I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g

Transkript

1 1 I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g GENERATION - II sidan Tabell - II: Tabell - II: GENERATION - I Tabell - I: GENERATION I Tabell I: GENERATION II Tabell II: GENERATION III Tabell III: Tabell III: Tabell III: Tabell III: Tabell III: GENERATION IV Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: Tabell IV: GENERATION V Tabell V: Smedssläkten Palms anor Generationerna I - V (se tabell IV: 1-2 ; släkten Forsslund) finns införda på sidorna

2 2 GENERATION VI Bilaga 3 till tabell VI: 1-2, endast A-grenen Bilaga 4 till tabell VI: Bilaga 6 till tabell VI: GENERATION VII Tabell VII: Emma och Johan Forsslunds bröllopskort... 66/67 Bilaga 3 till tabell VII: Bilaga 5 till tabell VII: Bilaga 7 till tabell VII: GENERATION VIII Bilaga 1 till tabell VIII: Bilaga 2 till tabell VIII: Bilaga 3 till tabell VIII: Bilaga 4 till tabell VIII: GENERATION IX Tabell IX: Bilaga 1 till Supplementet till Släktboken (With English translation) Bilaga 2 till Supplementet till Släktboken (With English translation) Bilaga 3 till Supplementet till Släktboken Appendix 3 to the Supplement of the Family Record Book Poem: "My Dad" by Jean V. Merchant Poem: " My Family" by Jean V. Merchant oooooooooooo

3 1 GENERATION - II Tabell - II : 3-4 Lars, efternamnet är obekant, liksom hustruns namn och respektive föräldrars namn. Födda omkring år Barn : Johan Larsson, ( se tabell - I : 3-4 ), född omkring 1660 i Fager stabruk, Torsåkers församling, Gävleborgs än. Landskap Gästrikland. Tabell - II : 5-6 Johan och hans hustru Brijta. Efternamnen är obekanta. Födda omkring Carin Johansdotter, ( se tabell - I : 3-4 ). Född omkring I Torsåkers Förhörsbok , AA 1 : 2 b, är Carins moder antecknad som svärmoder i smeden Johan Larssons familj. Hennes namn bör ha varit Brijta, eftersom Carins äldsta dotter bar detta namn. Svärmodern Brijta avled under perioden Enligt gammal sed fick äldste sonen farfars ( här Lars ) namn och äldsta dottern ( här Brijta ) mormors namn. Näst äldsta sonen skulle bära morfars namn ( här Johan ) och näst äldsta dottern farmors namn ( Carin ). Carin Johansdotters föräldrar kan ha bu-rit namnen Johan och Brijta. De kan ha varit födda omkring Anmärkning: Före år 1686 var prästerna inte ålagda kyrkobokföring och ett enhetligt formulär för husförhörslängder fastställdes inte förrän på talet. Tidigare fanns s. k. katekismi-längder från slutet av talet och fram till början av talet. I dessa förekommer tyvärr inga uppgifter om födelsetid och födelseort. Längder-

4 2 na var avsedda för anteckningar om befolkningens nattvards- gång. Det utesluter inte att präster före år 1686 gjort informella anteckningar över sina församlingsbor. De nyssnämnda formu- lären innehåller även katekismilängder. Uppgifter om släkten kan kompletteras med studier av bruksböcker, jordägarböcker, generalmönsterrullor, kyrkoräkningar, bouppteckningar, domböcker, utskrivning av bondesoldater (Kung Gustaf II Adolf, ) m. fl. Tabell - I : 3-4 GENERATION - I Smeden Johan Larsson, född omkring 1660 i Fagersta, ( se tabell - II : 3-4 ). Död omkring 1747 och hans hustru Carin Johansdotter, ( se tabell - II : 4-5 ). ( Tors-åkers kyrkoarkiv, Gb, Serie A1-1, , sid ) Gävleborgs län. Landskap Gästrikland. Barn : Lars Larsson Håhl, avrest till Gävle med hustru Barbro. Brijta Larsdotter, Johan Larsson, hustruns namn var Cherstin. Eric Larsson, Anders Larsson Håhl, ( se tabell I : 3-4 ), född omkring Carin Larsdotter, Daniel Larsson Håhl, boende i Fagersta, ( se tabell I : 3-4; Faddrar ). Anmärkning: I Torsåkers förhörsbok anges att Johan hör illa och därför "förmentes svara" vid husförhöret. Så var det ofta med smederna beroende på stångjärnshammarens dån.

5 3 GENERATION I Tabell I : 3-4 Mästersmeden Anders Larsson Håhl, ( se tabell - I : 3-4 ), född omkring 1685 i Fagersta bruk,torsåkers församling Gävleborgs län. Död på ålderdomshemmet i Berg den 19 mars Hustrun var Anna Andersdotter. Anders blev mästersmed i Nyhyttan år Sara Andersdotter Håhl, ( se tabell II : I - 2 ), född 11 oktober, döpt 12 oktober 1708 i Fagersta, Torsåkers församling, Gävleborgs län. Död i Hofors den 24 maj, begravd den 26 maj Hon dog av ålderdom. Gift den 19 oktober Anmärkning: I födelseboken för 1708 är fadern upptagen som smeden Anders Håhl. Faddrar : Abel Pärsson i Fagersta Smedsdrängen Lars Larsson Håhl Matthes Hanssons hustru Daniel Håhls hustru i Fagersta Tabell II : 1-2 GENERATION II Mästersvennen, stångjärnshammarsmeden Fredrich Hansson, född 1716 i staden Plauen, Sachsen, beläget i nuvarande Öst-Tyskland. (Enligt Torsåkers förhörsbok åren , A I : 5,

6 4 sidan ). Föräldrarna är okända och fordrar studier i Sachsen, se anmärkning i slutet av denna tabell. Död den 27 september på ålderdomshemmet i Berg, begravd den 2 oktober Fredrich var gift två gånger: 1. Med Sara Andersdotter Håhl, ( se tabell I : 3-4 ). Död Gift den 19 oktober Med Brita Ersdotter, född 1723 i Storvik, Torsåkers församling. Gift den 1 december Brita var fadder till Fredrich och Saras söner Hans och Fredrich. Barn i första giftet: Anders, ( Anders Fredrichson ), född 21 februari, döpt 26 februari 1744 i Hofors ( se tabell III : 1-2 ). Hans, ( Hans Fredrichson ), född 8 november, döpt 9 november 1746 i Hofors. Avflyttad till Gävle, där han ej kunnat återfinnas. Fredrich, ( Fredric Fredrichson), född 25 juni, döpt 29 juni 1750 Död 1751 i bröstsjuka, endast 3/4 år gammal. Faddrar till Anders: Anders Persson Lars Håhl Hustru ( oläsligt ) Hustru ( oläsligt ) Faddrar till Hans: Jonas Andersson Anders Persson Carin Danielsdotter Brita Ersdotter Faddrar till Fredrich: Per Lundberg hustrun Brita Persdotter Petrus Stolpe Pigan Brita Ersdotter i Storvik Anmärkning: Av Torsåkers församlings Inflyttningsbok , sidorna framgår att Fredrich Hansson inflyttade 1735 från Hille soc-ken i Gävleborgs län. Hille bruk ligger 10 km norr om Gävle.

7 5 Husförhörsböcker för Hille församling finns inte före år Ej heller bruksböcker finns. Med hänsyn till att Fredrich endast var 19 årgammal har man antaget att han invandrade1735 till Hille, via Gävle hamn. Av Hoforss Bruks Hufvud Book Anno 1735 : 3, uppslag 98, framgår att Fredrich fick anställning vid bruket som kol-dräng den 1 oktober Han erhöll ett löneförskott att an-vändas för inköp i bruksmagasinet. Förskottet "descorderades" i 1736 års balansräkning. Eftersom Fredrich enligt husförhörs-boken var född i Sachsen har för säkerhets skull födelse-böckerna i Hille studerats för år 1716 och enligt nedan även för år Ingen pojke med namnet Fredrich återfinnes i dessa under de aktuella åren. I Torsåkers dödsbok för år 1791 ( Torsåkers kyrkoarkiv, Serie C:4, sidan 475 ) anges det att Fredrich dog på fattigstugan, ålderdomshemmet, i Berg av rötfeber (fläcktyfus) 79 år gammal. Är denna åldersangivelse rätt, så skulle Fredrich vara född 1712 och inte Födelseåret 1716 får efter nyssnämnda kontroll anses vara det rätta. Fredrich förekommer ej heller i Hille församlings kommunionböcker (nattvardsböcker). Det förekommer i gamla tider datum- och namnfel i kyrkoböcker, bouppteckningar och andra handlingar. Den 1 juli 1989 har Gösta Forsslund i brev gjort en förfrågan om släktfadern Fredrich Hansson i Östtyskland. Brevet är efter ambassadens hörande adresserat till "Ministerium des Innern Staatliche Archivvervaltung." Berliner Strasse Potsdam. DDR. Se även en särskild redogörelse betitlad: "På Mästersven-nen Fredrich Hanssons tid." Tabell II : 3-4 Bergsmannen Philip Pehrsson och hans hustru Catharina Jonsdotter i Tyrishyttan, Torsåkers församling, Gävleborgs län. Landskap Gästrikland. Catharina ( Carin ) Philipsdotter, ( se tabell III: 1-2 ), född i Thyris-

8 6 hyttan 27 februari Död 28 april, begravd 6 maj Faddrar: Eric Ersson och hans hustru, Carl Jonsson, ( troligen Carins morbror). GENERATION III Tabell III : 1-2 Mästersvennen, stångjärnshammarsmeden Anders Forsslund, född 21 februari 1744, ( se tabell II : 1-2 ), och hans hustru Catharina (Carin ) Philipsdotter, ( se tabell II : 3-4 ). Gifta den 28 decem-ber 1767 i Hofors. Död 28 april Anders dödsår är inte fastställt, vilket framgår av nedanstående text, dock troligen mel-lan Han flyttade ensam från familjen Fredric Forsslund, född 7 maj, döpt 9 maj 1770 i Hofors, Torsåkers församling, ( se tabell IV: 1-2 ). Pehr ( Petter ) Forsslund, född 21 maj, döpt 22 maj 1774 i Hofors, Torsåkers församling. Gift 29 maj 1798 med Catharina God. Pehr dog 6 december Se nedan i slutet av denna tabell. Hans Forsslund, född 29 september, döpt 1 oktober 1786 i Strömbacka bruk, Bjuråkers församling. Är antecknad som "knipsmedsdräng ". En dotter, "som är död." Född och död i Strömbacka. Ej återfunnen i Födelse & Dödboken för åren Se nedan. Faddrar till Fredric: Anders Isacsson och hans hustru Margareta Hansdotter

9 7 Smeden Per Persson Pigan Brita Persdotter från Hofors Uppgiften om Anders Forsslunds dotter har återfunnits i Bjur- åkers Död- och Begravningsbok , sidan 31, april månad 1797 ( mikrofilm GH - 22 ). Anteckningen lyder: "Catharina Philipsdotter på Strömbacka; Enkan Catharina Philipsdotter föddes i Torsåkers förs. Fadern Bergsmannen Philip Pehrsson och Modern Catharina Jonsdotter. Gift 1767 med Mästersvennen Anders Forsslund, haft 3 söner med honom, och en dotter som är död. Kom till Församlingen 1782, hafva lefat stilla och Christligt, dog efter Gudelig beridelse d: 28 Apr. och begravdes d: 6 Maj, 54 år gammal." "Bouppteckning från Delsbo häradsrätt, akt 342 år 1797, efter Hammarsmedsänkan Catharina Forsslund. Boet är uppgivit den 8 maj av mästersmeden Jonas Boldner och Daniel Wård. Behållningen var 11 daler". Dödsdagen är i akten felaktigt angiven till den 2 maj. Skall vara 28 april, begravd 8 maj. Namnbyte: Anders Fredrichson var den förste som kallade sig Forsslund. I husförhörsböckerna för Torsåkers församling står han upptagen som Anders Fredrichson fram till utflyttningen I Torsåkers Kyrkoarkiv, serie B B: 1, Utflyttningsboken, sidan 355, anges den 21 augusti 1782, att "Smeden Anders Fredricsson Forslund i Ho-fors utflyttade till Bjuråker med hustrun Carin Philipsdotter samt sönerna Fredric och Peter". I Bjuråkers församlings husförhörs-längder återfinnes han som Mästersven Anders Forsslund. Enligt dopböckerna i Torsåkers församling anges, att fadern till sönerna Fredric och Pehr heter Anders Fredrichson och att i Bjuråkers församling fadern till den på Ström-backa bruk födde sonen Hans, heter Anders Forsslund.

10 8 Tidpunkten för namnbytet kan därför anges till år 1782 och att bostadsorten Hoforss, som stavades på detta sätt vid denna tid, kan ha påverkat namnets stavning och sammansättning. Anmärkning: Familjen bodde först i Hofors och flyttade sistnämnda år till Åsmanshyttan, Torsåkers församling, Gävleborgs län. Land-skap Gästrikland. Återflyttade till Hoforss Bruk och arbetade där som hammarsmed och mästersven. Den 21 augusti 1782 flyttade familjen till Strömbacka bruk, Bjuråkers församling, Gävleborgs län. Landskap Hälsingland. I denna församlings husförhörsbok för åren ( A I: 4 ) är Anders antecknad som "Bort-flyttad" i kolumnen för "Omständigheter". Vart han flyttade är inte antecknat. Han har del-tagit i husförhören fram till den 16 februari 1789, varför detta år är hans flyttningsår. Familjen bodde kvar i Strömbacka och ingen ändring har skett inom familjen i husförhörsboken till och med år Hustrun Catharina Philipsdotter dog Hon anges då som änka. En anledning till Anders avvikande från familjen kan vara en av Domkapitlet i Uppsala beviljad skilsmässa. Frånskilda hustrur kunde nämligen i kyrkoskrivningshandlingarna vid denna tid uppträda med beteckningen "änka" i brist på lämplig beteck-ning för hennes civilstånd. Skilsmässan brukade även behandlas vid världslig domstol. Frågan är dock om i så fall ärendet varit uppe i Bergstingsrätten, där mål med bruksfolk inblandade normalt förekommer. Bergstingsrättens protokoll och domböcker förvaras i Bergmästarens arkiv, i Landsarkivet i Uppsala, där även Uppsalas domkapitels arkiv med däri ingående skilsmässohandlingar är att finna. Efter besök i Uppsala Landsarkiv har man i Domkapitlets hand-lingar ej kunnat få bekräftelse på någon skilsmässa mellan Anders och hans hustru Elisabeth. Vid genomgång av i Landsarkivets Bergstingsrätteprotokoll och domböcker fann man att dessa slutade år Man fick därför vända sig till Riksarkivet i Stockholm och där studera Renovationer (förnyande) av Bergstingsrätternas domböcker för efterföljande år. Bergstingsrätterna hade en egen indelning av riket. Arkivet heter: Bergskollegie arkiv. Gästrikland och Hälsingland har för aktuella år samman-

11 9 förts i: Uplands Domböcker I detta finns ett ytterli-gare arkiv: Advokatfiskalskontorets arkiv. Rättsprotokoll. Dessa är samlade i fyra volymer. Signum: E II e: 19, 20, 21, 22. Dessbättre återfanns ingen Forsslund vare sig i domstolsprotokoll eller i saköreslängder. Däremot kände man igen både bruksanställda och patroner vid Strömbacka bruk. Överraskande fann man under ovanstående år, inbundna bland domsprotokollen, en försäkringskassas bokföringar år : Räkning öfver Gästrikelands Hammar Smeds Låde Medel. Inbetalningar gjordes av enskilda smeder eller från på respektive orter befintliga lokala "lådor". Inkomster erhölls även från de avgifter som uttogs för "Mäster Bref" och för "Mäster Svens Bref". Se bilaga 1, sidan 1. I räkningen för 1786 fanns den eftersökte Anders Fors(s)lund som inbetalare av 40 skillingar. Han har troligen tillfälligt bott på Åttersta bruk, men skriven på Strömbacka bruk. Se bilaga 2, sidan 2. Åttersta ligger i Ovansjö församling, Gävleborgs län. Torsåkers församling, från vilken Anders flyttade 1782 till Strömbacka, gränsar till Ovansjö församling. Kassan gjorde utbetalningar till smederna och deras anhöriga. Se bilaga 2, sidan 3. Utebetalt till Förlamade Smeder och Enkor. Man betalade även för korttidssjukdom, t ex "Mästersmed Jonas Waller 10 veckor ofärdig". Se bilaga 1, sidan 2. Ett annat konto fanns under "Utgifter": Till Hammarsmeds Lärlingar. Under denna rubrik återfinns Anders Forsslunds son: Fredr. Forsslund, Strömbacka. Se bilaga 1, sidan 2. Utbetalningen får väl ses som ett stipendium. Vid kontroll av mantalsförteckningarna i både Ovansjö och Torsåkers församlingar kunde Anders inte återfinnas. Detta kan förkla-ras av "att han var på resande fot". I avräkningsboken år 1791 för Strömbacka bruk finns en anteckning gällande december 1790 för smedsdrängen Fredric Forss- lund. Han debeterades "efter Flodmans uppgift" (Inspector Sven Aaron Flodman, Strömbacka bruk) för:

12 10 " ett par strumpor genom Roten nr 2 i Harmånger Contant Summa 6.44 daler". Kan detta varit en omkostnad för fadern Anders? I så fall lever han 1790 och är inflyttad till Harm-ånger. Ej återfunnen i denna församlings husförhörsbok åren Ej heller i In- och Utflyttningsboken, För tidigare år saknas denna bok. Ej i Död & Begr boken På resande fot? Se sid Av ett personregister till, "Mantalsförteckningen för Bruk i Hälsningland ," i Ramseles släktforskningscentrum fann man att en Anders Forsslund var mantalsförd på Hedvigsfors Bruk. Vid kontroll av mantalslängderna är det sonsonen med samma namn född 1794, som avses (se tabell IV : 1-2). Tyvärr kan man fortfarande inte efter 1789 påvisa Anders Forsslund, född 1744, i förhörslängder eller dödsböcker i eller Bjuråker omkringliggande församlingar. I Iggesunds Bruks arkiv finns Strömbacka Bruks bokföringsböcker och likaså Hedvigfors Bruks bokföringsböcker. De senare saknas för de aktuella åren I detta arkivs handlingar gällande Strömbacka Bruk har ytterligare forskningar gjorts angående Anders. Tyvärr finns inte räkenskapsböcker för den i detta sammanhang intressanta tidsperioden före Man kan fastslå att Anders inte är antecknad vid bruket från och med Sonen Fredric efterträdde fa-dern som mästersven och fick sin första mästersvenslön Dock återkommer Anders i Avräkningsboken för Strömbacka Bruk år I registret över i boken upptagna personers namn under bokstaven F, finns bland andra: Mästersven Fredric Forsslund, sidan 35, Smedsdrengen Petter Forsslund, sidan 39, och anteck-ningen: "Bortflyttad Smed. Anders Forsslund", sidan 40. Debet- och Creditsidorna visar följande överskrift: "Smeden Bortrymd: Anders Forsslunds Hustru". Hustrun har debeterats den 1 augusti och 1 september 1796 för Råg, Korn och Salt samt för 1 rulle Tobak. Hon har crediterats för en ingående Balance d: 31 Oct 1795, enligt conto 517, med 1.16 RD och d: 1 Sept, 1796 med 2.12 RD på Dagsverkscontot, 659. Kontot är i balans.

13 11 Stor möda har som synes nedlagts för att återfinna Anders Forsslund för att fastställa var och när han dog. Anmärkning: Bergstingsrätter var specialdomstolar i Bergslagen för alla yrkes-, arbets- och leverans-"stridigheter rörande gruvor, hyttor, stångjärns- och manufakturhammare samt ädlare verk". Ordförande var en bergmästare och bisittare bergsnämndemän. Bergstingsrätter omtalas 1672 såsom "av ålder brukliga" och upphävdes 1852, då deras domsrätt överflyttades till de allmänna underdomstolarna. Från bergstingsrätterna kunde man vädja till Bergskollegium, som var ett centralt ämbetsverk i Stockholm för tillsyn över den svenska bergshanteringen och avdömande av dit överklagade mål från bergstings- och gruverätter. Bergskollegiums domsrätt upphävdes 1828 och överfördes till de allmänna domstolarna, varefter Bergskollegium upplöstes 1857 och dess övriga ärenden övertogs av Kommerskollegium. (Svensk Uppslagsbok AB. Malmö. 1938). Hammarsmedjan vid Strömbacka bruk anlades år I Capitalboken år 1796 finns inte mästersvennen Anders med, men sonen Fredric är nu upptagen som mästersven och sonen Petter ( Pehr ) som smedsdräng i samma lag med Jonas Boldner som mästersmed. Se bilaga 3, sidan 1. Beträffande Petter Forsslund, se nedan i slutet av denna tabell. Historikutdrag: Strömbacka och Hedvigsfors bruk. År 1742 utfärdades privilegium för kanslisten Daniel Ahlbom för anläggning av två hamrar och masugn i Bjuråker. Den ena hammaren byggdes vid Dalån och fick namnet Aldersfors - senare ändrad till Hedvigsfors. Den andra hammaren uppfördes vid Rågärdsån och masugnen vid Österbo nära Hedvigsfors. Ahlbom tog redan från början med sig sin svärfar Petter Strömbäck som hälftenägare och 1746 delades bruken så, att Strömbäck fick hammaren vid Rågärdsån - platsen kallades efter Strömbäck för Strömbacka. Strömbäck fick också hälften i Österbo masugn. Ahlbom fick på sin lott Hedvigsfors. För Strömbacka var

14 12 transporterna av tackjärnet från Österbo besvärliga och dyra och därför byggde han 1796 en egen masugn i Moviken. Han behöll dock sin andel i Österbo fram till 1820-talet. Brukshanteringen i Bjuråker var långt ifrån någon lysande affär och fram till Tamms förvärv år 1827 var ägarskiftena många. Det var framför allt transporterna av malm och stångjärn som drog stora kostnader. Per Adolf Tamm var född 1774 vid Österby. Han var politiskt radikal och när han var 24 år gammal avsade han sig adelskapet och ändrade stavningen av sitt namn från Tham till Tamm. Det var en åtgärd som gav eko i det svenska ståndssamhället lät han adla sig på nytt och 1843 mottog han friherrevärdigheten. ("Iggesund år". Toivo Savolainen och Lena Zacco-Broberg. Ljungföretagen i Örebro AB. 1985). Strömbacka bruks hammarsmedja var färdigbyggd år1753 efter sex års envist motstånd från skogsbönder och ortsbor. Ägaren, Erik Strömbäck, sålde 1750 hälften av bruket till friherre Per Abraham Löth - Örnsköld ( ), den framstående norrländske kulturfrämjaren, som 1762 blev landshövding i Västernorrlands län och efter vilken staden Örnsköldsvik har fått sitt namn. År1756, (se bilagorna 1 och 2 tillhörande: "På Mästersmeden Fredric Hanssons tid". G. Forsslund. 1989) blev Örnsköld ensam ägare av Strömbacka bruk. När han nu övertog bruket var det "på väg att bliva öde". Antalet anställda uppgick till fyra personer hade antalet ökat till sjutton. Dessutom måste han skaffa hästar och folk, som utförde malmtransporterna, och även egna kolare, då bönderna vägrade att kola för brukets räkning. Det slutade med att bergsrådet Örnsköld år 1774 sålde bruket till en grosshandlare och en grosshandlaränka i Stockholm. Dessa sålde i sin tur 1780 till brukspatron Mats Smaraeus. Denne gjorde förändringar i driften men utan att lönsamheten ökade. År 1789 måste han avstå egendomen till riksbanken. Samma år ropade ett konsortium in bruket på exekutiv auktion. Men endast för att i sin tur sälja det. Så gick bruket eller hälften därav från den ena ägaren till den andra som ett spekulationsobjekt. (Bror Jons-son:"Movikens masugn och järnhanteringen i Bjuråker". Utgivare: Stiftelsen Movikens masugn. Malungs boktryckeri. 1972).

15 13 Säkerligen var det de osäkra arbetsförhållandena vid Strömbacka bruk som gjorde, att Anders Forsslund 1789 sökte sin utkomst vid andra bruk. Sonen Fredric blev mästersven och Petter blev kvar. Valloner, vallonsmide och tysksmide. Till Sverige inkallades valloner efter år 1618 på Gustav II Adolfs uppmaning. Mellan kom cirka familjer hit, varav 80% stannade kvar. Resa och uppehälle var betald, utgick från Amsterdam med båt och avslutades i Norrköping. Sveriges befolkning var vid denna tid personer, av vilka 95% var bönder. Vallonerna var kända för sin arbetsamhet och duglighet och de anses ha utgjort ett värdefullt tillskott till vår folkstam. Vallonsmidet, infört på 1640-talet av Louis De Geer och hans invandrande vallonska smeder, tillämpades bara i Uppland. Att tysksmidet - som också bedrevs vid flera uppländska bruk - dominerade så stort i övrigt berodde bland annat på att tillverkningen var mera ekonomisk. Andelen kasserat tackjärn blev mindre, liksom kolåtgången. Tysksmidet gav ett bra kvalitetsjärn för ordinära ändamål och hade stora användningsområden. Men det fanns en risk för att det kunde innehålla farliga slaggrester, däribland silikat, och sådant ville smederna i Sheffield i England inte veta av. Från och med 1700-talets första hälft hade Dannemorajärnet blivit speciellt efterfrågat. Förklaringen till varför ämnesjärn från det uppländska vallonsmidet ansågs så mycket bättre än all annan råvara av ståltillverkarna och smederna i Sheffield har sökts sedan 1700-talet. Vid mitten av 1800-talet framstod det som självklart att undersökningen måste börja just med Dannemora malmen. Ty det var från Dannemora gruva alla de uppländska bruken hämtade sin malm. Många försök på 1700-talet visade att vallonjärnet var bättre än det tysksmidda jär-net även när det senare baserades på tackjärn framställt av sam-ma Dannemoramalm. Förklaringen måste således sökas i en analys av momenten i själva järntillverkningen, som ju var olika i tysksmide och vallonsmide. Ett sådant var att vallonsmederna till allt pris försökte undvika att sand kom in i järnet. Med ledning av såväl de samtida beskrivningarna som aktuella undersökningar av bevarade provstycken kom bruksdisponenten Wilhelm Ekman

16 14 ( ) fram till att det avgörande låg i vallonernas metod för färskningen - den oxidationsprocess i smedjan genom vilken tackjärnet överföres till smidbart järn. Vid färskning enligt vallonmetoden skapades bland annat en återoxidering av det mangan som funnits i malmen och som tidigare reducerats i masugnen. Man fick därigenom en färskslagg med hög halt av manganoxid, vilket motverkade risken för farliga, kiselsyrarika slagger i det blivande ämnesjärnet. Samtidigt var denna slagg mera lättfly-tande än annat slagg. Den stöttes därför lättare ut när smältstyc-ket smiddes under hammaren. Resultatet blev dels att vallon-järnet erhöll en lägre slagghalt än andra metoder, dels en finare slaggfördelning. Smederna i Sheffield karaktäriserade de goda egenskaperna med två ord: "sound" och "body". Med "sound", på svenska "tätt", avsåg de att järnet inte innehöll slagginne-slutningar av besvärande form eller myckenhet. Med "body", på svenska "kropp", syftade de på ämnesjärnets egenskap att inte bli grovkorningt och sprött vid värmning till hög temperatur. Just detta att den slagg som till slut ändå återstod i järnet var så ofarligt blev själva pricken över i-et för det svenska vallonjärn som smederna i Sheffield var så förtjusta i att det under 200 år låg högst i topp på den internationella prislistan. I Österbybruk lades vallonsmedjan ned 1943, och 1947 stängdes den allra sista vallonsmedjan i världen, Strömbacka bruk i Hälsingland, som i slutet av 1800-talet fått rätt att tillverka vallonstångjärn av Dannemoramalm. (Forsmark och vallonjärnet. Forsmarks Kraftgrupp AB). I Riksarkivet finns Bergsrådet Sven Rinmans bok: "Bergwerks Lexicon". Del I tryckt 1788 och Del II tryckt 1789 hos Johan A. Carlbohm i Stockholm. Från denna bok har inhämtats följande: "Smältare-dräng" heter den arbetare, som är smältaren behjälplig vid smältningen, för härd eller ugn. Vid tysksmide får denne namn av "MästerSvän". Stångjärn (Stabeisen) är det smidiga järnet, som vanligen uträc-kes och försäljes uti stänger. Det tillverkas antingen direkt ur malmen, såsom vid blästerverk, eller rännverkssmide eller göres det allmännast av tackjärn genom omsmältning uti tjänliga härdar,

17 15 Tysk-, Vallon- och Halvvallonsmide. I allmänhet indelas stång-järnet efter egenskaperna, Gott, Rödbräckt och Kallbräkt, av vilka var och en äger ganska många grader. Stångstål är egentligen det garvade (smidbara) stålet, som försäljes uti fyrkantiga 3 1/2 à 4 alnar långa stänger, vilka emot ändarna är något smalare än mitt på och bindas med tvenne band uti knippen. Det kallas även knippstål. Pehr ( Petter) Forsslund I Vigselhandlingar för Bjuråkers församling åren , volym E: 1, ( mikrofilm GH : 22 ), finns en "Förteckning uppå de Personer som hava trädt uti Cristelig ägtenskap ifrån år 1793". "År 1798: Koldrängen ( f ) Petter Forsslund från Strömbacka och Pigan ( f. 1772) Catharina Olofs-dotter God från Norrbo, vigdes d : 29 Maj. Lysningen finns i Norrbo. ---" Yrkesbeteckningen för Petter är felaktig. I Strömbacka Bruks Afvräkningsbook Anno är Petter antecknad som smedsdräng och i dödsboken som spiksmed. I Död - och begravningsboken för Bjuråkers församling åren , sidan 41, december månad 1798 finner man: "Spiksmeden Petter Forsslund på Strömbacka blev född 1774 d. 21 Maj i Gestrikland. Fadern var hammarsmeden vid Hoforss bruk i Torsåkers socken Anders Forsslund och modern Catharina Philipsdotter. Kom hit till församlingen 1782, och 1798 d: 29 Maji gifte han sig med soldatdottern Catharina God, ifrån Norrbo, och lefde med henne allenast i 29 veckor, druknade på Öfvre Brukssjön d: 6 December, då han skulle gå till Frisbo i ett angeläget ärende, och begrovs d : 9 December, uti en ålder av 24 år, och några månader". Brukssjön bestod av två delar, en Öfvre och en Nedre del. Dessa var förenade med ett smalt sund där isen försvagades genom strömmande vatten. Sannolikt drunknade Petter här, då han skulle nå Frisbo på andra sidan av sjön. Sedan sundet har vuxit igen, har två sjöar uppstått. Öfvre Brukssjön heter nu Frisbosjön och Nedre Brukssjön kallas Brukssjön. Den charmfulla byn Frisbo ligger nordväst om Öfvre Brukssjön d v s Frisbosjön. Se bilaga 1.

18 16 Församlingskyrkorna i Bjuråker och Norrbo är belägna nära varandra. Bjuråkers kyrka är från medeltiden. Sin nuvarande storlek fick den I kyrkan förvaras en mässbok, den så kallade "Bjuråkershandskriften" från I kyrkan finns också St Göran i form av en träskulptur av Haakon Gullesson. Norrbo kyrka från 1799 ligger vackert vid södra Dellen. Kyrkan har skulpturer ifrån 1200-talet. Längst bak i kyrkan står en spruc-ken kyrkklocka från 1569 på en sockel. Klockan är Hälsinglands äldst bevarade. På andra sidan landsvägen står klockstapeln, som egentligen är överdelen på den kyrka som fanns i Norrbo före Vid kyrkstallarna finns ett gammalt gravfält. (Hembygdsgårdar och andra historiska platser i Hudviksvalls Kommun. Fritidskontoret, Hudiksvalls kommun. AB Söderhamns- Kurirens Tryckeri. 1977). Tabell III : 3-4 Kolaren Henric Grelsson, född 1732 på Ramshyttans bruk i Ramsbergs församling, Örebro län, död 27 maj 1789, och hans hustru Catharina Ericsdotter, född 1737 i Bjuråkers församling. Landskap Hälsingland. Död 15 maj Familjen bodde på Hedvigsfors bruk i Bjuråkers församling. Elisabeth ( Lisa ) Henricsdotter Grelsson, född den 25 oktober, döpt den 26 oktober 1767 på Hedvigsfors bruk i Bjuråkers församling ( se tabell IV : 1-2 ). Död 18 februari 1836 i Överlännäs församling. Landskap Medelpad. Gift två gånger ( se tabell IV : 1-2 ; Forsslund och tabell IV : 1-2; Palm ). Åsa Henricsdotter Grelsson. Åsa blev fadder till sin systerdotter Catharina Forsslund ( se tabell IV : 1-2; Faddrar ).

19 17 Tabell III : 5-6 Smeden Petter de Vall och hans hustru Anna Hansdotter i Gåhlsjö bruk, Boteå församling, Västernorrlands län. Landskap Ångermanland. Erik de Vall, född den 9 december 1763, ( se tabell IV : 3-4 ). Faddrar : Eric Kristopherson och hans hustru Johan Mattsson och hans hustru Drängen Michel Tjäder Fader: Hans Tjäder Pigan Johansdotter Dewall, Fader: Johan Dewall alla på bruket i Gåhlsjö. Anmärkning: Släkterna De Vall, De Wall, Dewall är vallonättlingar. Utförlig forskning av denna släkt har gjorts av Harry de Wall. Adress: Råsvedjevägen Sundsvall. Telefon: Tabell III : Andreas Aborre och hans hustru Kierstin Christophersdotter i Själevads församling, Väster-norrlands län. Landskap Ångermanland. Barn : Cristopher Aborre, född den 17 februari 1756 i Själevads församling, (se tabell IV : 13-14). Tabell III : Hans Persson och hans hustru Sigrid Persdotter i Hädanberg, Anundsjö församling, Västernorrlands län. Landskap Ångermanland.

20 18 Chierstin Hansdotter, född 19 januari 1752 ( se tabell IV : ) i Anundsjö församling, Västernorrlands län. GENERATION I V Tabell IV : 1-2 Mästersvennen, stångjärnshammarsmeden Fredric Forsslund, (se tabell III : 1-2 ) född 7 maj 1770, död 24 maj 1800, och hans hustru Elisabeth (Lisa) Henricsdotter Grelsson, ( se tabell III : 3-4 ) född 25 oktober 1767, död 18 februari 1836 på Björkå bruk, Överlännäs församling. Mästersven 1796 eller tidigare Änkan Elisabeth ingick ett nytt äktenskap den 28 oktober 1804 med smedsdrängen Jan ( Joh: ) Benjamin Palm, båda från Strömbacka i Bjuråkers församling. Jan föddes 17 juni 1780 i Hassela församling, Gävleborgs län. Landskap Hälsingland. Död 23 april 1856 på Björkå bruk, Överlännäs församling, Västernorr-lands län. Han hade ingått i samma smedslag som Anders och Fredric Forsslund. Jan Palm var, vid sonen Johan Erics födelse 1807, mästersmed på Strömbacka bruk. Jan kallades omväxlande för Jan och Johan (se "Joh:" ovan). Familjen flyttade norrut 1809, till Robertsfors 1813, avflyttningsattest 1815 till Björkå bruk. Se si-dorna i Smedsläkten Palms Anor (som omfattar sidorna 27-31). Jan Palm finner man i tabell III : 1-2 och tabell IV : 1-2. Barn med Jan Palm: Benjamin Palm, Johan Eric Palm, Pehr Olof Palm, född 19 april 1805, Strömbacka bruk, Bjuråkers församling. född 8 februari 1807, Strömbacka bruk, Bjuråkers församling. född 29 mars 1812, i Robertsfors församling.