Dnr Årsredovisning Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr 100-859-07. Årsredovisning 2006. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 148"

Transkript

1 Dnr Årsredovisning 2006 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Landshövdingens kommentar 5 2 Året i sammandrag Viktiga insatser och resultat Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 16 3 Kort om Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsens verksamhetsidé Regionala långsiktiga mål Organisation Så här arbetar vi 22 4 Förutsättningar för resultatredovisningen 24 5 Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Viktiga insatser och resultat Utåtriktat sektorsövergripande arbete Regional utveckling Miljömålsarbete Matchning på arbetsmarknaden (Arbetsmarknadspolitik) Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (Arbetsmarknadspolitik) Rådgivning, utbildning och information (Skogspolitik) Inventering, uppföljning och utvärdering (Skogspolitik) Statligt stöd (Skogspolitik) Övriga myndighetsuppgifter (Skogspolitik) 76 6 Tillsyn och vägledning Övergripande måluppfyllelse Viktiga insatser och resultat Social tillsyn Miljötillsyn Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn Lagtillsyn (Skogspolitik) 94 7 Ärendehandläggning Övergripande måluppfyllelse Viktiga insatser och resultat Omställning av energisystemet EU-stöd Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning Kompetenshöjande insatser (Arbetsmarknadspolitik) Uppdragsverksamheten (Skogspolitik) 103 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

3 8 Effektiv och samordnad länsförvaltning Länsstyrelsens framgångsfaktorer som bidragit till att stärka det sektorsövergripande arbetet Svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt Hur kompetensutvecklingen har skett för att förstärka detta arbete Jämställdhetsintegrering Övergripande måluppfyllelse Viktiga insatser och resultat Felaktiga utbetalningar Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Personalstrategiska nyckeltal Uppdrag som enligt regleringsbrevet skall redovisas i årsredovisningen Sammanställning över väsentliga uppgifter Finansiell redovisning Uppgifter om ersättningar m.m Uppdrag som styrelse eller rådsledamot 148 Bilaga 1: Återrapportering enligt bilaga 3 i regleringsbrevet för 2006 tabell B1, B2, D samt tabell Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

4 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

5 1 Landshövdingens kommentar Det gångna året har kännetecknats av en ökad medvetenhet och påminnelse om Gotlands beroende och påverkan av det som händer i vår omvärld. Året inleddes med att Gotland drabbades av ett utbrott av fågelinfluensan. Detta utbrott medförde konsekvenser för stora delar av det gotländska samhället och ställde samtidigt krav på omprioriteringar av Länsstyrelsens egen verksamhet. Under slutet av året aktualiserades klimatförändringarna genom att flera olika, både internationella och nationella rapporter visade på möjliga konsekvenser för samhället under de närmaste årtiondena. Dessa två exempel visar tillsammans med många andra på nödvändigheten att lösning av våra framtida utmaningar framför allt inom miljöområdet måste ske gemensamt och i samverkan mellan olika länder och regioner. Det är därför med stor tillfredställelse som jag ser att Gotland fortsätter att utvecklas som en aktiv och attraktiv mötesplats i Östersjön. Som ett exempel på detta kan nämnas den stora Östersjökonferens som anordnades i Visby i augusti 2006, där nära 300 personer samlades för att diskutera frågor om hållbar utveckling och tillväxt i Östersjöregionen. Deltagare på konferensen var förutom stats- eller premiärministrar från Sverige, Litauen och Finland och EU:s kommissionär för regionalpolitik även lokala och regionala ledare från städer och provinser runt Östersjön, Norge, Island, Ukraina samt Vitryssland. Bland deltagarna fanns också representanter för ett antal organisationer som länderna samverkar med på en europeisk och internationell nivå, exempelvis EU-parlamentet, Östersjöstaternas råd (CBSS), Nordiska ministerrådet och Union of Baltic Cities. Ett annat exempel på att Gotland utvecklas som internationell mötesplats är att under året så har de sista besluten om utlokaliseringar av statliga myndigheter med anledning av försvarsbeslutet 2004 fattats. Bland annat så tror jag att de delar av SIDA som kommer att lokaliseras till Gotland, bl.a. en verksamhet för lärande om hållbar utveckling, kommer att ha betydelse för Gotlands möjligheter att utvecklas till en internationell mötesplats. En annan viktig del i den utvecklingen är inriktningen på Högskolans verksamhet med en ökad satsning på utbildningsprogram som riktar sig till internationella studenter. Den nya kongresshallen, Wisby Strand, som färdigställs under våren 2007 kommer att få en stor betydelse i Gotlands ambitioner att vara en av mötesplatserna i Östersjöområdet. En av de stora utmaningarna för Gotland under de närmaste åren är ett fortsatt arbete för att det gotländska näringslivet skall utvecklas på ett positivt sätt. En nödvändighet för detta är att kommunikationsfrågan både för person- och godstrafik löses på ett långsiktigt hållbart sätt. Om inte staten tar ett övergripande ansvar för att lösa frågan så kommer villkoren för det gotländska näringslivets möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt att avsevärt försämras och kanske till och med omöjliggöras. En annan viktig uppgift som måste lösas är hur vi kan trygga den framtida energiförsörjningen. Gotlands kommun har antagit ett mål att inom en generation bli ett s.k. fossilbränslefritt område. Undersökningar har visat att Gotland är ett av de län i Sverige som har de bästa Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

