Svenska företag skapar miljönytta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska företag skapar miljönytta"

Transkript

1 Svenska företag skapar miljönytta Ett seminarium i Svenskt Näringslivs regi visade upp miljönytta som skapas av svenska företag. Rapporten Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen lanserades, och följdes upp med två panelsamtal om hur företags miljönyttor kan värderas politiskt och vägas in i miljömålsarbetet. Svenskt Näringsliv arrangerade 27 januari 2015 seminariet Svenska företag skapar miljönytta som ett samtidigt inspel inför årets fördjupade utvärdering av de nationella miljökvalitetsmålen och ett led i det fortlöpande projektet Miljönytta. Projektet lyfter fram konkreta exempel på miljönyttor produkter från det svenska näringslivet som både ger affärsnytta och bidrar till en bättre miljö. Syftet med seminariet var att belysa den kontinuerliga utvecklingen på företagen, skapa medvetenhet om företagens förmåga att skapa miljönyttor, och att öppna en dialog kring hur den förmågan bidrar till miljömålsarbetet och hur den bäst kan tas till vara. Optimismen inspirerade Optimismen i frågeställningen väckte ett brett positivt gensvar; ett flertal debattörer påpekade under dagen hur inspirerande och roligt det var att diskutera miljöfrågor i termer av möjligheter och inte belastningar, och sade att det var något de skulle ta med sig. Miljöminister Åsa Romson talade om politiska förutsättningar, men ett antal konkreta exempel på progressiva miljönyttor från näringslivet visade på en kontinuerlig förändringskraft som växer ur innovation. Efter detta vidtog två omgångar av panelsamtal. En bred förmåga till systemtänkande och sektorsöverskridande samverkan lyftes fram från flera håll som en särskilt betydelsefull svensk konkurrensfördel, och ett konkret förslag som kom upp för att värna detta var att komplettera miljömålen med ett uttryckligt mål för konkurrenskraft. Samtalet kom att kretsa en del kring hur hårda miljökrav kan kompenseras med andra, uppvägande förutsättningar för att gynna ett totalt sett attraktivt affärs- och investeringsklimat, och flera beskrev svårigheten i att verka miljöprogressivt om beställning och upphandling inte aktivt premierade sådana faktorer, exempelvis till följd av bristande kunskap och kompetens. En återkommande fråga var också hur miljön globalt påverkas om politiska beslut fattas utifrån miljömål formulerade ur ett snävare, nationellt perspektiv. Flera röster höjdes för att miljönyttor utanför landets gränser måste vägas in i bedömningen av påverkan på miljö från svensk produktion. Utsläppsminskningar är inte av godo om de uppnås genom minskad produktion av miljönyttor, var budskapet där. Miljönyttabegreppet etableras Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv, inledde konferensen. Efter att en för dagen hopklippt miljönyttafilm visats presenterade hon miljönyttabegreppet, och konstaterade att miljödebatten fokuserat för mycket på koldioxidavtryck och utsläppsnivåer medan företagens konstruktiva lösningsförmåga alltför ofta glömts bort. Jag tror att det här kommer att vara det viktigaste på lång sikt, sade hon, och pekade på en utveckling där vad som tidigare betraktats som restprodukter i allt högre grad återanvänds: tallolja som tas tillvara för att göra biodiesel var ett exempel bland flera. Det är rätt häftigt när man tänker på vilken utväxling det här kan få långt utanför Sveriges gränser; vi kan göra skillnad både i miljö, välfärd och jobb, och miljönytta är ett jätteviktigt begrepp som

2 fler behöver känna till, fortsatte Lemne, och avslutade sitt anförande med att inskärpa vikten av ett helhetsgrepp: Man måste tänka näringspolitik samtidigt som man tänker miljö och klimat. Det är i princip omöjligt för politiker att gissa vad som kommer att lyckas. Vi måste stötta kreativiteten istället. Hur skapar vi rätt förutsättningar? Det är där vi måste fokusera aktivt. Miljöministern om politikens roll Därefter gick ordet till klimat- och miljöminister Åsa Romson, som skulle reflektera på temat Hur ska vi få en miljö- och näringspolitik som stödjer miljöansvar och konkurrenskraft? Även Romson ville inledningsvis lyfta fram lösningsorienterad debatt och ett helhetsperspektiv som viktiga komponenter: Vi tittar nu mycket mer på helheter än på enstaka filter i en skorsten. På nya affärsmodeller och cirkulär ekonomi. Miljömålen har för Sverige varit ett sätt att få in den helhetssynen men jag är också övertygad om att vi kan utveckla och förbättra detta, sade hon, och gladdes åt att miljömålsarbetet förstärkts med en ny samordnare. Hon menade vidare att miljöfrågan över tid ändrat karaktär till att inbegripa hela samhället, och att det var en breddning som också skapat möjligheter till förbättring. Näringslivet fick en eloge för sin positiva syn: Det krävs nytänkande. Det är det näringslivet är bra på och brinner för. Ändå ville hon inte gå med på att miljöförbättringar uppstår utan politikens försorg: Politikens kraft behövs för att sätta målsättningar och hitta det gemensamt goda. Ekonomiska styrmedel har effekt, och andra typer av stöd kan också behövas för att driva fram lösningar styrsystem som premierar innovation, avslutade miljöministern sin analys innan hon såg sig tvungen att hasta vidare till andra åtaganden. Rapport visar branschernas framsteg och drivkrafter Med det var turen kommen till Inger Strömdahl, Ansvarig för Miljö Policies på Svenskt Näringsliv, som presenterade rapporten Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen en intervju med 13 branscher om deras respektive drivkrafter, utmaningar och framsteg. Livsmedelssektorns allt smartare förpackningar och skogsindustrins energieffektiviseringar var exempel på framsteg som nämndes. Till utmaningar som formulerats hörde svavelkraven som hamnsektorn står inför, och ett minskat bruk av fossila bränslen för fordonsindustrin. Konsumentkrav, lönsamhet och eget engagemang var några av många identifierade drivkrafter. Det är för lite i debatten av det positiva som ständigt pågår. Miljönytta kommer av tillväxt och innovation, inte av regleringar, och företagen gör skillnad för miljön. Rapporten är en sammanfattning av det pågående projektet, förklarade Strömdahl, som kunde peka på en strid ström av konkurrenskraftiga produkter med hög funktions- och miljöprestanda som lyfts fram sedan projektet inleddes Rapporten kopplades sedan till den fördjupade utvärdering av miljömålen som ska göras under året: Miljömålen är en kompass. Men målen i företagen är mer konkreta, konstaterade Strömdahl. Hon sammanfattade med att Sverige ligger bra till, inte minst vad gäller helhetsperspektiv och livscykelanalyser, och poängterade att hållbarhetsfrågorna numera kommit att ses som helt centrala i näringslivet. Därefter var det dags att lämna ordet till företagarna själva för deras presentationer. Axplock av spännande miljönyttor Fem företag hade bjudits in för att visa upp ett litet axplock av de spännande miljönyttor som

3 svenska företag kontinuerligt bidrar med. Anders Fröberg, VD på kemikoncernen Borealis, inledde. Våra produkter gör fantastisk nytta. Vi utvecklar material som reducerar vikt och därmed bränsleförbrukning, förklarade Fröberg, och beskrev hur produkter med god miljöprestanda som utvecklats med fokus på förnybara råvaror ger positiva effekter i flera led. Något som han särskilt ville lyfta fram var behovet av en nationell strategi för en biobaserad ekonomi. Christina Lindbäck, Hållbarhetschef på NCC, konstaterade att byggsektorn är både material- och energiintensiv, men att mycket händer. Hon berättade om progressiv titthålsteknik för att byta rörledningar utan att gräva, och ett vägbroprojekt i Rotebro fick tjäna som exempel på hur en mer funktionsinriktad upphandling direkt kunnat omsättas i miljöeffekt: Upphandlingsregler är nyckeln. Vi måste ställa miljökrav, men på funktion och inte detaljstyrande, sade Lindbäck. Den tredje företagsrepresentanten var Gunilla Saltin, VD för Södra Cell. Hon inledde med att påpeka att den globala välståndsökningen gör att produktionen växer, men konstaterade vidare att produktionsprocesserna effektiviserats påtagligt. Den energi som tidigare räckt till att försörja de egna processerna kunde nu användas för att tillverka och sälja grön el, och omsättas i produkter som talloljediesel. Hon ville också understryka att långsiktiga processer kräver långsiktiga förutsättningar, och att vi inte kan ta den position vi uppnått för given. Cecilia Hertz, VD och grundare av Umbilical Design, talade om hur investeringar i rymdteknik i förlängningen kan bidra till att lösa tekniska problem i många andra sammanhang. Hon pekade på hur material utvecklade för extrema miljöer har miljörelevanta egenskaper som låg vikt, hållfasthet och temperaturtålighet. Rymdfartens krav på att utveckla helt slutna system beskrev Hertz som prototyper för utmaningen att utveckla hållbara städer som går mot slutna kretslopp, och hon drog slutsatsen att korsbefruktning och samtal mellan tekniker och företag var ett viktigt värde att slå vakt om. Mats Leijon, VD för Seabased, talade om vågkraft. Han beskrev hur solenergi genom naturens processer omvandlas till allt högre energitäthet, först till vind och sedan till vågor. Leijon visade hur företaget utvecklat ett körbart aggregat redan 2006 men valt ett fortsatt utvecklingsarbete och genom det kunnat förbättra prestandan tiofalt sedan dess: Kommersialisering måste få ta tid. Sverige har varit framgångsrikt inom ingenjörslösningar för att vi har kunnat konstruera sammansatta system och se helheter. Man måste nå dit där man kan leverera nyckelfärdiga anläggningar för att få beställningar, sade han, och höjde avslutningsvis ett varningens finger: Förr eller senare kommer vi att bli uppköpta, och produktionen flytta. Kan miljönyttornas bidrag till miljömålen värderas? Till sist vidtog två panelsamtal, där den första panelen fick tillfälle att reflektera över miljönyttorna och debattera hur målkonflikter kan hanteras. Här var deltagarna Johan Kuylenstierna, VD SEI, Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket, Per Engdahl, vice VD Höganäs, Johan Hultberg (M), riksdagspolitiker och miljötalesperson, Lena Ek (C), riksdagspolitiker och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet samt Annika Helker Lundström, från årsskiftet nytillträdd miljömålssamordnare för näringslivet. Något som återkom var att det är vår förmåga till helhetslösningar som gör oss konkurrenskraftiga. Den roll som kommunala och offentliga upphandlingar spelar var något som också underströks från flera håll, och det påpekades att näringslivets specialisering på nischade produkter och på t.ex. miljöprestanda snarare än pris var något som närmast straffades i de fall upphandlingar enbart

4 fokuserar på vilka alternativ som är billigast i kort perspektiv. En analys som flera ställde sig bakom var att bristerna framför allt inte fanns i lagen om upphandling, utan i hur den tillämpas. Stärkt kunskap och kompetens hos de som handlar upp lyftes fram som en viktig faktor, för att kunna formulera upphandlingar på funktion i bredare bemärkelse. Vi måste översätta miljönyttan i andra mätetal, främst i funktion. Miljönytta ger bättre funktion, och det är den funktionen man säljer. Vi måste hitta sätt att mäta nyttan i hela värdekedjan, förklarade Per Engdahl. Den avtagande investeringsgraden i svensk industri blev föremål för viss diskussion. Per Engdahl påpekade att basindustrin gärna såg en bas i Sverige med tillgång till de fördelar som finns här, men tryckte på att man där i synnerhet måste ha långsiktighet i sina investeringar, med planeringshorisonter på år. Panelen hade lite olika syn på hur överhängande risken för koldioxidläckage och utflyttad industri egentligen är, även om man var mer överens om vikten av att skapa ett bra investeringsklimat i Sverige, liksom om insikten att globala problem kräver globala lösningar. Vi behöver mer internationellt samarbete för att jämna ut konkurrensnackdelar, inflikade Johan Hultberg. Och hårda regler måste kompenseras med att ge goda förutsättningar för företagen i övrigt. Miljönyttor beskrevs som en oundgänglig del av miljöpolitik och internationellt miljöarbete. Vad händer om vi inte får ett klimatavtal? Tonläget är optimistiskt och lösningsinriktat här, men den politiska diskussionen är ganska låst. Ändå går utvecklingen framåt! Vi kommer att hitta lösningar. Där spelar näringslivet roll, och leder den utvecklingen, sade Johan Kuylenstierna, och påpekade också att vi kommer att få globala hållbarhetsmål. Vi måste komma just dit där miljömålen genomsyrar hela samhället och alla verksamheter. Näringslivet är vana att arbeta med mål. Sedan handlar det om att anpassa målen till näringslivets verklighet där är vi inte idag, konstaterade Annika Helker Lundström, i vars uppdrag det ligger att stärka miljömålssystemet. De exemplen som kommit upp här är solklara; näringslivet gör oerhört mycket, men klär det inte i termer av miljökvalitetsmålen, instämde Maria Ågren. Vi måste ha mål som relaterar till den produktion vi har i Sverige. Samtidigt måste vi också minska våra utsläpp. När näringslivet inte relaterar sina mål till de nationella målen har politiken misslyckats. Vi måste diskutera hur vi ersätter en nytta och inte bara prissätter utsläpp även om det är svårt, föreslog Johan Hultberg. Totaleffekten är oerhört viktig. Vi måste skapa ramverk och struktur, och ta fram fakta och data så att vi kan utvärdera totaleffekten, fyllde Per Engdahl i. Jag är mer bekymrad över technology leakage än koldioxidläckage att vi inte förmår skala upp de framsteg vi gör. Det är en fråga som handlar mycket om näringspolitik och griper in i många politikområden, sade Lena Ek, och förklarade hur viktigt det är att visa andra länder att investeringar i miljöteknik kan gå hand i hand med fattigdomsbekämpning. Johan Kuylenstierna avslutade diskussionen om hur utsläppsminskningar lokalt bör ställas mot värdet av att producera miljönytta i världen, med att göra det till en fråga om tidsperspektiv: Det vore ett feltänk att säga att vi kan öka våra utsläpp här eftersom vi producerar så mycket miljönytta i världen. Däremot finns det målkonflikter. Visionen för utsläpp måste vara noll men på vägen dit måste man vara väldigt noga med att balansera det mot jobb, välfärd och så vidare. Hur kan politiken stärka konkurrensförmåga? I nästa paneldiskussion var frågeställningen hur företagens miljönytta värderas, och hur politiken kan stärka konkurrensförmåga och exportmöjlighet. Företagsrepresentanterna som tidigare

5 presenterat sina miljönyttor tog plats i panelen tillsammans med Per Engdahl. Deltagarna turades om att ställa sina egna frågor på temat till Näringsutskottets ordförande Jennie Nilsson (S). Vad är näringspolitik och konkurrenskraft, ville de veta? Näringsutskottet har flest beröringspunkter mot andra utskott. Näringspolitik handlar om förutsättningar för tillväxt, och till det behöver jag många olika verktyg, svarade Nilsson, och målade upp konkurrenskraft som den spelplan som företagen har att verka på. Hon reflekterade över huruvida tuffa regler kunde kompenseras med goda förutsättningar i övrigt, och tog upp faktorer som lågt energipris och bra utbildning som exempel. Borde man då inte sätta ett mål även för konkurrenskraft? frågade Per Engdahl, vilket han också fick medhåll i. Mats Leijon väckte särskilt frågan om hur olika länder gynnar sin egen industri på ett annat sätt än vad Sverige gör, och menade att det i en diskussion om konkurrenskraft var nödvändigt att ta hänsyn till vilka erbjudanden svenska företag ställs inför i andra länder.

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10, Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar

Läs mer

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet IVA:s debattartikel inom cirkulär ekonomi 2016 04 30 Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Ny rapport. Det

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27 Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27 Att driva företag är som ett virus, det går inte att sluta. Du har friheten att styra över din egen tid. Det arbete

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008-2010 AVDELNING ÖREBR 1 PROFESSION Vi ska gemensamt påverka och utveckla våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utifrån

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu! Varför en vision? Det finns en sådan stolthet och vilja till utveckling i Hjo, men för att samla våra krafter och få draghjälp av varandra behöver vi också en gemensam målbild en vision som talar om för

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Sista anmälningsdag 25 mars

Sista anmälningsdag 25 mars PÅMINNELSE Sista anmälningsdag 25 mars konstruktiv krock 2008 Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Hej Dagens elever är framtidens medarbetare och entreprenörer. De kommer snart att bestämma sig

Läs mer

Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB

Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB I 350 år har vi tillverkat stål. Det har gett oss en erfarenhet och en kunskap som lett fram till att vi idag tillverkar världens bästa verktygsstål. 1668

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra?

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? Wapnö Gård, Halmstad den 3 juni 2014 Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Gastronomiska Samtal Halland Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen? Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig

Läs mer

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE Våra föreläsare och deras tillväxtnycklar Sedan 2010 har vi genomfört vårt populära tillväxtprogram och fler än 700 företagsledare och chefer

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND

KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Vi har påbörjat ett kommunikationsstrategiskt arbete för att tydliggöra vår verksamhet både inåt och utåt. Vi tar ett helhetsgrepp om allt det som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE.

BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE. BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE. Vårt varumärke är så mycket mer än en logotyp och det vi bygger. Det är summan av de förväntningar och känslor som väcks när man tänker på oss vad som förväntas av oss,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2008 Tema: Produktivitet Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten 2015 Hjärnkraft 2015 Människan gör skillnad Inom

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M 2001/4953/Kn Remissvar på Resurs

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science?

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram Malmö 26-28 mars 2003 1 Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram Leif Svensson, Barbro Thurberg Högskolan i Gävle Abstract: I denna uppsats beskrivs kort Högskolans i Gävle kvalitetsutvecklingsprogram

Läs mer

SwedPower:s integrerade ledningssystem

SwedPower:s integrerade ledningssystem SwedPower:s integrerade ledningssystem SIS Seminarium 2004-11-09 Ulf Andersson SwedPower Vad menar vi med ett integrerat ledningssystem? Ett system med alla planerande, styrande, uppföljande och utvärderande

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Sagt & gjort. House of Alvik

Sagt & gjort. House of Alvik House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Sjösatt! Så tänker en modern hamn. HallandsHamnar går från en vision till verklighet. Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR.

Sjösatt! Så tänker en modern hamn. HallandsHamnar går från en vision till verklighet. Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR. INFORMATION OCH NYHETER FRÅN HALLANDSHAMNAR AB NR 1 2013 Sjösatt! HallandsHamnar går från en vision till verklighet Så tänker en modern hamn Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR.SE

Läs mer

Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige

Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Socialdemokraterna i Landskrona Landskrona 2010-06-21 [Det talade ordet gäller] Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Möjligheternas Landskrona bygger vi tillsammans Dagens budgetdebatt är den sista

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015 Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

DEMOKRATINATTA. Hur gick det? DEMOKRATINATTA Tänk dig en eftermiddag/kväll med många spännande föreläsningar, möten och workshops. Tänk dig att få ställa politikerna mot väggen och berätta om vad just DU tycker ska bli bättre i Borås.

Läs mer

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten SYFTE

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Ett litet häfte med stor betydelse Visionen syftar till att befästa branschens position som motorn i svensk besöksnäring. När sista workshopen

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

VI FINNS DÄR DU FINNS FÖRETAGARNA ÖRNSKÖLDSVIK

VI FINNS DÄR DU FINNS FÖRETAGARNA ÖRNSKÖLDSVIK VI FINNS DÄR DU FINNS FÖRETAGARNA ÖRNSKÖLDSVIK DU, JAG OCH VI Det finns en sorts människor som gärna jobbar efter klockan fem. Men som gnisslar tänderna om nätterna, när de kommer att tänka på sjukförsäkringsreformer,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Leder du kommunens lokalförsörjning rätt?

Leder du kommunens lokalförsörjning rätt? VÄLKOMMEN TILL POLITIKERKURS Leder du kommunens lokalförsörjning rätt? Ändamålsenliga lokaler i kommuner är avgörande för att verksamheten ska ge största möjliga nytta för medborgarna och bidra till en

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Den 10 april 2013 enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Denna

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer