Dnr Årsredovisning Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr 100-859-07. Årsredovisning 2006. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 148"

Transkript

1 Dnr Årsredovisning 2006 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Landshövdingens kommentar 5 2 Året i sammandrag Viktiga insatser och resultat Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 16 3 Kort om Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsens verksamhetsidé Regionala långsiktiga mål Organisation Så här arbetar vi 22 4 Förutsättningar för resultatredovisningen 24 5 Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Viktiga insatser och resultat Utåtriktat sektorsövergripande arbete Regional utveckling Miljömålsarbete Matchning på arbetsmarknaden (Arbetsmarknadspolitik) Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (Arbetsmarknadspolitik) Rådgivning, utbildning och information (Skogspolitik) Inventering, uppföljning och utvärdering (Skogspolitik) Statligt stöd (Skogspolitik) Övriga myndighetsuppgifter (Skogspolitik) 76 6 Tillsyn och vägledning Övergripande måluppfyllelse Viktiga insatser och resultat Social tillsyn Miljötillsyn Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn Lagtillsyn (Skogspolitik) 94 7 Ärendehandläggning Övergripande måluppfyllelse Viktiga insatser och resultat Omställning av energisystemet EU-stöd Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning Kompetenshöjande insatser (Arbetsmarknadspolitik) Uppdragsverksamheten (Skogspolitik) 103 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

3 8 Effektiv och samordnad länsförvaltning Länsstyrelsens framgångsfaktorer som bidragit till att stärka det sektorsövergripande arbetet Svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt Hur kompetensutvecklingen har skett för att förstärka detta arbete Jämställdhetsintegrering Övergripande måluppfyllelse Viktiga insatser och resultat Felaktiga utbetalningar Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Personalstrategiska nyckeltal Uppdrag som enligt regleringsbrevet skall redovisas i årsredovisningen Sammanställning över väsentliga uppgifter Finansiell redovisning Uppgifter om ersättningar m.m Uppdrag som styrelse eller rådsledamot 148 Bilaga 1: Återrapportering enligt bilaga 3 i regleringsbrevet för 2006 tabell B1, B2, D samt tabell Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

4 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

5 1 Landshövdingens kommentar Det gångna året har kännetecknats av en ökad medvetenhet och påminnelse om Gotlands beroende och påverkan av det som händer i vår omvärld. Året inleddes med att Gotland drabbades av ett utbrott av fågelinfluensan. Detta utbrott medförde konsekvenser för stora delar av det gotländska samhället och ställde samtidigt krav på omprioriteringar av Länsstyrelsens egen verksamhet. Under slutet av året aktualiserades klimatförändringarna genom att flera olika, både internationella och nationella rapporter visade på möjliga konsekvenser för samhället under de närmaste årtiondena. Dessa två exempel visar tillsammans med många andra på nödvändigheten att lösning av våra framtida utmaningar framför allt inom miljöområdet måste ske gemensamt och i samverkan mellan olika länder och regioner. Det är därför med stor tillfredställelse som jag ser att Gotland fortsätter att utvecklas som en aktiv och attraktiv mötesplats i Östersjön. Som ett exempel på detta kan nämnas den stora Östersjökonferens som anordnades i Visby i augusti 2006, där nära 300 personer samlades för att diskutera frågor om hållbar utveckling och tillväxt i Östersjöregionen. Deltagare på konferensen var förutom stats- eller premiärministrar från Sverige, Litauen och Finland och EU:s kommissionär för regionalpolitik även lokala och regionala ledare från städer och provinser runt Östersjön, Norge, Island, Ukraina samt Vitryssland. Bland deltagarna fanns också representanter för ett antal organisationer som länderna samverkar med på en europeisk och internationell nivå, exempelvis EU-parlamentet, Östersjöstaternas råd (CBSS), Nordiska ministerrådet och Union of Baltic Cities. Ett annat exempel på att Gotland utvecklas som internationell mötesplats är att under året så har de sista besluten om utlokaliseringar av statliga myndigheter med anledning av försvarsbeslutet 2004 fattats. Bland annat så tror jag att de delar av SIDA som kommer att lokaliseras till Gotland, bl.a. en verksamhet för lärande om hållbar utveckling, kommer att ha betydelse för Gotlands möjligheter att utvecklas till en internationell mötesplats. En annan viktig del i den utvecklingen är inriktningen på Högskolans verksamhet med en ökad satsning på utbildningsprogram som riktar sig till internationella studenter. Den nya kongresshallen, Wisby Strand, som färdigställs under våren 2007 kommer att få en stor betydelse i Gotlands ambitioner att vara en av mötesplatserna i Östersjöområdet. En av de stora utmaningarna för Gotland under de närmaste åren är ett fortsatt arbete för att det gotländska näringslivet skall utvecklas på ett positivt sätt. En nödvändighet för detta är att kommunikationsfrågan både för person- och godstrafik löses på ett långsiktigt hållbart sätt. Om inte staten tar ett övergripande ansvar för att lösa frågan så kommer villkoren för det gotländska näringslivets möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt att avsevärt försämras och kanske till och med omöjliggöras. En annan viktig uppgift som måste lösas är hur vi kan trygga den framtida energiförsörjningen. Gotlands kommun har antagit ett mål att inom en generation bli ett s.k. fossilbränslefritt område. Undersökningar har visat att Gotland är ett av de län i Sverige som har de bästa Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

6 förutsättningarna till detta. Anledningen är den stora andelen lantbruksföretag och de gröna näringarnas möjlighet att bidra till denna omställning. Det är därför med stor glädje jag ser att många lantbrukare och andra entreprenörer på Gotland antar den stora utmaning som ligger framför oss. De gotländska sockerbetsodlarna har visat på en stor initiativkraft för att hitta lösningar som både kan bidra till lösning av energifrågorna och ge möjlighet till fortsatt odling. Den gotländska landsbygden har påverkats starkt av den senaste tidens strukturförändringar inom lantbruket. En lokal energiproduktion kan bidra till att skapa arbetstillfällen på den gotländska landsbygden och genom att nya samverkansformer utvecklas kan den även bidra till en ökad social sammanhållning. Gotland är som många andra delar av den svenska landsbygden starkt negativt påverkad av den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att vi kan erbjuda bra förutsättningar så att både ungdomarna och andra uppfattar Gotland som en attraktiv plats att bo och leva på och väljer att flytta hit. Det handlar om att kunna erbjuda goda utbildningsmöjligheter men också förutsättningar för ett attraktivt och stimulerande arbetsliv både för kvinnor och män med tillgång till bra boendemiljöer med en väl fungerande social och kommersiell service för alla medborgare. För att bättre tillgodose den kommande generationens önskemål är det viktigt att ungdomarnas synpunkter tas till vara. Därför kommer jag och Länsstyrelsen att under de kommande åren fortsätta den dialog med ungdomar i utvecklings- och säkerhetsfrågor som har inletts under Enligt min uppfattning har Länsstyrelsens nya organisation som infördes under 2005 bidragit till att hela myndighetens kompetens bättre har tagits tillvara för att bedöma vilka utvecklingsvägar som är långsiktigt hållbara för Gotlands utveckling. Som ett exempel vill jag lyfta fram det omfattande kunskapsunderlag som har tagits fram omkring de förutsättningar som finns för olika former av markanvändning på norra Gotland. Det har visat sig att denna typ av breda projekt inte är så vanliga och har därför rönt ett nationellt intresse. För Länsstyrelsens del har detta projekt blivit en del i ett större paket som omfattar även Strategin för formellt skydd av skog och en Produktionsstrategi för skog i Gotlands län. Detta är även ett exempel på samband mellan olika områden och hur Länsstyrelsen har valt att hantera dem. Uppföljningen av de regionala miljömålen är ytterligare ett bra exempel på ett sektorsövergripande projekt som har engagerat stora delar av Länsstyrelsen. Under året har frågan om den framtida bemanningen på Gotska Sandön diskuterats flitigt i lokal och nationell media. Det är min förhoppning att vi tillsammans med övriga intressenter under de närmaste åren kan hitta aktiviteter inom turismområdet som möjliggör att fler människor kan få njuta av den säregna natur som finns på Gotska Sandön och att ön även i framtiden kan bemannas under stora delar av året. Under 2006 har många av mina medarbetare lagt ner ett omfattande arbete i samband med framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen och ett nytt regionalt utveck- Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

7 lingsprogram för Gotland. Dessa program är tillsammans med de två program som Länsstyrelsen ansvarar för, Landsbygdsprogrammet och ett program för Natur och kulturturism, viktiga dokument och utgångspunkter för de närmaste årens utvecklingsarbete för att skapa goda sociala, ekologiska och ekonomiska förutsättningar för gotlänningarna. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att stödja de övriga statliga myndigheterna på Gotland bl.a. i arbetet mot en hållbar utveckling. Under året har speciella insatser gjorts inom t.ex. jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsens kontakter med de gotländska arbetsgivarna är viktiga för våra möjligheter att stödja utvecklingen av det gotländska näringslivet. Det är med stor tillfredsställelse som jag noterar att vi under året ytterligare vidtagit åtgärder för att utveckla formerna för att kunna göra det arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Indelning av personalen på våra arbetsförmedlingskontor i s.k. bransch- lag är ett exempel på detta. Den nya regeringens förslag till förändringar i arbetsmarknadspolitiken kommer att innebära minskade resurser både för såväl arbetsmarknadspolitiska program som för den egna verksamheten. Under 2007 kommer även Länsstyrelsens anslagsintäkter att minska vilket kommer att ställa ökade krav på effektiviseringar i verksamheten. Min förhoppning och förvissning är dock att vi kommer att kunna hantera dessa förändrade förutsättningar på ett sätt som tar hänsyn både till de som är beroende av Länsstyrelsens verksamhet och till vår egen personal på bästa sätt. Marianne Samuelsson Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

8 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

9 2 Året i sammandrag Verksamheternas andel av de totala verksamhetskostnaderna (exkl resurssamverkan) Myndighetsövergripande verksamhet samt Administration och intern service 23,7% Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 47,9% Ärendehandläggning 24,8% Tillsyn och vägledning 3,6% 2.1 Viktiga insatser och resultat Redovisningen av viktiga insatser och resultat har inte för avsikt att vara heltäckande. Istället har några nedslag gjorts inom för Länsstyrelsen strategiska och resursmässigt omfattande områden Gotlands miljö Under året följdes för första gången de regionala miljömålen upp. Det finns det goda förhoppningar om att vi skall nå målsättningarna: Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. I en jämförelse med riket kan man konstatera att arbetet på flera områden kommit långt på Gotland. Däremot visade uppföljningen att det blir svårt att nå följande målsättningar inom angivna tidsramar: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

10 miljökvalitetsmål Når vi våra mål? Delmål Frisk luft 2. Bara naturlig försurning 3. Begränsad klimatpåverkan 4 skyddande ozonskikt 5. ett rikt odlingslandskap 6. levande skogar 7. God bebyggd miljö 8. säker strålmiljö 9. Giftfri miljö 10. Grundvatten av god kvalitet 11. levande sjöar och vattendrag 12. ingen övergödning 13. myllrande våtmarker 14. Hav i balans samt levande kust och skärgård 15. ett rikt växt och djurliv För samtliga miljömål gäller att de endast kan uppnås genom att insatser från alla aktörer i samhället, i form av myndigheter, kommunen, näringsliv och enskilda medborgare, initieras Nytt och gammalt landsbygdsprogram Den viktigaste insatsen som Länsstyrelsen genomfört under 2006, i arbetet med att stödja en positiv utveckling av landsbygden, är framtagandet av en regional genomförandestrategi för nya landsbygdsprogrammet. Strategin är flexibelt utformad vilket innebär att den är öppen för nya idéer och lösningar vartefter som förutsättningarna i det gotländska samhället förändras. En viktig skillnad mellan det nya och det gamla programmet är att fokus flyttats från lantbruket till landsbygden som helhet. Exempel på nya insatsområden är skogen, turismen och energiomställningen. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

11 Det gamla landsbygdsprogrammet har genom miljöstöden haft, och det nya kommer att ha, en stor betydelse för det gotländska lantbrukets omställning till en mer miljömässig produktion. Miljöstöd Antal Areal Antal Areal Antal Areal Betesmarker Ekologisk odling Andel av beslutat miljömål Andel ekologisk odling >100 % ca 17 % Enligt det regionala miljömålet Ett rikt odlingslandskap skall arealen hävdad betesmark, av de mest hotade typerna, uppgå till minst hektar år Som framgår av tabellen ovan har Länsstyrelsen de senaste två åren beviljat miljöstöd till runt hektar betesmark. Övervägande delen av denna mark utgörs av de mest hotade typerna varvid vi kan konstatera att miljömålet i dagsläget är uppnått. Regeringens mål för den ekologiska odlingen är att 20 % av jordbruksmarken skall nyttjas till certifierad ekologisk odling år Av den gotländska jordbruksmarken nyttjas cirka 17 % till ekologisk odling vilket innebär att vi kommit en bit på vägen men ännu inte har uppnått den nationella målsättningen. Det gamla landsbygdsprogrammet har haft stor betydelse för utvecklingen inom miljöområdet. Men det är inte det enda område där det haft betydelse, exempelvis har det varit viktigt för investeringsviljan i lantbruket. Den gotländska lantbrukskåren är jämfört med riket ung och expansiv. Av den anledningen har programmets investerings- och startstöd haft stor betydelse. Under de tre senaste åren har sammanlagt investeringsstöd beviljats till 97 lantbrukare uppgående till cirka 18,1 miljoner. Under motsvarande period har 25 nya lantbrukare beviljats startstöd på 4,5 miljoner. Stöden i sig är kanske inte så omfattande men Länsstyrelsens uppfattning är att de kan vara av avgörande betydelse när någon funderar på att starta upp eller utöka sin verksamhet. Stöd till utveckling av lantbruksföretagandet Investeringsstöd (tkr) Startstöd (tkr) Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

12 2.1.3 Två skogsstrategier Länsstyrelsen har under året arbetat med att ta fram två viktiga strategier rörande den gotländska skogen. Den första strategin har tagits fram i syfte att ge vägledning i arbetet med formellt skydd av skogsmark, det vill säga miljömålet Levande skogar delmål 1. Den andra strategin behandlar de skogliga sektorsmål som syftar att öka aktiviteten och därmed med produktionen i den gotländska skogen. Länsstyrelsens styrelse fattade beslut om båda dessa strategier på förra årets sista styrelsemöte. Miljömålet Levande skogar anger att fram till och med 2010 skall hektar skyddsvärd produktiv skogsmark vara avsatt eller skötas för naturvårdsändamål. Av målet framgår det även att det under perioden 1999 till 2010 formellt skall skyddas hektar genom naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Av tabellen nedan framgår det att Länsstyrelsen till och med 2006 endast formellt skyddat drygt 60 % av den areal som vi skall skydda enligt miljömålet och därmed blir det mycket svårt att klara målsättningen till Områdesskyddad areal Beslutad Områdesskyddad areal hektar varav produktiv 207 Områdesskyddad areal hektar varav produktiv Andel av beslutat miljömål 63 % Initierad (ej beslutad) Områdesskyddad areal hektar varav produktiv 287 Utbetalda intrångsersättningar kronor En förutsättning för att skogsbruket skall kunna leva upp till högt ställda miljöambitioner, i form av formella och frivilliga avsättningar, är att den övriga marken effektivt nyttjas till produktion av vedråvara. I syfte att stimulera till detta har Länsstyrelsen under året i samverkan med skogsbruket utarbetat en strategi för ökad aktivitet i den gotländska skogen. Det största problemet inom det gotländska skogsbruket är att alldeles för lite skog föryngringsavverkas. Sektorsmålet för föryngringsavverkningar anger en målnivå på hektar per år fram till och med Den låga aktiviteten bedöms framförallt bero på att få gotländska skogsägare direkt försörjer sig på sitt skogsbruk. Under 2006 ökade föryngringsavverkningarna kraftigt jämfört med föregående år, fortfarande är vi dock långt ifrån att uppnå sektorsmålet. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

13 Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning, areal (ha) Andel av sektorsmål (%) Markanvändningen på norra Gotland Länsstyrelsen har under året slutfört den kartläggning av markanvändningen på norra Gotland som initierades Det material som tagits fram är mycket omfattande och behandlar såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala aspekter av markanvändningen på norra Gotland. Exempel på information som framkommit genom kartläggningen är dels att det inte finns någon målkonflikt mellan kalkbrytning och skogsbruk i stort, vilket det däremot finns mellan bevarandet av naturvärden och kalkbrytning. Dels har det framkommit att en majoritet av de fast boende på norra Gotland, både kvinnor och män, idag är positiva till kalkbrytning så länge den inte påverkar vattentillgången. Kartläggningen har tagits fram i samverkan med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och Gotlands kommun. Vid framtida beslutsfattande kommer kunskapsunderlaget, och den kompetens som byggts upp i och med dess framtagande, att utgöra ett värdefullt underlag Uppföljning av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen har under året följt upp den handlingsplan som finns för jämställdhetsintegreringsarbetet. Uppföljningen av arbetet mot externa aktörer visar bland annat att Länsstyrelsen sedan handlingsplanens antagande 2005 genomfört tolv seminarier och två konferenser om jämställdhet för att höja medvetenheten om samt påvisa betydelsen av att integrera jämställdhetsfrågan inom olika sak- och politikområden. Därutöver har myndigheten vid 20 tillfällen medverkat i externa utbildningsinsatser i jämställdhet. Sammanlagt bedömer Länsstyrelsen att personer har deltagit i dessa olika arrangemang under 2005 och Av deltagarna är majoriteten kvinnor men antalet män har ökat med tiden. Den aktör som efterfrågar mest kunskap och stöd från Länsstyrelsen är Gotlands kommun. Deras behov av stöd handlar om hur man kan jobba med jämställdhetsintegrering inom den sociala dimensionen (barn, utbildning och socialtjänst) samt inom tillväxtdimensionen (regionalt utvecklingsarbete och samhällsplanering). Andra aktörer som efterfrågat stöd är statliga myndigheter. Länsstyrelsens bedömning är att kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, och därmed frågans komplexitet, ökar i länet för varje år. Detta har fått till följd att efterfrågan på Länsstyrelsens kompetens ständigt ökar. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

14 2.1.6 Väl fungerande arbetsmarknad Länsstyrelsens bedömning är att tillståndet på den gotländska arbetsmarknaden är relativt gott. Under året har vi kunnat se att fler arbetslösa går i jobb, de flesta män, färre anmäler sig till Arbetsförmedlingen, mer nyanmälda platser och så vidare. Förklarande faktorer till den positiva utvecklingen är bland annat etableringen av nya myndigheter, till följd av försvarsnedläggningen, och en kraftig nybyggnation. Orosmoln finns givetvis, till exempel Swedish Meats varsel av ett 80-tal anställda. Sysselsättningsutveckling Sysselsättning :e kvartalet :e kvartalet Antal sysselsatta i åldern år Varav kvinnor Varav män Under året har en ökad aktivitet på länets arbetsmarknad noterats. Antalet sysselsatta ökade under 2006 med personer. Av tabellen ovan framgår det även att de gotländska männen har haft en betydligt gynnsammare sysselsättningsutveckling än kvinnorna. Sammanlagt har antalet arbetslösa under året endast minskat med 300 personer detta till följd av att arbetskraften under året ökat relativt kraftigt. Nya arbetstillfällen Nyanmälda platser Antal nyanmälda platser (st) Utvecklingen under de senaste åren har inneburit att det är främst inom den privata sektorn (handel- och tjänstesektorerna) som nya jobb skapats. Tillverkningsindustrin har trots god ekonomi och bra orderingång inte aviserat särskilt många rekryteringar förrän under fjärde kvartalet Starta eget Länsstyrelsen försöker inom ramen för sitt arbete med arbetsmarknadspolitiken stimulera till nyföretagande genom utbildning och bidrag. Bidrag till företagsutveckling Starta eget bidrag (tkr) Kostnader för Starta eget utbildningar (tkr) Under året har 30 kvinnor och 29 män genomgått en förberedande utbildning i Starta eget (2005: 36 kvinnor och 35 män). Bidrag till att Starta eget har under motsvarande Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

15 period beviljats till 26 kvinnor och 41 män, vilket är en minskning jämfört med föregående år (2005: 33 kvinnor och 49 män). De företag som beviljats bidrag har sammantaget startat upp 40 olika typer av verksamheter, de två vanligaste har varit byggnadssnickeri och konsultverksamhet inom organisation och information. Arbetsmarknadsåtgärder Omfattningen på arbetsmarknadspolitiska insatser, som utbildning, praktik och andra programinsatser ökade fram till och med september (jämfört med föregående år) för att därefter minska betydligt. Sammantaget innebar detta att insatserna under 2006 minskade med 6,2 % i omfattning jämfört med föregående år. Arbetsmarknadspolitiska medel Beviljade arbetsmarknadspolitiska medel (tkr) varav Aktivitetsstöd (tkr) varav Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (tkr) varav Kompetenshöjande insatser inom Arbetsmarknadspolitiken (tkr) Under året har i genomsnitt personer (50 % kvinnor och 50 % män) deltagit i något arbetsmarknadspolitiskt program per vecka. Programvolymen har ökat jämfört med föregående år (2005: personer, varav 49 % kvinnor och 51 % män). Varje månad har i genomsnitt 61 personer (40 % kvinnor och 60 % män) genomgått någon yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och 80 personer (55 % kvinnor och 45 % män) någon förberedande utbildning. Under hösten har omfattningen på de förberedande utbildningarna minskat betydligt. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

16 2.2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader Tabell A Tabellen innehåller verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. De myndighetsövergripande kostnaderna (verksamheterna 10 och 11) har fördelats enligt s.k. Örebromodellen med lönekostnaden för respektive verksamhetsgren som grund. Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete , ,1 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete , ,8 VG Regional utveckling , ,7 VG Miljömålsarbete , ,2 VG Matchning på arbetsmarknaden , ,9 VG Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden , VG Rådgivning, utbildning och information ,4 VG Inventering, uppföljning och utvärdering 330 0, ,3 VG Statligt stöd , ,3 VG Övriga myndighetsuppgifter ,5 VO Tillsyn och vägledning , ,4 VG Social tillsyn , ,2 VG Miljötillsyn , ,4 VG Djur- och livsmedelstillsyn , VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 434 0, ,3 VG Lagtillsyn 585 0, ,5 VO Ärendehandläggning , ,5 VG Omställning av energisystemet VG EG/EU-stöd ,5 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning , VG Kompetenshöjande insatser , ,4 VG Uppdragsverksamhet , ,6 SUMMA PRODUKTION , Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) ,7 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 2 Nivå 1 ( ) ,8 Nivå 2 ( , ) ,9 Nivå 3 ( ) ,2 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) ,9 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser Länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2 Den procentuella fördelningen visar resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

17 2.2.2 Tabell B Länsstyrelsen har en redovisningsstruktur som innebär att verksamhetsgrenarna inom Arbetsmarknadspolitik och Skogspolitik har integrerats i verksamhetsområdena för Regional samhällsorganisation. Detta medför att vår redovisning inte direkt är jämförbar med andra länsstyrelsers redovisning. Verksamhetskostnader Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete VG Regional utveckling VG Miljömålsarbete VG Matchning på arbetsmarknaden VG Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden VG Rådgivning, utbildning och information VG Inventering, uppföljning och utvärdering VG Statligt stöd VG Övriga myndighetsuppgifter VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelstillsyn VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn VG Lagtillsyn VO Ärendehandläggning VG Trafikärenden (avser RB 2004 och RB 2005) VG Övrig ärendehandläggning (avser RB 2004 och RB 2005) VG Omställning av energisystemet 44 VG EG/EU-stöd VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning VG Kompetenshöjande insatser VG Uppdragsverksamhet PO Arbetsmarknadspolitik PO Skogspolitik Resurssamverkan Myndighetsövergripande kostnader ( ) Totala kostnader (inkl. OH) Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta Länsstyrelsen har fördelats på resp. verksamhetsgren. 2 Inklusive myndighetsövergripande kostnader. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

18 Kommentarer till utvecklingen av verksamhetens kostnader Utåtriktat sektorsövergripande arbete De ökade kostnaderna för Utåtriktat sektorsövergripande arbete, jämfört med tidigare år, kommer sig dels av kostnaderna för investering i en ny sjöcentral inom ramen för GotSam projektet, dels av ökade kostnader för valet. Miljömålsarbete Kostnaderna för miljömålsarbetet har minskat under året. Framförallt är det de övriga kostnaderna för restaureringar och personal som minskat. Matchning på arbetsmarknaden Ökningen av kostnaderna för matchning på arbetsmarknaden beror på ändrad kostnadsredovisning. Statligt stöd De minskade kostnaderna inom Statligt stöd beror på att ett färre antal naturvårdsavtal har tecknats under året och att Länsstyrelsen därmed haft mindre kostnader för intrångsersättningar. Övriga myndighetsuppgifter Under 2006 har Länsstyrelsen tagit fram ett gediget kunskapsunderlag om markanvändningen på norra Gotland. Till följd av detta samt ett i allmänt intensifierat sektorsövergripande arbete har bidragit till ökade kostnader inom verksamhetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter Kompetenshöjande insatser De minskade kostnaderna för Kompetenshöjande insatser är en följd av att Länsstyrelsen under 2005 gjorde inomstatliga upphandlingar av uppdragsutbildningar, vilket inte har förekommit under Kostnader för utbildningar som upphandlats inom staten skall bokföras som en kostnad i verksamheten, i övriga fall bokförs kostnaden som en transferering. Uppdragsverksamhet Under 2006 har omfattningen på Länsstyrelsens uppdragsverksamhet ökat markant och därmed även kostnaderna. Ökningen är framförallt ett resultat av den arbetsmarknadspolitiska satsningen Gröna jobb. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

19 2.2.3 Tabell C Årsarbetskrafter 1 per sakområde m.m Myndighetsövergripande verksamhet (10) 12,8 11,3 24,2 2 Administration och intern service (11) 22,2 22,3 Övrig förvaltning (20) 2,3 2,4 3 2,3 3 Övrig förvaltning (21) 0,4 Kommunikationer (24) 0,4 4,7 3 3,9 3 Kommunikationer (25) 4 Kommunikationer (34) 0,3 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 3,2 2,9 3 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 2,4 1,6 2,4 Arbetsmarknad (36) 65,1 63,6 68,9 Hållbar samhällsplanering och boende (40) 2,3 2,2 3 2,8 3 Stöd till boende (41) 0,1 Omställning av energisystemet (42) 0 Kulturmiljö (43) 8 7,1 4,9 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 4 3,8 3,1 Naturvård och miljöskydd (5) 27,2 26,2 21,3 Lantbruk (60) 25,4 25,4 25,5 Rennäring (61) Fiske (62) 1,7 1,5 1,5 Skogsbruk (64) 28,2 24,7 31,3 Social omvårdnad (70) 3,2 3,5 2,9 Jämställdhet (80) 1 1,3 3 Integration (85) 1 1,1 1 Resurssamverkan 0,4 0,5 0,5 Summa 215,6 206,1 202,5 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid Länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s allmänna råd till 2 kap Tabellen har ändrats fr.o.m därför är 2004 summan av ( ). 3 Tabellen har ändrats fr.o.m därför är 2005 och 2004 summan av flera koder. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

20 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

A. Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande

A. Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande VERKSAMHETSSTYRNING A. Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande Mål Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Innehåll. Medarbetarna om året som gått: 13

Innehåll. Medarbetarna om året som gått: 13 Året i korthet 2006 Innehåll Förord 2 Länsstyrelsens uppdrag och verksamhetsidé 3 Viktiga insatser och resultat 2006 5 Miljömålsuppföljning 5 Regionalt utvecklingsprogram 5 Nytt och gammalt landsbygdsprogram

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare Var står vi? Bedömning av måluppfyllelse varje senhöst Ingen bedömning

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer