Nordic Outlook Global styrka trots oljehot Sverige: Stigande arbetsutbud överraskar Riksbanken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordic Outlook Global styrka trots oljehot Sverige: Stigande arbetsutbud överraskar Riksbanken"

Transkript

1 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA MAJ 6 Nordic Outlook Global styrka trots oljehot Sverige: Stigande arbetsutbud överraskar Riksbanken Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects your rights.

2 SEB Ekonomisk Analys Nordic Outlook -Maj 6 Denna rapport publicerades den 9 maj 6. Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar var den maj 6. Klas Eklund, chefekonom Håkan Frisén, chef för Ekonomisk Analys Bo Enegren, ekonom 89 Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent 877 Olle Holmgren, ekonom 879 Mikael Johansson, ekonom 893 Tomas Lindström, ekonom 897 Fax nr Bidrag till texten om Tyskland har lämnats av Thomas Köbel och Klaus Schrüfer från SEB Frankfurt/M. Bidrag till texten om Norge har lämnats av Elisabeth Holvik från Trading Strategy, Merchant Banking, Oslo. SEB, Ekonomisk Analys, K A3, SE-16 STOCKHOLM Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.

3 Sammanfattning Internationellt Världsekonomin håller tillväxten uppe, trots oljepriset. Alla stora regioner växer över trend, och arbetslösheten faller. Inflationen förblir dock låg. USA bromsar nästa år, men Europa och Asien håller farten uppe. Tillväxtriskerna är främst knutna till geopolitisk oro. En eskalerande konflikt om Irans kärnteknologi kan ge ännu högre energipriser och broms på tillväxten. Då skulle dock centralbankerna avbryta sina höjningar och marknadsräntorna sjunka. I USA tvingar resursbrist Federal Reserve att fortsätta upp. Efter en kortare paus höjs Fed funds-räntan till, procent i höst. I Euro-zonen, däremot, finns gott om ledig kapacitet och inflationen sjunker gradvis tillbaka. ECBs refiränta går bara till 3, procent i början av 7. Obligationsräntorna i USA fortsätter uppåt ytterligare en bit när Fed höjer vidare, men vänder nedåt efter årsskiftet. I Europa är långräntorna nära toppen. Dollarns försvagning hejdas tillfälligtvis av Fed-höjningarna. Men nästa år börjar Fed sänka, samtidigt som centralbanker och andra aktörer minskar sin dollarexponering. Det ger en svagare dollar. Yuanen skrivs upp mot dollarn med ca procent om året. Sverige BNP-tillväxten blir bred och stark; 3, procent i år och 3, procent 7. Både export, investeringar och konsumtion driver på. Expansiv finanspolitik ger understöd till den privata konsumtionen. Sysselsättningen är på väg upp, och vi räknar med sammanlagt 1 nya jobb under 6 och 7. Samtidigt stiger arbetsutbudet, vilket bromsar nedgången av arbetslösheten och håller tillbaka lönekostnader och inflation. Ett regeringsskifte skulle ytterligare accentuera detta, genom den borgerliga alliansens förslag om förstärkta drivkrafter för arbete. Inflationen är fortsatt låg, tack vare billig import och stark produktivitetstillväxt. UND1X blir i snitt 1,3 procent i år och bara 1, procent nästa år. Det stigande arbetsutbudet överraskar i viss mån Riksbanken, och takten i räntehöjningarna blir något lägre än vad marknaden räknar med. I slutet av 7 är räntan 3, procent samma nivå som ECBs. Kronan stärks i takt med att Riksbanken sluter gapet mot ECB. Övriga Norden och Baltikum Norge växer över trend. Arbetsmarknaden förstärks snabbt, och Norges Bank måste successivt öka tempot i räntehöjningarna för att undvika överhettning. Folioräntan stiger till, procent i slutet av 7 och kronen stärks. Danmarks tillväxt sjunker marginellt till 3 procent i år. Tillväxtkrafterna breddas då konsumtionsboomen klingar av. Arbetsmarknaden blir alltmer ansträngd och inflationen kryper uppåt. Finlands BNP fortsätter att växa i god takt, med export som allt viktigare kraft. Arbetsmarknaden stärks, men inflationsimpulserna förblir svaga. De baltiska staterna tvingas senarelägga sin övergång till euron på grund av allt för hög inflation. Estland, och sannolikt även Litauen, kommer in i valutaunionen 8. Lettland kommer med 9. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Internationell översikt USA 1 Japan 13 Kina 1 Euro-zonen 1 Storbritannien 19 Central- och Östeuropa Norden 1 Sverige Danmark 9 Norge 3 Finland 3 Nordiska nyckeldata 33 Internationella nyckeldata 3 Fördjupningsrutor Iranhotet: Lägre tillväxt, lägre räntor och svagare dollar 7 Kriser i Frankrike och Italien 16 Sverige: Stor potential för ökat arbetsutbud Inga tecken på andra ordningens effekter Vart tog den optimala räntebanan vägen? 6 Finanspolitiskt vägval: Ökade transfereringar eller sänkta skatter? 8

5 Internationell översikt Förlig vind trots olja och obalanser Synkroniserad tillväxt med fallande arbetslöshet Styrräntor upp, obligationsräntorna nära toppen USA saktar in 7, svagare dollar Externa hot: Iran och protektionism Den globala tillväxten blir fortsatt stark. För första gången på decennier växer alla de stora regionerna samtidigt över trend, vilket gör att arbetslösheten sjunker på bred front. Samtidigt ligger inflationen fortfarande lågt, trots stigande råvarupriser. Kinesisk billig export, trovärdiga centralbanker och god produktivitetstillväxt utgör starka disinflationistiska krafter. I denna mening har den nya ekonomin globalisering och ny teknik uppenbarligen skapat nya och mer positiva makroekonomiska förutsättningar i världsekonomin. Samtidigt som den underliggande styrkan i världsekonomin manifesteras har en rad hotbilder förstärkts den senaste tiden. Råvarupriserna har fortsatt att raka i höjden, vilket aktualiserar att utbudsrestriktioner på råvarusidan och kampen om kontrollen över råvarutillgångarna blir en allt viktigare fråga i en globaliserad ekonomi. Långräntorna har stigit markant de senaste månaderna, vilket kan tolkas som en oro för att snabb tillväxt, stigande råvarupriser och fallande arbetslöshet ändå utgör ett så tydligt inflationshot att centralbankerna tvingas öka takten i räntehöjningarna. Och även om en del steg tagits under senare tid mot minskade globala obalanser lurar de amerikanska underskotten fortfarande i bakgrunden; den senaste tidens dollarfall illustrerar sårbarheten. BNP-tillväxt 6 7 USA, 3, 3,,6 Japan,3,7 3,,3 Kina 1,1 9,9 9, 9, Euro-zonen 1,8 1,,3, OECD 3,3,8 3,1,6 Världen,3,8,9, Källor: OECD, SEB Den ekonomiska tillväxten hotas också av politiska faktorer. Irankonflikten har redan pressat upp oljepriset till nya rekordnivåer (se ruta) och de handelspolitiska orosmolnen tätnar. Vårt huvudscenario innebär att goda underliggande tillväxtförutsättningar i kombination med bromskrafter och en stramare amerikansk penningpolitik gör att den globala tillväxten i år blir,9 procent. Den ligger alltså kvar på fjolårets höga nivå. Under 7 mjuklandar USA och den globala tillväxten dämpas till, procent. Balanserad tillväxt utan excesser Världsekonomin är inne i en positiv spiral där regionerna ger varandra dragkraft, samtidigt som fallande arbetslöshet, stigande tillgångspriser och goda vinster stimulerar konsumtion och investeringar. Första kvartalets tillväxt i USA visade en rejäl uppgång efter den svaga avslutningen. I Euro-zonen är det positiva stämningsomslaget särskilt märkbart i Tyskland, men även i de politiskt plågade länderna Italien och Frankrike pågår ett konjunkturellt uppsving. Japan har sett glädjande produktionssiffror, starka sentimentsindikatorer samt viktigast tydliga tecken på att deflationen viker. I Kina tuffar tillväxten på i en till synes obetvinglig årstakt på 1 procent. Även på lite längre sikt ser vi faktorer som talar för att det pågående uppsvinget i världsekonomin är ovanligt uthålligt: Att alla regioner nu växer samtidigt minskar beroendet av USA som lokomotiv för världsekonomin. När USA som ligger främst i konjunkturen bromsar in, finns förutsättningar att Japan och Europa, som har outnyttjad kapacitet efter flera års svag tillväxt, har kraft att fortsätta upp ett tag till. Uppgången har hittills varit fri från finansiella excesser såsom överinvesteringar, omfattande fusioner och annan aktivitet som brukar förebåda överhettning och en abrupt inbromsning. I själva verket har investeringsbeteendet präglats av stor försiktighet; en mer offensiv utbyggnad av produktionskapacitet kommer att kunna utgöra en injektion för tillväxten ytterligare ett par år. Globaliseringen innebär ökad konkurrens på såväl produktmarknader som arbetsmarknad. Detta håller tillbaka inflationen och ger fortsatt snabb produktivitetstillväxt, vilket i sin tur gör att centralbankerna inte behöver pressa upp sina styrräntor så högt för att knäcka någon inflation. Traditionella bromskrafter verkar Samtidigt är inte allt frid och fröjd. Kostnaderna för de senaste årens globala expansion är tydliga. Den starka tillväxten, inte minst i Kina och Indien, har drivit upp efterfrågan på råvaror och energi. Det höjer energipriserna och lägger en broms på BNP-tillväxten. Den globala ekonomin har dock blivit betydligt mer motståndskraftig mot höga oljepriser under senare år, och centralbankerna svarar inte på spikar i energipriserna med att driva upp räntorna.

6 Internationell översikt När arbetslösheten sjunker, rycker risken för flaskhalsproblem på arbetsmarknaden närmare. Vår syn är emellertid att det är främst i USA som överhettningstendenser utgör ett reellt hot de närmaste åren. I Euro-zonen tyder mycket på att strukturella förändringar nu möjliggör en lägre arbetslöshetsnivå än under t ex millennieboomen. Den amerikanska konjunkturen har i alltför hög grad byggt på lånefinansierad konsumtion. Hushållssparandet är negativt och huspriserna stiger fortfarande snabbt, även om en dämpning har kunnat märkas under senare tid. USA:s bytesbalansunderskott har fortsatt att växa. Vår syn är nu liksom tidigare att dessa faktorer i sig inte är tillräckliga för att förorsaka en hårdlandning av världsekonomin. De underliggande tillväxtkrafterna är tillräckligt starka och balansräkningarna i företagssektorn robusta. Vi tycker oss dessutom kunna urskilja ett antal åtgärder som innebär en rad små steg för att på sikt kunna hantera de globala obalanserna: Fed höjer vidare, Kina vidtar steg för att vrida om tillväxten till mer konsumtion, yuanen kommer att skrivas upp, dollarn kommer att falla och Europa och Japan börjar äntligen få fart på den inhemska efterfrågan. Vår prognos är därför en amerikansk inbromsning under 7, men långt från någon recession. Otäckare politisk hotbild Andra hot mot tillväxten är knutna till politiska omständigheter. Den geopolitiska spänningen i Mellanöstern risken för en väpnad konflikt mellan USA/ Israel och Iran har redan lagt en krigspremie på oljepriset på ca 1 USD/fat. Denna avspeglar marknadernas nuvarande riskbedömning, hävdar OPEC. Skulle dagens dragkamp övergå i väpnad konflikt lär oljepriset gå ännu mycket högre och ge en mer markerad inbromsning men också lägre räntor. Ett annat politiskt hot som tilltagit under senare tid är protektionism. Här talar vi inte om en enstaka, lätt urskiljbar chock som när det gäller oljan, utan snarare en gradvis eskalering av åtgärder som bromsar handelsutbyte och kapitalrörelser över gränserna. Här finns två illavarslande trender. Den första är den som förekommer i Frankrike och en del andra länder och som systematiskt försvårar utländska direktinvesteringar inom sektorer där landet förbehåller sig rätten att bygga national champions. Den andra faran ligger i dragkampen mellan USA och Kina rörande yuan-kursen. USA:s finansdepartement överväger att stämpla Kina som valutamanipulatör, vilket skulle öppna för kvoter och importrestriktioner. Slutligen finns ett helt annat slags hot, nämligen en fågelinfluensa-epidemi med virus som muterar till spridning även mellan människor. En sådan skulle slå mot handel, samfärdsel och turism och bromsa upp världsekonomin påtagligt under en kortare period. Centralbanker på väg upp Starka disinflationistiska krafter och hög trovärdighet för centralbankerna medför att dessa inte behöver gå upp till styrräntenivåer som varit vanliga i tidigare konjunkturuppgångar. Den låga inflationen är i den meningen oerhört positiv. Men den medför också nya utmaningar för centralbankerna. Låga räntor sätter tillgångspriserna i fokus, samtidigt som det kan vara svårt för konservativa centralbankirer att riktigt lita på att globaliseringens prispressande effekter verkligen kommer att bestå även då kapacitetsutnyttjandet stiger. Företagen har numera svårt att vältra över kostnadsökning i konsumentledet, t o m i goda tider. Samtidigt har lönepressen tilltagit genom ökad konkurrens på såväl arbetssom produktmarknader. Detta innebär att centralbankerna inte riktigt kan höra traditionella varningsklockor som inflation och löneökningstakt. Att Fed så tydligt framhäver högt resursutnyttjande som ett skäl till räntehöjningar medan man i samma andetag säger sig vara lugn för inflationsutvecklingen är talande för den nya situationen Styrräntor Procent 1 Euro-zonen: Refiränta (Tyskland fram till 1999) USA: Fed funds Källor: ECB, Fed, SEB Den starka tillväxten gör, mot denna bakgrund, att centralbankerna över lag fortsätter att höja sina styrräntor, trots att inflationen på de flesta håll fortfarande är låg. Även om arbetslösheten nu faller i samtliga huvudregioner är fortfarande de cykliska skillnaderna stora när det gäller USA å ena sidan och Japan och Europa å den andra. Detta påverkar tydligt centralbankerna. Federal Reserve I USA har den nye Fed-chefen Ben Bernanke ingen lätt uppgift. De stora obalanserna kvarstår, samtidigt som resursutnyttjandet blir allt mer ansträngt. Samtidigt finns tecken på att den hittills oavbrutna raden av räntehöjningar börjar bita, bl a pekar flera indikatorer 6 Prognos SEB

7 Internationell översikt Iranhotet: Lägre tillväxt, lägre räntor och svagare dollar De reala och finansiella prognoserna i denna Outlook baseras på att oljepriset utvecklas i linje med terminsmarknadens nuvarande prissättning, dvs ett råoljepris på 7 USD/fat i snitt för både 6 och 7. Redan dagens oro är en faktor bakom att oljepriset stigit så kraftigt. Som framgått ovan finns emellertid ett betydligt obehagligare riskscenario, med en allvarligare konflikt kring Irans kärnanläggningar. Det verkar uteslutet att Väst skulle acceptera ett Iran med kärnvapen. A andra sidan är det också svårt att se hur man ska få dagens iranska ledare att överge kärnprogrammet. Därmed måste marknaderna ställa in sig på ett utdraget psykkrig där båda sidor försöker demonstrera sin oböjlighet. Detta kan gå i flera steg och innefatta olika typer av upptrappning: visumtvång, gemensamma uttalanden, handelsblockad, militära manövrer etc från Väst och från Irans sida reducerad oljeproduktion, blockad av oljeexport från andra länder, gemensamma uttalanden med andra länder i Mellanöstern samt terrorattacker etc. Det är i dag omöjligt att spå vilka av dessa vägar kraftmätningen kommer att gå, men risken för att vi får se en eller flera oljeprisspikar det kommande året är uppenbar. Ett obehagligt riskscenario Ett riskscenario innebär att USA/Israel med stöd av ett antal andra västländer iscensätter en handelsblockad mot Iran, att Iran svarar med att blockera oljetransporter genom Hormuzsundet, och att denna militära uppladdning i sin tur leder till ett antal terrorattacker mot amerikanska och israeliska mål runt om i världen. I det läget kan oljepriset under en period drivas upp klart över 1 dollar. Vid den nivån drabbas transporter, byggsektor och boende. Just-in-time-produktion skulle påverkas negativt. USA framstår som särskilt sårbart, pga den höga olje- och gasimporten samt det låga hushållssparandet. Under de senaste sex åren har amorteringar och räntebetalningar samt energikostnader ökat sin sammanlagda andel av amerikanernas disponibla inkomster med procentenheter (från 16 till procent). En fortsatt uppgång skulle trycka ut inhemskt producerade konsumtionsvaror och ge negativa multiplikatoreffekter på amerikansk ekonomi. Högt oljepris, uppskrämt av geopolitisk oro skulle också driva upp riskpremierna på världens finansiella marknader. Man kan förutse börsfall, en flykt till säkra papper och därmed också att spreadarna mellan säkra och osäkra papper ökar. Åtskilliga tillgångar i emerging markets skulle drabbas, men också företagsobligationer i de företag och branscher som drabbas av höga oljepriser och geopolitisk oro såsom t ex den amerikanska bilindustrin. USA: Räntebetalningar och energikonsumtion Procent av disponibel inkomst, 19, 19, 18, 18, 17, 17, 16, 16, 1, Källa: Reuters EcoWin Men en fullständig analys av ett sådant riskscenario måste också inkludera den ekonomiska politikens svar. När ekonomin bromsar in av skäl som ytterst rör nationell säkerhet och geopolitik är det rimligt att räkna med att i första hand Federal Reserve men i andra hand även andra västliga centralbanker vill dämpa effekten. Styrräntorna skulle sänkas av två skäl. För det första för att hjälpa ekonomierna över en real svacka, för det andra för att säkerställa likviditet och stabilitet i den finansiella sektorn. En Irankris skulle därmed ge lägre styrränta än i vår huvudprognos. Även obligationsräntorna skulle falla. En annan effekt skulle bli en svagare dollar. Ett högt oljepris försvagar den amerikanska bytesbalansen samt föranleder Fed att gå före med räntesänkningar. Båda faktorerna talar för att dollarn försvagas mer än i vår huvudprognos., 19, 19, 18, 18, 17, 17, 16, 16, 1, på en svalare husmarknad. I sitt tal till kongressen nyligen signalerade Bernanke vikten av att ge räntehöjningarna tid att verka och att eventuella fortsatta räntehöjningar är helt beroende av nya data. När vi väger samman alla dessa faktorer landar vi i slutsatsen att Fed efter att ha höjt räntan till procent i maj gör en kort paus. En stram arbetsmarknad leder sedan till ytterligare två höjningar, varefter man ligger stilla på, procent till mitten av 7. Då kontrar Fed en svagare bostadsmarknad med en försiktig sänkning av Fed funds-räntan. Den europeiska centralbanken ECB började sina höjningar redan före årsskiftet, vilket i backspegeln ter sig profetiskt. Sedan dess har konjunktursignalerna för Euro-zonen stärkts, samtidigt som energiprisuppgången fördröjt det väntade fallet av inflationen. ECB-ledningen signalerar att den vill dra upp sin styrränta i små, inte alltför täta steg, men att den inte har någon blåkopia för det exakta tempot. Vår bild är att inflationen kommer att överraska på nedsidan och att ECB:s oro för spridningseffekter från 7

8 Internationell översikt höga råvaru- och energipriser är överdrivna. Den nuvarande tjurrusningen av de ledande indikatorerna bedarrar också framöver. Euron stärks. Det finns därför anledning för ECB att gå förhållandevis försiktigt fram. Vi räknar med kvartsprocentiga höjningar i juni och oktober, vilket ger en refiränta på 3, procent vid årets slut. Under 7 sjunker tillväxten tillbaka igen. Den amerikanska inbromsningen och den svagare dollarn pressar på marginalen ned både tillväxt och inflation i omvärlden. Därtill kommer en stramare inriktning av finanspolitiken, bl a innehållande en tysk momshöjning. ECB nöjer sig därför med ytterligare en höjning, till 3, procent. Denna prognos ligger under konsensussynen för den europeiska räntan. Bank of Japan Den japanska centralbanken ligger sist i kedjan av de tre stora. Att deflationen släppt greppet betyder dock att en normalisering av penningpolitiken äntligen kan inledas. Redan har man börjat reducera de stora likviditetsinjektionerna. Om inflationsförväntningar etableras under de närmaste månaderna, blir det möjligt att efter sommaren försiktigt börja höja styrräntan från dagens nollnivå. I vår förra prognos bedömde vi att detta inte skulle ske förrän i början av 7. Men den senaste tidens japanska styrka samt mer hökaktiga signaler från centralbanken gör att vi nu flyttar fram den första höjningen till tredje kvartalet. Flacka avkastningskurvor Denna bild innebär överlag en något högre styrräntenivå än den vi räknade med i vår förra Outlook, men i stort kvarstår bilden av att centralbankerna kan gå lugnt fram. Därigenom ser vi heller inga starka drivkrafter för en fortsatt uppgång i obligationsräntorna. De senaste månadernas påtagliga ränteuppgång tolkar vi främst som en korrigering från tidigare nedpressade nivåer, driven av stramare arbetsmarknad, stigande råvarupriser och högre styrräntenivåer inte som en stormfågel för klart högre framtida räntenivåer. Vi räknar med att den amerikanska 1-årsräntan toppar på, procent i höst. Givet vår relativt försiktiga ECB-syn når inte den tyska 1-åringen högre än,1 procent. Även om detta är en höjning i förhållande till vår förra prognos, betyder det lägre obligationsräntor än vad som varit historiskt vanligt under motsvarande konjunkturfas. Skälet är naturligtvis den låga och stabila inflationen, vilken inte bara ger låga nominella räntor utan också minskad volatilitet och därmed lägre riskpremie. Därmed också sagt att avkastningskurvorna blir flackare, både i Europa och i Japan. I USA blir kurvan t o m negativ under en del av 6. Tidigare har detta setts som en recessionssignal. Som framgått ovan är dock inte detta fallet i dag Källor: EcoWin, SEB 1-åriga obligationsräntor USA Tyskland Japan 3 Vidgade spreadar, ökande börsrisker Under de gångna åren har den låga räntenivån drivit allt fler placerare till att jaga avkastning och därmed lockat dem till stora investeringar i högriskpapper (emerging markets samt företagsobligationer). Den ökade efterfrågan på sådana tillgångar har drivit upp priset på dem, vilket minskat räntespreadarna. Den lägre räntedifferensen speglar också för många emerging markets-länder en strukturell utveckling som fortfarande pågår. Åtskilliga länder gynnas dessutom av råvaruboomen. Om trenden med uppåtriktade räntor fortsätter och den geopolitiska osäkerheten tilltar inte minst till följd av oljepriset och Iran är det dock troligt att riskpremierna ökar och den långa trenden mot lägre spreadar bryts. Att ränteläget stiger och centralbankerna inte längre bedriver en lika ackommoderande politik innebär att tillgången på ultrabillig likviditet gradvis torkar upp. De globala börserna har stigit påtagligt de senaste åren, drivna av höga vinster och låga räntor. Den goda utvecklingen kan mycket väl fortsätta ytterligare ett tag, givet vår konjunkturbild. Samtidigt är det uppenbart att börsriskerna håller på att öka. Under den senaste tiden har värderingarna (p/e-talen) stigit, samtidigt som räntorna gått upp. Dollarförsvagning i makligt tempo Under senare år har växelkursrörelserna i ovanligt hög grad styrts av korträntedifferenser. Under perioden med låg Fed-ränta medförde det en dollarförsvagning. Men när Feds höjningscykel pågått ett tag och Fed passerat över ECBs räntenivå, gav räntedifferensen i stället stöd till dollarn. 6 Prognos SEB

9 Internationell översikt Under den senaste tiden har dollarn försvagats kraftigt. Euro-zonens pånyttfödda ekonomiska styrka i kombination med att Fed närmar sig toppen har fått genomslag på valutamarknaden. Bernankes klargörande av att en svagare USD är nödvändig för att USA:s obalanser ska kunna hanteras har säkert också haft betydelse. Våra ränteprognoser ligger strax över konsensus för Fed men under för ECB. De talar för att dollarn kan stabiliseras temporärt under tredje kvartalet. Därefter fortsätter försvagningen när Fed har toppat, medan ECB fortfarande rör sig försiktigt uppåt. Samtidigt börjar BoJ höja den japanska räntan. Till detta kommer att fjolårets tillfälliga skattelättnad för de dotterbolag i ulandet som tog hem sina vinster nu fallit bort. Därutöver och potentiellt viktigare börjar flera centralbanker signalera att de vill vikta om sina valutareserver. I praktiken betyder detta att de liksom den svenska Riksbanken nyligen gjort säljer dollar och i stället köper bl a euro. Allt detta talar för att dollarn från hösten ska börja försvagas igen, både mot euron och mot yenen. Vi räknar med att EUR/USD vid årets slut står i 1,3 och i december 7 1,3. De asiatiska centralbankerna kommer aktivt att motverka en kraftigare dollarförsvagning. Kina har nu världens största valutareserv snart 1 miljarder USD. Japan har den näst största. Kina kommer att gradvis diversifiera sin portfölj dvs öka andelen euro på dollarns bekostnad men man har klart signalerat att processen blir långsam och att man inte vill framkalla någon valutaturbulens Växelkurser USD/JPY och EUR/USD 1 1. USD/JPY (vä axel) Prognos EUR/USD (hö axel) SEB Källor: EcoWin, SEB Samma signal har skickats ut upprepade gånger också vad gäller yuanens dollarkoppling. En rad smärre tekniska åtgärder har under det senaste året vidtagits för att vidga ramarna för valutahandeln; det har blivit lättare för turister att växla och föra ut pengar, bandet har vidgats, etc. Men banksystemet är fortfarande alldeles för bräckligt för att valutakonvertibilitet och rörlig växelkurs ska införas. Det mest sannolika är att dagens system med en crawling peg fortsätter, men att apprecieringstakten ökar något, inte minst för att kyla av den glödheta kinesiska exportindustrin. Vi räknar med en kinesisk appreciering mot dollarn om procent per år i små steg, både 6 och

10 USA På väg mot mjuklandning Tillväxtdämpning mot slutet av året Resursutnyttjandet oroande högt Husmarknaden svalnar långsamt Fed höjer över procent BNP-siffran för första kvartalet bekräftar att den amerikanska ekonomin fortfarande har god fart. Tillväxten på,8 procent var visserligen delvis en rekyleffekt efter det svaga fjärde kvartalet, men signalerar ändå tydligt att den förutspådda avmattningen än så länge inte materialiserats. Utjämnat för enskilda kvartal har BNP-tillväxten i årstakt under en relativt lång tid legat runt 3½ procent, något över trend. Denna takt har varit lagom snabb för att generera nya jobb i en utsträckning som hållit uppe hushållens framtidstro, men utan att skapa överhettning på arbetsmarknaden. USA: BNP och sysselsättning BNP Sysselsättning Källor: US Department of Commerce, Bureau of Labour Statistics Men ekonomin står nu inför ett vägskäl. De närmaste kvartalens utveckling blir av stor betydelse. Företagssektorns underliggande styrkeposition gör att riskerna för att ekonomins stora obalanser ska förorsaka en skarp inbromsning under prognosperioden är relativt små. Vårt huvudscenario innebär i stället att en mjuk inbromsning sker mot slutet av året. Den sammantagna åtstramningseffekten av högre räntor, höga energi- och råvarupriser samt den osäkerhet som Irankonflikten för med sig gör att tillväxten dämpas till ca ½ procent, mätt som årsgenomsnitt för 7. Husmarknaden svalnar långsamt Utvecklingen på husmarknaden är strategisk av flera skäl. Det är den viktigaste indikatorn för Fed när det gäller att avgöra huruvida räntehöjningarna verkligen biter och förmår mildra obalanserna i ekonomin. Samtidigt är hastigheten i avkylningsprocessen avgörande för konsumtions- och investeringsutvecklingen i hela ekonomin USA: Hushållssparande och huspriser Hushållssparande, procent (vä axel) Huspriser, årlig procentuell förändring (hö axel) 1, 1, 1, 7,,,, Källa: Reuters EcoWin Sedan en tid har det stått klart att den tidigare glödheta temperaturen varit på väg att svalna. Omsättningstalen för låneansökningar och antal husförsäljningar har börjat falla. Ökningstakten när det gäller husinvesteringar och priser på nya bostäder har dämpats påtagligt. På vissa heta delmarknader har ökningstakten fallit kraftigt, men den totala marknaden visar bara en mindre nedgång. Vi drar följande slutsatser av denna indikatorbild: De indikatorer där avmattningen är tydligast är normalt ledande. Den till synes spretiga indikatorbilden ger därför inte anledning att ifrågasätta Feds grundtes att en avmattning verkligen är på väg. Fortsatt ökning av de genomsnittliga huspriserna innebär att hushållens förmögenhetsställning fortsätter att förbättras. Med en stark arbetsmarknad och regionala bostadsmarknader i olika faser är det heller inte troligt att vi får se någon tvär nedgång i detta avseende. Ökad husförmögenhet kommer därför även fortsättningsvis att utgöra en konsumtionsinjektion. Konjunktureffekterna av en svalare husmarknad ser därför ut att bli måttliga och tidsmässigt utdragna under en lång period. En svalare husmarknad bidrar till att dämpa den privata konsumtionens ökning. Liksom BNP studsade den privata konsumtionen för första kvartalet upp till en annualiserad tillväxttakt på nära procent. På årsbasis har dock tillväxten gradvis mattats från till 3 procent det senaste halvåret. Även om någon abrupt korrigering av det exceptionellt låga hushållssparandet inte är sannolik, kommer ändå en gradvis anpassning av sparandet att leda till att konsumtionstakten fortsätter att mattas. 1

11 USA -1-1 USA: Låneansökningar och husförsäljningar Husförsäljningar Låneansökningar Källa: Reuters EcoWin Resursutnyttjandet allt mer ansträngt Resursutnyttjandet i ekonomin tilltar allt mer och har gradvis blivit ett centralt motiv för Fed att fortsätta räntehöjningarna. Kapacitetsutnyttjandet ligger nu nära nivåerna runt millennieskiftet, och arbetslösheten har kommit ned en bit under procent. Vår kortsiktiga prognosmodell tyder på att arbetslösheten närmar sig procent efter sommaren. Historiska erfarenheter tyder på att en så låg arbetslöshetsnivå förr eller senare leder till lönepress. Att arbetslösheten faller till så låga nivåer beror delvis på att sysselsättningen ökar i stabil takt. Men det beror också på att arbetsutbudet inte stiger på ett sätt som varit legio i tidigare konjunkturuppgångar. I förra Nordic Outlook diskuterade vi några strukturella förklaringar till detta, bl a att andelen studerande som deltidsarbetar minskat samt att barnfamiljer i högre grad satsar på att klara sig med en yrkesverksam förälder. USA: Arbetskraftsdeltagande och sysselsättning 68, 1 68, 13 67, 13 67, 1 66, 1 66, 11 6, 11 6, 1 6, 1 6, 9 63, 9 63, Arbetskraftsdeltagande, procent (vä axel) Sysselsättning, miljoner personer (hö axel) Källa: Bureau of Labor Statistics I en nyutkommen Fedstudie dras slutsatsen att dessa faktorer i kombination med trenden mot en åldrande befolkning gör det orealistiskt att räkna med att förvärvsfrekvensen ska vända uppåt inom överskådlig tid. Därmed är det, enligt studien, sannolikt att den potentiella tillväxttakten redan nu har fallit under 3 procent. En faktor som skulle kunna förändra denna bild är om förvärvsfrekvensen i de äldre åldersgrupperna, som gradvis utgör en allt större del av arbetskraften, skulle öka. Till skillnad från fallet i vissa andra länder, t ex Sverige, finns dock ännu inga tecken på detta. Trots stigande resursutnyttjande har den underliggande inflationen hittills inte visat någon tendens att accelerera. Följdverkningar av energiprisvariationer i KPI har nästan helt uteblivit. Disinflationistiska krafter i form av global konkurrens och stark inhemsk produktivitetstillväxt har alltså visat sig tillräckligt starka för att stå emot inflationsimpulser även vid ett allt högre resursutnyttjande Kärninflation KPI. Källor: BLS, SEB USA: Inflation Inte heller framöver är det troligt att Fed kan basera sin räntestrategi på tydliga direkta inflationssignaler. De disinflationistiska krafterna förblir starka, även om inflationen av cykliska skäl smyger ytterligare lite uppåt den närmaste tiden och nästa år på marginalen hålls uppe av en svagare USD. Att kärninflationen parkerar lite högre än det bekvämlighetsintervall som bl a Fedchefen ibland refererar till har nog mindre betydelse. Fed höjer vidare Det senaste halvåret har Fed på olika sätt betonat att räntehöjningarna inte längre sker automatiskt. Den långa perioden av autopilot med en kvarts procentenhets höjning per FOMC-möte är därmed avslutad. Inkommande data styr besluten i högre grad än tidigare. Trots att marknaden vid flera tillfällen tolkat den ekonomiska statistiken som en bekräftelse på att ytterligare höjningar inte behövs har Fed envist höjt vidare. Orsaken till detta har troligen varit en kombination av oro för förvärrade obalanser samt en stark tilltro till den underliggande styrkan i ekonomin. I ett sådant 6 Prognos SEB

12 USA läge har det varit mindre viktigt att inflationen än så länge förblivit låg. Produktivitetstillväxten har visserligen bidragit till att hålla tillbaka det underliggande kostnadstrycket, men den har inte varit stark nog för att förhindra ett allt mer ansträngt resursutnyttjande. 1, 1, 1, 7,,, USA: Styrränta och arbetslöshet Procent Vår bedömning är att detta beteende fortsätter. Även om Fed tar en paus i sina höjningar, lär man inte få någon bekräftelse på en avmattning den närmaste tiden. I en sådan situation lär stigande resursutnyttjande och kvarvarande obalanser utgör tillräckliga motiv för höjningar i synnerhet om Fed verkligen tror att den potentiella tillväxttakten har fallit under 3 procent. Ser man tillbaka på det historiska mönstret har Fed fortsatt sina höjningscykler så länge arbetslösheten fortsatt nedåt. Med den bild vi har av arbetsmarknaden skall således Fed fortsätta upp ytterligare ett tag. Vår slutsats blir att Fed än en gång kommer att höja räntan på ett mer aggressivt sätt än vad marknaden väntar sig. Vår prognos är att Fed efter sommaren fortsätter att höja styrräntan till en topp på, procent i oktober. Därefter påbörjas sänkningar i mitten på nästa år., Fed funds (vä axel) Arbetslöshet (hö axel) Källa: Reuters EcoWin 1

13 Japan Den starka tillväxten fortsätter Fler jobb, optimistiska hushåll Långsamt högre inflation Trevande steg mot inflationsmål och räntehöjning Uppsvinget i Japan fortsätter och får en allt mer solid grund. I fjol ökade BNP med,7 procent. Exporten hålls uppe av stark tillväxt i övriga Asien. Förbättrad lönsamhet och stigande kapacitetsutnyttjande driver på investeringarna, samtidigt som hushållen blir alltmer optimistiska i takt med att arbetsmarknaden förbättras. BNP-tillväxten stiger ytterligare, till 3 procent 6. Nästa år sker en viss dämpning, till följd av något svagare omvärldsefterfrågan, en starkare yen och stramare ekonomisk politik. Tillväxten stannar då på,3 procent. Uppåtrisken i prognosen ligger framför allt i en mer dynamisk utveckling för den privata konsumtionen, medan högre råvarupriser och svårigheter att koordinera en normalisering av den ekonomiska politiken utgör nedåtrisker. Konsumtionen tar fart Fjolåret avslutades starkt, till stor del som följd av en kraftfull återhämtning av exporten. Den starka efterfrågan och en försvagning av yenen med cirka 8 procent mot dollarn och yuanen under loppet av, var viktiga förklaringar. Exporten har fortsatt att växa i snabb takt också under inledningen av 6. Den snabba expansionen i övriga Asien som numera utgör närmare procent av Japans exportmarknad talar för fortsatta exportframgångar i år.,, 1, 1,,, -, -1, -1, -, -, Japan: Inflation KPI exklusive livsmedel BNP-deflatorn,, 1, 1,,, -, -1, -1, -, -, Källa: Reuters EcoWin löneinkomster efter flera års nedgång. Detta hänger bl a samman med att trenden med fler deltidsanställda bröts. Att antalet heltidssysselsatta nu ökar är en indikation på att kostnadsanpassningen efter bubbelåren är över och att hushållens inkomster kan fortsätta växa. Den ökade benägenheten att anställa visar sig i företagens planer i de senaste TANKAN-undersökningarna, samt i en kraftig ökning av antalet lediga platser. Hushållen visar också påtagligt ökad tillförsikt om arbetsmarknaden, vilket bidrar till att hushållens optimism nu ligger på den högsta nivån på 1 år. Sammantaget ser förutsättningarna goda ut för en stabil ökning av den privata konsumtionen. Trots en viss åtstramning av finanspolitiken räknar vi med en ökning kring procent de närmaste åren; att jämföras med genomsnittet under den senaste 1- årsperioden på under 1 procent. Vi ser dessutom en viss uppåtrisk i denna prognos med tanke på det uppdämda konsumtionsbehov som skapats under de svaga åren. BoJ närmar sig en höjning Efter att kärninflationen hållit sig över noll-strecket flera månader i rad tillkännagav Bank of Japan (BoJ) i mars att man överger sin ultralätta penningpolitik med likviditetsinjektioner. Dessutom gavs en första indikation om ramverket kring den framtida penningpolitiken, bl a avseende en eventuell övergång till inflationsmål. Ett önskvärt långsiktigt intervall på - procents ökning av KPI angavs, även om detta än så länge inte utgör något officiellt inflationsmål. Marknaden har tolkat BoJ:s uttalanden som att en första räntehöjning ligger relativt nära i tiden; kanske så snart som i början av sommaren. Det finns dock skäl för BoJ att gå försiktigt fram, både vad gäller tidpunkten för första höjningen och takten i normaliseringen. Mycket talar för att inflationen faller tillbaka under våren och sommaren, även om de stigande priserna på energi är en joker i leken. Dessutom indikerar BNP-deflatorn fortsatt deflation för hela ekonomin. Till detta kommer att normaliseringen av penningpolitiken ska koordineras med en gradvis stramare finanspolitik, vilket också talar för en försiktig strategi från BoJ. Vår slutsats blir därför att det är sannolikt att en första räntehöjning kommer under tredje kvartalet. Denna kan då följas upp med att premiärminister Koizumi deklararerar att deflationen är besegrad i samband med hans sorti i september. Styrräntan bedöms ligga på 1 procent i slutet av 7. Den allt bredare inhemska efterfrågan var dock den viktigaste orsaken till fjolårets starka BNP-ökning. Av central betydelse var återhämtningen i hushållens 13

14 Kina Nya överhettningsrisker Inbromsning från hög nivå Gradvis strategiförändring Valutareform i små steg BNP-tillväxten i Kina ligger över 1 procent, och överhettningstendenser börjar göra sig gällande igen. I år och nästa sker en försiktig inbromsning. BNP växer med 9, procent i år och 9 procent 7. Samtidigt påbörjas ett skifte av tillväxtstrategi från ensidigt export- och investeringsledd till mer konsumtionsberoende. Ett led i omläggningen är en varsam appreciering av valutan. Dramatik under ytan Den reviderade reala BNP-tillväxten 3 var 1, procent; var den 1,1 procent. Under fjolårets fyra kvartal var den 9,9, 1,1, 9,8 och 9,9 procent. Första kvartalet 6 var den 1, procent. Därmed är vi nu inne på fjärde året i rad med tillväxt över regeringens mål Statistik från efterfrågesidan visar att den inhemska efterfrågan bromsade upp påtagligt första halvåret. Det indikerar att nettoexporten ökade sitt bidrag till BNP. För hela ökade exporten med 8 procent, medan importen bara ökade med 18 procent. Handelsbalansens överskott växte från drygt 3 mdr USD till över 1 mdr. Samtidigt ökar investeringarna kraftigt. Även efter BNP-revisionen (som drog ned investeringskvoten) utgjorde investeringarna nästan 9 procent av BNP. Också första kvartalet i år baserades tillväxten på snabb investeringsökning och kredittillväxt. En sådan sammansättning av tillväxten är inte hållbar. Det blir allt svårare för exporten att växa så snabbt när Kina blivit världens tredje största exportör. Den höga investeringskvoten beror delvis på en dåligt fungerande kapitalmarknad. En stor del av kreditgivningen beslutas på lokal nivå och är starkt influerad av regionala politiska intressen. I praktiken subventioneras en rad investeringar av alltför låga räntor. Detta ger felinvesteringar, överproduktion, prispress och kreditförluster. Beroendet av extensiva investeringar utgör tillika en ständig risk för överhettning. Den senaste femårsplanen har angett en årlig BNP-tillväxt på 7, procent som önskvärd, klart lägre än de senaste åren. En avkylande politik kommer därför att drivas. Inflationen är dock låg, vilket betyder att någon hårdare åtstramning inte behövs. Den styrräntehöjning som nyligen genomfördes kommer sannolikt att följas av ytterligare några små steg, men utan dramatik. Uppgiften är inte bara att bromsa in industrisektorn utan också att vrida om den långsiktiga tillväxtstrategin till en som mer gynnar tjänstesektor, jordbruk och mer miljövänlig produktion. Detta var också huvudbudskapet i den femårsplan som antogs i mars. Verktygen är infrastrukturinvesteringar på landsbygden, lägre avgifter för hälsovård och utbildning i byarna, mm. Behov av finansiella reformer Men det viktigaste instrumentet att vrida om politiken är en bättre fungerande kapitalmarknad, med hårdare kreditprövning och högre realräntor. Det kommer dock att ta många år innan en mogen kreditkultur utvecklats. Något fungerande alternativ till traditionell bankutlåning finns heller inte. Börsen är illikvid och obligationsmarknaden än så länge outvecklad jan Kina: Handelsvägd yuan Index feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr 6 Källa: JP Morgan Ett instrument som är tillgängligt är valutapolitiken. Apprecieringen mot dollarn har hittills varit långsam: bara drygt 3 procent sedan valutareformen förra sommaren. Handelsöverskottet, räntehöjningen, behovet av en ny tillväxtstrategi och omvärldens tryck på yuanuppskrivning talar alla för fortsatt appreciering. Vi räknar dock med att Kina går långsamt fram. Via en rad små reformer öppnas för en friare valutahandel, varvid bandet mot dollar efter hand vidgas. Under kontrollerade former genomförs på detta sätt en uppskrivning av yuanen med ca procent mot dollarn både i år och nästa år

15 Euro-zonen På fastare mark BNP-tillväxt något över trend Inflationen överraskar på nedsidan ECB stannar på 3, procent Efter den svaga avslutningen i fjol har tillväxtutsikterna för Euro-zonen ljusnat. Uppgången i ledande indikatorer har förstärkts, arbetslösheten fortsätter ned och hushållens förtroende förbättras gradvis. BNP-tillväxten blir ca ¼ procent i år, vilket är en marginell uppjustering jämfört med prognosen i februari. Tillväxten mattas till procent nästa år på grund av svagare tillväxt i USA, starkare euro samt stramare ekonomisk politik. HIKP-inflationen får ett ryckigt förlopp beroende på genomslag från höga energipriser. Vår bedömning är att ECB:s oro för spridningseffekter är överdrivna och att inflationen kommer att ligga under procent under större delen av 7. ECB kommer därför att höja i en försiktigare takt än vad marknaden väntar sig. Vår prognos innebär att ECB höjer styrräntan till 3, procent i början av nästa år för att därefter ligga stilla året ut. Denna Merkeleffekt riskerar dock att få större genomslag i stämningsundersökningar än i de faktiska investeringsbesluten och framtida politiska besvikelser kan naturligtvis inte uteslutas. Ett annat skäl till att Ifo-index rusar iväg kan vara att det inkluderar en oproportionellt stor andel exportföretag som gör stora vinster i sin handel med rika oljeländer. Trots dessa reservationer står det klart att konjunkturuppgången nu successivt breddas och tar sig upp på fastare mark. Investeringsaktiviteten har sedan en tid tilltagit, och flera faktorer talar för att en uppgång i konsumtionen också är på väg. Hushållen ser ljusare på framtiden och den senaste tiden har det positiva stämningsläget spridit sig till inhemska, konsumtionsinriktade branscher. Bakslaget fjärde kvartalet var heller ingen isolerad händelse för Euro-zonen, utan kunde spåras på de flesta håll i världen.,, 3, 3,,, Euro-zonen: Detaljhandel och förtroende,, -, -, -7, -1, 17, 1, 1, 1, 97, 9, 9, 9, 87, 8, 8, Tyskland: BNP och IFO, BNP, årlig procentuell förändring (hö axel) Nulägesomdöme, index (vä axel) Förväntan, index (vä axel) Källor: Deutsche Bundesbank, IFO,,, 3, 3,,, 1, 1,, 1, 1,,, -, -, Detaljhandel, årlig procentuell förändring (vä axel) Konsumentförtroende, index (hö axel) -1, -1, -17, -, Källa: Reuters EcoWin Det mesta tyder således på att BNP-siffrorna för första kvartalet konfirmerar att även Euro-området dragits med i den tillväxtvåg som dominerat inledningen av året. Vår BNP-indikator talar för att den kvartalsvisa tillväxten första kvartalet fördubblas från,3 till,6 procent, vilket innebär att BNP-tillväxten i årstakt för första gången på fem år överstiger procent. BNP-data bekräftar snart uppsving Att den starka uppgången i sentimentsindikatorer hittills inte bekräftats av hårddata enligt nationalräkenskaperna skapar en dubbel osäkerhet. Å ena sidan finns frågetecken om huruvida vi i likhet med och har att göra med en falsk start och att uppgången överhuvudtaget inte kommer till stånd. Å andra sidan ligger det tyska IFO-indexet på sådana höjder att det signalerar en tillväxt långt högre än dagens konsensusbedömning. Det finns flera skäl till tolka IFO-euforin med försiktighet. Den nya kanslern Angela Merkels stora framgångar på hemmaplan har gjort att företagssektorn börjat hoppas på ett bättre näringslivsklimat. Nedväxling mot trendtillväxt 7 Tillväxten i Euro-zonen mattas av något nästa år på grund av en något svagare tillväxt i USA, en starkare euro och ett högre ränteläge. Trots dessa bromsande faktorer är den underliggande tillväxtkraften tillräcklig för att hålla tillväxten uppe runt den trendmässiga på knappt procent. Den planerade tyska momshöjningen (från 16 till 19 procent) 7 påverkar också tillväxtmönstret, även om effekten är svårbedömd. Skatten ger rimligen en positiv konsumtionseffekt i år och en motsvarande negativ effekt nästa år. Orsaken är att en del konsumtionsutgifter tidigareläggs för att minska kostnaderna. 1

16 Euro-zonen Kriser i Frankrike och Italien Motståndet mot reformer är fortfarande stort i Frankrike. Regeringen har flera gånger fått backa med sina förslag. Senast mötte försöket att försvaga anställningsskyddet för unga ett våldsamt motstånd. Syftet var att göra det mer lockande att anställa okvalificerad yngre arbetskraft. Lagen kommer nu att ersättas med bidrag till företag för att få dem att anställa yngre arbetskraft. Frankrike har därmed genomlidit flera politiska kriser på mindre än ett år. Det politiska ledarskapets allt svagare auktoritet är illavarslande. Fram till presidentvalet nästa vår lär ingenting hända och utsikterna till större strukturreformer därefter är mörka. Samtidigt ökar riskerna för protektionistiska åtgärder. På kort sikt hålls ändå tillväxten hyfsat uppe och hamnar strax över procent både i år och nästa år. Även de italienska problemen fortsätter. Liksom tidigare handlar det om politiska bråk och kriser som går hand i hand med den svaga ekonomin. Den italienska industrins problem beror på både en ogynnsam produktmix i exporten (bil- och klädexporten möter hårdare konkurrens från Japan och Kina) och ett stigande kostnadsläge (låg produktivitetstillväxt). Därtill är ungdomsarbetslösheten hög och statsskulden gigantisk. Den nya regeringen kommer inte att kunna förändra detta i en handvändning. Den har en svag bas dess majoritet är knapp. I opposition kommer säkert den förre premiärministern Berlusconi att göra sitt yttersta för att provocera, och sammanhållningen i den spräckliga koalitionen kommer att utsättas för svåra test. Regeringen får därför svårt att driva igenom större reformer på alla de olika områden där sådana skulle behövas. Den italienska tillväxten stannar mellan 1 och 1, procent de närmaste åren. Fortsatta budgetproblem I Euro-zonen som helhet ligger budgetunderskottet fast förankrat under 3 procent av BNP, men skillnaderna mellan medlemsländerna är stora. Medan Finland och Spanien visar överskott har de största länderna stora problem att klara 3-procentsregeln trots den starkare konjunkturen. Kostnaderna för arbetslöshetsersättningar i Tyskland har blivit högre än väntat, vilket innebär att det tyska budgetunderskottet i år kan ligga kvar över 3 procent av BNP för fjärde året i rad. Den Merkelledda regeringens sparprogram innehåller dock åtgärder framför allt momshöjningen 7 som tillsammans med det prognostiserade tyska uppsvinget gör att underskottet kan sjunka under stabilitetspaktens tak redan nästa år Euro-zonen Tyskland Arbetslöshet Procent Frankrike Italien Spanien Källa: Reuters EcoWin Det franska underskottet hamnar troligen över 3 procent i år. Det minskade tydligt mellan och tack vare en extra pensionsinbetalning, men kommer nu trots en relativt god tillväxt att plana ut på en nivå över 3 procent de kommande åren. Regeringens manöverutrymme begränsas av redan beslutade skattereformer. Det italienska budgetsaldot har försämrats både cykliskt och strukturellt de senaste åren. Premiärminister Prodi visade visserligen både beslutsamhet och fingerfärdighet när det gällde att pressa ned budgetunderskottet för att klara Maastrichtkriterierna under 199-talet. Denna gång är dock uppgiften svårare. Hans regeringsställning är svag, och det folkliga stöd som fanns för en budgetsanering vid inträdet i valutaunionen existerar inte längre. Allt talar därför för att underskottet ligger kvar runt procent av BNP både i år och nästa år. Lägre jämviktsarbetslöshet Arbetslösheten i Euro-zonen som helhet har fallit de senaste åren och förra året föll den i samtliga fyra stora länder. I Spanien och Italien har tillfälliga anställningar i hög grad bidragit till lägre arbetslöshet, medan cykliska faktorer dominerar i Frankrike I Tyskland har statistikomläggningar försvårat tolkningen. Den allra senaste tiden har nedgången i arbetslösheten kommit av sig. Även om det är troligt att den cykliska tillväxtstyrkan på kort sikt är tillräcklig för att ge en förnyad nedgång belyser detta att den tyska arbetsmarknaden inte kan lyfta utan hjälp av strukturpolitiska åtgärder. Den tyska regeringen har satt jobben högt på agendan, men det återstår fortfarande mycket att göra. Det handlar bl a om att öka konkurrensen på arbets- och produktmarknaderna. 16

17 Euro-zonen Arbetslöshetsnivån i Euro-zonen är nu inte långt från bottennivån under millenieboomen. Det reser frågan hur nära vi ligger den nivå (NAIRU) då priser och löner börjar accelerera. Studerar man empiriskt sambandet mellan arbetslöshet och inflationsnivå framträder två ur inflationssynpunkt gynnsamma resultat: 3... Euro-zonen: HIKP Prognos SEB 3... Den trendmässiga nedgången i arbetslösheten i främst södra Europa i kombination med globaliseringskrafter tycks ha medfört att jämviktsarbetslösheten gradvis skiftat nedåt. Arbetslösheten kan därför mycket väl falla till lägre nivåer än år utan att lönetryck uppkommer. Jämviktsarbetslösheten skulle naturligtvis kunna pressas ytterligare om reformarbetet på arbets- och produktmarknaderna intensifierades. Men den politiska kraften och viljan ter sig inte övertygande i nuläget. Inflationsimpulsen från en nedgång av arbetslösheten tycks gradvis ha blivit svagare (den s k Phillipskurvan, som visar sambandet mellan arbetslöshet och inflation, har blivit flackare). Detta kan förklaras av bl a globaliseringseffekter och en snabb produktivitetstillväxt. På kort sikt blir alltså inflationsskadan av en överhettning på arbetsmarknaden mindre, vilket också är ett skäl till att ECB kan ta det lite lugnare med räntehöjningar Euro-zonen: Phillipskurvan under två perioder Y-axel = inflation, X-Axel = arbetslöshet Källor: Eurostat, SEB Inflationen faller tillbaka Inflationen (HIKP) gick ned gradvis från, procent i januari till, i mars, men återgick därefter till, procent i april. Det närmaste året kommer baseffekter från energiprisvariationer att ge ett ryckigt förlopp. Under sommaren kommer inflationen att gå ned för att sedan stiga till något över procent mot slutet av året. I genomsnitt kommer inflationen i år att uppgå till, procent. Den tyska momshöjningen driver upp Euro-zonens inflation med ca,3 procentenheter nästa år. HIKP-inflationen stannar trots det vid, procent i genomsnitt En viktig fråga är i vilken mån de höga energipriserna kommer att påverka andra priser och löner. I nuläget går det inte att identifiera sådana andra ordningens effekter. Vår analys av arbetsmarknadsläget ovan stöds av att lönerna ökar i långsam takt. Den tendens till stigande löneökningar som kunde skönjas för något år sedan har nu åter vänts till en nedgång. Därmed har ökningstakten av enhetsarbetskostnaden åter sjunkit under 1 procent. Det avtal som slöts mellan det tyska metallfacket IG Metall och arbetsgivarna i slutet av april resulterade i nominella löneökningar på ca 3 procent från och med juni. Avtalet var lite högre än väntat, men också mer flexibelt, eftersom de extrapengar som betalas ut mellan mars och maj kan justeras på lokal nivå. Det är knappast troligt att detta avtal spiller över till andra sektorer. Slutsatsen är att inflationsdrivande löneökningar ter sig avlägsna. Euro-zonen: Enhetsarbets- och timlönekostnad 3,,, 1, 1,,, -, -1, HIKP HIKP exkl momshöjning i Tyskland Källor: Eurostat, SEB -1,, Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q ULC (vä axel) Timlönekostnad (hö axel) Källor: Eurostat, ECB Inflationsförväntningarna ligger i närheten av ECB:s inflationsmål. Förväntningarna i enkätundersökningar har legat stabilt det senaste året. Inflationsförväntningarna så som de kan utläsas ur priserna på realobligationer (s k break-even-inflation) har pendlat i intervallet -¼ procent en längre tid. De senaste ,,, 3, 3,,, 1, 1, 17

18 Euro-zonen månaderna har de dock närmat sig den övre delen av detta intervall.,,3,,1, 1,9 1,8 1,7 1,6 Euro-zonen: Inflationsförväntningar Break-even-inflation 1, procent (vä axel) Hushållens förväntningar 1 månader, nettotal (hö axel) Källa: Reuters EcoWin Penningmängdstillväxten (M3) ligger nu runt 8 procent, högre än vad ECB ser som komfortabelt. Även om M3:s ökningstakt har dämpats det senaste kvartalet är den ändå så hög att den tillsammans med en snabb kreditexpansion, främst till hushållens husköp, bekräftar bilden av en tilltagande efterfrågan i Euro-zonen. Det återstår att se huruvida ECB väljer att se detta som en naturlig följd av att konjunkturen äntligen tagit fart eller om banken föredrar att ytterligare förstärka sitt monetaristiska särdrag bland världens centralbanker genom att betona M3-expansionen som en självständig inflationsfara. ECB höjer försiktigt De starka konjunktursignalerna har hittills rättfärdigat ECB:s beslut att påbörja räntehöjningarna redan före årsskiftet. Detta har inneburit att ECB kan agera med större självförtroende och att kritiken från politiskt håll i hög grad tystnat. ECB kommer förmodligen att fortsätta att uttrycka oro för att höga råvaru- och energipriser ska sprida sig till allmännare inflationstendenser. Den snabba ökningstakten av penningmängd och krediter kommer också att ligga i den vågskål som talar för fortsatta räntehöjningar. Samtidigt finns en rad argument som talar för att ECB inte kommer att höja i så snabb takt som marknaden förväntar sig: Vår prognos innebär att HIKP-inflationen understiger procent under hösten samt under större delen av nästa år. En sådan inflationsutveckling är betydligt ljusare än i ECB:s huvudscenario. Det är sannolikt att stämningsindikatorerna relativt snart blir mindre euforiska. Detta är fullt förenligt med vår relativt ljusa tillväxtprognos, men kan ändå skapa en osäkerhet som bidrar till att ECB går lugnare fram. En allt svagare USD och dämpad amerikansk importefterfrågan kommer nästa år att pressa ned såväl tillväxt som inflation i Euro-zonen. I en sådan miljö blir argumenten allt starkare för att inte ytterligare bromsa ekonomin med räntehöjningar. Mot bakgrund av detta är vår prognos att ECB passar på att höja refiräntan i juni, men att de därefter tar det lite lugnare. De höjer sedan till 3, procent i oktober och till 3, procent i början på nästa år. Den samlade bilden av Euro-zonens inflations- och tillväxtutsikter gör att en betydligt aggressivare räntebana ter sig både riskfylld och onödig. 18

19 Storbritannien Ljummen konjunkturbild Hushållen kläms av svag arbetsmarknad Tillväxt strax under trend Räntesänkningar uteblir Storbritanniens ekonomi lunkar på efter fjolårets lyckade mjuklandning. Bank of Englands (BoE) tidigare ränteåtstramning har kylt av en överhettad husmarknad och svalkat ned ekonomin. BNP-tillväxten fastnar strax under trend, då en försvagad arbetsmarknad verkar återhållande på hushållens konsumtion. Goda exportökningar och bara svagt växande investeringar räcker inte för att riktigt lyfta tillväxten. BNP stiger med drygt procent såväl i år som nästa år. Vinterns och vårens barometrar och hårddata stöder vår tidigare tes om en segdragen återhämtning. De tendenser till renässans av privat konsumtion som fanns i slutet av har kommit av sig. Detaljhandeln var svag första kvartalet; konsumenternas framtidstro har svajat och signalerar ingen positiv omsvängning, bl a beroende på tilltagande oro för ökad arbetslöshet. Till fåtalet ljuspunkter i indikatorbilden hör en viss uppgång i industrins inköpschefsindex samt förbättrad exportorderingång en avspegling av stärkt efterfrågan i Västeuropa samt det senaste årets pundförsvagning. Konsumtionsfesten över Det mesta talar för att konsumtionstillväxten förblir måttlig. Hushållens reala disponibla inkomster växer långsammare än tidigare, med -½ procent per år, samtidigt som hushållen troligen ökar sitt sparande till följd av osäkerhet om jobben. Konsumtionsökningen stannar därmed vid ca procent de närmaste åren, betydligt lägre än genomsnittet för den senaste 1- årsperioden på 3, procent. Tecken till ytterligare försämring på arbetsmarknaden är grundbulten i vårt ljumma brittiska konjunkturscenario. Arbetslösheten har vänt uppåt och är nu över procent. Ökningen av antalet nyanmälda arbetslösa i februari var den största på 13 år. Sysselsättningsnedgången i industrin, som dock har den värsta perioden bakom sig, har börjat sprida sig till vissa tjänstebranscher som handel, hotell och restaurang. Sammantaget väntas sysselsättningen stagnera i år. Under vintermånaderna tickade ökningstakten på årsbasis visserligen upp till, procent, men detta är inget oroande, eftersom bonusutbetalningar efter ett extremt starkt år inom finanssektorn tillfälligt blåste upp siffran. BoE bedömer att löneökningar på, procent är förenliga med inflationsmålet. 6,,7,,,,7,,, 3,7 3, 3, 3, Storbritannien: Löner och arbetslöshet,9,8,7,6,,,3,,1,,9,8, Löner, årlig procentuell förändring (vä axel) Arbetslöshet, procent (hö axel) Källa: Office for National Statistics Inflationstrycket har avtagit det senaste halvåret. HIKP-årstakten har dämpats från, procent till strax under procent. Inflationen väntas ligga kvar i detta härad prognosperioden ut. BoE har hållit styrräntan still på, procent sedan sänkningen i augusti. Vår prognosbild har tidigare utgått från två lättnader till, men dörren stängs nu av ett par omständigheter: hushållens inflationsförväntningar har på senare tid stigit till oväntat höga nivåer (över, procent), och energipriserna stiger. Dessutom har risken för prisfall på hus minskat. Husmarknaden har repat sig det senaste halvåret, och priserna ökar nu måttligt efter den betydande korrigeringen under -. Slutsatsen blir att BoE ligger still med reporäntan under hela prognosperioden. Man kan dock inte utesluta ytterligare en räntesänkning på grund av svaghetstecknen på arbetsmarknaden. Finanspolitiken stramas åt marginellt i år. Budgeten innefattar små skatteförändringar, bl a något högre skatter på oljebolagen. Detta verkar dock inte tillräckligt för att pressa ned budgetunderskottet från 3, procent av BNP i fjol under stabilitetspaktens 3- procentsgräns. Regeringen tvingas därför vidta nya åtstramningar nästa år, men kommer då troligen att försöka undvika åtgärder som drabbar hushållen. Mot denna bakgrund är risken för lönedriven inflation liten. Löneökningarna har också redan växlat ned. 19

20 Central- och Östeuropa Fortsatt konjunkturstyrka Splittrad inflationsbild Övergående marknadsoro Slovenien först med euron Konjunkturen i Central- och Östeuropa förblir stark. Uppgången sker på bred front i de flesta länder via såväl växande inhemsk efterfrågan som export. BNP i regionen (inkl. Ryssland) ökar med 6 procent i år och med ¾ procent nästa år, vilket innebär en marginell upprevidering av vår prognos. De baltiska staterna växer snabbast. BNP-tillväxten fortsätter att ligga över potentiell nivå (6-7 procent), vilket innebär att utbudsrestriktioner gör sig allt mer gällande, främst i Lettland och Estland. Inflationen dämpas men återgår inte till tidigare låga nivåer under 3 procent. Den snabba kreditexpansionen fortsätter i Baltikum. ECB:s räntehöjningar kyler bara måttligt och några tecken på en finanspolitisk åtstramning som skulle bidra till att dämpa inflation och utlåningstakt är svåra att se. Rysslands BNP växer med över 6 procent även i år. Höga oljepriser och expansiv finanspolitik underblåser uppgången. Privat konsumtion är alltjämt motor. Investeringstakten ökar, men inte i den utsträckning som krävs för att lägga grunden för en långsiktigt hög tillväxttakt. Inflationen förblir hög, delvis som en följd av centralbankens strävan att bromsa apprecieringstrycket på rubeln. Även i Centraleuropa blir tillväxten fortsatt god. I Polen stärks den inhemska efterfrågan, stimulerad av låga räntor. Expansiv finanspolitik i anslutning till årets parlamentsval bidrar till tillväxten i Slovakien, Tjeckien och Ungern. Dessa länder drar också i särskilt hög grad nytta av den tyska uppgången. Inflationen etablerar sig på låg nivå genom god produktivitetstillväxt, skärpt konkurrens och efter hand åter apprecierande valutor. Budgetkonsolidering skjuts dock på framtiden, och i Ungern utgör de dubbla underskotten i budget och bytesbalans ett betydande problem. Valutorna i de centraleuropeiska länderna har trendmässigt förstärkts under -talet. På kort sikt har detta mönster brutits genom att globalt högre räntor i kombination med stigande oljepris generellt sett minskat benägenheten att investera i tillväxtmarknader. Valutorna i öst planar ut, med risk för fall i Ungern beroende på landets obalanser. På sikt återkommer apprecieringstrenden. För detta talar förbättrade fundamenta och en gynnsam global ekonomisk situation med god, synkroniserad tillväxt och låg inflation. Ukraina avviker med svag ekonomisk utveckling och hög inflation. Tillväxten återhämtar sig långsamt efter fjolårets kraftiga bakslag, vilka i hög grad hängde samman med politisk turbulens. Parlamentsvalet i mars blev en framgång för den ryssvänliga falangen. Den nya regering som troligen bildas ställer dock det största partiet (Regionala partiet) åt sidan och blir därmed en bräcklig koalition. Fortfarande är siktet inställt på medlemskap i WTO och EU under de närmaste åren. Investeringarna vänder uppåt, men bara gradvis. Baltiska valutor tål euro-försening Euro-frågan hettar till då de första ansökarländerna från öst skall utvärderas. Slovenien ligger bra till i alla konvergenskriterier och kommer rimligen att vid EU-mötet i sommar få grönt ljus för ett planenligt inträde 7. Även Litauen har sökt om anslutning 7. EUkommission har dock signalerat att landet inte är riktigt moget än och deklarerat att kriterierna skall tolkas strikt. Litauen uppfyller kraven på offentliga finanser, valutastabilitet och låg ränta. Men inflationen har inför utvärderingen hamnat något för högt, vilket EU-kommissionen sett som ett hinder för medlemskap. Kommissionens linje tycks ha bredare politisk förankring i nuvarande euro-länder. Vågskålen just nu tycks tippa över till ett nej för litauisk euroanslutning 7. Vår prognos kvarstår att Estland och Lettland på grund av hög inflation tvingas skjuta upp sin euro-anslutning ett år, till 8 respektive 9. Dessa euro-förseningar är knappast något hot mot ländernas fasta växelkursregimer. Den politiska viljan att gå med i valutaunionen är obruten, och länderna uppfyller alla konvergenskrav utom inflationen. Därtill kommer att ländernas export är konkurrenskraftig, vilket inte minst bekräftades av en stark exporttillväxt också under den period då den globala efterfrågan sviktat. Något behov av devalveringar av konkurrenskraftsskäl finns således knappast. De stora bytesbalansunderskott som präglar Estland och Lettland är i stället en konsekvens av att det nuvarande ränteläget är för lågt för länder som genomgår en så snabb utvecklingsprocess.

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 200 Nordic Outlook Trevande start på lång väg mot global balans Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Nordic Outlook. Globalt: Mjuklandning i USA Asien och Europa ökar tempot Sverige: Uthållig tillväxt och fler jobb inflationen fortsatt låg

Nordic Outlook. Globalt: Mjuklandning i USA Asien och Europa ökar tempot Sverige: Uthållig tillväxt och fler jobb inflationen fortsatt låg EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI Nordic Outlook Globalt: Mjuklandning i USA Asien och Europa ökar tempot Sverige: Uthållig tillväxt och fler jobb inflationen fortsatt låg Important your attention

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Nordic Outlook. USA bromsar in, världsekonomin håller emot Stark svensk tillväxt ännu ett år, framtunga räntehöjningar AUGUSTI 2006

Nordic Outlook. USA bromsar in, världsekonomin håller emot Stark svensk tillväxt ännu ett år, framtunga räntehöjningar AUGUSTI 2006 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI Nordic Outlook USA bromsar in, världsekonomin håller emot Stark svensk tillväxt ännu ett år, framtunga räntehöjningar Important your attention is drawn to the statement

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Nordic Outlook. Robust världsekonomi ger högre räntor Stark arbetsmarknad kräver stramare politik i Norden FEBRUARI 2007

Nordic Outlook. Robust världsekonomi ger högre räntor Stark arbetsmarknad kräver stramare politik i Norden FEBRUARI 2007 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 27 Nordic Outlook Robust världsekonomi ger högre räntor Stark arbetsmarknad kräver stramare politik i Norden Important your attention is drawn to the statement

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Sammanfattning. Nordic Outlook - Maj 2004

Sammanfattning. Nordic Outlook - Maj 2004 Sammanfattning Nordic Outlook - Maj Internationellt Den globala tillväxten accelererar. I USA blir BNP-tillväxten i år, procent. Nästa år blir tillväxten något lägre, då finanspolitiken stramas åt och

Läs mer