å aktiekapitalet för Burgsviksbanan, kr., ingen utdelning. '") 4 % utdelning â kr. av hela aktiekapitalet ( kr.); återstoden, kr. i aktier, berättigad till utdelning först för år 1915.,0 ) 6 % & preferensaktiekapitalet, kr.; å stamaktiekapitalet, kr., ingen utdelning. ") Jfr sid. 105 not 5.!3 ) Disponerat i samband med övrig verksamhet. Anm. och noter till kol : se sid (Kol : 7:de uppslaget.)

154 148 Tillgångar (forts.) Anm. och noter till kol : se sid

155 149 S k u l d e r (Kol : l:sta uppslaget.)

156 150 Tillgångar (forts.)

157 151 S k u l d e r (Kol : 2:dra uppslaget.)

158 152 Tillgångar (forts.)

159 153 S k u l d e r (Kol : 3:dje uppslaget.)

160 154 Tillgångar (forts.)

161 155 S k u l d e r (Kol : 4:de uppslaget.) 6

162 156 T i l l g å n g a r (forts.)

163 157 S k u l d e r (Kol : 5:te uppslaget.)

164 158 T i l l g å n g a r (forts.) Anm. och noter till kol Kol. 10S. År 1912 inräknades ej förrdd i bokförda byggnadskostnaden. Jfr sid. 90. Kol. 106 och 120. I»sammandragets» summor hava dubbelräknade poster borteliminerats. Kol. 116 och 120.»Diverse skulder» äro år 1912 inräknade i»ej specificerade skulder». 1) Härav kr. statsanslag utan återbetalningsskyldighet (i ägarens balanskonto uppfort under skulder). 2 ) Då fullständiga uppgifter angående den ekonomiska ställningen ej kunnat erhållas av järnvägens ägare, ett utländskt bolag, har bland tillgångar endast uppförts den redovisade byggnadskostnaden vid 1906 års början, varefter motsvarande belopp bland skulder utförts i kolumnen för»ej specificerade skulder». 3 ) Här äro upptagna jämväl Klippan Eslöfs järnvägs redovisade tillgångar till ett så stort belopp, kr., som med frånräkning av dess återstående skuld å statslån, kr., motsvarar dess övriga skalder. 4 ) Jfr not 3. 5 ) Kostnaden för den under byggnad varande delen Sunnc Torsby häri även inräknad, enär densamma icke kunnat särskiljas.

165 159 S k u l d e r 6) Järnvägen övergick den 1 juli 1913 till ny ägare, Trafikaktiobolagct Kjeflingc Barsebäckshamn, i samband varmed den starka nedskrivningen i järnvägens bokförda värde. 7 ) Häri äro upptagna jämväl Darlkarlsbergs järnvägs redovisade tillgångar med kr. 8 ) Järnvägen har av Kya aktiebolaget Atlas köpt rullande materiel på förhyrningskontrakt. 8 ) Kiksgäldskontorets köpeskilling för järnvägen. ">) Exklusive Hör Hörby järnväg, som tillsvidare upptagits i kol.»frakt- och diverse fordringar».») Den ekonomiska ställningen för linjen Skyllberg Lerbäck kan ej fullständigt anges, enär räkenskaperna härför ingå i Skyllbergs bruks bokföring och där ej särskiljes från bruksbolagets övriga tillgångar oeh skulder. Kullande materielen tillhör Skyllbergs bruks aktiebolag. 1! ) Häri ingå även Skymnäs Munkfors järnvägs tillgångar och skulder. (Kol : 6:te uppslaget.)

166 160 Personal

167 Medeltalsberäkningar 161 (Kol : l:sta uppslaget.)

168 162 Personal

169 163 Medeltalsberäkningar (Kol : 2:dra uppslaget.)

170 164 Personal

171 165 Medeltalsberäkningar (Kol : 3:dje uppslaget.)

172 166 Personal

173 167 Medeltalsberäkningar (Kol : 4:de uppslaget.)

174 168 Personal

175 169 Medeltalsberäkningar (Kol : 5:te uppslaget.)

