DOKUMENTATION: NÄRA MAT-PRAT, FÖRSTA ANHALTEN

Transkript

1 DOKUMENTATION: NÄRA MAT-PRAT, FÖRSTA ANHALTEN Tack alla som kom till Nära Mat-prats första anhalt i Storforsen den oktober, Vi fick en exklusiv nulägesbild för Norrbotten och av länets livsmedelsproducenter, vi fyllde på med trendspaningar från omvärlden och vi förstod vikten av en bättre livsmedelsförsörjning. Men framför allt har vi pratat ihop oss, tagit fram idéer och sammanfattat ett drömscenario om tio år. Här är en sammanfattning av föreläsningarna. Resultatet av de två kreativa verkstäderna sammanställs av arbetsgruppen för Norrbottens Livsmedelsstrategi Nära Mat. Notera redan nu 2 december i kalendern. Nära Mat-prats andra anhalt blir på Björsbygården och handlar om framtidens livsmedel och innovationer. Följ processen på näramat.nu, facebook.com/nara_mat på Instagram. Tagga gärna dina Instagrambilder med #naramat. Tack och hej så länge från arbetsgruppen! /Jenny, Jenny och Håkan

2 DAG 1: Sören Persson LRFs livsmedelsstrateg Norrbottens position på världskartan är makalöst intressant. Att det odlas och bedrivs jordbruk på den här breddgraden är unikt i världen. LRFs livsmedelsstrateg Sören Persson återkom ofta till det unika med Norrbotten i sin analys och sina tankar för Norrbottens framtid inom den gröna näringen. Det var ett högt tempo när Sören Persson presenterade sin analys som delvis baserades påt statistik, även om det hade varit svårt att få fram data på alla områden. Där hade han använt avancerade antaganden i stället. Han presenterade nuläget för Sverige och för Norrbotten och gjorde en spaning på omvärlden och hur den påverkar Sverige och Norrbotten. Slutsatsen av omvärldsanalysen är att ingen kommer att ropa efter svenska livsmedel på världsmarknaden men att det finns intressanta fönster för svensk export av kvalitetsprodukter, i hård konkurrens med andra. För Norrbotten innebär det bland annat att konkurrenstrycket från billiga importprodukter minskar något.

3 En av Sören Perssons generella tips är att utveckla konkurrenskraften och den innovativa produktionen där marknaden växer. Volymutvecklingen på nöt och gris ligger relativt stilla och beräknas göra det de kommande åren. Däremot ökar volymen av premiumprodukter, ekologisk mat, frukt och bär, grönsaker, ost, kyckling och lamm. Vi ser att volymen av lamm ökar, men från en redan låg grad. Vi äter idag 1,5 kg lamm per person och år det är lika mycket lammkött som snus, det och det kan vi jämföra med de 17 kg godis vi konsumerar. För Norrbottens del menar han att huvudstrategin bör vara att jobba på att vara olika. Om vi skapar skillnader skapar vi också värden och då blir vi inte lika lätt utbytbara. Här tycker Sören Persson att det norrbottniska jordbruket borde ligga åt premiumhållet på priskartan. Vägen dit går genom att: utveckla en unik marknadsposition för länets råvaror och produkter arbeta med berättelsen om de norrländska råvarorna arbeta med speciella växtsorter och djurraser etc, som förstärker det unika arbeta med unika förädlingsmetoder, som gruvodlade champinjoner och fjälltorkade charkuterier vara noggrann med ursprungsmärkning för råvaran och produkten. Sammanfattningsvis tycker Sören Persson att Norrbotten är som ett fyrverkeri av positioneringsmöjligheter: Det är inte ett dugg synd om er. Tänk om ni hade varit Närke istället!

4 Gustav af Wetterstedt Näringsdepartementet Mötesfasen är klar. Nu är arbetet med den nationella livsmedelsstrategin inne i en intensiv skrivarfas, berättade Näringsdepartementets Gustav af Wetterstedt. Av förklarliga skäl var det svårt för honom att svara på många av deltagarnas frågor. Det ligger många möten till grund för den nationella livsmedelsstrategin. Nu summeras förslag och idéer, och den 21 oktober stängs dörren för att ta emot synpunkter. Den 1 mars 2016 ska propositionen lämnas till riksdagen. Konkurrenskraftsutredningens remissvar kommer vilken dag som helst. Flera i publiken undrade om den nationella livsmedelsstrategin innehåller ett mål för livsmedelsförsörjning. Gustav af Wetterstedt berättade att något självförsörjningsmål inte skrivs in i den propositionen, utan den är till för att öka branschens och näringens lönsamhet och produktivitet. Det pågår ett arbete i frågan i regeringskansliet, och jag tror att självförsörjningsmålet finns med i försvarspropositionen. Bo Wiberg, rektor för länets lantbruksutbildningar, konstaterade att innovationskraft är en av nyckelorden i den nationella livsmedelsstrategin, medan han saknar ordet attraktionskraft att få ungdomar att vilja utbilda sig inom området. Gustav af Wetterstedt refererade till Sven-Erik Bucht som menar att här gäller det att matcha behovet och göra det mer attraktivt att jobba inom de gröna näringarna.

5 Örat mot rälsen: Länets livsmedelstillverkare berättar Norrmejeriers ordförande Henrik Wahlberg, Nyhléns Hugosons vd Magnus Nilsson, grönsaks- och bärodlaren Elisabeth Öberg, Slowfood Sápmis Victoria Harnesk och Polarbröds stabs- och hållbarhetschef Carina Roos delade bland annat med sig av de utmaningar de står inför och vad de önskar för att vi ska få mer norrbottnisk mat på tallrikarna. Elisabeth Öberg Inom trädgårdsnäringen går vi från att vara få till att bli ännu färre. Att få en föryngring och återväxt bland odlarna är en stor utmaning. Jag önskar att den statliga verksamheten följer svensk lagstiftning. Idag serverar vi barn och gamla importerad mat som produceras med bekämpningsmedel som förbjöds i Sverige för tjugo år sedan. Om vi gjorde på samma sätt skulle vi hamna i tingsrätten. Magnus Nilsson Vi ser en positiv framtid men den innehåller många utmaningar. Några av våra utmaningar är att konsumtionen av rött kött och chark minskar, och att butikernas andel egna varumärken kommer att öka. Jag önskar ett arbete som skapar framtidstro för norrländska primärproducenter.

6 Henrik Wahlberg Vi har långa avstånd, medelgården är liten, vi har små skalfördelar, ett kallt klimat och många soltimmar. Vi kan aldrig ha som strategi att ha de billigaste produkterna. Nyckeln är att kunna ta ut mer betalt. Jag önskar att vår bransch fick större attraktionskraft. Vi är få bönder. Då är det svårt att upprätthålla infrastruktur och service. Carina Roos I vårt hållbarhetsmål är hållbara råvaror en av fyra punkter. Hållbara råvaror måste komma från ett hållbart jordbruk. Här har vi långt kvar. Jag önskar att det gjordes investeringar i avloppssystem och reningsverk på lokal nivå vi måste recirkulera de näringsämnen, däribland fosfor, som finns i slammet. Victoria Harnesk Vi har ingen samordning i logistik och kvalitetssäkring. Slaktreglerna är en stor utmaning, tillgången till mark, rovdjuren och skogsstrategierna är andra. En levande renskötselkultur gör en starkare matregion, om vi lyckas förpacka och sälja på ett bättre sätt. Jag önskar att alla läser eller ger bort boken Smak på Sápmi. Allt överskott går till utveckling av samisk mat. Boken ger en global syn på hållbar matproduktion. Näringsdepartementets Gustav af Wetterstedt hälsade att han tar med sig önskningarna till regeringskansliet.

7 DAG 2: Anna Ottosson, trendanalytiker Foodpower for People Ditt val av middag har blivit viktigare än ditt val av bil. Maten har blivit en identitetsmarkör; Eatdentity. Trendanalytikern Anna Ottosson reste till Kalifornien där många mattrender startar. Där är bönderna hjältar, Fair food på frammarsch och hälsotrenden allt starkare. De lokala bönderna syns överallt där Los Angeles-borna äter och möter mat. Bönderna är mathjältarna. I köttskandalernas efterdyningar vill alla känna en bonde som de kan se i ögonen. Och det är en ny generation av bönder som syns. Unga, hippa och välutbildade, utan erfarenhet och bakgrund som bonde. Däremot är de väldigt bra på paketering och marknadsföring. I Kalifornien har bonden en stark närvaro i butiker och restauranger. Det framgår tydligt exakt vilken bonde restaurangen valt att samarbeta med. I USA har man frågat kockar vilka de hetaste trenderna är just nu. På topp tio-listan hittar vi lokalproducerat kött och fisk, miljövänligt, hälsosam mat för barn, naturliga ingredienser/minimalt processade, hyperlokal odling, hållbart fiske och mindre matsvinn. Anna Ottosson pratar om Fair food som en stark trend: Vi står inför ett enormt skifte när det gäller mat, på olika dimensioner. Det ska vara bra för mig, för miljön, för de fotavtryck vi gör. Det ska vara sjysta arbetsförhållanden. I Kalifornien är nästa steg biodynamisk mat.

8 På hennes att göra-lista för Norrbotten står bland annat följande: Marknadsföring, marknadsföring, marknadsföring. Kalifornen har inte bästa vinet i världen, men marknadsföring i världsklass. Se till att alla restauranger anger vilka bönder de samarbetar med. Välj nya budskap. Slopa argument som att bevara de öppna landskapen och att det är synd om bönderna. Utgå från vad konsumenten vill veta istället what s in it for me? Förkorta avståndet mellan bonde och konsument, underlätta närkontakt med bonden. Annika Nordstrand Folkhälsocentrum NLL Norrbottningarna är också människor, men inte lika länge. I Haparanda dör männen åtta år tidigare än i Danderyd. Annika Nordstrand, på Norrbottens läns landstings Folkhälsocentrum, vill att folkhälsoperspektivet ska vävas in i länets livsmedelsstrategi. Det vi äter påverkar vår hälsa. Naturligtvis finns fler faktorer som påverkar norrbottningarnas självskattade hälsa, men faktum är att vi är sämre på att äta frukt och grönt, och vi är fler som lider av fetma. Männen förväntas leva kortast i landet, och deras självskattade hälsa är näst sämst. Vi kan vara stolta över den norrbottniska hälsosamma kosten. Om vi genom livsmedelsstrategin kan lyfta fram vår livsmedels- och råvarurikedom, och få fler att känna stolthet över den, påverkar det förhoppningsvis norrbottningarnas matvanor, överlevnad och syn på länet.

9 Sven Lindgren Civilförsvarsförbundets ordförande Skulle Sverige isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel borta efter dagar även om vårt transportsystem är intakt. Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn. Civilförsvarsförbundets ordförande Sven Lindgren målar upp ett skrämmande scenario om en krissituation skulle uppstå. Han slår också fast vad som behöver göras för att få en livsmedelsstrategi med beredskap. Konkurrenskraftsutredningen är på gång. I mars nästa år ska den nationella livsmedelsstrategin vara klar. Trots det finns ingen målsättning för Sveriges jordbruksproduktion och ingen nationell livsmedelsstrategi, menar Sven Lindgren. Han befarar att det blir en massa prat och lite verkstad, där beredskapsaspekten glöms bort helt. Så här tror han att den nationella strategin kommer att se ut: Sverige ska ha konkurrenskraftigt jordbruk, och tillväxt. Om tillväxten ökar med 0,1 procent har vi nått målet då? Exporten ska öka. Det gör vi genom att förädla råvaror som kaffe, kakao och norsk, odlad lax. Om vi ska närodla och samtidigt exportera hur går det ihop? Vi behöver inga produktionsmål. Det har Finland. Vårt grannland ligger långt före oss. Men så har de genomgått tre krig också. Det finns ingen politiker i Finland som vågar säga att vi inte behöver beredskap. I Sverige törs ingen politiker ställa sig upp och säga att vi behöver en beredskap. Så här låter nog patentmedicinen : Genom samverkan löser vi alltihop. Sven Lindgren konstaterar att det inte finns någon myndighet med ett samlat försörjningsansvar, och att Sverige inte längre har något civilförsvar. Första måndagen i månaden tutar det klockan 15.00, det vet alla. Men om det skulle tuta på en torsdag klockan skulle alla fundera, varför tutar det nu?. Sverige har inget beredskapslager längre. Allt är utsålt. Om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel borta efter dagar, även om transportsystemet är intakt. Den största sårbarheten ligger i transporter. Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn.

10 Produktionsenheterna för att tillverka mat kräver bränsle, och det går åt mycket bränsle för transporter. Försvinner hälften av den fossila energin kan du inte erbjudas tillräckligt med mat, enligt Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Försvarsmakten har inga bränslelager längre. Civilsamhällets bränslelager räcker i sextiotre dagar, medan Finlands bränslelager räcker i sju månader. El är en annan akilleshäl. Om elnätet slås ut är du som bor i hyreshus känsligast. Ingen utom du själv är ansvarig för din hushållsberedskap, säger Sven Lindgren, och uppmanade därför alla att gå in på civil.se för att se vad som är bra att ha hemma. Frystorkat, konserver, pasta Och vin förstås är bra att lagra det håller länge. Men vad är det då som behöver göras? Sven Lindgren sammanfattade bland annat dessa punkter: Det moderna samhällets sårbarhet måste tas på allvar. Där är elberoendet fundamentalt. En verklig livsmedelsstrategi måste utgå från ambitionen att nå uttalade mål och omfatta hela livsmedelskedjan och allt omkring som den är beroende av. Lagstiftningen måste förtydligas vad gäller vår försörjningsberedskap i händelse av kris, särskilt vad avser kommuner och landsting. Livsmedelsförsörjningen är inte bara en fråga om böndernas överlevnad, utan också en glömd försvarsfråga. Risken störst i storstäderna och Norrland. Det behövs en nationell risk- och sårbarhetsanalys som omfattar hela livsmedelskedjan från produktion, import, industri, handel och distribution till lager av strategiska varor. Implementeringen av EU:s vattendirektiv får inte hämma lantbrukets konkurrenskraft.

11 Konkurrenshämmande skatter på inhemsk produktion måste undvikas. Konkurrenskraftsutredningens förslag om regelförenkling, offentlig upphandling, konkurrensvillkor inom EU, rådgivning, kompetensutveckling, företagsutveckling, med mera bör genomföras omgående. Det behövs beredskapslager av strategiska varor ett nationellt skafferi. Utvecklingen av inhemsk produktion av drivmedel gjord på förnybara råvaror är nödvändig, liksom teknikutveckling av maskiner och fordon som kan köras på biogas eller el. Civilförsvarsförbundet bör få i uppdrag att genomföra en nationell informationskampanj till enskilda hushåll för att ha en beredskapstid på minst 72 timmar.