Lokal- och bostadsförsörjningsplan

Transkript

1 Sov 66/2013 Lokal- och bostadsförsörjningsplan med revidering 2013 Programnämnd Social välfärd

2 Sammanfattning En effektiv lokalförsörjningsprocess som säkerställer att verksamheterna har tillgång till ändamålsenliga lokaler, att lokalerna förvaltas kostnadseffektivt samt utvecklas utifrån verksamheternas aktuella behov är av central betydelse för kommunens ekonomi. Genom lokalförsörjningsplaner läggs grunden till en långsiktig planering och ett ändamålsenligt nyttjande av kommunens lokaler. Programområdets lokal- och bostadsförsörjningsplan beskriver förvalt-ningarna behov under de närmaste fyra åren och investeringsprogrammet med den ekonomiska planen visar på beräknade driftkostandsökningar. För vård och omsorgs del innebär den förväntade ökningen av antalet äldre att det behövs nya platser på vård- och omsorgsboenden. Behov finns av både nybyggnation och ombyggnad av befintliga för att klara dagens krav på funktionalitet. Inom området funktionshindrade finns behov av cirka tre nya gruppbostäder per år under den närmaste fyraårsperioden. Dels för att verkställa nya beslut och dels för att kunna erbjuda personer med extern placering boende i hemkommunen. Föreläggande från Nerikes brandkår har visat brandskyddet behöver förstärkas, så dess skälighet ligger i nivå med den nya bygglagstiftningen, på ett flertal av kommunens vård- och omsorgsboenden och gruppbostäder. Inom socialtjänsten är bristen på bostäder i kommunen ett stort problem. Möjligheten att kunna möta olika målgruppers behov och att planera långsiktigt påverkas i hög grad av olika samverkande samhällsstrukturer. Mot bakgrund av det behöver Socialförvaltningen få tillgång till bostäder i större omfattning än i nuläget för att kunna tillgodose olika målgruppers behov. Kommunens nya organisation för lokalförsörjning kräver att alla fastighetsägare i större utsträckning än tidigare tar ansvar för drift och underhåll enligt en ny gränsdragningslista. Det medför att flertalet kontrakt måste omförhandlas med hyresökningar som följd. Lokalförsörjningsenheten har påbörjat ett arbete med att gå igenom och identifiera ansvar- och kostnadsfördelning i alla kontrakt mellan Örebro kommun och de kommunala fastighetsbolagen och andra fastighetsägare. Arbetet beräknas vara klart under sommaren (21)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Bostadspolitiska mål i Örebro kommun Befolkningsutveckling Lagstiftning Organisationsförändring Omförhandling kontrakt Administrativa lokaler Byggprocessen Vård och omsorg Förebyggande verksamhet Insatser i ordinärt boenden Vård- och omsorgsboende och korttidsvård Behov och ökade driftkostnader Funktionshindrade Bostad med särskild service Övriga bostäder Daglig verksamhet Mobilt stödteam Behov och ökade driftkostnader Socialtjänst Bostad först Övergångsbostäder, slusslägenheter och stödboenden Övriga bostäder Ensamkommande barn Familjecentraler Behov och ökade driftkostnad Överförmyndarnämndens kansli (21)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Örebro kommun har sedan ett antal år tillbaka en stark befolkningstillväxt. En konsekvens av det är att kommunens verksamheter växer och att behovet av verksamhetslokaler, boenden och bostäder ökar. Efter personalkostnader är hyror och övriga kostnader för verksamhetslokaler den högsta utgiften för kommunen totalt. Med andra ord har kommunens lokaler stor betydelse för verksamheterna, både vad gäller användning och kostnadernas storlek. En effektiv lokalförsörjningsprocess som säkerställer att verksamheterna har tillgång till ändamålsenliga lokaler, att lokalerna förvaltas kostnadseffektivt samt utvecklas utifrån verksamheternas aktuella behov är därför av central betydelse. Genom lokalförsörjningsplaner läggs grunden till en långsiktig planering och ett ändamålsenligt nyttjande av Örebro kommuns lokaler. 1.2 Syfte Varje år ska programnämnden, som en del av sin budget- och verksamhetsplanering, fastställa en lokal- och bostadsförsörjningsplan som innehåller ett 4-årigt investeringsprogram med driftkostnadskonsekvenser. Planen ska redovisa kort- och långsiktiga behov av lokaler och bostäder inom programområdet, vad gäller förväntade volymökningar, nya verksamheter, organisationsförändringar samt planerade förbättringar och renoveringar. Lokalbehovet avser såväl lokaler för administration som verksamhetslokaler, olika boendeformer och bostäder med olika former av stöd 1.3 Bostadspolitiska mål i Örebro kommun I Övergripande Strategier och Budget 2013 med plan för står att läsa att en förutsättning för att Örebro kommun ska kunna fortsätta att växa är en god tillgång på bostäder. Kommunen ska därför underlätta så att fler bostäder kan byggas. Enligt ÖSB 2013 kommer det att finnas ett ökat behov av nya boenden och bostäder inom alla verksamheter, både vad gäller utbyggnad och upprustning. 1.4 Befolkningsutveckling Nationellt Den demografiska utvecklingen är av stor betydelse för hur behoven av kommunal verksamhet kommer att förändras i framtiden. År 2050 förväntas Sveriges befolkning att uppgå till mer än 10 miljoner invånare. Nästan 1 miljon av dessa kommer att vara 80 år eller äldre, vilket är en fördubbling sedan förra sekelskiftet. Den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen kommer av allt att döma att fortsätta och bidrar till att medellivslängden ökar och att vi lever allt längre som friska. Även migration ger ett betydande tillskott till Sveriges befolkning. Ända sedan 1930-talet har Sverige, med undantag för några år i början på 1970-talet, haft ett invandringsöverskott, det vill säga fler invandrare än utvandrare. År uppgick 4(21)

5 andelen av den svenska befolkningen som var födda i något annat land till 15,4 procent, den andelen har fördubblats sedan början av 1970-talet. Örebro kommun År hade Örebro invånare. Enligt kommunens befolkningsprognos, som bygger på en demografisk framskrivning av tidigare års trender, ökar antalet invånare med cirka till cirka år Den kraftiga befolkningsökningen är främst en konsekvens av inflyttningsöverskott (fler flyttar till än från) men även ett ökande födelseöverskott (antal födda överstiger antal döda) blir alltmer bidragande eftersom medellivslängden ökar och antalet kvinnor i fruktsam ålder ökar. Den största befolkningsökningen kommer att ske i de östra delarna av Örebro. Antalet barn i åldern 0-12 år ökar kraftigt i hela kommunen men på öster är ökningen nästan dubbelt så stor som på väster, detsamma gäller för gruppen 65 år och äldre. Ålderspensionärerna (65 år och äldre) blir fler under hela perioden , med den största ökningen de närmaste tre åren. Om 20 år kommer nästan var femte invånare (19,5%) mot i dag var sjätte (17,5%) att vara 65 år eller äldre. Befolkningsprognos 65 år och äldre i Örebro kommun år år år år år 90 år - w (21)

6 Vård- och omsorgsverksamheten påverkas mest av förändringar i de äldsta åldersgrupperna och de allra äldsta invånarna, 90 år och äldre, blir något fler under perioden Gruppen år minskar något medan gruppen år ökar med nästan 1000 från 2017 till Befolkningsprognos 80 år och äldre i Örebro kommun år år 90 år och äldre Lagstiftning Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver om inte ansvaret ligger hos en annan huvudman (2 kap. 1 Socialtjänstlagen). Stöd och hjälpinsatser kan ske genom bistånd och i Socialtjänstlagen står att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. [ ] Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 1 Kommunens skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre, som behöver särskilt stöd i form av service och omvårdnad regleras också i Socialtjänstlagen. I Örebro benämns särskilt boende för äldre som vård- och omsorgsboende. Det är en 1 4 kap. 1 Socialtjänstlagen. 6(21)

7 behovsprövad insats att få en plats med man har eget hyreskontrakt för lägenheten. På ett vård- och omsorgsboende ska det finnas tillgång till personal dygnet runt och kommunen ansvarar för hälso- och sjukvården upp till sjuksköterskenivå men inte för läkarinsatser. Kommunens skyldighet att tillhandahålla bostad med särskild service 2 och boende med särskilt stöd till personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och i Socialtjänstlagen (SoL) Den statligt tillsatta Kommittén för hemlösa har konstaterat att socialtjänsten inte har en ovillkorlig skyldighet att bistå med bostad i likhet med vad fallet är för äldre och funktionshindrade. Inte ens om vederbörande hotas av vräkning. 1.6 Organisationsförändring Den 1 januari genomfördes en stor organisationsförändring vad gäller kommunens lokalförsörjning. Kommunägda fastigheter övergick från förvaltningsform till bolagsform och ett nytt kommunalt bolag, Futurum, bildades. Den förvaltning som fanns för kommunens fastigheter i form av Kommunfastigheter (KFÖ) upphörde. Syftet med denna förändring var att renodla ägandet av kommunens fastigheter som till största del fördelades på de tre kommunala bolagen, Örebrobostäder (ÖBO), Futurum och Örebroporten. De fastigheter som ägdes av kommunen och som disponeras av verksamheter inom programområde Social välfärd ägs nu av det kommunala bostadsbolaget ÖBO. Begreppet lokaler omfattar för programområde Social välfärd både administrativa lokaler, verksamhetslokaler av olika slag och olika former av boenden och bostäder. Sammantaget hyrs lokaler och bostäder för programområdets räkning av ett 30-tal olika fastighetsägare. Samtidigt med bolagiseringen ersattes kommunens investeringsbudget med ett flerårigt investeringsprogram. Arbetet med ett långsiktigt investeringsprogram ställer högre krav än tidigare på kvalitetssäkrade underlag vid förändringar, ny- och ombyggnationer. Grunden i det arbetet är driftnämndernas 4-åriga lokalförsörjningsplaner. Den relativt nystartade lokalförsörjningsenheten har uppdrag att i samverkan med kommunens programnämnder tillgodose behovet av administrativa lokaler, verksamhetslokaler, boenden och bostäder. Enheten utgör kommunens strategiska funktion i lokalfrågor och har en samlad överblick över kommunens lokalbehov i ett fyraårigt perspektiv. Enheten är behörig och kompetent beställare gentemot de kommunala fastighetsbolagen och privata fastighetsägare. Alla driftnämnder inom programområdet har reviderat sina 4-åriga lokalförsörjningsplaner som nu omfattar åren Bostad med särskild service enligt LSS finns som gruppbostad och servicebostad 7(21)

8 1.7 Omförhandling kontrakt Sammantaget disponerar programområde Social välfärd lokaler och boenden som ägs av ett trettiotal olika fastighetsägare. Flertalet av dessa hyrs genom ett så kallat blockhyresavtal där lokalförsörjningsenheten (LFE) står som hyresgäst gentemot fastighetsägaren. Lokalförsörjningsenheten hyr i sin tur ut verksamhetslokaler till förvaltningarna inom programområdet och lägenheter till personer med beslut om plats på vård- och omsorgsboende, i bostad med särskild service eller boende med särskilt stöd. Kommunens nya organisation för lokalförsörjning kräver att alla fastighetsägare i större utsträckning än tidigare tar ansvar för drift och underhåll enligt en ny gränsdragningslista. Det medför att flertalet kontrakt måste omförhandlas med hyresökningar som följd. Lokalförsörjningsenheten har påbörjat ett arbete med att gå igenom och identifiera ansvar- och kostnadsfördelning i alla kontrakt mellan Örebro kommun och de kommunala fastighetsbolagen och andra fastighetsägare. Arbetet beräknas vara klart under sommaren Administrativa lokaler En omfattande planering pågår inför en stor omflytt av administrativa enheter i kommunen. Från årsskiftet 2013/2014 kommer Örebro kommun att disponera stora delar av det kvarter där Rådhuset ligger då tingsrätten flyttar. Ett servicecenter kommer att öppna i bottenplan med ingång från Drottninggatan, men i husen kommer också finnas utrymme för andra administrativa enheter. Flera av dessa lämnar lokaler i Stadsbyggnadshusen, på Västra Bangatan och på Ringgatan för att flytta till "kvarter Rådhuset". Det möjliggör en flytt av administrativa enheter som finns utspridda i kommunen till Stadsbyggnadshusen, Västra Bangatan och Ringgatan, vilket i sig möjliggör att ett antal lokaler för administration kan sägas upp. Flertalet av de administrativa enheter som berörs finns inom Social välfärds verksamhetsområde. 8(21)

9 1.9 Byggprocessen Nybyggnation och ombyggnad av verksamhetslokaler och boenden av olika slag är en komplex och omfattande process med många olika delar som var och en tar sin tid. Från det att beslut fattats om en ny- eller ombyggnad är planering- och projekteringstiden minst två år i många fall längre. Det kräver en framförhållning på minst två år vad gäller beslut om finansiering. Inför uppstart av projekt kan nedan ledtider ses som vägledande vid projektgenomförande. Deltider: 3 månader 9-12 månader 3-12 månader 6-18 månader 3 månader Löptid: månader 9(21)

10 2 Vård och omsorg 2.1 Förebyggande verksamhet För att möta framtidens behov är det viktigt att det långsiktiga förebyggande arbetet fortsätter att utvecklas. Örebro har under de senaste åren valt att göra stora satsningar på tidiga och förebyggande insatser, till stor del med hjälp av statliga stimulansmedel. Målet är att förebygga eller senarelägga omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser. En av de viktigaste delarna i det tidiga och förebyggande arbetet är anhörigstöd. I Örebro finns ett väl utbyggt anhörigcentrum som erbjuder stöd till personer som vårdar någon som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Anhörigvården är ett prioriterat område och antalet anhöriga som söker sig till anhörigcentrum blir allt fler. Om ökningen fortsätter behöver lokalerna utökas inom de kommande åren. Kostverksamheten är en del inom det förebyggande området som kan komma att förändras då mattjänstleveranser inom hemvården konkurrensutsätts, enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Konkurrensutsättning kan leda till en minskning av antalet matportioner och att kostverksamheten får en överkapacitet på lokaler. 2.2 Insatser i ordinärt boenden Den stora majoriteten av äldre bor i vanliga ordinära bostäder. Nationell statistik 3 visar att huvuddelen av befolkningen över 65 år, knappt 95 %, bor kvar i ordinära bostäder. Återstående drygt 5 % bor i ett vård- och omsorgsboende som är behovsprövat. Villa Hyreslägenhet Vård- och omsorgsboende 100% 80% 60% 40% 20% 0% 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 år 3 SOU rapport 2008:113 Bo bra hela livet, del 1, sid (21)

11 Fler moderna och tillgängliga bostäder gör det möjligt för äldre att i allt högre ålder och med fysiska funktionsnedsättningar, bo i ordinära bostäder. Möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa sin bostad, bidrar också till att enskilda kan bo kvar längre i sin vanliga bostad. Även närheten till offentlig och kommersiell service är av stor betydelse för att äldre ska kunna klara sig själva. Den som bor i sin ordinära bostad och har svårt att klara sitt vardagliga liv kan i dag få hjälp från kommunens hemvårdorganisation. Omvårdnadstjänster inom hemvården är en annan del av kommunens verksamhet som ska konkurrensutsättas enlig LOV. Det kommer med all sannolikhet leda till att verksamhetslokaler inom hemvården kan minskas. En strategi behöver ändå tas fram för hur lokaler för kommunens hemvårdsorganisation ska tillgodoses med tanke på dagens krav på hantering av matlådor, omklädning m.m. 2.3 Vård- och omsorgsboende och korttidsvård I Örebro är andelen personer 80 år och äldre som bor på vård- och omsorgsboende 12 % vilket är något lägre än riksgenomsnittet som är 14 %. Differensen mellan Örebro och riket har dock minskat då andelen personer som bor på vård- och omsorgsboende har minskat i riket medan Örebro ligger på en ganska jämn nivå. I dag finns 23 vård- och omsorgsboenden i kommunen varav fyra ligger på 1-4 mils avstånd från Örebro. Det minsta boendet har 24 platser och det största 108 platser. I beståndet finns ett antal tvårumslägenheter som kan reserveras för parboende. Att flytta till ett vård- och omsorgsboende är en behovsprövad insats som ges då behoven av vård och omsorg inte kan tillgodoses i den vanliga bostaden. Den boende har eget hyreskontrakt för den lägenhet man disponerar. På ett vård- och omsorgsboende finns tillgång till personal dygnet runt och kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå. Sjukgymnast- och läkarinsatser ansvarar primärvården för. 11(21)

12 Antal ej verkställda beslut om permanent plats på vård- och omsorgsboende Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Permanent plats på vård- och osmorgsboende därav väntat 3-6 måmader därav väntat 6-9 måmader därav väntat längre än 9 måmader Antal ej verkställda beslut om permanent plats på vård- och omsorgsboende som rapporterats till Socialstyrelsen har mer än dubblerats sedan rapporteringen för kvartal 4. En anledning är med största sannolikhet stängningen av Tullhuset som påbörjades i oktober. Men statisk visar också att antalet vårdplaneringar på USÖ varit fler under perioden januari-mars än under motsvarande period förra året. Av de 36 rapporterade besluten har 21 verkställts eller avslutats av annan anledning under rapporteringsperioden. Tullhuset, ett av kommunens 23 vård- och omsorgsboenden är nu stängt för renovering och ombyggnad. En detaljplaneändring har försenat arbetet något varför ombyggnaden beräknas vara klar först hösten Tullhuset kommer då att öppna som ett boende med bara korttidsvård, platsantalet kommer vara 52 vilket är en utökning med 8 platser. Samtidigt reduceras med 14 platser bland övriga boenden då tvårumslägenheter ed två korttidsplatser görs om till en plats. Ett antal förelägganden från Nerikes brandkår angående brandskyddet aktualiserade under 2011 behovet av en teknisk översyn av samtliga vård- och omsorgsboenden. Översynen visade att sju boenden var i behov av ytterligare renovering och ombyggnad i samband med att brandskyddet förbättras. Dessa sju har under varit föremål för fördjupade utredningar. Tillsammans med respektive fastighetsägare har kommunen anlitat extern konsulthjälp för arbetet. Utredningarna som nu är klara innehåller förslag på förbättringar på respektive boende utifrån tre nivåer. Prioriterat - Särskilt viktiga verksamhetskrav med hänsyn till hygien, säkerhet och tillgänglighet, många gånger myndighetskrav. Förebyggande - Förbättringsåtgärder som bidrar till en ökad funktionalitet för verksamheten och förlänger livslängden på fastigheten. Tillval - Förbättringar som inte är prioriterade eller förebyggande som till exempel markiser Tillsammans med ÖBO, som äger fem av de sju boendena, kommer en rapport att tas fram under våren 2013 med sammanställning på de åtgärder som föreslås tillsammans med kostnadsbedömningar. Rapporten kommer också innehålla förslag på prioriteringar, konsekvenser och i vilken turordning boendena bör åtgärdas om beslut fattas att renovering och ombyggnad ska ske. För minst två av de sju boendena kommer det att krävas att verksamheten evakueras under den tid ombyggnad pågår. För övriga vård- och omsorgsboenden där brandskyddet bör förstärkas har diskussioner påbörjats med några av fastighetsägarna vad gäller omfattning, tidplan 12(21)

13 och kostnad. Utifrån det bör en längsiktig plan tas fram både vad gäller genomförande och ekonomiskt perspektiv. Hösten 2015 ska ett nytt vård- och omsorgsboende i kombination med trygghetsbostäder stå klart på Boglundsängen på väster i Örebro. Samtidigt stängs Ädelgården, en orsak är att alla lägenheter inte har ett eget hygienutrymme. Den markanvisningstävling som programnämnd Social välfärd tidigare beslutat om kommer att starta med en arkitekttävling innan den fastighetsägare som ska äga och bygga husen upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Målsättningen är att det under hösten 2013 ska vara klart vem som utsetts och det är först då som hyreskostnaden kan fastställas. Med hjälp av projektet kostnad per brukare finns en prognos för behovet av nya permanenta platser på vård- och omsorgsboende mellan åren 2011 och Den grundar sig på antal dygn som respektive åldersgrupp bott på vård- och omsorgsboende under 2010 i förhållande till befolkningsprognosen. Platsprognosen visar att det behövs cirka 117 platser för att möta ökningen av antalet äldre invånare, framförallt i de äldsta åldersgrupperna. Prognosen förutsätter att behovssituationen framåt i tiden ser likadan ut som i dag. Det nytillskott av platser som Ängen och nyöppningen av Hagagården medfört tillsammans med den planering som finns för nya platser på Tullhuset och ett nytt boende på väster intecknar 78 av de 117 platserna. Prognos och plan för nya platser på vård- och omsorgsboenden Prognos nya Antal ÅR Enhet platser platser Hagagården -24 Ängen 56 Hagagården 32 Tullhuset Tullhuset Nytt boende på väster Reducering vid omvandling av korttidsplatser Ädelgården Ytterligare ett nytt boende Om målsättningen är att tillgodose behovet av nya platser enligt prognosen är det dags att påbörja planeringen av ytterligare ett nytt vård- och omsorgsboende för att tillgodose behovet av fler platser mellan åren 2017 och En förfrågan har kommit från ÖBO, som planerar för att bygga bostäder vid gamla Karlslundsskolan, om Örebro kommun har intresse av ett vård- och omsorgsboende i samband med det. Det erbjudandet kan vara ar ett unikt tillfälle att bygga ett boende som redan från start ligger i ett uppvuxet naturområde men ändå har nära till kommunala färdmedel och kommersiell service på gångavstånd. 13(21)

14 2.4 Behov och ökade driftkostnader 2013 Tomhyra för Tullhuset under renovering och ombyggnad, inte beaktat i tidigare investeringsprogram Hyresökning Backagården på grund av ny gränsdragning för drift och underhåll, inte beaktat i tidigare investeringsprogram 2014 Hyresökningar på grund av ny gränsdragning för drift och underhåll Hyresökningar för ett förstärkt brandskydd i vård- och omsorgsboenden Hyresökningar vid renovering och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden Vid beslut om mer omfattande renovering och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden kommer platser för evakuering att behövas. Tullhuset beräknas vara klart för inflytt september Hyresökningar på grund av ny gränsdragning för drift och underhåll Hyresökningar för ett förstärkt brandskydd i vård- och omsorgsboenden Hyresökningar vid renovering och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden Ett nytt vård- och omsorgsboende med cirka 50 platser ska stå klart under hösten Ädelgården stängs i samband med detta Hyresökningar för ett förstärkt brandskydd i vård- och omsorgsboenden Hyresökningar vid renovering och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden 2017 Ytterligare ett nytt vård- och omsorgsboende med cirka 40 platser. 14(21)

15 3 Funktionshindrade För området funktionshindrade har inte lokal- och bostadsförsörjningsprocessen fungerat tillfredsställande under de senaste åren vilket resulterat i att inga nya bostäder färdigställdes under. Tre nya bostäder med särskild service har dock öppnats under början av 2013, två nybyggda och en i befintlig fastighet, planering har påbörjats för ytterligare tre med sex lägenheter i vardera som ska stå färdiga under Att skapa en kostnadseffektiv byggprocess är en del i det planeringsarbete som pågår vilket kommer leda till lägre driftskostnader Under har en utredning, knuten till IIS-projektet, genomförts med syfte att hitta gemensamma lösningar på svåra boendeproblem samt föreslå åtgärder. Ett förslag som behöver utredas vidare är förutsättningarna för ett mellan alla förvaltningar inom programområdet gemensamt boende för brukare med svår boendeproblematik. 3.1 Bostad med särskild service Planeringen av nya grupp-/servicebostäder måste vara flexibel för att möta olika gruppers behov men ska också planeras utifrån enskildas önskemål och förutsättningar så långt det är möjligt. Andelen äldre, över 65 år, som bor i en gruppbostad ökar också. Insatsen daglig verksamhet upphör då som regel och ett ökat medicinskt omvårdnadsbehov är inte ovanligt. Olika utformningar av nya boenden är nödvändigt som stora och små enheter i centralt eller skyddat läge. Vid planering och start av ny verksamhet är det viktigt att olika alternativ prövas som om- och tillbyggnad av befintliga boenden eller ombyggnad av ordinära bostäder. För vissa personer som har behov av mycket struktur i sin vardag och som har svårt med förändringar finns behov av att skapa grupp- och servicebostäder där personal arbetar med både stöd i boendet och daglig verksamhet. Det finns också ett behov av mindre gruppbostäder där varje lägenhet är en egen modul. Det för att kunna tillgodose bostadsbehovet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och en sammansatt individuell problematik som utåtagerande beteende och en oförmåga att vistas i stadsmiljö. Behovet av den här typen av bostad har under de senaste åren ibland tillgodosetts genom köp av plats på annan ort. Antal ej verkställda beslut om permanent bostad med särskild service enligt LSS Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Bostad med särskild service därav väntat under 1 år därav väntat 3 längre än 3 år Antal ej verkställda beslut om bostad med särskild service som rapporterats till Socialstyrelsen har varit mellan 19 och 23 under och Endast fem av de senast rapporterade har fortfarande ett beslut som inte verkställts, resterande har fått sina beslut verkställda under rapporteringsperioden, bland annat har två nya gruppbostäder öppnat under februari-mars (21)

16 Antalet personer som fått beslut om bostad enligt LSS eller SoL är inte statisk. Den förändras hela tiden eftersom personer som ansöker om eller önskar byta bostad varierar över tid. Varje år blir ett antal befintliga bostäder lediga eftersom personer flyttar eller avlider. Nedanstående prognos över antalet nya beslut ligger till grund för behovet av nya bostäder och är gjord utifrån de senaste årens efterfrågan. Prognos nya beslut om bostad enligt LSS och SoL Bedömning av antal ej verkställda beslut om bostad enligt LSS eller SoL den 31 december Nya beslut under året Summa Lediga lägenheter på grund av uppsägning under året Utöver de nya beslut som fattas finns personer som fått sitt beslut om bostad verkställt genom köp av plats i annan kommun. Inom förvaltningen pågår ett arbete för att kunna erbjuda flera av dessa en plats i hemkommunen. Antal personer med extern placering Bostad med särskild sevice enligt LSS för vuxna Särskilt boende enligt SoL för vuxna Bostad med särskild sevice enligt LSS för ungdom Bedömningen är att det behövs tre nya grupp-/servicebostäder per år de närmaste fyra åren för att klara de nya beslut som förväntas och för att kunna erbjuda brukare med extern placering boende i hemkommunen. År 2016 och 2017 är bedömningen att en gruppbostad/servicebostad finansieras inom driftnämndens egen budgetram genom reducering av externa placeringar. Frågan om förstärkt brandskydd har aktualiserats också för gruppbostäder genom en antal förelägganden från Nerikes brandkår. Planering har påbörjats för att stärka brandskyddet i ett antal gruppbostäder vilket medför driftkostnadsökningar i form av höjda hyror. En långsiktig plan för hur barnskyddet ska förstärkas i övriga gruppbostäder inom förvaltningen ska arbetas fram. 3.2 Övriga bostäder Ytterligare små hus i enskilt läge, så kallat udda boende, är ett behov som kommer att kvarstå. Förvaltningen disponerar i dag 26 hus, av dessa har ett mindre antal permanent bygglov, övriga har tillfälliga bygglov framförallt på grund av att anslutningar för vatten och avlopp inte godkänts. Utöver nya hus som ska placeras måste en del ersättas eller flyttas. Fem hus finns inköpta för förvaltningens räkning som kommer att iordningsställas under I fortsättningen bedöms behovet vara en ny bostad i enskilt och skyddat läge per år och per förvaltning. En avsiktsförklaring har träffats mellan Örebrobostäder AB och kommunens lokalförsörjningsenhet för Fokushuset på Näbbtorgsgatan Det innebär att kommunen successivt tar över anvisningsrätten för de lägenheter som finns i huset. 16(21)

17 3.3 Daglig verksamhet Det framtida behovet av lokaler inom daglig verksamhet styrs till stor del av antalet nya bostadsbeslut. Ökar bostadsbesluten ökar i regel behovet av daglig verksamhet och de närmsta åren beräknas antalet personer med beslut om daglig verksamhet öka med cirka 25 personer. Kommunens behov av ytterligare lokaler för daglig verksamhet kommer dock att påverkas av framtida konkurrensutsättning. 3.4 Mobilt stödteam Idag finns tre mobila stödteam som stödjer 132 personer i eget boende inom förvaltningen för funktionshindrade och bedömningen är att behovet kommer att öka. Planen är att de tre teamen ska förstärkas med ytterligare två team ett under 2014 och ett under Behov och ökade driftkostnader 2014 Tre nya grupp-/servicebostäder med sex lägenheter i vardera. Ett nytt mindre hus i enskilt läge (udda boende) med permanent bygglov Hyresökningar för ett förstärkt brandskydd i gruppbostäder Hyresökningar på grund av ny gränsdragning för drift och underhåll 2015 Tre nya grupp-/servicebostäder, en med fyra lägenheter, en med sex lägenheter och en med åtta lägenheter. Mindre gruppbostad ersätts, utökning med två lägenheter. Ett nytt mindre hus i enskilt läge (udda boende). Hyresökningar för ett förstärkt brandskydd i gruppbostäder 2016 Tre nya grupp-/servicebostäder, två med sex lägenheter och en med åtta lägenheter. Ett nytt mindre hus i enskilt läge (udda boende). Nya lokaler för mobilt stödteam Hyresökningar för ett förstärkt brandskydd i gruppbostäder 2017 Tre nya grupp-/servicebostäder varav en med fyra lägenheter (21)

18 4 Socialtjänst Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver om inte ansvaret ligger hos annan huvudman. Möjligheten att kunna möta olika målgruppers behov och att planera långsiktigt påverkas i hög grad av olika samverkande samhällsstrukturer. Mot bakgrund av det behöver Socialförvaltningen få tillgång till bostäder i större omfattning än i nuläget för att kunna tillgodose olika målgruppers behov. Dessa målgrupper är bland annat personer som bor i olika sociala boendeformer eller som är akut hemlösa, ensamkommande flyktingungdomar samt utsatta kvinnor och barn. För närvarande råder bostadsbrist i Örebro kommun. I likhet med andra tillväxtkommuner är orsaken till bostadsbristen att antalet kommuninvånare stadigt ökar. I huvudsak är det studenter, unga vuxna och personer med bristande betalningsförmåga som påverkas av bostadsbristen. Hemlösheten ökar och omfattar nu bredare grupper i samhället, kvinnornas andel av gruppen hemlösa har också ökat. Överrepresentationen av utrikes födda har blivit ännu mer markant sedan den förra mätningen Av Örebros uppföljning av Handlingsplan mot hemlöshet framkommer att Socialförvaltningen ska arbeta strategiskt för att minska antalet vräkningar och att inga barn ska vräkas. Särskild hänsyn ska tas till barnfamiljer och att de så långt det är möjligt ska erbjudas andrahandskontrakt i bostadens närområde. Detta för att barnen ska kunna gå kvar i samma barnomsorg eller skola. Den rådande bostadsbristen i Örebro försvårar denna ambition. 4.1 Bostad först I ÖSB 2013 framgår att konceptet Bostad först är ett prioriterat politiskt område och under 2013 ska kommunen starta verksamhet enlig denna metod tillsammans med brukarorganisationer. Bostad först avser att utveckla arbetet med personer som är hemlösa och som inte kan få ett eget boende på den öppna bostadsmarknaden. Ansökan har föregåtts av en förstudie som bedrivits med stöd av programnämndens utvecklingsmedel. Bostad först bygger på principen att man först tillgodoser den grundläggande mänskliga rättigheten till bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder lyckas. 4.2 Övergångsbostäder, slusslägenheter och stödboenden Vuxna personer eller ungdomar som av olika orsaker exempelvis tidigare störningar och skulder inte kan få egen bostad men som vill förändra sin situation behöver hjälp med en övergångsbostad. Detta innebär att en fastighetsägare upplåter en hyreslägenhet åt Örebro kommun, som i sin tur hyr ut lägenheten i andra hand till en kommuninvånare. Målet är att personen ska kunna överta andrahandskontraktet till ett förstahandskontrakt. Slusslägenheter avser boende i egen lägenhet med stöd från ett boende eller ett HVB. Stödboenden innebär att brukaren bor i ett kollektivt bemannat boende. För närvarande finns det i snitt en kö om personer per månad till stödboendena och runt fyra till verksamheten övergångsbostäder. Sedan några år tillbaka är tendensen att köerna sjunker långsamt men att behovet av lägenheter är 18(21)

19 större än tillgången på grund av den rådande bostadsbristen i kommunen. Eftersom det idag är stora svårigheter att slussa ut personer från stödboenden till övergångsbostäder, blir det en propp i flödet. Detta innebär en risk att färdigbehandlade personer på institution blir kvar för att det inte finns några lediga platser vid förvaltningens stödboenden. Antal ej verkställda boendebeslut inom socialtjänsten Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Stödboende vuxna Boende ungdom därav väntat 3-6 mån därav väntat mer än 6 mån Kvartal Ovanstående sammanställning visar att samtliga ej verkställda boendebeslut under och hittills under 2013 gäller vuxna brukare. Att boendebesluten inte kunnat verkställas har olika orsaker. Det kan bland annat bero på att brukaren fortfarande är inskriven på kriminalvårdsanstalt när beslutet ska verkställas eller att situationen för brukaren har förändrats mellan beslutsdatum och verkställighetsdatum. En annan orsak är att det saknas ledig plats vid ett adekvat boende. 4.3 Övriga bostäder Under perioden har förvaltningen behov av en ny bostad i enskilt och skyddat läge, så kallat udda boende varje år. Förvaltningen disponerar i dag 17 hus, av dessa har ett mindre antal permanent bygglov, övriga har tillfälliga bygglov framförallt på grund av att anslutningar för vatten och avlopp inte har godkänts. Utöver nya hus som ska placeras måste en del av dessa ersättas eller flyttas. Fem hus finns inköpta för förvaltningens räkning som kommer att iordningsställas under Ensamkommande barn Under har ensamkommande barn ansökt om asyl i Sverige (jan-sept). Enligt Migrationsverket är det en ökning med 48 procent jämfört med samma period I de ärenden som Migrationsverket hittills har fattat beslut under året har 84 procent fått uppehållstillstånd. Prognosen över antalet asylsökande ensamkommande visar att barn beräknas ansöka om asyl 2013 och under de kommande åren. En praxisbildande dom från Migrationsöverdomstolen har fått avgörande betydelse för Migrationsverkets möjligheter att sänka kravet på styrkt identitet i vissa fall vid familjeåterförening. Detta gör det lättare för t.ex. barnfamiljer att återförenas i Sverige. Den nya domen kan medföra att fler ensamkommande barn från till exempel Somalia åter söker sig till Sverige. Under 2013 uppskattas behovet för ensamkommande barn och ungdomar till mellan 8 och 10 lägenheter. Det bör dock betonas att 2013 bedöms vara ett så kallat mellanår, eftersom det i Örebro kommun för närvarande finns få ungdomar födda 1995 på Pionjären (det vill säga ungdomar som fyller 18 år under 2013). Mot bakgrund av Migrationsverkets prognos gällande antalet ensamkommande barn och 19(21)

20 ungdomar som kommer att söka asyl i Sverige förväntas ett betydligt större behov av lägenheter i Örebro kommun under 2014 och kommande år. 4.5 Familjecentraler Familjecentralen i Vivalla har stora behov av att utöka lokalerna. I jämförelse med kommunens övriga familjecentraler är den till ytan en av de mindre samtidigt som ligger i ett av de största upptagningsområdena för en familjecentral i Örebro kommun. Lokalen som rymmer familjecentralen i Odensbacken är i dagsläget inte ändamålsenlig. Lokalen är trång och inte anpassad för familjecentralsverksamhet. Mot bakgrund av detta behöver lokalytan utökas och en viss ombyggnation är nödvändig. I familjecentralens senaste brukarenkät framkom ett stort missnöje med lokalen bland besökarna. Familjecentral Olaus Petri drivs för närvarande i samverkan mellan Svenska kyrkan, Landstinget och Örebro kommun och är lokaliserad i Olaus Petri församlingshem. Enligt familjecentraldefinitionen ska en familjecentral samlokaliseras mellan kommun och landsting. Med andra ord är det just samlokaliseringen som är grundstommen i familjecentralverksamheten för att uppfylla verksamhetens syfte och mål. Nuvarande lokalisering i församlingshemmet är med andra ord inte förenlig med avtalet mellan kommunen och landstinget. Mot bakgrund av detta behöver familjecentralen flytta till andra lokaler. Diskussioner pågår om eventuell flytt av familjecentralen till Olaus Petri vårdcentral, men ännu finns inga dokumenterade underlag för en sådan förändring. 4.6 Behov och ökade driftkostnad 2013 Utökad lokalyta för familjecentralen i Vivalla. Cirka 50 lägenheter inom området övergångsbostad, slusslägenhet och städboende. Fler steg i boendetrappan för ensamkommande barn Ett nytt mindre hus i enskilt läge (udda boende) med permanent bygglov 2015 Ett nytt mindre hus i enskilt läge (udda boende) med permanent bygglov 2016 Ett nytt mindre hus i enskilt läge (udda boende) med permanent bygglov 20(21)

21 5 Överförmyndarnämndens kansli Överförmyndarnämndens kansli finns i dag på Ribbingsgatan 11 där man delar ett våningsplan med skolförvaltning nordost. Då verksamheten expanderat de senaste åren har man sedan länge behov av att utöka antalet kontorsrum vilket hitintills inte varit möjligt i nuvarande lokaler. I anslutning till kontorslokalerna måste finnas sammanträdesrum/utbildningslokal samt förråd och arkiv. Lokalerna måste också ha en hög tillgänglighet för medborgare samtidigt som de ska vara säkra för kansliets medarbetare. 21(21)