Växtpressen. Ändrade fosforrekommendationer, sidan 3. Yara - världens största solenergiföretag, sidan 4-5. Dags att gödsla skogen, sidan 7.

Transkript

1 Växtpressen Nr 2 september 2007 Årgång 36 Ändrade fosforrekommendationer, sidan 3 Yara - världens största solenergiföretag, sidan 4-5 Dags att gödsla skogen, sidan 7 Yara

2 Ledaren Klimatförändringarna har under de senaste månaderna tagit en allt större del av nyhetsflödet. Dessa förändringar är oroande och måste absolut tas på allvar. Utsläppen av koldioxid vid förbränningen av olja, gas, m m, är en av huvudorsakerna till växthuseffekten. En ökad användning av förnyelsebara energikällor, inklusive bioenergi, är en av åtgärderna som lyfts fram för att lindra växthuseffekten och det satsas idag stora resurser på att öka produktionen av energi från lantbrukssektorn. Detta skapar nya möjligheter för lantbruket i Sverige. Det byggs för etanolproduktion och det byggs för produktion av biodiesel, det eldas havre och det finns möjlighet att öka energiskogsarealen. Detta är positivt för den svenska lantbrukaren. En större efterfrågan på spannmål ger högre priser. Det är bättre att förbruka spannmålen lokalt än att exportera den i hård internationell konkurrens. Men dessa nya möjligheter skapar nya frågeställningar: Är det rätt att producera energi av livsmedel? Heta frågor Produktionen av kvävegödsel är energikrävande. Är det energimässigt lönsamt att gödsla fram energigrödor? I Sverige har vi idag stora arealer som ligger i träda och i extensiv vall. Det måste för svenskt lantbruk vara positivt om vi kan använda våra arealresurser till att producera något som det finns efterfrågan på istället för att inte producera något alls. Idag är spannmålens värde som energi ungefär det dubbla jämfört med värdet som livsmedel eller foder. Men för lantbrukaren är det efterfrågan på livsmedel och foder som sätter priset. En ökad efterfrågan på energispannmål kommer att ge bättre spannmålspriser. Detta är en förutsättning för att bibehålla och utveckla den optimism som är på väg att växa fram i svensk växtodling. Kvävegödsel produceras idag med gas som den viktigaste energiråvaran. Kvävet finns i luften och det krävs mycket energi för att binda det. Hur ser då energibalansen ut för produktion och användning av kvävegödsel? Grödorna fångar genom fotosyntesen solenergi och bygger in denna i växten. Genom att gödsla med kväve får vi ut 5 till 10 gånger mer energi per hektar jämfört med den energimängd som gått åt för att producera, transportera och sprida gödseln. När vi producerar energi på åkermark så är det alltså ur energisynpunkt oerhört viktigt att gödsla grödan med kväve eftersom gödslingen bidrar till en stor mängd energi. Men självklart har vi i gödselmedelsindustrin ett ansvar att producera kvävet på bästa möjliga sätt, ett ansvar som vi i Yara tar idag och är beredda att fortsätta att ta genom att utveckla och effektivisera vår produktion. Läs gärna mer om detta på sidorna 4-5. Mogens Erlingson Marknadsdirektör mogens.erlingson@yara.com Växtpressen nr 2 September 2007 Årgång 36 Ledare... 2 Översyn av rekommendationerna för fosfor... 3 Yara - världens största solenergiföretag... 4 Vad styr markens innehåll av kväve... 6 Dags att gödsla skogen... 7 De svenska bördighetsförsöken fyller 50 år...8 Framtidens sockerbetsgödsling Glomfjord världens nordligaste gödselfabrik Innehåll Förändringar i sortimentet Borgeby Fältdagar en publiksuccé Tillgång och efterfrågan Yara AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: yara.sverige@yara.com Internet: Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Gunilla Frostgård, Magnus Huss, Ulf Gudmundsson, Inger Hyltén-Cavallius Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: JMS, Helsingborg Tryckt på Scan matt som uppfyller miljökraven för ISO ISSN Omslagsfoto: Staffan Erlandsson, Groende höstsäd Yara

3 Översyn av rekommendationerna för fosfor En översyn av nuvarande rekommendationer för fosfor görs för närvarande gemensamt av flera av näringens aktörer. De moderniserade gödslingsrekommendationerna kommer att ta hänsyn till såväl lantbrukarens ekonomi som miljön. Den fosfordiskussion som förts under de senaste åren har lett till att en gemensam ansträngning gjorts av branschen för att gå igenom och modernisera rekommendationerna för fosforgödsling i olika grödor. Rekommendationerna tar inte bara upp nivåer utan också tillförselsätt och tidpunkter för gödsling. Förändringarna görs med hänsyn tagen till såväl optimal lönsamhet för lantbrukaren som miljöaspekter. Miljöanpassad gödsling Miljödebatten och främst Östersjöproblematiken sätter press på att fosfortillförseln till Östersjön minimeras. Mycket har redan gjorts för att minska miljöbelastningen från lantbruket vad gäller fosfor. Enligt statistik från Naturvårdsverket gödslar vi idag i Sverige med samma mängder som för ca 100 år sedan. Även om fosfor från mineralgödsel inte utgör den största källan för fosfortillförsel till våra vattendrag måste vi ändå ta vårt ansvar och anpassa tillförseln efter behov och bortförsel med grödan. Det är viktigt att använda metoder och gödselmedel som ger största möjliga fosforeffektivitet och därmed minsta möjliga miljöpåverkan. Kombisådd, årlig tillförsel samt gödsling på våren med NPK är åtgärder som ökar effektiviteten av tillförd fosfor. Lönsam fosforgödsling Fortsatt kommer fosforrekommendationerna att utgå från P-AL i marken och aktuell skördenivå. Fosfor är ett ganska dyrt näringsämne och att gödsla effektivt och i balans är givetvis lika viktigt för ekonomin som för miljön. Lönsamheten i gödslingen måste ses på såväl kort som lång sikt. Hur lönsamt det är och vid vilka fosfornivåer i marken man ska gödsla styrs av effekten, men även spannmålspris och fosforpris spelar in. Med förbättrade spannmålspriser kan mer fosforstarka produkter komma i fråga. Eftersom effekten av fosfortillförsel är liten vid P-AL över ca 10* är det för de flesta grödor sällan lönsamt att gödsla över denna nivå. Endast sockerbetor, potatis Försök i vårkorn har gett mycket goda effekter för stigande givor fosfor vid P-AL under 10. Fosforn har tillförts genom gödsling med olika NPK-produkter. Bilden är från årets försök i Hökatorp, Opti- Crop till vänster, Axan till höger. Båda leden är kombisådda. och majs anses lönsamma att gödsla vid så höga nivåer i marken. Enligt senare års försök i stråsäd svarar vårsäden mycket bra på fosforgödsling och lönsamheten vid P-AL-nivåer under 10 är god. Höstsäden svarar sämre på fosforgödsling. Att gödsla höstsäden är sällan lönsamt det enskilda året vid P-AL över ca 6. Hur man balanserar fosfortillförseln över växtföljden om man odlar både höstoch vårsäd kan diskuteras. Om lönsamheten är större för att gödsla vårsäden än höstsäden kan man lägga en större mängd till vårsäden. Det viktigaste är att tillförseln över åren motsvarar bortförseln, så att man bibehåller önskat P-AL i marken (oftast mellan 6-10 beroende på vilka grödor som odlas). Nya och reviderade rekommendationer Tillsammans har ett flertal aktörer under vintern arbetat med att modernisera rekommendationerna för fosfor. Representanter från bl.a. Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Hushållningssällskapen, Lantmännen, Yara och Greppa Näringen har träffats och diskuterat fosfor. Vid ett möte med Markkarteringsrådet i juni i år fastslogs en gemensam grund för förändringar. Att utforma råden i detalj är upp till varje aktör, men en stor samstämmighet råder om de viktigaste förändringarna: Ingen fosfortillförsel rekommenderas i spannmål och vall vid P-AL över 10. Klassindelningen luckras upp, klass IV delas. Årlig gödsling av fosfor rekommenderas framför förrådsgödsling. Skilda rekommendationer för höstoch vårsäd. Fokus på lönsamhet och långsiktighet. Yaras nya rekommendationer kommer att publiceras i vårt Gödslingsråd 07/08 som utkommer under hösten. Dessutom publicerar vi dem på allteftersom de blir färdiga. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com *) De nuvarande fosforklasserna motsvarar följande P-AL-värden: Fosforklass I II III IV V P-AL-värde Yara

4 Yara världens största solenergiföretag Vi på Yara menar att vi kan bidra till minskade utsläpp av klimatförsämrade industrigaser. I denna debattartikel förklarar Yaras koncernchef Thorleif Enger hur detta kan göras med hjälp av ny reningsteknik utvecklad av Yara. Men kvotsystemet för utsläpp av växthusgaser måste också ändras så att de som investerar i ny teknologi premieras, medan de som använder onödigt förorenande produktionsprocesser bör betala. Thorleif Enger, koncernchef Yara International Den sista rapporten från FNs klimatpanel och flera andra internationellt erkända rapporter lämnar få tvivel om att de oroväckande klimatförändringarna är orsakade av människan. Yara tror på att industrin kan bidra i långt större grad än i dag för att lösa problemen, men då behöver vi en struktur som skapar incitament som gör det lönsamt att utveckla miljövänlig teknologi. Jag ska illustrera poängen med ett exempel från vår verksamhet, men först några rader om produktion av gödsel i ett klimatperspektiv. Sex gånger så mycket energi tillbaka Gödselproduktion är en energikrävande verksamhet och kommer, sett i ett snävt perspektiv, att ge stora utsläpp av klimatgaser under en överskådlig framtid. Men rätt utförd gödsling och odling medför att plantorna kan tillgodogöra sig solenergin på ett mer effektivt sätt. Undersökningar har visat att den energi som åtgår för att producera, transportera och sprida mineralgödsel ger sex gånger så mycket energi tillbaka i form av ökad biomassa. I ett sådant perspektiv är Yara världens största solenergiföretag, och vår produktion bidrar till att förbättra den globala klimatgasräkenskapen. Effektiv gödselproducent Trots våra stora ansträngningar för att förbättra produktionsprocesserna Yara är bland världens mest effektiva och miljövänliga gödselproducenter var våra samlade utsläpp av klimatgaser 20 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter år Av dessa utsläpp kom två och en halv miljoner ton från Yaras norska verksamhet. Som jämförelse kan nämnas att man i Norge sammanlagt släppte ut 54 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter detta år, och att ett gaskraftverk som producerar 4 TWh släpper ut nästan en halv miljon ton CO 2 om året. Våra utsläpp kommer huvudsakligen från två källor; CO 2 från ammoniakproduktion och lustgas (N 2 O) från framställning av salpetersyra. Omräknat till CO 2 -ekvivalenter är Yaras utsläpp från de två källorna lika stora, alltså runt 10 miljoner ton om året. Ny reningsteknik Vi har under många år arbetat med att reducera våra utsläpp och har bland annat investerat mer än 100 miljoner norska kronor i en ny reningsteknik för lustgas. Denna är nu installerad i flera av våra anläggningar, bland annat i den svenska fabriken i Köping, i Norge, Frankrike och Italien, och andra står på tur. Resultaten är upplyftande med en möjlig reningsgrad på över 70 %. Nu gör När gödsel produceras släpps koldioxid och lustgas ut i atmosfären. CO 2 (koldioxid) N 2 O (lustgas) Luft Bränsle (naturgas) Luft Fosfat Kalium NPK NP N27 Urea Specialgödsel Ammoniak Salpetersyra Färdig Gödsel Yara

5 vi också teknologin tillgänglig för våra konkurrenter. Det finns konkurrerande teknologi men vår lösning är ansedd som den bästa och kan införas på de allra flesta anläggningar utan att effektiviteten blir påverkad. Bara i Europa finns det hundratals salpetersyrafabriker som tillsammans släpper ut runt 40 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter om året. Om dessa anläggningar utrustas med vår reningsteknik kommer det att minska klimatgasutsläppen med i storleksordningen 28 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter per år. Installationskostnaden kommer sammanlagt att ligga en bra bit under en miljard norska kronor. Investeringen återbetald på fyra månader Vilket värde finns det i att reducera klimatgasutsläppen med 28 miljoner ton om året? I brist på något bättre kan vi använda kvotpriserna på NordPool som beräkningsunderlag. Januari 2008-kvoterna omsattes för 122 norska kronor per ton koldioxid. Baserat på denna förutsättning är det samhällsekonomiska värdet av en reduktion av 28 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter 3,4 miljarder norska kronor. I vårt tankeexperiment kommer alltså en investering i bästa tillgängliga miljöteknologi att vara återbetald på fyra månader. Lustgas bör ingå i kvotsystemet Trots att lustgas är definierad som en klimatgas under Kyotoprotokollet omfattas inte sådana utsläpp av EUs kvothandel. Det betyder att den europeiska gödselindustrin saknar ekonomiska incitament till att genomföra investeringar som ger stora miljövinster. Idag är utsläpp av lustgas reglerad genom traditionella koncessioner. Dessa stimulerar inte industrin till att utveckla nya och bättre lösningar. Att hitta den optimala balansen i regelverken är svårt. För stränga regler ger samhällsekonomiska förluster i form av för få kostnadseffektiva miljöinitiativ, medan för liberala krav kan göra det företagsekonomiskt olönsamt att implementera ny och renare teknologi. EU och Norge arbetar med att revidera regelverket för kvothandel. Enligt vårt synsätt kommer prissättning av lustgasutsläpp att ge mer omfattande och kostnadseffektiva utsläppsreduktioner jämfört med traditionella koncessioner. En halv miljon ton utsläppsreducering Oavsett vilka ekonomiska ramar som finns har Yara ett ansvar för miljön. Under 2006 satte vi i gång en rad aktiviteter för att reducera utsläppen av klimatgaser. Enbart vid våra norska verksamheter reducerade vi utsläppen med i storleksordningen en halv miljon ton CO 2 -ekvivalenter på årsbasis. Potentialer för ytterligare reduktioner finns. Industri och myndighet i samverkan Vi har en ambition att vara en pådrivande kraft i utvecklingen av goda miljöinitiativ inom den industri vi verkar i. För ton CO 2 /ha Raps Vete att få ytterligare fart på arbetet behöver vi dock mer ändamålsenliga regler. Tillsammans kan då industri och myndigheter reducera utsläppen av klimatgaser betydligt. Thorleif Enger Koncernchef, Yara International ASA Växter binder luftens koldioxid. Den mängd koldioxid som släpps ut vid produktion, transport och spridning av kvävegödsel är ungefär hälften så stor som den mängd grödorna binder tack vare gödslingen. Det ger en positiv nettoeffekt. (Källa: Beräkningar utifrån fältförsöksdata. I exemplet har räknats med följande skördar: höstvete 8,2 ton, oljeväxter 5,4 ton, sockerbetor 57 ton) Gödslade grödor minskar luftens koldioxid mer än ogödslade grödor *) Inklusive N 2 O-utsläpp (1 kg N 2 O = 310 kg CO 2 ). I beräkningarna har man inte tagit hänsyn till möjligheten att använda Yaras nya reningsteknik vid produktion av kvävegödsel. CO 2-bindning i den biomassa som produceras tack vare N-gödsel CO 2-bindning i den biomassa som produceras utan N-gödsel CO 2-utsläpp pga aktiviteter på fältet m m produktion av N-gödsel*, transport och spridning Den energi som åtgår för att producera, transportera och sprida mineralgödsel ger i storleksordningen 5-10 gånger mer energi tillbaka i form av ökad biomassa. I detta perspektiv är Yara världens största solenergiföretag, och vår produktion bidrar till att förbättra den globala klimatgasräkenskapen. (Källa: som ovan) GJ/ha Gödslade grödor ökar den positiva energibalansen mer än ogödslade grödor Raps Vete Energin i den biomassa som produceras tack vare N-gödsel Energin i den biomassa som produceras utan N-gödsel Energiåtgång pga aktiviteter på fältet m m produktion av N-gödsel, transport och spridning Yara

6 Vad styr markens innehåll av kväve? Kvävegivan bör alltid anpassas efter de lokala förhållandena. Generella rekommendationer kan leda till felaktiga kvävegivor om de tillämpas okritiskt (detta berättade vi om i förra numret av Växtpressen). Bara du själv som lantbrukare kan bygga upp den nödvändiga kunskapen om enskilda fälts normala kväveleverans och hur variationen ser ut mellan och inom fälten. Denna kunskap är lönsam. Upptagbart kväve på våren Markens upptagbara kväve på våren består av kväve som förfrukten inte kunnat ta upp samt kväve som mineraliserats efter förra säsongen. Detta utgörs av nitratoch ammoniumkväve. Mängden ökar med temperaturen men påverkas också av nederbörden. Det mineraliserade kvävet kan också påverkas av extrem nederbörd genom utlakning på lätttare jordar eller förlust uppåt som kvävgas genom denitrifikation på tyngre jordar. Jordbruksverket och olika rådgivningsorganisationer genomför ofta provtagning av N-min och presenterar en lägesrapport inför våren. Justera den planerade totala kvävegivan efter denna. Organiskt bundet kväve som mineraliseras under säsongen Med stigande marktemperatur ökar markmikroorganismernas aktivitet och därmed hastigheten på nedbrytning av organiskt material. Denna nedbrytning frigör olika stora mängder kväve varje år och det är främst vädret som påverkar variationen. Eftersom halten organiskt material varierar inom ett fält, blir följden också att kvävetillförseln till marken varierar mellan olika delar av fältet. Mängden organiskt material i marken varierar bland annat pga följande: Odlingshistoria. Jordar som varit odlade i hundratals år har lägre mullhalt än nyligen uppodlade jordar. Valldominerad odling ger högre mullhalt. Sammansättning. Mulljordar innehåller givetvis mer organiskt material. Stallgödselanvändning ger högre mullhalt. Odlingsteknik. Ju mer jorden bearbetas, desto mer mineraliseras och mullhalten sjunker. Om halmen bortförs påverkas mullhalten. Hastigheten på nedbrytningen av det organiska materialet beror bl.a. på följande: Temperaturen påverkar genom att mikroorganismerna arbetar snabbare vid högre temperaturer. Detta gör att mer organiskt material hinner brytas ned och mer kväve frigörs. Låg vattenhalt i marken minskar organismernas aktivitet, medan hög vattenhalt försämrar luftens rörelse i marken. I båda fallen minskar kvävemineraliseringen. Markens kornstorleksfördelning påver- kar förmågan att hålla vatten och hur väl lufttransporten i marken fungerar. Bygg upp den egna kunskapen Ta hänsyn till så många faktorer som möjligt när du bestämmer den slutgiltiga kvävegivan, men låt den egna kunskapen om fälten vara utslagsgivande! För att snabbare bygga upp erfarenhet om kvävedynamiken i de egna fälten finns allt från enkla metoder till avancerade men ändå lättanvända metoder: Nollrutor anläggs genom att stänga av gödselutmatningen på såmaskinen eller gödselspridaren och ger en visuell bild av mineraliseringen. Strålängdsmätning sker med tumstock i och utanför Nollrutan. Grödans längd i Nollrutan jämfört med omgivande gödslad gröda kan ge en uppfattning om kvävetillgången, se bilden. På under rubrik Yara Nollruta kan markens kvävebidrag sedan beräknas. Kalksalpetermätaren (Yara N-Tester) ger vid mätning före axgången en bedömning av grödans resterande kvävebehov. Detta ger indirekt en bedömning av årets mineralisering. Yara N-Sensor avläser hur kvävebehovet varierar i fältet och justerar gödselgivan efter detta. Efteråt får man en karta som ger en bra bild av kvävemineraliseringens variation över fältet. Anders Anderson anders.anderson@yara.com Här mäter Lars Törner, Odling i Balans, strålängden i gödslad vete. Längden jämförs sedan med strålängden i det ogödslade vetet bakom Lars, den s.k. Nollrutan. En Nollruta är lätt att anlägga själv. Det är bara att stänga av gödselutmatningen på en kort bit eller lägga ut en presenning i fältet under spridningen. Mineralisering Mineralisering betyder att organiskt material såsom växtrester, rötter, stallgödsel etc. bryts ned och beståndsdelarna t ex kol, kväve, syre, fosfor och kalium återgår till sin ursprungliga och för växterna upptagbara form. Växternas kväve finns bl a i proteinerna och bryts ned till ammonium, NH 4+. Yara

7 Dags att gödsla skogen! Skogsgödsling ökar snabbt bland enskilda skogsägare. Allt fler inser att gödsling av skogen förbättrar produktionen och därmed ekonomin i den egna skogen. Skogsgödsling är en av de lönsammaste insatserna man kan göra i sin skog. Varför ska jag gödsla skogen? Gödslingens syfte är att öka skogens tillväxt. Omfattande försöksverksamhet under det senaste halvseklet har gett oss goda kunskaper om hur skogens tillväxt påverkas av gödsling. Den enskilde skogsägaren har därmed goda förutsättningar för att bättre utnyttja skogens produktionsförmåga. Värdetillväxten i bestånden ökar och skogsbrukets lönsamhet förbättras. Samtidigt är förräntningen mycket god på de pengar man satsar på gödsling i sin skog. Vilka bestånd är bäst att gödsla? Forskning och försök, främst hos Skogforsk, har lärt oss vilka typer av bestånd och marker som är bäst att gödsla. Välj medelålders eller äldre barrbestånd på fastmark. Ståndortsindex (bonitet) ska vara i intervallet T16 till G30. Minst en gallring ska ha gjorts och beståndet ska stå minst 10 år innan nästa avverkning görs. Gödslingen kan göras under hela barmarksperioden med samma resultat. Med vad ska man gödsla? Tillväxten i de flesta barrskogar i Sverige begränsas av tillgången på upptagbart kväve i marken. Gödslingen ska alltså göras med kväve. Efter kvävegödsling ökar trädens upptag även av andra växtnäringsämnen. Det har visat sig att markens förråd av mikronäringsämnet bor ofta inte räcker. Den ökade tillväxten efter gödslingen leder också till att träden avger försurande ämnen till marken. Yara har därför ett specialgödselmedel för skog, kallat Skog-CAN. Det innehåller 27,2 % kväve, 0,2 % bor och % dolomitkalk. Genom SG-systemet, som tillhandahålls av Skogens Gödslings AB, kan man få hjälp med val av bestånd, ekonomiska kalkyler, spridning med GPS-utrustad traktor samt dokumentation av åtgärderna. Vilken gödselgiva ska användas? Resultaten från försöken visar att man med fördel kan använda en giva på 150 kg kväve per hektar vid all skogsgödsling. Det blir 550 kg Skog-CAN per hektar. Enkelt! Hur sprider man gödsel i skogen? De stora skogsbolagen gödslar sina skogar delvis med helikopter, delvis med traktor. För mindre skogsägare passar traktor bäst, men även gödsling för hand förekommer på små skogsskiften. Enklast, och vanligast, är att skogsägaren anlitar Skogens Gödslings AB (SGAB, dotterbolag till Yara) för en professionell gödslingsentreprenad (SG-systemet). SGAB har över 30 års erfarenhet av gödsling och samarbetar med skogsägareföreningar och virkesköpsföretag för att samordna och effektivisera gödsling hos stora och mindre skogsägare. Hur mycket ökar tillväxten? Under 8 12 år efter en skogsgödsling ökar tillväxten med totalt ca 15 kubikmeter per hektar. På Yaras och SGABs hemsidor finns hjälpmedel där man själv noggrannare kan beräkna förväntad tillväxtökning i sitt eget bestånd. Hur lönsamt är det att gödsla? Värdet av den mertillväxt som följer efter skogsgödsling är ofta i intervallet till kronor per hektar. Att gödsla med SG-systemet kostar ungefär kronor per hektar. Det ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på % under den tid tillväxtökningen varar. Hur påverkas miljön? Liksom i jordbruket ska gödsling i skogen utföras på rätt sätt för att inte näringen ska hamna där den inte gör nytta eller där den kan påverka miljön negativt. Skogforsk har gjort en omfattande sammanställning av forskning om skogsgödslingens påverkan på miljön. Där visas klart att skogsgödsling, rätt utförd, inte är negativ för miljön. Ökad skogproduktion genom gödsling ger istället positiva miljöeffekter. Exempel på detta är att den ökade biomassan kan hjälpa till att ersätta oljan som energikälla. Energiinnehållet i framgödslat virke är ca 10 gånger större än den energi som åtgår för att göra och sprida gödseln. Ökad skogstillväxt ökar också bindningen av luftens koldioxid. Ytterligare en positiv effekt är att möjligheten att avsätta mark för att bevara olika skogsmiljöer underlättas om vi kan öka produktionen på andra. Dan Malm dan.malm@yara.com Mer information om skogsgödsling hittar du på och Yara

8 De svenska bördighetsförsöken fyller 50 år I år är det 50 år sedan de svenska bördighetsförsöken startades. Dessa försök har under åren gett oss viktiga insikter i hur de svenska odlingsjordarna fungerar och reagerar på olika gödslingar. Växtpressen vill uppmärksamma jubileet genom att i två artiklar berätta om historiken kring försöken, något om vad de gett oss samt idéer inför framtiden. De flesta har i olika sammanhang hört talas om de svenska bördighetsförsöken och fått ta del av de resultat de gett. Många av de rekommendationer för odling vi följer idag baseras på kunskap vi fått från dessa försök. Inte minst rådgivningen om balanserad gödsling och kalkning grundar sig på erfarenheter från bördighetsförsöken. Vi har lärt oss hur jordarna reagerar på utarmning och uppgödsling, hur olika jordar med olika egenskaper och ursprung kan binda och frigöra näringsämnen, hur de buffrar och vilka tidsperspektiv som gäller för förändringar i exempelvis fosfor- och kaliumtillstånd. Idag finns tolv försöksplatser. Två försök lades ner under 1990-talet. I följande två artiklar berättar professor emeritus Jan Persson om bakgrunden till försöken och professor Holger Kirchmann redogör för vilken nytta vi haft av dem samt vad de skulle kunna användas till i framtiden. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com Det är i år 50 år sedan de första bördighetsförsöken startades. Bilden är från försöket i Kungsängen utanför Uppsala. De svenska bördighetsförsöken - en åldrande ungdom De svenska bördighetsförsöken kan räknas som ett flaggskepp bland svenska fältförsök med tonvikt på växtnäring. Det är nu 50 år sedan de första försöken startades. Professor emeritus Jan Persson talar under Jubileumskonferensen (se sidan 10). Varför och var startades försöken? Efter andra världskriget blev jordbruket föremål för diskussion rörande markens bördighet. Detta var en följd av att allt fler jordbruk övergick till kreaturslös drift. Stallgödseln försvann, vallarna likaså och skördetröskan gjorde sitt intåg varvid halmen blev kvar på fältet och ofta brändes. Det var i detta läge som bördighetsförsöken kom till. Avsikten med de svenska bördighetsförsöken är att belysa sambandet mellan brukarens åtgärder och de naturliga förutsättningarna vad gäller mark och klimat på de olika försöksplatserna samt att bestämma förändringarna i markens egenskaper. De första bördighetsförsöken startades i Skåne. Det var en lämplig start. Jordarterna varierar nämligen mycket inom korta avstånd i Skåne. Detta beror på ett komplicerat geologiskt händelseförlopp. Här finns sedimenterade leror i Ängelholmstrakten och flera olika moräntyper beroende på att olika isströmmar präglade marken under den senaste istiden. Bland försöksplatserna finns det sådana som består av karg urbergsmorän men också av baltisk morän med hög bördighet. Upphovsmännen Bördighetsförsöken startades av statsagronom Lars Agerberg. Han valde ut sex försöksplatser i Skåne med olika geologiskt ursprung. Han designade en försöksplan De tolv försöken ska belysa markens bördighetsförändringar, hålla oss med referensoch kalibreringsmaterial och vara centralförsök för markvård. Örja S. Ugglarp Röbäcksdalen Offer Fors Kungsängen Högåsa Bjertorp Ekebo Orup Fjärdingslöv Vreta Kloster Yara

9 Bördighetsförsöken startades för att belysa hur marken reagerar på jordbruksåtgärder samt vilka effekter dessa har på marken som produktionsresurs. Med andra ord: odlingsmarkens utveckling och vård samt produktivitet vid olika natursom innebar ett intensitetsförsök med stigande givor av N, P och K. Försöket omfattade vidare två växtföljder, en kreaturshållande och en kreaturslös. Vallar var ett självklart inslag i kreatursväxtföljden. I den andra växtföljden ingick i stället oljeväxter. Agerberg lät provta försöksplatserna ner till en meters djup. Profilerna analyserades med avseende på fosfor, kalium och ph-värde. Efter fyra år övertog professor Sven L. Jansson driften av försöken. Jansson gjorde tre viktiga ingrepp i dessa. Han ändrade försöksplanen från att ha varit ett intensitetsförsök till att basera försöksplanen på grödans bortförsel av växtnäring. Detta var en stor förbättring. Därutöver infördes två försöksled där bortförseln förstärktes i två steg med P och K. Fortfarande ingick två växtföljder i försöken. Det andra ingreppet som gjordes av Jansson var att antalet försök utökades kraftigt till att omfatta stora delar av mellersta Sverige. Janssons tredje insats innebar att han förde ut resultaten i flera tidskrifter, där växtodlingsaspekter och miljövårdsaspekter diskuterades med stor bredd och stort djup. Bland annat diskuterades resultaten från ett av bördighetsförsöken i samband med miljöproblemen i Ringsjön. Under senare år genomfördes detaljstudier av olika slag. Således utfördes under många år kärlförsök parallellt med fältförsöken. Kärlförsöksplanen var mer komplicerad, då bland annat ett mikronäringsmoment ingick. Under två omlopp genomfördes på en försöksplats ett specialprojekt. En klimatstation byggdes. Den mätte tio olika klimatvärden. Vegetationsprov togs var fjortonde dag. Näringskoncentrationen bestämdes. Data infogades i modeller, som beskrev biomassa och näringsflöden Finansiering Som så många gånger förr blev försökens ekonomi föremål för granskning. Några stora problem innebar inte detta. Försökens existens var aldrig hotad. Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning (finansierad av gödsel- och kalkindustrin) visade redan från början stort intresse för försöken och bekostade under de första åren försökens drift. Därutöver har Riksbankens Jubileumsfond samt Statens Råd för Skogs- och Jordbruksforskning bidragit med medel. Under senare år har försöken bekostats av SLU. Flera andra organisationer har på olika sätt gynnat bördighetsstudierna. Hit räknas Hushållningssällskapet i Malmöhus län samt Sockernäringens Samarbetskommitté. Sist men inte minst ställde försöksvärdarna alltid upp solidariskt. Professor emeritus Jan Persson Femtio års markbördighetsstudier och framtiden Långliggande försök är en förutsättning för att kunna undersöka långsamma förändringar i marken samt konsekvenser på växtproduktionen och miljön. liga förhållanden undersöks. Samtidigt utgör långliggande försök en plattform för framtida frågor, eftersom olika marktillstånd etableras. De möjliggör att nya infallsvinklar och hypoteser kan studeras genom kompletterande specialstudier pga att olika tillstånd har utvecklats med tiden. Två grundläggande frågor Nedan diskuteras två grundläggande aspekter, som har styrt den ursprungliga Forts. nästa sida På varje försöksplats finns två växtföljder, med och utan kreatur (I och II). På försöksplatsen odlas hela ytan med den gröda som står på tur enligt växtföljden, t ex korn. Grödan gödslas med olika kvävegivor, från 0 till 210 kg N/ha enligt planen. Varje kvävenivå gödslas med fyra olika fosfor- och kaliumgivor. Led A innebär på sikt en utarmning av jorden, medan led D medför en stark uppgödsling av fosfor och kalium. I: Växtföljd med kreatur Försöksplan för Bördighetsförsöken Södra S Korn Vall Höstvete Sockerbetor Mellan S Korn Vall 1 Vall 2 Höstvete Havre Höstvete Norra S Korn Vall 1 Vall 2 Vall 3 Grön raps Korn Potatis Kvävegödsling Led Kg N/ha 0 0 Olika PK-givor: Fosfor- och kaliumgivor Led Kg/ha A 0 kg PK II: Växtföljd utan kreatur Södra S Korn Oljeväxter Höstvete Sockerbetor Mellan S Korn Havre Oljeväxter Höstvete Havre Höstvete * 210 *) endast i kreatursväxtföljden Olika PK-givor: Olika PK-givor: Olika PK-givor: Olika PK-givor: B C D PK = ersättning av bortförd näring med skörden PK = ersättning + 15 kg P och 40 kg K PK = ersättning + 30 kg P och 80 kg K Yara

10 försöksutformningen (se planen på föregående sida). Hur utvecklas marken och växtproduktionen i odlingssystem med och utan djurhållning, dvs. kan en uthållig hög växtproduktion upprätthållas med enbart handelsgödsel? Den andra aspekten handlar om i vilken omfattning gödsling och växtföljd kan påverka uppbyggandet av produktiva odlingsmarker, dvs. kan en hög produktion uppnås med tiden även på mindre gynnsamma platser? Med eller utan kreatur Två växtföljder, som representerar odlingssystem med och utan kreatur, jämförs. I det kreaturslösa systemet nedbrukas alla skörderester, i systemet med kreatur bortförs halm (i de skånska försöken även sockerbetsblast) och stallgödsel tillförs. Följande resultat erhölls: Vid riklig användning av handelsgödsel har inga signifikanta skördeskillnader observerats mellan växtföljderna, varken 25 eller 50 år efter försöksstarten. Detta innebär att markens näringsförråd av andra växtnäringsämnen än de som tillförs med handelsgödsel har varit tillräckligt högt. Detta står i motsats till vad som rapporteras från starkt utarmade jordar i Afrika, där enbart kombinationen av organiska och oorganiska gödselmedel kan förbättra växtproduktionen. Vid låga gödslingsnivåer är skördarna signifikant högre i växtföljden med vall och stallgödsel främst pga. vallgrödans luftkvävefixering. Utan gödsling sjunker skördarna av alla grödor utom vall i båda odlingssystemen till 40-50% av normskördar pga utarmning av marken samt brist på kväve. Skördepotential på goda respektive svaga lokaler Den andra centrala frågan har handlat om svaga och goda försöksplatser och möjligheten att erhålla samma höga skördar på ogynnsamma som på bördiga odlingslokaler. Kan en kraftig gödsling utjämna skördeskillnader mellan lokalerna? Resultaten visar tydligt att skördenivån av grödor med en lägre total biomassaproduktion, t.ex. raps, är lika hög på svaga och goda lokaler. För grödor med en stor biomassaproduktion, höstvete och sockerbetor, förblir skördeskillnaderna signifikanta även efter 50 år. Orsakerna har kunnat kartläggas under senare år. Undersökningen av markprofilernas (matjord och alv) kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper på alla försökslokaler har visat att det är alvens tillstånd som är förklaringen. Om alven medger en kraftig rotuveckling kan odlingslokalen betecknas som god medan en begränsad rotutveckling återspeglas i skörden. Vilka alvegenskaper begränsar rotuvecklingen? I de skånska bördighetsförsöken är det en tilltagande packning med ökad djup (volymvikter större än 1,7 kg/dm 3 ) som förhindrar att rötter kan ta upp vatten och näring. Observera att detta inte härrör från tunga jordbruksmaskiner utan ifrån istiden, då jordarna avlagrades. I t.ex. den uppländska försöksplatsen Kungsängen uppvisar alven ett mycket omfattande spricksystem och volymvikter omkring 1 kg/dm 3, men en kraftig försurning pga av oxidation av sulfidsvavel i alven begränsar rotutvecklingen. Sammanfattningsvis kan man säga att alvens tillstånd begränsar växtproduktionen på flera platser och förbättringar av alven kan bli en angelägen fråga för framtiden. Möjligheter för framtida studier! Bördighetsförsöken utgör en mycket bra bas för många studier även i framtiden. Exempel på angelägna områden är följande: Studier kring mikronäringsämnen i mark och gröda. Mikronäringsämnenas flöden och omsättning kvantifieras. Kvantifiering av alvens potential att förbättra växtproduktionen i de olika försökslokalerna. Möjligheten att korrigera ogynnsamma alvegenskaper undersöks i kompletterande studier. Studier kring fosforns olika former samt deras omsättning och reaktioner i modermaterial av olika geologiskt ursprung. För att öka vår förståelse av fosfortillgänglighet och utlakning bör bördighetsförsöken användas för specialstudier även i fortsättningen. Försöken tillförs en ny huvuduppgift att ingå som referensförsök i miljöövervakningen. Försöken lämpar sig utmärkt för övervakning av markbiologiska egenskaper i kombination med andra långtidsförsök. Bördighetsförsöken utgör en bas för studier, som inte skulle kunna göras utan de etablerade skillnaderna mellan odlingssystemen. De kommer att vara till stor vetenskaplig nytta också i framtiden. Professor Holger Kirchmann, Sveriges Lantbruksuniversitet Internationell konferens vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien I samband med att de äldsta bördighetsförsöken fyller 50 år i år arrangerades en internationell jubileumskonferens den 28 och 29 maj i Stockholm. Bakom arrangemanget stod Sveriges Lantbruksuniversitet, Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning (huvudsakligen av Yara finansierad stiftelse) och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Professor Holger Kirchmann från SLU, Uppsala var en av arrangörerna vid jubiléet och höll själv ett anförande om skillnader mellan konventionell och organisk odling. Forskare från SLU gav en överblick över de svenska försöken. Flera utländska föreläsare var inbjudna och gav en inblick i resultat från andra länders långliggande försök. Slutligen diskuterades möjligheter för framtida projekt och samarbete. På kvällen var Yara värd för middagen. Lars Törner, ordförande för Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning, tackar Holger Kirchmann för ett intressant och välarrangerat jubileum. 10 Yara

11 Framtidens sockerbetsgödsling Sockerbetor är en gröda som betytt oerhört mycket för svenskt lantbruk. Odlingen har skett i söder men har också genererat biprodukter som använts som fodermedel i hela landet. Lönsamheten har varit god i många led och en unik kompetens har byggts upp hur vi skall odla, hantera och processa våra betor. Vi har en mycket gedigen grund att stå på för att på bästa sätt hantera de förändringar som betodlingen står inför. Höga och jämna skördar är fortsatt viktigast I betodlaren nr 4, 2006 finns en intressant artikel Lönsamt odla betor 2009?. Två faktorer framstår som helt avgörande för lönsamheten nämligen skörde- och kostnadsnivån på den enskilda gården, se tabellen. Eftersom kostnaderna till största delen är arelberoende, blir kostnaden per ton producerat socker lägre ju högre hektarskördar man tar. Höga skördar är fortsatt en avgörande faktor för bästa lönsamhet och allra bäst i kombination med en hög jämnhet mellan åren. Med ett kvotsystem är det lönsammast att varje år så den areal man behöver utan onödigt stora säkerhetsmarginaler. Maskiner är en stor kostnadspost Att minska kostnader är en ständig utmaning och får maximal effekt om man inte också tappar skörd och intäkter. I betodlingen är maskinkostnaderna en stor post och här finns mest att hämta i inbesparingar genom en bättre utnyttjandegrad. Oförändrat kväveoptimum trots sänkt betpris Sänkt betpris påverkar optimum så lite att det i praktiken blir oförändrade givor. Val av spridningsteknik påverkar däremot. Myllning ger den bästa och säkraste effekten. Allra bäst är att radmylla i ett bestämt avstånd och djup i förhållande till såraden. Kväveoptimum sjunker med ca 20 kg N/ha om man går från bredspridning till myllning. Optimum vid djupmyllning ligger på kg N/ha och ner till 80 kg vid radmyllning. Bästa och inte minst säkraste effekten får man om man radmyllar i god markfukt i samband med sådd med ett gödselmedel Med ett kvotsystem är det lönsammast att varje år så den areal man behöver utan onödigt stora säkerhetsmarginaler. Det ger lägst kostnad per ton socker. Det förutsätter dock en hög och jämn skörd. ProBeta NPK är därför även i framtiden det bästa alternativet. Täckningsbidrag år 2009 beroende på skörd och kostnad. (Källa: Betodlaren nr 4, 2006) Skörd ton/ha Kostnad kr/ha som innehåller alla de för betan viktigaste näringsämnena. Näringsupptaget gynnas inte minst av mangan. Risken för skorpbildning minimeras också. Sammantaget får man jämnare och robustare plantor som klarar påfrestningar som t ex torka på ett bättre sätt. ProBeta NPK för jämn och säker tillväxt ProBeta har funnits i två varianter; med och utan fosfor och kalium. ProBeta NPK är volymmässigt störst och den enda sort som kommer att produceras till kommande säsong. Produkten har tagits fram i samarbete med Danisco och ingredienserna kväve, fosfor, kalium, natrium, svavel, magnesium, mangan och bor bygger på de behov sockerbetan har för att producera som bäst. ProBeta NPK har hävdat sig väl i försök, inte minst då produkten radmyllas. Vi har därför beslutat att inte börja pruta på receptet för att göra produkten billigare. Vi är fortsatt övertygade om att höga och jämna skördar ger bästa odlingsekonomi. Eftersom de fasta kostnaderna per hektar är höga i betodlingen gäller det att odla så få hektar som möjligt. En god odlingsekonomi förutsätter då en god odlingssäkerhet med höga och jämna skördar. Genom att göra vissa justeringar i gödselplanen kan ProBeta N ersättas av ProBeta NPK i många odlingar. Vid fosforbehov i växtföljden skall ju betorna prioriteras. Ulf Gudmundsson ulf.gudmundsson@yara.com Yara 11

12 Glomfjord världens nordligaste gödselfabrik Tre mil norr om Polcirkeln, ungefär i höjd med Gällivare, ligger gödselfabriken Yara Glomfjord. Fabriken kommer från och med i höst att vara huvudleverantör av NPK-produkter till den svenska marknaden. I samband med att den huvudsakliga produktionen av NPK till Sverige flyttas från fabriken i Köping till Glomfjord har vi tillsammans med våra återförsäljare grundligt analyserat behovet av NP- och NPK-produkter till svenskt lantbruk. Detta behov kommer vi att kunna tillgodose bland annat tack vare att Glomfjord är tekniskt väl lämpad att tillverka produkter som passar svenskt jordbruk. Dessutom har man i Glomfjord ett uttalat kundfokus och en positiv attityd, vilket vi är mycket glada för. Samtliga produkter kommer givetvis att omfattas av Yaras 4- punktsgaranti. Läs mer om förändringarna i sortimentet i artikeln på nästa sida. Producerar NPK till Sverige och Norge Den största andelen av de drygt ton NP- och NPK-produkter som produceras i Glomfjord kommer att gå till svensk och norsk marknad. Sammanlagt produceras ett 30-tal olika varianter. Produkterna kommer att fraktas som bulkvara med båt till Sverige och säckas här. Förutom NPK tillverkar man också nästan ton prillad Kalksalpeter. Över 90 procent säljs under varumärket Calcinit. Det är en extra ren och vattenlöslig variant av Kalksalpeter som främst används till näringsbevattning i växthus och till grönsaker, frukt och bär över hela världen. Den Kalksalpeter som säljs i Sverige är granulerad och kommer från fabriken i Porsgrunn i södra Norge. Samtidig produktion av Kalksalpeter och NPK I Glomfjord använder man råfosfat som fosforkälla. Råfosfat är ett fosfor- och kalciumrikt mineral som bryts bland annat på Kolahalvön. Den process man använder sig av vid tillverkningen ger tack vare råfosfaten både NPK-produkter och Kalksalpeter. (I Köping använde man sig inte av råfosfat utan av fosforsyra, vilket är en helt annan process som inte ger någon samtidig produktion av Kalksalpeter.) I Glomfjords syrafabrik omvandlas ammoniak till salpetersyra som är en kväverik förening. Salpetersyran används därefter i gödseltillverkningen för att lösa upp råfosfat. Under nerkylning fälls kalciumnitrat ut i fast form ur lösningen och bearbetas vidare till Kalksalpeter. Det som blir kvar av lösningen kallas för moderlut. Den innehåller kväve och fosfor och är basen för NPK-produktionen. Genom tillsatser av olika råvaror 12 Yara

13 såsom kaliumklorid, kaliumsulfat, kieserit, borax med flera, kan man få fram olika typer av NPK-produkter som sedan granuleras i en granuleringstrumma, torkas och siktas. Varför placerar man en gödselfabrik norr om polcirkeln? Svaret är billig vattenenergi. Alldeles invid fabriken ligger Norges näst största glaciär Från detta kontrollrum sköter Svein Jørgensen NPK-fabrikens våtdel. Svartisen. En del av smältvattnet däms idag upp i Norges största vattenreservoar som påbörjades Den rymmer 3,5 miljarder kubikmeter vatten och täcker ca hektar. Vattnet leds från reservoaren i en tunnel med 8,5 meters diameter till kraftverket. Fallhöjden är 600 meter och tunnelns längd 7,5 km. Kraftverket har en kapacitet att förse hela Norge med elektricitet! En färgstark historia Redan 1912 påbörjade en svensk industriman vid namn Knut Tillberg tillsammans med norska finansiärer ett kraftverk vid den fors från Svartisen som rinner ut i Glomfjorden. Efter en konkurs köpte norska staten kraftverket för att bygga ett smältverk för zink. Smältverket kom aldrig igång och driften låg nere ett antal år. Under 20-talet startades en produktion av aluminium. Under andra världskriget planerade tyskarna att bygga ut kraftverket för att öka aluminiumproduktionen till sin flygplansindustri. Tack vare Operation Muskedunder, ett dramatiskt sabotage av några norska, brittiska och kanadensiska soldater, sprängdes anläggningen i luften Produktionen av aluminium kom aldrig mer igång i Glomfjord. Efter kriget erbjöds Norsk Hydro att köpa anläggningen till långsiktiga och förmånliga villkor. En ammoniakproduktion kom igång Några år senare startade även NPK-tillverkningen. Idag är ammoniakproduktionen nedlagd och den ammoniak som används importeras. Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@yara.com Förändringar av sortimentet inför det nya växtodlingsåret När produktionsorten ändras för en produkt innebär det att spridningsegenskaperna för produkten förändras. Därför är det mycket viktigt att kontrollera de nya rekommendationerna och ställa in spridaren rätt inför nästa vårbruk. Glöm inte detta! I produktsortimentet har det endast skett små förändringar inför det nya växtodlingsåret Ändringar i produktsortimentet Fabriken i Glomfjord skiljer sig på en avgörande punkt mot Köpingfabriken genom att man producerar Kalksalpeter. Bortsett från det är fabrikerna mycket lika. Båda är specialiserade på NPK och båda tillverkar granulerade produkter. Detta gör att förändringarna av vårt NPK-sortiment till säsongen 2008 blir små. Det kan handla om att näringsinnehållet förändras med någon eller några tiondels procentenheter i produkterna. Bland de övriga produkterna finns en större förändring; ProBeta N försvinner. Denna produkt har under senare år tappat försäljningsvolym till förmån för Pro- Beta NPK. Du kan läsa mer om ProBeta på sidan 11. Viktigt ändrade spridningsegenskaper! Även om NPK-produkterna innehållsmässigt kommer att förbli ungefär som tidigare så kommer deras fysikaliska egenskaper att förändras. Man kan säga att alla fabriker har sitt eget fingeravtryck. För att försäkra oss om att våra produkter kan spridas med god precision kommer vi att skicka alla berörda produkter till marknadens ledande spridartillverkare. De nya rekommendationerna kommer att i god tid till våren 2008 finnas på spridartillverkarnas hemsidor. 25 kg säckar En annan förändring i vårt sortiment som dock inte har med produktionsorten att göra är att vi ändrar storlek på våra småsäckar. 50 kg säcken, som länge varit standard inom jordbruket, är ur ergonomisk synvinkel klart olämplig. Vi byter därför ut den till förmån för en säck på 25 kg. Den nya säcken kommer att ligga på en pall om 1000 kg. Yara 4-punktsgaranti gäller Oavsett var produkterna är tillverkade gäller Yara 4-punktsgaranti för hela vårt ordinarie lantbrukssortiment. Du kan läsa mer om garantin på vår hemsida eller i tidigare nummer av Växtpressen. Magnus Huss magnus.huss@yara.com Yara 13

14 Borgeby Fältdagar en publiksuccé Årets upplaga av Borgeby Fältdagar juni slog publikrekord med besökare. Tack vare det tydliga fokuset på professionella lantbruk har arrangemanget på kort tid utvecklats till Nordens största mässa i fält. Yara, medarrangör till Borgeby Fältdagar, hade flera intressanta aktiviteter under mässdagarna. Borgeby Fältdagar arrangeras årligen av HIR Malmöhus veckan efter midsommar. Mässan har vuxit snabbt och lockar nu lantbrukare från hela Norden. På det 40 hektar stora området samsades i år över 160 olika utställare. Här fanns allt från de nyaste maskinerna och nyaste forskningsrönen till demonstrationsodlingar och praktiska maskinuppvisningar. Det som framförallt utmärker mässan är de omfattande demonstrationsodlingarna. Kunniga rådgivare guidar besökarna i visningsfälten, diskuterar olika strategier och ger råd för rätt beslut. Ett av målen med Borgeby Fältdagar är att visa besökaren hur man med olika strategier kan lösa de problem som lantbrukare ställs inför. Precis som föregående år var Yara medarrangör till hela mässan. Vi hade också ett antal uppskattade aktiviteter under mässan: Växtnäringsstation med demonstrationsförsök i vall Odlingen var en av stationerna som ingick i den guidade visningen om sluten växtodling. Kvävegödsling till olika vallfröblandningar demonstrerades. Dessutom diskuterades kväve-, kalium- och svavelstrategier till vall. Goda råd i vårt tält Ökande spannmålspriser har medfört att vi går från ett kostnadsfokus till ett lönsamhetsfokus. Med detta som bakgrund visade vi i vårt tält de senaste resultaten från våra fosforförsök. Vi diskuterade också kvävegödsling i spannmål. Eftersom vall var årets tema på Borgeby fokuserade vi också på vallgödsling, och då framförallt på kaliumgödsling till vall. Grattis till vinnaren i vår tävling Tävlingen gick ut på att gissa vilken gödsel som fanns i de olika provrören. Endast en tävlande fick alla 12 rätt. Vi gratulerar Lennart Niklasson, lantbrukare på Skinstad utanför Linghem i Östergötland! De två solstolarna är skickade och vi kan bara hoppas att vädret blir mer soligt än vad det är just nu i skrivande stund i början av juli. Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@yara.com Yaras demonstrationsförsök i vall. Anders Anderson diskuterar vallgödsling med några intresserade besökare. Gropen Kanske mässans mest besökta station? Under båda dagarna fylldes Gropen varje halvtimme med intresserade besökare. I årets upplaga av Gropen diskuterades framförallt effekten av kombisådd NPK, strukturkalkning, tillförselmetoder för stallgödsel samt struktureffekten av vall, fånggrödor och höstraps. Gropen är ett samarbete mellan Yara, Greppa Näringen, Nordkalk, Odling i Balans, Svensk Raps och HIR Malmöhus. I vår tävling gällde det att gissa vilken gödsel som fanns i provburkarna. Två eleganta solstolar stod på spel. I gropen demonstrerade Gunilla Frostgård bland annat effekten av kombisådd NPK till vårsäd. Här visar Magnus Huss de senaste resultaten från våra fosforförsök i form av jättediagram. Ungefär kanelsnäckor fick bagaren i Löddekopinge baka åt oss... och det räckte inte riktigt. 14 Yara

15 Tillgång och efterfrågan Vad styr priset på mineralgödsel? I en marknadsekonomi styr tillgång och efterfrågan priset på alla varor. Detta gäller även gödsel. Priset är dessutom i högsta grad ett resultat av en global tillgång och efterfrågan. Produktionskostnaden bestämmer lägsta pris Produktionskostnaden har stor betydelse när det är stor tillgång och liten efterfrågan på gödsel. Då bestämmer produktionskostnaden lägsta möjliga pris eftersom ingen tillverkare vill förlora pengar på att producera gödsel. Om gödselpriset är lägre än produktionskostnaden så stängs fabriker. De fabriker som har högst produktionskostnad stannar först. Produktionskostnaden skapar alltså ett golv för priset på mineralgödsel. Naturgas är råvara för produktion av ammoniak vilket innebär att gaspriset bestämmer lägsta möjliga ammoniakpris. Ammoniak är i sin tur råvara för produktion av salpetersyra som man tillverkar kvävegödsel av (ammoniumnitrat, urea, mm), så priset på ammoniak bestämmer lägsta möjliga kvävegödselpris. Ökad efterfrågan på gödsel Just nu har spannmålspriset en stor påverkan på gödselpriserna. Under flera år har lönsamheten i spannmålsodlingen varit svag, arealer har lagts i träda och odlingen har varit mera extensiv, snålodling kan man kalla det. Men nu ser vi spannmålspriser på 1:30, 1:40 och 1:50, för maltkorn upp till 1:65 kronor. Den kraftiga prisuppgången på spannmål beror på att den globala efterfrågan är större än tillgången. Detta resulterar i att antalet odlade hektar ökar och att intensiteten i odlingen ökar. Världens lantbrukare är villiga att investera mer pengar i sina grödor, bland annat i form av mineralgödsel. Efterfrågan på gödsel ökar. Under det senaste året har priserna på naturgas i Västeuropa sjunkit rejält (priserna på annan energi, t ex olja, har samtidigt varit ganska konstanta). Denna sänkning i energikostnad kommer troligen inte att återspeglas i priset på kväve eftersom efterfrågan ökat. På Yara förväntar vi att priset på kväve kommer att vara ungefär det samma när höstens gödselförsäljning drar igång i år som det var för ett år sedan. Sedan kan som vanligt allt hända under vintern och våren. Men vi förväntar en fortsatt god efterfrågan på spannmål till humankonsumtion, djurfoder och energi. Stor global efterfrågan på fosfor Under de senaste åren har vi sett många artiklar om kraftiga prishöjningar på järn, koppar, nickel och andra råvaror. En god global konjunktur tillsammans med en enorm efterfrågan i Kina har drivit upp priserna. Nu har turen kommit till fosfor. Priset på fosfor har varit ganska stabilt under flera år, men under första halvåret 2007 gick priserna rakt upp. Priset på MAP ökade från 260 dollar per ton till 425 dollar per ton på några veckor. Andra fosforråvaror har följt med i prisuppgången. Vi kan förvänta att ett kilo fosfor i en NPK är cirka 5 kronor dyrare hösten 2007 jämfört med hösten Är detta tillfälligt eller kommer fosforpriserna att sjunka igen? Priset kommer alltid att gå både upp och ned, men vi är övertygade om att vi kommer att få leva med en ny prisnivå på fosfor under de närmaste åren. Att öka produktionen av fosfor för att möta den ökade efterfrågan tar tid. Att bygga nya fabriker och att öppna nya fosforgruvor är stora projekt som tar flera år att genomföra. Även priset på kalium har stigit, men inte lika kraftigt som fosforpriset. Priset för ett kilo kalium kommer att vara cirka 0:50 kronor dyrare hösten 2007 jämfört med hösten Mogens Erlingson Marknadsdirektör mogens.elingson@yara.com Världsmarknadspriset på vete har haft en mycket kraftig utveckling sedan våren Detta gör att lantbrukare både i västvärlden och i utvecklingsländerna vill producera mer. För att producera mer krävs gödsel, vilket leder till ökad efterfrågan på både kväve och fosfor. Kurvan visar vetepriset på Chicagobörsen i dollar/ton. Chicago Vete t.o.m Juli Okt Jan Apr Juli Okt Jan Apr Juli Okt Jan Apr Juli Dollar /ton Yara 15

16 Hilanders Lönsamhet bit för bit Hög och jämn skörd är nyckeln. Radmylla därför för säkert växtnäringsutnyttjande. Och gödsla med ProBeta NPK för att försäkra dig om att betorna får samtliga viktiga näringsämnen. Då kan du både så utan onödigt stora säkerhetsmarginaler och pressa dina arealkostnader. ProBeta NPK omfattas naturligtvis av Yara 4-punktsgaranti. Läs hjärtans gärna mer på 16 Yara