Coop-rapporten Hur får dagens konsumenter ihop vardagen när både kroppen och klotet ska räddas?

Transkript

1 Coop-rapporten 2007 Hur får dagens konsumenter ihop vardagen när både kroppen och klotet ska räddas?

2 Innehållsförteckning Förord Vad vi väljer spelar roll...4 Coops medlemspanel Vi lyssnar på medlemmarna...6 Kapitel 1 Tid som bristvara Dagens konsument Förändrade måltidsmönster... 8 Traditionen styr... 9 Inspiration för förändring...11 Coops svar på tid som bristvara Förenklingar för mer tid...12 Kapitel 2 Hälsa Dagens konsument Människor vill förändra sina matvanor Hälsa kan bli enklare och billigare Olika syn på hälsa Coops svar på hälsa Hälsosamt behöver inte vara svårt Kapitel 3 Miljö och ekologi Dagens konsument Konsumenterna vill rädda både världen och sig själva...20 Positiv inställning till märkning...21 Glapp mellan attityd och beteende Coops svar på miljö och ekologi Miljö och ekologi som hjärtefrågor Avslutningsord Små beslut i vardagen kan leda till stora förändringar... 30

3 Förord Vad vi väljer spelar roll! Hur ska man hinna med att lämna och hämta på dagis, skola och fotboll, samt dans och ridning och dessutom se till att alla får mat som inte bara smakar gott, utan som även är nyttig och bra för miljön? Vardagens ekvation är inte helt enkel. Men vi inom Coop vill vara en del av lösningen. Vi vill skapa ännu större valfrihet i våra butiker på alla områden. Det är ett arbete som pågår för fullt. Vår verksamhet ägs i grunden av de tre miljoner kunder som också är medlemmar i en konsumentförening. Under det senaste året har vi ställt frågor till dem om bland annat hälsa, barn, ekologi och miljö i Coops Medlemspanel på Internet. Panelen är en ny och central del av den dialog vi för med våra medlemmar. I Coop-rapporten redovisar vi kundernas svar och synpunkter. Den är ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla sortimentet och bistå med information och inspiration i våra butiker och stormarknader, och för att möta de behov medlemmarna och kunderna har idag. Kärnan i vår verksamhet är att lyssna på kunderna och förstå deras behov. När kooperationen startade för drygt 100 år sedan handlade det om rena och oförfalskade varor och om att bryta monopol och se till att medlemmarna kunde handla varor till rimliga priser. Senare kom nya behov av att förenkla vardagen och med det lösningar som snabbköp och stormarknader. 4

4 När medlemmarna sedan ville handla mat som inte blivit besprutad inleddes vår satsning på ekologi och miljömärkta varor. Under senare tid har kundernas önskan om att kunna hitta mer hälsosamma alternativ präglat vår utveckling. Vi fortsätter att lyssna på kunderna och agera enligt deras behov. Vi är en värderingsstyrd organisation där inflytande och omtanke om människor och miljö är centrala frågor. Därför redovisar vi i rapporten också en del av de saker vi redan gör, men också vilka ambitioner vi har för framtiden, exempelvis att vara pådrivande i frågor som rör ekologi. Hälsa och miljö är hjärtefrågor för oss i Coop. Men de är också två viktiga frågor för hela samhället, frågor som kräver initiativ, lösningar och incitament från många olika aktörer. Konsumenternas svar i Medlemspanelens visar att viljan till förändring finns. Och att flytta handen i hyllan är kanske den enklaste, men samtidigt viktigaste, miljörörelsen. Genom att fortsätta utveckla marknadens redan bästa sortiment av ekologiska och miljömärkta produkter kan vi i Coop ge alla konsumenter möjligheten att välja den mat som är lite bättre för miljön. På samma sätt kan vi vara en del av lösningen för dem som vill handla mer hälsosamt. För det spelar roll vad vi i Coop väljer att prioritera och det spelar roll vad du som konsument väljer att stoppa i korgen när du handlar. Både för den egna hälsan och för vår miljö. Thomas Evertsson vd Coop Sverige 5

5 Coops medlemspanel Vi lyssnar på medlemmarna Inflytande är en av Coops nyckelvärderingar och att lyssna på kunder och medlemmar är centralt för vår verksamhet. Medlemspanelen, som redovisas här i Coop-rapporten, är en ny och viktig del i den dialogen. Coops verksamhet ägs av de tre miljoner kunder som också är medlemmar i en konsumentförening. Det ger oss en särställning på marknaden eftersom det inte är någon skillnad mellan kundnytta och ägarnytta i vårt företag. Medlemmarna har på olika sätt möjlighet att påverka vår verksamhet via bland annat stämmor, butiksråd och motioner. Coops Medlemspanel är ett modernt komplement till den ständigt pågående konsumentdialogen. Tyngdpunkten i frågorna vi ställt till våra medlemmar under året har legat på miljö, ekologi, hälsa och matvanor. Medlemmarnas svar är ett underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår inom Coop. Vi har sammanfattat svaren i den här rapporten. Både för vår egen skull och som en återkoppling till alla de medlemmar som har svarat under året. Vi hoppas också att Coop-rapporten kan fungera som ett underlag för alla övriga aktörer regering, riksdag, myndigheter, leverantörer och andra som också påverkar vår och konsumenternas vardag. Coop-rapporten Uppgifterna i Coop-rapporten bygger på resultaten från ett antal webbaserade medlemsundersökningar som genomförts på mellan juni 2006 och juni Undersökningarna var öppna för alla Coops medlemmar och totalt inkom svar. De svarande är i åldrarna år varav 65 procent är kvinnor. Fördelningen mellan olika typer av hushåll från enmanshushåll till större familjer är jämn, likaså den geografiska spridningen. Coop-rapporten grundas också på svar från ungdomar i åldrarna år som svarade på frågor via den nätbaserade mötesplatsen Lunarstorm under försommaren

6 KF och Coop Kooperativa Förbundet (KF) är ett förbund för Sveriges 54 konsumentföreningar med drygt tre miljoner medlemmar som ägare. KF är delägare av Coop Norden (42 procent), där Coop Sverige är ett dotterbolag. I KF-koncernen ingår också KF Fastigheter, KF Invest, MedMera, Akademibokhandeln, Norstedts Förlagsgrupp, Bokus, Pan Vision, Tidningen Vi, Vår Gård Saltsjöbaden med flera. KF:s verksamhetsidé är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Coop i Sverige är samlingsnamnet för hela den svenska dagligvarukooperationen och Coop är det gemensamma varumärket. Verksamheten bedrivs i de gemensamma kedjorna Coop Forum, Coop Bygg, Coop Extra, Coop Konsum och Coop Nära av både Coop Sverige AB och de detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna. Inköp och logistik sker i det gemensamma bolaget Cilab (Coop Inköp och Logistik AB) samt via Coop Norden. Den gemensamma visionen är: Hållbart liv, hållbart samhälle. Coop-rapporten är gjord på uppdrag av Coop i Sverige. 7

7 KAPITEL 1 TID SOM BRISTVARA DAGENS KONSUMENT Kapitel 1 Tid som bristvara DAGENS KONSUMENT Matvanorna i vår familj varierar med hur stressad jag är. Ibland har jag haft tid att planera mina inköp och lagar god och hyfsat nyttig mat. Men ofta hinner jag inte planera i förväg och kommer hem ifrån jobbet trött, stressad och hungrig. För att inte tala om mina barns humör sådana dagar efter olika fritidsaktiviteter. Då orkar jag inte laga något avancerat utan det blir istället mest halvfabrikat och snabbmat. Det är mycket som vi ska hinna med under dygnets 24 timmar. För barnfamiljer är det dessutom en rad tillkommande faktorer som ska klämmas in där jobb, hämtning och lämning på dagis och skola, träning och andra fritidsaktiviteter, matinköp och strävan efter hyfsat välkomponerade måltider ska försöka samsas om utrymmet. Det är en tidspress som påverkar såväl människors matvanor som behovet av nya måltidslösningar. Förändrade måltidsmönster Middag på max 30 minuter Många människor har viljan att handla, laga och servera nyttig och god mat. Samtidigt måste den gå fort att tilllaga eftersom tiden i vardagen ofta är knapp. I Coops Medlemspanel uppger 65 procent av konsumenterna att tillagningen av vardagsmaten får ta maximalt 30 minuter. Av dessa är det nästan 15 procent som bara vill ägna minuter framför spisen. Gemensamma måltider är också något som konsumenterna upplever som allt svårare att enas kring. Enligt Medlemspanelen äter 62 procent av de svenska hushållen gemensam middag under veckans alla dagar. Siffran är något lägre i storstadsregionerna. Jämfört med exempelvis USA är detta höga siffror. En undersökning genomförd av Gallup 2004 visade att bara 28 procent av amerikanska familjer med barn äter middag tillsammans varje dag. Det var en minskning med hela tio procentenheter jämfört med bara tre år tidigare. 8

8 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 1 TID SOM BRISTVARA Jag jobbar mycket och kommer ofta hem sent. Att som ensamstående ställa sig och laga middag känns trist, det blir mest fil och macka. Jag bara vägrar de där frysta färdigrätterna med torr schnitzel och sönderkokt potatis. Tidspress påverkar matvanor I en allt mer pressad vardag söker allt fler konsumenter tidsbesparande middagvarianter. I Medlemspanelen uppger 42 procent att de väljer färdiglagade alternativ till middag någon gång i veckan. Det växande behovet av måltidslösningar som sparar tid speglas också i en ökad efterfrågan på en rad varierande produkter som hämtmat, bake off-produkter, färdigmarinerat kött och färdigskuren sallad. Den allmänna tidsbristen leder till en ökad efterfrågan på varor och tjänster som frigör tid. En ökad efterfrågan på färdiga eller halvfärdiga rätter syns tydligt. Färdigmat är redan idag mycket mer än frysta enportionsrätter och utbudet i butikerna och på restaurangerna bara ökar. Enligt Delfi Storhushållsguide 2006 växer den svenska marknaden för färdiglagad mat, eller Home Meal Replacement (HMR), snabbt i takt med en förändrad livsstil präglad av tidsbrist. Dagligvaruhandeln är absolut störst på HMR-marknaden. I takt med att kunskapen kring hälsa, miljö och ekologi växer kraftigt förväntar sig dessutom konsumenterna att halvfabrikat och färdigmat ska vara alternativ som man utan dåligt samvete kan ställa fram på bordet. Många äter också måltider i farten, på väg till eller från olika aktiviteter. Nästan hälften av dessa inköp är impulsköp och i de öppna svaren i Coops Medlemspanel efterfrågas fler hälsosamma, lättillgängliga alternativ i småförpackningar som kan konsumeras on the go. Traditionen styr Hur konstigt det än låter är min arbetsplats mer jämställd jämfört med hur vi har det hemma. Sedan mina barn var små har jag alltid dragit det tyngsta lasset för att ta hand om dem och hemmet. Att ha gott om tid och energi att laga varierande och nyttig mat mitt i veckan är något som jag bara drömmer om. Just nu är vardagsmiddagarna en plikt och inget som jag ser fram emot. Förhoppningsvis blir det bättre när mina barn blir tonåringar. Kvinnor ofta ensamma vid spisen Coops Medlemspanel visar att det fortfarande är kvinnor som står vid spisen i Sverige: nära 70 procent av vardagsmaten lagas av kvinnor. Siffran är relativt homogen över hela landet. Endast 17 procent av papporna står för matlagningen under vardagarna. Barnens insatser i köket varierar kraftigt beroende på geografiskt område. När det gäller barn som hjälper till med vardagsmaten ligger genomsnittet i landet på omkring 12 procent, en siffra som stiger successivt i takt med att man rör sig norrut. I Norrland är det nära 23 procent av barnen som hjälper till med vardagsmaten tillsammans med en vuxen familjemedlem. 9

9 KAPITEL 1 TID SOM BRISTVARA DAGENS KONSUMENT När jag går in i affären vet jag sällan vad jag ska köpa. Därför blir det alltid samma varor som hamnar i vagnen, sådant jag känner till sedan tidigare och som jag vet går hem hos de andra i familjen. Föräldrarnas betydelse från barndomen, är en viktig influens när de handlar. för barns matvanor Föräldrarna är med andra ord mycket viktiga förebilder när det gäller matvanor och livsmedelsinköp. Coops Medlemspanel visar att det är föräldrarna som mer än någon annan påverkar vad barnen äter. Av de Detta bekräftas också av den undersökning som Coop svarande uppger 88 procent att det är mammorna som genomförde i samarbete med Lunarstorm bland ungdomar i åldern år. Här angav 46 procent att de påverkar familjens matvanor mest, därefter papporna med 61 procent. skulle kunna tänka sig att äta nyttigare om föräldrarna Familjens betydelse styr också besluten när det bytte matvanor. Även andra personer påverkar ungas gäller inköp av dagligvaror. 74 procent uppger att det kosthållning. Tränare/lagledare, 32 procent, och kompisar, 21 procent, angavs som viktiga förebilder när det är den egna familjen som påverkar matinköpen mest. 61 procent menar att vanor hemifrån, det vill säga handlar om att förändra matvanor bland unga. Vem/vad påverkar vilken mat du köper? Familjen 74 % Vänner/arbetskamrater 29 % Erbjudande/kampanjer 73 % Matprogam 23 % Vanor hemifrån 61 % Recept i butiken 19 % Varor i butiken 60 % Internet 13 % Recept i tidningar/kokböcker 53 % Husmanskost i topp hos yngre Resultaten från Coops Medlemspanel visar att barn och ungdomar är något av traditionalister när det gäller matvanor. Detta hänger sannolikt ihop med det faktum att det är föräldrarna som är deras viktigaste förebilder inom området. Även om de utländska inslagen ökar så är maten vi äter i Sverige ändå fortfarande högst traditionell. Får barnen och ungdomarna själva bestämma vad som ska serveras till middag väljer de främst klassiska rätter som spaghetti med köttfärssås, tacos, kyckling med ris eller pannkakor med sylt. Med andra ord är det husmanskost och tidigt införda internationella influenser som favoriseras av den yngre generationen när det gäller middagsmat. Det bekräftas även av Coops undersökning på Lunarstorm. Här uppger 56 procent att de allra helst äter svensk husmanskost. Därefter följer utländska influenser som italiensk, 8 procent, thailändsk, 7 procent, mexikansk och grekisk mat på vardera 4 procent. 10

10 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 1 TID SOM BRISTVARA Barnens tio-i-topp-lista 1. Spaghetti med köttfärssås 6. Korv och makaroner 2. Tacos 7. Pizza 3. Kyckling med ris 8. Köttbullar med potatismos 4. Pannkakor med sylt 9. Korv Stroganoff 5. Lasagne 10. Blodpudding med lingonsylt Inspiration för förändring Det ständiga problemet är inspirationen, att hitta på VAD VI SKA ÄTA. Det svåraste när man vill ändra sina matvanor är att komma till skott och faktiskt laga något nytt. Det skulle vara mycket värt om det fanns många fler rätter att smaka på i butikerna, exempelvis en lättgjord veckans sallad inspirerad av en annan matkultur. Butiksrätterna ska bytas ut regelbundet så att man får upp tempot i variationen. Längtan efter nya idéer Coops Medlemspanel visar att det finns en tydlig vilja hos konsumenterna att försöka äta varierat och nyttigt. En kraftig majoritet, eller 93 procent, uppger att de alltid eller ibland anpassar sina matvanor efter vad som är hälsosamt och nyttigt att äta. Med andra ord finns en bred insikt hos dagens konsumenter att man själv kan påverka sin hälsa. Att leva upp till sina ambitioner är emellertid inte helt lätt, vilket många av de öppna svaren vittnar om. Många middagsbeslut tas först framför hyllan i butiken och ofta under tidspress varför tips, skyltning och inte minst inspiration i butik är ett tydligt önskemål från konsumenterna för att kunna förändra matvanorna. Enligt Coops Medlemspanel tycker 73 procent att erbjudande/kampanjer är en viktig inspirationskälla vid matinköpen och 60 procent uppger att utbudet av varor i butiken spelar stor roll när de handlar. I de öppna svaren frågar många också efter hjälp i form av enkla och snabba recept. Bättre placering av varor är också ett önskemål för att få inspiration till nya rätter och lättare kunna plocka ihop en komplett måltid. 11

11 KAPITEL 1 TID SOM BRISTVARA COOPS SVAR COOPS SVAR PÅ TID SOM BRISTVARA Resultaten i vår Medlemspanel visar tydligt att många konsumenter vill ha hjälp med att bryta gamla vanor och öka variationen i inköp och matlagning. Att servera mat som är både god, hälsosam och ekologisk är ett önskemål som allt fler har. Samtidigt är tidsbristen en faktor som gör det svårt att leva upp till alla goda ambitioner. Här har vi som matföretag en mycket viktig roll att spela. Genom att erbjuda valfrihet ska kunderna hos oss kunna hitta allt de behöver i en och samma butik. Förenklingar för mer tid Engagemanget för god och hälsosam mat är starkt bland kunderna både i vardag och till helger. Men för många oavsett om det handlar om enmanshushåll eller familjer präglas vardagen av tidsbrist. Därför måste såväl inhandling som tillagning av middagen gå fort och passa olika viljor. Besluten tas ofta under tidspress, när konsumenten redan står i butiken, varför produkter måste vara lätta att hitta och vi måste erbjuda inspiration och enkla tips. Vårt arbete är ständigt pågående och vi är långt ifrån nöjda. Samtidigt får vi inte glömma bort de satsningar vi redan idag bidrar med: Vi exponerar våra produkter så att det är enkelt att hitta vad man söker i våra butiker. Dessutom finns tips och inspiration i hyllor och diskar. Vi har tagit fram olika recept på snabblagade och nyttiga måltider som finns på och i butiken. Precis som våra övriga recept kan dessa också laddas ner i mobilen. Vi har infört Shop Express i våra största butiker. Ett självscannings-system som gör att det går fortare att handla. Vi utvecklar kontinuerligt produkter och sortiment som gör vardagen enklare och nyttigare. Bland utbudet syns allt från färskt bröd och färdigskuren sallad till fler nyckelhålsmärkta färdigrätter. Manuellt färdigpackad chark gör det möjligt att köpa delikatesser utan att stå i manuell kö. Vi har i nära samarbete med olika invandrarföreningar satsat på ett nytt mångkulturellt sortiment Världens Mat. Arbetet att förbättra våra butiker, vårt erbjudande och utbud är något som hela tiden pågår. Exempelvis vill vi i en ännu högre utsträckning använda ny teknik för att förenkla tillvaron för kunderna. Idag har vi bland annat gjort det möjligt för kommuner och företag att handla över Internet. Nästa steg är att öppna nätbutiken även för privatpersoner eftersom vi vet att marknaden numera är mogen för detta. Dialogen med våra medlemmar och kunder fortsätter. Precis som arbetet att låta deras önskemål och behov prägla vår verksamhet. På så vis kan vi utveckla ännu fler möjligheter som underlättar vardagen. För att kunna möta de önskemål som förs fram är produktutveckling, i samarbete med våra leverantörer, en viktig aspekt i det fortgående förbättringsarbetet. Vi i Coop vill sprida information för att öka konsu- 12

12 COOPS SVAR KAPITEL 1 TID SOM BRISTVARA menternas kunskap. Vi drivs av ambitionen att kunderna i våra butiker och på alltid ska hitta valmöjligheter och inspiration som gör vardagen enklare, sundare och som bidrar till en hållbar utveckling för människa och miljö. 13

13 KAPITEL 2 HÄLSA DAGENS KONSUMENT Kapitel 2 Hälsa DAGENS KONSUMENT För mig har den så kallade 40-årskrisen mest handlat om en oro kopplad till sjukdom bland nära och kära. Det handlar om allt från diabetes till cancer. Det har gjort att hela familjen suttit ned och diskuterat vad det egentligen innebär att må bra och hur maten vi äter påverkar oss. Mina tonårsbarns positiva inställning och kunskap inom området både förvånade och gladde mig. Mat är en betydande del av människors vardag. Samtidigt som dagens konsumenter har en tydlig ambition att laga varierad och hälsosam mat gör tidsbristen att gamla vanor ändå oftast styr inköpsbesluten. Resultaten i Coops Medlemspanel visar tydligt att majoriteten vill ha hjälp att hitta nya vägar som gör att de både orkar och hinner laga inspirerande och nyttiga måltider. Människor vill förändra sina matvanor Självklart vill jag leva hälsosamt, men det är som om jag inte hinner. Det blir ett så stort projekt, jag vet inte var jag ska börja. Hälsa prioriteras Hälsa ligger svenska konsumenter varmt om hjärtat och maten spelar självklart en stor och viktig roll. Viljan att försöka laga god och nyttig mat är tydlig. Enligt Coops Medlemspanel tycker 92 procent att hälsa är en viktig aspekt vid livsmedelsinköp. Smak är emellertid ännu viktigare. 99 procent anser att smak är avgörande vid valet av varor. Förutom smak och hälsa, prioriteras priset, oavsett om det rör sig om ekologiskt eller konventionellt producerade produkter. 14

14 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 2 HÄLSA På frågan om vilka faktorer som är mycket eller ganska viktiga när man köper mat, prioriterar konsumenter dessa tre kriterier allra mest: Smak 99 % Hälsa 92 % Pris 87 % Därefter följer andra faktorer som: Etik 71 % Ekologi/miljö 64 % Det finns däremot stora skillnader mellan olika åldersgrupper. 58 procent av konsumenterna i Medlemspanelen över 60 år tycker att hälsa är en mycket viktig faktor när de köper mat. För konsumenter mellan 20 och 29 år är siffran 38 procent. Det är också fler äldre, 60 år och uppåt, som anser att ekologi/miljö samt etik är mycket viktiga faktorer som påverkar vilken mat de köper. Det är tydligt att hälsa ökar i betydelse i takt med åldern medan priset betyder betydligt mer för de yngre. Över 50 procent i åldersgruppen år tycker att priset spelar en avgörande roll när de handlar livsmedel. En hälsosam framtid I framtiden tror Coops medlemmar att hälsa kommer att bli ännu viktigare än idag. En betydande majoritet, 86 procent, menar att nyttig mat kommer att prioriteras ytterligare av den enskilde individen. Även bland mycket unga är intresset för en hälsosam mathållning utbredd. Den undersökning Coop genomförde på Lunarstorm visar att 70 procent av ungdomar mellan 15 och 17 år tänker på att äta hälsosamt. Resultaten pekar dock på en stor skillnad mellan könen: 81 procent av flickorna jämfört med 61 procent av pojkarna uppger att de tänker på att äta hälsosamt. Samma Lunarstorm-undersökning visar att ungdomar ser en tydlig koppling mellan hälsa och ekologiskt producerad mat. Så många som 83 procent uppger att de skulle kunna tänka sig att äta mer ekologiskt/miljömärkt för att det är bra för den egna hälsan. Hälsa kan bli enklare och billigare Jag förstår att det är bra att äta nyttigt men i affären blir det i regel priset som styr. Därför är det alltid en bonus när det är extrapris på frukt och grönt, nyckelhålsmärkt bröd eller andra mer hälsosamma varor. Hinder i vardagen Hälsa finns uppenbarligen tydligt i de flesta konsumenters medvetande då 92 procent i Medlemspanelen uppger att de prioriterar hälsa och har en vilja att göra hälsosamma matinköp. Trots detta syns den hälsosamma matlagningen inte lika tydligt hemma i köket. Endast 57 procent anger att de försöker laga hälsosam mat. Uppenbarligen finns en skillnad mellan ord och hand- ling. Anledningarna till att människor inte handlar hälsosamt i större utsträckning är flera. Enligt Medlemspanelen är det främst pris, utbud och inspiration som påverkar valet. På frågan vad skulle kunna bidra till att du åt mer hälsosamt svarar 72 procent lägre priser på hälsosam mat. Dessutom tycker 42 procent att det är svårt att hitta hälsosamma alternativ i butiken, 38 procent anger att tidsbristen hindrar dem att leva mer hälsosamt. 15

15 KAPITEL 2 HÄLSA DAGENS KONSUMENT Vad skulle kunna bidra till att du åt mera hälsosamt? Lägre priser på nyttigare varor 73 % Lättare att hitta bra hälsosamma varor 42 % Mer tid 38 % Mer inspiration och råd i butik 33 % Mer egen kunskap 33 % Tydligare information på förpackningar 29 % Olika syn på hälsa Diskrepans mellan barn och vuxna Mat och måltider är ett laddat ämne i de flesta barnfamiljer. Medlemspanelen visar att barn och vuxna ofta inte har samma uppfattning kring vad som bör ätas. Exempelvis vill 63 procent av föräldrarna att deras barn äter mer frukt och grönsaker. 52 procent vill att deras barn äter mer fisk medan barnen själva helst förordar spaghetti och köttfärssås och tacos. Får barnen själva bestämma vilket bröd de ska äta väljer de helst vit rostad formfranska, 76 procent. Deras föräldrar, 80 procent, önskar däremot att barnen åt mer fullkornsbröd. Det är också relativt vanligt att barn och vuxna äter olika mat under måltiderna i hemmet. Nästan 40 procent uppger att rätterna för stora och små skiljer sig åt flera gånger i veckan. I Coops Medlemspanel syns också en tydlig oro över barnens inställning till skollunchen där nästan 20 procent uppger att deras barn sällan eller aldrig äter skollunch varje dag. I de öppna svaren finns önskemål om fler måltidsalternativ under skolluncherna. Varierande mellanmålsvanor Bristen på skollunch är en bidragande orsak till mellanmålens ökade betydelse. Enligt Medlemspanelen äter 95 procent av alla barn och unga mellanmål och 80 procent av föräldrarna upplever att deras barn får i sig nyttiga mellanmål. Samtidigt känner var fjärde förälder oro för sina barns mellanmålsvanor. Denna oro växer i takt med att barnen blir äldre. Långa skoldagar med tidig skollunch gör att ungdomarna handlar läsk, bullar och godis och andra mindre nyttiga alternativ i skolans cafeteria. I de öppna svaren nämner många föräldrar med barn i årskurserna 7 9 att onyttiga mellanmål är ett problem. Detta gäller särskilt föräldrar till de barn som köper sina egna mellanmål. Till exempel menar drygt 36 procent av de vuxna att deras äldre barn köper godis som mellanmål när de handlar på egen hand. Nästan 32 procent uppger att det blir pizza eller pirog när barnen gör sina egna mellanmålsinköp. Att lära barnen att äta hälsosamt efter skolan är därför en stor fråga för många föräldrar i Coops Medlemspanel. Samtidigt framgår i Medlemspanelen att unga tycks äta relativt hälsosamma mellanmål när de befinner sig hemma under eftermiddagarna. Innehållet i barnens mellanmål styrs med andra ord i hög grad av vilken typ av livsmedel föräldrarna väljer att köpa hem. 16

16 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 2 HÄLSA Barnens vanligaste mellanmål 1. Mjölk och smörgås 51 % 6. Fruktyoghurt 17 % 2. Frukt och grönsaker 39 % 7. Risifrutti eller liknande 14 % 3. Fil/mjölk och flingor 2 % 8. Kräm och mjölk 9 % 4. Chokladdryck (O boy) 9. Saft och bulle/kakor 7 % och smörgås 20 % 10. Inget 5 % 5. Pirog/pizzabit 18 % 11. Läsk 1 % Planlagda aktiviteter vanligt Barns kost- och motionsvanor förekommer allt oftare som teman i den offentliga debatten i takt med att fetma och övervikt sprider sig nedåt i åldrarna. Coops Medlemspanel har inte berört frågor kring barns rörelsemönster utanför schemalagda aktiviteter; exempelvis hur ofta de cyklar, går respektive åker bil till dagis och skola. Däremot visar Medlemspanelen att en majoritet av barnen i skolåldern ägnar sig åt planlagd fysisk aktivitet i någon omfattning efter skoldagens slut. Enligt undersökningen motionerar 45 procent av barnen 2 3 gånger i veckan, knappt 20 procent 4 5 gånger i veckan och omkring 10 procent varje dag. Ungefär 10 procent ägnar sig aldrig åt fysiska aktiviteter efter skolan. 17

17 KAPITEL 2 HÄLSA COOPS SVAR COOPS SVAR PÅ HÄLSA Hälsosamma matvanor är idag mycket mer än bara vetegroddar och kruskakli. Begreppet hälsa är brett och engagerar de flesta. Däremot är det inte alltid som ambitionen att handla och äta nyttigt räcker hela vägen fram. I vår Medlemspanel syns tydligt att pris, lättillgänglighet, inspiration och tid är faktorer som påverkar valen och som gör att många i slutänden ändå agerar utifrån gamla invanda mönster. Det är här som vi i Coop kan hjälpa till genom att erbjuda och lyfta de sunda alternativen. Hälsosamt behöver inte vara svårt Hälsa är någonting som våra kunder prioriterar. Efter smak är hälsoaspekten det som avgör valet av produkt. Många människor, inte minst unga, tror dessutom att vi i framtiden kommer att ställa ännu högre krav på en hälsosam konsumtion. Även om medvetenheten och viljan att handla, laga och servera hälsosam mat finns bland många konsumenter är det ändå långtifrån alla som lagar nyttig mat hemma. Antalet som i praktiken lagar nyttigt skulle öka om människor hade mer tid, kunskap och tillgång till bra recept och idéer. Lägre priser på nyttiga produkter är också ett starkt incitament för att lägga om matvanorna. Redan idag gör vi i Coop mycket för att hjälpa och inspirera alla de som vill äta och leva hälsosammare: Vi utvecklar kontinuerligt vårt breda nyckelhålsmärkta sortiment. I dagsläget har Coop den största ökningen och andelen av den nyckelhålsmärkta försäljningen, enligt statistik från AC Nielsen. Ett prioriterat område är utvecklingen av nya hälsosamma produkter under egna varumärken. Vi har specialerbjudanden på hälsosamma alternativ. Däribland en rikstäckande kampanj på nyckelhålsmärkt bröd, likaså Sunda Barn-kampanjen där nyttigare mat för barn och unga lyftes fram. Bl.a. gjordes barnens favoriträtter enligt tio-i-topplistan sundare vilket presenterades i butiksmaterial och genom en inspirationsbroschyr. Genom våra lättillgängliga Bra att veta!-broschyrer hjälper vi kunden med kunskap och information om hur man kan äta mer hälsosamt. Våra medarbetare ute i butikerna och våra anställda dietister är utbildade inom hälsa och kan hjälpa konsumenterna med råd och tips. Parallellt med engagemang och aktiviteter i Coops alla butiker och stormarknader, erbjuder vi också idéer och kunskap genom tidningen Mersmak, och olika informationsmaterial som också beställs av många skolor runtom i landet. Men hälsa handlar inte bara om mat. Det är också starkt förknippat med rörelse. Den livsstilsrelaterade ohälsan med ett stillasittande liv är utbrett idag. Kombinationen hälsosam mat och motion är med andra ord livsviktig och en fråga som Coop engagerar sig i. Genom att sponsra Vårruset, en löparfest för kvinnor över hela landet, vill vi uppmuntra och motivera människor att satsa på rörelse och välmående. 18

18 COOPS SVAR KAPITEL 2 HÄLSA Vi är måna om att hitta nya lösningar som gör det enklare för dagens människor att förverkliga sina ambitioner att leva lite sundare. Hösten 2007 inleder vi ett försök på Coop Forum med personliga hälsorådgivare i butiken, s.k. hälso-shoppers. På så vis kan varje person utifrån individuella förutsättningar få vägledning i matinköpen och därmed genomföra hållbara förändringar i konsumtionen för ett mer hälsosamt liv. Nyckelhålsmärkning Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är till för att hjälpa dig som konsument att hitta de hälsosammare alternativen, både när du handlar mat och äter på restaurang. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt och mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Genom att välja nyckelhålsmärkt mat kan du alltså enkelt förbättra dina matvanor, vilket i sin tur kan bidra till att du mår bättre, både nu och i framtiden. Källa: Livsmedelsverket 19

19 KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI DAGENS KONSUMENT Kapitel 3 Miljö och ekologi DAGENS KONSUMENT Idag är det svårt att undvika att oroa sig för miljö- och klimatförändringar. Som ett resultat har jag börjat ifrågasätta många av de aktiva val jag gör i vardagen för att se om det är något jag kan ändra på. Förutom att spara energi hemma och åka kommunalt till jobbet så försöker jag även att handla ekologiskt så ofta och så mycket jag kan. De senaste årens växande intresse för miljön och klimatet har lett till en ökad försäljning av ekologisk mat, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Att agera ekologiskt är inte längre bara en fråga om attityd eller ideologiska ställningstaganden. Idag har konsumtionen av livsmedel som är vänliga mot naturen blivit ett självklart val för många. Samtidigt finns fortfarande ett stort glapp hos konsumenten mellan ord och handling. Konsumenterna vill rädda både världen och sig själva Coops Medlemspanel bekräftar den ekologiska trenden och visar att konsumenterna har hög kunskap om och stort intresse av hur deras aktiva val kring livsmedelskonsumtion påverkar miljö, klimat, hälsa och produktionens inriktning. Kort sagt: de vill rädda både världen och sig själva. På frågan hur viktigt det är att köpa ekologiska livsmedel svarar 87 procent av kunderna att det är mycket eller ganska viktigt. Omkring 73 procent svarar att de alltid eller ibland köper ekologiska livsmedel. Dessutom uppger så många som 94 procent att de någon gång har handlat ekologisk mat det senaste halvåret. 91 procent av medlemmarna uppger att de gärna handlar ekologiskt för att rädda miljön. Andra viktiga men inte lika starka argument är att ekologisk mat är bra för den egna hälsan, 79 procent, samt att det bidrar till bättre djuromsorg, 71 procent. På frågan hur viktigt det är att konsumera ekologiskt då man har barn, svarade hela 80 procent att det är mycket viktigare att äta ekologisk mat som barnfamilj. 20

20 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI Så här rankar kunderna i Coops Medlemspanel de viktigaste argumenten varför de väljer att handla ekologiskt: Bra för miljön 91 % Obesprutade/ej genmanipulerade varor 87 % Bra för egna hälsan 79 % Gynnar lokala odlare/uppfödare 76 % Bättre djuromsorg 71 % Främjar en levande landsbygd med småbruk 68 % Godare/smakar mer 51 % Nyttigare 50 % Högre kvalitet 43 % Viktigt för barnen 43 % Positiv inställning till märkning I vår familj har vi fattat ett beslut om att försöka äta mer ekologiskt hållbart. Det är faktiskt främst våra naturintresserade tonårsbarn som har drivit fram det. Även om jag har försökt att sätta mig in i de olika märkningssystemen vet jag egentligen inte om det finns andra symboler än KRAV som garanterar att varan är ekologiskt producerad. Vet inte heller om KRAV enbart täcker svenska produkter. Måste det vara så här svårt? Tidsbrist och ökande informationsstress skapar behov hos konsumenter att förenkla processen för inköpsbeslut. Märkning av livsmedel i form av olika symboler är för många mentala tumregler som gör inköpen snabbare och enklare. För många är märkningen också en vägledning för att kunna välja ekologiska och hälsosamma alternativ. Coops Medlemspanel visar att 96 procent av konsumenterna känner till KRAV-märkningen medan till exempel kännedomen om EU-blomman är betydligt lägre, 12 procent. På frågan om konsumenterna oftast litar på eko- och miljömärkningarna svarar 95 procent att de gör det helt eller delvis. Däremot råder en viss begreppsförvirring vad de olika märkningarna står för. Tolkningen av varje symbol är flera vilket tyder på en viss sammanblandning. Coops eget ekologiska varumärke Änglamark är välkänt och flertalet Änglamarksprodukter uppfyller kriterier för bra miljöval, KRAV och Svanen. Däremot är det inte en del av ett nationellt märkningssystem utan ett varumärke. Svanen och Rättvisemärkt är inte heller renodlade eko- eller miljömärkningar. 21

21 KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI DAGENS KONSUMENT Vilka märkningar förknippar du med ekologi? KRAV Coop Änglamark Svanen Rättvisemärkt EU-blomman 96 % 74 % 21 % 20 % 12 % Ekologiskt och KRAV-märkt För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EU:s regler för ekologisk produktion Rådets förordning (EEG) nr 2092/91. EU:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av ekologiska produkter. Endast företag/producenter med KRAV-certifiering får använda KRAV-märket på sina ekologiska produkter. Förutom att ibland ha striktare regler än EU har KRAV även regler för fler kontrollområden, bland annat fiske, butik och restaurang. Kontroll och certifiering utförs av certifieringsorgan som kontrollerar alla led i såväl produktion som distribution innan KRAV-märket sätts på produkten. Källa: KRAV Allt som framställs på ett miljövänligt sätt ska tydliggöras. Egentligen borde butikerna ha särskilda A-avdelningar där alla ekologiskt producerade varor ställs ut till försäljning. Då kunde man börja där på sin inköpsrunda och se om man hittar allt det man vill ha. Gör man inte det kan man istället gå över till B-hyllorna med konventionellt producerade varor. Märkning förenklar valet Det är tydligt att medlemmarna är positiva till märkning av varor, inte minst eftersom det underlättar valet och gör det lättare att leva i enlighet med sina värderingar och ideal. Enligt Medlemspanelen skulle 62 procent kunna tänka sig att äta mer ekologisk mat för att främja miljön. Knappt hälften, 46 procent, kan tänka sig att avstå från viss mat som kan påverka miljön negativt. 22

22 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI Även vilja till liknande uppoffringar syns hos unga. Enligt Coops undersökning på Lunarstorm uppger 76 procent av ungdomarna mellan 15 och 17 år att de skulle kunna tänka sig att äta mer ekologiskt/miljömärkt för att det är bra för miljön. Majoriteten i Medlemspanelen uppger också att de är villiga att ta ett brett ansvar för att handla mer ekooch miljövänligt inom en rad olika varugrupper. Grönsaker och frukt toppar prioriteringslistan när det gäller eko- eller miljömärkning, men även varor som rengörings- och hudvårdsprodukter hamnar högt upp. De mest prioriterade varorna för eko- och miljömärkning enligt kunderna i Coops Medlemspanel: Grönsaker 85 % Frukt 84 % Rengöringsprodukter 80 % Mjölk 78 % Kött 76 % Övriga mejeriprodukter 74 % Papper 71 % Personlig hygien 70 % Fisk 69 % Bröd 65 % Konserver 59 % Byggvaror 47 % Budskapet har nått ungdomarna En majoritet av dagens ungdomar känner till sambandet mellan livsmedelskonsumtion och klimat- och miljöförändringar. Enligt den undersökning som Coop lät genomföra på Lunarstorm uppger 69 procent av ungdomar mellan 15 och 17 år att de är medvetna om att vad de äter har stor inverkan på klimat och miljö. Det finns en liten skillnad mellan flickor och pojkar: 71 procent av flickorna jämfört med 66 procent av pojkarna är medvetna om sambandet. I Coops egen Medlemspanel uppger däremot 44 procent att de inte vet hur enskilda individer i sin vardag kan påverka klimat- och miljöutvecklingen. De unga uppger också att de är beredda att leva mer ekologiskt hållbart. Undersökningen på Lunarstorm visar att 77 procent av ungdomar mellan 15 och 17 år, åtminstone ibland, skulle kunna tänka sig att äta mer ekologisk/miljömärkt mat för att det är bra för miljön. Återigen är flickor mycket mer benägna än pojkar att förändra sin konsumtion: 85 procent av flickorna jämfört med 69 procent av pojkarna uppger att de skulle kunna tänka sig att äta ekologisk eller miljömärkt mat för att det har en positiv inverkan på miljön. Lokalproducerat allt viktigare På samma sätt som den ekologiska trenden växer sig allt starkare syns också hur allt fler konsumenter oavsett ålder efterfrågar närproducerade varor. Coops Medlemspanel visar att 77 procent av kunderna tycker att det är viktigt att köpa produkter som bidrar till att främja lokala uppfödare/odlare. Närodlade varor och kortare transporter står också på agendan hos ungdomarna i Coops undersökning på Lunarstorm. En fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna vill att livsmedelsproducenterna tar ett större ansvar för kortare transporter och tillhandahåller fler lokalt producerade produkter. 23

23 KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI DAGENS KONSUMENT Jag vet faktiskt inte om det är nyttigare att äta ekologiskt, men jag antar det. Det känns åtminstone nyttigare och betydligt bättre att äta sådant som inte är besprutat med en massa farliga gifter. Om man som jag med kvalitet menar frånvaron av naturfientliga gifter och andra kemikalier så är svaret på frågan definitivt JA. Andra mer nogräknade personer kanske menar att frånvaron av diverse skavanker och insektsangrepp skulle vara ett bättre tecken på kvalitet, men det tycker inte jag. Ekologi kopplat till hälsa, kvalitet och smak Det finns mycket begränsad vetenskaplig forskning som pekar på ett direkt samband mellan konsumtion av ekologiska livsmedel och förbättrad hälsa. Resultaten i Coops Medlemspanel visar ändå att konsumenterna, 92 procent, upplever att ekologiska livsmedel är bättre för den personliga hälsan. När det kommer till kvalitet har konsumenterna också en mycket positiv inställning till ekologiska livsmedel. 85 procent svarar att de anser att ekologiska produkter håller bättre kvalitet än konventionellt framställda varor. Det beror på hur man tolkar uttrycket smakar bättre. För mitt samvete och för vår miljö smakar ekologiskt bättre och därför känns smaken bättre för mig. Vid ett blindtest skulle jag säkert inte kunna avgöra vilken vara som smakar bäst. En majoritet av konsumenterna i Coops Medlemspanel tycker även att ekologisk mat smakar bättre än andra livsmedel. På frågan om de anser att ekologiska produkter smakar bättre än andra produkter svarar 82 procent att de helt eller delvis tycker det. 24

24 DAGENS KONSUMENT KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI Glapp mellan attityd och beteende När pengarna tryter så styrs tyvärr inköpen av kostnaden. Men jag planerar mina inköp för att kunna handla ekologiskt i så hög utsträckning som möjligt. Så jag har helt klart ett stort önskemål om att de ekologiska alternativen skulle vara billigare. Att sänka momsen på ekologisk mat vore att visa humanitet gentemot vår jord. Priset styr ekologiska inköp Coops försäljning av ekologiska livsmedel är drygt 4 procent av det totala sortimentet medan snittet generellt inom dagligvaruhandeln ligger på cirka 3 procent. I Coops Medlemspanel svarar samtidigt 73 procent att de alltid eller ibland köper ekologiska livsmedel. Likaså uppger 94 procent att de har handlat ekologisk mat det senaste halvåret. Visserligen framgår det inte av svaren hur många procent av de totala inköpen som utgörs av ekologiska produkter, men helt klart är att intresset för ekologi är betydligt större i tanken än i handling. Det finns även ett stort antal forskningsrapporter och externa undersökningar som påvisar att konsumenters rapporterade attityder när det gäller att handla ekologiska livsmedel, och även mängden de uppger att de köper, vida överstiger deras konsumtion i praktiken.* Vad denna skillnad beror på är svårt att säga, dock finns det en rad faktorer som påverkar. I Coops Medlemspanel syns klart att priset är en hämmande faktor när det gäller ekologiska inköp. Likaså anser många att det är svårt att hitta ekologiska varor i butiken och att sortimentet inte är tillräckligt brett. Följande faktorer skulle enligt Coops Medlemspanel få människor att handla mer ekologiskt: Lägre priser på ekologiska varor 81 % Fler ekologiska varor i butiken 72 % Bättre skyltning i butiken 48 % Tydligare information på förpackningar 42 % Tips och inspiration i butiken 31 % Mer egen kunskap 18 % * Bland annat bekräftar en undersökning som Konsumentverket presenterade i februari 2006 det stora glappet mellan attityder och beteenden när det gäller konsumtion av ekologiska livsmedel. I undersökningen uppgav nästan hälften av hushållen, 43 procent, att minst en tiondel av deras inköp bestod av ekologiska varor. Dessutom uppskattade 10 procent av hushållen att minst hälften av deras inköp av dagligvaror var ekologiska. Om dessa siffror stämde med de verkliga inköpen borde den totala konsumtionen av ekologiska livsmedel och alkoholfria drycker överstiga dagens 3 procent. 25

25 KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI COOPS SVAR COOPS SVAR PÅ MILJÖ OCH EKOLOGI Miljö- och klimatfrågor är inte längre bara en fråga för några få, utan engagerar oss alla. I vår Medlemspanel framgår det tydligt att konsumenterna är angelägna om att leva i en bra miljö och vill bidra genom att äta såväl ekologiskt som närodlat. Däremot finns en rad hinder i vardagen som gör att det är svårt att gå från ord till handling. Det är här Coop kommer in som en viktig aktör. Vår roll är att göra det enklare för alla de konsumenterna som vill konsumera lite grönare. Miljö och ekologi som hjärtefrågor Ekologisk försäljning inom Coop ökade med 7 procent 2006 och har hittills i år ökat med 18 procent. Vi ser en positiv utveckling och tecken på att allt fler går från ord till handling. Intresset för miljön bland konsumenterna är stort, och kunskapsnivån är hög. Människor tycker det är viktigt att köpa ekologiska produkter, eftersom de är skonsamma både mot naturen och mot dem själva. Intresset för närodlade matvaror växer också. Men det är inte alltid lätt att omsätta ord i handling. Trots att många människor vill köpa ekologiska livsmedel, är antalet konsumenter som i praktiken handlar ekologiskt ganska lågt. För att möta våra medlemmars krav, och bidra till en hållbar samhällsutveckling, har Coop under flera decennier arbetat för att lyfta fram ekologiska varor: Vi har det största utbudet av ekologiska och miljömärkta produkter med totalt artiklar. Hälften av Sveriges totala försäljning av ekologiska livsmedel i dagligvaruhandeln sker i Coops butiker och stormarknader. Vi subventionerar ekologiska varor. Ekologiska produkter är i regel dyrare än konventionella och missgynnas av påslag i procent. Därför har Coop som princip att lägga på samma antal kronor och ören som på konventionella produkter. Vi har löpande kampanjer på ekologiska livsmedel och samarbetar med lokala bönder på en rad orter i landet, bl.a. i projektet Svenskt gårdskött. Vi var pionjärer med vårt eget ekologiska varumärke, Coop Änglamark, som är välkänt hos konsumenterna. Idag finns det 176 artiklar i vårt Änglamarkssortiment. För att uppmuntra och lyfta fram goda initiativ inom miljö och ekologi startade vi Änglamarkspriset år Juryn består av Hans Alfredsson, Märta-Stina Danielsson, Sven-Bertil Taube och flera miljökunniga personer som Coop utser. Ekologiska märkningar är någonting som förenklar för konsumenterna och som vi aktivt arbetar med. Vår symbol treklövern visar vägen i recept, på varor och på kassakvitton till vilka varor som bidrar till en bättre miljö. Som ytterligare ett steg i vår utveckling har vi på vissa orter nyligen övergått till att enbart sälja KRAV-märkta bananer och till samma pris som konventionellt odlade. Hos oss kan människor även stötta en hållbar utveckling på andra sätt, genom våra olika samarbetsorganisationer Kooperation utan gränser och Vi-skogen. Deras arbete i fattiga länder är en viktig del i vårt långsiktiga engagemang för en hållbar utveckling, d.v.s. fram- 26

26 COOPS SVAR KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI tidens mat och klimat, men även för demokrati och utveckling. Trots våra landvinningar på det ekologiska området fortsätter vi ständigt att se över hur vi kan utvecklas ytterligare. Vi tänker fortsätta att utveckla det ekologiska och miljövänliga sortimentet och därmed kunna hjälpa kunder som bryr sig om miljö och ekologi. Men vi ska också själva bli bättre internt. Vi har skrivit på Näringslivets klimatupprop och tar nya initiativ för att minska vår energiförbrukning och koldioxidutsläpp i stormarknader, butiker, kontor, transporter och terminaler. Vi satsar också på att öka antalet transporter med tåg. Miljökvitton bekräftar kundernas bidrag Sedan år 2000 redovisar Coop varje år den ekologiska försäljningen genom så kallade Miljökvitton. De visar hur stor vinning det är för miljön och klimatet att välja ekologiska produkter och bekräftar kundernas bidrag i svart på vitt. Miljökvittot till alla kunder som under de senaste 13 åren har handlat ekologiska varor i Coops butiker ser ut så här: Minskad andel kemiska bekämpningsmedel: kg Minskad konstgödselanvändning: kg Djur som får utlopp för sina naturliga beteenden: st Inga GMO (genetiskt modifierade organismer) Ökad hälsa för djur och människor Ökad biologisk mångfald Minskad energianvändning Minskad klimatpåverkan 27

27 KAPITEL 3 MILJÖ OCH EKOLOGI COOPS SVAR Märkningar som en tydlig signal Coops treklöver Coops egen märkning. Är inte officiell men fungerar som samlingssymbol för alla ekologiska och miljömärkta varor i butiken. Bra miljöval Naturskyddsföreningens märke som tagits fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenterna att handla miljövänligt. EU-blomman EU:s gemensamma symbol för miljömärkning. Blomman är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Ekologiskt jordbruk Märket får användas frivilligt av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i EU:s ekologiska förordning. Märket garanterar bl.a. att minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt producerade. FSC (Forest Stewardship Council) är en miljöcertifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. KRAV Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna omfattar odling och produktion. KRAV kontrollerar årligen att reglerna efterföljs. Svanen Officiellt nordiskt miljömärke. Används på kemiska varor, hygienartiklar, maskiner m.m. MSC Ett miljömärke för fiske från världshaven när fisket skett med godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. 28

28

29 Avslutningsord Små beslut i vardagen kan leda till stora förändringar Visionen för Coop i Sverige är: Hållbart liv, hållbart samhälle. Vår tanke är att vi som individer, genom våra val i vardagen, tillsammans kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Men för att det ska bli möjligt krävs det också att vi alla hjälps åt. Tack vare dialogen med våra kunder i Coops Medlemspanel vet vi att viljan att handla på ett sätt som är bra för den egna hälsan och vår gemensamma miljö finns. Det har vi också redovisat i denna rapport. Vi har dessutom redovisat våra framtida ambitioner. Valfrihet är viktigt på alla områden och i arbetet med att göra den ännu större kommer vi att satsa särskilt på att hjälpa kunderna att spara tid, pengar och värna om miljön. Vi ska utveckla våra butiker och stormarknader framför allt genom inspiration, information och ett ännu bättre sortiment bestående av prisvärda, hälsosamma, ekologiska och lokalproducerade varor. Coop söker bonde För att kunna göra allt detta vill vi utveckla samarbetet med våra leverantörer. Som en del av livsmedelsindustrin har de också ett ansvar för att ta fram bra alternativ som förenklar vardagen för alla människor. Vi söker aktivt efter fler bönder som kan leverera lokalproducerade och ekologiska varor. Efterfrågan på sådana produkter ökar markant. Det är förståeligt eftersom det innebär en stor trygghet att veta hur och var maten producerats. Vi vill gå i bräschen för närproducerat, det vill säga: Coop söker bonde. 30

30 Satsa på en ekologisk professur När efterfrågan på lokalproducerade och ekologiska varor ökar, inte bara i Sverige utan även i många andra länder, finns en uppenbar risk att den ekologiska produktionen inte räcker till. Staten har höga mål för att främja den ekologiska produktionen. Och regeringen skjuter nu, med rätta, till 30 miljoner i det syftet. Det är bra, men det räcker inte. Det behövs ännu fler konkreta satsningar och inte minst mer forskning för att öka effektiviteten och utveckla odlingsmetoderna. Det är för oss en gåta att det inte finns en professur i ekologisk produktion vid vårt största lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. En sådan tjänst bör införas så snart som möjligt. Mer forskning om sambandet mellan ekologi och hälsa är också nödvändigt. Hälsa handlar om vad vi äter och ekologi om hur maten produceras. Att det är bättre för både miljön och hälsan med mat som inte besprutats är för oss en självklarhet. Men stora studier visar nu också att ekologisk mat även innehåller större mängder av nyttiga ämnen än konventionellt odlad. Även på detta område är det viktigt med mer forskning. Vi lovar Vi kommer att fortsätta vårt arbete för en hållbar utveckling i dialog med våra medlemmar och kunder. Mot bakgrund av detta lovar vi: Att alltid ha det bredaste sortimentet av ekologiska och miljömärkta varor. Att kraftigt utöka vårt sortiment av hälsosamma och lokalproducerade varor. Att fortsätta vara pådrivande i frågor kring hälsa, ekologi och miljö. 31