6 förutsättningarna till detta. Anledningen är den stora andelen lantbruksföretag och de gröna näringarnas möjlighet att bidra till denna omställning. Det är därför med stor glädje jag ser att många lantbrukare och andra entreprenörer på Gotland antar den stora utmaning som ligger framför oss. De gotländska sockerbetsodlarna har visat på en stor initiativkraft för att hitta lösningar som både kan bidra till lösning av energifrågorna och ge möjlighet till fortsatt odling. Den gotländska landsbygden har påverkats starkt av den senaste tidens strukturförändringar inom lantbruket. En lokal energiproduktion kan bidra till att skapa arbetstillfällen på den gotländska landsbygden och genom att nya samverkansformer utvecklas kan den även bidra till en ökad social sammanhållning. Gotland är som många andra delar av den svenska landsbygden starkt negativt påverkad av den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att vi kan erbjuda bra förutsättningar så att både ungdomarna och andra uppfattar Gotland som en attraktiv plats att bo och leva på och väljer att flytta hit. Det handlar om att kunna erbjuda goda utbildningsmöjligheter men också förutsättningar för ett attraktivt och stimulerande arbetsliv både för kvinnor och män med tillgång till bra boendemiljöer med en väl fungerande social och kommersiell service för alla medborgare. För att bättre tillgodose den kommande generationens önskemål är det viktigt att ungdomarnas synpunkter tas till vara. Därför kommer jag och Länsstyrelsen att under de kommande åren fortsätta den dialog med ungdomar i utvecklings- och säkerhetsfrågor som har inletts under Enligt min uppfattning har Länsstyrelsens nya organisation som infördes under 2005 bidragit till att hela myndighetens kompetens bättre har tagits tillvara för att bedöma vilka utvecklingsvägar som är långsiktigt hållbara för Gotlands utveckling. Som ett exempel vill jag lyfta fram det omfattande kunskapsunderlag som har tagits fram omkring de förutsättningar som finns för olika former av markanvändning på norra Gotland. Det har visat sig att denna typ av breda projekt inte är så vanliga och har därför rönt ett nationellt intresse. För Länsstyrelsens del har detta projekt blivit en del i ett större paket som omfattar även Strategin för formellt skydd av skog och en Produktionsstrategi för skog i Gotlands län. Detta är även ett exempel på samband mellan olika områden och hur Länsstyrelsen har valt att hantera dem. Uppföljningen av de regionala miljömålen är ytterligare ett bra exempel på ett sektorsövergripande projekt som har engagerat stora delar av Länsstyrelsen. Under året har frågan om den framtida bemanningen på Gotska Sandön diskuterats flitigt i lokal och nationell media. Det är min förhoppning att vi tillsammans med övriga intressenter under de närmaste åren kan hitta aktiviteter inom turismområdet som möjliggör att fler människor kan få njuta av den säregna natur som finns på Gotska Sandön och att ön även i framtiden kan bemannas under stora delar av året. Under 2006 har många av mina medarbetare lagt ner ett omfattande arbete i samband med framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen och ett nytt regionalt utveck- Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

7 lingsprogram för Gotland. Dessa program är tillsammans med de två program som Länsstyrelsen ansvarar för, Landsbygdsprogrammet och ett program för Natur och kulturturism, viktiga dokument och utgångspunkter för de närmaste årens utvecklingsarbete för att skapa goda sociala, ekologiska och ekonomiska förutsättningar för gotlänningarna. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att stödja de övriga statliga myndigheterna på Gotland bl.a. i arbetet mot en hållbar utveckling. Under året har speciella insatser gjorts inom t.ex. jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsens kontakter med de gotländska arbetsgivarna är viktiga för våra möjligheter att stödja utvecklingen av det gotländska näringslivet. Det är med stor tillfredsställelse som jag noterar att vi under året ytterligare vidtagit åtgärder för att utveckla formerna för att kunna göra det arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Indelning av personalen på våra arbetsförmedlingskontor i s.k. bransch- lag är ett exempel på detta. Den nya regeringens förslag till förändringar i arbetsmarknadspolitiken kommer att innebära minskade resurser både för såväl arbetsmarknadspolitiska program som för den egna verksamheten. Under 2007 kommer även Länsstyrelsens anslagsintäkter att minska vilket kommer att ställa ökade krav på effektiviseringar i verksamheten. Min förhoppning och förvissning är dock att vi kommer att kunna hantera dessa förändrade förutsättningar på ett sätt som tar hänsyn både till de som är beroende av Länsstyrelsens verksamhet och till vår egen personal på bästa sätt. Marianne Samuelsson Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

8 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

9 2 Året i sammandrag Verksamheternas andel av de totala verksamhetskostnaderna (exkl resurssamverkan) Myndighetsövergripande verksamhet samt Administration och intern service 23,7% Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 47,9% Ärendehandläggning 24,8% Tillsyn och vägledning 3,6% 2.1 Viktiga insatser och resultat Redovisningen av viktiga insatser och resultat har inte för avsikt att vara heltäckande. Istället har några nedslag gjorts inom för Länsstyrelsen strategiska och resursmässigt omfattande områden Gotlands miljö Under året följdes för första gången de regionala miljömålen upp. Det finns det goda förhoppningar om att vi skall nå målsättningarna: Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. I en jämförelse med riket kan man konstatera att arbetet på flera områden kommit långt på Gotland. Däremot visade uppföljningen att det blir svårt att nå följande målsättningar inom angivna tidsramar: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

10 miljökvalitetsmål Når vi våra mål? Delmål Frisk luft 2. Bara naturlig försurning 3. Begränsad klimatpåverkan 4 skyddande ozonskikt 5. ett rikt odlingslandskap 6. levande skogar 7. God bebyggd miljö 8. säker strålmiljö 9. Giftfri miljö 10. Grundvatten av god kvalitet 11. levande sjöar och vattendrag 12. ingen övergödning 13. myllrande våtmarker 14. Hav i balans samt levande kust och skärgård 15. ett rikt växt och djurliv För samtliga miljömål gäller att de endast kan uppnås genom att insatser från alla aktörer i samhället, i form av myndigheter, kommunen, näringsliv och enskilda medborgare, initieras Nytt och gammalt landsbygdsprogram Den viktigaste insatsen som Länsstyrelsen genomfört under 2006, i arbetet med att stödja en positiv utveckling av landsbygden, är framtagandet av en regional genomförandestrategi för nya landsbygdsprogrammet. Strategin är flexibelt utformad vilket innebär att den är öppen för nya idéer och lösningar vartefter som förutsättningarna i det gotländska samhället förändras. En viktig skillnad mellan det nya och det gamla programmet är att fokus flyttats från lantbruket till landsbygden som helhet. Exempel på nya insatsområden är skogen, turismen och energiomställningen. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

11 Det gamla landsbygdsprogrammet har genom miljöstöden haft, och det nya kommer att ha, en stor betydelse för det gotländska lantbrukets omställning till en mer miljömässig produktion. Miljöstöd Antal Areal Antal Areal Antal Areal Betesmarker Ekologisk odling Andel av beslutat miljömål Andel ekologisk odling >100 % ca 17 % Enligt det regionala miljömålet Ett rikt odlingslandskap skall arealen hävdad betesmark, av de mest hotade typerna, uppgå till minst hektar år Som framgår av tabellen ovan har Länsstyrelsen de senaste två åren beviljat miljöstöd till runt hektar betesmark. Övervägande delen av denna mark utgörs av de mest hotade typerna varvid vi kan konstatera att miljömålet i dagsläget är uppnått. Regeringens mål för den ekologiska odlingen är att 20 % av jordbruksmarken skall nyttjas till certifierad ekologisk odling år Av den gotländska jordbruksmarken nyttjas cirka 17 % till ekologisk odling vilket innebär att vi kommit en bit på vägen men ännu inte har uppnått den nationella målsättningen. Det gamla landsbygdsprogrammet har haft stor betydelse för utvecklingen inom miljöområdet. Men det är inte det enda område där det haft betydelse, exempelvis har det varit viktigt för investeringsviljan i lantbruket. Den gotländska lantbrukskåren är jämfört med riket ung och expansiv. Av den anledningen har programmets investerings- och startstöd haft stor betydelse. Under de tre senaste åren har sammanlagt investeringsstöd beviljats till 97 lantbrukare uppgående till cirka 18,1 miljoner. Under motsvarande period har 25 nya lantbrukare beviljats startstöd på 4,5 miljoner. Stöden i sig är kanske inte så omfattande men Länsstyrelsens uppfattning är att de kan vara av avgörande betydelse när någon funderar på att starta upp eller utöka sin verksamhet. Stöd till utveckling av lantbruksföretagandet Investeringsstöd (tkr) Startstöd (tkr) Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

12 2.1.3 Två skogsstrategier Länsstyrelsen har under året arbetat med att ta fram två viktiga strategier rörande den gotländska skogen. Den första strategin har tagits fram i syfte att ge vägledning i arbetet med formellt skydd av skogsmark, det vill säga miljömålet Levande skogar delmål 1. Den andra strategin behandlar de skogliga sektorsmål som syftar att öka aktiviteten och därmed med produktionen i den gotländska skogen. Länsstyrelsens styrelse fattade beslut om båda dessa strategier på förra årets sista styrelsemöte. Miljömålet Levande skogar anger att fram till och med 2010 skall hektar skyddsvärd produktiv skogsmark vara avsatt eller skötas för naturvårdsändamål. Av målet framgår det även att det under perioden 1999 till 2010 formellt skall skyddas hektar genom naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Av tabellen nedan framgår det att Länsstyrelsen till och med 2006 endast formellt skyddat drygt 60 % av den areal som vi skall skydda enligt miljömålet och därmed blir det mycket svårt att klara målsättningen till Områdesskyddad areal Beslutad Områdesskyddad areal hektar varav produktiv 207 Områdesskyddad areal hektar varav produktiv Andel av beslutat miljömål 63 % Initierad (ej beslutad) Områdesskyddad areal hektar varav produktiv 287 Utbetalda intrångsersättningar kronor En förutsättning för att skogsbruket skall kunna leva upp till högt ställda miljöambitioner, i form av formella och frivilliga avsättningar, är att den övriga marken effektivt nyttjas till produktion av vedråvara. I syfte att stimulera till detta har Länsstyrelsen under året i samverkan med skogsbruket utarbetat en strategi för ökad aktivitet i den gotländska skogen. Det största problemet inom det gotländska skogsbruket är att alldeles för lite skog föryngringsavverkas. Sektorsmålet för föryngringsavverkningar anger en målnivå på hektar per år fram till och med Den låga aktiviteten bedöms framförallt bero på att få gotländska skogsägare direkt försörjer sig på sitt skogsbruk. Under 2006 ökade föryngringsavverkningarna kraftigt jämfört med föregående år, fortfarande är vi dock långt ifrån att uppnå sektorsmålet. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

13 Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning, areal (ha) Andel av sektorsmål (%) Markanvändningen på norra Gotland Länsstyrelsen har under året slutfört den kartläggning av markanvändningen på norra Gotland som initierades Det material som tagits fram är mycket omfattande och behandlar såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala aspekter av markanvändningen på norra Gotland. Exempel på information som framkommit genom kartläggningen är dels att det inte finns någon målkonflikt mellan kalkbrytning och skogsbruk i stort, vilket det däremot finns mellan bevarandet av naturvärden och kalkbrytning. Dels har det framkommit att en majoritet av de fast boende på norra Gotland, både kvinnor och män, idag är positiva till kalkbrytning så länge den inte påverkar vattentillgången. Kartläggningen har tagits fram i samverkan med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och Gotlands kommun. Vid framtida beslutsfattande kommer kunskapsunderlaget, och den kompetens som byggts upp i och med dess framtagande, att utgöra ett värdefullt underlag Uppföljning av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen har under året följt upp den handlingsplan som finns för jämställdhetsintegreringsarbetet. Uppföljningen av arbetet mot externa aktörer visar bland annat att Länsstyrelsen sedan handlingsplanens antagande 2005 genomfört tolv seminarier och två konferenser om jämställdhet för att höja medvetenheten om samt påvisa betydelsen av att integrera jämställdhetsfrågan inom olika sak- och politikområden. Därutöver har myndigheten vid 20 tillfällen medverkat i externa utbildningsinsatser i jämställdhet. Sammanlagt bedömer Länsstyrelsen att personer har deltagit i dessa olika arrangemang under 2005 och Av deltagarna är majoriteten kvinnor men antalet män har ökat med tiden. Den aktör som efterfrågar mest kunskap och stöd från Länsstyrelsen är Gotlands kommun. Deras behov av stöd handlar om hur man kan jobba med jämställdhetsintegrering inom den sociala dimensionen (barn, utbildning och socialtjänst) samt inom tillväxtdimensionen (regionalt utvecklingsarbete och samhällsplanering). Andra aktörer som efterfrågat stöd är statliga myndigheter. Länsstyrelsens bedömning är att kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, och därmed frågans komplexitet, ökar i länet för varje år. Detta har fått till följd att efterfrågan på Länsstyrelsens kompetens ständigt ökar. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

14 2.1.6 Väl fungerande arbetsmarknad Länsstyrelsens bedömning är att tillståndet på den gotländska arbetsmarknaden är relativt gott. Under året har vi kunnat se att fler arbetslösa går i jobb, de flesta män, färre anmäler sig till Arbetsförmedlingen, mer nyanmälda platser och så vidare. Förklarande faktorer till den positiva utvecklingen är bland annat etableringen av nya myndigheter, till följd av försvarsnedläggningen, och en kraftig nybyggnation. Orosmoln finns givetvis, till exempel Swedish Meats varsel av ett 80-tal anställda. Sysselsättningsutveckling Sysselsättning :e kvartalet :e kvartalet Antal sysselsatta i åldern år Varav kvinnor Varav män Under året har en ökad aktivitet på länets arbetsmarknad noterats. Antalet sysselsatta ökade under 2006 med personer. Av tabellen ovan framgår det även att de gotländska männen har haft en betydligt gynnsammare sysselsättningsutveckling än kvinnorna. Sammanlagt har antalet arbetslösa under året endast minskat med 300 personer detta till följd av att arbetskraften under året ökat relativt kraftigt. Nya arbetstillfällen Nyanmälda platser Antal nyanmälda platser (st) Utvecklingen under de senaste åren har inneburit att det är främst inom den privata sektorn (handel- och tjänstesektorerna) som nya jobb skapats. Tillverkningsindustrin har trots god ekonomi och bra orderingång inte aviserat särskilt många rekryteringar förrän under fjärde kvartalet Starta eget Länsstyrelsen försöker inom ramen för sitt arbete med arbetsmarknadspolitiken stimulera till nyföretagande genom utbildning och bidrag. Bidrag till företagsutveckling Starta eget bidrag (tkr) Kostnader för Starta eget utbildningar (tkr) Under året har 30 kvinnor och 29 män genomgått en förberedande utbildning i Starta eget (2005: 36 kvinnor och 35 män). Bidrag till att Starta eget har under motsvarande Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

15 period beviljats till 26 kvinnor och 41 män, vilket är en minskning jämfört med föregående år (2005: 33 kvinnor och 49 män). De företag som beviljats bidrag har sammantaget startat upp 40 olika typer av verksamheter, de två vanligaste har varit byggnadssnickeri och konsultverksamhet inom organisation och information. Arbetsmarknadsåtgärder Omfattningen på arbetsmarknadspolitiska insatser, som utbildning, praktik och andra programinsatser ökade fram till och med september (jämfört med föregående år) för att därefter minska betydligt. Sammantaget innebar detta att insatserna under 2006 minskade med 6,2 % i omfattning jämfört med föregående år. Arbetsmarknadspolitiska medel Beviljade arbetsmarknadspolitiska medel (tkr) varav Aktivitetsstöd (tkr) varav Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (tkr) varav Kompetenshöjande insatser inom Arbetsmarknadspolitiken (tkr) Under året har i genomsnitt personer (50 % kvinnor och 50 % män) deltagit i något arbetsmarknadspolitiskt program per vecka. Programvolymen har ökat jämfört med föregående år (2005: personer, varav 49 % kvinnor och 51 % män). Varje månad har i genomsnitt 61 personer (40 % kvinnor och 60 % män) genomgått någon yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och 80 personer (55 % kvinnor och 45 % män) någon förberedande utbildning. Under hösten har omfattningen på de förberedande utbildningarna minskat betydligt. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

16 2.2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader Tabell A Tabellen innehåller verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. De myndighetsövergripande kostnaderna (verksamheterna 10 och 11) har fördelats enligt s.k. Örebromodellen med lönekostnaden för respektive verksamhetsgren som grund. Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete , ,1 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete , ,8 VG Regional utveckling , ,7 VG Miljömålsarbete , ,2 VG Matchning på arbetsmarknaden , ,9 VG Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden , VG Rådgivning, utbildning och information ,4 VG Inventering, uppföljning och utvärdering 330 0, ,3 VG Statligt stöd , ,3 VG Övriga myndighetsuppgifter ,5 VO Tillsyn och vägledning , ,4 VG Social tillsyn , ,2 VG Miljötillsyn , ,4 VG Djur- och livsmedelstillsyn , VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 434 0, ,3 VG Lagtillsyn 585 0, ,5 VO Ärendehandläggning , ,5 VG Omställning av energisystemet VG EG/EU-stöd ,5 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning , VG Kompetenshöjande insatser , ,4 VG Uppdragsverksamhet , ,6 SUMMA PRODUKTION , Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) ,7 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 2 Nivå 1 ( ) ,8 Nivå 2 ( , ) ,9 Nivå 3 ( ) ,2 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) ,9 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser Länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2 Den procentuella fördelningen visar resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

17 2.2.2 Tabell B Länsstyrelsen har en redovisningsstruktur som innebär att verksamhetsgrenarna inom Arbetsmarknadspolitik och Skogspolitik har integrerats i verksamhetsområdena för Regional samhällsorganisation. Detta medför att vår redovisning inte direkt är jämförbar med andra länsstyrelsers redovisning. Verksamhetskostnader Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete VG Regional utveckling VG Miljömålsarbete VG Matchning på arbetsmarknaden VG Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden VG Rådgivning, utbildning och information VG Inventering, uppföljning och utvärdering VG Statligt stöd VG Övriga myndighetsuppgifter VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelstillsyn VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn VG Lagtillsyn VO Ärendehandläggning VG Trafikärenden (avser RB 2004 och RB 2005) VG Övrig ärendehandläggning (avser RB 2004 och RB 2005) VG Omställning av energisystemet 44 VG EG/EU-stöd VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning VG Kompetenshöjande insatser VG Uppdragsverksamhet PO Arbetsmarknadspolitik PO Skogspolitik Resurssamverkan Myndighetsövergripande kostnader ( ) Totala kostnader (inkl. OH) Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta Länsstyrelsen har fördelats på resp. verksamhetsgren. 2 Inklusive myndighetsövergripande kostnader. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

18 Kommentarer till utvecklingen av verksamhetens kostnader Utåtriktat sektorsövergripande arbete De ökade kostnaderna för Utåtriktat sektorsövergripande arbete, jämfört med tidigare år, kommer sig dels av kostnaderna för investering i en ny sjöcentral inom ramen för GotSam projektet, dels av ökade kostnader för valet. Miljömålsarbete Kostnaderna för miljömålsarbetet har minskat under året. Framförallt är det de övriga kostnaderna för restaureringar och personal som minskat. Matchning på arbetsmarknaden Ökningen av kostnaderna för matchning på arbetsmarknaden beror på ändrad kostnadsredovisning. Statligt stöd De minskade kostnaderna inom Statligt stöd beror på att ett färre antal naturvårdsavtal har tecknats under året och att Länsstyrelsen därmed haft mindre kostnader för intrångsersättningar. Övriga myndighetsuppgifter Under 2006 har Länsstyrelsen tagit fram ett gediget kunskapsunderlag om markanvändningen på norra Gotland. Till följd av detta samt ett i allmänt intensifierat sektorsövergripande arbete har bidragit till ökade kostnader inom verksamhetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter Kompetenshöjande insatser De minskade kostnaderna för Kompetenshöjande insatser är en följd av att Länsstyrelsen under 2005 gjorde inomstatliga upphandlingar av uppdragsutbildningar, vilket inte har förekommit under Kostnader för utbildningar som upphandlats inom staten skall bokföras som en kostnad i verksamheten, i övriga fall bokförs kostnaden som en transferering. Uppdragsverksamhet Under 2006 har omfattningen på Länsstyrelsens uppdragsverksamhet ökat markant och därmed även kostnaderna. Ökningen är framförallt ett resultat av den arbetsmarknadspolitiska satsningen Gröna jobb. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

19 2.2.3 Tabell C Årsarbetskrafter 1 per sakområde m.m Myndighetsövergripande verksamhet (10) 12,8 11,3 24,2 2 Administration och intern service (11) 22,2 22,3 Övrig förvaltning (20) 2,3 2,4 3 2,3 3 Övrig förvaltning (21) 0,4 Kommunikationer (24) 0,4 4,7 3 3,9 3 Kommunikationer (25) 4 Kommunikationer (34) 0,3 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 3,2 2,9 3 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 2,4 1,6 2,4 Arbetsmarknad (36) 65,1 63,6 68,9 Hållbar samhällsplanering och boende (40) 2,3 2,2 3 2,8 3 Stöd till boende (41) 0,1 Omställning av energisystemet (42) 0 Kulturmiljö (43) 8 7,1 4,9 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 4 3,8 3,1 Naturvård och miljöskydd (5) 27,2 26,2 21,3 Lantbruk (60) 25,4 25,4 25,5 Rennäring (61) Fiske (62) 1,7 1,5 1,5 Skogsbruk (64) 28,2 24,7 31,3 Social omvårdnad (70) 3,2 3,5 2,9 Jämställdhet (80) 1 1,3 3 Integration (85) 1 1,1 1 Resurssamverkan 0,4 0,5 0,5 Summa 215,6 206,1 202,5 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid Länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s allmänna råd till 2 kap Tabellen har ändrats fr.o.m därför är 2004 summan av ( ). 3 Tabellen har ändrats fr.o.m därför är 2005 och 2004 summan av flera koder. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

20 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Årsredovisning 2004. www.k.lst.se

Årsredovisning 2004. www.k.lst.se Årsredovisning 2004 www.k.lst.se Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret 2004 3 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2004 6 Länsstyrelsens verksamhetsområden samt verksamhetsgrenar 8 VO

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Årsredovisning 2006. www.k.lst.se

Årsredovisning 2006. www.k.lst.se Årsredovisning 2006 www.k.lst.se 1 2 Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret 2006 5 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2006 9 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Organisationsstyrning inom Politikområde Regional samhällsorganisation 66

Organisationsstyrning inom Politikområde Regional samhällsorganisation 66 Årsredovisning 2008 Innehåll Landshövdingens sammanfattning av verksamhetsåret 2008 3 Organisation år 2008 6 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2008 7 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings-

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Ägardirektiv för Växjö Energi AB

Ägardirektiv för Växjö Energi AB Styrande dokument Ägardirektiv för Växjö Energi AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunkansliet Dokumentnamn Ägardirektiv för Växjö Energi AB Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-02-24

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer