N NERVSYSTEMET. N02 Analgetika

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "N NERVSYSTEMET. N02 Analgetika"

Transkript

1 N NERVSYSTEMET N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och tidsförhållanden (akut, kronisk). Principerna för smärtbehandling kan beskrivas under fyra rubriker: modifiera orsaken till smärtan förändra den centrala perceptionen av smärtan förändra transmissionen av smärtimpulsen från periferin till det centrala nervsystemet blockera transmissionen av smärtimpulsen Smärtan kan uppstå perifert genom retning av de sk nociceptorerna, nociceptiv smärta. Nociceptorerna utgör fritt liggande nervändslut. Smärtimpulsen leds därefter genom olika nervtrådar via bakhornet till centrala nervsystemet. Först när impulsen nått cortex uppstår den medvetna förnimmelsen av smärta. Impulsen påverkas även från emotionella centra i hjärnan. Smärta kan även uppstå primärt i ett skadat nervsystem på olika nivåer, sk neuropatisk smärta. För att smärtbehandlingen skall ge önskat resultat måste man följa en bestämd strategi. I denna strategi ingår analys av smärtans patofysiologi, val av behandling samt utvärdering av given behandling. I analysen bör ingå en smärtteckning, noggrann anamnes samt klinisk undersökning innefattande en bedömning av ev sensorisk påverkan inom det smärtande området. De vanligaste tecknen på neuropatisk smärta är allodyni och/eller hyperalgesi. Opioider är analgetika med centralt verkande effekt. Starka opioider är morfin, ketobemidon, oxykodon, fentanyl, hydromorfon och metadon. Svaga opioider är kodein och tramadol. Opioider verkar genom att interagera med receptorer 117

2 huvudsakligen i centrala nervsystemet. Dessa finns även perifert, framför allt vid en inflammatorisk reaktion. Perifert verkande analgetika är bland annat acetylsalicylsyra, NSAID (non steroidal antiinflammatory drugs) och paracetamol. NSAID och acetylsalicylsyra har effekt genom hämning av prostaglandinsyntesen. Opioider används vid akuta svårare smärttillstånd samt vid cancerrelaterad smärta och smärttillstånd av kronisk karaktär som inte svarar på annan terapi. Nociceptiv smärta Med nociceptiv smärta (= vävnadsskadande) avses smärta som uppkommer genom kemisk, mekanisk eller termisk retning av nociceptorer. Vid den inflammatoriska reaktionen frisättes prostaglandin E2 och syntetiseras leukotriener. Den nociceptiva smärtan behandlas i första hand med perifert verkande medel som NSAID eller paracetamol (Alvedon). Om man följer WHOs smärttrappa bör man, när dessa preparat inte längre ger full smärtlindring, lägga till någon av de sk svaga opioiderna, tramadol eller kodein. Ofta kan man inom palliativ vård hoppa över detta steg och gå direkt till starka opioider. Det är viktigt att behålla tidigare preparat som fungerat bra mot smärtan. Prostaglandinhämmare har ofta mycket god effekt på smärta från skelettmetastaser. Lätta analgetika och antipyretika Paracetamol Alvedon brustabl 500 mg munsönderfallande tabl 250; 500 mg oral lösn 24 mg/ml supp 60; 125; 250; 500 mg; 1g tabl 500 mg Paracetamol (Alvedon) är förstahandsmedel, då ASA även i buffrad form (Bamyl brustabletter) och vid korttidsanvändning har lokalirriterande verkan på magslemhinnan. ASA förlänger blödningstiden och interagerar med perorala antikoagulantia. Salicylatöverkänslighet är vanlig, speciellt hos astmatiker (10 15 %). Paracetamol har obetydlig antiinflammatorisk effekt. Paracetamol kan vara hepatotoxisk redan vid en lätt överdosering, men kan i normaldos ges även till patienter med t ex utbredd levermetastasering. Patienter bör informeras att inte överskrida 4 g/dygn. Paracetamol i underhållsdos på minst 1,5 g/dag i 5 dagar kan ge förstärkt Waran-effekt. Mot smärta orsakad av lokal, icke-bakteriell inflammation kan ett antiinflammatoriskt medel med snabbt insättande verkan och kort duration användas, t ex ibuprofen (Brufen). 118

3 Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) Ibuprofen Brufen oral suspension 20 mg/ml tabl 200; 400; 600 mg Brufen Retard depottabl 800 mg Diklofenak Diklofenak enterotabl 25 mg supp 50; 100 mg Diclofenac T tabl 25; 50 mg Voltaren amp 25 mg/ml Ketoprofen Naproxen Orudis gel 2,5 % Naproxen tabl 250; 500 mg De olika NSAID-preparaten får i klinisk praxis anses ha ungefär likvärdig effekt mot inflammatorisk smärta och stelhet. Betydande interindividuella skillnader föreligger dock i effekt och duration, varför man kan få pröva sig fram till det för den enskilde patienten mest lämpade medlet. Suppositorier kan vara ett alternativ till tabletter mot morgonstelhet (Confortid suppositorier). Vid otillräcklig effekt eller GI-biverkningar såsom dyspepsi, magsmärtor och illamående kan man prova ett annat NSAID-preparat. Alla NSAID hämmar prostaglandinsyntesen och har därför i princip samma potentiella biverkningsprofil. Denna innefattar gastrointestinala sår och blödningar, centralnervös påverkan (huvudvärk, yrsel, psykiska symtom), sänkt njurfiltration, vätskeretention och blodtrycksförhöjning. Viktiga riskfaktorer är tidigare magsårssjukdom, hög ålder, nedsatt njurfunktion och hjärtsvikt. Generellt bör kombinationen NSAID och warfarin undvikas pga att NSAID påverkar trombocytfunktionen och därmed ökar blödningsrisken. Även påverkan på warfarin metabolismen kan inte uteslutas. Det finns studier som tyder på mindre 119

4 blödningsrisk med vissa NSAID vid samtidig warfarinbehandling, exempelvis ibuprofen och nabumeton. Dock finns det fallbeskrivningar, där patienten fått ett ökat INR-värde även med dessa NSAID. Noggrann monitorering krävs om samtidig behandling med warfarin och NSAID inte kan undvikas. Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra är alla substanser av NSAID-typ kontraindicerade. NSAID inklusive COX-2-selektiva ger en ökad risk för hjärt-kärlbiverkningar och är därför kontraindicerade för patienter med ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt, kärlkramp), cerebrovaskulär sjukdom (stroke, TIA), kronisk hjärtsvikt (NYHA klass II IV) och perifer arteriell kärlsjukdom (claudicatio intermittens). Risken för försämring av hypertoni och hjärtsvikt är lika stor för COX-2-selektiva NSAID som för konventionella NSAID. Diklofenak i hög dos ( 100 mg/dygn) och ibuprofen i hög dos (> 1200 mg/dygn) kan innebära en ökad risk för blodpropp, t ex hjärtinfarkt eller stroke om de används under lång tid. Naproxen 1000 mg/dygn kan vara förenat med lägre risk för kardiovaskulära biverkningar jämfört med coxiber, men en liten ökad risk mot placebo kan dock inte uteslutas. Som förstahandsmedel rekommenderas Naproxen, som ger en god antiinflammatorisk verkan under en stor del av dygnet och där doseringen kan varieras. För kommentarer om ibuprofen (Brufen), se ovan om lätta analgetika och antipyretika. Nabumeton (Relifex) är en långverkande NSAID, som levern omvandlar till en aktiv metabolit. Effektmässigt skiljer sig nabumeton inte från övriga läkemedel i samma grupp. På grund av den långa halveringstiden doseras nabumeton en gång per dygn och kan vara ett alternativ till patienter med reumatoid artrit eller artros. Beredningsformer av NSAID som enterotabletter (Diklofenak) avses minska gastrisk irritation. Interindividuella skillnader i toleransen är dock vanliga. Även suppositorieberedningar påverkar mag-tarmslemhinnan genom sin systemeffekt. Diclofenac T absorberas snabbare och kan därför användas vid akut smärta, exempelvis migrän. Vid svåra stensmärtor används diklofenak i intramuskulär injektion (Voltaren). Diklofenak suppositorier kan där prövas trots bristande dokumentation. 120

5 NSAID exempelvis ketoprofen (Orudis) finns i gelberedning, vilket är gynnsamt vid lokala extra-artikulära inflammationstillstånd i rörelseapparaten, då risken för systemiska NSAID-biverkningar minskar. Gelen får inte användas under ocklusion. Direkt solljus eller solarium ska undvikas under behandlingen och minst två veckor därefter. Analgetikabehandling i form av kombinationer med ASA och andra NSAIDs, och av olika sådana, bör undvikas. Undantag är vid kombination av peroral dos på dagen och stolpiller till natten. Magslemhinneskydd och NSAID Misoprostol (Cytotec), misoprostol/diklofenak (Arthrotec, Arthrotec forte) är en syntetisk prostaglandinanalog med slemhinneskyddande verkan. Medlet kan ges till patienter med risk för peptiskt ulcus under NSAID-behandling men har hög biverkningsfrekvens, främst diarré, vilket ofta leder till subterapeutisk dos. Observera att misoprostol på grund av sin uteruskontraherande effekt är kontraindicerad till gravida kvinnor. Ge NSAID endast till patienter som inte svarar på paracetamol i fulldos, använd lägsta effektiva dos och undvik långtidsbehandling. Riskgrupper för allvarlig GI-biverkan av NSAID respektive ökad risk för allvarliga komplikationer vid blödning är: patienter äldre än 75 år patienter med samtidigt bruk av Trombyl patienter med ulcus eller gastrointestinal blödning i anamnesen Om NSAID-behandling ändå bedöms vara viktigt ges samtidigt profylax med protonpumpshämmare t ex omeprazol i dosen 20 mg. Vid NSAID-behandling i kombination med perorala steroider ges alltid profylax med protonpumpshämmare. Opioider Opioidberoende av värktabletter är ett sedan länge känt fenomen som ökar. Behandling av icke-malign smärta även med svaga opioider (kodein, tramadol) kräver samma försiktighet som vid behandling med bensodiazepiner och skall ej förskrivas under längre tider. 121

6 Svaga opioider Tramadol Tiparol Retard depottabl 75; 100; 150; 200 mg Tiparol OD depottabl 150; 200; 300; 400 mg Tramadol (Tiparol, Tiparol Retard, Tiparol OD) är ett centralt verkande analgetikum av morfinliknande typ. Förutom att det verkar som en agonist på my-receptorn (opioidreceptor), är det en hämmare av noradrenalin- och serotoninåterupptag. Tramadol metaboliseras huvudsakligen i levern. Tramadols plats i terapin är på steg 2 i smärttrappan. Indikationen är således måttlig akut eller kronisk smärta. Vanligaste biverkan är illamående och yrsel. Slow-releaseformen medför en mindre risk för biverkningar än vanliga tabletter. Försiktighet rekommenderas vid grav nedsättning av lever- eller njurfunktion. Problem med utsättningsreaktioner och/eller risk för beroende finns rapporterade. Sedan den 1 febr 2008 är tramadol narkotikaklassad. Hos äldre är det inte ovanligt att tramadol utlöser konfusion. Tramadol bör sättas in i låg dos med successiv upptitrering. Efter att ha värderat effekt och säkerhet för läkemedel innehållande dextropropoxifen (t ex Dexofen) har europeiska läkemedelsmyndigheten dragit slutsatsen att riskerna överstiger nyttan. Dextropropoxifen dras därför bort från marknaden successivt under 15 månader räknat från juni Centralt verkande analgetika kan ge svår andningsdepression om de kombineras med alkohol. Kombinationer av analgetika Paracetamol Citodon + kodein brustabl 500 mg/30 mg supp minor 350 mg/15 mg supp forte 1 g/60 mg tabl 500 mg/30 mg Paracetamol kan vid behov kombineras med kodein. Citodon tablett innehåller 500 mg paracetamol och 30 mg kodein. 122

7 Omkring 1 % av befolkningen är sk ultrasnabba metaboliserare av kodein. Dessa individer får förhöjda koncentrationer av morfin och löper därför ökad risk för morfinrelaterade biverkningar. Å andra sidan är ca 7 % av befolkningen långsamma metaboliserare och kan i stället få sämre effekt pga utebliven bildning av den aktiva metaboliten morfin. Buprenorfin (Norspan) är en partiell opioidagonist, vilket innebär att såväl den analgetiska opioideffekten som opioidbiverkningarna planar av från en viss koncentrationsnivå. Norspan finns som veckoplåster, där full effekt uppnås efter 3 dagar. Samma aktiva substans ingår i Temgesic. Dokumentationen är begränsad. Studier är gjorda på icke-cancerrelaterade smärttillstånd, t ex rygg- och artrossmärtor. Effekten tycks vara i nivå med tramadol eller kombinationen paracetamol/kodein. Buprenorfins effekt kan inte reverseras med naloxon. Starka opioider Morfin Morfin amp 10 mg/ml oral lösning 2; 5 mg/ml supp 5; 10; 20 mg (ex tempore) tabl 10; 20 mg 10 st Dolcontin depotgran till oral suspension 20; 30; 60; 100 mg (dospåsar) depottabl 5; 10; 30; 60; 100; 200 mg Peroralt Morfin elimineras till stor del i levern genom den sk första-passageeffekten. Morfin har låg biologisk tillgänglighet (20 40 %). Vid peroral behandling måste därför morfin ges i högre dos än vid parenteral. En peroral dos av 5 10 mg morfin kan prövas initialt på patienter utan tidigare behandling med morfinanalgetika. Suppositorier finns ex tempore. När man väljer att ge en stark opioid är Morfin förstahandspreparat och bör om möjligt användas peroralt. Inom palliativ vård titreras lämplig dos vanligen ut med hjälp av kortverkande morfin. Det är ofta lämpligt att börja med Morfin 10 mg x 4 6. Hos äldre eller nedsatta personer kan det vara klokt att halvera dosen i början. När man titrerat fram lämplig dygnsdos (inklusive eventuella extradoser) byter man till samma dygnsdos långverkande morfin i två doseringar per dygn. Om tarmpassagen är mycket snabb kan man behöva ge Dolcontin i tre-dos. Vi rekommenderar att man ger den första Dolcontin-tabletten ca 2 timmar efter den 123

8 sista kortverkande tabletten. Dolcontin depotgranulat kan användas till patienter med sväljningssvårigheter och till dem med sond. Dolcontin finns också i en 24-timmars-beredning, Dolcontin Unotard. Vid t ex postoperativ smärtbehandling eller benign svår smärta (t ex kotkompressioner) kan man välja att börja direkt med långverkande morfin i lägre dos, t ex Dolcontin 10 mg x 2. Samtidigt med att morfin sätts in kontinuerligt skall alltid obstipationsprofylax ges. Detta ges med motorikstimulerande medel, t ex Cilaxoral, eventuellt i kombination med Laktulos (se avsnitt A06). Även Forlax kan prövas som alternativ till Laktulos (se avsnitt A06). Fiberbaserade bulklaxativ i fast form bedöms som kontraindicerade i den här situationen. Det beror framför allt på att morfin ger en motilitetsminskning i mag-tarmkanalen. Metylnaltrexon (Relistor inj) är en opioidantagonist, som har godkänts vid opioidframkallad förstoppning hos patienter med avancerad sjukdom (palliativ behandling), då effekten av vanliga laxermedel är otillräcklig. Relistor har inte studerats i kliniska studier längre än 4 månader och då endast på ett fåtal patienter. Nyligen har dessutom kombinationen oxikodon/naloxon (Targiniq) godkänts, där opioidantagonisten naloxon avses motverka opioidinducerad förstoppning. Dokumentationen, som är begränsad, visar att behovet av laxermedel kvarstår hos många patienter. Kombinationen ger en högre frekvens biverkningar, där merparten av dessa är buksmärtor. Ibland ger morfin initialt illamående. Meklozin (Postafen) 25 mg x 2 rekommenderas då i första hand. Vanligen utvecklas en tolerans mot denna biverkan och man kan pröva att sätta ut medlet efter ca 2 veckor. Ett alternativ är metoklopramid (Primperan) supp eller injektion. Se i övrigt avsnittet A04. Någon enstaka gång ger morfin konfusionstillstånd eller hallucinationer av plågsam typ, även om man inte överdoserat. Detta kan behandlas med neuroleptika i lämplig dos, t ex Risperidon 0,5 mg 1 mg x 1 2. Vid smärtgenombrott ska patienten ta kortverkande morfin. Det är viktigt att öka vid-behovsdosen, när dygnsdosen ökas. Vid smärtgenombrott bör ges en dos som är ca 1/6 av dygnsdosen. Om patienten ofta (> 3 4 gånger/dygn) behöver extradoser, bör dygnsdosen långverkande morfin ökas till det verkliga behovet. Det finns inte något tak för dosen morfin, man kan ge så mycket som behövs. Däremot måste man komma ihåg att inte all smärta är opioidkänslig. Det är ovanligt att en patient, som använt morfin en tid, får andningsdepression ens vid höga 124

9 doser. Vid övergång från peroral till parenteral tillförsel måste mängden morfin minskas med ca 50 %, eftersom den biologiska tillgängligheten för peroralt tillfört morfin endast är %. Vid höga doser morfin i injektionsform subkutant kan det av volymskäl vara en fördel att byta till Hydromorfon. 1,5 mg hydromorfon är ekvipotent med 10 mg morfin. Hydromorfon i injektionsform finns som ex tempore-beredning. Palladon är peroral form, bl a som depotkapslar. Alternativ till morfin Eftersom morfin har en aktiv metabolit, som utsöndras via njurarna, bör vid njurinsufficiens i första hand dosen morfin minskas till tolerabel nivå. Oxikodon (Oxycodone, OxyNorm) kan ha en plats som alternativ till morfin i fall där morfinbiverkningar kvarstår trots individanpassad dos. Även för oxikodon krävs dosjustering vid njurinsufficiens. Oxikodon har inga direkta fördelar jämfört med morfin. Oxycodone och OxyNorm är dyrare alternativ än Dolcontin och Morfin. Oxycodone är dock billigare än OxyContin. Oxycodone depottabletter får inte tas tillsammans med alkoholhaltiga drycker, eftersom en snabbare frisättning kan ske av oxikodon. Vid sväljningssvårigheter kan man använda transdermalt fentanyl (Fentanyl). Sedan länge har fentanyl (Leptanal) använts inom anestesiologin för att ge smärtlindring och sedering. Det är en opioid med mycket kort verkningstid men kan även ges transdermalt i form av fentanyl depotplåster. Det används framför allt som ersättning för kontinuerlig, subkutan tillförsel av opioider och ger något mindre illamående och förstoppning än morfin. Indikation är konstant smärta. Vid genombrottssmärta måste en kortverkande opioid ges, t ex Morfin, OxyNorm, sublingualt fentanyl (Abstral) eller nasalt fentanyl (Instanyl). Enligt vår erfarenhet resorberas den aktiva komponenten från plåstret sämre då patienten har en försämrad cirkulation (t ex storrökare) eller då underhudsfettet är mycket sparsamt. Vid dålig effekt av annan opioid kan metadon prövas, sk opioidrotation. Smärta utlöst av skelettmetastaser kan även behandlas med radioterapi eller med radioaktivt strontium. Kontakt bör tas med onkologmottagningen för diskussion. Bisfosfonaterna har också visat sig ha en smärtdämpande effekt på skelettmetastaser, förutom sin kalciumsänkande effekt. 125

10 Neuropatisk smärta Den neuropatiska smärtan uppkommer genom direkt påverkan av nervsystemet. Den åtföljs av neurologiska symtom i form av dysestesier, allodynier eller liknande. Amitriptylin* Gabapentin Tryptizol tabl 10; 25; 50 mg Gabapentin kapslar 100; 300; 400; 600; 800 mg Den neuropatiska smärtan svarar som regel dåligt på sedvanlig analgetikabehandling. Samtliga medel vid neuropatisk smärta erfordrar en försiktig dosupptrappning, som kräver insatser vad beträffar följsamhet och utvärdering samt kontinuitet i vårdkontakterna. Vid ihållande neuropatisk smärta kan tricykliska antidepressiva och antiepileptika användas. Bäst lämpar sig antidepressiva medel med effekt på både serotonin- och noradrenalinomsättningen i CNS, t ex amitriptylin (Tryptizol)*. Doseringen är initialt mg/dygn och kan trappas upp med 10 mg per vecka till mg/dygn. Hela dosen ges till natten. Alternativt används Klomipramin*, doseras som amitriptylin. Bland antiepileptika är Gabapentin förstahandsalternativet. Godkända indikationer är diabetesneuropati och postherpetisk smärta. Gabapentin har en modulerande effekt på GABA-systemet. Doseringen är initialt 100 mg x 3 med upptrappning i steg av 100 mg/dygn till en maximal dos på 900 mg x 3 eller till biverkningar. Har ingen effekt visat sig efter tre veckor ska preparatet sättas ut. Pregabalins (Lyrica) effekt tycks vara i nivå med gabapentinets, men är dyrare och kan prövas efter gabapentin. Utsättningsreaktioner och/eller risk för beroende finns rapporterade för pregabalin. Både gabapentin och pregabalin ger en betydande frekvens biverkningar, bl a yrsel och somnolens. Dygnsdosen måste ändras vid försämrad njurfunktion. Jämförande studier med amitriptylin eller gabapentin saknas. I tredje hand rekommenderas SNRI (serotonin-noradrenalin upptagshämmare), dvs duloxetin (Ariclaim) eller Venlafaxin. Duloxetin har mer omfattande dokumentation vid neuropatisk smärta. * Se Äldre och läkemedelskortet, bilaga 5, sid

11 Karbamazepin (Tegretol), är förstahandsmedel vid trigeminus- och glossopharyngeus-neuralgi. Övriga läkemedel som används vid neuropatiska smärttillstånd, t ex Baklofen, bör administreras av smärtspecialist. Opioider, t ex tramadol (Tiparol) och Morfin kan provas vid neurogena smärttillstånd. Doseras enligt vanliga rekommendationer. Metadon och ketobemidon (Ketogan) kan ha en viss blockerande effekt på NMDA-receptorn, som är aktiverad vid neuropatiska smärttillstånd. Tilläggsbehandling Glukokortikoider (se avsnitt H02) kan vara mycket värdefulla som komplement till övrig smärtbehandling. Genom sin antiinflammatoriska effekt minskas ödem, t ex vid nerver, och dessutom påverkas frisättningen av smärtstimulerande faktorer. Förutom den antiinflammatoriska effekten ger kortikosteroider en signifikant ökning av aptiten och en förhöjd sinnesstämning hos patienten. Bensodiazepiner (se avsnitt N05) kan ge god ångestlindring. Ofta finns också ett inslag av muskelspasm, t ex vid skelettmetastaser, som lindras av bensodiazepiner. Neuroleptika (se avsnitt N05) gavs tidigare för att potentiera analgetika. Det finns inga hållpunkter för en sådan mekanism. Någon gång kan man behöva neuroleptika, för att behandla terminal agitation. Långvarig smärta (utom tumörsjukdomar) Smärtan är vanligen förlagd till rörelseorganen. Vid kroniska ledsjukdomar (artrit och artros) är smärtan övervägande nociceptiv och perifert utlöst och kan förväntas lindras av paracetamol/nsaids. Detta är sällan fallet vid kroniska smärtsyndrom såsom fibromyalgi och kronisk ryggvärk. Dessa tillstånd bör i första hand behandlas med lätta analgetika och fysikalisk terapi, TNS och eventuellt akupunktur. Fysisk aktivitet vid artros Fysisk aktivitet i form av muskelstyrketräning eller konditionsträning har visats medföra en moderat minskning av och en moderat funktionsökning hos patienter med artros i knälederna. 127

12 Medel vid migrän NSAID Diklofenak Naproxen Diclofenac T tabl 25; 50 mg Naproxen tabl 250; 500 mg Analgetika Paracetamol Alvedon (se avsnitt N02) Acetylsalicylsyra Bamyl brustabl 500 mg 5-HT1-receptoragonist Sumatriptan Sumatriptan tabl 50; 100 mg Anfallsbehandling vid migrän Vid migrän föreslås som anfallskuperande medel i första hand paracetamol (Alvedon) eller till vuxna acetylsalicylsyra (Bamyl brustablett), eventuellt kombinerat med koffein. Det finns dock ingen anledning att addera koffein till behandlingen hos barn. Alternativt kan också NSAID-preparat användas både Naproxen och Diclofenac T har indikationen migrän. Metoklopramid (Primperan) kan användas i kombination med analgetika för att påskynda ventrikeltömningen och därmed analgetikaresorbtionen samt för att motverka illamående och kräkning. Om förstahandsmedlen ej har tillfredsställande effekt rekommenderas ett triptanpreparat. Flera alternativ finns, t ex sumatriptan (Sumatriptan), rizatriptan (Maxalt) och zolmitriptan (Zomig). Inga stora skillnader föreligger mellan preparaten vad beträffar effekt och bieffekter, men på individnivå kan skillnader ses både vad beträffar effekt och tolerabilitet. Sumatriptan, som är ett generiskt preparat, är det klart billigaste alternativet och rekommenderas som förstahandspreparat. Maxalt och Zomig finns även i munlöslig beredning. Zomig Nasal är ändamålsenligt för patienter med kräkningar. Båda nässprayerna Imigran Nasal och Zomig Nasal är godkända för behandling av barn över 12 år, övriga triptaner är ännu så länge bara godkända för patienter över 18 år. Preparaten reserveras därför för barnläkare eller barnneurolog, när det gäller barn. 128

13 Även ergotaminpreparat (Anervan Novum) kan eventuellt användas för anfallskupering men bör pga biverkningsrisken undvikas hos patienter med frekventa anfall. Anervan Novum innehåller inte meprobamat. OBS! Risken för svårbehandlad tabletthuvudvärk vid hög ergotaminkonsumtion är betydande. Likartade problem ses även vid hög konsumtion av analgetika eller triptaner. Triptaner får aldrig användas tillsammans med ergotaminhaltiga preparat. Icke-farmakologisk behandling, såsom eliminering av triggerfaktorer samt regelbundna levnadsvanor och vila, är viktig och kan reducera besvären med ca 50 %. Profylaktisk behandling vid migrän Beta-receptorblockerare Propranolol Inderal tabl 10; 40 mg Inderal Retard depotkapslar 80; 160 mg För patienter med frekventa (> 2 anfall/månad) och/eller svåra anfall rekommenderas profylaktisk behandling med i första hand beta-receptorblockerare, t ex propranolol (Inderal, Inderal Retard). Om man av biverkningsskäl behöver en selektiv beta-receptorblockerare kan metoprolol användas. Serotonin-antagonisten pizotifen (Sandomigrin) kan prövas i andra hand. Epilepsiläkemedlet topiramat (Topimax) har godkänts som profylax mot migrän och kan användas som alternativ om ovanstående behandling ej fungerat. Behandlingskostnaden är dock mycket hög och effekten ej säkert bättre än befintliga väl beprövade behandlingsalternativ. Biverkningsprofilen är relativt ogynnsam och det finns risk för teratogena effekter. Profylax till barn reserveras för barnläkare eller barnneurolog. 129

14 Behandling vid Hortons huvudvärk Serotoninantagonist Pizotifen Sandomigrin tabl 0,5 mg Kalciumantagonist Verapamil Isoptin tabl 40; 80;120 mg Isoptin Retard depottabl 120; 180; 240 mg Vid Hortons huvudvärk är attackerna oftast så kortvariga och frekventa att flertalet farmaka ej hinner verka. Som anfallsbehandling kan under en begränsad tidsperiod, högst 2 3 veckor, ergotamin (Anervan Novum) 1 2 mg till natten eller 1 mg 3 gånger dagligen användas. Då ett Hortonanfall redan startat, kan sumatriptan (Imigran) i subkutan injektionsform användas, men observera att kombinationen ergotamin och sumatriptan är kontraindicerad. Ett alternativ till farmakologisk behandling vid Hortonanfall är syrgasbehandling på mask. Som profylax mot Hortons huvudvärk rekommenderas pizotifen (Sandomigrin) eller verapamil (Isoptin, Isoptin Retard). Det är lämpligt att handlägga patienter med Hortons huvudvärk i samråd med neurolog. Behandling vid trigeminusneuralgi Vid det neurogena smärttillståndet trigeminusneuralgi är karbamazepin (Tegretol) förstahandsval (se sid 127). Preparatet bör för att undvika besvärande CNSbiverkningar insättas i låg initialdos och dosen höjs sedan successivt tills tillfredsställande effekt eller intolerabla bieffekter uppstår. Vid otillfredsställande behandlingseffekt bör neurolog konsulteras. 130

15 N03 Antiepileptika Medel vid epilepsi hos vuxna Karbamazepin Tegretol oral suspension 20 mg/ml supp 125; 250 mg tabl 100; 200; 400 mg Tegretol Retard depottabl 200; 400 mg Oxkarbazepin Natriumvalproat Trileptal oral suspension 60 mg/ml tabl 150; 300; 600 mg Absenor enterotabl 100; 300; 500 mg orala droppar 200 mg/ml oral lösning 60 mg/ml Ergenyl Retard depottabl 300; 500 mg Diazepam Stesolid novum amp 5 mg/ml Stesolid rektallösning 5; 10 mg Stesolid prefill rektallösning 5 mg/ml Vid läkemedelsbehandling av epilepsi bör som regel monoterapi eftersträvas. Läkemedelsbehandlingen inleds gärna av eller i samråd med neurolog, särskilt då det gäller epilepsi utan känd genes. Förstahandsmedel vid den vanligaste typen av epilepsi hos vuxna, partiell epilepsi med eller utan sekundär generalisering, är karbamazepin (Tegretol, Tegretol Retard), oxkarbazepin (Trileptal) och valproat (Absenor, Ergenyl Retard). Oxkarbazepin är ett alternativ till karbamazepin, något dyrare men med dokumenterat mer gynnsam biverkningsprofil. Vid valproatbehandling av yngre kvinnor bör man ha skärpt uppmärksamhet på hormonella 131

16 bieffekter, särskilt menstruationsrubbningar och kraftig viktuppgång. Man bör också beakta risken för teratogena effekter vid all antiepileptisk medicinering av fertila kvinnor. Fenytoin (Fenantoin) används fortfarande men bör numera betraktas som andrahandsmedel pga dess biverkningsprofil samt dess problematiska sk dosberoende kinetik. Lamotrigin och levetiracetam (Keppra) kan användas i monoterapi men bör alltjämt betraktas som andrahandsval, då de är mindre beprövade och avsevärt dyrare. Lamotrigin kan vara ett mer lättolererat förstahandsalternativ för äldre och kognitivt påverkade patienter, t ex postapoplektisk epilepsi och epilepsi vid demenssjukdom. Preparatet bör smygas in långsamt för att minimera risken för allvarliga hudbiverkningar. Fenemal bör undvikas pga ogynnsamt biverkningsmönster. Vid otillräcklig effekt av förstahandsmedlen kan kombinationsbehandling bli aktuell, men sådan bör som regel skötas av neurolog. Utöver ovan nämnda preparat finns ytterligare ett antal moderna antiepileptika som har dokumenterad effekt vid tilläggsbehandling topiramat (Topimax), levetiracetam (Keppra) och zonisamid (Zonegran). Samtliga dessa preparat är dyra, men billigare generikaalternativ finns nu till lamotrigin. Vid primärt generaliserad epilepsi t ex primärgeneraliserad tonisk-klonisk epilepsi, absensepilepsi/petit mal och juvenil myoklon epilepsi är valproat (Absenor, Ergenyl Retard) förstahandsmedel. I andra hand kan Lamotrigin eller levetiracetam (Keppra) ges och vid absensepilepsi är även etosuximid (Suxinutin) ett alternativ. Vid status epilepticus är det av största vikt att både allmänt understödjande åtgärder och läkemedelsbehandling påbörjas utan dröjsmål. I första hand ges diazepam (Stesolid) intravenöst eller, om detta ej är praktiskt möjligt, rektalt. Om ej anfallet hävs, fortsätter man läkemedelsbehandlingen med fosfenytoin (Pro-Epanutin) intravenöst. Fosfenytoin kan i nödfall även tillföras intramuskulärt. Patienter med status epilepticus ska behandlas i intensivvårdsmiljö. Medel vid epilepsi hos barn Behandlingsprincipen är i stort sett densamma vid behandling av epilepsi hos barn som hos vuxna. Tablettbehandling bör eftersträvas framför behandling med mixtur för optimal effekt. Till barn som behandlas med valproat kan Orfiril long användas då depotkapseln går att öppna. Man måste vid behandling av barn vara extra uppmärksam på biverkningar av kognitiv art. Vigabatrin (Sabrilex) används som förstahandspreparat vid infantil spasm. 132

17 På grund av en stor variation av anfallstyper, där flera kan förekomma samtidigt, skall utredning och behandling av barn med epilepsi ske i nära samarbete med erfaren barnläkare eller allra helst med barnneurolog. Som akutbehandling vid cerebrala krampanfall (feberkramper, epilepsi) kan med fördel diazepam klysma (Stesolid) ges rektalt (0,5 1,0 mg/kg) i hemmet. På sjukhus bör intravenös behandling ges, vilken både är snabbare och har säkrare effekt. N04 Medel vid parkinsonism Levodopa Levodopa Madopark Quick mite + benserazid tabl (50 mg levodopa) Madopark Quick tabl Madopark tabl Madopark Depot depotkapslar (100 mg levodopa) (100 mg levodopa) (100 mg levodopa) Dopaminagonist Pramipexol Ropinirol Sifrol tabl 0,18; 0,35; 0,7 mg depottablett 0,26; 0,52; 1,05; 2,1 mg Requip tabl 0,25; 0,5; 1; 2; 5 mg Requip Depot depottablett 2; 4; 8 mg MAO-B-hämmare Selegilin COMT-hämmare Entakapon Eldepryl tabl 5; 10 mg Comtess tabl 200 mg 133

18 Kombinationspreparat Levodopa + Stalevo karbidopa + tabl 50 mg/12,5 mg/200 mg entakapon tabl 75 mg/18,75 mg/200 mg tabl 100 mg/25 mg/200 mg tabl 125 mg/31,25 mg/200 mg tabl 150 mg/37,5 mg/200 mg tabl 200 mg/50 mg/200 mg All läkemedelsbehandling vid idiopatisk Parkinsons sjukdom är symtomatisk. Läkemedelsbehandling blir därför aktuell först då sjukdomsgraden medför ett relevant funktionshinder för patienten. Förstahandsmedlet är l-dopa (Madopark) kombinerat med dekarboxylashämmare. Behandling med l-dopa ger i de flesta fall snabbare och bättre symtomlindring än något annat behandlingsalternativ. Behandlingen bör insättas successivt och ges i lägsta effektiva dos. Det finns i Sverige två l-dopapreparat (Madopark) och (Sinemet). De innehåller olika dekarboxylashämmare, men preparaten är helt likvärdiga vad beträffar effekter och bieffekter. Båda finns tillgängliga i sk controlled release-form (Madopark Depot, Sinemet Depot). Denna beredningsform kan vara ändamålsenlig, då en något längre effektduration eftersträvas, t ex vid nattliga parkinsonsymtom. Madopark Quick, Madopark Quick mite tabletter kan lätt upplösas i vatten och absorberas då snabbare från gastrointestinalkanalen, vilket kan vara fördelaktigt för patienter med motoriska fluktuationer, särskilt vid sk off-perioder. Alternativa behandlingsstrategier är att starta behandlingen med en dopaminagonist (Requip eller Sifrol) eller en MAO-B-hämmare (Eldepryl) och först då symtomkontrollen blir otillräcklig, komplettera med l-dopa. Observera att neuroleptikaframkallad parkinsonism ej ska behandlas med l-dopa utan med antikolinerga medel. Antikolinergika kan även användas i lindriga fall av Parkinsons sjukdom, men effekten är ofta svag och biverkningsprofilen ogynnsam, varför användningen av dessa medel numera är och bör vara mycket begränsad. Vid behandling med dopaminagonist bör i första hand ropinirol (Requip) eller pramipexol (Sifrol) väljas. De är till skillnad från bromokriptin (Pravidel) och kabergolin (Cabaser) icke-ergolinderivat, och detta innebär fördelar ur biverkningssynpunkt. Ergolinderivaten medför viss risk för pleuropulmonell fibros och åtminstone kabergolin har visats ge upphov till hjärtklaffkomplikationer i tämli- 134

19 gen hög frekvens. Kabergolin bör därför bara användas undantagsvis och då med särskild säkerhetsmonitorering med bl a ekokardiografi. Vid otillräcklig behandlingseffekt av enbart l-dopa eller vid begynnande komplikationsfas av sjukdomen (då hyperkinesier och dosglapp börjar uppträda) bör tilläggsbehandling med dopaminagonist, MAO-B-hämmare eller COMT-hämmare övervägas. Patienter i detta sjukdomsstadium bör skötas av neurolog eller annan läkare med speciellt intresse för Parkinsons sjukdom. COMT-hämmaren entakapon (Comtess) är ett värdefullt tillskott i behandlingsarsenalen, särskilt för patienter med begynnande motoriska fluktuationer. Preparatet användes endast tillsammans med l-dopa. Entakapon ingår också i Stalevo, ett kombinationspreparat som även innehåller l-dopa och dekarboxylashämmaren karbidopa. Detta kan vara ett praktiskt alternativ för patienter med en stabil medicinering och är billigare än behandling med ingående komponenter var för sig. N04 Medel vid restless legs syndrome (RLS) RLS delas in i en primär och en sekundär form. I de primära fallen hittar man ingen specifik bakomliggande orsak. De flesta i denna grupp har en genetisk variant med autosomal dominant ärftlighetsgång och utgör totalt ca 50 % av alla med RLS. Icke farmakologisk behandling Lindriga symtom kan behandlas med icke-farmakologisk terapi som isometrisk stretching av muskulaturen, massage, akupressur, TNS och andra liknande metoder som bl a optimerar cirkulationen i musklerna. Intensiv fysisk träning kvällstid förvärrar symtomen. Att duscha benen iskallt före sänggåendet upplevs positivt av de flesta. Farmakologisk behandling vid primär RLS Dopaminagonister Pramipexol Sifrol tabl 0,18; 0,35 mg 135

20 Den första artikeln om L-dopa vid behandling av RLS publicerades Sedan dess har L-dopa varit den förhärskande behandlingen vid RLS. Dessvärre har merparten av patienterna utvecklat sk augmentation, dvs en förstärkning av symtomen efter en tids behandling. L-dopa (Madopark) har fortfarande en plats i behandlingsarsenalen, främst hos de patienter som endast behöver en sporadisk medicinering. Doseringen är mg till natten. Läkemedlet saknar dock indikationen RLS. På senare år har man mer och mer gått över till behandling med dopaminagonister och hittills har dessa ej visat sig orsaka augmentation i samma höga omfattning. Såväl pramipexol som ropinirol fick under 2006 indikationen medelsvår till svår RLS. Den kliniska erfarenheten är att pramipexol (Sifrol) har ett bredare terapeutiskt fönster, är lättare att dosera då patienten ofta klarar sig med 0,18 mg, utan ytterligare upptitrering. Preparatet lämpar sig därför även vid sporadisk medicinering. Vid behov av högre dos sker detta genom upptitrering under ett par veckor till rekommenderad maximal dos på 0,54 mg. Tabletterna tas 2 3 timmar före sänggåendet eller vid uppträdande av svåra kvällssymtom. Behandling med ropinirol (Adartrel) kräver oftast en successiv upptrappning under 2 4 veckor för undvikande av gastro-intestinala biverkningar och yrsel. Rekommenderad dosering är 0,25 4 mg med intag vid besvärande symtom kvällstid, upp till 3 timmar före sänggåendet. Samtidigt födointag rekommenderas för minskning av biverkningar. Rotigotin (Neupro), dopaminagonist i plåsterform, fick 2008 indikationen RLS med rekommenderad dosering 1 3 mg. Dessvärre kan företaget ännu ej tillhandahålla plåstret på 1 mg vilket i praktiken betyder att man ej kan initiera denna behandling, som kräver en succesiv upptitrering. Episoder med plötsligt insomnande kan förekomma hos parkinsonpatienter som behandlats med dopaminagonister. Detta har ej noterats hos RLS-patienter men man bör uppmärksamma patienterna på denna risk. Kabergolin (Cabaser) kan användas vid svåra besvär och efter kontakt med neurolog. Kabergolin är inte godkänd på indikationen RLS. Om dopaminerg medicinering bör undvikas eller inte fungerar rekommenderas kontakt med neurolog. 136

21 Vid RLS med framträdande smärtkomponenter kan med fördel gabapentin eller pregabalin användas, ensamt eller i kombination med dopaminagonist. Milda opiater, som oxikodon eller kodein, är även ett alternativ här. I dessa fall bör man först rådgöra med neurolog kring eventuell differentialdiagnostisk utredning. Kinin, som ju ofta använts mot vadkramper, har ingen effekt mot RLS. Sekundär RLS Järnbrist är den vanligaste orsaken till sekundär RLS. Det är framför allt ferritinnivåerna i CNS som är av betydelse. Dessa RLS-patienter har sänkta halter av ferritin och järn i bl a nucleus ruber och substantia nigra. Ferritin är en viktig cofaktor vid dopaminsyntesen och vi vet att tillförsel av dopaminerga preparat minskar symtomen vid RLS. En RLS-patient kan ha normalt Hb, S-järn samt S-ferritin och ändå ha symtom relaterade till ferritinbrist. Hos denna patientgrupp gäller ej de vanliga gränsvärdena för ferritin utan man ska upp i nivåer > 45 mikrog/l för att säkerställa nivåerna i CNS. Uremi medför, även utan anemi, av oklar anledning, hög risk för RLS. Brist av vitamin B12 och folsyra har också relaterats till RLS men sambandet är oklart. Ett flertal läkemedel medför ökad risk för såväl utvecklande av RLS som försämring av tidigare tillstånd. En gemensam nämnare för somliga av dessa är att de verkar dopaminantagonistiskt. Vanliga läkemedel som ger RLS är fentiaziner, antihistaminer såsom Propavan, antidepressiva läkemedel (SSRI, SNRI, tricyklika), litium liksom statiner. Om patienten behöver behandlas med statin rekommenderas att denna intas på morgonen. N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel Neuroleptika Antipsykotiska preparat är en heterogen grupp vars huvudsakliga verkningsmekanism är dopaminblockad. De skall användas primärt vid schizofreni och liknande psykoser samt kan användas vid affektiva sjukdomar. 137

22 Psykoser präglas av förlorad verklighetsuppfattning. Symtomen kan vara hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, känsla av förföljelse och påverkan eller bisarra kroppsupplevelser (positiva symtom). Det är vanligt med en stark katastrofliknande ångest och sömnstörningar. Vid schizofreni är det vanligt med initiativsvårigheter och känslomässig avtrubbning (negativa symtom). Kognitiv funktionsnedsättning i form av nedsatt exekutiv förmåga, planeringsförmåga, selektiv uppmärksamhet och minnesproblem förekommer också. Psykotiska tillstånd utgör en mycket heterogen grupp där behovet av medicinering kan variera starkt. Det är stor skillnad mellan unga nyinsjuknade patienter med avgränsade symtomlindringsbehov och dem med bestående psykiskt funktionshinder. Det har blivit ännu viktigare att individualisera typ av medel och dos. Gruppen schizofreni har också en ökad förekomst av annan samtidig sjuklighet som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes mm. Psykos innebär i sig en stor påfrestning med betydande sociala konsekvenser för den drabbade och för anhöriga. Det är därför viktigt att tänka på livskvalitet och vardagsfunktion. Vid utvecklingsstörning är det viktigt att ta ställning till om det också finns en samtidig psykisk sjukdom som behöver behandlas. Neuroleptika Risperidon Risperidon oral lösning 1 mg/ml tabl 0,5; 1; 2; 3; 4 mg Alla antipsykosmedel är effektiva när det gäller lindring av symtom och återfallsskydd. Verkningsmekanismen skiljer sig något åt, liksom biverkningsprofilen. Nyare antipsykotiska läkemedel uppvisar en gynnsammare biverkningsbild. De ger mindre extrapyramidala biverkningar och patienterna upplever sig ofta mindre psykiskt och kognitivt påverkade. Risperidon bör ses som ett förstahandsmedel. Medlet ger en ökad risk för hyperprolaktinemi och amenorré. Olanzapin (Zyprexa) utgör ett tillskott som kan vara ett alternativ vid terapisvikt och biverkningsproblem. Olanzapin ger hos en del patienter en större metabol påverkan och kraftig viktuppgång samt är dyrare. Haloperidol (Haldol) är ett äldre och välbeprövat preparat. Det är dock behäftat med en rad biverkningar som kan vara besvärande och försvåra rehabiliteringen. Det är mer tröttande, samt har mer psykiska (emotionell och kognitiv seghet) och neurologiska biverkningar (parkinsonism, akatisi och tardiv dyskinesi) än nyare medel. 138

23 Det är viktigt att hålla dosen så låg som möjligt med tanke på biverkningarna. Riskfaktorer för neurologiska biverkningar är hög ålder, manifest hjärnskada, utvecklingsstörning, affektiva symtom och kronisk alkoholism. Riskfaktorer för metabolt syndrom är övervikt och känd hereditet. Vid långtidsbehandling bör man ta ställning till regelbundna kontroller av vikt, blodsocker och blodfetter. Ekvipotenstabell för antipsykotiska medel Ekvipotent dos haloperidol (Haldol) risperidon (Risperidon) olanzapin (Zyprexa) 1 mg 1 mg 3 mg Den grundläggande behandlingsprincipen är monoterapi och kontinuerligt ställningstagande till dossänkning. Insättning av antipsykosmedel sker oftast inom specialistvården och därifrån bör också riktlinjer för uppföljning ges om patienten överförs till primärvården. Vid neurologiska biverkningar kan man överväga minskning av neuroleptikadosen, vilket i regel löser problemet. Om detta inte är möjligt rekommenderas byte av preparat och i sista hand kan antikolinergika tillfälligt ges. Dystoni är en obehaglig akut biverkan där muskler i tungan och på halsen spänns. Akineton bör ges intramuskulärt och behandlingen optimeras enligt ovanstående. Behandling av psykos inleds efter helst en veckas avvaktan (om det går) med t ex Risperidon 2 mg eller haloperidol (Haldol) 2 mg till kvällen. Dosen titreras upp försiktigt och en vanlig underhållsdos är 2 4 mg. Ge bensodiazepiner vid oro och sömnstörning. Angående behandling av äldre, (se sid 191). Vid underhållsbehandling eftersträvas minsta effektiva dos (se ekvipotenstabell). Dosreduktion bör ske försiktigt och stegvis för att undvika utsättningsfenomen (sömnrubbning och oro som kan misstolkas som försämringssymtom). Minskningen bör inte vara snabbare än med 20 procent av dosen vid varje tillfälle var 3:e till var 6:e månad. Vid aggressivitet, beteendestörningar och psykomotorisk oro är det viktigt med diagnostisk bedömning i ett miljösammanhang. Om inga psykotiska symtom föreligger provas i första hand SSRI-preparat eller karbamazepin. Endast i andra hand ges antipsykosmedel enbart eller i kombination. Kombinationsbehandling med SSRI-preparat, framför allt fluoxetin och paroxetin, kan ge klart förhöjda halter av antipsykosmedel. Andra kombinationer av antidepressiva medel och antipsykosmedel kan ge förhöjda halter av endera medlet. 139

24 Sömnmedel Analysera sömnmönstret. Varva ner före läggdags. Mjölk och smörgås, lugnande musik, kvällspromenad eller varmt bad kan underlätta insomnandet. Vid långvarig sömnstörning bör man i första hand pröva förbättrad sömnregim och avslappningsövningar, eventuellt i kombination med farmaka. För allmänheten har Läkemedelskommittén tagit fram broschyren Sov gott. Den innehåller fakta om sömn samt självinstruktioner för att underlätta för en bättre sömn. I broschyren visas hur en sömndagbok kan fyllas i. Tänk på att sömnsvårigheter kan vara delsymtom i en depression. Definition och utredning av sömnsvårigheter avhandlas i kapitlet Sömnstörningar i Läkemedelsboken. Insomningsmedel Zolpidem Zopiklon Övriga sömnmedel Propiomazin Zolpidem tabl 5; 10 mg Imovane tabl 5; 7,5 mg Propavan tabl 25 mg Zolpidem och zopiklon (Imovane) fungerar (liksom bensodiazepiner) via GABAreceptorerna. De är snabbt verkande insomningsmedel som samtidigt minskar risken för spontant uppvaknande och förlänger sömntiden, utan påverkan på REM-sömnen. Båda medlen har kort halveringstid (0,8 3,2 resp 4 6 tim). De har liten ångestdämpande och mindre muskelrelaxerande effekt än bensodiazepiner. Amnesi har rapporterats. Tillsammans med alkohol ökar sederingen. Läkemedlen bör intagas i direkt anslutning till sänggåendet. Till äldre rekommenderas zopiklon, se kapitel Läkemedel till äldre. Risken för missbruk och beroende skall beaktas, varför de bör förskrivas med samma försiktighet som bensodiazepiner. Dessa medel är narkotikaklassade. Längsta behandlingstid är 4 veckor. Patienter som har utvecklat ett bensodiazepinberoende har en högre toleransnivå för dessa preparat och är därför inte lämpade för dem. Propiomazin (Propavan) är ett lämpligt alternativ. Det föreligger ingen risk för beroendeutveckling. Ett observandum är att det föreligger risk för restless legs. Klometiazol (Heminevrin) har god hypnotisk effekt och kan användas vid svåra 140

25 sömnstörningar i seniet, dock huvudsakligen i sluten vård och i särskilda boendeformer. Preparatet är starkt tillvänjande och den terapeutiska bredden är smal. Flunitrazepam* har pga sin snabba effekt, kick-effekt, blivit mycket begärlig i missbrukskretsar och klassas därför som tungt narkotikum. Dessutom finns indikationer på att flunitrazepam ensamt ger en fientlig/aggressiv inställning och minnesförlust. Detta gör det begärligt för personer som sysslar med kriminell verksamhet. Flunitrazepam potentierar den sedativa effekten av alkohol, men kan också i kombination ge ett okontrollerbart beteende. Rekommendationen är att inte använda flunitrazepam. Användningen av bensodiazepiner som sömnmedel bör kraftigt begränsas, särskilt hos äldre. Under 2008 registrerades melatonin (Circadin). Melatonin är ett kroppseget ämne som hjälper till att upprätthålla dygnsrytmen. Den godkända indikationen är monoterapi för kortvarig behandling (upp till 3 veckor) till patienter 55 år och äldre med primär insomni. Effekten på insomni hos patienter med andra bakomliggande orsaker har ej studerats. Någon beroendeutveckling har ännu ej noterats. Det är för tidigt att uttala sig om Circadins plats i behandlingen av sömnproblem. N06 Antidepressiva medel Indikationer för antidepressiva är egentlig depression med eller utan melankoli, profylax mot depressiva recidiv samt ångestsyndrom. Depression De flesta patienter med depression behandlas i primärvården. Även depressioner utlösta av yttre händelser kan behöva farmakoterapi som tillägg till psykologiskt stöd. Många patienter söker för kroppsliga besvär som smärtor, trötthet eller oklara magbesvär, och det krävs kunskap och lyhördhet för att upptäcka patientens underliggande depression. Patienter med depression löper större risk att drabbas av olika kroppsliga sjukdomar. Det föreligger också en ökad risk att insjukna i depression vid många kroppsliga tillstånd. Depression är här en riskfaktor för försämring i sjukdomsförlopp och ökad dödlighetsrisk. Sjukdomar som visat samband med depression är bl a diabetes, hjärt-kärlsjukdom, stroke samt neurologiska tillstånd såsom Parkinsons sjukdom. * Se Äldre och läkemedelskortet, bilaga 5, sid

26 En symtomskattningsskala kan vara en hjälp för att följa sjukdomsförloppet och ge viss vägledning gällande sjukdomens svårighetsgrad men är inte diagnostiskt. Den mest använda skalan är MADRS som även finns i en variant för självskattning, MADRS-S. Vid mindre än 20 poäng på MADRS-S är värdet av läkemedelsbehandling litet. Vid mer än poäng kan svår depression föreligga. Tidigare manier/hypomanier kan ofta vara svåra att värdera. Checklistan Mood Disorders Questionnaire MDQ kan vara en hjälp. Finns misstanke att hypomani/ mani tidigare förekommit bör patienten remitteras akut till psykiatrin. Innan antidepressiva skrivs ut, bör en bedömning av suicidrisken göras. Tidigare suicidförsök och aktuella suicidplaner utgör riskfaktorer för suicid som bör efterfrågas. Patienter med suicidrisk skall behandlas inom den psykiatriska vården. Skriv aldrig ut stora mängder till okända patienter eller då suicidrisk misstänks. KBT kan vara ett fullgott alternativ till läkemedelsbehandling vid lindrig eller måttlig depression. Antidepressiva medel Citalopram Citalopram tabl 10; 20; 30; 40 mg Sertralin Sertralin tabl 50; 100 mg Det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan olika antidepressiva läkemedel vid lindriga och måttliga depressioner. På individnivå förekommer emellertid att patienter kan svara olika på olika preparat. En individualisering av läkemedelsval bör ske utifrån depressionens karaktär och vilka biverkningar patienten kan förväntas vara mer eller mindre känslig för. I första hand rekommenderas läkemedel av typ selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, Citalopram eller Sertralin vid antidepressiv behandling av lindrig till måttlig depression. Sertralin kan eventuellt vara ett bättre val ur miljösynpunkt. Dosen måste individualiseras och ökas stegvis. Vid depression kan man i regel inleda med 20 mg citalopram eller 50 mg sertralin. Hos äldre och vid ångestsyndrom ska en lägre startdos övervägas. Tempot på dosökningen avgörs bl a av de initiala biverkningarna. Då säker klinisk förbättring inte kan förväntas förrän efter 2 4 veckor, bör eventuell ökning av dosen ske med 2 4 veckors intervall. Hos vissa patienter, t ex äldre, kan en säker klinisk förbättring noteras först efter

27 veckor. Det är viktigt att man försöker optimera den antidepressiva behandlingen, dvs att dosen för den individuella patienten titreras upp till en adekvat nivå, innan man överväger preparatbyte. Om man ej erhåller förväntad effekt och efter kontroll av följsamheten ska första åtgärden vara en dosökning. Dosen kan för Citalopram ökas upp till 60 mg och för Sertralin upp till 200 mg. Dessa maxdoser kan inte alltid uppnås då hänsyn måste tas till den enskilda patientens tolerans. SSRI-preparaten kan ge relativt hög frekvens av illamående, huvudvärk och sömnstörningar, framför allt initialt. Biverkningar som kan kvarstå vid behandling med SSRI och SNRI är bl a sexuella störningar. I regel avtar dessa om man minskar dosen. För såväl SSRI som SNRI (serotonin- noradrenalinåterupptagshämmare) förekommer hyponatremi som kan ge diffusa symtom som trötthet, speciellt hos äldre, somatiskt sjuka och vid samtidig behandling med diuretika. För både SSRI och SNRI har ökad blödningsbenägenhet rapporterats vilket bör beaktas vid samtidig behandling med andra läkemedel som ger ökad risk för blödningar, t ex antikoagulantia och NSAID, samt hos patienter med känd blödningsbenägenhet. Vid svår depression som behandlas i öppen vård eller vid bristande effekt av SSRI rekommenderas Venlafaxin depotkapsel eller Mirtazapin. Klinisk erfarenhet visar att även escitalopram (Cipralex) kan vara ett alternativ. Vid svårare depressioner och depressioner som behandlas på sjukhus har de tricykliska preparaten klomipramin och amitriptylin något större effekt än SSRIpreparaten. SSRI-preparaten är mindre toxiska vid överdos och har mindre besvärande biverkningar jämfört med tricyklika, vilket leder till bättre compliance. SSRI är också enklare att dosera. Klomipramin* är att föredra framför det mer toxiska amitriptylin (Tryptizol)*. Samtliga tricyklika har antikolinerga och kardiovaskulära effekter och sänker kramptröskeln. Patienter i långtidsbehandling skall uppmanas till noggrann munhygien, då hyposalivation medför ökad risk för karies. Venlafaxin depotkapsel liknar tricyklika såtillvida att det hämmar återupptaget av såväl noradrenalin som serotonin. I låga doser (75 mg/dygn) dominerar serotoninåterupptagshämningen. Vid ökande doser tilltar den noradrenerga effekten. Venlafaxin tolereras emellertid bättre än tricyklika och har en biverkningsprofil som liknar SSRI, men kan även ha hjärt-kärlbiverkningar, såsom hypertoni, postural hypotoni och takykardi. Svettningar förekommer också. Akut hjärtinfarkt, akut cerebrovaskulär sjukdom och okontrollerad hypertoni är kontraindikationer. En dosrelaterad, reversibel blodtrycksstegring föranleder kontroll framför allt vid högre dosering. En vanlig startdos är 75 mg/dag och doseringen kan ökas med 75 mg i veckan eller varannan vecka. Måldos brukar vara mg. * Se Äldre och läkemedelskortet, bilaga 5, sid

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD 58 REKLISTAN 2015 www.vgregion.se/vardgivarstod MIGRÄN Analgetika/COX-hämmare Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning Andrahandsval ibuprofen, tablett, kapsel,

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Neurologi Huvudvärk Migrän Se Läkemedelsboken för spänningshuvudvärk m.fl. Anfallsbehandling paracetamol* acetylsalicylsyra naproxen* sumatriptan* metoklopramid*

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

N Nervsystemet. N02 Analgetika

N Nervsystemet. N02 Analgetika N Nervsystemet N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för neurologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för neurologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Allmänt Alla rekommendationer gäller oavsett kön om inget annat anges. Rekommendationer för Parkinsons sjukdom

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Neurologi Huvudvärk Migrän Se Läkemedelsboken för spänningshuvudvärk m.fl. Anfallsbehandling paracetamol* acetylsalicylsyra naproxen* sumatriptan* metoklopramid*

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Allmänt Alla rekommendationer gäller oavsett kön om inget annat anges. Rekommendationer för Parkinsons sjukdom

Läs mer

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol Smärta Medel vid smärta - Analgetika Smärta är en subjektiv upplevelse och något som patienten måste rapportera för att den effektivt skall kunna behandlas. Smärta finns i många olika former och bakom

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

N Nervsystemet. N02 Analgetika

N Nervsystemet. N02 Analgetika N Nervsystemet N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

N05 Neuroleptika, lugnande medel N05 och sömnmedel

N05 Neuroleptika, lugnande medel N05 och sömnmedel Om dopaminerg medicinering bör undvikas eller inte fungerar rekommenderas kontakt med neurolog. Vid RLS med framträdande smärtkomponenter kan gabapentin eller pregabalin användas, ensamt eller i kombination

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

N Nervsystemet. N02 Analgetika

N Nervsystemet. N02 Analgetika N Nervsystemet N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och

Läs mer

l Epilepsi karbamazepin Tegretol Retard 75+ valproinsyra Ergenyl Retard 75+

l Epilepsi karbamazepin Tegretol Retard 75+ valproinsyra Ergenyl Retard 75+ Neurologi neurologi l Epilepsi karbamazepin Tegretol Retard 75+ valproinsyra Ergenyl Retard 75+ l Migrän Anfallskupering I första hand paracetamol 1) Panodil acetylsalicylsyra Bamyl acetylsalicylsyra+koffein

Läs mer

NEUROLOGI MIGRÄN. Analgetika Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning

NEUROLOGI MIGRÄN. Analgetika Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning NEUROLOGI MIGRÄN Analgetika Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning Andrahandsval naproxen, tablett, supp. (ej enterotablett) Tredjehandsval ibuprofen, tablett,

Läs mer

WHO:s smärttrappa gäller än:

WHO:s smärttrappa gäller än: WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,

Läs mer

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Nr 2 September 2008 Utgivare: Egenvårdsgruppen, Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting

Nr 2 September 2008 Utgivare: Egenvårdsgruppen, Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting Nytt om Egenvård Nytt om Egenvård är en information kring nyheter inom egenvårdsområdet. Bladet riktar sig i första hand till primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, skolhälsovård samt apotek i Örebro

Läs mer

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

KLOKA LISTAN 2017 EXPERTRÅDET FÖR NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

KLOKA LISTAN 2017 EXPERTRÅDET FÖR NEUROLOGISKA SJUKDOMAR KLOKA LISTAN 2017 EXPERTRÅDET FÖR NEUROLOGISKA SJUKDOMAR Förändringar Mer text om bland annat livsstilsfaktorer Warfarin andra handsmedel vid stroke med förmaksflimmer Ny indikation på KL, ondansetron

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Epilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Epilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Epilepsi Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Epilepsi Återkommande (minst 2 oprovocerade) paroxysmala episoder av okontrollerad

Läs mer

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för neurologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 maj 2016 Gäller: t.o.m. 19 maj 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon

Läs mer

Epilepsi. A convulsion is but a symptom. Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 1870; 3: 162-204

Epilepsi. A convulsion is but a symptom. Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 1870; 3: 162-204 Epilepsi A convulsion is but a symptom Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 187; 3: 162-24 John Hughlings Jackson 1835-1911 Epilepsi Enstaka epileptiskt

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Kod-ID: Tentamen

Kod-ID: Tentamen Kod-ID: Enheten för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism Sektionen farmakologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Program: Apotekarprogrammet Kurs: Farmakoterapi 7,5 p Tid: 5 timmar Godkända

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Kapitel 14 Neurologi. Följande tillstånd kräver akut utredning eller behandling Urakut debuterande kraftig huvudvärk (subaraknoidalblödning).

Kapitel 14 Neurologi. Följande tillstånd kräver akut utredning eller behandling Urakut debuterande kraftig huvudvärk (subaraknoidalblödning). 14 Kapitel 14 Neurologi Huvudvärk Rådgivande synpunkter - utredning och behandling av huvudvärk Diagnos vid huvudvärkstillstånd vilar tungt på patientens sjukhistoria kompletterad med klinisk undersökning.

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 40 p Del II, 12-20, 34 p Del III, 21-24, 19 p Glöm

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Medlemmar Neurologer: Anders Johansson (KS-S) Elisabet Waldenlind (KS-H) Fredrik Piehl (KI/KS-S) Joakim Tedroff

Läs mer

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och

Läs mer

Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------

Namn: ------------------------------------------------------------------------------------------------- GAMMAL ÖVNINGSTENTA (HT 01) NB: Kommande tenta kommer att omfatta 75 p (inte 100!) och vissa områden har föreslästs av andra föreläsare än tidigare! 1 1. (2p) Trots att ett lågt ph gynnar membranpassagen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT

Läs mer

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Abstinensbehandling vid alkoholberoende Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid

Läs mer

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1 (7) Datum 2010-10-26 Diarienummer 74/2006 Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1. Vilka läkemedel i högkostnadsskyddet har TLV granskat i denna omprövning?

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614.

0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Fluscand 0,5 mg tabletter Fluscand 1 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller flunitrazepam 0,5 mg respektive 1 mg. Hjälpämne: Laktosmonohydrat

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer