Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Enlunda bussdepå (del av Troxhammar 1:2 m.fl.) Färingsö, Ekerö kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Enlunda bussdepå (del av Troxhammar 1:2 m.fl.) Färingsö, Ekerö kommun

2 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Tidigare utredningar av Enlunda bussdepå 4 Styrdokument som berör områdets naturvärden 4 Beskrivning av området 6 Omgivande landskap 6 Berget 6 Vattnet 6 Påverkan på intilliggande vegetation 7 Groddjursstatus 8 Biotopbeskrivningar och naturvärden 10 1 / Hällmarkstallskog, granskog 12 2 / Björkskog med överståndare av tall 13 3 / Bryn, ledningsgata 14 4 / Blandskog med brynzoner 15 Referenser 16 BILAGA 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå 17 2

3 Inledning Uppdrag Ekerö kommun och SL planerar att anlägga en bussdepå vid Enlunda för att ersätta den befintliga depån i Tappström. Den nya depån kommer att rymma 80 bussar och även innehålla verkstadslokaler, tvätthallar, personalutrymmen, godsmottagning och tankplats för bussar. Den föreslagna nya placeringen vid Enlunda kommer ta i anspråk 3,6 ha befintlig naturmark, samt kräver plansprängning av cirka två tredjedelar av det totala planområdet. I den MKB som upprättades anges att bedömningen av planens påverkan på naturmiljön i området är något osäker då någon lokal naturvärdesbedömning i fält inte har gjorts. Nedanstående naturvärdesinventering utreder vissa aspekter som tidigare inte framkommit i utredningen kring bussdepån i Enlunda, samt är en komplettering till tidigare utredningar. Tillvägagångssätt Inventering av platsen har skett under juni och juli månad 2013 av Tomas Fasth, biolog samt Patrik Tronde och Emma Falk, landskapsarkitekter. I juli 2013 har Torbjörn Peterson gjort en inventering av de herpetologiska förutsättningarna på platsen (Se bilaga 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå). Sammanfattning Genom inventeringar på platsen har skogsmarken indelats i olika biotoper där tre typområden har olika grad av naturvärde. Här finns bland annat hällmarkstallskog med gamla träd och död ved som hyser både signalarter och rödlistade arter. Inventering har även visat att det inom planområdet finns ängsmark, vårkärr och bergiga FÄRINGSÖ Troxhammar LOVÖ Mot Brommaplan Lullehov LINDÖ Ekerö centrum/ Tappström EKERÖ Träkvista 3

4 skogspartier som bedöms vara vandrings- och spridningsområde för herpetofauna inklusive groddjur. Ytterligare naturvärden i form av påvisade signalarter, en grov gammeltall och habitat för groddjur ligger i direkt anslutning till den planerade planområdet, Bergsknallen i Enlunda är väl synlig i kulturlandskapet, och den planerade bergsskärningen har irreversibla konsekvenser för det geologiska naturlandskapet. Bergsskärningen kommer att påverka vegetation även utanför planområdet, bland annat kan detta drabba gammeltallen. Genom skyddsföreskrifter bedöms dock tallen kunna bevaras. Sprängningar enligt förslag skulle ge upphov till förändrad hydrologi i berget, vilket i sin tur skulle leda till fragmentering och habitatförlust för groddjuren när vårkärren på berget torkas ut. Bakgrund Tidigare utredningar av Enlunda bussdepå Trafikutredning - korsningen väg 800 och Enlundavägen, Riskanalys för Troxhammar 1:2 m fl. (Enlunda bussdepå), Ekerö. Avseende transport och hantering av farligt gods. Augusti 2011 Bussdepå och nya verksamheter på Södra Färingsö - Landskapsanalys, Dagvattenutredning, Detaljplan Troxhammar 1:2 mfl Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Enlunda bussdepå (del av fastigheten Troxhammar 1:2 m fl ) på Färingsö, Ekerö kommun. Samrådshandling, PM Översiktlig hydrogeologisk utredning Ekerö bussdepå, Geosigma, maj 2013 Styrdokument som berör områdets naturvärden Området är inte tidigare detaljplanelagt. Med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns omfattas Mälaren med öar och strandområden i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken. Planområdet i sig är inte påverkat av skydd genom Natura 2000 eller annat lagstadgat naturskydd. Väster om planområdet finns en äldre allé av hästkastanjer som omfattas av Länsstyrelsens generella biotopskydd. Denna kan komma att påverkas av eventuellt förändrat grundvatten vid bergssprängning. Artdatabanken I området finns ett flertal rapporter av arter som har påträffats av privatpersoner i området, bland annat fynd av vattensalamander. Kommunala planer och inventeringar I Ekerö kommuns naturinventering från 2002 finns en närbelägen lokal med en mycket sällsynt vit blåsippa upptagen. Vanlig blåsippa förekommer inom planområdet. Strandlinjen närmast planområdet är utmärkt i kommunens översiktsplan som naturtyp med högt eller allmänt värde. I Översiktsplanen bedöms området närmast planområdet på södra sidan Lullehovsbron på Lindö som ett tyst område (se karta), vilket är viktigt att ta hänsyn till för människors hälsa och rekreation. Det är oklart i vilken utsträckning den nya bussdepån påverkar norra Lindös tysta områden. Den kulturmiljöanalys som är gjord av Tätortsbandet i Ekerö kommun beskriver bebyggelsens samlade placering i odlingslandskapets bryn som ett viktigt karaktärsdrag för Södra Färingsö. Det innebär att nya hus bör läggas intill befintliga tomter och att den öppna marken framför och den trädbevuxna höjden bakom ska synas. (Landskapslaget, 2008, sid. 26) 4

5 Utdrag u Ekerö ÖP. Bild: Ekerö kommun I kulturmiljöanalysen framhålls även att större ingrepp i naturlandskapet, såsom sprängning och utfyllnad bör undvikas,..bland annat för att värna karaktäristiska berghällar och sluttningar mot Mälaren, men även för att bibehålla förståelsen och läsbarheten av odlingslandskapet med dess åkerholmar, bryn och dalgångar. (Landskapslaget 2008, sid. 8) Kulturmiljöanalysens rekommendationer omfattar det så kallade tätortsbandet som sträcker sig mellan Ekerö centrum med Träkvista och Sandudden, via Västeräng och södra Färingsö till Stenhamra. 5

6 Beskrivning av området Omgivande landskap Södra Färingsö karaktäriseras av ett småbrutet landskap, där låglänt odlingsvänlig planmark bryts av med barrbeväxta bergknallar. Bergknallarna som länge var det enda som stack upp ur vattnet har ofta fornlämningar och rester från tidigare bosättningar. På de slänter som innan landhöjningen var stränder och hamnar kan man finna marina arkeologiska rester. Det aktuella området ligger i skärningen mellan ett landskapsrum som under hundratals år har hållits öppet av jordbruk, och en höjd som bildar det kuperade landskap som utmärker denna del av Färingsö. Bebyggelse har i långa tider placerats vid höjdryggar och i övergångszonen mot skogen så att man inte har stört odlingsmarken. Placeringen av bussdepån på denna plats motiveras i detaljplanen av att bergsknallen ger den nya anläggningen stöd i terrängen, och att det historiska odlingslandskapet hålls fortsatt öppet. Berget Bergsknallen som påverkas av detaljplanens bussdepå är en geologisk formation som är utmärkande för Stockholms mälardalslandskap. Toppen som sticker upp är av berg i dagen och omgivande mark består av sandig blockrik morän. Den karga marken på berget har lett till att en tålig vegetation präglar skogen. Framförallt tall har överlevt det magra jordlagret och etablerat sig på hällmarken, tillsammans med undervegetation av ris och lavar. En bergskärning är ett irreversibelt ingrepp i både det uråldriga geologiska naturlandskapet, och av ett kulturlandskap som har formats av odling och bete. Vattnet Detaljplanen ligger inom den sekundära skyddszonen i östra Mälarens vattenskyddsområde. Vid Lullehovssundet där Långtarmen och Mörbyfjärden möts är vattendjupet endast 6 meter. De två vattenområdena norr och söder om Färingsö FÄRINGSÖ Planområdet LINDÖ 6

7 är klassade med god ekologisk status och god kemisk status (Ramböll, 2011, sid 3). Enligt den dagvattenutredning som har utförts kan utsläpp i Mälaren undvikas med en ambitiös rening av bussdepåns dagvattenutsläpp. Naturvärdena på platsen kan komma att påverkas om grundvattenförhållandena i området påverkas av bergsssprängningen (se MKB, 2013). Vid sprängning kan de sprickor som bildas i berget ge upphov till förändrade vattengångar framförallt i bergets högre liggande delar. Påverkan på intilliggande vegetation Gränsen för bergsskärningen ligger så till att bergets vegetation påverkas utanför plangränsen. Bland annat berörs en stor tall som är särskilt skyddsvärd. Vid sprängning tas normalt vegetation och jord bort minst 1,5 m från beräknad sprängkant. Normalt utnyttjas dessutom minst 3 m brett arbetsområde utanför sprängkant för borrvagn med kompressor som förbereder sprängningen. Den stora tallens rötter bedöms då bli berörda i en omfattning som medför att tallens fortlevnad riskeras. Därför föreslås att detaljplanen innefattar skyddsföreskrifter som innebär avsteg från normalt arbetssätt vid bergskärningar: 1. Ingen avtagning av vegetation och jord genomförs utanför teoretisk sprängkant. (Att detta medför viss jord- och humusinblandning i sprängmassorna får accepteras). 2. Vid avtagning på berg som sprängs bort ska inom en zon av 3 m meter ut från teoretisk sprängkant vegetationsavtagning och jordschakt ske med försiktig friläggning av eventuella trädrötter och trädrötterna renkapas 100 mm innanför teoretisk sprängkant före sprängning. Efter sprängning justeras vid behov denna renkapning så att inga utstickande rötter lämnas. 3. All körning med arbetsfordon undviks utanför beräknad sprängkant. Om viss körning före sprängning (med t.ex. borrvagn eller liknande mindre fordon) ej kan undvikas ska mark och rötter skyddas med fiberduk+utjämnande sandlager min 50 mm+ bärlager samkross 0-32, 200 mm. Denna tillfälliga väg tas bort utan att skada rötter eller mark innan sprängning utförs. Bild ur landskapsanalysen från Utöver den illustrerade borttagningen av vegetation längs kanten nyttjas normalt ca. 3 m utanför sprängkanten som arbetsområde, vilket kan skada trädens rötter. Bild: Karavan,

8 Tallen och dess biologiska värdena kan på detta sätt bevaras. Genom att låta föreskrifterna gälla generellt kan också andra träd och deras värden bevaras. Det upplevelsevärde som den stora tallen bidrar med kommer dock påverkas när miljön förändras. De visuella konsekvenserna av ingreppet kommer påverka hela området intill bergsschakten, och innebära försämrade upplevelsevärden för besökare i naturområdet. Groddjursstatus Vårkärr 1. Bild: Torbjörn Peterson, 2013 Lekvatten för groddjur har inte konstaterats inom planområdet. Däremot är både planområdets ängsdel och bergiga skogspartier med vårkärr och angränsande områden vandrings och spridningsområde för herpetofauna inklusive groddjur. Mindre vattensalamander är påträffad i ett vårkärr vid planområdets södra gräns och vattensnok inom planområdet. Vandringsvägar för groddjur inom området finns i form av flera diken, varav krondiket från Troxhammars GK, under Färingsö trä AB och vidare ut i Mälaren utgör det främsta. En utsprängning av berget skulle leda till en oundviklig uttorkning av vårkärren på berget inom och strax söder om planområdet och skulle ytterligare försämra groddjurens habitat, och leda till fragmentering och habitatförlust. Anläggning av flera dagvattendammar enligt dagvattenutredningens förslag skulle kunna lindra effekten av de föreslagna åtgärderna och tjäna som kompensation för groddjur och övrig vattenfauna. (Se Bilaga 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå) Blockrik mark är värdefull för groddjurens livsmiljö. Bild: Sven Hermelin AB,

9 Planområdesgräns Ledningsgator Höjdrygg Brynzonsvegetation Blockrik mark Gammal betesmark med brynzonsväxter Trolldruva Gullviva Granbarkgnagare Öppen hällmark Sotlav Stenröse Tallar Grov tall Vårkärr 2 Tallar Vårkärr 1 Grynig blåslav Öppen, tidigare beteshävdad mark. Ängsflora Tallticka Inom detta område förekommer uppgift om vattensalamander Stensättning. RAÄ-nummer Skå 26:1

10 Gammal död ved bidrar till en hög biologisk mångfald. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Biotopbeskrivningar och naturvärden Inom området har tre typområden med olika grad av naturvärde påträffats. Förklaring till naturvärdesklasserna redovisas nedan. Utöver de tre beskrivna naturtyperna finns inom planområdets gränser framförallt barrblandskog som växer på bergknallens lägre sluttningar, samt omgivande hagmark som ligger på den sandiga moränmark som kringgärdar bergknallen. Naturvärden på nationell eller internationell nivå saknas i området. Naturvärdesklass 1. Mycket högt naturvärde, är primära värdekärnor med värden som minst motsvarar nyckelbiotopsvärde. Naturvärdesklass 2. Högt naturvärde, är sekundära värdekärnor med naturvärden som minst motsvarar s.k. naturvärdesobjekt. Naturvärdesklass 3. Naturvärden, motsvarar minst s.k. utvecklingsmark och kan hyser mindre insprängda områden eller enskilda objekt som i sig har ett högre värde, t.ex. äldre träd. 10

11 1/ Hällmarktallskog, granskog. Värdesklass 1 2/ Björkskog med överståndare av tall. Värdesklass 3 3/ Bryn, ledningsgata. Värdesklass 3 4/ Blandskog med brynzoner Hagmark Bergsskärning Bergsskärningens påverkan på omgivande mark är oklar Bergsskärningen bedöms påverka mark utanför planområdet

12 På bergets högsta branter finns ett område med barrskog som klarar de tuffa markförhållandena med hällmarker och blockig morän. Bild: Sven Hermelin AB, / Hällmarkstallskog, granskog Naturvärdesklass: 1 Areal: 0,2 ha Beskrivning I ett höjdläge finns en gles gammal tallskog på tunt jordtäcke med blottade berghällar. Nordligaste delen av området är en sluttning med tjockare moräntäcke där gran dominerar. Övergången mot öppen mark i norr sker via en smal lövbård med mest yngre träd. I väster gränsar tallskogen mot en tidigare tallklädd mark där kvarstående glest växande äldre tallar är underväxta av täta björkförband. Granskogen är tätare men här har luckor uppstått av stormfällningar under senare år. Som följd av ökad mängd liggande granar har granbarkborrar även angripit stående träd och dödat dessa. Rikedomen på död ved gynnar även mer krävande arter av insekter och vedsvampar. Thomsons trägnagare är exempel på en signalart som lever i död granved. I levande grovbarkig I området förekommer vårkärr Naturvärden De gamla tallarna står glest och är solexponerade, erbjuder en hel del död ved i form av grova grenar. Äldsta tallen är en grov lågvuxen fura med mycket vid krona, uppskattningsvis 300 år. Omkretsen i brösthöjd är ca 270 cm vilket är imponerande med tanke på det magra underlaget. En senvuxen björk nära gammeltallen som med god marginal passerat 100 år har inte heller grovlek som är rättvisande mot dess höga ålder men en barkstruktur som avslöjar detta. På den grova barken växer sotlaven som trivs i solexponerat läge. På andra gammeltallar växer tallticka och grynig blåslav. Gammal tall med grov bark. Bild: Sven Hermelin AB,

13 Enstaka äldre tallar samsas med ungskog av björk, vilket ger dem goda möjligheter att utveckla höga biologiska värden. I området växer även enstaka trädformade enar, som kan vara rester från tidigare beteshävd. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 gran lever granbarkgnagaren. Granskogen har delvis karaktär av rasbrant med blockrik morän där mossfloran är ganska rik och kan bjuda på skuggkrävande arter. Längst i norr finns i lövbården söder om ledningsgatan inslag av äldre lövträd, bl a en ek. Bedömning Områdets nyckelbiotopskvalitet är knuten främst till det dominerande tallbeståndet där gamla träd hyser förekomster av signalarter och även rödlistade som är spridda i hela beståndet. Också grandelen har särskilda kvalitéer med förekomst av äldre träd, riklig tillgång av död ved samt beskuggade block. Båda delarna bevaras bäst om de lämnas utan skogliga åtgärder. Planerad bergskärning kommer att påverka delar av området även utanför planområdet. 2 / Björkskog med överståndare av tall Naturvärdesklass 3 Areal: 0,9 ha Beskrivning Ungskogen av björk som dominerar skogsmarken av planområdet har uppkommit efter en avverkning. Kvar från den gamla tallskogen står glest med tallar, år gamla. Fältskiktet domineras av blåbärsris. Några enstaka gamla trädformade enar förekommer. Naturvärden Bär och svamp tillför området viktiga rekreativa värden. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 De glest stående tallarna bjuder på solexponerade stammar och död ved, en del av dem är torrakor. Grovleken varierar hos tallarna, som grövst är de ca 200 cm i omkrets i brösthöjd. Någon av tallarna är värd för tallticka som rötar veden och ger utrymme för håligheter, med eller utan hjälp 13

14 av hackspettar. Bedömning Tillgången på äldre och gammal tall ger området dess särskilda kvalitéer idag. Solexponeringen kommer på lite sikt att minska i takt med ungskogens uppväxt, särskilt granar som sprider sig från omgivningen riskerar att bidra med beskuggning. Samtidigt med björkarnas högre ålder på längre sikt kommer dessa att utveckla död ved och håligheter av värde för andra arter. Området är ett värdefullt komplement till föregående. 3 / Bryn, ledningsgata Naturvärdesklass 3 Areal: 0,02 ha Beskrivning dessa värden sammanfaller med bryn ökar värdet. Naturvärden Ängsväxter som gullviva och brudbröd i ledningsgatan visar på tidigare beteshävd i området. I floran noterades även signalarten trolldruva. I anslutning till ledningsgatan finns också välutvecklade buskbryn med slån, måbär, getapel, hagtorn, nypon och berberis. Bedömning De annars igenplanterade/igenväxta öppna markerna är här tack vare ledningsgatan en bevarad ängsflora även om förekomsterna är små. I buskskiktet har unga lövträd etablerat sig, främst björk, asp och sälg, vilka om de tätnar alltför mycket på sikt riskerar att skugga ihjäl brynet. Genom planområdet passerar ledningsgator som bidrar till att hålla tidigare öppen mark i någon sorts hävd och bevarar flora och fauna där. Där Ledningsgata inom planområdet. Genom att ledningsgatorna kontinuerligt har hållits öppna kan man här finna rester från de tidigare betesmarkerna. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Stor blåklocka blommar inom planområdet. Bild: Sven Hermelin AB,

15 4 / Blandskog med brynzoner Naturvärdesklass: - Areal: 1,6 ha Beskrivning Planområdets flackare slänter ner mot den omgivande moränmarken med hagar är till stor del beväxt med blandad skogsmark. Här växer äldre granar med inslag av pionjärväxter som björk och rönn i kanterna mot de öppenhållna ledningsgatorna. Solinsläppet från ledningsgatorna och luckor efter fallna granar ger en varierad undervegetation med ormbunkar, måbär, blåbärsris och gräsarter. Undervegetationen i de djupare skogsområdena består till stor del av mossor, harsyra samt blåsippa. Skogsområdet längs bergets utkanter har en igenväxt brynzonsvegetation med getapel, måbär, slån, hagtorn, nypon och berberis. Naturvärden Skogsområdet har en hel del gammal och död granved. Inga tydliga naturvärden utöver de värden som kopplas till rekreation och naturområdets allmänna värden kan påvisas i Undervegetation av blåsippa och harsyra. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 området. Det bör dock påpekas att omgivande naturvärden påverkas av skogens sammanlagda area där delområdet utgör en biologisk buffert. Bedömning Brynzonerna hyser en artrikedom som är typisk för skogsområden i ett odlingslandskap. Även vissa delar av området som idag är helt igenväxta uppvisar spår av tidigare beteshävd, med arter och utvecklingsbara värden motsvarande delområde 3. Död granved ger boplats för insekter och svampar, men även nytt soljus till tidigare hagmarksväxterna. Bild: Sven Hermelin AB,

16 Referenser Ekerö kommun. 2011a: Detaljplan för del av Troxhammar 1:2 m fl (bussdepå Enlunda) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län. Planbeskrivning. Samrådshandling Ekerö kommun 2011b: Detaljplan för del av Troxhammar 1:2 m fl (bussdepå Enlunda) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län. Behovsbedömning Landskapslaget. 2008: Kulturmiljöanalys av Tätortsbandet i Ekerö kommun, Ekerö kommun 2008 Karavan Arkitektur & Landskap. 2011: Bussdepå och nya verksamheter på Södra Färingsö Landskapsanalys Norcosult. 2013: Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Enlunda bussdepå (del av fastigheten Troxhammar 1:2 m fl) på Färingsö, Ekerö kommun. Samrådshandling, Ramböll Sverige AB. 2011: Dagvattenutredning. Detaljplan Troxhammar 1:2 m fl. Stockholm Artportalen. Data kontrollerade i juli

17 BILAGA 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå

18 BILAGA 1

19 BILAGA 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå

20 BILAGA 1

21 BILAGA 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå

22 BILAGA 1

23 BILAGA 1 - Groddjursstatus vid planerad bussdepå