176 170 Personal

177 171 Medeltalsberäkningar (Kol : 6:e uppslaget.) 7

178 172 Anm. och noter till kol Kol Kol Avser i järnvägarnas tjänst anstälid personal i medeltal under året. Personal, använd i fiera järnvägars tjänst, har i regel upptagits endast vid den järnväg, där anställning innehas. 300 dagsverken har ansetts motsvara en person. Häri ingår även sådan personal, vars avlöning ej föres på avlöningslittera såsom verkstadsarbetare, tillfälliga arbetare vid ban av delningen m. fl. Jfr sid. 132 anm. 2. Kol Vid uträkning av relationstalen i dessa kolumner hava de ej avrundade beloppen legat till grund. Jfr sid. 90: anm. kol. S. 1) Den för Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfle:s järnvägar (B. J., G. D. oeh S. V. B.) gemensamma personalen å statistiska och kontroll kontoren samt biljett- och. forcnulärförrådet, 44 st. har upptagits under Bergslagernas järnväg. 2 ) Härav 19 personer gemensamma med Göteborg Borås järnväg. 3) Trafikerades av FrÖvi Ludvika järnväg med dess personal. 4) Extra och tillfällig personal. 5 ) Ordinarie och extra personal. G ) Trafikerades av statens järnvägar med dess personal. 7 ) Jfr not 1. 8 ) Ej inräknat lok- och tågpersonal, som tillhandahölls av Uppsala Gafle järnväg. ) Härav Ï9 personer gemensamma med Borås Alfvesta järnväg. 10 ) Härav 15 personer gemensamma med Markaryd Veinge järnväg oeh jämväl upptagna under sistnämnda järnväg. il ) Ej inräknat lok- och tågpersonal, som tillhandahölls av Statens järnvägar. 1S ) Personalen i byråtjäast, 9 personer, upptagen under Växjö Alfvesta järnväg. 1S ) Järnvägen, som öppnades för trafik den 2 augusti 1913, redovisade vid årets slut 22 personer i ordinarie tjänst. 14 ) Lok- och tågpersonal m. m. upptagen under KryTbo Norberg järnväg. 15 ) Den för Landskrona Käflinge och Landskrona Käfiinge Sjöbo gemensamma personalen har upptagits under den förstnämnda järnvägen. 16 ) En del personal användes såväl å Lund Bjärred som Lund Refvinge Harlösa järnväg. 17 J Järnvägen, som öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913, redovisade vid årets slut 22 personer i ordinarie och extra anställning. 18 ) Jfr not ) Statens järnvägar tillhandahöll erforderlig personal. 20 ) Jfr not ) Personal vid Landskrona och Hälsingborgs järnvägar användes dessutom för trafikens ombesörjande. 22 ) Jfr not ) Jfr not 24 ai ) Häri inräknat personal för trafikeringen av YBtad Brösarps och Ystad Gärsnäs S:t Olofs järnvägar. 25 ) Trafikerades av Östra Centralbanan med dess personal. 26 ) Dessutom 1 person (i verkstadstjänst) upptagen under Växjö Virserums järnväg. 27 ) Byrå-, tåg-, verkstads- och förrådspersonal var gemensam för Filipstads norra, bergslags, Karlstad Munkfors och Nordmark Klarälfvens järnvägar och har upptagits endast under sistnämnda järnväg. 28 ) Gemensam personal å maskinavdeiningen har upptagits under Hvetianda Säfsjö järnväg. 29) Lidköping Skara Stenstorps järnväg tillhandahöll erforderlig lok- och tågpersonal för trafikeringen av järnvägen Skara Timmersdala. 30 ) Järnvägen, som öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913, redovisade vid årets slut 27 ordinarie anställda. 31 ) Jfr not 26.

179 SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR JUNI 1914.

180 174 Trafikrapporter

181 juni

182 176 Trafikrapporter

183 juni 1914 (forts). 177

184 178 Trafikrapporter

185 juni 1914 (forts). 179

186 180 Trafikrapporter

187 juni 1914 (forts). 181

188 182 Trafikrapporter

189 juni 1914 (forts.). 183

190 184 Trafikrapporter

191 juni 1914 (forts.). 185

192 186 Anm. och noter. Då resande och gods, som transporterats ÖTer två eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året; undantag härifrån göra emellertid Kumla "ïihult, Kärrgrufvan Klackberg, Laiå Eöfors, Säfsnäs och Stafsjö järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. juni 1914 antalet trafikdagar 33. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ämmebergs (U km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Malma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. 1) I statens järnvägars banlängd ingå ångfarjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 joli Bandelen Jama Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dee ) Innefattar Bergslagernas (49ö km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti ) Äges av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4 ) Innefattar Gäfle Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falun Västerdalarne (70 km). 5 ) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6 ) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari ') Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10 ) Bandelen Igelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 14 augusti ") Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klackbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). ia ) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. l3 ) Innefattar Södra Balarnes (67 km) och Siljans (37 km). u ) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni ) Innefattar Norsholm Risten (32 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Hultsfred Yästervik (GQ km) och Vimracrby Spångenäs (18 km). ") Innefattar Stockholm Rimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18 ) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Vädcrstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913 och bandelenväderstad Hygnestad (3 km) den 5 maj ) Trafiken upptogs år 1913 i mars månad och har sedermera fortgått oavbrutet.